Tankar om elevtankar
|
|
- Gunilla Jakobsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tankar om elevtankar HÖJMA-projektet JAN UNENGE HÖJMA-projektet drivs vid Högskolan i Jönköping, avdelningen för matematik. Det bekostas med medel för forskningsanknytning som numera finns inom varje högskoleregion, avsedda bland annat för att inom grundutbildningen skapa kontakt med aktuell forskning. Projektet startade höstterminen 1979 och kommer läsåret 1980/81 att fortsätta med undersökningar av inlärningsproblem bland elever på låg- och mellanstadiet. Presentation Tre frågor har alltid och självklart dominerat debatter kring matematikämnet: Vad skall kursen innehålla? Varför skall kursen innehålla detta? Hur skall detta läras ut? Den tredje frågan har dominerats av ett mer eller mindre kvalificerat tyckande. Inte sällan ett kvalificerat tyckande, det skall erkännas, för en rutinerad lärare skaffar sig naturligtvis under åren en metod som verkar framgångsrik eller åtminstone väl fungerande. Man kan ändra den tredje frågan i ett enda litet avseende: Hur lärs detta in (av eleverna)? Den frågan har fått intressanta bidrag genom det s k BMN-projektet under Leif Lybecks ledning. Han har tillsammans med Bengt Johansson bl a i NÄMNAREN presenterat delar av projektet. (Se även artikel s 51 i detta nummer.) Den intressanta idén är, att man genom att intervjua enskilda elever skaffat sig en uppfattning om hur eleven i sin ensamhet tänker när han skall lösa ett problem. Man har alltså inte frågat t ex Vad menas med proportionalitet? utan givit eleverna en konkret räkneuppgift inom detta moment och studerat deras lösningsstrategier.
2 Det har visat sig att många elever "inte gör som vi säger åt dem" utan hittar egna, mer eller mindre bra lösningsmetoder. Metoden kan kallas mindre bra om den inte fungerar i nästa steg eller nästa moment. Om den däremot gör det men ändå inte överensstämmer med den av läraren/läroboken presenterade leder ju detta till en intressant metoddebatt: Varför "köper" inte eleven lärarens metod utan skaffar sig en egen? Det kan ju vara varan/lösningsmetoden som inte är attraktiv, det kan vara själva försäljningsmetoden som är dålig. Kanske är elevens metod bättre därför att den har en bättre förankring i elevens verklighet? Det är de här frågorna som ligger bakom starten av HÖJMAprojektet vid Högskolan i Jönköping, och som kommer att presenteras i några artiklar i NÄMNAREN. Jag har i projektet haft glädjen att få samarbeta med Leif Lybeck och Bengt Johansson. Ett antal lärarkandidater på mellanstadielärarlinjens tillvalskurs i matematik genomförde en undersökning i BMN-projektets anda lärarkandidaterna finns f ö presenterade på bild i NÄM- NAREN nr 4, 79/80, då som en revyensemble. Undersökningen genomfördes i klasser ur årskurs 6, där eleverna fick ett antal uppgifter och 'tänka högt' under lösandet. Allt spelades in på band och intervjuerna penetrerades sedan noga och lösningsmetoderna klassificerades. Uppgifterna gällde fyra olika moment: huvudräkning med naturliga tal, procenträkning, uppgifter kring tid samt proportionalitet. I den första artikeln presenteras en del resultat och tankar kring huvudräkningsuppgifterna. Huvudräkning ett moment som kräver undervisning? Fyra enkla uppgifter Fyra enkla (?) frågor a Hur tänker du själv när du skall räkna ut dessa uppgifter? b Hur tror du att dina elever tänker när de löser uppgifterna? c Om en elev ber om hjälp hur försöker du få eleven att lösa uppgiften? d Hur mycket undervisar du i huvudräkningsteknik? Några kommentarer till frågorna a Spontant svarar man gärna att man inte vet hur man egentligen räknar... man 'vet ju' att är 49. Men försök ändå att analysera hur du tänker och kanske framför allt om du ändrar lösningsstrategi allteftersom uppgiften ändras.
3 b Säkert löser eleverna på olika sätt försök fundera ut olika tänkbara lösningsmetoder. c Vilka diskussioner kan du tänka dig föra med eleven? d Jovisst är det en samvetsfråga. Huvudräkning förekommer säkert ofta, men ofta kanske det blir av typen glosförhör, det vill säga man konstaterar som lärare bara om ett svar är rätt eller fel och låter frågan gå till en annan elev om svaret är fel. Stanna gärna upp här och fundera över frågorna innan du läser vidare! I undersökningen gavs uppgifterna muntligt om inte eleven särskilt bad att få uppgiften nedskriven på papper. Eleverna hade tillgång till papper och penna men ombads att först försöka klara hela uppgiften som ren huvudräkning. Låt oss börja med en intervju. I: Hur mycket är 25 plus 24? E: 49 I: Hur fick du det? E: Ja, två å två är fyra och fem och fyra är nio så då blir det fyrtionio. I: Jaha. Hur mycket är 39 plus 13? E: Fyrtio... tolv... nej, fyra... tolv... fyrahundratolv... nejnej... fyrtio, femtio... det blir femtiotvå.
