Jag vill, jag kan, jag vågar

Transkript

1 Jag vill, jag kan, jag vågar KVALITETSREDOVISNING 2007 Vuxenutbildningen Godkänd och antagen av Barn- och utbildningsnämnden Ljusdals Kommun Illustration av Linus Larsson, Lillhaga Förskola

2 VUXENUTBILDNINGEN Inledning Vuxenutbildningen är samlad i ett vuxenutbildningshus i nära anslutning till gymnasiet under devisen En dörr in. Något man upplever att ger positiva synergieffekter. I vuxenutbildningshuset finns förutom den grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningen också Sfi och högskoleutbildningar. Sedan hösten 2007 finns också Clara Vallis, kommunens företagskuvös i samma hus. Den gymnasiala vuxenutbildningen är konkurrensutsatt vilket medför att de studerande kan välja utbildningsanordnare. Andelen studerande hos annan utbildningsanordnare än Komvux var under läsåret ht % att jämföra med kommungruppen 7% och riket 27% (enl. Skolverkets rapport sep. 2007). En nära samverkan mellan samtliga utbildningsanordnare finns av tradition i kommunen. Allt för att den studerande ska få bästa möjliga förutsättningar att nå sitt mål på det sätt man själv önskar. Antalet studerande omräknat till heltidsstudier inom vuxenutbildningen har på komvux och högskolestudier varit relativt oförändrat de sista 3-4 åren med undantag för våren 2007 då antalet studerande var ovanligt högt. Antalet studerande på Sfi har under samma tidsperiod stadigt ökat medan antalet studerande på GRUV har minskat något. Det finns en ambition i vuxenutbildningen att arbeta med långsiktigt helhetsperspektiv på verksamheten och att verksamhetsidé och mål är adekvata för kunderna. Man lägger också vinn om att vara tydlig i vad man erbjuder och det som levereras är i samstämmighet med vad som uttrycks i verksamhetsidén. Man eftersträvar att alltid ha den studerande i centrum och strategin är att erbjuda anpassad utbildning på olika nivåer utifrån individens helhetssituation. Förutsättningar Ekonomi Mål Budget i balans mot uppsatta mål /Strategisk plan Ekonomin måste anpassas till kraven både i de statliga och kommunala styrdokumenten /Kvalitetsredovisning 2006 åtgärder för utveckling Vuxenutbildningen hade under året en budget på knappt 7 milj. kronor och redovisade ett överskott på drygt 3,5 milj. kronor. En av anledningarna till det är att antalet studerande sjunkit i förhållande till storleken på statsbidraget. Statsbidraget grundar sig på antalet korttidsutbildade i kommunen.

3 Enligt statistik från Skolverket i nov Variabler Ljusdal Kommungrupp Riket Andel (%) korttidsutb. stud Andel (%) invånare som deltar i komvux 2,1 2,9 Korttidsutbildade = inv. med utbildning högst motsvarande grundskola som deltar i komvux (för stud. med utländsk bakgrund, högst 9 års skolgång). Kommentar: Ljusdal hävdar sig väl mot kommungrupp när det gäller andelen korttidsutbildade studerande som går i utbildning. Däremot har vi en lägre andel av de korttidsutbildade invånare som söker utbildning. Kostnaden för utbildningen enligt Skolverkets rapport från sep Kostnad (kr) per vux.stud. - grundlägg. vux. - gymnasial vux. Ljusdal Kommungruppen Riket Kommentar: Ljusdals kommun redovisar en högre kostnad än jämförande kommungrupp och riket i grundläggande vuxenutbildningen medan det är tvärtom inom den gymnasiala vuxenutbildningen. Ekonomin har också balanserats med hjälp av att man växlat upp kommunala medel med EU-projekten Delta och 3 U. Man har också inom vuxenutbildningen lagt vinn om att hålla en rimlig ambitionsnivå och infört nyckeltal. Åtgärder för utveckling fortsatt rekrytering av korttidsutbildade inv. en översyn av vuxenutbildningsbudgeten med tanke på det stora överskottet Personal Resurser Antal lärare/100 vuxenstud. i kommunen Grundlägg. vux.utb. Gymnasial vux.utb. 1,6 I egen regi: 3,2 I extern regi: 2,5 Vuxenutbildningen försöker att hela tiden uppdatera det tekniska och administrativa stödet för de studerande. De högskoleutbildningar som ges i Ljusdal är alla på distans. Det ställer stora krav på den tekniska utrustningen. Personalens professionalism Mål enligt den strategiska planen för Barn- och utbildning Att vara lärare/pedagog i skolan innebär att vilja, kunna och våga Se och utnyttja frirummets möjligheter Vara coach och utmana

