Kvalitetsredovisning 2009/2010 Grundskola och förskoleklass

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning 2009/2010 Grundskola och förskoleklass 2010-06-30"

Transkript

1 Barn- o utbildningsområde Öje och Nybo skolor, Järvsö förskola, familjedaghem i LJUSDALS KOMMUN Skola: Nybo skola Rektor: Marie Plomér Kvalitetsredovisning 2009/2010 Grundskola och förskoleklass Översikt Alla Järvsös elever från förskoleklass tom åk 2 går i Nybo skola, efter åk 3 börjar de i Öjeskolan i Järvsö. Vi arbetar utifrån vår strategiska handlingsplan för läsåret där det står att: I Nybo skola ska vi arbeta för att det ska vara god kvalitet i varje pedagogiskt möte. I Nybo skola vill vi erbjuda en stimulerade och trygg verksamhet där varje elev och personal vill, kan och vågar. Vi har under året arbetat fram en modell för att göra en skriftlig bedömning och IUP utifrån Nya språket lyfter och minimikunskapsmål i svenska och matematik. Målen är väl kända för föräldrar och elever. Vi har under läsåret haft en läsvecka som utmynnade i en läsfestival för eleverna. Pedagogerna har tillsammans med andra pedagoger inom kommunen haft mycket uppskattade workshops i matematik under läsåret. Vi har fortsatt med att ha studiecirkel i boken stärk språket stärk lärandet med specialpedagog. Vi har givit föräldrarna möjlighet till att få inblick i vår verksamhet genom att vi har haft flera öppethusdagar, föräldramöten och konserter. Under vecka 42 hade vi vår traditionella hälsovecka för hela skolan. Vi hade olika hälsofrämjande aktiviteter såsom att alla elever fick äta frukost på morgonen. Samt att de under fruktstunden fick smaka många olika exotiska frukter. Arbetet redovisades av elever och pedagoger i förvaltningshuset med hjälp av power pointpresentation, dans och utställning. Vi startade vår fadderverksamhet under höstterminen det innebar att åk 2:s elever fick ett fadderbarn från förskoleklassen. De satt tillsammans vid maten, de var i samma grupp under våra åldersblandade aktiviteter, och hade som uppgift att sökta upp varandra på skolgården, de läste samt redovisade olika arbeten för varandra. Eleverna ha under läsåret bla lärt sig att åka längdskidor och slalom samt skridskor. Vi har varit på några olika studiebesök ex. Järvzoo, förvaltningshuset i Ljusdal. Under höstterminen hade Nybo skola skolinspektionen på besök, deras bedömning av vårt arbete på Nybo skola var mycket gott. Vi har tagit till oss de synpunkter man hade. Vi arbetar med att konkretisera kunskapsmålen samt att vi ska ta fram en ny plan mot kränkande behandling

2 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Eleverna har svarat på incito-enkät en gång per termin. Inför föräldrarnas incitoenkät under våren 2010 skickades ett informationsbrev hem till alla. Vi hade ett föräldramöte där föräldrarna fick ytterligare information samt att det fanns datorer tillgängliga för föräldrar att svara. Alla pedagoger på skolan har besvarat incito-enkäten under hösten och våren. Järvsö BUO:s psykosocila enkät görs två gånger per läsår (V. 44 och V. 9). Genom den får vi en indikation på hur personalen mår- och trivs på jobbet. Skolråd, lokala styrelsen, diagnoser och analys, medarbetarsamtal, bedömningskonferenser, F-5 konferenser och allärarkonferenser är också underlag till kvalitetsredovisningen. Gap-analyser och åtgärder har gjorts och vidtagits tillsammans med fritishemmets personal vid Nybo fritidshem. Indikator 09/10 09/08 08/07 Antal åtgärder/anställd 0,81 Antal gapanalyser/anställd 0,18 Andel åtgärder som ger resultat 0,81 Bedömning och analys av resultat: Det totala resultatet var högt. Enkätresultaten har analyseras klassvis och gemensamt för hela skolan. Därefter följde diskussioner i varje klass samt i arbetslaget. Det var frågorna kring arbetsro, påverka mitt lärande i skolan var det som aktualiserades. Diskussionerna efteråt med eleverna kring dessa frågor blev bra. Vi behöver diskutera med barnen vad arbetsro är samt att tydliggöra innebörden av frågeställningarna för barnen. Föräldrarnas svars frekvens för incito-enkäten höjdes med 50 %. Trots det var det bara ett 50 tal som svarade. Ett förslag är att flytta enkätperioden tills utvecklingssamtalen har varit. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Resurser Grundskolan Antal elever: 39 elever fskl. 68 elever åk 1-2 Totalt: 107 elever Antal lärartjänster (heltid)/100 elever: 7,02 Övriga resurser till undervisningen, ex.vis läromedel: Snitt på fördelning av läromedelsanslag enl. följande: - Materiel förskoleklass 20,000 kr - Materiel åk ,350 kr - Övrigt till vaktm (skruv, spik m.m) 17,850 kr Antalet i skolan verksam personal (heltidstjänster) per 100 elever: 8,13-2 -

3 Förskoleklass Antal personal per 100 elever (heltidstjänst) 4,48 Övriga resurser till förskoleklassen: Elevassistent 0,50 from aug.-09 tom mars månad-10. Resurser till kompetensutveckling: Snitt på fördelning: 42,800 kr förskoleklass 15,300 kr för endast hösten-09. Noll kronor för våren-10. Resurser i form av lokaler inom och utomhus: Inomhus: Alla fyra klasserna har ett eget klassrum med tillgång till ett litet grupprum, samt arbetsplatser i korridoren. På skolan finns en samlingslokal Oktagonen där man har alla stora samling, musik och andra aktiviteter. Eleverna har även tillgång till en gymnastiksal på skolan. Skolmaten intas i skolrestaurangen Pärlan. Det finns även tillgång till ett stor snickar-, målar- och aktivitetsrum i källaren. Utomhus: Skolgården är stor till ytan där finns gungor, stall för trähästar, sandlådor, gungbräda, fotbollsplan, ishockeyplan, pulka backe, längd skidspår. Organisation Nybo skola utgör ett rektorsområde tillsammans med Järvsö Förskola och familjedaghem inom Järvsö Barn och utbildningsområde. Skolan leds av en rektor på heltid som är placerad på Öjeskolan, Järvsö tillsammans med den gemensamma administrationen och vår specialpedagog. Skolan ligger 5 km söder om Järvsö centralort där även Öjeskolan ligger där eleverna from åk3 fortsätter sin skolgång. Arbetslaget består av 16 personer tillsammans grundskola, förskoleklass och fritids. Vi har valt att av dessa personer speciellt satsa på 0,75 tjänst speciallärare och en förskollärare tillika specialförskollärare på 0,60 tjänst. Nybo skolas alla elever har samlad skoldag må,to,fr kl , on kl och ti kl Det innebär ca. 7 timmar mer i veckan mer än en normal vecka enl. timplanen. Delar av dessa timmar har vi lagt som fritidstid under skolveckan med fritidshemmets pedagoger. En lärare och en förskollärare från skolan utgör ledningsgrupp tillsammans med en fritidspedagog från fritidshemmet samt specialpedagog och rektor. Ledningsgruppen träffas en gång per månad. (utom semester månaderna). Nybo skola/fritids har gemensam arbetsplatsträff en gång per månad dessa leds av rektor. Samverkansgruppen har varit gemensam tillsammans med förskolan och familjedaghemmen i Järvsö, de har träffats en gång per månad. Under oktober och mars månad har rektor, skolans skyddsombud, vaktmästare, 2 elev representanter ur åk 2, företagssköterska samt skyddsingenjör gjort skyddsronder på skolan. (Skyddsingenjör deltar endast en gång per läsår.) Järvsö BUO:s lokala elevhälsoteam består av skolsköterska, 2 specialpedagoger från förskola tom åk 9, samt rektorer från Nybo skola samt Öjeskolan. Teamet träffas en gång per månad