4 I: Just det. Hur mycket är 26 minus 19? E: Tjugosex minus nitton... det blir tretton. I: Hur räknar du då? E: Jo två minus ett blir ett och sex minus nio blir tre så då blir det ett å tre så då blir det tretton. I: Då tar vi 401 minus 397. E: Oj va stora siffror, va sa du? I: (Skriver på papperet på en rad ) E: Jaha ja... det blir ett åsså nio åsså åtta... nej sex... få se nu ett... å nio... å vad sa jag... sex... det blir etthundranittiosex. Kommentarer till exemplet Den här eleven börjar inte med entalen och i första uppgiften medför det ju inga problem. När det gällde förstod eleven efter en stund att svaret inte kunde bli över 400 och rättade sig själv fast han alltså höll fast vid att 'räkna från vänster'. Vid subtraktionen kunde han emellertid inte förutse att han måste växla ett tiotal och reflekterade inte heller över att svaret måste vara fel. Han gör också det ganska vanliga felet att när 6 minus 9 "inte går" så tar man 9 minus 6 i stället. Han använder sedan samma metod på uppgiften och får naturligtvis fel svar. Felet eleven gör är alltså att han räknar från vänster. Men i grunden är det antagligen bristande taluppfattning i den meningen att han inte har en bild av talens storlek. Att 26 och 19 ligger så nära varann att svaret inte kan bli 13 och att differensen mellan 401 och 397 är liten ser han inte heller. De redovisade lösningsstrategierna kan sammanställas på följande sätt. Totalt intervjuades 51 elever i åk 6. A "Direkt huvudräkning" Räknar från vänster (alla rätt svar) (alla rätt svar) (10 rätt svar) (3 rätt svar) B Algoritmuppställning I huvudet (alla rätt svar) (9 rätt svar) (4 rätt svar) (4 rätt svar) Räknar från höger 5 (alla rätt svar) 1 (rätt svar) 10 (alla rätt svar) 0 På papper (på egen begäran) (rätt svar) 5 (2 rätt svar)
5 C Ramsräkning (båda rätt svar) (alla rätt svar) 11 börjar nerifrån 20, 21, (alla rätt svar) 12 börjar nerifrån 398, Kommentarer A Man kan tolka tabellen så att av de 31 som börjar med att räkna från vänster inser sedan 16 stycken att metoden är sämre när man kommer till subtraktion. Det blir svårare att hålla reda på siffrorna när det blir växling och lån. Undersökningar jag gjort senare antyder att elever med matematiksvårigheter och inte minst med svag taluppfattning, har mycket svårt att ändra lösningsstrategi. En sådan grupp elever som fick uppgifterna , 16+11, klarade de två första men inte den tredje. Liknande tendenser finns när man ger elever serien uppgifter , , Elever med god taluppfattning förmår ändra strategi, till exempel sluta 'ramsräkna' när de kommer till B Att tänka sig en algoritmuppställning i huvudet är väl att anse som en ganska dålig huvudräkningsmetod. Den fungerar ju också sämre ju mer komplicerade uppgifterna blir ju mer angeläget det blir att finna en bra lösningsmetod ju sämre blir med andra ord denna. De 5 som räknade fel på uppgiften klarade inte det som brukar kallas "lån över noll". C Ramsräkning är en framgångsrik metod om man inser att talen ligger nära varandra. Vi blev överraskade över att alla som använde metoden lyckades börja med rätt tal annars tycks det inte vara ovanligt att elever som på detta sätt skall klara börjar ramsräknandet med 26 (eller 19) och i detta exempel i så fall får svaret 8.
