Att synliggöra matematikens språkliga och sociala karaktär
|
|
- Sara Åkesson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att synliggöra matematikens språkliga och sociala karaktär Ann Ahlberg Varför ändras nybörjares nyfikenhet och lust att lära matematik till ointresse och bristande tillit till sin egen förmåga efter några år i skolan? Kan en orsak vara att undervisning och arbetssätt bidrar till att göra matematiken till en privat angelägenhet för eleverna? I artikeln beskrivs utgångspunkter för ett erfarenhetsbaserat lärande och problemlösning, där matematikens språkliga och sociala karaktär görs synlig. Hur stimulera barns intresse? Hur ska undervisningen i matematik stimulera elevernas nyfikenhet och lust att lära? Kanske ska läraren ge eleverna nya, utmanande problem att lösa eller ligger lösningen i att läraren använder en ny undervisningsmetod? Om en lärare på ett mer genomgripande sätt vill utveckla sin undervisning, räcker det emellertid inte med att använda nya uppgifter. Det blir ofta en punktinsats som inte leder till någon bestående förändring. Detsamma kan sägas om nya undervisningsmetoder. Ingen har ännu lyckats beskriva en generell undervisningsmetod som passar alla elever. Elever är olika och den undervisning som är lämplig för en elev behöver inte vara bra för en annan. Svaret på frågan om hur läraren kan stimulera barnens intresse för matematik måste därför formuleras i mer allmängiltiga ordalag. Läraren bör i ökad utsträckning synliggöra matematikens språkliga och sociala karaktär. Uppgiften blir då att organisera undervisningssituationer, där eleverna får tillfälle att samtala och arbeta tillsammans. Då matematiken införlivas i ett socialt sammanhang stimu- Ann Ahlberg är univeristetslektor i pedagogik och har lång erfarenhet som lågstadie- och speciallärare. Hon forskar om undervisning och barns lärande av matematik i förskola och skola. leras elevernas nyfikenhet och kreativitet och de kan utveckla sitt matematiska tänkande genom att lära av varandra (Ahlberg, 1992; 1995). Problemlösning som utgångspunkt för lärande Hur kan en undervisning som betonar matematikens kommunikativa karaktär utformas? För att studera detta genomförde jag en undersökning i årskurs tre i grundskolan. I tre klasser integrerades matematiken med svenska och bild. Det övergripande syftet var att eleverna skulle utveckla sin taluppfattning och sin kunskap om de fyra räknesätten genom att arbeta med problemlösning. Den teoretiska ansatsen var en fenomenografiskt inspirerad didaktik, där den centrala tanken är att undervisningen bör utgå från hur elever erfar, förstår och uppfattar sin omvärld. Som grund för undervisningens innehåll och organisation formulerade jag fyra teser: 1 Målen för undervisningen ska beskrivas i termer av vad eleverna ska förstå av undervisningsinnehållet. 2 Elevernas erfarenheter och föreställningsvärld ska införlivas i undervisningsinnehållet. 3
2 3 Eleverna ska ges utrymme för att lära och göra nya erfarenheter. 4 Eleverna ska bli medvetna om att de lär och få tillfälle att reflektera över sitt lärande. Här följer nu en diskussion av teserna. 1 Elevernas förståelse som undervisningsmål Matematikundervisningen i skolan karakteriseras ofta av att eleverna arbetar i sin räknebok. En del lärare låter eleverna planera hur många sidor de ska räkna, medan andra själva bestämmer vilka moment i läroboken som ska gås igenom under en viss tidsperiod. Läroboken styr planering och uppläggning av undervisningen. När eleverna löser uppgifterna i boken tränar de i stor utsträckning procedurer och färdigheter. De elever som inte klarar av de diagnoser som följer på ett moment får oftast träna mer och lösa fler uppgifter av samma sort. Det är emellertid inte självklart att mer träning leder till att eleven utvecklar sitt matematiska tänkande. Följden kan bli att elever ihärdigt övar tekniker som inte är kopplade till förståelse för innebörden i uppgiften, och att de trots träningen inte utvecklar sitt matematiska tänkande. Istället för att uttrycka vad eleverna ska göra och vilka moment som ska behandlas, borde målen för undervisningen beskriva vad eleverna ska förstå. Som ett exempel kan vi se följande delmål som formulerades i den tidigare nämnda undervisningen i problemlösning på lågstadiet. För att utveckla elevernas intresse och kunnande ska eleverna förstå att: det finns olika sätt att lösa ett problem och en jämförelse av olika lösningssätt bidrar till förståelsen, matematiska