Kvalitetsredovisning Släbro förskola. Den lilla förskolan med ditt barns lek och lärande i fokus.
|
|
- Oliver Engström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvalitetsredovisning Släbro förskola Den lilla förskolan med ditt barns lek och lärande i fokus.
2 Innehållsförteckning 1. FÖRUTSÄTTNINGAR - STRUKTUR 1.1 Inledning - Grundfakta om förskolan - Underlag och rutiner för årets kvalitetsredovisning 1.2 Förutsättningar - Volymer och nyckeltal - Styrning och ledning - Särskilt stöd - Modersmål - Kompetensutveckling - Lokaler och miljö - Förbättringsåtgärder 2. ARBETET I VERKSAMHETEN PROCESS 2.1 Normer och värden 2.2 Utveckling och lärande 2.3 Barns inflytande 2.4 Förskola och hem 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet 2.6 Hållbar tillväxt 2.7 Integration 2.8. Plan mot kränkande behandling 3. ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET. 3.1 Åtgärder för förbättring 4. SLUTORD - med beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen. 2
3 1. FÖRUTSÄTTNINGAR - STRUKTUR 1.1 Inledning Grundfakta om förskolan Släbro förskola ligger i bostadsområdet Oppeby, granne med härlig skog och urgamla runstenar. Precis intill förskolan huserar skolan och fritidshemmet. Förskolan ingår sedan hösten 2009 i Släbro-Råby rektorsområde med en rektor och en biträdande rektor som ansvarar för verksamheten. På förskolan möts de 27 barn som går där, av utbildade, professionella och engagerade pedagoger och verksamheten kännetecknas av öppenhet och närhet för att skapa bra och förtroendefulla relationer med barn och föräldrar. Underlag och rutiner för årets kvalitetsredovisning Vårt kvalitetsarbete, som ligger till grund för förskolans resultat och för våra analyser, kan delas upp i följande rubriker: Arbete med mål och arbetsplaner Under hösten har vi haft möjlighet att få hjälp av Släbroskolans fritidspersonal så att alla pedagoger tillsammans med bitr. rektor kunnat träffas en gång i veckan. Under denna timme har vi haft tillfälle att beröra arbetsplanen. Vi har också under våra arbetslagsplaneringar en gång per vecka kunnat lyfta ämnet. Förskolans avdelningar har en arbetsplan som grundar sig i förskolan läroplan, som är viktig för vårt arbete. Arbetsplanen innehåller mål som är vägledande. Denna plan uppdateras varje år. Reflektion och utvärdering Med hjälp utav digitalkamera, fokuspärmar och observationer enskilt och i grupp dokumenterar vi barnens lärande. Med våra fokuspärmar ger vi både barn, föräldrar och oss själva en bild av det lärande som pågår i verksamheten. Barnen får även en chans att reflektera över sitt eget lärande. Vi har skapat en trygg miljö för att stimulera till utveckling och lärande, bl.a. genom våra dagliga rutiner. Barnen får ta ansvar och känna delaktighet genom att de bl.a. själva får ta fram material som styrs av intresse och nyfikenhet. Vi som vuxna har också utfördelade ansvarsområden gällande all verksamhet, vilket skapar tydlig arbetsfördelning och ett tryggare arbetslag. 3
4 1.2 Förutsättningar Volymer och nyckeltal Antal årsarbetare i barngrupp Förskollärare Fritidspedagog Barnskötare Annan Lärarutbildning Kvinna 2 1 1,4 Man Annan utbildning Saknar utbildning Antal årsarbetare som inte arbetar i barngrupp Fskchef/ rektor Kokerska /kock Mottagningsbiträde Kvinna 0,25 0,60 Man Ekonomibiträde Vaktmästare Annat Barngrupp Avdelningens namn Åldersfördelning Antal Antal Antal pojkar flickor barn Personaltäthet Antal årsarbetare i barngrupp få Antal barn på Personaltäthet förskolan förskolan 4,4 27 6,1 4