6 Undersökningar av detta slag ger naturligtvis exempel på alldeles egna metoder i detta ords två bemärkelser. Metoder där man blir förbluffad över hur komplicerat elever faktiskt kan räkna och ändå få rätt svar. Jag överlåter åt läsaren att fundera över om de här exemplen kan sägas vara bra metoder som fungerar i längden. Tjugosex minus nitton... jo jag höjer tjugosex till trettio och sjunker (!!) nitton till tio och trettio minus tio är tjugo. Men då har jag lurat talet på fyra till trettio och på nio till tio och nio och fyra är tretton och tjugo minus tretton är sju. Och helt logiskt: Fyrahundraen blir fyrahundratio och trehundranittiosju blir trehundranittio och lurandet blir nio och sju som är sexton och tjugo från det blir fyra så det var ju ingen konst. Nej, förvisso inte. Några elever hittar för uppgiften lämpliga associationer. En kortspelande elev konstaterade att var "spaderkorten som fattades" och att var detsamma som 13 6 och alltså fattas det sju kort. I kommande artiklar skall vi se exempel på än mer våghalsiga paralleller till det så kallade livet. Lärarkandidaternas första reaktion kan sägas vara två överraskningar. Den ena att eleverna använde så många olika metoder, den andra att så många hade svårt att klara ut relativt enkla subtraktioner som huvudräkning.
7 Under en praktikperiod försökte några sig på att ge systematisk huvudräkningsundervisning. De hade då en uppsättning uppgifter där de väsentliga stegen var övergång från addition och subtraktion med tio till 11, 12, 9, 8 dvs , 53 10, , 54 9, , 57 8 osv. Den spontana erfarenheten från dessa övningar var att eleverna lätt klarade addition och subtraktion med 10 samt addition med 11 genom att räkna "tio plus ett". Även addition med 12 gick någorlunda bra. När man kom till subtraktion med 9 och 11 fungerade dock inte metoden spontant utan eleverna började fundera över växling och lån. Efter lite undervisning gick det dock ganska bra att räkna 73 9 som Kanske är det dags för mer systematisk undervisning i huvudräknandets ädla konst? Men samtidigt gäller det säkert att på olika sätt försöka ge eleverna en uppfattning om tal och tals (inbördes) storlek. Till sist: Det vore roligt med erfarenheter och reaktioner kring de problem som behandlats i denna artikel. Kanske kan vi få igång en metodisk debatt kring huvudräkningsundervisning?
Tankar om elevtankar
Tankar om elevtankar HÖJMA-projektet JAN UNENGE Här följer det fjärde och sista avsnittet i serien "Tankar om elevtankar forsknings- och utvecklingsarbetet vid Lärarhögskolan i Jönköping". I serien har
Läs merTankar om elevtankar. HÖJMA-projektet
Tankar om elevtankar HÖJMA-projektet JAN UNENGE I serien Tankar om elevtankar fortsätter här Jan Unenge sin redogörelse från forsknings- och utvecklingsarbetet vid Lärarhögskolan i Jönköping. Denna gång
Läs merStora Plus. Uppgifter i addition där summan är högst 20 kallar vi i skolan för Stora plus. (term + term = summa).
Allmänt Stora Plus Uppgifter i addition där summan är högst 20 kallar vi i skolan för Stora plus. (term + term = summa). I steg 1 är en av termerna högre än 10 t ex 11+3. Dessa tal bör vara enkla för barnen
Läs merRäknar du med hur barn tänker?
Räknar du med hur barn tänker? ULF SÖDERSTRÖM Vid en föreläsning kom tillvalskursen i matematik på M-linjen vid Högskolan i Växjö läsåret 80/81 i kontakt med problemställningen Hur tänker barn när de räknar?
Läs merSkrivande i matematikdidaktik. En övning i läroboksanalys
Skrivande i matematikdidaktik En övning i läroboksanalys 1 Övergripande syften - Ett syfte med denna föreläsning och den efterföljande övningen i läroboksanalys är att utveckla din förmåga i att reflektera
Läs merLilla Plus. Uppgifter i addition där summan är högst 10 kallar vi i skolan för Lilla plus. (term + term = summa)
Allmänt Lilla Plus Uppgifter i addition där summan är högst 10 kallar vi i skolan för Lilla plus. (term + term = summa) Här nedan har vi delat in additionsuppgifterna i olika svårighetsgrader. I början
Läs mer3-3 Skriftliga räknemetoder
Namn: 3-3 Skriftliga räknemetoder Inledning Skriftliga räknemetoder vad är det? undrar du kanske. Och varför behöver jag kunna det? Att det står i läroplanen är ju ett klent svar. Det finns miniräknare,
Läs merTRÄNING I HUVUDRÄKNING. Schema för systematik och individualisering
PEDER CLAESSON I den nya läroplanen är "färdigheter i huvudräkning och överslagsräkning" ett mål för skolans matematikundervisning. Peder Claesson fortsätter här att ge "uppslag" till övningar som leder
Läs merAddition och subtraktion generalisering
Modul: Algebra Del 8: Avslutande reflektion och utvärdering Addition och subtraktion generalisering Håkan Lennerstad, Blekinge Tekniska Högskola & Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Detta lärandeobjekt
Läs merBegrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.