problem är en del av vardagslivets problem, det vardagliga språket kan förbindas med det matematiska symbolspråket, skriva, rita och tala är betydelsefulla verktyg vid problemlösning, det tar tid att lösa problem. När målen är formulerade är lärarens uppgift att skapa undervisningssituationer där eleverna ges förutsättningar att utveckla den förståelse man strävar mot. Vilka erfarenheter behöver eleverna ha och hur kan undervisningen bidra till att ge dem dessa erfarenheter? I den studerade undervisningen ska arbetssättet och problemens innehåll bidra till att delmålen uppnås. Arbetsättet innebär att eleverna först arbetar fram en egen lösning på det aktuella problemet. Därefter redovisas de olika lösningsförslagen i smågrupper. Gruppmedlemmarna diskuterar och väljer till sammans ut en av lösningarna, som ska presenteras för de andra klasskamraterna. En elev från varje grupp redovisar därefter gruppens lösningsförslag. Läraren skriver efterhand upp förslagen på tavlan. När samtliga grupper presenterat en lösning, jämför man och samtalar i klassen om de olika förslagen. Lärarens intention är att stärka elevernas tillit till det egna tänkandet och intresset vid samtalet fokuseras inte på det rätta svaret. Istället samtalar man om hur eleverna tänkt när de löst problemen, och läraren inriktar medvetet elevernas uppmärksamhet mot olika sätt att lösa problemen. I klassen diskuteras exempelvis hur eleverna på olika sätt tecknat uträkningar, använt uppställningar och deloperationer för att förenkla beräkningarna. Problemen är avsiktligt mycket öppet formulerade. Det finns möjligheter till alternativa lösningar. För att eleverna ska förstå att det finns olika sätt att lösa ett problem, ska de ta del av kamraternas lösningsförslag, reflektera över och resonera om dem. Eleverna möter olika typer av problem som anknyter till deras vardag och föreställningsvärld för att de ska inse att matematiska problem är en del av vardagslivets problem. I de problem som ges i början ska de inte utföra några numeriska beräkningar. Efterhand följer problem där det matematiska innehållet blir allt mer tydligt. Vid varje problemlösningstillfälle skriver eleverna en berättelse, ritar en bild och samtalar med varandra om problemet. När eleverna använder dessa olika uttryckssätt får de tillfälle att upptäcka att 4
3 skriva, rita och tala är betydelsefulla verktyg vid problemlösning. De får också rika tillfällen att förbinda sitt vardagliga språk med det matematiska symbolspråket, då de skriver, ritar och talar om matematik. För att eleverna ska inse att det tar tid att lösa problem får de tid att fördjupa sig i problemens innehåll. De möter endast ett problem varje lektion och skriver ner varje lösning i ett särskilt häfte. Istället för att omedelbart skynda vidare och lösa ett nytt problem, ska de vidareutveckla sina lösningsförslag eller formulera egna problem. 2 Elevernas erfarenheter Lärare anknyter i varierande utsträckning sin undervisning till elevernas erfarenheter. Några lärare låter läroböckerna styra undervisningen helt. Då kan elevernas erfarenheter enbart utnyttjas som en illustration till läroboken för att motivera och väcka elevernas intresse vid gemensamma genomgångar i klassen. När eleverna enbart arbetar med bokens uppgifter, finns en risk att undervisningen i ringa utsträckning anknyter till den enskilde elevens erfarenheter och förståelse av sin omvärld. Följden kan bli att elever inte uppfattar att de ska lära matematik för att de kan ha nytta och glädje av den i många olika situationer i vardagslivet, utan erfar att den verkliga meningen med undervisningen är att de ska lösa uppgifterna i räkneboken. Förståelsen av ett problem uppkommer emellertid i mötet mellan elevens föreställningsvärld, situationen och problemets innehåll. Lärarens intention bör därför vara att införliva elevernas erfarenheter och föreställningsvärld i undervisningsinnehållet. I den studerade undervisningen är den grundläggande tanken att eleverna ska upptäcka matematiken genom en problematiserande och tematiserad undervisning. Eleverna möter olika typer av problem som på skilda sätt anknyter till deras omvärld, erfarenheter och föreställningsvärld. De får då en förförståelse av undervisningsinnehållet och känner igen sig i probleminnehållet, vilket medför att matematiken blir levande och verklighetsnära. Frågor ska väckas hos eleverna och de ska använda sin kreativitet och fantasi för att göra personliga tolkningar och lösningar av problemet. Att utgå från elevernas erfarenhetsvärld handlar emellertid inte enbart om att eleverna ska känna igen sig i problemens innehåll, utan också om att de ska få nya erfarenheter, som bidrar till att de skapar innebörd och mening i problemlösningssituationen. När eleverna använder olika uttrycksformer och samtalar om lösningsförslagen i klassen framträder mångfalden idéer. Elevernas tankar blir synliga i undervisningen. Deras olika sätt att förstå ett problem bildar på så sätt ett innehåll i undervisningen som används för att ge dem möjlighet att reflektera och utveckla sin förståelse av probleminnehållet. 