Vad gör vi åt Skolverkets lägesbeskrivning och handlingsplan?

Transkript

1 Vad gör vi åt Skolverkets lägesbeskrivning och handlingsplan? Skolverket har nyss överlämnat sin fördjupade anslagsframställning 1994/ /97 till regeringen. Här publicerars några valda avsnitt ur Bilden av skolan 1993 och Verksamhet och inriktning med tanke på skolmatematikens utveckling. Vi vill locka våra läsare att studera originalutgåvorna, men vi vill också ha reaktioner. Stämmer redovisade resultat och förslag till åtgärder med din uppfattning och målsättning? Ser du samma brister som Skolverket och vad gör vi åt dem? Vi välkomnar debatt och konstruktiva förslag till förbättringar. Skriv till och i Nämnaren! Bakgrund Till grund för Bilden av skolan 1993 ligger analyser och resultat från verkets uppföljning samt egna och andras utvärderingar av skolverksamheten. Beskrivningen skall återkomma vart tredje år i samband med den fördjupade anslagsframställningen. I Bilden av skolan 1993 behandlas: Utbildningsresultat Att välja i grundskolan Elevinflytande Elevers hälsa Personalen i skolan Arbetet i skolan Skolorganisationen i kommunen Utbildningskostnaderna Kommunernas styrning av skolan Slutsatser och kommentarer Vi återger först ett avsnitt om den nationella utvärderingen i matematik i grundskolan inom NU-projektet under rubriken Utbildningsresultat. Därefter har vi valt att ta med två citat från det avslutande avsnittet i Slutsatser och kommentarer. Avslutningsvis återges ett par citat ur det första avsnittet i Verksamhet och inriktning som visar en del av vad Skolverket tänker ägna sig åt under anslagsperioden. Ur Bilden av skolan 1993 (s 15-17) Eleverna är duktiga på att räkna men det finns stora skillnader mellan elever och skolor Viktiga mål för grundskolans matematikundervisning är att eleverna skall förvärva säkerhet i numerisk räkning färdigheter i huvudräkning och i överslagsräkning kunskaper i främst procenträkning, praktisk geometri, enheter och enhetsbyten kunskaper i beskrivande statistik. I kursplanen för matematik finns nio huvudmoment. Inom ramen för NU-projektet fick elever i årskurs 5 lösa tolv uppgifter, varav hälften avsåg kunskaper och färdigheter inom momenten grundläggande aritmetik, mätningar och enheter samt statistik. Uppgifterna ansluter till de krav som enligt kursplanen gäller för stadiet, såsom naturliga tal upp till , tal i decimalform, tidsenheter, tolkning av enkla diagram och medelvärden. De flesta elever presterar bra resultat på dessa moment. Ungefär hälften av eleverna fick mer än 16 av 24 möjliga 5

2 poäng. Resultaten är överlag goda vad gäller numeriska beräkningar och enklare problemlösning. Resultaten från utvärderingen är i stort desamma som resultaten från motsvarande utvärdering år Skillnaderna i resultat mellan elever, mellan klasser och skolor är stora. Närmare var tionde elev bedöms ännu inte behärska de grundläggande kunskaperna och färdigheterna för stadiet. En stor andel av dessa elever lämnade inte något svar alls på uppgifterna, något som kan bero på att de inte förstått uppgiften eller inte kunnat finna någon lösning. Så gott som ingen i denna grupp kunde beräkna en genomsnittskostnad och endast var femte kunde beräkna en prisskillnad. Svaren tyder på svårigheter att läsa och förstå information eller på brister i förståelse av begrepp. Många elever har svårt att bedöma rimligheten i ett svar. Elever i årskurs 9 deltar årligen i standardproven i matematik. Proven innehåller huvudsakligen räkneuppgifter, vilka ansluter till de huvudmoment som kursplanen anger. I utvärderingen av årskurs 9 kunde standardprovet användas men utökades med ett antal andra uppgifter. Åtta av nio huvudmoment är representerade. Uppgifterna mäter i lika stor utsträckning begreppsförståelse och räkneteknisk förmåga. Knappt hälften av uppgifterna mäter nödvändiga kunskaper och färdigheter i läroplanens mening, dvs. sådana som eleverna skall behärska vid grundskolans slut. Övriga avsåg önskvärda moment eller nivåer. Cirka 90 procent av eleverna har de enligt läroplanen nödvändiga kunskaperna och färdigheterna i matematik på högstadiet. Närmare nio av tio klarar exempelvis att lösa en enkel ekvation och nästan åtta av tio en uppgift med procenträkning. Fortfarande har dock procent av eleverna svårt för stora tal, subtraktion med hela tal och multiplikation med decimaltal. Liksom i årskurs 5 finns i årskurs 9 betydande skillnader mellan elever, undervisningsgrupper och skolor. Pojkarna har i genomsnitt något högre poäng än flickorna. Läroplanen ger möjlighet att välja mellan allmän och särskild kurs, men kursplanen är densamma. Drygt hälften av eleverna följde läsåret 1991/92 särskild kurs, 37 procent allmän kurs medan en liten andel, 8 procent, ingick i icke kursindelade grupper. Omkring 20 procent av eleverna i allmän kurs behärskar enligt NU-projektet inte de nödvändiga kunskaperna och färdigheterna i matematik för stadiet. Motsvarande andel för elever i särskild kurs är tre procent. I denna grupp finns också elever med mycket goda resultat. Uppgiftsmaterialet för särskild kurs innehöll några mycket kvalificerade uppgifter som en stor grupp elever kunde lösa. I en mindre undersökning har elevernas resultat på delar av standardproven år 1989 jämförts med resultaten år I genomsnitt är andelen rätt lösta svar per uppgift nästan tio procentenheter högre för 1993 års elever jämfört med 1989 års elever. Förutsättningarna för de båda provomgångarna var något olika, vilket gör att resultaten måste tolkas med en viss försiktighet. En tendens mot bättre resultat på standardproven mellan de aktuella åren är dock tydlig. Standardproven har också ingått i en särskild utvärdering av matematikundervisningen vid fristående skolor. De genomsnittliga elevresultaten på standardprovet ligger något högre än i den kommunala grundskolan. Spridningen i resultat mellan de fristående skolorna är betydligt större än mellan skolor inom det offentliga skolväsendet. Nästan en femtedel av eleverna i årskurs 9 uppger själva i enkäterna att de haft stora eller mycket stora problem med matematiken på högstadiet och svårigheter att förstå lärarens förklaringar. En tiondel anser sig inte ha fått tillräck- 6