MATEMATIK ÅR1 MÅL Begrepps- och taluppfattning Kunna talbildsuppfattning, 0-10 EXEMPEL Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. Kunna
Läs mer1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken.
Modul: Taluppfattning och tals användning. Del 3: Det didaktiska kontraktet Likhetstecknet Ingrid Olsson, fd lärarutbildare Mitthögskolan Läraraktivitet. 1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det
Läs merUnder läsåret arbetade jag med. Konkretion av decimaltal. En nödvändig ingrediens för förståelse. maria hilling-drath
maria hilling-drath Konkretion av decimaltal En nödvändig ingrediens för förståelse Här presenteras ett sätt att förstärka begrepp kring decimaltal. Med hjälp av tiobasmaterial får eleverna bygga tal för
Läs merDe nationella proven i matematik i årskurs 3 utgår främst från kunskapskravet
Erica Aldenius, Yvonne Franzon & Jonas Johansson Elevers skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion I de insamlingar av elevlösningar och resultat på nationella prov som PRIMgruppen regelbundet
Läs merIntensivundervisning i matematik. Görel Sterner, NCM
Intensivundervisning i matematik Görel Sterner, NCM gorel.sterner@ncm.gu.se Tal och räkning, geometri Lärare, förskola, f-klass-åk 6 Undervisande lärare i matematik, åk 4 9 Rektorer Matematikutvecklare
Läs merLgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6
Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor
Läs merBoken Förstå och använda tal en handbok behandlar 22 områden av elevers
Marie Mäkiranta Att diagnostisera elevers kunskaper och missuppfattningar Författaren har i ett fördjupningsarbete under en kurs i Lärarlyftet arbetat med boken Förstå och använda tal en handbok av Alistair
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merOlika sätt att lösa ekvationer
Modul: Algebra Del 5: Algebra som språk Olika sätt att lösa ekvationer Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet och Lucian Olteanu, Linnéuniversitetet Att lösa ekvationer är en central del av algebran, det
Läs merRäkneramsan. Ramsräkning ger inte någon djupare förståelse för tal, men det är en förberedelse och förutsättning för att kunna arbeta med tal.
Räkneramsan Ramsräkning ger inte någon djupare förståelse för tal, men det är en förberedelse och förutsättning för att kunna arbeta med tal. Ramsräkning har visat sig ha samband med barnets senare framgångar
Läs merMultiplikation genom århundraden
Multiplikation genom århundraden För många elever i skolan kan multiplikation upplevas som något oöverstigligt. Addition och subtraktion kan de förstå sig på men inte multiplikation. Utan förståelse för
Läs mer1 Julias bil har gått km. Hur långt har den gått när den har körts tio (3) kilometer till? Rita en ring runt det största bråket.
Test 9, lärarversion Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona ordet
Läs merAtt leda en elevintervju
Att leda en elevintervju En översiktsdiagnos, i form av ett skriftligt test till en klass, kan ge läraren användbar information. Det kan sätta ljuset på starka och svaga områden, i klassen som helhet identifiera
Läs merEpisoderna i denna artikel är hämtade
JONAS EMANUELSSON Berätta vad du tänker! Två berättelser om rätt och fel svar Artikeln handlar om de frågor lärare ställer till sina elever i klassrummet och vad som händer i den efterföljande interaktionen.
Läs mer5 Olga fyller hundra år idag. Vilket år föddes hon? (3) [Du kan muntligt tala om vilket år det är nu. Visa det inte skriftligt.
Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona ordet ungefär i uppgift
Läs mera) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många?
1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? Exempel a) 1 2 b) 4 5 a) b) c) c) 6 7 3. Hur många? 4. Beräkna. Exempel 1 + 2 = 3 a) 3 + 1 = 4 a) 4 b) 5 b) 4 + 2 = 6 c) 3 + 3 = 6 c) 3 d) 2 GILLA
Läs merEtt tal kan vara en eller flera siffror men en siffra är alltid ensam. - + Talsort ental, tiotal, hundratal osv siffran 7 är tiotal
TEORI Pixel 4A kapitel 1 Heltal Siffror 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Tal skrivs med en eller flera siffror Ett tal kan vara en eller flera siffror men en siffra är alltid ensam. Tallinje mindre färre sjunker -
Läs merNationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven
Nationella strävansmål i matematik Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära
Läs merMatematik klass 4. Vårterminen. Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 1
Matematik klass 4 Vårterminen Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 1 Först 12 sidor repetition från höstterminen. Addition 7+5= 8+8= 7+8= 7+7= 8+3= 7+6= 6+6= 8+5= 6+5= 9+3= 9+5= 6+9= Subtraktion 11-2=
Läs merHur skall vi få Torvar att lära sig matematik?