4 Rektor, specialpedagog och en socialsekreterare träffas en gång per månad i Lill-tryggve träffar. Varje tisdag morgon har vi ett morgonmöte för alla som arbetar på Nybo skola städ, vaktm, kök, pedagoger från skola och fritids samt rektor som leder mötet. Här tas ärenden upp som rör hela skolan. På skolans Ae-konferenser deltar lärare från grundskolan, pedagoger från förskoleklass samt även under viss tid även en personal från fritids, samt rektor. Ae-konferenserna leds av en av arbetslaget utsedda pedagoger. Nybo skola har gemensamma allärarkonferenser tillsammans med Öjeskolans pedagoger ett par gånger per termin. Temat för detta läsår har varit elevernas utvecklingssamtal, betyg och bedömning. I slutet på vårterminen överförs alla elevresultat från förskoleklass tom åk 9 till alla pedagoger och rektorer. Utifrån dessa resultat tar vi beslut om hur vi ska arbeta kommande läsår. Vid ett par tillfällen per termin träffas skolrådet på Nybo skola som består av föräldrarepresentanter, en representant för Nybo skola samt rektor. Varje månad under läsåret har Järvsö lokala föräldrastyrelse träffats. Denna styrelse företräder både Nybo och Öjeskolan. Nybo skola har haft en ordinarie och en ersättare som representanter från arbetslaget i styrelsen. Bokbussen kommer till skolan var tredje vecka och är ett bra komplement till skolans övriga litteratur. Alla elever lånar böcker för att läsa efter sin förmåga. Alla elever och personal har haft träning på att utrymma lokalerna och skolbussen vid en ev. brand. Indikator Resultat Kommentar Andel(%) lärare med utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak bedriver Antal lärare med SV2-utbildning 4,78 Därav 0,14 musik som undervisas av en förskollärare. Inga Antal personal (heltidstjänster) med förskollärare/fritidspedagogisk utbildning 1,89 Förskollärare i förskoleklass samt musik i skolan Personalens sjukfrånvaro Hösten-09 Våren % 3,5 % Under ht-09 en ökning med 1,2 % pga långtidssjukskrivn. Våren -10 en minskning med 8,5 % - 4 -

5 Antal lärare med specialpedagogisk. utbildning motsvarande 90 hp. Antal lärare med talpedagogisk utbildning motsvarande 60 hp 0,93 Har även talped.utbildn. samt delar sin tjänst med förskolan och åk 3-5 Öjeskolan Samma person som ovan Bedömning av hur rektorsområdets organisation gett förutsättningar för att mål och medel ska vara i balans Det geografiska läget innebär att rektor inte finns i närheten till skolan utan reser till Nybo skola. Elevernas resor för utflykter/studiebesök tar en stor del av läromedelskontot. Skolan har ett mycket nära samarbete med fritidshemmet som ligger på skolan. Här hjälps man åt vid akut behov av vikarier. Utrymnings träningar av både lokaler och buss har fungerat mycket bra. All personal har varit till företagshälsovården under våren-10 för samtal och prover med företagssköterskan. Detta utmynnade i en gemensam friskprofil för Nybo skola innefattar även fritids. Friskprofilen ser bra ut för Nybo skola. Tre av skolans pedagoger har varit på föreläsning med Priserva Finn din inre balan för att bättre motverka stress. Åtgärder för utveckling - Utökad budget för läromedel som täcker studieresor/utflykter. - Frågan om och när Nybo skola skall flyttas till Öjeskolan bör hållas aktuell. - Vi måste tillsammans med förvaltningen planera för det stora brist på speciallärare och specialpedagoger som uppstår inom några år i Järvsö BUO. Fortbildnings insatser kan vara på sin plats. - Handledning för personalen på Nybo skola är inplanerad under hösten tillsammans med Ljusnanhälsan. Ekonomi Budget: Budget: 2009: 879,7 förskoleklass 3.109,2 åk 1-2 Budget. 2010: 886,7 förskoleklass 2.904,8 åk 1-2 Utfall: Bokslut 2009: Överskott 34,6 Förskoleklass Underskott 223,3 Åk 1-2 Prognos 2010: Förskoleklassen kommer att hålla sig inom ram. Åk 1-2 kommer inte att klara ramen pga fler elever i behov av särskilt stöd än vad som finns i budget. Kommentar: Skolan har fått bidrag för hälsoveckan från hälsofrämjandet på kr. Järvsö majblommekommitté bistod med ett ekonomiskt bidrag, som gick till hjälmar till eleverna. IFO har under läsåret bekostat 0,5 elevassistent tjänst utom skolans budget. Trots detta bidrag så över stiger kostnaderna budgeten på elevassistentsidan. Vi har under läsåret haft elevassistent i förskoleklass tom mars månad

6 Ledarskap och medarbetarskap Mål enligt den strategiska planen för Barn- och utbildning att vara lärare/pedagog i skolan innebär att vilja, kunna och våga se och utnyttja frirummets möjligheter vara coach och utmana undervisa och handleda sina elever lagarbeta och bidra till lagets utveckling Personalens professionalism Vi har högt ställda förväntningar på att eleverna ska nå målen. Vi har väl inrutade rutiner så att eleverna känner sig trygga. Målen är väl kända för eleverna och föräldrarna. Vi tydliggör för eleverna målen inför varje arbetsområde. Medarbetarenkäten i Incito Gemensam med fritidshemmet. Indikatorer Utfall (maxvärde 10) April 2010 April 2009 April Vi har tydliga mål på vår skola 9,0 8,71 8,28 - Skolans identitet är tydlig och angelägen 8,92 8,5 7,78 - Mitt arbete utgår från skolan pedagogiska 9,0 8,86 8,78 plattform - Jag får feedback 7,23 7,93 7,78 - Jag har bra utvecklingssamtal med min 8,38 9,14 8,78 rektor - Vi utvärderar alltid våra resultat 9,08 8,57 8,72 - I vår skola arbetar vi effektivt 8,38 7,71 7,78 - I vår skola samverkar vi 7,15 7,86 7,56 - Jag deltar i målarbetet 9,31 9,0 8,78 - Jag har den kompetens som behövs 9,31 8,79 8,11 - Jag tar ansvar för hela medarbetarrollen 9,54 8,71 8,67 - Alla elever kan, vill och vågar 8,85 8,79 8,61 - Jag tycker att min skola är bra 8,92 8,36 8,0 - jag rekommenderar min skola till jobb 8,54 8,14 8,17 Medelvärde 8,69 8,51 8,3 AMU-enkäten 2010 Vartannat år genomförs en undersökning för att mäta medarbetarnas uppfattning om arbetsmiljön Gemensam för fritidshemmet Indikatorer Utfall (maxvärde 10) Kvalitet och delaktighet 5,1 5,2 Fysisk arbetsmiljö 4,8 4,3 Psykosocial arbetsmiljö 4,9 4,5-6 -