3 lig hjälp på högstadiet. Lärarna pekar på svårigheterna att individualisera undervisningen så att eleverna får fullgott stöd. Nästan en tredjedel av eleverna menar att de fått lära sig mycket i matematik som de tycker är onödigt. Undervisningen anses av många inte ligga på rätt nivå: knappt 20 procent tycker att de fått arbeta med alltför lätta uppgifter medan 30 procent tvärtom anser att de fått arbeta med för svåra uppgifter i matematik på högstadiet. Arbetsformerna kan förklara flera av resultaten i undersökningen. Enskild tyst räkning och gemensamma genomgångar av räkneuppgifter dominerar lektionerna. Eleverna får god träning i olika räknefärdigheter, vilket gör att de når goda resultat på t.ex. standardprovet, som mäter främst sådana färdigheter. Dessa färdigheter är också lättare att undervisa i kollektivt. Eleverna får däremot mindre träning i att analysera och lösa matematiska problem, argumentera för sina lösningar och befästa matematiska begrepp, dvs. moment som kräver individuellt stöd. Svårigheterna med att individualisera undervisningen skapar problem inte bara för elever som har svårigheter att lösa matematiska uppgifter på egen hand, utan också för de elever som kan och vill lösa svårare uppgifter. Här följer två avsnitt från Slutsatser och kommentarer (Bilder av skolan, s 96-97) Utbildningsresultaten är i många avseenden positiva sådana som de framträder i Skolverkets utvärdering. Grundskoleeleverna hävdar sig väl när det gäller grundläggande språkliga och matematiska färdigheter, när det gäller läsning även vid en internationell jämförelse. Resultaten visar också att elever på lågstadiet befäster och förstärker sina kunskaper i efterföljande stadier. Ett problem som behöver uppmärksammas är dock att det finns en alltför stor grupp elever med svaga resultat i matematik, engelska och till en del även i svenska ännu i det avslutande året av grundskolan. Ett annat Från NU-projektets undersökningar i åk 9 vt 92. (Bilden av skolan 1993 s 12) Engelska, matematik och svenska är nyttigast men tillhör inte de ämnen eleverna anser som mest intressanta. (Redaktionens kommentar). problem är de allmänt sett svaga resultaten när det gäller att förstå samband och bearbeta och lösa mera kvalificerade uppgifter och frågeställningar. Detta gäller i första hand naturorienterande och samhällsorienterande ämnen, men mönstret framträder också i matematik, engelska och bild. Resultaten förefaller att hänga samman med hur arbetet i skolan organiseras och hur elevernas tid används, särskilt på högstadiet. Önskemål om förändring av arbetssättet i skolan finns både hos elever och lärare. Resultat från nyare forskning om hur eleverna tänker vid inlärning visar att det är nödvändigt med en dialog mellan lärare och elever. 7