3 Utrymme för att lära När eleverna huvudsakligen tränar uppställningar och procedurer på lektionerna skapas ett mönster som ständigt upprepas. Detta leder till att eleverna i ringa utsträckning får tillfälle att reflektera och göra nya erfarenheter och deras utrymme för lärande blir begränsat. För att utöka elevernas handlingsutrymme i de studerade klasserna, finns inte något mönster eller lösningsschema som de ska använda. När de löser problemen ska de utgå från sina egna funderingar och tankar. Utrymmet för lärandet utvidgas genom att eleverna förutom att räkna även använder uttrycksformerna rita, tala och skriva. Eleverna ställs inför uppgifter där en problemsituation beskrivs och ska i ord och bild berätta om den situation och de händelser som presenteras. De ska på egen hand arbeta fram en lösning, som de sedan samtalar med sina kamrater om. Eleverna väljer själva vilka aspekter av problemets innehåll som de vill behandla i sina bilder och berättelser och de får fritt uttrycka sina idéer och tankar om problemen. Eleverna avgör också hur de vill disponera den tillgängliga tiden under lektionen och bestämmer hur mycket tid de vill använda på sin bild och hur omfattande den skriftliga framställning ska vara. De väljer också i samråd med medlemmarna i 5
4 gruppen ut den lösning som de vill presentera för kamraterna. Undervisningen ger eleverna utrymme för att lära genom att de får möjligheter att bearbeta sin tidigare erfarenheter, göra nya erfarenheter och i samspel med lärare och klasskamrater utifrån sina egna föreställningar forma relationer och upptäcka matematiska strukturer. 4 Elevernas reflektion Det är inte ovanligt att nybörjare har en föreställning om att det endast finns ett sätt att förstå ett problem. Det är det sätt som de själva kommer på. Upptäckten att man kan tänka på olika sätt när man löser problem är för vissa barn en ny insikt. När eleverna blir äldre betraktas ofta den lösningsmetod som läraren presenterar som den enda rätta. Föräldrars eller andras sätt att lösa ett problem accepteras inte gärna. Eleverna har ofta ett förgivettaget förhållningssätt till problemlösning, som innebär att deras uppfattningar till stor del är osynliga (ej formulerade) och oreflekterade. Att se ett problem i olika perspektiv För att eleverna ska inse att man kan lösa ett problem på olika sätt måste de få möjlighet att se ett problem i olika perspektiv. Detta kan möjliggöras genom att elevernas skilda uppfattningar blir synliga och diskuteras (konfronteras) i undervisningen. När eleverna använder olika uttrycksmedel som att tala, rita och skriva får de utökade möjligheter att se problemet i olika perspektiv och reflektera över innehållet. Att tala När eleverna tar del av sina kamraters lösningsmetoder och samtalar om dem, får de möjlighet att uppfatta problemet i olika perspektiv. De diskuterar och jämför sin egen lösning med kamraternas och möter gensvar och reaktioner på sina egna lösningsförslag vilket medför att de får tillfälle att reflektera över både sitt och kamraternas tänkande. Att rita När eleverna ritar en bild av ett probleminnehåll, kan de se problemet i ett annat perspektiv och denna visuella upplevelse kan underlätta förståelsen och medföra att de inser hur det kan lösas. Eleverna kan i samband med att de använder bilder som uttrycksform även upptäcka bildens symbolfunktion och inse att bilden kan representera något annat än det som är direkt avbildat. Bilden blir på detta sätt ett översättningsled mellan det vardagliga språket och det formella symbolspråket och kan fungera som ett verktyg vid problemlösning i vitt skilda sammanhang. Att skriva När eleverna skriver berättelser utökas möjligheterna till reflektion eftersom det skrivna språket, till skillnad från det talade språket ger tid till eftertanke. Orden finns kvar, tankarna blir synliga, och vi har möjlighet