Kvalitetsredovisning 2009/2010 Grundskola och förskoleklass

Transkript

1 Barn- o utbildningsområde Öje och Nybo skolor, Järvsö förskola, familjedaghem i LJUSDALS KOMMUN Skola: Nybo skola Rektor: Marie Plomér Kvalitetsredovisning 2009/2010 Grundskola och förskoleklass Översikt Alla Järvsös elever från förskoleklass tom åk 2 går i Nybo skola, efter åk 3 börjar de i Öjeskolan i Järvsö. Vi arbetar utifrån vår strategiska handlingsplan för läsåret där det står att: I Nybo skola ska vi arbeta för att det ska vara god kvalitet i varje pedagogiskt möte. I Nybo skola vill vi erbjuda en stimulerade och trygg verksamhet där varje elev och personal vill, kan och vågar. Vi har under året arbetat fram en modell för att göra en skriftlig bedömning och IUP utifrån Nya språket lyfter och minimikunskapsmål i svenska och matematik. Målen är väl kända för föräldrar och elever. Vi har under läsåret haft en läsvecka som utmynnade i en läsfestival för eleverna. Pedagogerna har tillsammans med andra pedagoger inom kommunen haft mycket uppskattade workshops i matematik under läsåret. Vi har fortsatt med att ha studiecirkel i boken stärk språket stärk lärandet med specialpedagog. Vi har givit föräldrarna möjlighet till att få inblick i vår verksamhet genom att vi har haft flera öppethusdagar, föräldramöten och konserter. Under vecka 42 hade vi vår traditionella hälsovecka för hela skolan. Vi hade olika hälsofrämjande aktiviteter såsom att alla elever fick äta frukost på morgonen. Samt att de under fruktstunden fick smaka många olika exotiska frukter. Arbetet redovisades av elever och pedagoger i förvaltningshuset med hjälp av power pointpresentation, dans och utställning. Vi startade vår fadderverksamhet under höstterminen det innebar att åk 2:s elever fick ett fadderbarn från förskoleklassen. De satt tillsammans vid maten, de var i samma grupp under våra åldersblandade aktiviteter, och hade som uppgift att sökta upp varandra på skolgården, de läste samt redovisade olika arbeten för varandra. Eleverna ha under läsåret bla lärt sig att åka längdskidor och slalom samt skridskor. Vi har varit på några olika studiebesök ex. Järvzoo, förvaltningshuset i Ljusdal. Under höstterminen hade Nybo skola skolinspektionen på besök, deras bedömning av vårt arbete på Nybo skola var mycket gott. Vi har tagit till oss de synpunkter man hade. Vi arbetar med att konkretisera kunskapsmålen samt att vi ska ta fram en ny plan mot kränkande behandling

2 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Eleverna har svarat på incito-enkät en gång per termin. Inför föräldrarnas incitoenkät under våren 2010 skickades ett informationsbrev hem till alla. Vi hade ett föräldramöte där föräldrarna fick ytterligare information samt att det fanns datorer tillgängliga för föräldrar att svara. Alla pedagoger på skolan har besvarat incito-enkäten under hösten och våren. Järvsö BUO:s psykosocila enkät görs två gånger per läsår (V. 44 och V. 9). Genom den får vi en indikation på hur personalen mår- och trivs på jobbet. Skolråd, lokala styrelsen, diagnoser och analys, medarbetarsamtal, bedömningskonferenser, F-5 konferenser och allärarkonferenser är också underlag till kvalitetsredovisningen. Gap-analyser och åtgärder har gjorts och vidtagits tillsammans med fritishemmets personal vid Nybo fritidshem. Indikator 09/10 09/08 08/07 Antal åtgärder/anställd 0,81 Antal gapanalyser/anställd 0,18 Andel åtgärder som ger resultat 0,81 Bedömning och analys av resultat: Det totala resultatet var högt. Enkätresultaten har analyseras klassvis och gemensamt för hela skolan. Därefter följde diskussioner i varje klass samt i arbetslaget. Det var frågorna kring arbetsro, påverka mitt lärande i skolan var det som aktualiserades. Diskussionerna efteråt med eleverna kring dessa frågor blev bra. Vi behöver diskutera med barnen vad arbetsro är samt att tydliggöra innebörden av frågeställningarna för barnen. Föräldrarnas svars frekvens för incito-enkäten höjdes med 50 %. Trots det var det bara ett 50 tal som svarade. Ett förslag är att flytta enkätperioden tills utvecklingssamtalen har varit. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Resurser Grundskolan Antal elever: 39 elever fskl. 68 elever åk 1-2 Totalt: 107 elever Antal lärartjänster (heltid)/100 elever: 7,02 Övriga resurser till undervisningen, ex.vis läromedel: Snitt på fördelning av läromedelsanslag enl. följande: - Materiel förskoleklass 20,000 kr - Materiel åk ,350 kr - Övrigt till vaktm (skruv, spik m.m) 17,850 kr Antalet i skolan verksam personal (heltidstjänster) per 100 elever: 8,13-2 -