7 Arbetsförutsättningar 4,7 4,2 Ledning 5,0 3,9 Medelvärde 4,9 4,42 Ledarskap driva utveckling av arbetssätt och lärandemiljöer som stimulerar nyfikenhet, lust och lärande hålla spåret och uppnå mål vara garant för att skolans elever får det bästa som går att få för sin egen utveckling senast 2010 skall medelvärdet för enkäten vara minst 9,0 Indikatorer Utfall (maxvärde 10) April 2010 April 2009 April Jag har kunskaper om skolans 9,0 9,09 7,9 mål/elevenkäten - Utvecklingsamtalet är meningsfullt och 9,34 9,25 8,75 viktigt för mig/elevenkäten - Vi har tydliga mål på vår 9,0 8,71 8,28 skola/medarbetarenkäten - Jag har bra utvecklingssamtal med min 8,38 9,14 8,78 rektor/medarbetenkäten - Jag får feedback/medarbetarenkäten 7,23 7,93 7,78 - Vi utvärderar alltid våra 9,08 8,57 8,72 resultat/medarbetarenkäten - Skolans identitet är tydlig och 8,92 8,5 7,78 angelägen/medarbetarenkäten Medelvärde 8,70 8,74 8,28 Pedagogisk tydlighet Pedagogiken skall vara tydlig, beskriven och ägd av personalen och känd av eleverna. Arbetssättet i skolan utvecklas systematiskt utifrån elevernas behov. Senast 2010 skall medelvärdet för enkäten vara minst 9,0 Indikatorer Utfall (maxvärde 10) April 2010 April 2009 April Jag kan påverka mitt lärande/elevenkät 8,27 8,73 8,22 - Jag får vara med och bestämma/elevenkät 7,95 8,27 7,54 - Jag känner mig trygg/elevenkät 9,64 9,24 8,66 - Vi har tydliga mål/medarbetarenkäten 9,0 8,71 8,28 - Mitt arbete utgår från skolans ped plattform/ 8,92 8,5 8,78-7 -

8 medarbetarenkäten - Jag har kunskap om skolans mål/elevenkät 9,0 9,09 7,9 Medelvärde 8,79 8,76 8,23 Matematik Förskoleklassens pedagoger anser att begrepps- och taluppfattning enligt diagnosmaterialet Kön har varit till god hjälp för arbetet med matematik. Man har lagt stor vikt vid träning av mönster eftersom det visats brister på detta vid diagnostiska proven i årskurs 2. Matteverkstad: Vi arbetade i åldersblandade grupper med 25 stationer vid 4 tillfällen. Konkret material har använts för att åskådliggöra matematikens olika områden. Pedagogerna inom förskoleklass och skolan har inom kommunen haft olika workshops i matematik. Under våren har pedagogerna i åk 1 och 2 haft två dagar med vikarier i klasserna då de tillsammans med specilapedaogen arbetat med lokala pedagogiska planeringar. Pedagogerna har under läsåret varit på olika fortbildningar inom mattematik bla. med Gun Westin del 1 och matematikfortbildning i Mattefönstret. Pedagogerna i åk 1-2 har haft två matematik föreläsningar med Birgitta Kuijl. Förskoleklassens pedagoger har även fått utbildning i ett test materiel MIO för att se elevernas matematiska förmåga. Bedömning och analys av resultat: Den planerade fortbildningen i matematik känns väldigt angelägen. Matematik fortbildningsdagarna har av pedagogerna upplevs väldigt bra och direkt användbara i sitt arbete med eleverna. Önskemål finns om kompetensutveckling för förskoleklassens pedagoger del 2 Mattefönstret med Gun Westin. Under 5 heldagar hösten 2010 kommer pedagogerna i åk 1 och 2 att arbeta med NCM:s materiel, vilket innebär att man bygger upp Matteverkstäder ( laborativt materiel). Detta för att vi ska öka matematik kunskaperna hos eleverna. Medel till detta har vi fått beviljat från skolverket. Svenska I september började man med att arbeta med den fonologiska medvetenheten för att höja resultaten. Man gjorde även en kartläggning och en screening i språklig utveckling. Utifrån dessa resultat planerade man arbetet med eleverna. I skolan läser vi dagligen för barnen. Barnen har fått tid till att läsa, reflektera och diskutera texter med varandra samt uttrycka sig i skrift. Läsvecka: Vi har haft en läsfestival då barnen får lyssna på sagor, besök av bibliotekarien samt träning i att berätta sagor med hjälp av olika berättarbord. Vi lägger ner en stor möda på att skapa en inbjudande läsmiljö med hjälp av bibliotek och bokbuss för att få lämplig svårighetsgrad och genre. Bedömning och analys av resultat: Ett medvetet och kontinuerligt arbete med svenska har gjort att alla i åk 2 har nått målen. Pedagogerna hade en fortbildningsdag med Bodil Jönsson för att höja kompetensen. Den var mycket bra

9 SO/NO Tema: Arbetet i temaform är kopplat till SO/ NO. Temaområden under läsåret har varit, människokroppen, julens traditioner, barn i olika livssituationer, Hälsingland och sångövningar inför konserter. Barnen har jobbat i åldersblandade grupper. Förskoleklassens barn deltog endast i jultemat och övning inför konserter. Barnen har redovisat för sina klasskamrater vad de lärt sig på temat. Arbetet dokumenterades i temaboken. Bedömning och analys av resultat: Bra att elever får ta del av olika pedagogers stoff och metodik. Det kan vara svårt att bedöma elevernas kunskapsnivå då man har så korta perioder/arbetspass som inom temat.. Vi diskuterar vidare om vi kan hitta en annan form för temaarbetet. Vi bör ha färre elever i temagrupperna under vissa aktiviter. IUP och LPP Vi har högt ställda förväntningar för att eleverna ska nå målen. Vi har under året arbetat fram en modell för att göra en skriftlig bedömning och IUP utifrån Nya språket lyfter och minimikunskapsmål i svenska och matematik. Vi har väl inrutade rutiner så att eleverna känner sig trygga. Målen är väl kända för föräldrar och elever. Vi tydliggör målen för eleverna inför varje arbetsområde. Under hela läsåret har man haft kommun övergripande fortbildning/överförings/workshopsdagar med mål betyg och bedömning. Som en input i vårt arbete med Betyg och bedömning så fick skolans pedagoger en föreläsning med Steve Wretman och Helena Moreau. Arbetslaget har frigjort ett par dagar under höst och vår för att arbeta med Nybo skolas pedagogiska planeringar tillsammans med vår specialpedagog. Bedömning och analys av måluppfyllelsen: Det har fungerat bra och vi känner oss trygga med den modellen. Föreläsning med Wretman och Moreau var mycket uppskattad av pedagogerna. LPP dagarna har varit mycket lärorika och utvecklande för pedagogerna i deras arbete med eleverna. Vi kommer under kommande läsår att fortsätta att arbeta med LPP (lokalpedagogisk planering) Vi kommer att fortsätta med att utvärdera och justera våra bedömningsunderlag under kommande läsår. Gemensamma aktiviter för alla elever på skolan: traditioner Målet för skolans konserterna har varit att eleverna vågar uppträda för publik och att lära sig traditionella sånger, samt att uppleva stämningar, samspel och samhörighet. Vi har haft två konserter detta läsår, en luciakonsert och en vårkonsert. I förskoleklassen uppmärksammades FN-dagen om barns rättigheter med ett besök från Rädda Barnen. Målet är att känna till varför vi firar advent. Jul- och påskpyssel innebär att eleverna erbjuds ett smörgårdsbord av olika pyssel och aktiviteter. Vi hade juldans i idrottshallen sista dagen före jullovet. Bedömning och analys av måluppfyllelsen: Vi anser att målen har uppnåtts för konserterna

