Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Råby förskola Tillsammans med skola och fritidshem är vi där för ditt barn.

2 Innehållsförteckning 1. FÖRUTSÄTTNINGAR - STRUKTUR 1.1 Inledning - Grundfakta om förskolan - Underlag och rutiner för årets kvalitetsredovisning 1.2 Förutsättningar - Volymer och nyckeltal - Styrning och ledning - Särskilt stöd - Modersmål - Kompetensutveckling - Lokaler och miljö - Förbättringsåtgärder 2. ARBETET I VERKSAMHETEN PROCESS 2.1 Normer och värden 2.2 Utveckling och lärande 2.3 Barns inflytande 2.4 Förskola och hem 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet 2.6 Hållbar tillväxt 2.7 Integration 2.8. Plan mot kränkande behandling 3. ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET. 3.1 Åtgärder för förbättring 4. SLUTORD - med beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen. 2

3 1. FÖRUTSÄTTNINGAR - STRUKTUR 1.1 Inledning Grundfakta om förskolan Råby förskola ligger på landet ca 1,5 mil väster om Nyköping, granne med skogen och de öppna fälten. Precis intill förskolan huserar skolan och fritidshemmet. Förskolan ingår sedan hösten 2009 i Släbro- Råby rektorsområde med en rektor och en biträdande rektor som ansvarar för verksamheten. På förskolan möts de 33 barn som går där, av utbildade, professionella och engagerade pedagoger och verksamheten kännetecknas av öppenhet och närhet för att skapa bra och förtroendefulla relationer med barn och föräldrar. Underlag och rutiner för årets kvalitetsredovisning Vårt kvalitetsarbete, som ligger till grund för förskolans resultat och för våra analyser, kan delas upp i följande rubriker: Arbete med mål och arbetsplaner Alla pedagoger har tillsammans med bitr. rektor träffats på kvällstid en gång per månad, då. Vid dessa tillfällen har vi diskuterat frågor kring vår arbetsplan. Vi har också kunnat lyfta ämnet under våra arbetslagsplaneringar en gång per vecka. Förskolans avdelningar har en arbetsplan var som grundar sig i förskolans läroplan, som är den viktigaste grunden för vårt arbete. Arbetsplanen innehåller mål som är vägledande. Denna plan uppdateras varje år. Reflektion och utvärdering Vi har under hösten observerat varandra; så kallad kollegiehandledning, där en pedagog varit ansvarig för att observera under en vald aktivitet. Vi har sedan analyserat det vi upplevt utifrån ett valt ämne som under hösten var Barnfokus. Vi har skapat en trygg miljö för att stimulera till utveckling och lärande, bl.a. genom våra dagliga rutiner. Barnen får ta ansvar och känna delaktighet genom att de bl.a. själva får ta fram material som styrs av intresse och nyfikenhet. Vi som vuxna har också utfördelade ansvarsområden gällande all verksamhet, vilket skapar tydlig arbetsfördelning och ett tryggare arbetslag. Med hjälp utav digitalkamera, portfolioarbete och observationer enskilt och i grupp dokumenterar vi barnens lärande. Barnen får även en chans att reflektera över sitt eget lärande. 3

4 1.2 Förutsättningar Volymer och nyckeltal. Antal årsarbetare i barngrupp Förskollärare Fritidspedagog Barnskötare Annan Lärarutbildning Kvinna 5 2 Man Annan utbildning Saknar utbildning Antal årsarbetare som inte arbetar i barngrupp Fskchef/ rektor Kokerska /kock Mottagningsbiträde Kvinna 0,25 0,75 Man Ekonomibiträde Vaktmästare Annat Barngrupp Avdelningens namn Åldersfördelning Antal pojkar Antal flickor Antal barn Röd Turkos Lila Personaltäthet Antal årsarbetare i barngrupp på Antal barn på Personaltäthet förskolan förskolan 5,8 33 5,7 4