5 Kompetensutveckling Ämne/Område Heldag Halvdag Kvartsdag 3 tim > Kvällstid Antal deltagare Barnexpressen(motorik) x 1 Språk- och x 1 kunskapsutvecklande arbete i förskola Säkerhetskurs med X 1 Naturskolan&Räddningstjänsten Matematik i förskola och x 1 förskoleklass Pedagogisk dok. C.Boork.Schillgaard x 4 Styrning och ledning Hösten 2009 blev Släbro förskola en del i Släbro-Råby rektorsområde och fick då också en ny rektor 100% med ansvar för hela rektorsområdet samt en biträdande rektor 100% med särskilt ansvar för förskolorna, fritidshemmen och pedagogiska omsorgen i Oppeby. För det administrativa arbetet har vi hjälp av områdesassistent som vi delar med flera andra förskolor Arbetslagsmöten Som ansvarig för förskolans verksamhet har jag träffat pedagogerna vid arbetsplatsträffar samt arbetslagsmöten 1g/veckan. Däremellan sker kontakten nästan dagligen via mail, telefon eller enskilda samtal. Vid våra möten har vi arbetat med verksamhetens dagliga och långsiktiga frågor, såsom målen för vår verksamhet, pedagogiska funderingar och behov i barngruppen. På Släbro förskola har vi, delar av året, haft hjälp av fritidspersonal som löst av vid arbetslagens möten med mig. Detta har inneburit att alla pedagoger har kunnat delta och därigenom har vi fått en bra kanal av information och synpunkter från ledning till medarbetare och även åt andra hållet. På en liten förskola som Släbro är, ligger svårigheten i att kunna träffas alla pedagoger på dagtid så vissa möten måste ske på kvällstid. Pedagogisk arbetslagsledare Släbro förskola har sedan hösten 2010 en förskollärare med ansvar som pedagogisk arbetslagsledare. Hon har varit en länk och bollplank åt mig i arbetet med den pedagogiska utvecklingen. I början hade vi svårt att få till regelbundna träffar och då fick våra träffar koncentreras till nätverkstillfällena. Pedagogiskt nätverk Under hösten 2010 startade jag tillsammans med fyra andra förskolechefer ett nätverk för våra pedagogiska ledare. De förskolor som ingår i nätverket, förutom Släbro, är Råby förskola, Klockbergets förskola, Oppeby Gårds förskola, Ekbackens förskola, Strandsborgs förskola och Grindstugans förskola. Vi har träffats två ggr per termin och fokus har legat på förskollärarens förstärkta uppdrag, portfolioarbetet, pedagogisk dokumentation och rollen som pedagogisk arbetslagsledare. 5
6 Mellan varje träff har de pedagogiska ledarna tagit med sig arbetsuppgifter och frågor tillbaka till sitt arbetslag för att arbeta vidare med detta. Medarbetarsamtal Jag har också haft medarbetarsamtal med all personal under hösten, då jag fick en bättre möjlighet att lära känna våra pedagoger. Vi har genomfört HRI-reflectmätning där pedagogerna får möjlighet att ta upp frågor kring den fysiska och psykiska arbetsmiljön. Föräldrasamverkan Föräldrakontakter sker spontant, via informationsbrev på mailen och vid planerade föräldramöten. Släbro förskola har haft föräldrarepresentanter men inget aktivt deltagande vid föräldraråd, vilket har gjort att vi på ett föräldramöte valde att lägga rådet på is ett tag för att ta upp det när önskemål finns. Föräldrarna uttryckte att de hörde av sig när de hade synpunkter. Ledarfilosofi Som ansvarig för förskolans verksamhet har min målsättning varit att under hösten och våren delta och lära känna barn och pedagoger för att kunna skapa ett förtroendefullt samarbete. Kommunens värdegrund och medarbetarpolicy ska genomsyra vår verksamhet och där har jag som ledare ett stort ansvar. Genom regelbundna möten med såväl barn och föräldrar som pedagoger, anser jag att jag har en god insyn i verksamheten och i arbetet mot målen. 6
7 Organisationsplan för förskolorna och den pedagogiska omsorgen i Släbro-Råby rektorsområde Rektor Rektor och bitr.rektor träffas för avstämning och planering på ledningsmöte en gång/vecka. Då diskuteras utvecklings- och kvalitetsarbete, personalfrågor, ekonomi samt uppföljning av aktuella barnoch föräldraärenden. Biträdande rektor Områdesassistenten träffar rektor och bitr. rektor flera ggr/vecka, då frågor som rör ekonomi, personal och administrativa uppgifter diskuteras och planeras. Områdesassistent Råby förskola 3 arbetslag bestående av förskollärare och barnskötare Pedagogisk omsorg i Oppeby 1 gruppledare samt 5 dagbarnvårdare Släbro förskola 1 arbetslag bestående av förskollärare, barnskötare samt mottagningsbiträde Bitr.rektor träffar arbetslagen på respektive förskola 1g/vecka för APT och kvalitetsarbete samt dagbarnvårdarnas gruppledare 1g/veckan för information och planering samt samtliga dagbarnvårdare 1g/månaden på kvällstid för APT. Ht 10-vt 11 7