10 Adventsfirandet vi hade var mycket stämmningsfullat i vår samlingssal Oktagonen. Pysseldagarna har fungerat bra. Juldansen fungerade väldigt bra för att fkl hade tränat i förväg och ett fungerande faddersystem. Nästa studieresa för kommande våren ska planeras redan till hösten. Vi ska arbeta med eleverna så att de i större utsträckning gör egna val av pysselaktvitier. Arbetet i skolan Mål: enligt den strategiska planen för Barn- och utbildning alla elever ska kunna säga jag kan, jag vill och jag vågar Resultat: en analys av situationen för Elever i behov av särskilt stöd För att elever ska få de stöd de behöver så har vi under läsåret haft 1,5 elevassistenttjänst fram tom mars-10 därefter var det endast 1,0 tjänst. Dessa två personer har haft uppbackning av vår specialpedagog, skolsköterska, skolpsykolog samt ett samarbete med IFO. Specialläraren arbetar för tidig upptäckt av elever. Det gör att åtgärdsprogram skrivs i ett tidigt skede och att träningen börjar. Skola och hem samarbetar bra med detta. Specialpedagogen stödjer speciallärare,specialförskollärare, klasslärare och förskollärare ideras roll för lärande, läromedel, metoder osv. Hon gör utredningar och har talpedagogs samtal med elever i behov. Åtgärdsprogram skrivs av alla undervisande lärare. Specialpedagog, speciallärare och pedagoger går igenom elevernas prestationer en gång per termin. Efter genomförda fonologisk medvetenhet och diagnoser går specialpedagog, speciallärare, specialförskollärare, pedagoger och rektor igenom elevernas prestationer i klasserna för att planera inför kommande läsår. Vissa pedagoger i arbetslaget har haft handledning av skolpsykologen. Lokala elevhälsoteamet har träffats varje månad för att stödja och förbereda för elever i behov av särskilt stöd. Specialförskolläraren startade hösten med att göra screening av alla elever enligt Bornholmsmodellen. Utifrån resultatet delades barnen in i mindre grupper enligt individuella behov. Några elever i åk 1-2 har regelbundet haft stöd av specialläraren i svenska och matematik under läsåret. Specialläraren har använt sig av Bornholmsmodellen, Lundbergs God Läsutveckling samt dataprogrammet Klicker 1 och 2. Bedömning och analys av resultatet: Som elevassistent är det ett krävande arbete både fysiskt och psykiskt, att alltid finnas till för barnet och ha full kontroll. Det är många moment som skall fungera varje dag. Planering och fasta rutiner krävs, för att barnet skall må bra. Det är viktigt att barnet får känna sig bekräftad, att man är lyhörd och lyssnar och att man är tydlig i den vardagliga verksamheten. Elevassistenterna har haft handledning med specialpedagogen. De har även varit på föreläsning och gjort ett studiebesök på särskolan i Ljusdal. Det var mycket givande det vill man ha mer av. Tid har funnits för att specialläraren ska arbeta med att tidigt upptäcka elever som behöver hjälp i åk 1-2, det har varit väl använd tid. Redan första veckan började specialläraren arbeta med de elever i åk 1 som ej var språkligt medvetna, samt de elever i åk 2 som ej uppnådde målen för åk 1. Det tog nästan hela terminen

11 att få eleverna fonologiskt medvetna. Bokstavsarbete och läsning har skett parallellt med det fonologiska arbetet. Vid terminsstart testas alla elever i åk 2 i sv och ma. En av SVA eleverna var i Thailand i en månad vilket medförde att hon behövde gå till specialläraren för att få fart på läsningen. Fritids har hjälpt till extra med läxor. Den dagliga läsningen i klassrummet och hos specialläraren har gett resultat och alla nådde lus12 i åk 2. Utveckla ett samarbete med andra skolor för att få träffa andra med assistentuppdrag inom kommunen, för att utbyta tankar och erfarenheter. Specialpedagogen och pedagoger bör åter ta upp detta med uppföljning av skrivna åtgärdsprogram. Vi ska utveckla utvecklingssamtalets struktur för bla. speciallärarens medverkan. Elever med funktionshinder En elev i en av förskoleklasserna har haft assistent pga att han är rullstolsburen. Lokalerna har justerats en del inför hösten för att eleven ska kunna ta sig ut och in själv. En handcykel har köpts in till eleven vilket gjorde att han kände sig ännu mer delaktig i leken utomhus. Samt att vi inhandlat ett bord för utomhusbruk, som en rullstol går in under, för att mellanmål och lek ska kunna bedrivas utomhus. En elev med aspbergers. Elever med annat modersmål än svenska En av förskoleklasserna har haft en tvåspråkig elev, svenska/tai. Han har fått kontinuerlig träning. I grundskolan har vi haft en elev med annat modersmål, schweizertyska och en flicka som är född i Sverige och är tvåspråkig, svenska/ tai. Arbetssättet i grundskolan har gagnat dessa elever och gjort att de har befäst de svenska språkljuden. Under vårterminen har de fått SVA för att öka ordförrådet. Flickan har även haft lästräning med specialläraren. Vi ska arbeta för att de elever som vill tex. i språket thai får modersmålsundervisning via webben. Flickor och pojkar Förskoleklasserna har arbetat med pojk- och flickgrupper i sitt värdegrundsarbete. Både pojkar och flickor har fått prova på att väva, sy och snickra. Målen har varit att eleverna ska våga stå för sina åsikter och välja den aktivitet de själva önskar oavsett kön, samt att lära sig lösa konflikter. Bedömning och analys av måluppfyllelsen: Flickorna var mycket intresserade av att snickra. Detta bör vi arbeta mer med under kommande läsår. Alla pedagoger ska under hösten läsa boken 100 % fördomar Hälsa och livsstil Frilufts- och idrottsdagar har bedrivits i åldersblandade grupper, där de äldre barnen är föredömen för de yngre. Vi har haft bolldagar, friidrott, alpint och skridskor. En av dagarna har vi haft tillsammans med barn och fritidselever de har undervisat våra elever i längdskidåkning och skridskoåkning. Som avslutning på längdskidåkningen så ordnades Nyboloppet. Elever har varit i slalombacken i Järvsö 2 gånger efter jul där de fått möjlighet att