5 Kompetensutveckling Ämne/Område Heldag Halvdag Kvartsdag 3 tim > Kvällstid Antal deltagare Barnexpressen(motorik) x 1 Språk- och x 2 kunskapsutvecklande arbete i förskola Säkerhetskurs med X 1 Naturskolan&Räddningstjänsten Matematik i förskola och x 1 förskoleklass Pedagogisk dok. x 6 C.Boork.Schillgaard Förskolelyftet x 1 NTA-låda vatten x 1 Styrning och ledning Hösten 2009 blev Råby förskola en del i Släbro-Råby rektorsområde och fick då också en ny rektor 100% med ansvar för hela rektorsområdet samt en biträdande rektor 100% med särskilt ansvar för förskolorna, fritidshemmen och pedagogiska omsorgen i Oppeby. För det administrativa arbetet har vi hjälp av områdesassistent som vi delar med flera andra förskolor Arbetslagsmöten Som ansvarig för förskolans verksamhet har jag träffat pedagogerna vid arbetsplatsträffar samt arbetslagsmöten 1g/veckan. Däremellan sker kontakten nästan dagligen via mail, telefon eller enskilda samtal. Vid våra möten har vi arbetat med verksamhetens dagliga och långsiktiga frågor, såsom målen för vår verksamhet, pedagogiska funderingar och behov i barngruppen. På en liten förskola som Råby, ligger svårigheten i att kunna träffas alla pedagoger på dagtid så vissa möten måste ske på kvällstid. Pedagogisk arbetslagsledare Råby förskola har sedan hösten 2010 två förskollärare med ansvar som pedagogiska arbetslagsledare. Dessa har varit en länk och bollplank åt mig i arbetet med den pedagogiska utvecklingen. I början hade vi svårt att få till regelbundna träffar och då fick våra träffar koncentreras till nätverkstillfällena. Pedagogiskt nätverk Under hösten 2010 startade jag tillsammans med fyra andra förskolechefer ett nätverk för våra pedagogiska ledare. De förskolor som ingår i nätverket, förutom Råby, är Släbro förskola, Klockbergets förskola, Oppeby Gårds förskola, Ekbackens förskola, Strandsborgs förskola och Grindstugans förskola. Vi har träffats två ggr per termin och fokus har legat på förskollärarens förstärkta uppdrag, portfolioarbetet, pedagogisk dokumentation och rollen som pedagogisk arbetslagsledare. Mellan varje träff har de pedagogiska ledarna tagit med sig arbetsuppgifter och frågor tillbaka till sitt arbetslag för att arbeta vidare med detta. 5

6 Medarbetarsamtal Jag har också haft medarbetarsamtal med all personal under hösten, då jag fick en bättre möjlighet att lära känna våra pedagoger. Vi har genomfört HRI-reflectmätning där pedagogerna får möjlighet att ta upp frågor kring den fysiska och psykiska arbetsmiljön. Föräldrasamverkan Föräldrakontakter sker spontant, via informationsbrev på mailen och vid planerade föräldramöten. Förskolan har haft föräldrarepresentanter till föräldraråd, där föräldrarna har möjlighet att framföra sina synpunkter på verksamheten. Det finns också en skolförening där föräldrar kan vara engagerade. Ledarfilosofi Som ansvarig för förskolans verksamhet har min målsättning varit att under hösten och våren delta och lära känna barn och pedagoger för att kunna skapa ett förtroendefullt samarbete. Kommunens värdegrund och medarbetarpolicy ska genomsyra vår verksamhet och där har jag som ledare ett stort ansvar. Genom regelbundna möten med såväl barn och föräldrar som pedagoger, anser jag att jag har en god insyn i verksamheten och i arbetet mot målen. 6

7 Organisationsplan för förskolorna och den pedagogiska omsorgen i Släbro-Råby rektorsområde Rektor Rektor och bitr.rektor träffas för avstämning och planering på ledningsmöte en gång/vecka. Då diskuteras utvecklings- och kvalitetsarbete, personalfrågor, ekonomi samt uppföljning av aktuella barnoch föräldraärenden. Biträdande rektor Områdesassistenten träffar rektor och bitr. rektor flera ggr/vecka, då frågor som rör ekonomi, personal och administrativa uppgifter diskuteras och planeras. Områdesassistent Råby förskola 3 arbetslag bestående av förskollärare och barnskötare Pedagogisk omsorg i Oppeby 1 gruppledare samt 5 dagbarnvårdare Släbro förskola 1 arbetslag bestående av förskollärare, barnskötare samt mottagningsbiträde Bitr.rektor träffar arbetslagen på respektive förskola 1g/vecka för APT och kvalitetsarbete samt dagbarnvårdarnas gruppledare 1g/veckan för information och planering samt samtliga dagbarnvårdare 1g/månaden på kvällstid för APT. Ht 10-vt 11 7