8 Särskilt stöd Varje barn har en ansvarspedagog med särskilt ansvar för att observera och se till att barnet får det stöd som han eller hon behöver. Vi arbetar utifrån handlingsplanen Barn som väcker oro där ett första steg är att pedagogerna observerar barnen och skriver ned sina iakttagelser. Tillsammans i arbetslaget reflekterar vi över observationerna och beslutar om åtgärd. Nästa steg är att samtala med föräldrarna och med bitr.rektor. Vid behov görs en åtgärdsplan som utvärderas enligt överenskommelse. Bitr.rektor beslutar om uppdrag ska skickas till Resursteamet i samråd med föräldrarna och pedagogerna. Genom att reflektera kring barn som väcker oro i arbetslaget, göra åtgärdsprogram och i senare skede skriva uppdrag till resursteamet, får vi stöd och hjälp att tillgodose barnens särskilda behov Modersmål Av 27 barn har 4 barn annat modersmål än svenska. Vi uppmärksammar och uppmuntrar barnens kulturella arv och ger dem möjligheten att uttrycka sig på såväl svenska som på sitt modersmål. Vi ser varje enskilt barn och anpassar språkträningen efter barnets och föräldrarnas önskemål och behov Lokaler och miljö Tidigare har Släbro förskola kallats Opp- och Nergården och har huserat såväl förskoleklass som fritidshem. Sedan 2006 har vi varit en förskola med mottagningskök och alla barn möts vid en och samma ingång. Förskolan har en blå och en brun del där våra allra minsta resp våra större barn delas upp under dagen. I förskolans mitt ligger hjärtat av verksamheten; vårt lilla kök där barnen serveras frukost och mellanmål gjord av vårt mottagningsbiträde, medan lunchen kommer från Oppebyskolans kök. Pedagogerna har anpassat miljön utifrån den åldersgrupp som vistas i rummen och vi har leksaker som stimulerar och lockar fantasi, nyfikenhet och samarbete. Vi har genomtänkt pedagogiskt material och varierar detta utifrån barngruppens behov. Utemiljö Förskolan är belägen på en fornminnesmärkt tomt, vilket är spännande ur historiskt perspektiv, men gör också att valet av utrustning på tomten är begränsat. All åverkan på marken i form av gungor, rutschkana osv måste ansökas om till Länsstyrelsen. Vi har i dag en stor, härlig sandlåda med soltak på framsidan, klätterställning samt ett förråd med leksaker. Tomten är stor och utmanar till rörelse med gräs på både fram- och baksida samt inhägnad med staket för säkerhet och trygghet. Granne med oss finns vår roliga pulkabacke som nyttjas vid snöiga vintrar. 8
9 2. ARBETET I VERKSAMHETEN PROCESS 2.1 Normer och värden Mål Varje barns behov respekteras och barnet uppmärksammas utifrån sina unika möjligheter. Arbetssätt Vi vill bemöta alla barn lika oavsett kön och bakgrund. Vi försöker så ofta de går att dela upp barnen i mindre grupper så att barnen får mera utrymme och uppmärksamhet. Vi verkar för att varje barns uppfattning och åsikt respekteras. Barnen får öva sig på att lyssna på varandra, hjälpa varandra och visa empati och tålamod. Vi finns även med i den fria leken och vägleder. Vid lämning och hämtning möts föräldrar och barn av någon vuxen på förskolan. För att bekräfta och se barnet när det kommer och få ett tydligt avslut av dagen när föräldrar hämtar. Resultat och måluppfyllelse Vår värdegrund; den människosyn vi står för finns ständigt närvarande i alla de möten som sker på vår förskola. Att fånga ett resultat av detta arbete är svårt och vi har funderat mycket på barnfokus kontra vuxenfokus. Medvetenheten hos pedagogerna har ökat och de ser på sig själva och varandra på ett nytt sätt. Föräldrarna ger i enkäten uttryck för att de upplever pedagogerna närvarande och att just deras barn blir sedd och hörd. Analys Pedagogerna arbetar med att hålla barnfokus och vara aktiva med barnen. Vi deltar aktivt vid konfliktsituationer och pratar om konflikterna direkt efteråt på samlingen eller enskilt med barnet och alltid med förälder vad som hänt. Det har gett positiv effekt. 9