3 Förskoleklass Antal personal per 100 elever (heltidstjänst) 4,48 Övriga resurser till förskoleklassen: Elevassistent 0,50 from aug.-09 tom mars månad-10. Resurser till kompetensutveckling: Snitt på fördelning: 42,800 kr förskoleklass 15,300 kr för endast hösten-09. Noll kronor för våren-10. Resurser i form av lokaler inom och utomhus: Inomhus: Alla fyra klasserna har ett eget klassrum med tillgång till ett litet grupprum, samt arbetsplatser i korridoren. På skolan finns en samlingslokal Oktagonen där man har alla stora samling, musik och andra aktiviteter. Eleverna har även tillgång till en gymnastiksal på skolan. Skolmaten intas i skolrestaurangen Pärlan. Det finns även tillgång till ett stor snickar-, målar- och aktivitetsrum i källaren. Utomhus: Skolgården är stor till ytan där finns gungor, stall för trähästar, sandlådor, gungbräda, fotbollsplan, ishockeyplan, pulka backe, längd skidspår. Organisation Nybo skola utgör ett rektorsområde tillsammans med Järvsö Förskola och familjedaghem inom Järvsö Barn och utbildningsområde. Skolan leds av en rektor på heltid som är placerad på Öjeskolan, Järvsö tillsammans med den gemensamma administrationen och vår specialpedagog. Skolan ligger 5 km söder om Järvsö centralort där även Öjeskolan ligger där eleverna from åk3 fortsätter sin skolgång. Arbetslaget består av 16 personer tillsammans grundskola, förskoleklass och fritids. Vi har valt att av dessa personer speciellt satsa på 0,75 tjänst speciallärare och en förskollärare tillika specialförskollärare på 0,60 tjänst. Nybo skolas alla elever har samlad skoldag må,to,fr kl , on kl och ti kl Det innebär ca. 7 timmar mer i veckan mer än en normal vecka enl. timplanen. Delar av dessa timmar har vi lagt som fritidstid under skolveckan med fritidshemmets pedagoger. En lärare och en förskollärare från skolan utgör ledningsgrupp tillsammans med en fritidspedagog från fritidshemmet samt specialpedagog och rektor. Ledningsgruppen träffas en gång per månad. (utom semester månaderna). Nybo skola/fritids har gemensam arbetsplatsträff en gång per månad dessa leds av rektor. Samverkansgruppen har varit gemensam tillsammans med förskolan och familjedaghemmen i Järvsö, de har träffats en gång per månad. Under oktober och mars månad har rektor, skolans skyddsombud, vaktmästare, 2 elev representanter ur åk 2, företagssköterska samt skyddsingenjör gjort skyddsronder på skolan. (Skyddsingenjör deltar endast en gång per läsår.) Järvsö BUO:s lokala elevhälsoteam består av skolsköterska, 2 specialpedagoger från förskola tom åk 9, samt rektorer från Nybo skola samt Öjeskolan. Teamet träffas en gång per månad

4 Rektor, specialpedagog och en socialsekreterare träffas en gång per månad i Lill-tryggve träffar. Varje tisdag morgon har vi ett morgonmöte för alla som arbetar på Nybo skola städ, vaktm, kök, pedagoger från skola och fritids samt rektor som leder mötet. Här tas ärenden upp som rör hela skolan. På skolans Ae-konferenser deltar lärare från grundskolan, pedagoger från förskoleklass samt även under viss tid även en personal från fritids, samt rektor. Ae-konferenserna leds av en av arbetslaget utsedda pedagoger. Nybo skola har gemensamma allärarkonferenser tillsammans med Öjeskolans pedagoger ett par gånger per termin. Temat för detta läsår har varit elevernas utvecklingssamtal, betyg och bedömning. I slutet på vårterminen överförs alla elevresultat från förskoleklass tom åk 9 till alla pedagoger och rektorer. Utifrån dessa resultat tar vi beslut om hur vi ska arbeta kommande läsår. Vid ett par tillfällen per termin träffas skolrådet på Nybo skola som består av föräldrarepresentanter, en representant för Nybo skola samt rektor. Varje månad under läsåret har Järvsö lokala föräldrastyrelse träffats. Denna styrelse företräder både Nybo och Öjeskolan. Nybo skola har haft en ordinarie och en ersättare som representanter från arbetslaget i styrelsen. Bokbussen kommer till skolan var tredje vecka och är ett bra komplement till skolans övriga litteratur. Alla elever lånar böcker för att läsa efter sin förmåga. Alla elever och personal har haft träning på att utrymma lokalerna och skolbussen vid en ev. brand. Indikator Resultat Kommentar Andel(%) lärare med utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak bedriver Antal lärare med SV2-utbildning 4,78 Därav 0,14 musik som undervisas av en förskollärare. Inga Antal personal (heltidstjänster) med förskollärare/fritidspedagogisk utbildning 1,89 Förskollärare i förskoleklass samt musik i skolan Personalens sjukfrånvaro Hösten-09 Våren % 3,5 % Under ht-09 en ökning med 1,2 % pga långtidssjukskrivn. Våren -10 en minskning med 8,5 % - 4 -