8 Särskilt stöd Varje barn har en ansvarspedagog med särskilt ansvar för att observera och se till att barnet får det stöd som han eller hon behöver. Vi arbetar utifrån handlingsplanen Barn som väcker oro där ett första steg är att pedagogerna observerar barnen och skriver ned sina iakttagelser. Tillsammans i arbetslaget reflekterar vi över observationerna och beslutar om åtgärd. Nästa steg är att samtala med föräldrarna och med bitr.rektor. Vid behov görs en åtgärdsplan som utvärderas enligt överenskommelse. Bitr.rektor beslutar om uppdrag ska skickas till Resursteamet i samråd med föräldrarna och pedagogerna. Genom att behandla barn som väcker oro i arbetslaget, göra åtgärdsprogram och i senare skede skriva uppdrag till resursteamet, får vi stöd och hjälp att tillgodose barnens särskilda behov. Modersmål Av 33 barn har 3 barn annat modersmål än svenska. Ett föräldrapar har uttryckt intresse för modersmålsstöd för sina barn. Vi uppmärksammar och uppmuntrar barnens kulturella arv och ger dem möjligheten att uttrycka sig på såväl svenska som på sitt modersmål. Vi ser varje enskilt barn och anpassar språkträningen efter barnets och föräldrarnas önskemål och behov. Lokaler och miljö Innemiljön Förskolan ligger i anslutning till skolan i en egen byggnad om två avdelningar med egna ingångar. Förskolan har tre stora rum, fyra små rum och ett kök. Vi har tre hallar och sammanlagt fyra toaletter, och ett skötrum. Vi har ett kombinerat arbetsrum/personalrum. Eftersom byggnaden är en barack så är den inte gjord för att ta emot det ökade antalet barn som vi har fått och på vissa ställen, som golvmattor och i vårt mottagningskök, är den väldigt sliten. Förskolans inomhusmiljö möbleras om och ändras efter behov för att väcka barnens nyfikenhet, ge dem utmaningar och få dem att känna sig kompetenta. Vi har som daglig rutin att vädra alla lokaler och tvätta händerna. Genom att dela gruppen ofta sänker vi ljudnivån för både barn och personal, vi utnyttjar alla lokaler för gruppdelning, så även vår gård, då inomhuslokalerna är för små för vårt ökade barnantal. Utemiljön Miljön ute bjuder in till lek med sin variation av gräs, asfaltsgångar, klätterställning, sandlåda, buskar och planteringar. Det finns även ett förråd för uteleksaker och vagnar. Förskolan har tillgång till skolgård, skolskog och gymnastiksal. Hela gården är inhägnad men vi har också delat av gården med ett extra staket vilket gör att vi vuxna har god överblick över barngruppen. Vi vidtar alltid åtgärder om behov uppstår för att trygga säkerheten inomhus och utomhus, via ex. felanmälan. 8