10 2.2 Utveckling och lärande Mål Språk och kommunikation Utveckla intresse för text, språk och samtal. Att barnen ska kunna uttrycka sina tankar efter bästa förmåga Barnen ska bli medvetna om olika språk, kulturer och kommunikationstekniker Förskolor och skolor arbetar så att det främjar barns och elevers språkutveckling (ur Nyköpings Kommuns tjänstegaranti) Arbetssätt och resultat För att sträva mot dessa mål har vi använt oss av språklekar, sång, rim och ramsor. Vi har medvetet fört dialoger med barnen och gett dem tid till att uttrycka sig. Vi har använt oss av språklådor och ordlådor, sagoläsning och att berätta sagor fritt ur fantasin samt tränat munmotorik. Analys För att utveckla intresset för text, språk och samtal har vi i dagliga aktiviteter arbetat för att barnen ska bli medvetna om innebörden av bokstäver, ord och meningar. De har fått bekanta sig med vad språkmelodins (tonlägets) har för innebörd. Vi har låtit barnen uttrycka sina tankar efter bästa förmåga och arbetat med att de ska få ta plats i talrummet. Varje barn har fått ta sin tid att uttrycka sig. Vi har också under vår fokusperiod arbetat med att barnen ska bli medvetna om olika språk, kulturer och kommunikationstekniker. De har fått öva sig på att förstå och läsa av kroppsspråk, mimik, känslor som andra människor kommunicerar. Eftersom vi startade detta arbetssätt med fokusperioder först under vintern så är denna fokusperiod den som vi har arbetat minst med vad gäller analys och reflektion. Åtgärder till förbättring Att under läsåret arbeta med denna fokusperiod och göra en djupare analys av det resultat vi ser. 10
11 Mål Natur och teknik. Vi vill att barnen ska bli nyfikna på teknik och hur saker och ting fungerar. Barnen ska få chans att utforska inomhus och utomhusmiljön. Arbetssätt och resultat Vi startade fokusperioden med att ställa frågor till barnen för att få reda på deras förförståelse. Vår planering av fortsatta aktiviteter byggde till viss del vidare på de svar vi fick av barnen. Vattenlådan och den snörika vintern gjorde att det blev mest fokus på vatten. Analys Ämnet teknik var något nytt för oss pedagoger och gav oss en utmaning att söka efter kunskap som vi sedan kunde anpassa efter vår barngrupp. Bland de yngsta barnen valde vi att ibland dela in dem i mindre grupper, vilket gjorde att barnen lättare kunde fokusera på det vi gjorde och att vi som lärare kunde fånga upp deras intresse. Vårt önskemål om nytt, relevant material till denna fokusperiod gick tyvärr inte igenom men vi skapade mycket eget material, använde NTA-lådan Vatten samt utnyttjade den snörika vintern. Vi kan i vår dokumentation och dagliga observation se att barnen visar intresse genom att knyta an och utforska tidigare upplevelser i fokusperioden. Barnen frågar efter nya experiment och tar initiativ till lekar baserade på det som vi har gjort. Vi ser en ökad skaparglädje eftersom barnen tillverkar egna experiment. Styrkan är att pedagogerna arbetar i team men under denna fokusperiod fanns inte samtliga ordinarie pedagoger i tjänst, vilket försvårade dokumentationen. Åtgärder till förbättring Vi ser att vår dokumentation kan utvecklas ytterligare med hjälp av att enbart ta bilder som vi sedan samtalar kring tillsammans med barnen. Vi vill skapa fler aha-upplevelser under periodens gång och vi ser att det är viktigt att ha relevant, föränderligt och lustfyllt material tillgängligt för barnen. Till nästa fokusperiod vill vi vara mera aktiva och plocka fram/bort material utifrån det vi ser händer i barngruppen. 11
12 Mål - Matematik Vi ska ha en sådan verksamhet att barnens lust och nyfikenhet väcks kring matematik och att de innan de lämnar förskolan fått stifta bekantskap med talen Arbetssätt och resultat Vi valde att skapa en plats; ett mattefönster, där vi har matematiskt material som vi byter ut efterhand. Hit kan barnen gå spontant och utforska och lära sig mer. De yngsta barnen har inte fått tillgång till en fast plats med material utan vi har använt oss av spontana och planerade tillfällen under dagen för att arbeta mot målet. Analys Barnen hade en spretig kunskap innan vi startade perioden. Det vi observerat är att perioden gett dem matteglasögon ; de räknar pennor, pusselbitar, böcker. De sorterar efter färger och former, mäter varandra