Kvalitetsredovisning 2009/2010 Grundskola och förskoleklass

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning 2009/2010 Grundskola och förskoleklass 2010-06-30"

Transkript

1 Barn- o utbildningsområde Öje och Nybo skolor, Järvsö förskola, familjedaghem i LJUSDALS KOMMUN Skola: Nybo skola Rektor: Marie Plomér Kvalitetsredovisning 2009/2010 Grundskola och förskoleklass Översikt Alla Järvsös elever från förskoleklass tom åk 2 går i Nybo skola, efter åk 3 börjar de i Öjeskolan i Järvsö. Vi arbetar utifrån vår strategiska handlingsplan för läsåret där det står att: I Nybo skola ska vi arbeta för att det ska vara god kvalitet i varje pedagogiskt möte. I Nybo skola vill vi erbjuda en stimulerade och trygg verksamhet där varje elev och personal vill, kan och vågar. Vi har under året arbetat fram en modell för att göra en skriftlig bedömning och IUP utifrån Nya språket lyfter och minimikunskapsmål i svenska och matematik. Målen är väl kända för föräldrar och elever. Vi har under läsåret haft en läsvecka som utmynnade i en läsfestival för eleverna. Pedagogerna har tillsammans med andra pedagoger inom kommunen haft mycket uppskattade workshops i matematik under läsåret. Vi har fortsatt med att ha studiecirkel i boken stärk språket stärk lärandet med specialpedagog. Vi har givit föräldrarna möjlighet till att få inblick i vår verksamhet genom att vi har haft flera öppethusdagar, föräldramöten och konserter. Under vecka 42 hade vi vår traditionella hälsovecka för hela skolan. Vi hade olika hälsofrämjande aktiviteter såsom att alla elever fick äta frukost på morgonen. Samt att de under fruktstunden fick smaka många olika exotiska frukter. Arbetet redovisades av elever och pedagoger i förvaltningshuset med hjälp av power pointpresentation, dans och utställning. Vi startade vår fadderverksamhet under höstterminen det innebar att åk 2:s elever fick ett fadderbarn från förskoleklassen. De satt tillsammans vid maten, de var i samma grupp under våra åldersblandade aktiviteter, och hade som uppgift att sökta upp varandra på skolgården, de läste samt redovisade olika arbeten för varandra. Eleverna ha under läsåret bla lärt sig att åka längdskidor och slalom samt skridskor. Vi har varit på några olika studiebesök ex. Järvzoo, förvaltningshuset i Ljusdal. Under höstterminen hade Nybo skola skolinspektionen på besök, deras bedömning av vårt arbete på Nybo skola var mycket gott. Vi har tagit till oss de synpunkter man hade. Vi arbetar med att konkretisera kunskapsmålen samt att vi ska ta fram en ny plan mot kränkande behandling

2 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Eleverna har svarat på incito-enkät en gång per termin. Inför föräldrarnas incitoenkät under våren 2010 skickades ett informationsbrev hem till alla. Vi hade ett föräldramöte där föräldrarna fick ytterligare information samt att det fanns datorer tillgängliga för föräldrar att svara. Alla pedagoger på skolan har besvarat incito-enkäten under hösten och våren. Järvsö BUO:s psykosocila enkät görs två gånger per läsår (V. 44 och V. 9). Genom den får vi en indikation på hur personalen mår- och trivs på jobbet. Skolråd, lokala styrelsen, diagnoser och analys, medarbetarsamtal, bedömningskonferenser, F-5 konferenser och allärarkonferenser är också underlag till kvalitetsredovisningen. Gap-analyser och åtgärder har gjorts och vidtagits tillsammans med fritishemmets personal vid Nybo fritidshem. Indikator 09/10 09/08 08/07 Antal åtgärder/anställd 0,81 Antal gapanalyser/anställd 0,18 Andel åtgärder som ger resultat 0,81 Bedömning och analys av resultat: Det totala resultatet var högt. Enkätresultaten har analyseras klassvis och gemensamt för hela skolan. Därefter följde diskussioner i varje klass samt i arbetslaget. Det var frågorna kring arbetsro, påverka mitt lärande i skolan var det som aktualiserades. Diskussionerna efteråt med eleverna kring dessa frågor blev bra. Vi behöver diskutera med barnen vad arbetsro är samt att tydliggöra innebörden av frågeställningarna för barnen. Föräldrarnas svars frekvens för incito-enkäten höjdes med 50 %. Trots det var det bara ett 50 tal som svarade. Ett förslag är att flytta enkätperioden tills utvecklingssamtalen har varit. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Resurser Grundskolan Antal elever: 39 elever fskl. 68 elever åk 1-2 Totalt: 107 elever Antal lärartjänster (heltid)/100 elever: 7,02 Övriga resurser till undervisningen, ex.vis läromedel: Snitt på fördelning av läromedelsanslag enl. följande: - Materiel förskoleklass 20,000 kr - Materiel åk ,350 kr - Övrigt till vaktm (skruv, spik m.m) 17,850 kr Antalet i skolan verksam personal (heltidstjänster) per 100 elever: 8,13-2 -

3 Förskoleklass Antal personal per 100 elever (heltidstjänst) 4,48 Övriga resurser till förskoleklassen: Elevassistent 0,50 from aug.-09 tom mars månad-10. Resurser till kompetensutveckling: Snitt på fördelning: 42,800 kr förskoleklass 15,300 kr för endast hösten-09. Noll kronor för våren-10. Resurser i form av lokaler inom och utomhus: Inomhus: Alla fyra klasserna har ett eget klassrum med tillgång till ett litet grupprum, samt arbetsplatser i korridoren. På skolan finns en samlingslokal Oktagonen där man har alla stora samling, musik och andra aktiviteter. Eleverna har även tillgång till en gymnastiksal på skolan. Skolmaten intas i skolrestaurangen Pärlan. Det finns även tillgång till ett stor snickar-, målar- och aktivitetsrum i källaren. Utomhus: Skolgården är stor till ytan där finns gungor, stall för trähästar, sandlådor, gungbräda, fotbollsplan, ishockeyplan, pulka backe, längd skidspår. Organisation Nybo skola utgör ett rektorsområde tillsammans med Järvsö Förskola och familjedaghem inom Järvsö Barn och utbildningsområde. Skolan leds av en rektor på heltid som är placerad på Öjeskolan, Järvsö tillsammans med den gemensamma administrationen och vår specialpedagog. Skolan ligger 5 km söder om Järvsö centralort där även Öjeskolan ligger där eleverna from åk3 fortsätter sin skolgång. Arbetslaget består av 16 personer tillsammans grundskola, förskoleklass och fritids. Vi har valt att av dessa personer speciellt satsa på 0,75 tjänst speciallärare och en förskollärare tillika specialförskollärare på 0,60 tjänst. Nybo skolas alla elever har samlad skoldag må,to,fr kl , on kl och ti kl Det innebär ca. 7 timmar mer i veckan mer än en normal vecka enl. timplanen. Delar av dessa timmar har vi lagt som fritidstid under skolveckan med fritidshemmets pedagoger. En lärare och en förskollärare från skolan utgör ledningsgrupp tillsammans med en fritidspedagog från fritidshemmet samt specialpedagog och rektor. Ledningsgruppen träffas en gång per månad. (utom semester månaderna). Nybo skola/fritids har gemensam arbetsplatsträff en gång per månad dessa leds av rektor. Samverkansgruppen har varit gemensam tillsammans med förskolan och familjedaghemmen i Järvsö, de har träffats en gång per månad. Under oktober och mars månad har rektor, skolans skyddsombud, vaktmästare, 2 elev representanter ur åk 2, företagssköterska samt skyddsingenjör gjort skyddsronder på skolan. (Skyddsingenjör deltar endast en gång per läsår.) Järvsö BUO:s lokala elevhälsoteam består av skolsköterska, 2 specialpedagoger från förskola tom åk 9, samt rektorer från Nybo skola samt Öjeskolan. Teamet träffas en gång per månad