9 2. ARBETET I VERKSAMHETEN PROCESS 2.1 Normer och värden Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorgen om sin närmiljö. ur Lpfö 98 Arbetssätt För att kunna väcka barnens förståelse för t. ex respekt och ansvar arbetar vi på ett så enkelt och lättförståligt sätt som möjligt. Det handlar om att dela med sig, inte slå sina kompisar, lära sig vikten av att städa upp efter sig. En metod som förtydligar detta är att vi inte har flera uppsättningar av leksaker och pedagogiskt material utan att man faktiskt får vänta på sin tur. Innebörden av ordet respekt och dess betydelse försöker vi förmedla till barnen b.la genom att förklara för dem att man inte går in och förstör om några kompisar är upptagna i en viss lek. Utan att man måste respektera deras val av lek och fråga om man får vara delaktig i leken. Att samtala med barnen ser vi som en mycket viktig uppgift. Vi försöker hela tiden förklara och sätta ord på de känslor som barnen upplever. Vid konflikter mellan barn vill vi skapa en dialog och påvisa för dem hur kompisen ser ut nu vid t. ex ett bråk och är ledsen och gråter. Känslor blir enklare att förstå om vi kan göra dem mer konkreta för barnen. Genom våra utflykter till skogen kan vi på ett naturligt sätt lära barnen att man ska respektera och vara rädd om allt levande. Vi undersöker och tittar på allt från myror, ekorrar, spindlar, växter och träd när vi kommer ut i naturen. Tillsammans med barnen diskuterar vi vad man kan kasta i naturen respektive inte ska kasta. Vi talar om olika sopsorteringar och vad som t. ex händer med ett bananskal som kastas i skogen. 2.2 Utveckling och lärande 2.3 Barns inflytande 2.4 Förskola och hem Mål Förskolans arbete ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen ur Lpfö98 Arbetssätt Inskolning När nya barn börjar på förskolan skickas ett vykort hem i brevlådan, där de hälsas välkomna till ett inskolningssamtal till förskolan. Detta samtal syftar till att fokusera på föräldrarnas frågor, tankar och känslor inför barnets start. Under det här samtalet lämnar även vi ut information som berör den allmänna förskoleverksamheten, samt de dagliga rutinerna på vår förskola. Men huvudsyftet är ändå att skapa en relation 9

10 mellan oss pedagoger och de nya föräldrarna. När inskolningen sedan kör igång har vi lagt över all fokus och koncentration kring barnet. Vi har tre dagars inskolning där föräldrarna istället är med hela dagarna. Tidigare hade vi inskolning under 14 dagar. Det har visat sig att barnen redan efter dessa tre dagar har funnit sig väl tillrätta, skapat en första kontakt med oss pedagoger och accepterat att bli lämnade av föräldrarna. Även om barn är enskilda individer är vi nöjda med resultatet av den nya inskolningsformen då vi sett att barnen inte blir särskilt ledsna när föräldern går iväg. De söker sig också direkt till olika pedagoger. Efter cirka två månader kallar vi till uppföljningssamtal för att få respons från föräldrarna och delge dem hur barnets tillvaro på förskolan har utvecklat sig. Tryggt bemötande Vi ser till att varje enskild familj och barn blir bemötta och sedda varje dag. Det här sker genom en kontinuerlig avslappnad dialog där vi eftersträvar en rak, ärlig och humoristisk kommunikation. När vi tar emot barnet visar vi glädje och informerar oss om barnets dagsform. För att vi pedagoger ska kunna ge föräldrarna så bra information som möjligt vid hämtningen använder vi oss av ett rapportsystem. Här kan vilken pedagog som helst läsa om respektive barns dag. Resultatet vi har sett av detta är att barnen är glada och lekfulla samt att föräldrar har uttryckt sin belåtenhet över att deras barn trivs och vill gå till förskolan. Utvecklingssamtal Vi har utvecklingssamtal en gång per termin eller vid behov. Inför samtalet har arbetslaget sammanställt observationer, utvecklingsfaser och annat viktigt rörande barnet. Inbjudan skickas ut innan samtalet, viss personal har använt sig utav ett frågeformulär med punkter att fundera kring. Varje barn har en egen portfoliopärm som följer barnet under hela dess vistelse på förskolan, den används som underlag vid varje samtal. Dagliga samtal, mail vid behov Informationstavla Digital fotoram Månadsbrev Föräldrarenkät 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Mål Att ha ett förtroendefullt samarbete med förskoleklass, skola och fritidshem som stöd för barnens utveckling ur Lpfö98 Att finna former för övergången mellan förskola och förskoleklass ur Lpfö98 Arbetssätt För oss är närhet ett centralt ord vad gäller samverkan med förskoleklass, skola och fritidshemmet. 10