med kaplastavar och böcker. De jämför storlekar och söker sig till vårt mattefönster. Vi har medvetet använt oss av fler matematiska termer i den dagliga kommunikationen med barnen. Vi ser i vår dokumentation att vi tänker matte och har fått matteglasögon i vardagen. Genom att vi lyfte fram matematiken i vardagen har vi fått barnen att intressera sig mer av matematik. Vi kan efter fokusperioden konstatera att vi brast i vår kunskap kring barnets förkunskaper. I vår iver att starta upp gjorde vi inte tillräckliga observationer av barnens kunskapsnivå och la oss därför på en för låg eller för hög nivå. Vi korrigerade detta vid utvärderingen under periodens gång. En pedagog har deltagit i Margareta Forsbäcks utbildning Små barns matematik, vilket har gett stimulans och inspiration till övriga kollegor. Styrkan har varit att vi kunnat tillverka mycket enkla men bra material. Vi hade också större förkunskaper kring ämnet och kände oss säkrare än i naturvetenskap/teknik-perioden. Åtgärder till förbättring Till nästa fokusperiod vill vi ta reda på mer om barnens förkunskaper i matematik. 12
13 Mål Hållbar Utveckling Barnen är med och källsorterar i miljöhuset barnen vårdar sin inomhus- och utomhusmiljö och förskolans material Arbetssätt och resultat Vi genomförde de flesta aktiviteter utomhus som tex källsorterade i miljöhuset, plantering av växter och grödor, naturkunskap i vår närmiljö. Då gruppen var större märkte vi att de äldre barnen till viss del tog över aktiviteten och de yngre stod vid sidan om och hann bli distraherade av ljud och rörelse m.m. runt omkring. Analys Barnen hade redan innan vår fokus period, rätt god kunskap om källsortering och dess betydelse för vår miljö, då vi aktivt arbetat med detta under lång tid i vår verksamhet. Vi fördjupade oss i vår närmiljö och dess betydelse och upptäckte ett stort intresse gällande våra hällristningar. Barnen fick ny kunskap om vår natur och även om allemansrätten och vad den innebär. En brist hos oss pedagoger var att vi inte har tillräckliga kunskaper kring Hållbar Utveckling och dess betydelse. Trots otillräcklig kunskap har vi använt vår kreativitet för att hitta möjliga moment i vårt vardagsarbete med barnen. Ett exempel var då vi använde oss av avtvättbar vaxduk istället för papper till att skapa målningar. Att vi är en avdelning anser vi i detta fall vara både en styrka och svaghet. Vi bedömer att det är en styrka då vi i detta fall hade en begränsad kunskap inom ämnet och vi kunde genomföra aktiviteter tillsammans med alla barnen på förskolan. Åtgärder till förbättring Öka vår kunskap kring hållbar utveckling för att utveckla fokusperioden. 13
14 2.3 Förskola och hem Föräldrarna ges möjlighet att få vara delaktiga i förskolans verksamhet genom Dagliga möten föräldrar - personal Utvecklingssamtal Föräldramöten Föräldraråd Arbetssätt och resultat Daglig information Vi ger föräldrarna daglig information om deras barn samt dokumenterar vår dagliga verksamhet på en tavla i tamburen så alla kan se vad vi gör. Vi hänger även upp foton och dokumentation om våra mål och våra olika aktiviteter i tamburen så alla föräldrar ska kunna ta del av. Föräldrainflytande Vi erbjuder utvecklingssamtal till föräldrarna en gång per år. Vi har även fått en digital ram i tamburen där föräldrarna kan se bilder på vad vi gör i vår verksamhet. Alla pedagoger gör dagliga barnobservationer både genom skrift och bild. Viss information ges skriftligt till föräldrarna. Föräldramöten sker en gång per termin vi där vi informerar om olika saker och där det ges möjlighet för föräldrarna att ha inflytande och ställa frågor. Föräldraaktiviteter brukar vi ha på våren där alla föräldrar och barn och vi pedagoger träffas och har picknick och gör någon aktivitet. Föräldraråd har vi också där pedagoger, föräldrarepresentanter och bitr.rektor träffas och diskuterar olika frågor tillsammans Resultat och måluppfyllelse Det har varit svårt att få föräldrar att ställa upp som representanter och vid möten har det bara varit en representant närvarande. Föräldrarna har istället fått