4 Rektor, specialpedagog och en socialsekreterare träffas en gång per månad i Lill-tryggve träffar. Varje tisdag morgon har vi ett morgonmöte för alla som arbetar på Nybo skola städ, vaktm, kök, pedagoger från skola och fritids samt rektor som leder mötet. Här tas ärenden upp som rör hela skolan. På skolans Ae-konferenser deltar lärare från grundskolan, pedagoger från förskoleklass samt även under viss tid även en personal från fritids, samt rektor. Ae-konferenserna leds av en av arbetslaget utsedda pedagoger. Nybo skola har gemensamma allärarkonferenser tillsammans med Öjeskolans pedagoger ett par gånger per termin. Temat för detta läsår har varit elevernas utvecklingssamtal, betyg och bedömning. I slutet på vårterminen överförs alla elevresultat från förskoleklass tom åk 9 till alla pedagoger och rektorer. Utifrån dessa resultat tar vi beslut om hur vi ska arbeta kommande läsår. Vid ett par tillfällen per termin träffas skolrådet på Nybo skola som består av föräldrarepresentanter, en representant för Nybo skola samt rektor. Varje månad under läsåret har Järvsö lokala föräldrastyrelse träffats. Denna styrelse företräder både Nybo och Öjeskolan. Nybo skola har haft en ordinarie och en ersättare som representanter från arbetslaget i styrelsen. Bokbussen kommer till skolan var tredje vecka och är ett bra komplement till skolans övriga litteratur. Alla elever lånar böcker för att läsa efter sin förmåga. Alla elever och personal har haft träning på att utrymma lokalerna och skolbussen vid en ev. brand. Indikator Resultat Kommentar Andel(%) lärare med utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak bedriver Antal lärare med SV2-utbildning 4,78 Därav 0,14 musik som undervisas av en förskollärare. Inga Antal personal (heltidstjänster) med förskollärare/fritidspedagogisk utbildning 1,89 Förskollärare i förskoleklass samt musik i skolan Personalens sjukfrånvaro Hösten-09 Våren % 3,5 % Under ht-09 en ökning med 1,2 % pga långtidssjukskrivn. Våren -10 en minskning med 8,5 % - 4 -

5 Antal lärare med specialpedagogisk. utbildning motsvarande 90 hp. Antal lärare med talpedagogisk utbildning motsvarande 60 hp 0,93 Har även talped.utbildn. samt delar sin tjänst med förskolan och åk 3-5 Öjeskolan Samma person som ovan Bedömning av hur rektorsområdets organisation gett förutsättningar för att mål och medel ska vara i balans Det geografiska läget innebär att rektor inte finns i närheten till skolan utan reser till Nybo skola. Elevernas resor för utflykter/studiebesök tar en stor del av läromedelskontot. Skolan har ett mycket nära samarbete med fritidshemmet som ligger på skolan. Här hjälps man åt vid akut behov av vikarier. Utrymnings träningar av både lokaler och buss har fungerat mycket bra. All personal har varit till företagshälsovården under våren-10 för samtal och prover med företagssköterskan. Detta utmynnade i en gemensam friskprofil för Nybo skola innefattar även fritids. Friskprofilen ser bra ut för Nybo skola. Tre av skolans pedagoger har varit på föreläsning med Priserva Finn din inre balan för att bättre motverka stress. Åtgärder för utveckling - Utökad budget för läromedel som täcker studieresor/utflykter. - Frågan om och när Nybo skola skall flyttas till Öjeskolan bör hållas aktuell. - Vi måste tillsammans med förvaltningen planera för det stora brist på speciallärare och specialpedagoger som uppstår inom några år i Järvsö BUO. Fortbildnings insatser kan vara på sin plats. - Handledning för personalen på Nybo skola är inplanerad under hösten tillsammans med Ljusnanhälsan. Ekonomi Budget: Budget: 2009: 879,7 förskoleklass 3.109,2 åk 1-2 Budget. 2010: 886,7 förskoleklass 2.904,8 åk 1-2 Utfall: Bokslut 2009: Överskott 34,6 Förskoleklass Underskott 223,3 Åk 1-2 Prognos 2010: Förskoleklassen kommer att hålla sig inom ram. Åk 1-2 kommer inte att klara ramen pga fler elever i behov av särskilt stöd än vad som finns i budget. Kommentar: Skolan har fått bidrag för hälsoveckan från hälsofrämjandet på kr. Järvsö majblommekommitté bistod med ett ekonomiskt bidrag, som gick till hjälmar till eleverna. IFO har under läsåret bekostat 0,5 elevassistent tjänst utom skolans budget. Trots detta bidrag så över stiger kostnaderna budgeten på elevassistentsidan. Vi har under läsåret haft elevassistent i förskoleklass tom mars månad