12 prova på en idrottsaktivitet som vår närmiljö erbjuder. Idrottsdagarna har varit väl fördelade under läsåret och efter årstid. Målet har varit att barnen ska få prova olika idrotter och aktiviteter, att väcka intresse, finna glädje att röra sig och att känna gemenskap. Hälsoveckan vecka 42 hade hela skolan hälsofrämjande aktiviteter i form av: daglig frukost, fruktstund med inslag av exotiska frukter, tarzangympa, promenader med stegräknare, avslappning, massage, målning samt sockerfällor. Arbetet redovisades av elever och personal i förvaltnings huset med hjälp av power point presentation, dans och utställning. Bedömning och analys av resultatet: Frilufts och idrottsdagarna har varit väl fördelade under läsåret och efter årstid För att barnen ska kunna se sin utveckling i friidrott är det bra om de två idrottsdagarna ligger under samma termin. Med tanke på sexåringarna är det lämpligaste att ha det under vårterminen. Slalomdagarna har fungerat bra, alla barn kan stå på skidor efter första dagen i backen. Samarbetet med barn och fritids programmet på Slotte gymnasiet är mycket bra, våra elever får träna sig på att lyssna på andra ledare och de i sin tur får träna på ledarskap och organisation. Dagarna är bra avbrott i det vardagliga skolarbetet. Barnen utvecklas och växer med uppgiften. Hälsoveckan: Sockerfällorna fick för några barn en motsatt verkan. Barnen fick smak för nya frukter. Antalet barn som åt frukost på skolan ökade jämfört med föregående år. Aktiviteterna var uppskattade bland barn och personal. Frilufts och idrottsdagar: Nyboloppet på skidor kan utvecklas, det var stor publik. Ett förslag från föräldrar är att föräldrarna ska sälja fika. Banan skulle kunna dras på annat sätt, eventuellt med Järvsöbyars namn som vätskekontroller. Hälsoveckan:Vi har för avsikt att fortsätta nästa år. Andra processer i arbetet av vikt för resultatet Studiecirkel, stärk språket stärk lärandet Vi har fortsatt och avslutat vår studiecirkel i Stärk språket stärk lärandet med specialpedagog. Bedömning och analys av resultat: Vi har fått ett verktyg för att arbeta med svenska språket. Utflykter Alla elever i förskoleklassen gjorde ett besök på Stenegård. Det var ett sätt att få eleverna att lära känna varandra genom lek och olika aktiviteter. Alla elever vid Nybo skola har gjort 1-2 besök på Järvzoo under läsåret för att studera djur och natur under olika årstider. Årets studieresa gick till Bollnäs kommun på vårterminen där man gjorde besök på Växbo Kvarn, Trolldalen, Segersta och Orbadens camping. Både kökets och stödets personal följde m ed på denna resa. Ljusdals kommuns kultursatsning för förskoleklasserna detta läsår var en dansföreställning och för åk 1 ett besök av Cirkusskolan. Förskoleklassen har gjort ett besök till Ljusdals kommunbibliotek

13 Föräldramedverkan Föräldrarna har getts tillfällen att få inblick i vår verksamhet genom, flera öppet hus tillfällen och föräldramöten. Bedömning och analys av resultat: Öppet hus tillfällena och föräldramötena har varit uppskattade. För att ge föräldrarna större möjlighet att besöka skolan har vi haft olika veckodagar för klasserna. Överlämningar Skolans fadderverksamhet startade i början på höstterminen. Eleverna i åk 2 fick ett fadderbarn från förskoleklassen under första skolveckan. De satt tillsammans vid maten, var i samma grupp under åldersblandade aktiviteter, sökte upp varandra på skolgården, läste samt redovisade arbeten för varandra. Förskoleklassen besökte blivande lärare under ett arbetspass under våren. Eleverna i åk 2 besökte Öjeskolan där de träffade läraren för åk 3, de fick besöka sitt klassrum samt äta i matsalen på Öjeskolan. Barnen skrev brev till sin nya klasslärare. Bedömning och analys av resultat: Eleverna i åk 2 tog sitt ansvar och växte med uppgiften. Det innebar att förskoleklassbarnen blev trygga på skolan. Övergången blir smidig för förskoleklassbarnen eftersom pedagogerna har mött alla barn under tex. matsituationen samt fadderverksamheten. Det var bra att besöket för åk 2 var så pass sent på vårterminen, barnen blev lugna och trygga och längtar till att få börja på Öjeskolan i åk 3. Inskolning Förskoleklassens var första skoldagen var mellan kl Under de första 2-3 veckorna är det mycket grupplekar och många samarbetsövningar. Under våren hade blivande förskoleklass föräldrar och barn möjlighet att besöka skolan inför skolstarten till hösten. Vi började höstterminen med olika rastlekar: Eleverna var indelade i åldersblandade grupper vid två tillfällen för att lära känna varandra. Detta för att få uppslag till olika lekar som man kan leka på ex. rasterna. Musik Vi har valt att satsa på att ha en pedagog som har all musik på skolan för alla elever i åk 1 och 2. I förskoleklasserna har de varit två pedagoger som har haft musiken med barnen. Musik är ett bra verktyg för att öka koncentration, samspel och lyssnade. Detta görs med sång, dans, rytmikinstrument och blockflöjtsspel. Mål och resultat i förhållande till de nationella styrdokumenten Enligt mål kvalitetsredovisning 2009/rektorsområdets strategiska plan -Mål o Att satsa på språket och matematiken o Att öka antalet föräldrar som besvarar Incito-enkäten o Att öka medelvärdet på elevenkäten i Incito. o Att satsa på vårt arbete med genus

14 o Att fortsätta att satsa på att medarbetarna ska vara professionella så att elverna ges möjlighet till jag vill, kan och vågar. o Vi ska fortsätta med våra pedagogiska caféer. o Vi ska fortsätta vårt arbete med att förbättra vårt bedömningsunderlag, samt tydliggöra våra lokala pedagogiska planeringar. -Resultat o Vi har medvetet arbetat med språket och matematiken bla. genom satsning på kompetensutveckling och förändrad planering av speciallärarens tid med olika elever. o Vi har puffat för föräldraenkäten samt givit dem möjlighet att på ett föräldramöte fylla i enkäten. o Vi har haft studiecirkel med Språket lyfter. o Vi har arbetat regelbundet med att utveckla/förankra hos föräldrar och elever vårt bedömningsunderlag samt lokala pedagogiska planeringen. -Bedömning och analys av resultat o Vi har fler elever som klarat diagnoserna i åk2 sv, ma. o Det blev en 50 % ökning på föräldrars Incito-enkät. (50 svarande för 107 elever.). o Vi ökade medelvärdet på elevenkäten från 8,96 i april 2009 till 9,16 i april Åtgärder för utveckling o Vi ska ar beta för att det blir minst 75 % av alla föräldrar som svarar på vår skola. o Vi kommer att fortsätta vårt arbete med lokala pedagogiska planeringar samt bedömningsunderlag. Enligt mål i den strategiska planen för Barn- och utbildning Jag vill, jag kan, jag vågar alla elever ska uppleva sin skola enligt indikatorerna senast år 2010 skall medelvärdet för enkäten vara minst 9,0 Utfall Indikatorer (maxvärde Jag kan påverka mitt lärande 8,27 8,13 8,73 - Jag får vara med och bestämma i skolan 7,95 7,51 8,27 - Jag har kunskap om skolans mål 9,0 9,02 9,09 - Jag får den hjälp jag behöver i skolan 9,72 9,35 9,41 - Skolan är meningsfull 9,6 9,56 9,68 - Jag har arbetsro på lektionerna 8,25 7,4 7,43 - Jag blir respekterad av de vuxna på skolan 9,59 9,39 9,46 - Jag blir respekterad av mina skolkamrater 8,41 8,06 8,36 - Jag känner att jag utvecklas i skolan 9,83 9,24 9,27 - Utvecklingsamtalet är meningsfullt och viktigt för mig 9,34 9,4 9,25 - Jag känner mig trygg i skolan 9,64 9,44 9,24 - Jag kan använda min tid effektivt i skolan 9,55 8,83 8,74 - Skolan utgår från att jag kan och vill 9,3 9,29 8,93 - Jag tycker att min skola är bra 9,77 9,71 9,63 Medelvärde 9,16 8,88 8,96 Bedömning och analys av resultatet: From april 2009 till april 2010 har medelvärdet ökat från 8,96 (-09) till 9,16 (-10) det tycker vi är bra. Pedagogerna har valt att medvetet arbeta med att eleverna ska få vara med och