5 Antal lärare med specialpedagogisk. utbildning motsvarande 90 hp. Antal lärare med talpedagogisk utbildning motsvarande 60 hp 0,93 Har även talped.utbildn. samt delar sin tjänst med förskolan och åk 3-5 Öjeskolan Samma person som ovan Bedömning av hur rektorsområdets organisation gett förutsättningar för att mål och medel ska vara i balans Det geografiska läget innebär att rektor inte finns i närheten till skolan utan reser till Nybo skola. Elevernas resor för utflykter/studiebesök tar en stor del av läromedelskontot. Skolan har ett mycket nära samarbete med fritidshemmet som ligger på skolan. Här hjälps man åt vid akut behov av vikarier. Utrymnings träningar av både lokaler och buss har fungerat mycket bra. All personal har varit till företagshälsovården under våren-10 för samtal och prover med företagssköterskan. Detta utmynnade i en gemensam friskprofil för Nybo skola innefattar även fritids. Friskprofilen ser bra ut för Nybo skola. Tre av skolans pedagoger har varit på föreläsning med Priserva Finn din inre balan för att bättre motverka stress. Åtgärder för utveckling - Utökad budget för läromedel som täcker studieresor/utflykter. - Frågan om och när Nybo skola skall flyttas till Öjeskolan bör hållas aktuell. - Vi måste tillsammans med förvaltningen planera för det stora brist på speciallärare och specialpedagoger som uppstår inom några år i Järvsö BUO. Fortbildnings insatser kan vara på sin plats. - Handledning för personalen på Nybo skola är inplanerad under hösten tillsammans med Ljusnanhälsan. Ekonomi Budget: Budget: 2009: 879,7 förskoleklass 3.109,2 åk 1-2 Budget. 2010: 886,7 förskoleklass 2.904,8 åk 1-2 Utfall: Bokslut 2009: Överskott 34,6 Förskoleklass Underskott 223,3 Åk 1-2 Prognos 2010: Förskoleklassen kommer att hålla sig inom ram. Åk 1-2 kommer inte att klara ramen pga fler elever i behov av särskilt stöd än vad som finns i budget. Kommentar: Skolan har fått bidrag för hälsoveckan från hälsofrämjandet på kr. Järvsö majblommekommitté bistod med ett ekonomiskt bidrag, som gick till hjälmar till eleverna. IFO har under läsåret bekostat 0,5 elevassistent tjänst utom skolans budget. Trots detta bidrag så över stiger kostnaderna budgeten på elevassistentsidan. Vi har under läsåret haft elevassistent i förskoleklass tom mars månad

6 Ledarskap och medarbetarskap Mål enligt den strategiska planen för Barn- och utbildning att vara lärare/pedagog i skolan innebär att vilja, kunna och våga se och utnyttja frirummets möjligheter vara coach och utmana undervisa och handleda sina elever lagarbeta och bidra till lagets utveckling Personalens professionalism Vi har högt ställda förväntningar på att eleverna ska nå målen. Vi har väl inrutade rutiner så att eleverna känner sig trygga. Målen är väl kända för eleverna och föräldrarna. Vi tydliggör för eleverna målen inför varje arbetsområde. Medarbetarenkäten i Incito Gemensam med fritidshemmet. Indikatorer Utfall (maxvärde 10) April 2010 April 2009 April Vi har tydliga mål på vår skola 9,0 8,71 8,28 - Skolans identitet är tydlig och angelägen 8,92 8,5 7,78 - Mitt arbete utgår från skolan pedagogiska 9,0 8,86 8,78 plattform - Jag får feedback 7,23 7,93 7,78 - Jag har bra utvecklingssamtal med min 8,38 9,14 8,78 rektor - Vi utvärderar alltid våra resultat 9,08 8,57 8,72 - I vår skola arbetar vi effektivt 8,38 7,71 7,78 - I vår skola samverkar vi 7,15 7,86 7,56 - Jag deltar i målarbetet 9,31 9,0 8,78 - Jag har den kompetens som behövs 9,31 8,79 8,11 - Jag tar ansvar för hela medarbetarrollen 9,54 8,71 8,67 - Alla elever kan, vill och vågar 8,85 8,79 8,61 - Jag tycker att min skola är bra 8,92 8,36 8,0 - jag rekommenderar min skola till jobb 8,54 8,14 8,17 Medelvärde 8,69 8,51 8,3 AMU-enkäten 2010 Vartannat år genomförs en undersökning för att mäta medarbetarnas uppfattning om arbetsmiljön Gemensam för fritidshemmet Indikatorer Utfall (maxvärde 10) Kvalitet och delaktighet 5,1 5,2 Fysisk arbetsmiljö 4,8 4,3 Psykosocial arbetsmiljö 4,9 4,5-6 -

7 Arbetsförutsättningar 4,7 4,2 Ledning 5,0 3,9 Medelvärde 4,9 4,42 Ledarskap driva utveckling av arbetssätt och lärandemiljöer som stimulerar nyfikenhet, lust och lärande hålla spåret och uppnå mål vara garant för att skolans elever får det bästa som går att få för sin egen utveckling senast 2010 skall medelvärdet för enkäten vara minst 9,0 Indikatorer Utfall (maxvärde 10) April 2010 April 2009 April Jag har kunskaper om skolans 9,0 9,09 7,9 mål/elevenkäten - Utvecklingsamtalet är meningsfullt och 9,34 9,25 8,75 viktigt för mig/elevenkäten - Vi har tydliga mål på vår 9,0 8,71 8,28 skola/medarbetarenkäten - Jag har bra utvecklingssamtal med min 8,38 9,14 8,78 rektor/medarbetenkäten - Jag får feedback/medarbetarenkäten 7,23 7,93 7,78 - Vi utvärderar alltid våra 9,08 8,57 8,72 resultat/medarbetarenkäten - Skolans identitet är tydlig och 8,92 8,5 7,78 angelägen/medarbetarenkäten Medelvärde 8,70 8,74 8,28 Pedagogisk tydlighet Pedagogiken skall vara tydlig, beskriven och ägd av personalen och känd av eleverna. Arbetssättet i skolan utvecklas systematiskt utifrån elevernas behov. Senast 2010 skall medelvärdet för enkäten vara minst 9,0 Indikatorer Utfall (maxvärde 10) April 2010 April 2009 April Jag kan påverka mitt lärande/elevenkät 8,27 8,73 8,22 - Jag får vara med och bestämma/elevenkät 7,95 8,27 7,54 - Jag känner mig trygg/elevenkät 9,64 9,24 8,66 - Vi har tydliga mål/medarbetarenkäten 9,0 8,71 8,28 - Mitt arbete utgår från skolans ped plattform/ 8,92 8,5 8,78-7 -