6 Ledarskap och medarbetarskap Mål enligt den strategiska planen för Barn- och utbildning att vara lärare/pedagog i skolan innebär att vilja, kunna och våga se och utnyttja frirummets möjligheter vara coach och utmana undervisa och handleda sina elever lagarbeta och bidra till lagets utveckling Personalens professionalism Vi har högt ställda förväntningar på att eleverna ska nå målen. Vi har väl inrutade rutiner så att eleverna känner sig trygga. Målen är väl kända för eleverna och föräldrarna. Vi tydliggör för eleverna målen inför varje arbetsområde. Medarbetarenkäten i Incito Gemensam med fritidshemmet. Indikatorer Utfall (maxvärde 10) April 2010 April 2009 April Vi har tydliga mål på vår skola 9,0 8,71 8,28 - Skolans identitet är tydlig och angelägen 8,92 8,5 7,78 - Mitt arbete utgår från skolan pedagogiska 9,0 8,86 8,78 plattform - Jag får feedback 7,23 7,93 7,78 - Jag har bra utvecklingssamtal med min 8,38 9,14 8,78 rektor - Vi utvärderar alltid våra resultat 9,08 8,57 8,72 - I vår skola arbetar vi effektivt 8,38 7,71 7,78 - I vår skola samverkar vi 7,15 7,86 7,56 - Jag deltar i målarbetet 9,31 9,0 8,78 - Jag har den kompetens som behövs 9,31 8,79 8,11 - Jag tar ansvar för hela medarbetarrollen 9,54 8,71 8,67 - Alla elever kan, vill och vågar 8,85 8,79 8,61 - Jag tycker att min skola är bra 8,92 8,36 8,0 - jag rekommenderar min skola till jobb 8,54 8,14 8,17 Medelvärde 8,69 8,51 8,3 AMU-enkäten 2010 Vartannat år genomförs en undersökning för att mäta medarbetarnas uppfattning om arbetsmiljön Gemensam för fritidshemmet Indikatorer Utfall (maxvärde 10) Kvalitet och delaktighet 5,1 5,2 Fysisk arbetsmiljö 4,8 4,3 Psykosocial arbetsmiljö 4,9 4,5-6 -

7 Arbetsförutsättningar 4,7 4,2 Ledning 5,0 3,9 Medelvärde 4,9 4,42 Ledarskap driva utveckling av arbetssätt och lärandemiljöer som stimulerar nyfikenhet, lust och lärande hålla spåret och uppnå mål vara garant för att skolans elever får det bästa som går att få för sin egen utveckling senast 2010 skall medelvärdet för enkäten vara minst 9,0 Indikatorer Utfall (maxvärde 10) April 2010 April 2009 April Jag har kunskaper om skolans 9,0 9,09 7,9 mål/elevenkäten - Utvecklingsamtalet är meningsfullt och 9,34 9,25 8,75 viktigt för mig/elevenkäten - Vi har tydliga mål på vår 9,0 8,71 8,28 skola/medarbetarenkäten - Jag har bra utvecklingssamtal med min 8,38 9,14 8,78 rektor/medarbetenkäten - Jag får feedback/medarbetarenkäten 7,23 7,93 7,78 - Vi utvärderar alltid våra 9,08 8,57 8,72 resultat/medarbetarenkäten - Skolans identitet är tydlig och 8,92 8,5 7,78 angelägen/medarbetarenkäten Medelvärde 8,70 8,74 8,28 Pedagogisk tydlighet Pedagogiken skall vara tydlig, beskriven och ägd av personalen och känd av eleverna. Arbetssättet i skolan utvecklas systematiskt utifrån elevernas behov. Senast 2010 skall medelvärdet för enkäten vara minst 9,0 Indikatorer Utfall (maxvärde 10) April 2010 April 2009 April Jag kan påverka mitt lärande/elevenkät 8,27 8,73 8,22 - Jag får vara med och bestämma/elevenkät 7,95 8,27 7,54 - Jag känner mig trygg/elevenkät 9,64 9,24 8,66 - Vi har tydliga mål/medarbetarenkäten 9,0 8,71 8,28 - Mitt arbete utgår från skolans ped plattform/ 8,92 8,5 8,78-7 -

8 medarbetarenkäten - Jag har kunskap om skolans mål/elevenkät 9,0 9,09 7,9 Medelvärde 8,79 8,76 8,23 Matematik Förskoleklassens pedagoger anser att begrepps- och taluppfattning enligt diagnosmaterialet Kön har varit till god hjälp för arbetet med matematik. Man har lagt stor vikt vid träning av mönster eftersom det visats brister på detta vid diagnostiska proven i årskurs 2. Matteverkstad: Vi arbetade i åldersblandade grupper med 25 stationer vid 4 tillfällen. Konkret material har använts för att åskådliggöra matematikens olika områden. Pedagogerna inom förskoleklass och skolan har inom kommunen haft olika workshops i matematik. Under våren har pedagogerna i åk 1 och 2 haft två dagar med vikarier i klasserna då de tillsammans med specilapedaogen arbetat med lokala pedagogiska planeringar. Pedagogerna har under läsåret varit på olika fortbildningar inom mattematik bla. med Gun Westin del 1 och matematikfortbildning i Mattefönstret. Pedagogerna i åk 1-2 har haft två matematik föreläsningar med Birgitta Kuijl. Förskoleklassens pedagoger har även fått utbildning i ett test materiel MIO för att se elevernas matematiska förmåga. Bedömning och analys av resultat: Den planerade fortbildningen i matematik känns väldigt angelägen. Matematik fortbildningsdagarna har av pedagogerna upplevs väldigt bra och direkt användbara i sitt arbete med eleverna. Önskemål finns om kompetensutveckling för förskoleklassens pedagoger del 2 Mattefönstret med Gun Westin. Under 5 heldagar hösten 2010 kommer pedagogerna i åk 1 och 2 att arbeta med NCM:s materiel, vilket innebär att man bygger upp Matteverkstäder ( laborativt materiel). Detta för att vi ska öka matematik kunskaperna hos eleverna. Medel till detta har vi fått beviljat från skolverket. Svenska I september började man med att arbeta med den fonologiska medvetenheten för att höja resultaten. Man gjorde även en kartläggning och en screening i språklig utveckling. Utifrån dessa resultat planerade man arbetet med eleverna. I skolan läser vi dagligen för barnen. Barnen har fått tid till att läsa, reflektera och diskutera texter med varandra samt uttrycka sig i skrift. Läsvecka: Vi har haft en läsfestival då barnen får lyssna på sagor, besök av bibliotekarien samt träning i att berätta sagor med hjälp av olika berättarbord. Vi lägger ner en stor möda på att skapa en inbjudande läsmiljö med hjälp av bibliotek och bokbuss för att få lämplig svårighetsgrad och genre. Bedömning och analys av resultat: Ett medvetet och kontinuerligt arbete med svenska har gjort att alla i åk 2 har nått målen. Pedagogerna hade en fortbildningsdag med Bodil Jönsson för att höja kompetensen. Den var mycket bra