Hur skall vi få Torvar att lära sig matematik? WIGGO KILBORN och JAN UNENGE Detta var rubriken för en debatt mellan Wiggo Kilborn och Jan Unenge vid Matematikbiennalen. Utgångspunkten var en artikel av
Läs merAlgebraskogen. Tema: Taluppfattning och tals användning, algebra och problemlösning
Hagabackens rektorsområde Ramshyttans rektorsområde Algebraskogen. Tema: Taluppfattning och tals användning, algebra och problemlösning Planering för perioden: v. 34-51 Ämne: Matematik År: 1 Lärare: Jessica
Läs merMatematik klass 4. Vårterminen FACIT. Namn:
Matematik klass 4 Vårterminen FACIT Namn: Använd ditt facit ofta för att se om du är på rätt väg och förstår. Om det är något som är konstigt, diskutera med din lärare eller en kompis. Du måste förstå
Läs merSUBTRAKTION ISBN
Till läraren SUBTRAKTION ISBN 978-91-7762-695-4 För att kunna lösa vardagliga matematiska problem måste eleverna bland annat ha väl inövade färdigheter i olika räknesätt. Repetitioner och individuella
Läs merGrundläggande tabellkunskaper, addition och subtraktion
Grundläggande tabellkunskaper, addition och subtraktion Kapitlet behandlar Test Grundläggande kombinationer, liten tabell 2 Fler kombinationer, stor tabell 3 Säkra tabellkunskaper 4 14 I detta kapitel
Läs merTaluppfattning Systematisk genomgång tal för tal
Taluppfattning 10-20 Systematisk genomgång tal för tal Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie strukturerade kartläggnings- och träningsmaterial
Läs mer7 Gör två tal mellan femtio och etthundra. (3) Använd alla de fyra siffrorna 4, 6, 3 och 8. Antingen 84 och 63 eller 83 och 64
Elevtest 2, version 2, lärarversion Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som för testet i den ursprungliga versionen. I denna version är små förändringar av ingående tal gjorda. 1 Fortsätt
Läs mer2-1: Taltyper och tallinjen Namn:.
2-1: Taltyper och tallinjen Namn:. Inledning I det här kapitlet skall du studera vad tal är för någonting och hur tal kan organiseras och sorteras efter storleksordning. Vad skall detta vara nödvändigt
Läs merMatematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer
Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna
Läs merTESTVERSION. Inledande text, Diamant
Inledande text, Diamant Diamant är en diagnosbank i matematik som består av 55 diagnoser, avsedda för grundskolan. Fokus ligger på grundläggande begrepp och färdigheter. Tanken med diagnoserna är att de
Läs merTaluppfattning. Talområde Systematisk genomgång tal för tal
Taluppfattning Talområde 10-20 Systematisk genomgång tal för tal Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie med strukturerade kartläggnings- och träningsmaterial
Läs mer2-5 Decimaltal Namn: Inledning. Vad är ett decimaltal, och varför skall jag arbeta med dem?
2-5 Decimaltal Namn: Inledning Tidigare har du jobbat en hel del med bråktal, lagt ihop bråk, tagit fram gemensamma nämnare mm. Bråktal var lite krångliga att arbeta med i och med att de hade en nämnare.
Läs merMatematik klass 1. Vår-terminen
Matematik klass 1 Vår-terminen Rita din matematik-bild Skriv ditt namn i rutan Måla alla rutor där svaret blir 10 3+2 1+9 5+4 6+4 3+7 5+5 4-4 8+4 3+7 9+0 2+8 2+4 7+3 7-6 5+2 5+5 4+4 3+7 6-2 6+4 8+3 6+1
Läs merMatematik klass 2. Höstterminen. Anneli Weiland Matematik åk 2 HT 1
Matematik klass 2 Höstterminen Anneli Weiland Matematik åk 2 HT 1 Minns du från klass 1? Tiokamraterna 10=5+ 10=1+ 10=2+ 10=5+ 10=4+ 10=0+ 10=9+ 10=4+ 10=7+ 10=3+ 10=6+ 10=10+ 10=2+ 10=1+ 10=3+ 10=7+ 10=6+
Läs merMatematik är en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet (Lgr 11). Det är utgångspunkten för Uppdrag Matte.