4 Undervisa och handleda sina elever Lagarbeta och bidra till lagets utveckling Under hösten 2007 gjordes en enkätundersökning för att mäta nöjdheten hos våra kunder och med läroplanens mål som grund. Samtidigt fick också personalen svara på en enkät som mäter deras uppfattning om kvalitet i skolan och ge svar på om de känner att vi vill, kan och vågar. Enkäterna har en tydlig koppling till varandra, vilket också syns i resultaten. Resultatet av dessa enkäter redovisas under rubriken Resultat och måluppfyllelse där det också redovisas vilka förbättringsåtgärder som behöver göras. Dessa undersökningar kommer att upprepas varje termin. Vuxenutbildningens ambition och verksamhetsidé ställer stora krav på personalens kompetens och attityd. Personalens yrkesutveckling har stimulerats via fortbildningsinsatser i samband med att man utvecklat den pedagogiska plattformen. Andelen lärare med utbildning avsedd för den undervisning man bedriver redovisas i enhetens egen kvalitetsredovisning som 100 %. Arbetet i verksamheten Den strategiska handlingsplanen Arbetet inom vuxenutbildningen har under året fokuserats på det fortsatta arbetet med att utveckla den strategiska handlingsplanen utifrån visionen Vi vill, vi kan, vi vågar Det har inneburit ett nyskapande grepp om lärande och utveckling och en verksamhetsidé Vi vill, kan och vågar ta professionella och nyskapande grepp om lärande och utveckling Ambitionen är att - få alla medarbetare att med beslutsamhet och entusiasm sträva mot samma mål - arbetet ska präglas av respekt för de studerandes situation och ambitioner samt av nyfikenhet och vilja att förbättra deltagarnas livsbetingelser - pedagogiken bygger på aktiva deltagare och kompetent personal som kan och har förmåga att anpassa sig till olika förutsättningar enskilt och i grupp Detta skall kännetecknas av man ska se Utvecklingscentrum som en - mötesplats för vuxnas kompetensutveckling, utveckling och lärande - mäklarfunktion av utbildning - motor för tillväxt Insatser för studerande i behov av särskilt stöd Detta sker genom att man med kunnig personal och bra teknisk utrustning kan erbjuda utbildning utifrån den studerandes behov. Man har datorer som är utrustade med särskilda program och en heltidsanställd speciallärare som är tillgänglig både vid kursens ingång och under processens gång.

5 Man gör en kartläggning av de studerande, som man befarar har dyslexi eller läs- och skrivsvårigheter. Vid behov anlitar man RELS i Bollnäs, som också har fortbildningsdagar med lärarna varje år. För studerande i behov av särskilt stöd och för studerande med medicinskt- eller funktionshinder sker täta mentorssamtal. Förutsättningslösa samtal med alla involverade aktörer i ett trepartssamtal genomförs alltid innan studierna påbörjas. Studerande med annat modersmål än svenska Med anledning av både anknytningsinvandring och flyktingmottagning har drygt en tredjedel av de studerande invandrarbakgrund. Undervisningen integreras och organiseras genom skapande av gemensamma grupper, arbetslag och mötesplatser. Detta har bl.a. givit till synergieffekt att de studerande fått bättre förutsättningar för att hitta ett socialt nätverk också utanför skolan. Studieresultaten skiljer sig inte nämnvärt från studerande med svensk bakgrund. Modersmålsundervisning erbjuds, men p.g.a. mycket små grupper har detta varit resurskrävande. Hälsingekommunerna har gjort ansatser för att kunna samarbeta i modersmålsundervisningen genom distansundervisning, men de studerande har visat svalt intresse. Handledning sker inte på modersmålet. Man använder telefontolk då utsedd mentor skall meddela resultat eller ha dialog och följa upp den individuella studieplanen med den studerande. Insatser för jämställdhet Detta har aktualiserats i projekt 3 U. Bl.a. har en djupintervjustudie gjorts av 10 st. arbetslösa män i åldrarna år där syftet varit att belysa mäns attityder till utbildning och arbete (rapport publicerad i aug. 2006). En orienteringskurs för män inom vården genomfördes under senhösten 2006 i samarbete med Ljusdals kommun, OP-programmet och arbetsförmedlingen. Det förs en ständig dialog om hur vuxenutbildningen kan utvecklas med särskilt beaktande av genusperspektivet. Huvuddelen av de studerande är kvinnor varför männen står i fokus för kommande insatser. Se vidare under rubriken Mål och resultat. Kvalitetssäkring av bedömning och betygssättning Vuxenutbildningen har sedan ett antal år ett eget policydokument som ständigt uppdateras och förbättras. Där klargör man hur man hanterar kvalitet gällande betyg och bedömning. Under 2007 har rektor för vuxenutbildningen genomgått en utbildning i bedömning och betygssättning. Likabehandlingsplan En likabehandlingsplan har tagits fram under 2007 av rektor och lärare. Däremot har inte de studerande varit delaktiga i den omfattning som krävs. Planen kommer att omarbetas under våren 2008 och då också de studerande kommer att vara delaktiga.