9 SO/NO Tema: Arbetet i temaform är kopplat till SO/ NO. Temaområden under läsåret har varit, människokroppen, julens traditioner, barn i olika livssituationer, Hälsingland och sångövningar inför konserter. Barnen har jobbat i åldersblandade grupper. Förskoleklassens barn deltog endast i jultemat och övning inför konserter. Barnen har redovisat för sina klasskamrater vad de lärt sig på temat. Arbetet dokumenterades i temaboken. Bedömning och analys av resultat: Bra att elever får ta del av olika pedagogers stoff och metodik. Det kan vara svårt att bedöma elevernas kunskapsnivå då man har så korta perioder/arbetspass som inom temat.. Vi diskuterar vidare om vi kan hitta en annan form för temaarbetet. Vi bör ha färre elever i temagrupperna under vissa aktiviter. IUP och LPP Vi har högt ställda förväntningar för att eleverna ska nå målen. Vi har under året arbetat fram en modell för att göra en skriftlig bedömning och IUP utifrån Nya språket lyfter och minimikunskapsmål i svenska och matematik. Vi har väl inrutade rutiner så att eleverna känner sig trygga. Målen är väl kända för föräldrar och elever. Vi tydliggör målen för eleverna inför varje arbetsområde. Under hela läsåret har man haft kommun övergripande fortbildning/överförings/workshopsdagar med mål betyg och bedömning. Som en input i vårt arbete med Betyg och bedömning så fick skolans pedagoger en föreläsning med Steve Wretman och Helena Moreau. Arbetslaget har frigjort ett par dagar under höst och vår för att arbeta med Nybo skolas pedagogiska planeringar tillsammans med vår specialpedagog. Bedömning och analys av måluppfyllelsen: Det har fungerat bra och vi känner oss trygga med den modellen. Föreläsning med Wretman och Moreau var mycket uppskattad av pedagogerna. LPP dagarna har varit mycket lärorika och utvecklande för pedagogerna i deras arbete med eleverna. Vi kommer under kommande läsår att fortsätta att arbeta med LPP (lokalpedagogisk planering) Vi kommer att fortsätta med att utvärdera och justera våra bedömningsunderlag under kommande läsår. Gemensamma aktiviter för alla elever på skolan: traditioner Målet för skolans konserterna har varit att eleverna vågar uppträda för publik och att lära sig traditionella sånger, samt att uppleva stämningar, samspel och samhörighet. Vi har haft två konserter detta läsår, en luciakonsert och en vårkonsert. I förskoleklassen uppmärksammades FN-dagen om barns rättigheter med ett besök från Rädda Barnen. Målet är att känna till varför vi firar advent. Jul- och påskpyssel innebär att eleverna erbjuds ett smörgårdsbord av olika pyssel och aktiviteter. Vi hade juldans i idrottshallen sista dagen före jullovet. Bedömning och analys av måluppfyllelsen: Vi anser att målen har uppnåtts för konserterna

10 Adventsfirandet vi hade var mycket stämmningsfullat i vår samlingssal Oktagonen. Pysseldagarna har fungerat bra. Juldansen fungerade väldigt bra för att fkl hade tränat i förväg och ett fungerande faddersystem. Nästa studieresa för kommande våren ska planeras redan till hösten. Vi ska arbeta med eleverna så att de i större utsträckning gör egna val av pysselaktvitier. Arbetet i skolan Mål: enligt den strategiska planen för Barn- och utbildning alla elever ska kunna säga jag kan, jag vill och jag vågar Resultat: en analys av situationen för Elever i behov av särskilt stöd För att elever ska få de stöd de behöver så har vi under läsåret haft 1,5 elevassistenttjänst fram tom mars-10 därefter var det endast 1,0 tjänst. Dessa två personer har haft uppbackning av vår specialpedagog, skolsköterska, skolpsykolog samt ett samarbete med IFO. Specialläraren arbetar för tidig upptäckt av elever. Det gör att åtgärdsprogram skrivs i ett tidigt skede och att träningen börjar. Skola och hem samarbetar bra med detta. Specialpedagogen stödjer speciallärare,specialförskollärare, klasslärare och förskollärare ideras roll för lärande, läromedel, metoder osv. Hon gör utredningar och har talpedagogs samtal med elever i behov. Åtgärdsprogram skrivs av alla undervisande lärare. Specialpedagog, speciallärare och pedagoger går igenom elevernas prestationer en gång per termin. Efter genomförda fonologisk medvetenhet och diagnoser går specialpedagog, speciallärare, specialförskollärare, pedagoger och rektor igenom elevernas prestationer i klasserna för att planera inför kommande läsår. Vissa pedagoger i arbetslaget har haft handledning av skolpsykologen. Lokala elevhälsoteamet har träffats varje månad för att stödja och förbereda för elever i behov av särskilt stöd. Specialförskolläraren startade hösten med att göra screening av alla elever enligt Bornholmsmodellen. Utifrån resultatet delades barnen in i mindre grupper enligt individuella behov. Några elever i åk 1-2 har regelbundet haft stöd av specialläraren i svenska och matematik under läsåret. Specialläraren har använt sig av Bornholmsmodellen, Lundbergs God Läsutveckling samt dataprogrammet Klicker 1 och 2. Bedömning och analys av resultatet: Som elevassistent är det ett krävande arbete både fysiskt och psykiskt, att alltid finnas till för barnet och ha full kontroll. Det är många moment som skall fungera varje dag. Planering och fasta rutiner krävs, för att barnet skall må bra. Det är viktigt att barnet får känna sig bekräftad, att man är lyhörd och lyssnar och att man är tydlig i den vardagliga verksamheten. Elevassistenterna har haft handledning med specialpedagogen. De har även varit på föreläsning och gjort ett studiebesök på särskolan i Ljusdal. Det var mycket givande det vill man ha mer av. Tid har funnits för att specialläraren ska arbeta med att tidigt upptäcka elever som behöver hjälp i åk 1-2, det har varit väl använd tid. Redan första veckan började specialläraren arbeta med de elever i åk 1 som ej var språkligt medvetna, samt de elever i åk 2 som ej uppnådde målen för åk 1. Det tog nästan hela terminen