8 medarbetarenkäten - Jag har kunskap om skolans mål/elevenkät 9,0 9,09 7,9 Medelvärde 8,79 8,76 8,23 Matematik Förskoleklassens pedagoger anser att begrepps- och taluppfattning enligt diagnosmaterialet Kön har varit till god hjälp för arbetet med matematik. Man har lagt stor vikt vid träning av mönster eftersom det visats brister på detta vid diagnostiska proven i årskurs 2. Matteverkstad: Vi arbetade i åldersblandade grupper med 25 stationer vid 4 tillfällen. Konkret material har använts för att åskådliggöra matematikens olika områden. Pedagogerna inom förskoleklass och skolan har inom kommunen haft olika workshops i matematik. Under våren har pedagogerna i åk 1 och 2 haft två dagar med vikarier i klasserna då de tillsammans med specilapedaogen arbetat med lokala pedagogiska planeringar. Pedagogerna har under läsåret varit på olika fortbildningar inom mattematik bla. med Gun Westin del 1 och matematikfortbildning i Mattefönstret. Pedagogerna i åk 1-2 har haft två matematik föreläsningar med Birgitta Kuijl. Förskoleklassens pedagoger har även fått utbildning i ett test materiel MIO för att se elevernas matematiska förmåga. Bedömning och analys av resultat: Den planerade fortbildningen i matematik känns väldigt angelägen. Matematik fortbildningsdagarna har av pedagogerna upplevs väldigt bra och direkt användbara i sitt arbete med eleverna. Önskemål finns om kompetensutveckling för förskoleklassens pedagoger del 2 Mattefönstret med Gun Westin. Under 5 heldagar hösten 2010 kommer pedagogerna i åk 1 och 2 att arbeta med NCM:s materiel, vilket innebär att man bygger upp Matteverkstäder ( laborativt materiel). Detta för att vi ska öka matematik kunskaperna hos eleverna. Medel till detta har vi fått beviljat från skolverket. Svenska I september började man med att arbeta med den fonologiska medvetenheten för att höja resultaten. Man gjorde även en kartläggning och en screening i språklig utveckling. Utifrån dessa resultat planerade man arbetet med eleverna. I skolan läser vi dagligen för barnen. Barnen har fått tid till att läsa, reflektera och diskutera texter med varandra samt uttrycka sig i skrift. Läsvecka: Vi har haft en läsfestival då barnen får lyssna på sagor, besök av bibliotekarien samt träning i att berätta sagor med hjälp av olika berättarbord. Vi lägger ner en stor möda på att skapa en inbjudande läsmiljö med hjälp av bibliotek och bokbuss för att få lämplig svårighetsgrad och genre. Bedömning och analys av resultat: Ett medvetet och kontinuerligt arbete med svenska har gjort att alla i åk 2 har nått målen. Pedagogerna hade en fortbildningsdag med Bodil Jönsson för att höja kompetensen. Den var mycket bra

9 SO/NO Tema: Arbetet i temaform är kopplat till SO/ NO. Temaområden under läsåret har varit, människokroppen, julens traditioner, barn i olika livssituationer, Hälsingland och sångövningar inför konserter. Barnen har jobbat i åldersblandade grupper. Förskoleklassens barn deltog endast i jultemat och övning inför konserter. Barnen har redovisat för sina klasskamrater vad de lärt sig på temat. Arbetet dokumenterades i temaboken. Bedömning och analys av resultat: Bra att elever får ta del av olika pedagogers stoff och metodik. Det kan vara svårt att bedöma elevernas kunskapsnivå då man har så korta perioder/arbetspass som inom temat.. Vi diskuterar vidare om vi kan hitta en annan form för temaarbetet. Vi bör ha färre elever i temagrupperna under vissa aktiviter. IUP och LPP Vi har högt ställda förväntningar för att eleverna ska nå målen. Vi har under året arbetat fram en modell för att göra en skriftlig bedömning och IUP utifrån Nya språket lyfter och minimikunskapsmål i svenska och matematik. Vi har väl inrutade rutiner så att eleverna känner sig trygga. Målen är väl kända för föräldrar och elever. Vi tydliggör målen för eleverna inför varje arbetsområde. Under hela läsåret har man haft kommun övergripande fortbildning/överförings/workshopsdagar med mål betyg och bedömning. Som en input i vårt arbete med Betyg och bedömning så fick skolans pedagoger en föreläsning med Steve Wretman och Helena Moreau. Arbetslaget har frigjort ett par dagar under höst och vår för att arbeta med Nybo skolas pedagogiska planeringar tillsammans med vår specialpedagog. Bedömning och analys av måluppfyllelsen: Det har fungerat bra och vi känner oss trygga med den modellen. Föreläsning med Wretman och Moreau var mycket uppskattad av pedagogerna. LPP dagarna har varit mycket lärorika och utvecklande för pedagogerna i deras arbete med eleverna. Vi kommer under kommande läsår att fortsätta att arbeta med LPP (lokalpedagogisk planering) Vi kommer att fortsätta med att utvärdera och justera våra bedömningsunderlag under kommande läsår. Gemensamma aktiviter för alla elever på skolan: traditioner Målet för skolans konserterna har varit att eleverna vågar uppträda för publik och att lära sig traditionella sånger, samt att uppleva stämningar, samspel och samhörighet. Vi har haft två konserter detta läsår, en luciakonsert och en vårkonsert. I förskoleklassen uppmärksammades FN-dagen om barns rättigheter med ett besök från Rädda Barnen. Målet är att känna till varför vi firar advent. Jul- och påskpyssel innebär att eleverna erbjuds ett smörgårdsbord av olika pyssel och aktiviteter. Vi hade juldans i idrottshallen sista dagen före jullovet. Bedömning och analys av måluppfyllelsen: Vi anser att målen har uppnåtts för konserterna