15 bestämma i skolan samt att eleverna ska bli respekterade av varandra. Att få vara med och bestämma har gått ned medans respekten för varandra har ökat. Vi ska fortsätta vårt arbete med utöka möjligheten för eleverna att få vara med och bestämma i skolan. Formella kunskaper Mål enligt skolplanen Andelen elever som blir behöriga att söka in på gymnasiets nationella program skall överstiga rikssnittet Meritvärdet i skolår 9 skall öka för att överstiga rikssnittet Undersökning Språklig utveckling hos 6-åringarna Diagnostiska prov i årskurs 2 i svenska, matematik och engelska Bedömning/Analys 95% av de 39 eleverna har uppnått målet för fonologisk medvetenhet. De två pojkar som ej nådde fram har sedan förskolan fått extra stöd för sin språkliga utveckling av såväl talpedagog som specialförskollärare. De kommer att få fortsatt stöd när de går över till åk 1. De 4 pojkar som inte nått målen i svenska har problem med lästeknik och 2 av dem också med läsförståelse. Samtliga har haft åtgärdsprogram och stöd av speciallärare. En av pojkarna har även svårigheter i matematik och har liksom en flicka haft åtgärdsprogram och stöd av speciallärare. Samtliga kommer att få fortsatt stöd när de kommer till åk 3. Språklig/fonologisk medvetenhet 6-åringar Totalt antal Antal fonologiskt medvetna Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Diagnostiskt prov årskurs 2 Totalt antal Antal som bedöms få svårigheter att uppnå målen i MA åk 3 Antal som bedöms får svårigheter att uppnå målen i SV åk 3 Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt

16 Uppföljning av likabehandlingsplanen Beskrivning av arbetet med utgångspunkt i likabehandlingsplanen Förskoleklasserna började med värdegrundsarbetet redan vid skolstart i form av fadderverksamhet med årskurs 2. Det skapade en god trygghet hos eleverna redan från början. Vi har genomfört trygghetsvandring med alla elever på skolan. Och pratat med samtliga barn om hur situationen är på skolan. Det har varit kamratstödjarmöten under läsåret där alla klasser från förskoleklass tom åk2 har haft en representant med. Man har haft olika gruppsamtal utifrån materiel Hallå, Livsviktigt, Gruppen som grogrund och Charlie. Man har också haft massage och avslappning varje vecka. Pedagogerna har använt sig av olika litteratur samt metoder när man har haft livskunskap med eleverna. Livskunskap har man haft varje vecka under hela läsåret. Livskunskapen har varit ett arbete i förebyggande syfte där målet har varit att vi ska uppnå ett tryggt och tillåtande klimat för alla i verksamheten. Vi har avsatt tid för 2 personer att vara den sk. trygghetsgruppen. De har i sitt schema haft 1,5 timme för samtal, utredningar, kamratstödjarmöte, trygghetsvandring och planering inför stormöte. Fritidspedagogerna som ingår i trygghetsgruppen har varit på en föreläsning med Gunnar Höistad Att upptäcka och stoppa mobbing Bedömning och analys av resultatet På kamratstödjarmötena är barnen engagerade och de känner att det är viktigt. Trygghetsarbetet är absolut nödvändigt för att hjälpa/lära barnen konflikthantering. Det finns ett behov av en trygghetsgrupp som har tid avsatt att lösa konflikter och problem som uppstår bland barnen. Resultatet av uppklarade konflikter är svåra att mäta men vi kan se på uppföljningssamtalen att i de flesta fall är konflikterna uppklarade. Tiden som finns för trygghetsarbetet räcker inte. Åtgärder för utveckling Trygghetsgruppen önskar fler tillfällen för individuella samtal med eleverna för att få till snabbare konfliktutredningar. Det är önskvärt att vara frigjord från barntid i direkt anslutning till trygghetstiden, då det är svårt att veta hur lång tid som behövs vid utredande samtal. Pedagogerna skulle vilja ha utbildning i Yoga och Qigong för barn Pedagogerna behöver medvetande göras i genusfrågor, etnicitet, religion, familjebildning och funktionshinder Under höstterminens start ska vi skriva en ny plan mot kränkande behandling enl. de nya direktiv som finns. Sammanfattande bedömning Det har varit ett mycket positivt läsår med många nöjda elever, föräldrar och pedagoger. Även rektor tycker att det har varit ett bra skolår. Pedagogerna har arbetat intensivt med att få till bra begripliga bedömningar för både elever och föräldrar. Våra satsningar på kompetensutveckling har givit pedagogerna inspiration till utveckling av sitt arbete samt inspiration i arbetet. Det man önskar är att den ekonomiska budgeten ökar för att elever och pedagoger ska ha möjlighet att ta buss eller tåg ut på olika studiebesök och utflykter. Detta är idag inte möjligt i så stor omfattning på de begränsade medel de har

17 En bedömning av resultatet som helhet Det har varit ett bra läsår tycker både föräldrar, pedagoger och rektor. Samt att skolinspektionen gav oss ett bra betyg på vårt arbete. Beslutade åtgärder för utveckling att ta med till nästa läsår SO/NO: ska vi diskutera vidare om vi kan hitta en annan form för temaarbetet. Elever i behov av särskilt stöd: Vi ska utveckla ett samarbete med andra skolor för att assistenterna ska få träffa andra med assistentuppdrag inom kommunen, för att utbyta tankar och erfarenheter. Specialpedagogen och pedagoger bör åter ta upp detta med uppföljning av skrivna åtgärdsprogram. Vi ska utveckla utvecklingssamtalets struktur för bla. speciallärarens medverkan. Flickor och pojkar; Vi ska arbeta med genus under läsåret. Hälsa och livsstil: Våra frilufts- och idrottsdagar kan utvecklas mer såsom Nyboloppet som hade stor publik. Vi fortsätter med hälsovecka nästa år. Enkäter: vi ska arbeta för att minst 75 % av alla föräldrar på hela skolan besvarar föräldrarenkäten. Vi ska fortsätta vårt arbete med att öka möjligheten för eleverna att få vara med och bestämma i skolan. Trygghetsgruppen: Vi ska arbeta för att den ska få fler tillfällen för individuella samtal med eleverna för att få till snabbare konfliktutredningar. Vi ska planera för att pedagogerna ska få utbildning i Yoga och/eller Qigong för barn Miljö: Vi ska arbeta för att få grön flagg. Skolråd: vi ska starta höstens skolrådsmöte med att diskutera mål för rådet, för att öka närvaron av föräldrar representanter på rådet möten. Järvsö, den 1 september 2010 Rektor /Marie Plomér/

KVALITETSREDOVISNING för år 2008

KVALITETSREDOVISNING för år 2008 KVALITETSREDOVISNING för år 2008 Rönninge skola MÅLUPPFYLLELSE Mål Mål 3 Barnen i förskoleklassen utvecklas utifrån sina förutsättningar Målet är ej uppfyllt Mål 4 Barnen i fritidshemmet utvecklas utifrån

Läs mer

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret 0 Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret 2015-2016 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I förskoleklass grundskola åk 1-9 fritidshem Ansvarig rektor Kristin Hägglund 1 2 Innehåll Styrkort 2015-2016... 1

Läs mer

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 LÄRANDESEKTIONEN AMBJÖRNARPSKOLAN Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning hur

Läs mer

Hur är skolan organiserad?