att gå tillbaka och reflektera över vad vi tänkt. Dessa egenskaper hos det skrivna ordet gynnar medvetenheten om det egna tänkandet hos eleverna och underlättar för dem att reflektera över problemets innehåll. Utbyte av erfarenheter Som en illustration till hur elevernas erfarenheter kan införlivas i matematikundervisningen kan vi se på hur barnen löser ett av problemen i den sista fasen med benämnda uppgifter. I en klass med 19 barn delar fröken ut två skrivböcker och en räknebok till varje barn. Hur många böcker delar hon ut? Liksom tidigare skriver eleverna även vid problemlösningen en berättelse. De ritar en bild, utför beräkningar och samtalar i smågrupper. Gruppledaren presenterar som förut gruppens lösningsförslag inför klassen och läraren skriver en kort sammanfattning av lösningarna på tavlan. Grupp 1 har valt en berättelse som heter I skolan. Lena har använt addition. Hon visar denna på två sätt, genom en tecknad uträkning, och med en uppställning: =
5 Grupp 2 läser berättelsen Utdelning av böcker. Även Martin har använt addition. Han har tecknat en lång uträkning där klassen delats i grupper om 10 och 9 barn. Han ställer också upp additionen = = Grupp 3 berättar om Räkneapparaten. Lena har valt räknesättet multiplikation och genomfört två beräkningar = = 57 Grupp 4 har en berättelse som handlar om Böcker i skåpet. Sofia använder addition. Hon tecknar uträkningen och ställer upp additionen i två steg = = Grupp 5 har valt Pers berättelse som heter Böcker till barnen. Per tecknar en multiplikation 19 3 = 57. När förslagen är uppskrivna på tavlan har man en sammanfattande diskussion. Intresset vid klassrumssamtalen fokuseras inte på det rätta svaret. Istället samtalar man om hur eleverna har tänkt när de löser problemen. Två olika sätt synliggörs. Ett sätt är att varje barn ska ha tre böcker som i lösningarna från grupp ett och fem. Ett annat sätt är att barnen först får de två skrivböckerna och därefter en räknebok. Liksom vid tidigare tillfällen inriktar läraren elevernas uppmärksamhet mot olika sätt att teckna uträkningarna, ställa upp tal och använda olika deloperationer för att förenkla beräkningarna. Sambandet mellanoperationerna addition och multiplikation diskuteras. Effektiviteten i olika tänkande diskuteras och eleverna samtalar om vilka förfaringssätt som är tidsbesparande och funktionella. Erfarenhetsorienterat lärande Den undersökning som genomfördes på lågstadiet visar att en undervisning som tar sin utgångspunkt i ovanstående teser utvecklar elevernas matematiska förståelse. De undervisningsmål som beskrivits har behandlat problemlösning där det övergripande målet var att eleverna skulle utveckla sin taluppfattning och sitt kunnande i aritmetik. Detta ska emellertid enbart ses som ett exempel eftersom teserna kan ligga till grund för undervisningen inom de flesta matematikmoment. Om det exempelvis handlar om tiotalsövergång, bråk eller area är det första som läraren behöver göra att fundera över vilken förståelse som eleverna ska uppnå inom området. Nästa fråga blir hur eleverna ska få sådana erfarenheter som gör att de bygger upp den förståelse som eftersträvas. Man behöver inte inleda med att undervisa om formella regler, procedurer och färdigheter. Istället kan läraren organisera undervisningssituationer där eleverna löser problem och deras olika tankar och uppfattningar om undervisningsinnehållet synliggörs och konfronteras. I ett erfarenhetsbaserat lärande får läraren möjlighet att lyfta fram mångfalden och variationen i eleverna tänkande vilket synliggör den språkliga och sociala dimensionen i matematiken. Då kan olikheter mellan eleverna, istället för att vara ett hinder i undervisningen, bli en tillgång och bidra till att väcka elevernas nyfikenhet och intresse för matematik. Referenser Ahlberg, A. (1992). Att möta matematiska problem. En belysning av barns lärande. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Ahlberg, A. (1995). Barn och matematik. Lund: Studentlitteratur. Ann Ahlbergs doktorsavhandling i pedagogik (1992) anmäldes i Nämnaren, nr 4, 1992, s Boken Barn och matematik (1995), som bygger på avhandlingen, anmäldes i Nämnaren, nr 2, 1995, s 46. Redaktionen 7
Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,
Läs merMatematiklyftet 2013/2014
Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska
Läs merPrata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun
Prata matematik Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Matematikkunnande Vad ingår i begreppet matematikkunnande? eller som elever skulle tänka: Hur skall en duktig elev i matte vara?
Läs merOlika sätt att lösa ekvationer
Modul: Algebra Del 5: Algebra som språk Olika sätt att lösa ekvationer Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet och Lucian Olteanu, Linnéuniversitetet Att lösa ekvationer är en central del av algebran, det
Läs merBengt Drath. Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun
Prata matematik Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Matematikkunnande tikk Vad ingår i begreppet matematikkunnande? eller som elever skulle tänka: Hur skall en duktig elev i matte
Läs merEpisoderna i denna artikel är hämtade
JONAS EMANUELSSON Berätta vad du tänker! Två berättelser om rätt och fel svar Artikeln handlar om de frågor lärare ställer till sina elever i klassrummet och vad som händer i den efterföljande interaktionen.
Läs merHär är två korta exempel på situationer då vi tillämpar den distributiva lagen:
Modul: Algebra Del 8: Avslutande reflektion och utvärdering Distributiva lagen Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Distributiva lagen a (b + c) = a b + a c Den distributiva lagen kallas den räknelag
Läs merLäroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.
Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.
Läs merDet finns flera aspekter av subtraktion som lärare bör ha kunskap om, en
Kerstin Larsson Subtraktion Vad är egentligen subtraktion? Vad behöver en lärare veta om subtraktion och subtraktionsundervisning? Om elevers förståelse av subtraktion och om elevers vanliga missuppfattningar?
Läs merTextsamtal utifrån skönlitteratur
Modul: Samtal om text Del 5: Samtal före, under och efter läsning av text Textsamtal utifrån skönlitteratur Anna Kaya och Monica Lindvall, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk Läsning av skönlitteratur
Läs merPedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik.
Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl
Läs merKursplan för Matematik
Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för
Läs merAddition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta
LPP Matematik räknesätten År 2 Beskrivning av arbetet Addition och subtraktion 0 200 - med utelämnat tal - algebra - med omgruppering och tiotalsövergång Addition och subtraktion med hela 100-tal Se likheter
Läs merTaluppfattning och allsidiga räknefärdigheter
Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter Handbok med förslag och råd till lärare för att kartlägga, analysera och åtgärda elevers svårigheter och begreppsliga missuppfattningar inom området tal och
Läs merObservationsschema Problemlösningsförmåga
Observationsschema Problemlösningsförmåga Klass: Elevens namn Kan formulera räknehändelser i addition/ subtraktion/multiplikation/division. Läser och visar förståelse för matematiska problem. Kan överföra
Läs merLokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9
Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 4. Samband och förändring Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera
Läs merLikhetstecknets innebörd
Modul: Algebra Del 5: Algebra som språk Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner (2012) översatta och bearbetade text bygger på boken: Carpenter, T. P., Franke, M. L. & Levi, L. (2003). Thinking
Läs merRektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag
Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller
Läs merPedagogisk planering aritmetik (räkning)
Pedagogisk planering aritmetik (räkning) Vi kommer att arbeta med de fyra räknesätten i matematik. Syfte (ur Skolverkets kursplan) Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med att utveckla följande
Läs merLikhetstecknets innebörd
Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner översatta och bearbetade text bygger på boken: arithmetic & algebra in elementary school. Portsmouth: Heinemann Elever i åk 1 6 fick följande uppgift:
Läs merhämtad från ls.idpp.gu.se
Att introducera multiplikation i årskurs två Skola Parkskolan i Norrtälje Årskurs 2 Antal elever i studien 38 elever deltog i studien. Studien avslutades våren 2013. Handledare Charlotta Andersson, charlotta.andersson@norrtalje.se
Läs merOlika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
Karin Landtblom & Anette De Ron Gruppera mera! Dubbelt och hälften är vanliga inslag i den tidiga matematikundervisningen. Elever ska ringa in hälften av något eller rita så att det blir dubbelt så många.