10 Adventsfirandet vi hade var mycket stämmningsfullat i vår samlingssal Oktagonen. Pysseldagarna har fungerat bra. Juldansen fungerade väldigt bra för att fkl hade tränat i förväg och ett fungerande faddersystem. Nästa studieresa för kommande våren ska planeras redan till hösten. Vi ska arbeta med eleverna så att de i större utsträckning gör egna val av pysselaktvitier. Arbetet i skolan Mål: enligt den strategiska planen för Barn- och utbildning alla elever ska kunna säga jag kan, jag vill och jag vågar Resultat: en analys av situationen för Elever i behov av särskilt stöd För att elever ska få de stöd de behöver så har vi under läsåret haft 1,5 elevassistenttjänst fram tom mars-10 därefter var det endast 1,0 tjänst. Dessa två personer har haft uppbackning av vår specialpedagog, skolsköterska, skolpsykolog samt ett samarbete med IFO. Specialläraren arbetar för tidig upptäckt av elever. Det gör att åtgärdsprogram skrivs i ett tidigt skede och att träningen börjar. Skola och hem samarbetar bra med detta. Specialpedagogen stödjer speciallärare,specialförskollärare, klasslärare och förskollärare ideras roll för lärande, läromedel, metoder osv. Hon gör utredningar och har talpedagogs samtal med elever i behov. Åtgärdsprogram skrivs av alla undervisande lärare. Specialpedagog, speciallärare och pedagoger går igenom elevernas prestationer en gång per termin. Efter genomförda fonologisk medvetenhet och diagnoser går specialpedagog, speciallärare, specialförskollärare, pedagoger och rektor igenom elevernas prestationer i klasserna för att planera inför kommande läsår. Vissa pedagoger i arbetslaget har haft handledning av skolpsykologen. Lokala elevhälsoteamet har träffats varje månad för att stödja och förbereda för elever i behov av särskilt stöd. Specialförskolläraren startade hösten med att göra screening av alla elever enligt Bornholmsmodellen. Utifrån resultatet delades barnen in i mindre grupper enligt individuella behov. Några elever i åk 1-2 har regelbundet haft stöd av specialläraren i svenska och matematik under läsåret. Specialläraren har använt sig av Bornholmsmodellen, Lundbergs God Läsutveckling samt dataprogrammet Klicker 1 och 2. Bedömning och analys av resultatet: Som elevassistent är det ett krävande arbete både fysiskt och psykiskt, att alltid finnas till för barnet och ha full kontroll. Det är många moment som skall fungera varje dag. Planering och fasta rutiner krävs, för att barnet skall må bra. Det är viktigt att barnet får känna sig bekräftad, att man är lyhörd och lyssnar och att man är tydlig i den vardagliga verksamheten. Elevassistenterna har haft handledning med specialpedagogen. De har även varit på föreläsning och gjort ett studiebesök på särskolan i Ljusdal. Det var mycket givande det vill man ha mer av. Tid har funnits för att specialläraren ska arbeta med att tidigt upptäcka elever som behöver hjälp i åk 1-2, det har varit väl använd tid. Redan första veckan började specialläraren arbeta med de elever i åk 1 som ej var språkligt medvetna, samt de elever i åk 2 som ej uppnådde målen för åk 1. Det tog nästan hela terminen

11 att få eleverna fonologiskt medvetna. Bokstavsarbete och läsning har skett parallellt med det fonologiska arbetet. Vid terminsstart testas alla elever i åk 2 i sv och ma. En av SVA eleverna var i Thailand i en månad vilket medförde att hon behövde gå till specialläraren för att få fart på läsningen. Fritids har hjälpt till extra med läxor. Den dagliga läsningen i klassrummet och hos specialläraren har gett resultat och alla nådde lus12 i åk 2. Utveckla ett samarbete med andra skolor för att få träffa andra med assistentuppdrag inom kommunen, för att utbyta tankar och erfarenheter. Specialpedagogen och pedagoger bör åter ta upp detta med uppföljning av skrivna åtgärdsprogram. Vi ska utveckla utvecklingssamtalets struktur för bla. speciallärarens medverkan. Elever med funktionshinder En elev i en av förskoleklasserna har haft assistent pga att han är rullstolsburen. Lokalerna har justerats en del inför hösten för att eleven ska kunna ta sig ut och in själv. En handcykel har köpts in till eleven vilket gjorde att han kände sig ännu mer delaktig i leken utomhus. Samt att vi inhandlat ett bord för utomhusbruk, som en rullstol går in under, för att mellanmål och lek ska kunna bedrivas utomhus. En elev med aspbergers. Elever med annat modersmål än svenska En av förskoleklasserna har haft en tvåspråkig elev, svenska/tai. Han har fått kontinuerlig träning. I grundskolan har vi haft en elev med annat modersmål, schweizertyska och en flicka som är född i Sverige och är tvåspråkig, svenska/ tai. Arbetssättet i grundskolan har gagnat dessa elever och gjort att de har befäst de svenska språkljuden. Under vårterminen har de fått SVA för att öka ordförrådet. Flickan har även haft lästräning med specialläraren. Vi ska arbeta för att de elever som vill tex. i språket thai får modersmålsundervisning via webben. Flickor och pojkar Förskoleklasserna har arbetat med pojk- och flickgrupper i sitt värdegrundsarbete. Både pojkar och flickor har fått prova på att väva, sy och snickra. Målen har varit att eleverna ska våga stå för sina åsikter och välja den aktivitet de själva önskar oavsett kön, samt att lära sig lösa konflikter. Bedömning och analys av måluppfyllelsen: Flickorna var mycket intresserade av att snickra. Detta bör vi arbeta mer med under kommande läsår. Alla pedagoger ska under hösten läsa boken 100 % fördomar Hälsa och livsstil Frilufts- och idrottsdagar har bedrivits i åldersblandade grupper, där de äldre barnen är föredömen för de yngre. Vi har haft bolldagar, friidrott, alpint och skridskor. En av dagarna har vi haft tillsammans med barn och fritidselever de har undervisat våra elever i längdskidåkning och skridskoåkning. Som avslutning på längdskidåkningen så ordnades Nyboloppet. Elever har varit i slalombacken i Järvsö 2 gånger efter jul där de fått möjlighet att