11 att få eleverna fonologiskt medvetna. Bokstavsarbete och läsning har skett parallellt med det fonologiska arbetet. Vid terminsstart testas alla elever i åk 2 i sv och ma. En av SVA eleverna var i Thailand i en månad vilket medförde att hon behövde gå till specialläraren för att få fart på läsningen. Fritids har hjälpt till extra med läxor. Den dagliga läsningen i klassrummet och hos specialläraren har gett resultat och alla nådde lus12 i åk 2. Utveckla ett samarbete med andra skolor för att få träffa andra med assistentuppdrag inom kommunen, för att utbyta tankar och erfarenheter. Specialpedagogen och pedagoger bör åter ta upp detta med uppföljning av skrivna åtgärdsprogram. Vi ska utveckla utvecklingssamtalets struktur för bla. speciallärarens medverkan. Elever med funktionshinder En elev i en av förskoleklasserna har haft assistent pga att han är rullstolsburen. Lokalerna har justerats en del inför hösten för att eleven ska kunna ta sig ut och in själv. En handcykel har köpts in till eleven vilket gjorde att han kände sig ännu mer delaktig i leken utomhus. Samt att vi inhandlat ett bord för utomhusbruk, som en rullstol går in under, för att mellanmål och lek ska kunna bedrivas utomhus. En elev med aspbergers. Elever med annat modersmål än svenska En av förskoleklasserna har haft en tvåspråkig elev, svenska/tai. Han har fått kontinuerlig träning. I grundskolan har vi haft en elev med annat modersmål, schweizertyska och en flicka som är född i Sverige och är tvåspråkig, svenska/ tai. Arbetssättet i grundskolan har gagnat dessa elever och gjort att de har befäst de svenska språkljuden. Under vårterminen har de fått SVA för att öka ordförrådet. Flickan har även haft lästräning med specialläraren. Vi ska arbeta för att de elever som vill tex. i språket thai får modersmålsundervisning via webben. Flickor och pojkar Förskoleklasserna har arbetat med pojk- och flickgrupper i sitt värdegrundsarbete. Både pojkar och flickor har fått prova på att väva, sy och snickra. Målen har varit att eleverna ska våga stå för sina åsikter och välja den aktivitet de själva önskar oavsett kön, samt att lära sig lösa konflikter. Bedömning och analys av måluppfyllelsen: Flickorna var mycket intresserade av att snickra. Detta bör vi arbeta mer med under kommande läsår. Alla pedagoger ska under hösten läsa boken 100 % fördomar Hälsa och livsstil Frilufts- och idrottsdagar har bedrivits i åldersblandade grupper, där de äldre barnen är föredömen för de yngre. Vi har haft bolldagar, friidrott, alpint och skridskor. En av dagarna har vi haft tillsammans med barn och fritidselever de har undervisat våra elever i längdskidåkning och skridskoåkning. Som avslutning på längdskidåkningen så ordnades Nyboloppet. Elever har varit i slalombacken i Järvsö 2 gånger efter jul där de fått möjlighet att

12 prova på en idrottsaktivitet som vår närmiljö erbjuder. Idrottsdagarna har varit väl fördelade under läsåret och efter årstid. Målet har varit att barnen ska få prova olika idrotter och aktiviteter, att väcka intresse, finna glädje att röra sig och att känna gemenskap. Hälsoveckan vecka 42 hade hela skolan hälsofrämjande aktiviteter i form av: daglig frukost, fruktstund med inslag av exotiska frukter, tarzangympa, promenader med stegräknare, avslappning, massage, målning samt sockerfällor. Arbetet redovisades av elever och personal i förvaltnings huset med hjälp av power point presentation, dans och utställning. Bedömning och analys av resultatet: Frilufts och idrottsdagarna har varit väl fördelade under läsåret och efter årstid För att barnen ska kunna se sin utveckling i friidrott är det bra om de två idrottsdagarna ligger under samma termin. Med tanke på sexåringarna är det lämpligaste att ha det under vårterminen. Slalomdagarna har fungerat bra, alla barn kan stå på skidor efter första dagen i backen. Samarbetet med barn och fritids programmet på Slotte gymnasiet är mycket bra, våra elever får träna sig på att lyssna på andra ledare och de i sin tur får träna på ledarskap och organisation. Dagarna är bra avbrott i det vardagliga skolarbetet. Barnen utvecklas och växer med uppgiften. Hälsoveckan: Sockerfällorna fick för några barn en motsatt verkan. Barnen fick smak för nya frukter. Antalet barn som åt frukost på skolan ökade jämfört med föregående år. Aktiviteterna var uppskattade bland barn och personal. Frilufts och idrottsdagar: Nyboloppet på skidor kan utvecklas, det var stor publik. Ett förslag från föräldrar är att föräldrarna ska sälja fika. Banan skulle kunna dras på annat sätt, eventuellt med Järvsöbyars namn som vätskekontroller. Hälsoveckan:Vi har för avsikt att fortsätta nästa år. Andra processer i arbetet av vikt för resultatet Studiecirkel, stärk språket stärk lärandet Vi har fortsatt och avslutat vår studiecirkel i Stärk språket stärk lärandet med specialpedagog. Bedömning och analys av resultat: Vi har fått ett verktyg för att arbeta med svenska språket. Utflykter Alla elever i förskoleklassen gjorde ett besök på Stenegård. Det var ett sätt att få eleverna att lära känna varandra genom lek och olika aktiviteter. Alla elever vid Nybo skola har gjort 1-2 besök på Järvzoo under läsåret för att studera djur och natur under olika årstider. Årets studieresa gick till Bollnäs kommun på vårterminen där man gjorde besök på Växbo Kvarn, Trolldalen, Segersta och Orbadens camping. Både kökets och stödets personal följde m ed på denna resa. Ljusdals kommuns kultursatsning för förskoleklasserna detta läsår var en dansföreställning och för åk 1 ett besök av Cirkusskolan. Förskoleklassen har gjort ett besök till Ljusdals kommunbibliotek