Hur är skolan organiserad? Hur är skolan organiserad? Viggbyskolan bildar tillsammans med Drakskeppsskolan ett rektorsområde. Rektor är Gary Sundell och biträdande rektorer är Marie Johansson och Ulf Nilsson. Det är en kommunal

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014 Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014 Verksamhet: Brukets skola Betyg och bedömning, skola ÅR 1 Eleverna i år 1 har detta läsår nått ungefär samma måluppfyllelse som tidigare. ÅR 3 Vi tror att

Läs mer

Kvalitetsarbete för fritidshemmet Hjortronmyren period 1 (juli-sept), läsåret

Kvalitetsarbete för fritidshemmet Hjortronmyren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-10-30 Kvalitetsarbete för fritidshemmet Hjortronmyren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2008 Rosentorps platschefsområde Vellinge Rosentorpskolan Trädgårdsgatan 23521Vellinge 1 Kvalitetsredovisning för 2008, Rosentorpskolans platschefsområde, Grundfakta om Rosentorpskolans

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Åbyggeby skola och fritidshem Kerstin Norlin biträdande rektor 1. Inledning Verksamheten har bedrivits med 70 barn i åldrarna 6-10 år, fördelade i förskoleklass upp till

Läs mer

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Bryngelstorpskolans förskoleklass Förskoleklassen har sina två hemvist på Norrgården och Sörgården i Bullerbyn. Bullerbyn ligger längst

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Gyttorps fritidshem Nora kommun Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 2 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 2 Verksamhetens

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-05-06 Kvalitetsredovisning för läsåret 2011/2012 Skolbarnomsorg FRITIDSHEMMEN INOM AVESTA CENTRALA RO MARKUSSKOLAN OCH BERGSNÄSSKOLAN ROSEN ELDEN ÖRNEN BLIXTEN RAKETEN Avesta, 2012-06-18 Rektor: Marie-Ann

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013 Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan läsåret 2012/2013 Organisation Personal Rektor: Gunilla Falk. Förskollärare: Sofia Gladewitz 100% och Helena Fridsson 70%. Övrig personal: Ulrika Bergman

Läs mer

Sörgårdens arbetsplan 14-15

Sörgårdens arbetsplan 14-15 Sörgårdens arbetsplan 14-15! Svenska Vi kan använda oss utav 4 olika diagnos- undervisningsmaterial. Skolverkets Nya språket lyfter, Stärk språket stärk lärandet (Cirkelmodellen), God läsutveckling, God

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola LIKABEHANDLINGSPLAN Bjurtjärns Skola 2011-2012 1. Inledning Likabehandlingsplanen handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rätten till likabehandling

Läs mer

Kvalitetsrapport Vedevågs skola

Kvalitetsrapport Vedevågs skola Kvalitetsrapport Vedevågs skola 2015-2016 1 Innehåll 1. GRUNDFAKTA... 4 2. RESULTAT... 5 2.1 Normer och värden... 5 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål... 6 2.3 Elevinflytande och demokrati

Läs mer

Hälsoplan för Tegnérskolan

Hälsoplan för Tegnérskolan Hälsoplan för Tegnérskolan 2010 2011 Tegnérskolans Hälsoplan 2010-2011 Inom skolan arbetar alla kompetenser tillsammans för att bidra till varje elevs utveckling, hälsa och trygghet, men också för att

Läs mer

Kvalitetsarbete för Vikmanshyttans skola period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för Vikmanshyttans skola period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för Vikmanshyttans skola period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete i fritidshem

Kvalitetsarbete i fritidshem Kvalitetsarbete i fritidshem Gäller för verksamhetsåret: 2015-2016 Enhet: Grevåkerskolans fritidshem Fritidshem Grevåkerskolans fritids- Baronen och Greven Ort Hammerdal Ansvarig rektor Birgitta K Lindberg

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2007/2008 Fritidshemmet 2008-06-30

Kvalitetsredovisning 2007/2008 Fritidshemmet 2008-06-30 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Fritidshemmet 2008-06-30 Skola: Nybo skola Rektor: Marie Plomér Sammanfattning På Nybo skola är alla elever allas elever. Vi arbetar för att alla elever skall bli sedda och

Läs mer

Kvalitetsarbete för fritidshemmet Rönnen period 2 (okt dec), 2013-2014

Kvalitetsarbete för fritidshemmet Rönnen period 2 (okt dec), 2013-2014 Kvalitetsarbete för fritidshemmet Rönnen period 2 (okt dec), 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013

Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013 Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Skolans mål anges i skollag,

Läs mer

Alla medarbetare är delaktiga i kvalitetsarbetet och har haft synpunkter på det som står i kvalitetsredovisningen.

Alla medarbetare är delaktiga i kvalitetsarbetet och har haft synpunkter på det som står i kvalitetsredovisningen. Enhetens namn: EKTORPSRINGEN 2013 Rektor: Anders Eriksson Alla medarbetare är delaktiga i kvalitetsarbetet och har haft synpunkter på det som står i kvalitetsredovisningen. Qualis skriftliga redovisning

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014. Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsarbetet 2014/2015

Kvalitetsarbetet 2014/2015 2015-10-01 BOS/GUN Knåda skola och fritidshem Chris Sommar Kvalitetsarbetet 2014/2015 Grundfakta Antal elever Förskoleklass Åk 1-6 Fritids Antal lärare Förskoleklass Åk 1-6 Fritids Elevassistent 8 elever

Läs mer

Kvalitetsredovisning Alunskolans Fritidshem Läsåret 2008-2009 Budgetåret 2009

Kvalitetsredovisning Alunskolans Fritidshem Läsåret 2008-2009 Budgetåret 2009 Kvalitetsredovisning Alunskolans Fritidshem Läsåret 2008-2009 Budgetåret 2009 Utvärderingsmall för kvalitetsredovisning: fritidshem Fritidshem: Alunskolans fritidshem Kvalitetsredovisning för perioden:

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Arbetsplan 2013/2014 Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas

Läs mer

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde Arbetsplan för VillUt i Villans rektorsområde 2010-08-30 Lärmiljöer Alla pedagoger har insikt i lärmiljöns betydelse för barns lek, utveckling och lärande. Med lärmiljö menar vi: Pedagogernas förhållningssätt,

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Likabehandlingsplan för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2014-2015 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under året har föräldrarådet träffats. Vi

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för förskoleklass läsåret Ambjörnarpskolan

Systematiskt kvalitetsarbete för förskoleklass läsåret Ambjörnarpskolan Systematiskt kvalitetsarbete för förskoleklass läsåret 2012-2013 Ambjörnarpskolan Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning för. Grundskoleverksamheten i Storfors kommun. Bjurtjärns skola

Kvalitetsredovisning för. Grundskoleverksamheten i Storfors kommun. Bjurtjärns skola Kvalitetsredovisning 2009 för Grundskoleverksamheten i Storfors kommun Bjurtjärns skola Innehåll 1. Inledning 2. Beskrivning av verksamheten 3. Elever 4. Personal 5. Förutsättningar 6. Måluppfyllelse i

Läs mer

Stöcksjö skola. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2015/16

Stöcksjö skola. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2015/16 Stöcksjö skola Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2015/16 Sammanfattning I början av läsåret har undertecknat tillträtt som rektor för Stöcksjö skola vilket inneburit att jag har lärt känna en ny skola

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

LOVISEDALSSKOLAN Utvärdering av mål och resultat

LOVISEDALSSKOLAN Utvärdering av mål och resultat LOVISEDALSSKOLAN 2013 Utvärdering av mål och resultat 2012-13 Innehåll 1. Förskolan... 3 2. Grundskolan... 4 2.1 Egna mål... 4 2.2 Analys av resultat i matematik... 5 2.3 Analys av resultat i läs- och

Läs mer

Välkommen till Granbackaskolan. Samverkan och samspel för livslångt lärande

Välkommen till Granbackaskolan. Samverkan och samspel för livslångt lärande Välkommen till Granbackaskolan Samverkan och samspel för livslångt lärande Granbackaskolan En skola med: - förskoleklasser - grundskola åk 1-5 - särskola åk 1-10 - fritidshem Särskola åk 1-6 Karta Fritidshem

Läs mer

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2014-2015 Bo förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förutsättningar för genomförande... 3 Metoder/verktyg som har använts för uppföljning

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre 1(8) Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre Förskoleklass-grundskola-fritidshem (sid 1-5) Förskola (sid 6-8) Beskrivning av verksamheten Dalhem, Barlingbo

Läs mer

Handlingsplan för förskoleklasser och fritidshem i Boxholms kommun

Handlingsplan för förskoleklasser och fritidshem i Boxholms kommun Handlingsplan för förskoleklasser och fritidshem i Boxholms kommun Januari 2008 Skolans uppdrag Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (LPO 94) har anpassats för att även omfatta förskoleklassen

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SOLHAGENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 5 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

2015-05-29. Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Ängens förskola 2015-2016. Ängens förskola!