12 prova på en idrottsaktivitet som vår närmiljö erbjuder. Idrottsdagarna har varit väl fördelade under läsåret och efter årstid. Målet har varit att barnen ska få prova olika idrotter och aktiviteter, att väcka intresse, finna glädje att röra sig och att känna gemenskap. Hälsoveckan vecka 42 hade hela skolan hälsofrämjande aktiviteter i form av: daglig frukost, fruktstund med inslag av exotiska frukter, tarzangympa, promenader med stegräknare, avslappning, massage, målning samt sockerfällor. Arbetet redovisades av elever och personal i förvaltnings huset med hjälp av power point presentation, dans och utställning. Bedömning och analys av resultatet: Frilufts och idrottsdagarna har varit väl fördelade under läsåret och efter årstid För att barnen ska kunna se sin utveckling i friidrott är det bra om de två idrottsdagarna ligger under samma termin. Med tanke på sexåringarna är det lämpligaste att ha det under vårterminen. Slalomdagarna har fungerat bra, alla barn kan stå på skidor efter första dagen i backen. Samarbetet med barn och fritids programmet på Slotte gymnasiet är mycket bra, våra elever får träna sig på att lyssna på andra ledare och de i sin tur får träna på ledarskap och organisation. Dagarna är bra avbrott i det vardagliga skolarbetet. Barnen utvecklas och växer med uppgiften. Hälsoveckan: Sockerfällorna fick för några barn en motsatt verkan. Barnen fick smak för nya frukter. Antalet barn som åt frukost på skolan ökade jämfört med föregående år. Aktiviteterna var uppskattade bland barn och personal. Frilufts och idrottsdagar: Nyboloppet på skidor kan utvecklas, det var stor publik. Ett förslag från föräldrar är att föräldrarna ska sälja fika. Banan skulle kunna dras på annat sätt, eventuellt med Järvsöbyars namn som vätskekontroller. Hälsoveckan:Vi har för avsikt att fortsätta nästa år. Andra processer i arbetet av vikt för resultatet Studiecirkel, stärk språket stärk lärandet Vi har fortsatt och avslutat vår studiecirkel i Stärk språket stärk lärandet med specialpedagog. Bedömning och analys av resultat: Vi har fått ett verktyg för att arbeta med svenska språket. Utflykter Alla elever i förskoleklassen gjorde ett besök på Stenegård. Det var ett sätt att få eleverna att lära känna varandra genom lek och olika aktiviteter. Alla elever vid Nybo skola har gjort 1-2 besök på Järvzoo under läsåret för att studera djur och natur under olika årstider. Årets studieresa gick till Bollnäs kommun på vårterminen där man gjorde besök på Växbo Kvarn, Trolldalen, Segersta och Orbadens camping. Både kökets och stödets personal följde m ed på denna resa. Ljusdals kommuns kultursatsning för förskoleklasserna detta läsår var en dansföreställning och för åk 1 ett besök av Cirkusskolan. Förskoleklassen har gjort ett besök till Ljusdals kommunbibliotek