6 Mål och resultat, analys och åtgärder för utveckling Enligt kvalitetsredovisning 2006 alla vuxenstuderande ska anse att UC är bra enligt indikatorerna i den pedagogiska plattformen. Dessa indikatorer mäts varje år vid två tillfällen med samtliga studerande Resultat Överlag är det positiva resultat för alla utbildningsanordnare som har sin grund i den pedagogiska plattformen. Samtidigt ser man förbättringsområden. Bedömning och analys av resultaten Uppföljningen har skett via utvärderingar som lett fram till tre utvalda förbättringsområden. Åtgärder för utveckling Under läsåret 2007/2008 skall man arbeta för att förbättra - mentorsrollen - de individuella utvecklingsplanerna - studerandeinflytandet andelen studerande som fortsätter till högre studier skall öka Resultat: Andel studerande som fortsätter till högre studier har tenderat till att öka. Andel med eftergymnasial utbildning i åldrarna år i Ljusdal fördelat på kön har ökat för män med 4,8 % under en 20 års period (1985:9,2%, 2004:14%) och för kvinnor med 12% (1985:11%, 2004:23%). Enligt statistik från högskoleverket så ligger Ljusdal under mätperioden bland de tio kommuner i landet med lägst övergångsfrekvens till universitet och högskolor till och med 25 års ålder, treårsgenomsnitt, procent. (Män: 23,6%, kvinnor 35,1%, totalt 29%) Uppgifterna utgår från kommuntillhörigheten vid 18 års ålder, dvs var ungdomarna växte upp och inte var de var skrivna när de började sina högskolestudier. antalet avhopp från gymnasial vuxenutbildningen ska minska Resultat: Antalet avhopp från vuxenutbildningen har ökat något i jämförelse med föregående läsår enligt Skolverkets rapport sep (2005: 17%, 2006: 21%). Ljusdals kommun har tidigare haft färre avhopp än kommungruppen, men vid den senaste mätningen så har Ljusdal halkat efter (kommungrupp 2006: 16%, riket: 21%). Åtgärder för utveckling: ett bättre samarbete med studie- och yrkesvägledarna

7 Enligt Barn- och utbildningsförvaltningens strategiska plan Kvalitet Visionen jag vill, jag kan, jag vågar verksamhetsidé och grundstenarna i det pedagogiska arbetet ligger till grund för skolornas och förvaltningens strategiska mål. Både mål och resultat ska göras tillgängliga för de studerande och stimulera till utveckling 1. De studerandes upplevelse av skolans kvalitet Mål: alla studerande ska uppleva sin skola enligt indikatorerna Resultat: Indikatorer Jag kan påverka mitt lärande Jag får vara med och bestämma i skolan Jag har kunskap om skolans mål Jag får den hjälp jag behöver i skolan Skolan är meningsfull Jag har arbetsro på lektionerna Jag blir respekterad av de vuxna på skolan Jag blir respekterad av mina skolkamrater Jag känner att jag utvecklas i skolan Utvecklingssamtalet är meningsfullt och viktigt för mig Jag känner mig trygg i skolan Jag kan använda min tid effektivt i skolan Skolan utgår från att jag kan och vill Jag tycker att min skola är bra Utfall Mätning nov (maxvärde 10 Vux. BUN totalt 7,2 7,0 5,9 6,3 6,0 6,5 7,8 7,7 8,0 7,6 7,1 6,3 8,1 7,9 8,2 8,0 8,0 7,7 7,2 6,5 8,0 8,1 7,5 7,1 7,6 7,3 8,0 7,9 Bedömning och analys av måluppfyllelsen: I förhållande till resultatet totalt i kommunen så har vuxenutbildningen bra resultat. Det finns ändå en hel del att förbättra, det gäller i första hand kunskap om skolans mål, möjligheten att vara med och bestämma och utvecklingssamtalet. I den rapport från analysen som rektor gjort tillsammans med lärarna framgår inte hur enkäten analyserats tillsammans med de studerande. Någon djupare bedömning av resultatet är därför inte möjlig att göra. Åtgärder för utveckling: Vuxenutbildningen har för avsikt att göra en egen enkät som kommer att användas vid nästa mätning.