Problemlösning i fokus Matematik är en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet (Lgr 11). Det är utgångspunkten för Uppdrag Matte. Matematik ska vara spännande och roligt! Undervisningen i matematik
Läs merMULTIPLIKATION ISBN
Till läraren MULTIPLIKATION ISBN 978-91-7762-696-1 För att kunna lösa vardagliga matematiska problem måste eleverna bland annat ha väl inövade färdigheter i olika räknesätt. Repetitioner och individuella
Läs merTaluppfattning. Talområde 10-20. Systematisk genomgång tal för tal
Taluppfattning Talområde 10-20 Systematisk genomgång tal för tal Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Wendick-modellens träningsmaterial Wendick-modellen består av en serie med strukturerade träningsmaterial
Läs merFärdighet med förståelse
Färdighet med förståelse DAGMAR NEUMAN Är det möjligt att lära "räkneomogna" nybörjare den logik som är basen för matematisk förståelse? "Mognad" anses av många vara omöjlig att påverka genom undervisning
Läs mer1 Boris stegmätare visar att han har gått steg. Vad visar den när Boris har gått tio steg till? Fortsätt talmönstret.
Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona ordet ungefär i uppgift
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merMatematik i barnets värld
Matematik i barnets värld Välkomna! Anette Skytt Elisabeth Hector Matematikutvecklare i Botkyrka kommun Banslätt 18 november 2010 Matematiken runt omkring oss och barnens matematik. Vuxna använder matematik
Läs merElevers utvärdering av Evolutionstrappan. Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt Antal elever: sex st. Metod.
Elevers utvärdering av Evolutionstrappan Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt : sex st Metod De elever som skulle delta i utvärdering av Evolutionstrappan fick information att ta hem till
Läs merBagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:
Matematik 1-5 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och
Läs mera) A = 3 B = 4 C = 9 D = b) A = 250 B = 500 C = a) Tvåhundrasjuttiotre b) Ettusenfemhundranittio
Övningsblad 2.1 A Heltal 1 Skriv det tal som motsvaras av bokstaven på tallinjen. A B C D E F 0 10 0 50 A = B = C = D = E = F = G H I J K L 10 20 50 100 G = H = I = J = K = L = 2 Placera ut talen från
Läs merOlika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
Karin Landtblom & Anette De Ron Gruppera mera! Dubbelt och hälften är vanliga inslag i den tidiga matematikundervisningen. Elever ska ringa in hälften av något eller rita så att det blir dubbelt så många.
Läs merAtt utveckla taluppfattning genom att dela upp tal är mycket vanligt i de
Jorryt van Bommel Räkna med ägg När elever möter matematikinnehåll genom arbete med konkret och laborativt material är det av vikt att steget från konkret arbete till abstrakt och generell matematik inte
Läs merErfarenheter av intensivundervisning i matematik. Görel Sterner Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM)
Erfarenheter av intensivundervisning i matematik Görel Sterner Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) gorel.sterner@ncm.gu.se Intensivundervisning i matematik Bakgrund Vad är Responsiveness to
Läs merSåväl lodräta algoritmer som talsortsvisa beräkningar har visat sig vara ineffektiva
Kerstin Larsson Mer om beräkningar i subtraktion och addition I artikeln Subtraktionsberäkningar i Nämnaren nr 1, 2012 beskrivs fem övergripande kategorier av beräkningsstrategier för subtraktion. I denna
Läs mer1 Josefs bil har gått kilometer. Hur långt har den gått när han har kört (3) tio kilometer till? km
Test, version, lärarversion Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merMatematik. Namn: Datum:
Matematik Namn: Datum: MÅL Att välja räknesätt vid problemlösning. Milton är 0 år. Hans pappa är 45 år. Hur mycket äldre är hans pappa? Svar: Lena köper en bok som kostar 85 kronor och en penna för 24
Läs merKan elever hitta på egna skriftliga beräkningsmetoder?
Kan elever hitta på egna skriftliga beräkningsmetoder? Rolf Hedrén I artikeln beskrivs ett forskningsprojekt, där elever under de fem första skolåren inte blev undervisade om standardalgoritmerna för de
Läs merArbetsområde: Från pinnar till tal
Arbetsområde: Från pinnar till tal Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas:
Läs merFACIT. Kapitel 1. Version
FACIT Kapitel Version -0- Version -0- Vi repeterar talen 0 till 0 000 Öva begreppen.. Titta på bilden. Skriv de tal som fattas. Räkn är ett fyrsiffrigt tal 000 + 00 + 0 + 0 0 000 Tal skrivs med siffror.