13 Föräldramedverkan Föräldrarna har getts tillfällen att få inblick i vår verksamhet genom, flera öppet hus tillfällen och föräldramöten. Bedömning och analys av resultat: Öppet hus tillfällena och föräldramötena har varit uppskattade. För att ge föräldrarna större möjlighet att besöka skolan har vi haft olika veckodagar för klasserna. Överlämningar Skolans fadderverksamhet startade i början på höstterminen. Eleverna i åk 2 fick ett fadderbarn från förskoleklassen under första skolveckan. De satt tillsammans vid maten, var i samma grupp under åldersblandade aktiviteter, sökte upp varandra på skolgården, läste samt redovisade arbeten för varandra. Förskoleklassen besökte blivande lärare under ett arbetspass under våren. Eleverna i åk 2 besökte Öjeskolan där de träffade läraren för åk 3, de fick besöka sitt klassrum samt äta i matsalen på Öjeskolan. Barnen skrev brev till sin nya klasslärare. Bedömning och analys av resultat: Eleverna i åk 2 tog sitt ansvar och växte med uppgiften. Det innebar att förskoleklassbarnen blev trygga på skolan. Övergången blir smidig för förskoleklassbarnen eftersom pedagogerna har mött alla barn under tex. matsituationen samt fadderverksamheten. Det var bra att besöket för åk 2 var så pass sent på vårterminen, barnen blev lugna och trygga och längtar till att få börja på Öjeskolan i åk 3. Inskolning Förskoleklassens var första skoldagen var mellan kl Under de första 2-3 veckorna är det mycket grupplekar och många samarbetsövningar. Under våren hade blivande förskoleklass föräldrar och barn möjlighet att besöka skolan inför skolstarten till hösten. Vi började höstterminen med olika rastlekar: Eleverna var indelade i åldersblandade grupper vid två tillfällen för att lära känna varandra. Detta för att få uppslag till olika lekar som man kan leka på ex. rasterna. Musik Vi har valt att satsa på att ha en pedagog som har all musik på skolan för alla elever i åk 1 och 2. I förskoleklasserna har de varit två pedagoger som har haft musiken med barnen. Musik är ett bra verktyg för att öka koncentration, samspel och lyssnade. Detta görs med sång, dans, rytmikinstrument och blockflöjtsspel. Mål och resultat i förhållande till de nationella styrdokumenten Enligt mål kvalitetsredovisning 2009/rektorsområdets strategiska plan -Mål o Att satsa på språket och matematiken o Att öka antalet föräldrar som besvarar Incito-enkäten o Att öka medelvärdet på elevenkäten i Incito. o Att satsa på vårt arbete med genus

14 o Att fortsätta att satsa på att medarbetarna ska vara professionella så att elverna ges möjlighet till jag vill, kan och vågar. o Vi ska fortsätta med våra pedagogiska caféer. o Vi ska fortsätta vårt arbete med att förbättra vårt bedömningsunderlag, samt tydliggöra våra lokala pedagogiska planeringar. -Resultat o Vi har medvetet arbetat med språket och matematiken bla. genom satsning på kompetensutveckling och förändrad planering av speciallärarens tid med olika elever. o Vi har puffat för föräldraenkäten samt givit dem möjlighet att på ett föräldramöte fylla i enkäten. o Vi har haft studiecirkel med Språket lyfter. o Vi har arbetat regelbundet med att utveckla/förankra hos föräldrar och elever vårt bedömningsunderlag samt lokala pedagogiska planeringen. -Bedömning och analys av resultat o Vi har fler elever som klarat diagnoserna i åk2 sv, ma. o Det blev en 50 % ökning på föräldrars Incito-enkät. (50 svarande för 107 elever.). o Vi ökade medelvärdet på elevenkäten från 8,96 i april 2009 till 9,16 i april Åtgärder för utveckling o Vi ska ar beta för att det blir minst 75 % av alla föräldrar som svarar på vår skola. o Vi kommer att fortsätta vårt arbete med lokala pedagogiska planeringar samt bedömningsunderlag. Enligt mål i den strategiska planen för Barn- och utbildning Jag vill, jag kan, jag vågar alla elever ska uppleva sin skola enligt indikatorerna senast år 2010 skall medelvärdet för enkäten vara minst 9,0 Utfall Indikatorer (maxvärde Jag kan påverka mitt lärande 8,27 8,13 8,73 - Jag får vara med och bestämma i skolan 7,95 7,51 8,27 - Jag har kunskap om skolans mål 9,0 9,02 9,09 - Jag får den hjälp jag behöver i skolan 9,72 9,35 9,41 - Skolan är meningsfull 9,6 9,56 9,68 - Jag har arbetsro på lektionerna 8,25 7,4 7,43 - Jag blir respekterad av de vuxna på skolan 9,59 9,39 9,46 - Jag blir respekterad av mina skolkamrater 8,41 8,06 8,36 - Jag känner att jag utvecklas i skolan 9,83 9,24 9,27 - Utvecklingsamtalet är meningsfullt och viktigt för mig 9,34 9,4 9,25 - Jag känner mig trygg i skolan 9,64 9,44 9,24 - Jag kan använda min tid effektivt i skolan 9,55 8,83 8,74 - Skolan utgår från att jag kan och vill 9,3 9,29 8,93 - Jag tycker att min skola är bra 9,77 9,71 9,63 Medelvärde 9,16 8,88 8,96 Bedömning och analys av resultatet: From april 2009 till april 2010 har medelvärdet ökat från 8,96 (-09) till 9,16 (-10) det tycker vi är bra. Pedagogerna har valt att medvetet arbeta med att eleverna ska få vara med och

15 bestämma i skolan samt att eleverna ska bli respekterade av varandra. Att få vara med och bestämma har gått ned medans respekten för varandra har ökat. Vi ska fortsätta vårt arbete med utöka möjligheten för eleverna att få vara med och bestämma i skolan. Formella kunskaper Mål enligt skolplanen Andelen elever som blir behöriga att söka in på gymnasiets nationella program skall överstiga rikssnittet Meritvärdet i skolår 9 skall öka för att överstiga rikssnittet Undersökning Språklig utveckling hos 6-åringarna Diagnostiska prov i årskurs 2 i svenska, matematik och engelska Bedömning/Analys 95% av de 39 eleverna har uppnått målet för fonologisk medvetenhet. De två pojkar som ej nådde fram har sedan förskolan fått extra stöd för sin språkliga utveckling av såväl talpedagog som specialförskollärare. De kommer att få fortsatt stöd när de går över till åk 1. De 4 pojkar som inte nått målen i svenska har problem med lästeknik och 2 av dem också med läsförståelse. Samtliga har haft åtgärdsprogram och stöd av speciallärare. En av pojkarna har även svårigheter i matematik och har liksom en flicka haft åtgärdsprogram och stöd av speciallärare. Samtliga kommer att få fortsatt stöd när de kommer till åk 3. Språklig/fonologisk medvetenhet 6-åringar Totalt antal Antal fonologiskt medvetna Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Diagnostiskt prov årskurs 2 Totalt antal Antal som bedöms få svårigheter att uppnå målen i MA åk 3 Antal som bedöms får svårigheter att uppnå målen i SV åk 3 Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt

16 Uppföljning av likabehandlingsplanen Beskrivning av arbetet med utgångspunkt i likabehandlingsplanen Förskoleklasserna började med värdegrundsarbetet redan vid skolstart i form av fadderverksamhet med årskurs 2. Det skapade en god trygghet hos eleverna redan från början. Vi har genomfört trygghetsvandring med alla elever på skolan. Och pratat med samtliga barn om hur situationen är på skolan. Det har varit kamratstödjarmöten under läsåret där alla klasser från förskoleklass tom åk2 har haft en representant med. Man har haft olika gruppsamtal utifrån materiel Hallå, Livsviktigt, Gruppen som grogrund och Charlie. Man har också haft massage och avslappning varje vecka. Pedagogerna har använt sig av olika litteratur samt metoder när man har haft livskunskap med eleverna. Livskunskap har man haft varje vecka under hela läsåret. Livskunskapen har varit ett arbete i förebyggande syfte där målet har varit att vi ska uppnå ett tryggt och tillåtande klimat för alla i verksamheten. Vi har avsatt tid för 2 personer att vara den sk. trygghetsgruppen. De har i sitt schema haft 1,5 timme för samtal, utredningar, kamratstödjarmöte, trygghetsvandring och planering inför stormöte. Fritidspedagogerna som ingår i trygghetsgruppen har varit på en föreläsning med Gunnar Höistad Att upptäcka och stoppa mobbing Bedömning och analys av resultatet På kamratstödjarmötena är barnen engagerade och de känner att det är viktigt. Trygghetsarbetet är absolut nödvändigt för att hjälpa/lära barnen konflikthantering. Det finns ett behov av en trygghetsgrupp som har tid avsatt att lösa konflikter och problem som uppstår bland barnen. Resultatet av uppklarade konflikter är svåra att mäta men vi kan se på uppföljningssamtalen att i de flesta fall är konflikterna uppklarade. Tiden som finns för trygghetsarbetet räcker inte. Åtgärder för utveckling Trygghetsgruppen önskar fler tillfällen för individuella samtal med eleverna för att få till snabbare konfliktutredningar. Det är önskvärt att vara frigjord från barntid i direkt anslutning till trygghetstiden, då det är svårt att veta hur lång tid som behövs vid utredande samtal. Pedagogerna skulle vilja ha utbildning i Yoga och Qigong för barn Pedagogerna behöver medvetande göras i genusfrågor, etnicitet, religion, familjebildning och funktionshinder Under höstterminens start ska vi skriva en ny plan mot kränkande behandling enl. de nya direktiv som finns. Sammanfattande bedömning Det har varit ett mycket positivt läsår med många nöjda elever, föräldrar och pedagoger. Även rektor tycker att det har varit ett bra skolår. Pedagogerna har arbetat intensivt med att få till bra begripliga bedömningar för både elever och föräldrar. Våra satsningar på kompetensutveckling har givit pedagogerna inspiration till utveckling av sitt arbete samt inspiration i arbetet. Det man önskar är att den ekonomiska budgeten ökar för att elever och pedagoger ska ha möjlighet att ta buss eller tåg ut på olika studiebesök och utflykter. Detta är idag inte möjligt i så stor omfattning på de begränsade medel de har

17 En bedömning av resultatet som helhet Det har varit ett bra läsår tycker både föräldrar, pedagoger och rektor. Samt att skolinspektionen gav oss ett bra betyg på vårt arbete. Beslutade åtgärder för utveckling att ta med till nästa läsår SO/NO: ska vi diskutera vidare om vi kan hitta en annan form för temaarbetet. Elever i behov av särskilt stöd: Vi ska utveckla ett samarbete med andra skolor för att assistenterna ska få träffa andra med assistentuppdrag inom kommunen, för att utbyta tankar och erfarenheter. Specialpedagogen och pedagoger bör åter ta upp detta med uppföljning av skrivna åtgärdsprogram. Vi ska utveckla utvecklingssamtalets struktur för bla. speciallärarens medverkan. Flickor och pojkar; Vi ska arbeta med genus under läsåret. Hälsa och livsstil: Våra frilufts- och idrottsdagar kan utvecklas mer såsom Nyboloppet som hade stor publik. Vi fortsätter med hälsovecka nästa år. Enkäter: vi ska arbeta för att minst 75 % av alla föräldrar på hela skolan besvarar föräldrarenkäten. Vi ska fortsätta vårt arbete med att öka möjligheten för eleverna att få vara med och bestämma i skolan. Trygghetsgruppen: Vi ska arbeta för att den ska få fler tillfällen för individuella samtal med eleverna för att få till snabbare konfliktutredningar. Vi ska planera för att pedagogerna ska få utbildning i Yoga och/eller Qigong för barn Miljö: Vi ska arbeta för att få grön flagg. Skolråd: vi ska starta höstens skolrådsmöte med att diskutera mål för rådet, för att öka närvaron av föräldrar representanter på rådet möten. Järvsö, den 1 september 2010 Rektor /Marie Plomér/