11 Fysisk närhet. Eftersom förskolan ligger intill skolan så har vi den fysiska närheten gratis. På förskolan tar vi emot de fritidsbarn som behöver barnomsorg tidigt på morgonen och här får de en god frukost innan skoldagen börjar. När klockan är halv åtta kommer första fritidspersonalen och hämtar barnen som går ned till skolan. En dag i veckan har fritidspersonalen kommit upp till oss och tagit hand om våra barn under vårt gemensamma APT. Under våren har vi också utvecklat vårt schema så att vi tillsammans med fritids delar stängningarna på förskola och fritids. Närhet till verksamheten. Vi har också närhet till varandras verksamheter i och med att pedagoger har arbetat på såväl förskolan som på fritidshemmet, vilket innebär en ökad förståelse för varandras uppdrag. Närhet till barnen och föräldrarna. Eftersom nästan samtliga av våra förskolebarn går vidare till förskoleklass och fritids i Råby så innebär det att vi har förmånen att följa och stötta barnen under en mycket lång tid. Uppföljningen och överlämningen vad gäller barnen underlättas och inskolningen på fritids blir mycket lättare när barnen har träffat på fritidspedagogerna under lång tid. Närhet till varandra. Vi känner en stolthet över vår förskola, förskoleklass, fritidshem och skola och det genomsyrar vårt bemötande mot andra. 2.6 Hållbar tillväxt Mål Förskolan skall sträva efter Att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed möjligheten att påverka sin situation, att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja hjälpa andra ur Lpfö98 Arbetssätt och resultat Då grunden till en hållbar utveckling kan tänkas vara god hälsa och förståelse för varandras olikheter samt en god självkänsla, finns detta med i vår verksamhet på olika sätt. Då det gäller barnens fysiska hälsa vistas vi utomhus dagligen. Vi går på utflykter och använder gymnastiksalen regelbundet. Innan lunchen samlas vi och har en grönsaksstund tillsammans. Barnen får då lugn och ro innan maten och får smaka på olika grönsaker. Vi undviker att använda produkter med hög sockerhalt vid alla måltider. Vi dricker mjölk och vatten och äter frukt flera gånger om dagen. När barnen fyller år firas det på sin födelsedag med sång och paket. Istället för att varje barn som fyllt år under en månad tar med något att bjuda på, har vi månadskalas. Då får de barn som fyllt år under samma månad gemensamt baka på förskolan för att bjuda kompisarna på. Genom detta sätt har vi bidragit med att sockerintaget har minskat och alla har blivit firade på liknande sätt. 11

12 Vi ser till att allt material och leksaker är tillgängligt för såväl pojkar som flickor. De ska kunna välja fritt vad de vill leka utifrån ett jämställt perspektiv. Vi pedagoger tänker på att inte förstärka det traditionella könsmönstret utan har ett öppet och tillåtande sinne. Den röda klänningen i dockvrån används lika mycket av alla. Pojkar och flickor leker mycket tillsammans. De styrs inte av så kallade tjejlekar eller pojkleksaker osv utan låter intresset för leken bestämma. Vi pedagoger ser till att sätta oss in i vad som har hänt vid till exempel en konflikt genom att uppmana de berörda barnen att berätta om vad de tänker och känner om det som uppstått. Dels vill vi lära barnen att uttrycka sig och dels vill vi visa dem att vi tänker och känner olika. På förskolan har vi ett fadderbarn som heter Edgar, barnen får själva ge pengar för att de ska kunna känna att det är de som hjälper honom. Vi brukar få brev från Edgar och det läser vi för barnen och sätter upp på anslagstavlan för föräldrar att läsa. Pedagoger och barnen skriver någon gång om året brev tillbaka. Med de större barnen har vi uppmärksammat nationaldagar som haft anknytning till barn i gruppen, vi har målat landets flagga och pratat om landet på samlingen samt provat olika frukter. När vi går på skogsutflykt lär vi barnen att värna om djur och natur. Vi vill att barnen ska förstå att vi behöver vår natur för att världen ska fungera. De har själva ansvaret för sin matsäck och att inte lämna något skräp kvar. 2.7 Integration Mål Barn som behöver en utbildning i det svenska språket får det. Förskolor arbetar så att det främjar barns och elevers språkutveckling. ur Kvalitetsmål i IÖK 2010 i Nyköpings Kommun. Arbetssätt Vi möter varje barn utifrån deras behov så även vad gäller modersmålsstöd. Vid inskolningssamtalet pratar vi med föräldrarna om det finns önskemål om stöd och lägger vid behov upp en plan kring detta för det enskilda barnet. Barnen vid Råby förskola är för tillfället en väldigt homogen grupp vad gäller etnicitet så arbetet kring modersmålsstöd är inte så intensivt. 12