4 Den generella bild av undervisningen i skolan som getts motiverar allmänt en utveckling av arbetsorganisation, arbetsformer och arbetssätt. Resultaten från NU-projektet ger besked om på vilka områden grundskolans resultat behöver förbättras. Skolverket bedömer att det är mycket angeläget att få till stånd en utveckling av undervisningen främst i de naturorienterande ämnena. Skolverket avser därför att snarast utarbeta en handlingsplan för ett sådant arbete. I detta skall också ingå bl.a. ytterligare analyser av NU-materialet, analyser av möjligheter och hinder i skolans arbetsorganisation, överväganden om lärares utbildning och kompetens samt om läromedel. Arbetet måste bedrivas i samarbete med skolor, där utvecklingsarbete bedrivs eller kan initieras. De erfarenheter som görs i detta arbete kan sedan utgöra grund för initiativ och åtgärder inom andra ämnesområden. Utvärderingen visar att eleverna i stor utsträckning saknar inflytande på planeringen av undervisningen. Även när det gäller elevernas inflytande i övrigt i skolarbetet finns det anledning att se med stort allvar på den skillnad mellan teori och verklighet som utvärderingen visar. Frågan om elevernas inflytande hänger nära samman med arbetssättet och därmed också med undervisningsresultat. Skolverket anser att elevinflytandet behöver uppmärksammas särskilt. Skolverket avser därför att ta initiativ för att klarlägga vilka reella hinder som finns för elevinflytande i enlighet med läroplanen och därefter undersöka vilka förändringar och åtgärder som behövs.... Skolverket vill slutligen erinra om rektors skyldighet att svara för utvecklingen av utbildningen i skolan. Undersökningarna visar att rektors arbetsbörda tenderar att alltför mycket fyllas av administrativa och ekonomiska göromål. Kommunerna bör uppmärksamma detta och överväga att bistå rektor med ad- ministrativ och ekonomisk hjälp för att rektor skall få möjlighet att utöva sitt pedagogiska ledarskap. Den betydelse som andan eller kulturen vid en skola har för arbetsmiljö och utbildningsresultat understryker behovet av en sammanhållande kraft inom varje skolenhet. Skolverket avser att föra ut samtliga resultat av sin uppföljning och utvärdering till kommunerna och räknar därför med att kommunerna tar resultaten till intäkt för de åtgärder i övrigt som de finner är påkallade för att skolan i den egna kommunen skall utvecklas. Ur Verksamhet och inriktning I denna del behandlas: Verksamhetens inriktning Resultatanalys Framtids- och omvärldsanalys Resursanalys Vi har valt ut ett par citat (från s 8-9) ur det första avsnittet Verksamhetens inriktning. Ansvaret för att genomföra reformerna åvilar kommunerna och andra skolhuvudmän. Skolverkets ansvar är att uti från verkets uppgifter på olika sätt stödja reformernas genomförande. Skolverkets arbete kommer under anslagsperioden att inriktas mot att fortsätta utvecklingen av kursplaner, utveckla, utpröva och fastställa betygskriterier, utarbeta referensmaterial, stödja införandet av nya måldokument och betygssystem, utveckla nya nationella prov, följa upp och utvärdera olika inslag i reformprocessen, utveckla tillsynsinstrumentet utifrån de nya måldokumenten för skolan. Skolverket kommer under hösten 1993 att lämna en plan för hur stödet till genom- 8

5 förandet av reformerna närmare skall utformas. Reformerna syftar ytterst till att genom ökat utrymme för elevers, föräldrars och skolpersonalens engagemang skapa en utbildning av god kvalitet. Effekterna av reformerna måste därför studeras såväl ur elevens som föräldrarnas och den enskilda skolans perspektiv.... I de avslutande slutsatserna och kommentarerna lyfts vissa områden fram där resultaten visar på väsentliga brister. De flesta av dessa ankommer i första hand på kommunerna som ansvariga för skolan att åtgärda. Skolverkets uppgift blir dels att informera kommunerna om bristerna, dels att fortsättningsvis följa och bevaka dessa områden. Tillsynsinsatser kan också bli aktuella. Utöver dessa åtgärder har Skolverket för avsikt att särskilt uppmärksamma vissa områden. Det gäller områden där också tidigare utvärderingar av skolan har pekat på otillfredsställande resultat. Insatser har i viss utsträckning gjorts utan att förhållandena nämnvärt har förändrats. Bristerna är så allvarliga i förhållande till såväl skollagens bestämmelser som gällande läroplaner och förslag till nya läroplaner att de motiverar nya och fördjupade analyser och handlingsplaner från Skolverkets sida. De områden Skolverket avser att särskilt behandla är: grundskoleelevernas kunskaper i naturorienterande ämnen, elevinflytande, arbetsformer och arbetssätt i grundskolan. Det är områden som också sett mot bakgrund av den utveckling som sker i skolans omvärld kan bedömas som strategiskt viktiga. Naturvetenskapliga grundkunskaper blir alltmer nödvändiga för att förstå och delta i diskussion om miljöfrågor och andra samhällsfrågor, liksom för val av fortsatt utbildning och yrke. Arbetsmarknadens behov av personer med naturvetenskapliga kunskaper kan också förväntas öka. Skolans arbetsformer och arbetssätt och elevernas möjligheter till inflytande och självständigt arbete är av betydelse för att svara mot de krav på självständighet, kreativitet och kommunikationsförmåga som ett framtida samhälls- och arbetsliv ställer. Handlingsplaner för dessa områden kommer att samordnas med planeringen av stöd för reformeringen av skolväsendet. Referenser: Bilden av skolan Fördjupad anslagsframställning 1994/ /97. Stockholm: Skolverket. Verksamhet och inriktning. Fördjupad anslagsframställning 1994/ /97. Stockholm: Skolverket. Beställningsadress: Liber Distribution Publikationstjänst, Stockholm. Tfn Beställningsnummer 93:61 resp 93:62 9