13 Föräldramedverkan Föräldrarna har getts tillfällen att få inblick i vår verksamhet genom, flera öppet hus tillfällen och föräldramöten. Bedömning och analys av resultat: Öppet hus tillfällena och föräldramötena har varit uppskattade. För att ge föräldrarna större möjlighet att besöka skolan har vi haft olika veckodagar för klasserna. Överlämningar Skolans fadderverksamhet startade i början på höstterminen. Eleverna i åk 2 fick ett fadderbarn från förskoleklassen under första skolveckan. De satt tillsammans vid maten, var i samma grupp under åldersblandade aktiviteter, sökte upp varandra på skolgården, läste samt redovisade arbeten för varandra. Förskoleklassen besökte blivande lärare under ett arbetspass under våren. Eleverna i åk 2 besökte Öjeskolan där de träffade läraren för åk 3, de fick besöka sitt klassrum samt äta i matsalen på Öjeskolan. Barnen skrev brev till sin nya klasslärare. Bedömning och analys av resultat: Eleverna i åk 2 tog sitt ansvar och växte med uppgiften. Det innebar att förskoleklassbarnen blev trygga på skolan. Övergången blir smidig för förskoleklassbarnen eftersom pedagogerna har mött alla barn under tex. matsituationen samt fadderverksamheten. Det var bra att besöket för åk 2 var så pass sent på vårterminen, barnen blev lugna och trygga och längtar till att få börja på Öjeskolan i åk 3. Inskolning Förskoleklassens var första skoldagen var mellan kl Under de första 2-3 veckorna är det mycket grupplekar och många samarbetsövningar. Under våren hade blivande förskoleklass föräldrar och barn möjlighet att besöka skolan inför skolstarten till hösten. Vi började höstterminen med olika rastlekar: Eleverna var indelade i åldersblandade grupper vid två tillfällen för att lära känna varandra. Detta för att få uppslag till olika lekar som man kan leka på ex. rasterna. Musik Vi har valt att satsa på att ha en pedagog som har all musik på skolan för alla elever i åk 1 och 2. I förskoleklasserna har de varit två pedagoger som har haft musiken med barnen. Musik är ett bra verktyg för att öka koncentration, samspel och lyssnade. Detta görs med sång, dans, rytmikinstrument och blockflöjtsspel. Mål och resultat i förhållande till de nationella styrdokumenten Enligt mål kvalitetsredovisning 2009/rektorsområdets strategiska plan -Mål o Att satsa på språket och matematiken o Att öka antalet föräldrar som besvarar Incito-enkäten o Att öka medelvärdet på elevenkäten i Incito. o Att satsa på vårt arbete med genus

14 o Att fortsätta att satsa på att medarbetarna ska vara professionella så att elverna ges möjlighet till jag vill, kan och vågar. o Vi ska fortsätta med våra pedagogiska caféer. o Vi ska fortsätta vårt arbete med att förbättra vårt bedömningsunderlag, samt tydliggöra våra lokala pedagogiska planeringar. -Resultat o Vi har medvetet arbetat med språket och matematiken bla. genom satsning på kompetensutveckling och förändrad planering av speciallärarens tid med olika elever. o Vi har puffat för föräldraenkäten samt givit dem möjlighet att på ett föräldramöte fylla i enkäten. o Vi har haft studiecirkel med Språket lyfter. o Vi har arbetat regelbundet med att utveckla/förankra hos föräldrar och elever vårt bedömningsunderlag samt lokala pedagogiska planeringen. -Bedömning och analys av resultat o Vi har fler elever som klarat diagnoserna i åk2 sv, ma. o Det blev en 50 % ökning på föräldrars Incito-enkät. (50 svarande för 107 elever.). o Vi ökade medelvärdet på elevenkäten från 8,96 i april 2009 till 9,16 i april Åtgärder för utveckling o Vi ska ar beta för att det blir minst 75 % av alla föräldrar som svarar på vår skola. o Vi kommer att fortsätta vårt arbete med lokala pedagogiska planeringar samt bedömningsunderlag. Enligt mål i den strategiska planen för Barn- och utbildning Jag vill, jag kan, jag vågar alla elever ska uppleva sin skola enligt indikatorerna senast år 2010 skall medelvärdet för enkäten vara minst 9,0 Utfall Indikatorer (maxvärde Jag kan påverka mitt lärande 8,27 8,13 8,73 - Jag får vara med och bestämma i skolan 7,95 7,51 8,27 - Jag har kunskap om skolans mål 9,0 9,02 9,09 - Jag får den hjälp jag behöver i skolan 9,72 9,35 9,41 - Skolan är meningsfull 9,6 9,56 9,68 - Jag har arbetsro på lektionerna 8,25 7,4 7,43 - Jag blir respekterad av de vuxna på skolan 9,59 9,39 9,46 - Jag blir respekterad av mina skolkamrater 8,41 8,06 8,36 - Jag känner att jag utvecklas i skolan 9,83 9,24 9,27 - Utvecklingsamtalet är meningsfullt och viktigt för mig 9,34 9,4 9,25 - Jag känner mig trygg i skolan 9,64 9,44 9,24 - Jag kan använda min tid effektivt i skolan 9,55 8,83 8,74 - Skolan utgår från att jag kan och vill 9,3 9,29 8,93 - Jag tycker att min skola är bra 9,77 9,71 9,63 Medelvärde 9,16 8,88 8,96 Bedömning och analys av resultatet: From april 2009 till april 2010 har medelvärdet ökat från 8,96 (-09) till 9,16 (-10) det tycker vi är bra. Pedagogerna har valt att medvetet arbeta med att eleverna ska få vara med och

15 bestämma i skolan samt att eleverna ska bli respekterade av varandra. Att få vara med och bestämma har gått ned medans respekten för varandra har ökat. Vi ska fortsätta vårt arbete med utöka möjligheten för eleverna att få vara med och bestämma i skolan. Formella kunskaper Mål enligt skolplanen Andelen elever som blir behöriga att söka in på gymnasiets nationella program skall överstiga rikssnittet Meritvärdet i skolår 9 skall öka för att överstiga rikssnittet Undersökning Språklig utveckling hos 6-åringarna Diagnostiska prov i årskurs 2 i svenska, matematik och engelska Bedömning/Analys 95% av de 39 eleverna har uppnått målet för fonologisk medvetenhet. De två pojkar som ej nådde fram har sedan förskolan fått extra stöd för sin språkliga utveckling av såväl talpedagog som specialförskollärare. De kommer att få fortsatt stöd när de går över till åk 1. De 4 pojkar som inte nått målen i svenska har problem med lästeknik och 2 av dem också med läsförståelse. Samtliga har haft åtgärdsprogram och stöd av speciallärare. En av pojkarna har även svårigheter i matematik och har liksom en flicka haft åtgärdsprogram och stöd av speciallärare. Samtliga kommer att få fortsatt stöd när de kommer till åk 3. Språklig/fonologisk medvetenhet 6-åringar Totalt antal Antal fonologiskt medvetna Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Diagnostiskt prov årskurs 2 Totalt antal Antal som bedöms få svårigheter att uppnå målen i MA åk 3 Antal som bedöms får svårigheter att uppnå målen i SV åk 3 Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt

16 Uppföljning av likabehandlingsplanen Beskrivning av arbetet med utgångspunkt i likabehandlingsplanen Förskoleklasserna började med värdegrundsarbetet redan vid skolstart i form av fadderverksamhet med årskurs 2. Det skapade en god trygghet hos eleverna redan från början. Vi har genomfört trygghetsvandring med alla elever på skolan. Och pratat med samtliga barn om hur situationen är på skolan. Det har varit kamratstödjarmöten under läsåret där alla klasser från förskoleklass tom åk2 har haft en representant med. Man har haft olika gruppsamtal utifrån materiel Hallå, Livsviktigt, Gruppen som grogrund och Charlie. Man har också haft massage och avslappning varje vecka. Pedagogerna har använt sig av olika litteratur samt metoder när man har haft livskunskap med eleverna. Livskunskap har man haft varje vecka under hela läsåret. Livskunskapen har varit ett arbete i förebyggande syfte där målet har varit att vi ska uppnå ett tryggt och tillåtande klimat för alla i verksamheten. Vi har avsatt tid för 2 personer att vara den sk. trygghetsgruppen. De har i sitt schema haft 1,5 timme för samtal, utredningar, kamratstödjarmöte, trygghetsvandring och planering inför stormöte. Fritidspedagogerna som ingår i trygghetsgruppen har varit på en föreläsning med Gunnar Höistad Att upptäcka och stoppa mobbing Bedömning och analys av resultatet På kamratstödjarmötena är barnen engagerade och de känner att det är viktigt. Trygghetsarbetet är absolut nödvändigt för att hjälpa/lära barnen konflikthantering. Det finns ett behov av en trygghetsgrupp som har tid avsatt att lösa konflikter och problem som uppstår bland barnen. Resultatet av uppklarade konflikter är svåra att mäta men vi kan se på uppföljningssamtalen att i de flesta fall är konflikterna uppklarade. Tiden som finns för trygghetsarbetet räcker inte. Åtgärder för utveckling Trygghetsgruppen önskar fler tillfällen för individuella samtal med eleverna för att få till snabbare konfliktutredningar. Det är önskvärt att vara frigjord från barntid i direkt anslutning till trygghetstiden, då det är svårt att veta hur lång tid som behövs vid utredande samtal. Pedagogerna skulle vilja ha utbildning i Yoga och Qigong för barn Pedagogerna behöver medvetande göras i genusfrågor, etnicitet, religion, familjebildning och funktionshinder Under höstterminens start ska vi skriva en ny plan mot kränkande behandling enl. de nya direktiv som finns. Sammanfattande bedömning Det har varit ett mycket positivt läsår med många nöjda elever, föräldrar och pedagoger. Även rektor tycker att det har varit ett bra skolår. Pedagogerna har arbetat intensivt med att få till bra begripliga bedömningar för både elever och föräldrar. Våra satsningar på kompetensutveckling har givit pedagogerna inspiration till utveckling av sitt arbete samt inspiration i arbetet. Det man önskar är att den ekonomiska budgeten ökar för att elever och pedagoger ska ha möjlighet att ta buss eller tåg ut på olika studiebesök och utflykter. Detta är idag inte möjligt i så stor omfattning på de begränsade medel de har

17 En bedömning av resultatet som helhet Det har varit ett bra läsår tycker både föräldrar, pedagoger och rektor. Samt att skolinspektionen gav oss ett bra betyg på vårt arbete. Beslutade åtgärder för utveckling att ta med till nästa läsår SO/NO: ska vi diskutera vidare om vi kan hitta en annan form för temaarbetet. Elever i behov av särskilt stöd: Vi ska utveckla ett samarbete med andra skolor för att assistenterna ska få träffa andra med assistentuppdrag inom kommunen, för att utbyta tankar och erfarenheter. Specialpedagogen och pedagoger bör åter ta upp detta med uppföljning av skrivna åtgärdsprogram. Vi ska utveckla utvecklingssamtalets struktur för bla. speciallärarens medverkan. Flickor och pojkar; Vi ska arbeta med genus under läsåret. Hälsa och livsstil: Våra frilufts- och idrottsdagar kan utvecklas mer såsom Nyboloppet som hade stor publik. Vi fortsätter med hälsovecka nästa år. Enkäter: vi ska arbeta för att minst 75 % av alla föräldrar på hela skolan besvarar föräldrarenkäten. Vi ska fortsätta vårt arbete med att öka möjligheten för eleverna att få vara med och bestämma i skolan. Trygghetsgruppen: Vi ska arbeta för att den ska få fler tillfällen för individuella samtal med eleverna för att få till snabbare konfliktutredningar. Vi ska planera för att pedagogerna ska få utbildning i Yoga och/eller Qigong för barn Miljö: Vi ska arbeta för att få grön flagg. Skolråd: vi ska starta höstens skolrådsmöte med att diskutera mål för rådet, för att öka närvaron av föräldrar representanter på rådet möten. Järvsö, den 1 september 2010 Rektor /Marie Plomér/

Kvalitetsredovisning 2007/2008 Fritidshemmet 2008-06-30

Kvalitetsredovisning 2007/2008 Fritidshemmet 2008-06-30 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Fritidshemmet 2008-06-30 Skola: Nybo skola Rektor: Marie Plomér Sammanfattning På Nybo skola är alla elever allas elever. Vi arbetar för att alla elever skall bli sedda och

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Kvalitetsredovisning Alunskolans Fritidshem Läsåret 2008-2009 Budgetåret 2009

Kvalitetsredovisning Alunskolans Fritidshem Läsåret 2008-2009 Budgetåret 2009 Kvalitetsredovisning Alunskolans Fritidshem Läsåret 2008-2009 Budgetåret 2009 Utvärderingsmall för kvalitetsredovisning: fritidshem Fritidshem: Alunskolans fritidshem Kvalitetsredovisning för perioden:

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Avesta centrala rektorsområde omfattar Markusskolan, Bergsnässkolan samt fritidsverksamheten på båda skolorna. Skolledningen består av

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning läsåret 01/013 Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Innehållsförteckning 1. Grundfakta om Fritidshemmen vid Vallargärdets skola.... Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen...

Läs mer

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 140929 Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014 KVALITETSRAPPORT Förskoleklass Mariaskolan Läsåret 2013/2014 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit förskoleklassens uppföljningar och dokumentation under läsåret 2013/2014 samt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013 Rektor Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Välkommen till Eklundaskolan F 3. Läsåret 2015/2016. Örebro kommun Eklundaskolan orebro.se/eklundaskolan 019-21 10 00

Välkommen till Eklundaskolan F 3. Läsåret 2015/2016. Örebro kommun Eklundaskolan orebro.se/eklundaskolan 019-21 10 00 Välkommen till Eklundaskolan F 3 Läsåret 2015/2016 Örebro kommun Eklundaskolan orebro.se/eklundaskolan 019-21 10 00 Välkommen till oss! Eklundaskolan är en F 3-skola i Ängens skolområde. På Eklundaskolan

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 REGNBÅGEN Fritidshemmet för särskoleelever på Noltorpsskolan ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar

Läs mer

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14 HJÄLMSTASKOLAN 2014 Utvärdering av mål och resultat 2013-14 Innehåll 1. Förskolan... 3 2. Grundskolan... 4 2.1 Egna mål... 4 2.2 Analys av resultat i matematik... 6 2.3 Analys av resultat i läs- och skrivutveckling...