13 2.8. Plan mot kränkande behandling Mål Alla ska vara delaktiga i framtagandet av planen, Likabehandlingsplanen skall vara ett levande dokument inte bara ett dokument vi har i vår pärm ur Råby förskolas egna mål Arbetssätt Vår plan är skriven utifrån skolverkets råd där det främjande arbetet, det förebyggande arbetet och det åtgärdande arbetet finns beskrivet. Den nya planen har sin grund i den föregående likabehandlingsplanen som fanns i rektorsområdet. Grundmaterialet är framtaget av en arbetsgrupp bestående av en representant för skolans ledning tillsammans med skolans socialpedagog och omarbetat för förskolan av bitr.rektor. Förslaget har sedan presenterats och diskuterats i de här grupperna: Ledningsgrupp Pedagogerna Föräldrarna Barnen Processen kan beskrivas med följande figur: Synpunkter från föräldrarna Arbete i personalgrupp Grundmaterial från ledning Presentation för de äldsta barnen Omarbetning i arbetsgrupp Omarbetning och uppdatering Presentation av den reviderade planen Utvärdering vid läsårsslut 13

14 3. ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET Under hösten 2010 växte Råby förskola ur sina lokaler och tillsammans med personalen fattade jag beslutet att flytta ned en grupp 5-åringar till skolans lokaler, granne med förskoleklass och fritids. Vi förberedde både barn och föräldrar på detta och en pedagog blev ansvarig för denna grupp på nio stycken barn. Verksamheten blev väldigt populär och föräldraresponsen var över förväntan. Det barnfokus som pedagogen hade och det goda samarbete med förskoleklass och fritids som utvecklades, gjorde att samtliga barn växte och vid utvecklingssamtalen var alla föräldrar mycket positiva över flytten. Kvar i förskolans lokaler blev två avdelningar med barn 1-4 år, där verksamhetens stabilitet påverkades negativt av att mista en förskollärare ned till skolan och en förskollärare läste förskolelyftet 50%. Under hösten väntades också beskedet från Barn- och ungdomsnämnden om Råby skolas åk 4-6 skulle flyttas in till Släbroskolan. När beslutet fattades innebar detta att vi från skolledningens sida såg behovet av att lämna Råby förskolas lokaler och planera för en flytt in i skolan. I januari lades därför en tidsplan för flytten av såväl åk 4-6 som förskolans verksamhet in i skolan. Vi ville ha föräldrar och personal med oss vilket gjorde att information om samtliga skeenden gick ut regelbundet i form av föräldra- och personalmöten och skriftliga informationsblad. Förändringen som flytten innebar, krävde mycket tid, energi, planering, logistik, kontakter med Kommunfastigheter, Miljöenheten, matleverantören Sodexho, städbolaget ISS och skapade en osäkerhet och oro hos pedagogerna. För att stötta dem i detta fick samtliga personal erbjudande om att gå på Hälsosamtal hos Nyköping Hälsa. Samtidigt som vi skulle upprätthålla god pedagogik, omsorg och vara aktiva pedagoger med barnen i fokus, så skulle vi också blicka framåt. Detta gjorde att vi inte har upprätthållit vårt systematiska kvalitetsarbete utan prioriterat att klara här och nu. Därför är denna kvalitetsredovisning inte gjord på ett tillfredsställande sätt och saknar väsentliga delar i fråga om måluppfyllelse, analys och förbättringsåtgärder. 3.1 Åtgärder för förbättring Hitta bättre former för det systematiska kvalitetsarbetet så att utvärdering och uppföljning sker kontinuerligt inför kvalitetsredovisningen. 14

15 4. SLUTORD Det har varit intensiva och arbetsamma terminer; , och vi har flyttat en hel förskola under pågående verksamhet. En hel del av renoveringen blev försenad men pedagogerna har jobbat hårt med att ställa i ordning en bra miljö för barnen. Om vi tittar i backspegeln så finns det saker vi skulle ha gjort annorlunda men i slutändan så vill jag ge en stor eloge till mina duktiga pedagoger som har genomfört det som vi fick i uppdrag att göra. Nyköping den 18 december 2011 Madeleine Svanström Biträdande rektor Släbro- Råby rektorsområde 15