8 2. Ledarskap Mål: Ledarskap inom skolan är att vilja, kunna och våga - se och utnyttja frirummets möjligheter - driva utveckling av arbetssätt och lärandemiljöer som stimulerar nyfikenhet, lust och lärande - hålla spåret och uppnå mål - vara garant för att de studerande får det bästa som går att få för sin egen utveckling Resultat: Indikatorer - Jag har kunskaper om skolans mål /elevenkäten - Utvecklingssamtalet är meningsfullt och viktigt för mig/elevenkäten - Vi har tydliga mål på vår skola/ medarbetarenkäten - Jag har bra utvecklingssamtal med min rektor/medarbetarenkäten - Jag får feedback /medarbetarenkäten - Vi utvärderar alltid våra resultat/ medarbetarenkäten - Skolans identitet är tydlig och angelägen/medarbetarenkäten Utfall Mätning nov (maxvärde 10) Vux. BUN totalt 6,0 6,5 7,2 6,5 8,5 8,0 9,5 7,5 9,5 6,9 7,5 7,0 8,0 7,3 Bedömning och analys av måluppfyllelsen; Ett förhållandevis bra resultat om man jämför med BUN totalt. Det som inte stämmer är korrelationen mellan elevenkät och medarbetarenkät och som är mycket tydlig på övriga nivåer. (Se sid. 13) Medarbetarna skattar sin ledning högre än de studerande. Åtgärder för utveckling: Senast 2010 skall medelvärdet för enkäten vara minst 9,0 3. Medarbetarskap Mål: Att vara lärare/pedagog i skolan innebär att vilja, kunna och våga - se och utnyttja frirummets möjligheter - vara coach och utmana - undervisa och handleda sina elever - lagarbeta och bidra till lagets utveckling - känna till och äga den pedagogiska plattformen - ta ett eget ansvar för sin kompetensutveckling - vara delaktig i skolans utvecklingsarbete

9 Resultat: Indikatorer - Vi har tydliga mål på vår skola - Skolans identitet är tydlig och angelägen - Mitt arbete utgår från skolans pedagogiska plattform - Jag får feedback - Jag har bra utvecklingssamtal med min rektor - Vi utvärderar alltid våra resultat - I vår skola arbetar vi effektivt - I vår skola samverkar vi - Jag deltar i målarbetet - Jag har den kompetens som behövs - Jag tar ansvar för hela medarbetarrollen - Alla elever kan, vill och vågar - Jag tycker att min skola är bra - Jag rekommenderar min skola till jobbsökande Utfall Mätning nov (maxvärde 10) Vux BUN totalt 8,5 8,0 8,0 7,3 9,0 7,7 9,5 6,9 9,5 7,5 7,5 7,0 8,5 7,2 9,0 7,1 7,0 7,8 9,5 8,0 9,5 8,3 7,5 7,9 9,5 8,2 7,5 8,0 Bedömning och analys av måluppfyllelsen: Ett bra resultat, snitt på 8,6. Åtgärder för utveckling: Senast 2010 skall medelvärdet för enkäten ligga på minst 9,0. 4. Pedagogisk tydlighet Mål: Pedagogiken skall vara tydlig, beskriven och ägd av personalen och känd av de studerande Arbetssättet i skolan utvecklas systematiskt utifrån de studerandes behov. Resultat: Indikatorer - Jag kan påverka mitt lärande/elevenkät - Jag får vara med och bestämma /elevenkät - Jag har kunskap om skolans mål - Jag känner mig trygg/elevenkät - Vi har tydliga mål /medarbetarenkäten Utfall Mätning nov (maxvärde 10) Vux. BUN totalt 7,2 7,0 5,9 6,3 6,0 6,5 8,0 8,1 8,5 6,5 9,0 7,7

10 - Mitt arbete utgår från skolans ped. plattform/medarbetarenkäten Bedömning och analys av måluppfyllelsen: Även på detta område är medarbetarna mer positiva än de studerande. Åtgärder för utveckling: Senast 2010 skall medelvärdet i enkäten ligga på minst 9,0. Formella studieresultat gymnasial vuxenutbildning andel (%) kursdeltagare som uppnått minst G Resultat läsåret 2006/2007 enligt Skolverket Ämne Ljusdal Kommungrupp Riket Svenska A Engelska A Matematik A Bedömning: 80 % av de studerande har invandrarbakgrund. Man har under året gjort en satsning på svenska och det har visat sig framgångsrikt. Resultaten i förhållande till både kommungruppen och riket är bra. Resultatet i matematik har ökat och är nu i nivå med övriga landet.

11 Sammanfattning Bedömning av måluppfyllelsen som helhet Andelen studerande som fortsätter till högre studier har snarare minskat än ökat Antalet avhopp från gymnasial vuxenutbildning har ökat något De studerandes bedömning av kvaliteten i vuxenutbildningen är positiv Medarbetarnas uppfattning om sin arbetsplats är positiv Andelen studerande med betyget minst G är i nivå med kommungrupp och över snittet i riket Åtgärder för utveckling Fortsatt arbete för att uppnå målen i kommunens skolplan Medelvärdet för medarbetarenkäten ska år 2010 ligga på minst 9,0 Fortsatt rekrytering av korttidsutbildade inv. En översyn av budgeten för att förstå det stora överskottet