Läs merMin man kommer ursprungligen från
t í m e a d a n i Varför räknar du just så? Denna artikel bygger på ett examensarbete för lärarutbildningen. I arbetet undersöktes skillnader mellan lärares, svenska föräldrars och invandrarföräldrars
Läs merVarför undervisar ni matematiklärare på lågstadiet om klockan? Det var
Christel Svedin & Christina Svensson Möjligheter med analog klocka i geometriundervisning På Dammfriskolan i Malmö ledde lärares ifrågasättande av slentrianmässigt förekommande material och innehåll i
Läs merAddition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta
LPP Matematik räknesätten År 2 Beskrivning av arbetet Addition och subtraktion 0 200 - med utelämnat tal - algebra - med omgruppering och tiotalsövergång Addition och subtraktion med hela 100-tal Se likheter
Läs merTaluppfattning och allsidiga räknefärdigheter
Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter Handbok med förslag och råd till lärare för att kartlägga, analysera och åtgärda elevers svårigheter och begreppsliga missuppfattningar inom området tal och
Läs merLikhetstecknets innebörd
Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner översatta och bearbetade text bygger på boken: arithmetic & algebra in elementary school. Portsmouth: Heinemann Elever i åk 1 6 fick följande uppgift:
Läs mer3-5 Miniräknaren Namn:
3-5 Miniräknaren Namn: Inledning Varför skall jag behöva jobba med en massa bråk, multiplikationstabeller och annat när det finns miniräknare som kan göra hela jobbet. Visst kan miniräknare göra mycket,
Läs merPP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning.
PP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning. Ord och begrepp siffra, tal tallinje, talrad, talsorter- ental, 10-tal, 100-tal, 1000-tal, addition, addera, term, summa, subtraktion, subtrahera,
Läs merDIAMANT. NaTionella DIAgnoser i Matematik. Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9. Anpassat till Lgr 11. Löwing januari 2013
DIAMANT NaTionella DIAgnoser i Matematik Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9 Anpassat till Lgr 11 Diamantmaterialets uppbyggnad 6 Områden 22 Delområden 127 Diagnoser Till varje Område
Läs merTaluppfattning. Talområde 0-5. Systematisk genomgång tal för tal. 2015 Wendick-modellen Taluppfattning 0-5 version 1.
Taluppfattning Talområde 0-5 Systematisk genomgång tal för tal Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo 19 Wendick-modellens träningsmaterial Wendick-modellen består av en serie med strukturerade träningsmaterial
Läs merAritme'k med fokus på nyanlända elever. Madeleine Löwing
Aritme'k med fokus på nyanlända elever Madeleine Löwing www.madeleinelowing.se madeleine@lowing.eu Kultur och matema'kundervisning Andelen elever med invandrarbakgrund ökar i våra klasser. Undervisningen
Läs merEKORREN gillar maskiner och teknik. Olstorpe Skoogh Johansson Lundberg. Bilder av Tomas Karlsson STEG 1. Grundbok 1B
MATTE MOSAIK EKORREN gillar maskiner och teknik. GRÄVLINGEN funderar noga på allting. Olstorpe Skoogh Johansson Lundberg Bilder av Tomas Karlsson BÄVERN är duktig på att tillverka saker. STEG 1 Grundbok
Läs merHögskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004
Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,
Läs merBengt Drath. Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun
Prata matematik Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Matematikkunnande tikk Vad ingår i begreppet matematikkunnande? eller som elever skulle tänka: Hur skall en duktig elev i matte
Läs mer1 Fortsätt talmönstret. (2) 46, 47, 48, 49, 50, Fortsätt talmönstret. (2) 64, 63, 62, 61, 60, 59
Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som för testet i den ursprungliga versionen. I denna version är små förändringar av ingående tal gjorda och någon uppgift är formulerad på annat sätt.
Läs merSid Sid Plus och minus. Gemensam introduktion. Gemensam introduktion till sid. 57. Längd
Sid. 54-55 Längd Här får eleverna träna på att uppskatta föremåls längd i centimeter och sedan kontrollmäta. Observera att linjaler kan ha olika utseende. En del börjar med 0 längst ut i änden och har
Läs merESLÖVS KOMMUN Bilaga 2 Barn och Familj 2009-09-21. UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 3 våren 2009.
ESLÖVS KOMMUN Bilaga 2 Barn och Familj 2009-09-21 UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 3 våren 2009 Västra skolan Resultat på de nationella ämnesproven skolår 3 Eftersom
Läs merLaborationen ett måste
Laborationen ett måste WIVI GUSTAFSSON Vi laborerar inte för laborationens egen skull. Laborationen skapar en gemensam upplevelsebakgrund till det språk som används på matematiklektionerna. Med några exempel
Läs merGrundläggande färdigheter en resursfråga?