Läs merVad innebär det att undervisa i algebra i årskurs 1 3? Vart ska dessa
Åsa Brorsson Algebra för lågstadiet I denna artikel beskriver en lärare hur hon arbetar med algebra redan i de tidiga skolåren. Det är ett arbete som hjälper elever att förstå likhetstecknets betydelse,
Läs merSamhället och skolan förändras och matematikundervisningen som den
Saman Abdoka Elevens bakgrund en resurs De senaste tjugo åren har inneburit stora förändringar för såväl samhälle som skolmatematik. Ur en lång erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klassrum ger
Läs merLPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12
LPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12 Värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden
Läs merMadeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan
Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan F-6 skola med 340 elever Rektorer på matematikkonferens Tre rektorer från Linköpings kommun, Gunilla Norden, Anna Samuelsson och Madeleine Zerne Rektorskonferens
Läs merLgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6
Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Tema: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,
Läs merSVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9
Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom
Läs merLokal pedagogisk planering
Lokal pedagogisk planering RO/Skola: Rebbelberga skola Arbetsområde: Taluppfattning Ämne: Matematik Termin/År: ht 2013 Årskurs: 1 Ämnets syfte enligt grundskolans kursplan: Genom undervisningen i ämnet
Läs merI arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.
Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merHandlingsplan GEM förskola
1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:
Läs merBroskolans röda tråd i Svenska
Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Läs merVårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering
Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen
Läs merFörfattningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik
Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är
Läs merUndervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Matematik Skolverkets förslag, redovisat för regeringen 2010-09-23. Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans
Läs merLässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer
Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer Görel Sterner Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter
Läs merLPP Matematik åk 4 Vt-14
LPP Matematik åk 4 Vt-14 Skolans värdegrund, uppdrag, mål och riktlinje Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden
Läs merVerksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun
Bilaga 1 Verksam hetsrapport 2015-02-18 Dnr 400-2014:2725 efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun 1 (8) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen
Läs merkan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt
Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merSedan Söderbaumska skolan i Falun startade som en fristående grundskola
R Breili, J Chrisander, A Jonsson & S Lundberg Estetiska lärprocesser i matematikundervisningen Fyra kollegor beskriver hur ett arbetssätt med estetiska lärprocesser utvecklar matematikundervisningen.
Läs merAtt arbeta med elever med särskild begåvning i grundskolan. Cecilia Eriksson
Att arbeta med elever med särskild begåvning i grundskolan Cecilia Eriksson 2017-01-09 1 Följ med på en resa från en idé om fördjupningsgrupper, till samarbete mellan speciallärare och lärare, till elevhälsa
Läs merkultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund
kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merKURSBESKRIVNING - MATEMATIK
KURSBESKRIVNING - MATEMATIK ARBETSOMRÅDE TAL OCH DECIMALTAL ÅK 6 (HT 2016) Jeff Linder, Daniel Spångberg, Emil Ohlander Varför finns det tal? Finns det olika sorters tal? Och har det någon betydelse var
Läs merKURSBESKRIVNING - MATEMATIK
KURSBESKRIVNING - MATEMATIK ARBETSOMRÅDE TAL OCH DECIMALTAL ÅK 6 (HT 2016) Daniel Spångberg Varför finns det tal? Finns det olika sorters tal? Och har det någon betydelse var de olika siffrorna i ett tal
Läs merEktorpsskolans lokala arbetsplan
EKTORPSRINGEN Ektorpsskolans lokala arbetsplan Fritidshemmet 2017/18 Enligt skollagens 14:e kapitel om Fritidshemmet finns ett antal mål för fritidshemsverksamheten. Fritidshemmet ska stimulera elevernas
Läs merSJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Läs merUTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET
UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merStudenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p
11GF20 MaI Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 0,5 hp Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 18-05-22 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merVad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning?
Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning? Singapore tillhör sedan länge toppnationerna i internationella undersökningar som Pisa och TIMSS. Deras framgångar har gjort att många andra
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte i årskurs 3
BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! matte i årskurs 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man i den svenska skolan
Läs merVad är ett problem? Kerstin Hagland och Johan Åkerstedt
Modul: Problemlösning Del 1: Matematiska problem Vad är ett problem? Kerstin Hagland och Johan Åkerstedt Var och en av oss har föreställningar om vad matematik är. Dessa föreställningar är ofta ganska
Läs merHandboken - undervisning, kartläggning och analys. och lärares. för att fördjupa elevers kunnande
Handboken - undervisning, kartläggning och analys och lärares för att fördjupa elevers kunnande Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter Handbok för stöd och stimulans Alistair McIntosh NCM NSMO Bakgrund
Läs merLokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014
Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer
Läs merVid Göteborgs universitet pågår sedan hösten 2013 ett projekt under
Christina Skodras Muffles truffles Undervisning i multiplikation med systematiskt varierade exempel I Nämnaren 2015:4 beskrivs ROMB-projektet övergripande i Unga matematiker i arbete. Här redovisas och
Läs merÄmnesblock matematik 112,5 hp
2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.
Läs merÖvergripande mål och riktlinjer - Lgr 11
Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck
Läs merKunskapsmål. F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund. Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret. Bild. Engelska. Svenska Svenska som andraspråk
Bild Svenska Svenska som andraspråk Engelska Matematik Kunskapsmål F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund NO S0 Idrott & Hälsa Musik Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret Mer information, se www.skolverket.se
Läs merMålkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.
ÖREBRO MATEMATIK, ÅR 3 1(5) Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll Eleven kan uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk,
Läs merLokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson
Lokal pedagogisk planering - ett exempel Inge-Marie Svensson Att leva i närområdet, åk 3 Förankring i kursplaners syfte: Den ämnesövergripande undervisningen ska syfta till att eleverna ges möjligheter
Läs merRapport av genomförd lesson study av en lektion med temat bråk i gymnasiets A-kurs
Rapport av genomförd lesson study av en lektion med temat bråk i gymnasiets A-kurs Klippa gräset Jenny klipper gräsmattan hos Bo på 2 timmar. Måns gör det på 4 timmar. Förberedelser Utifrån en diskussion
Läs merHem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07
Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde
Läs merPedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016
Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016 Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna
Läs merStatistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg
Grundläggande matematik II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg TentamensKod:
Läs merDIAMANT. NaTionella DIAgnoser i Matematik. Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9. Anpassat till Lgr 11. Löwing januari 2013
DIAMANT NaTionella DIAgnoser i Matematik Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9 Anpassat till Lgr 11 Diamantmaterialets uppbyggnad 6 Områden 22 Delområden 127 Diagnoser Till varje Område
Läs merLokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9
Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 1. Procent och statistik Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merJörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8
PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 1.1 ANDELEN 2 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 3 FORTS. 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 4 1.3 HUR STOR ÄR DELEN 1 5 AKTIVITET + 1.4 HUR STOR ÄR
Läs merPedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019
Pedagogisk planering till klassuppgifterna åttan 2019 åttans intentioner med årets klassuppgifter är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med klassuppgifterna tror vi att eleverna
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merMönster statiska och dynamiska
Modul: Didaktiska perspektiv på matematikundervisningen 1 Del 3: Fantasi, mönster och sannolikhet Mönster statiska och dynamiska Berit Bergius & Lena Trygg, NCM I många matematiska aktiviteter ska deltagarna
Läs merProvmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1
Matematik med didaktisk inriktning för grundlärare i förskoleklass och grundskolans a rskurs 1-3, III, VT18 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1 Ladokkod:
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merPer Berggren och Maria Lindroth 2014-11-19
Varierad matematikundervisning Per Berggren och Maria Lindroth 2014-11-19 Luffarschack Med en utmaning! Sfinxen En rik laborativ matematikuppgift som tar sin början i de första skolåren och fortsätter
Läs merRapport av genomförd "Lesson study" av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs. Bultar, muttrar och brickor
Rapport av genomförd "Lesson study" av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs Bultar, muttrar och brickor Vågad problemlösning Förberedelser Ekvationssystem i matematik B ger progression från
Läs merMatematikutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun
Matematikutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun Sammanställt av Mattepiloterna Reviderad 2017-02-16 Förord Detta matematikutvecklingsprogram vänder sig till alla pedagoger i Vingåkers kommuns
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Tema: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,
Läs merKVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för
Läs merKURSPLAN vid Lärarutbildningen, Malmö högskola
MAH / Lärarutbildningen 2006-12-18 1(6) KURSPLAN vid Lärarutbildningen, Malmö högskola Matematik från början 15p Exploring mathematics 15p Fastställande: Kod: Nivå: Fördjupning i förhållande till examensfordringarna:
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Matematik 4 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod MATMAT04 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Valfri aktuell lärobok för kurs Matematik 4 Skriftligt prov (4h) Muntligt prov Bifogas Provet består av två delar.
Läs merConstanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping
Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Intervju Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping I en undervisning kan olika former
Läs merHANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA
HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...
Läs merLärarhandledning matematik
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Lärarhandledning matematik 1 2 Steg 3 Det här materialet är det tredje steget i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Det syftar till att ge läraren
Läs merSPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET
SPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET Fortbildningssatsning för lärare i förskoleklass läsåret 2011-12 Margaretha Bengtsson och Fredrik Lund Språkutvecklare i Varbergs kommun Fortbildningssatsning
Läs merKvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn
Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som
Läs merRäkneflyt. Addition och Subtraktion. Färdighetsträning i matte. Talområde 11-20
Räkneflyt Addition och Subtraktion område 11-20 Färdighetsträning i matte Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Innehållsförteckning Introduktion 2-3 Räkneflyt är kopplat till Lgr11 och Diamant 7 Förståelse
Läs merFB/NAUTILUS. Föräldramöte 9 september 2015
FB/NAUTILUS Föräldramöte 9 september 2015 FÖRSKOLEKLASSENS UPPDRAG 2 skollagen Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda de för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå
Läs merLokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9
Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 3. Ekvationer och geometri. Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera
Läs mer1. Vad är formativ bedömning? Tankarna bakom Tummen Upp! Formativ bedömning Det här hittar du i Tummen Upp! Formativ bedömning...
1. Vad är formativ bedömning?... 2 2. Tankarna bakom Tummen Upp! Formativ bedömning... 5 3. Det här hittar du i Tummen Upp! Formativ bedömning... 6 4. Hur ni kan arbeta med Tummen Upp Matematik, formativ
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merHar du inte räknat färdigt än? Vad är matematik? Var och hur används matematik? Vad är matematikkunnande? Varför ska vi lära oss matematik?
Har du inte räknat färdigt än? Vad är matematik? Var och hur används matematik? Vad är matematikkunnande? Varför ska vi lära oss matematik? Vad är matematik? Nationalencyklopedin En abstrakt och generell
Läs merPedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018
Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018 Teknikåttans intentioner med årets klassuppgifter är att de ska vara väl förankrade i Lgr 11. Genom att arbeta med klassuppgifterna
Läs merOm Lgr 11 och Favorit matematik 4 6
Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med
Läs merJag tror att alla lärare introducerar bråk
RONNY AHLSTRÖM Variabler och mönster Det är viktigt att eleverna får förståelse för grundläggande matematiska begrepp. Ett sätt att närma sig variabelbegreppet är via mönster som beskrivs med formler.
Läs mer