infoblad från förskolechefen hemskickat en gång i månaden. Vi har haft föräldramöte 1 gång per termin där föräldrarna haft möjlighet att vara aktiva. Utvecklingssamtalen erbjöds för alla barn under höstterminen. Under våren har avslutningssamtal hållits tillsammans med den förskollärare som ska ta över i förskoleklassen. Analys Ändringen angående utvecklingssamtalen, att ha det en gång per år istället för två har enbart varit positivt från föräldrarnas sida. Kvaliteten på utvecklingssamtalen har därmed blivit bättre men utvecklingssamtalen har varit tidskrävande när barngruppen har ökat till 28 barn och endast fyra pedagoger som ska ha samtalen. 2.6 Hållbar tillväxt Se under 2.2 Utveckling och lärande, fokusperiod Hållbar Utveckling. 14
15 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Mål Att ha ett förtroendefullt samarbete med förskoleklass, skola och fritidshem som stöd för barnens utveckling Att finna former för övergången mellan förskola och förskoleklass Arbetssätt Under hösten har vi samarbetar med fritidshemmet en gång i veckan, då personalen kommer hit och tar hand om våra barn medan vi har APT och planering. Ibland hjälps vi även åt med varandras barn vid stängning. Vi har också samarbete kring loven, då vi ibland slår ihop våra verksamheter. På våren planerar vi, i samråd med förskollärarna i förskoleklassen, inför besök med våra blivande sexåringar. Vi besöker förskoleklassen flera gånger så att barnen både får ta del av aktiviteter i nuvarande förskoleklass, men också bara träffa sin nya fröken själv. Samverkan med förskoleklass sker också vid överlämningssamtalen. Blivande förskoleklassläraren kommer till förskolan och tillsammans med föräldrarna görs en avrundning av tiden hos oss. Vi samarbetar med skolan i samband med gemensamma studiedagar en gång per år och att vi lånar skolans gymnastiksal Åtgärder till förbättring Att tillsammans med skolan och övriga förskolor i vårt nya område hitta gemensamma former för övergången från förskola till förskoleklass och fritidshem. 2.7 Integration Mål Barn som behöver en utbildning i det svenska språket får det. Förskolor arbetar så att det främjar barns och elevers språkutveckling Arbetssätt När ett nytt barn ska börja hos oss så träffar vi föräldrarna för inskolningssamtal. Vid detta samtal pratar vi om barnets bakgrund och önskemål om extra insatser kring barnets språkinlärning. Vid behov gör vi upp en handlingsplan för detta. De barn som har annat modersmål än svenska ingår i vår dagliga språkträning. I samband med att vi firar våra svenska traditioner, så visar vi på andra kulturers traditioner. Vi ritar flaggor, sjunger sånger och smakar på maträtter från andra länder. Vi arbetar mycket med bilder som förstärkning och försöker ständigt vara medvetna om våra kropps- och ansiktsuttryck samt att vi har ett tydligt språk. 15
16 2.8. Plan mot kränkande behandling Mål Alla barn, personal och föräldrar ska vara delaktiga i framtagandet av planen, Likabehandlingsplanen skall vara ett levande dokument inte bara ett dokument vi har i vår pärm Arbetssätt Vår plan är skriven utifrån skolverkets råd där det främjande arbetet, det förebyggande arbetet och det åtgärdande arbetet finns beskrivet. Den nya planen har sin grund i den föregående likabehandlingsplanen som fanns i rektorsområdet. Grundmaterialet är framtaget av en arbetsgrupp bestående av en representant för skolans ledning tillsammans med skolans socialpedagog och omarbetat för förskolan av bitr.rektor. Förslaget har sedan presenterats och diskuterats i de här grupperna: Ledningsgrupp Pedagogerna Föräldrarna Barnen Processen kan beskrivas med följande figur: Synpunkter från föräldrarna Arbete i personalgrupp Grundmaterial från ledning Presentation för de äldsta barnen Omarbetning i arbetsgrupp Omarbetning och uppdatering Presentation av den reviderade planen Utvärdering vid läsårsslut Analys Arbetet för att förebygga mobbing och kränkande behandling pågår ständigt. Det som är svårt är att hitta en struktur på vårt arbete så att vi går tillbaka och reflekterar och analyserar vad som hänt kontra det vi tillsammans med föräldrar och barn har skrivit i vår plan. Planen finns i en barnversion som vi använt oss av tillsammans med de större barnen. Åtgärder till förbättring Hitta en rutin för att utvärdera vårt arbete i barngruppen gentemot våra mål i likabehandlingsplanen 16