Grundläggande färdigheter en resursfråga? Ulla Runesson berättar om användning och uppföljning av SÖ:s diagnoser. Resursfördelning... Under läsåret 81/82 genomfördes i Åtvidabergs kommun en undersökning
Läs merLässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer
Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer Görel Sterner Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter
Läs merÖvningsblad2.3Ä. 2 0, 3 j 5. Addition och subtraktion av heltal med algoritm. IQ '-^ff 2 tiotal - 4 tiotal går inte. ' "-Ii? 5 «1.
Övningsblad2.3Ä Addition och subtraktion av heltal med algoritm Så här kan du räkna med algoritmer a) 958+84 L] ' "-Ii? 5 «1 8 H / o y.2 A, 8*4= 12 Skriv l som minnessiffra ovanför 10-talen. 1+5 +8=14
Läs mer1 Julias bil har har gått kilometer. Hur långt har den gått när den har (3) körts tio kilometer till? km
Test 8, version, lärarversion Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad.
Läs merTaluppfattning Systematisk genomgång tal för tal
Taluppfattning 6-10 Systematisk genomgång tal för tal Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie strukturerade kartläggnings- och träningsmaterial
Läs merDet är ganska komplicerat, det jag gör i mitt huvud
Det är ganska komplicerat, det jag gör i mitt huvud En studie om elevers huvudräkningsstrategier i år 6 Janna Malmgren Instutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Matematikämnets
Läs merMeningsfulla tal. Barbara Reys, Robert Reys & Göran Emanuelsson
Meningsfulla tal Barbara Reys, Robert Reys & Göran Emanuelsson Att elever ska skaffa sig god taluppfattning är ett av de viktigaste målen i våra dagars matematikutbildning. På sätt och vis utgör den en
Läs merHär är två korta exempel på situationer då vi tillämpar den distributiva lagen:
Modul: Algebra Del 8: Avslutande reflektion och utvärdering Distributiva lagen Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Distributiva lagen a (b + c) = a b + a c Den distributiva lagen kallas den räknelag
Läs merLikhetstecknets innebörd
Modul: Algebra Del 5: Algebra som språk Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner (2012) översatta och bearbetade text bygger på boken: Carpenter, T. P., Franke, M. L. & Levi, L. (2003). Thinking
Läs merRäkning med decimaltal
Gard Brekke Räkning med decimaltal I denna artikel beskrivs och diskuteras sådana uppfattningar som kommit fram när man studerat hur elever räknar med tal i decimalform. De uppfattar ibland talen som par
Läs merGer bilder stöd för förståelsen av och förmågan att minnas kunskapskraven?
Ger bilder stöd för förståelsen av och förmågan att minnas kunskapskraven? Inledning Många elever har svårt att förstå och minnas kunskapskraven. I utvärderingar av min undervisning får ofta frågor kopplade
Läs merAlumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X)
Alumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X) Appendix C - Jämförelse: Doktorand/disputerad och övriga Enkätundersökning riktad till de med godkänt examensarbete i
Läs merIBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Läs merDIVISION ISBN Till läraren
Till läraren DIVISION ISBN 978-91-776-697-8 För att kunna lösa vardagliga matematiska problem måste eleverna bland annat ha väl i növade färdigheter i olika räknesätt. Repetitioner och individuella diagnoser
Läs merPrata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun
Prata matematik Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Matematikkunnande Vad ingår i begreppet matematikkunnande? eller som elever skulle tänka: Hur skall en duktig elev i matte vara?
Läs merOm Lgr 11 och Favorit matematik 4 6
Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med
Läs merMatematik. Namn: Datum:
Matematik Namn: Datum: Talraden Skriv färdigt talraden. 195 196 197 393 394 395 397 597 598 600 996 997 999 Addition 199 + 1 = 299 + 1 = 999 + 1 = 199 + 3 = 298 + 3 = 998 + 2 = 599 + 3 = 598 + 4 = 999
Läs merObservationsschema Problemlösningsförmåga
Observationsschema Problemlösningsförmåga Klass: Elevens namn Kan formulera räknehändelser i addition/ subtraktion/multiplikation/division. Läser och visar förståelse för matematiska problem. Kan överföra
Läs merMålkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.
ÖREBRO MATEMATIK, ÅR 3 1(5) Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll Eleven kan uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk,
Läs merBonusmaterial till Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6. Ledning för att lösa problemen i Övningar för kapitel 5, sid 138-144
Bonusmaterial till Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6 Ledning för att lösa problemen i Övningar för kapitel 5, sid 138-144 Avsikten med de ledtrådar som ges nedan är att peka på
Läs merMatematik klass 4. Höstterminen. Facit. Namn:
Matematik klass 4 Höstterminen Facit Namn: Använd ditt facit ofta för att se om du är på rätt väg och förstår. Om det är något som är konstigt, diskutera med din lärare eller en kompis. Du måste förstå
Läs mer