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan för Björkhagaskolan 2012/2013 Verksamhetsbeskrivning Enheten Skolans verksamhet omfattar två arbetslag med elever från förskoleklass tom årskurs 3 med integrerad fritidsverksamhet,

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust S KO L O M R Å D E B J Ö R K S K ATA N L U L E Å Ormbergsskolan Trygghet som skapar lärlust 2 Ur trygghet föds nyfikenhet och lust att lära Grunden för Ormbergsskolans koncept är den trygghet som finns

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem 1 Innehållsförteckning Kvalitetsredovisning 2009 - VERKSAMHETENS NAMN... 1 Sammanfattning av läsåret 2008/2009... 3 Grundfakta om - Skolans/fritidshemmets

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Arbetsplan Mo skola. Läsåret 09/10 Reviderad september 09

Arbetsplan Mo skola. Läsåret 09/10 Reviderad september 09 Arbetsplan Mo skola Läsåret 09/10 Reviderad september 09 Mo skola Mo skola är en F 6 skola med fritidshem. Skolan byggdes år 1954 och har en fantastisk utemiljö som stimulerar till lek, arbete och lärande.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 1(10) Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Asklanda skola 2(10) Innehåll 1 Förutsättningar Nyckeltal...3 2 Arbetsprocesser i grundskolan...3 2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET RÖDA BERGA LÄSÅRET 13/14

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET RÖDA BERGA LÄSÅRET 13/14 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET RÖDA BERGA LÄSÅRET 13/14 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER All personal på fritidshemmet är väl förtrogna med fritidshemmets uppdrag. Vi diskuterar

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Lärkeskolans fritidshem Nora kommun 1 Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 3 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 3 Verksamhetens

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

STENMOSKOLAN 2010-2011

STENMOSKOLAN 2010-2011 STENMOSKOLAN 2010-2011 PRESENTATION AV STENMOSKOLAN Stenmoskolan hör till Fullersta rektorsområde och är en av fyra skolbyggnader i rektorsområdet. På Stenmo finns ca 200 elever, organiserade i två förskoleklasser

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 12/13

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 12/13 Kvalitetsredovisning Rimforsa skola läsåret 12/13 Till grund för redovisningen ligger personalens utvärderingar av verksamheten och skolans planer, elevernas trivselenkäter, resultaten från nationella

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

17 4 lärare 11 assistenter 15

17 4 lärare 11 assistenter 15 Kvalitetsredovisning för Tingvallaskolan, Träningsskolan Upprättad av rektor Emmy Johansson Om skolan Tingvallaskolan ligger i Skene och är lokalintegrerad med grundskolan år 4-6. Vi har elever från 6år

Läs mer

Mitt barn trivs i förskolan 2011/12 3,82 2012/13 3,89 Mitt barn är tryggt i förskolan 2011/12 3,77 2012/13 3,86

Mitt barn trivs i förskolan 2011/12 3,82 2012/13 3,89 Mitt barn är tryggt i förskolan 2011/12 3,77 2012/13 3,86 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Förskolechef Katarina Klinga 2013-05-28 Kvalitetsredovisning för Trollflöjtens förskola 2012-2013 1. Organisation Förskoleverksamheten i Gästrik

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014 130909 Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg.

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. INFÖR Läsåret 2013-2014 Förskoleklass - Åk 6 Varje elev till nästa nivå. Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. 1 Välkommen till JENSEN - skolan som tränar

Läs mer

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Gruppens sammansättning Vi har 17 barn. 10pojkar och 7 flickor. 2 barn födda 13 9 barn födda 12 6 barn födda 11 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Annelie Quist

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan. grundskola årskurs1och årskurs 2 förskoleklass och fritidshem

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan. grundskola årskurs1och årskurs 2 förskoleklass och fritidshem Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Älvängenskolan grundskola årskurs1och årskurs 2 förskoleklass och fritidshem läsåret 2014/15 Keith Haring Upprättad augusti 2014 Lisbeth

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling för Lindboskolan åk 6-9 lå 2014-2015 På Lindboskolan tar vi avstånd från alla tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola Resultatredovisning Läsåret 2013/2014 Bergakottens förskola Utvärdering av målen i Västerås utbildningsplan I Västerås hålls den pedagogiska utvecklingen levande och lägger grunden för barns lärande samt

Läs mer

Välkommen till Sigfridsborgs skola 2015 Världens bästa utbildning för alla barn och elever varje dag

Välkommen till Sigfridsborgs skola 2015 Världens bästa utbildning för alla barn och elever varje dag Välkommen till Sigfridsborgs skola 2015 Världens bästa utbildning för alla barn och elever varje dag Nacka kommuns vision för förskola, fritids och skola Välkommen till oss! Sigfridsborgs skola med förskolor

Läs mer

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med

Läs mer

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-6, fritidshem. 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Förskolan Solstrålen 2009/2010 Vision: Alla barn och all personal skall uppleva trygghet och trivsel. Lärande ger glädje och möjligheter. Innehållsförteckning

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KULLINGSBERGSSKOLAN Alingsås Augusti 2015 Definition av kränkande behandling Definitionen är hämtad ur boken Ny Skollag i praktiken, som gäller fr.o.m.

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

Gångvikens skola Petra Carlsvärd, rektor

Gångvikens skola Petra Carlsvärd, rektor BARN OCH UTBILDNING Kvalitetsrapport för grundskolan 2013/2014 Gångvikens skola Petra Carlsvärd, rektor Innehållsförteckning 1 ANALYS OCH UTVÄRDERING AV LÄSÅRET... 3 2 SYSTEMATISK UPPFÖLJNING... FEL! BOKMÄRKET

Läs mer

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Dalens förskolor VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. Dalens förskolor består av fyra förskolor, med sammanlagt

Läs mer

Risebergaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Risebergaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Risebergaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, fritidshem och grundskola a för planen Rektor Cecilia Svebrant Vår

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 1 (6) Datum VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 MÅLOMRÅDE o LPFÖ Barn i åldern 1-5 år introduceras i begreppet lärstilar. Statliga mål: Alla pedagoger arbetar utifrån lokal pedagogisk planering.

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling för Lindboskolan åk 6-9 lå 2015-2016 På Lindboskolan tar vi avstånd från alla tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Vrigstad skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vrigstad skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 5 Vrigstad skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola F-6, Fritidshem- a för planen Rektor och trygghetsgruppen.

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun 2(5) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1

Läs mer