2015-05-29. Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Ängens förskola 2015-2016. Ängens förskola! 2015-05-29 Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Ängens förskola 2015-2016 Ängens förskola! Förutsättningar Förskolan Ängen: Består av två avdelningar Smörblomman med barn i åldrarna ett till

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2015-2016 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under

Läs mer

Sangis skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2010/2011

Sangis skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2010/2011 Sangis skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2010/2011 Volymer och nyckeltal Elevgrupp/åk Antal elever Antal lärare, heltidstjänster förskoleklass 9 0,6 100% 1 9 1,0 100% 2 9 1,0 100% 3 16 1,0 100%

Läs mer

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Välkommen till Granbackaskolan. Samverkan och samspel för livslångt lärande

Välkommen till Granbackaskolan. Samverkan och samspel för livslångt lärande Välkommen till Granbackaskolan Samverkan och samspel för livslångt lärande Granbackaskolan En skola med: - förskoleklasser - grundskola åk 1-5 - särskola åk 1-10 - fritidshem Särskola åk 1-6 Karta 1a,

Läs mer

Lokal arbetsplan för Tusenskönan.

Lokal arbetsplan för Tusenskönan. Lokal arbetsplan för Tusenskönan. Tusenskönans lokala arbetsplan bygger på läroplanen för det obligatoriska skolväsendet samt Landskrona stads skolplan. Arbetsplanen visar hur skolan vill organisera sin

Läs mer

STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3

STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3 STORFORS KOMMUN Kroppaskolan Årskurs 1 3 Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Inledning: Kroppaskolan ligger i Storfors tätort och innefattar förskoleklass årskurs 3 samt fritidshem. Skolan har totalt 136

Läs mer

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, förskoleklass och fritidshem Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

LÄRANDESEKTIONEN. Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011

LÄRANDESEKTIONEN. Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 LÄRANDESEKTIONEN SJÖTOFTASKOLAN Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning 5 1.1.1 Beskrivning hur ni organiserar arbetet...5 Vi har haft en grupp år 4, och

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010. för. Grundskoleverksamheten i Storfors kommun. Bjurtjärns skola

Kvalitetsredovisning 2010. för. Grundskoleverksamheten i Storfors kommun. Bjurtjärns skola Kvalitetsredovisning 2010 för Grundskoleverksamheten i Storfors kommun Bjurtjärns skola Innehåll 1. Inledning Sid. 1 2. Beskrivning av verksamheten Sid. 1 3. Elever Sid. 1-2 4. Personal Sid. 2 5. Förutsättningar

Läs mer

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar. Genom nyfikenhet och att ta tillvara andras idéer.

Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar. Genom nyfikenhet och att ta tillvara andras idéer. Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar. Genom nyfikenhet och att ta tillvara andras idéer. Genom att lyfta fram goda exempel och fira framgångar. Genom att skapa en gemensam plattform

Läs mer

Humleskolan. Kvalitetsredovisning 2011

Humleskolan. Kvalitetsredovisning 2011 Humleskolan Kvalitetsredovisning 2011 Inledning Friendsskola Inspektion slutsats; arbeta mer på måluppfyllelse, tydliggöra målen och arbeta med höga förväntningar Ny läroplan och skollag Lokalt arbetstidsavtal

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Målinriktat arbete vad gäller kränkande behandling Arbetar aktivt med att motverka och förebygga kränkande behandling

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

Melleruds Södra Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014

Melleruds Södra Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014 Melleruds Södra Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 04 MELLERUD 5.0. ROBERT OLSSON FÖRSKOLECHEF/REKTOR Bokslut 04 År / Tkr Bokslut 03 Bokslut 04 Budget 04 Avvikelse Intäkter 35 78 388 393 Kommunbidrag

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017

Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017 Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017 Presentation av skolan och fritidshemmets verksamhet och det systematiska kvalitetsarbetet Latorps skola ligger i ett

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2010/11 1 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö

Läs mer

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... 3 Verksamhetsrapport för skolan läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2. Organisation... Fel!

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/14

Verksamhetsplan 2013/14 BARN OCH UTBILDNING 2013-09-23 Verksamhetsplan 2013/14 Sundsvalls kommunala grundskolor Högom skola Anna-Carin Olsson 1. Värdegrund Kommunens och barn- och utbildningsförvaltningens vision: - Vi gör det

Läs mer

Kvalitetsrapport. Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Pegasus förskoleklass Bruksskolan. Ansvarig rektor: Mikael Johansson

Kvalitetsrapport. Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Pegasus förskoleklass Bruksskolan. Ansvarig rektor: Mikael Johansson Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Pegasus förskoleklass Bruksskolan Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.

Läs mer

Kvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan Läsåret 2013/2014 Organisation Personal Rektor: Gunilla Falk. Förskollärare: Sofia Gladewitz 90% och Helena Fridsson 80%. Övrig personal: Magdalena Burström

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning läsåret 01/013 Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Innehållsförteckning 1. Grundfakta om Fritidshemmen vid Vallargärdets skola.... Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen...

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Jäderfors skolas kvalitetsredovisning 2012-2013

Jäderfors skolas kvalitetsredovisning 2012-2013 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(14) Margareta Skog 2013-06-24 Jäderfors skolas kvalitetsredovisning 2012-2013 Inledning Järbo/Jäderfors ro kvalitetsredovisar sin verksamhet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2. Läsåret 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2. Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2 Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2 Verksamhetsformer som omfattas av planen:

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011. Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Ållebergsskolan Grundsärskola Läsår 2010 / 2011 Charlotta Robson Rektor Innehållsförteckning Del 1 Enhet Kyrkerörs vision Del

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Jag vill, jag kan, jag vågar

Jag vill, jag kan, jag vågar Jag vill, jag kan, jag vågar KVALITETSREDOVISNING 2007 Vuxenutbildningen Godkänd och antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2008-05-20 Ljusdals Kommun Illustration av Linus Larsson, Lillhaga Förskola

Läs mer

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015 Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016 Upprättad i juni 2015 Vi ska bli bäst! 2017 ska Vimmerby vara bland de tio bästa skolkommunerna. För Vimmerby kommuns barn och elever innebär

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Närtuna 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet - Likabehandlingsplanen

Läs mer

Arbetsplan för. förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2011/2012

Arbetsplan för. förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2011/2012 Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan läsåret 2011/2012 Organisation Personal Rektor: Gunilla Falk. Klassföreståndare: Kristina Jonsson Rosell 100% och Helena Fridsson 70%. Övrig personal: Thomas

Läs mer