17 Revidera planen under läsåret ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET Under har den pedagogiska verksamheten på förskolan diskuterats och analyserats med anledning av den reviderade läroplanen som trädde i kraft i juli Pedagogerna har funnit en arbetsmodell med Fokusperioder som gjort att de fått ny positiv energi. Med verktyg från fortbildningar som Matematik i förskola och förskoleklass, NTA-lådor och Språkutvecklande arbetssätt har de satt upp tydliga mål för hur verksamheten ska stödja barnen i deras utveckling av kunskaper och förmågor. De har satt nyfikenheten och glädjen främst och fördjupat sig i barnens förkunskaper kring varje område som kommit upp och dokumenterat det som händer i samspelet mellan barnen och mellan barn och personal. De största förändringarna jag kan se är: Ökad medvetenhet i val av arbetssätt och förhållningssätt Ökat barnfokus och medvetenhet om när och varför du som pedagog väljer barn- eller vuxenfokus Att pedagogerna reflekterar och analyserar mer kring hur verksamheten ska utformas och förändras så att vi kan stödja barnen i deras allsidiga utveckling. Att Lpfö98/11 hålls levande i det dagliga arbetet Pedagogerna har brunnit för att hitta formerna för sitt nya arbete med fokusperioder och har testat, dokumenterat, analyserat och gjort om, allt i samarbete med barngruppen. Den största lärdomen har nog varit vikten av att ta reda på vilka förkunskaper barnen har och att lyssna, lyssna, lyssna. På barnen, på varandra som kollegor och på föräldrarna. Det är endast då som vi kan utforma en förskola som ger barnen det stöd det ska ha. 3.1 Åtgärder för förbättring Att under läsåret arbeta med fokusperiod Språk och kommunikation och göra en djupare analys av det resultat vi ser. Utveckla vår dokumentation med hjälp av att enbart ta bilder som vi sedan samtalar kring tillsammans med barnen. Vi vill skapa fler aha-upplevelser under Natur och teknik-periodens gång och vi ser att det är viktigt att ha relevant, föränderligt och lustfyllt material tillgängligt för barnen. Till nästa fokusperiod Natur och Teknik vill vi vara mera aktiva och plocka fram/bort material utifrån det vi ser händer i barngruppen Öka vår kunskap kring hållbar utveckling för att utveckla fokusperioden Hållbar utveckling. Till nästa fokusperiod vill vi ta reda på mer om barnens förkunskaper i matematik 17
18 Att tillsammans med skolan och övriga förskolor i vårt nya område hitta gemensamma former för övergången från förskola till förskoleklass och fritidshem. Hitta en rutin för att utvärdera vårt arbete i barngruppen gentemot våra mål i likabehandlingsplanen Revidera likabehandlingsplanen under läsåret SLUTORD Släbro förskola har sedan starten 2006 legat lite i skuggan av Släbro skola och varit en del av ett mycket stort rektorsområde med en rektor som ytterst ansvarig. Ur förskoleperspektiv har inte detta varit det optimala då många av förskolans frågor hamnar i skymundan. Under våren 2011 skedde en stor flytt av åk 4-6 från en av våra skolor i området till den andra samt flytt av en förskola in i skolans lokaler under pågående verksamhet. Detta har krävt mycket tid och energi från rektorsområdets skolledning. Trots detta har pedagogerna vid Släbro förskola gjort ett jättebra jobb och de strävar ständigt efter att hitta nya metoder och stimulerande material och att tillsammans med barnen utforska omgivningen. I nära samarbete och med stor lyhördhet för föräldrarna har de lyckats skapa en miljö som väcker barnens lust och nyfikenhet. Under läsåret som gått har förskolan haft en god stämning och stor arbetsglädje bland barn och pedagoger. Tillsammans med mig har pedagogerna sökt kunskap kring hur vi kan skapa en förskola värd namnet Framtidens förskola. Vi har kommit en bit på vägen och är stolta. Nyköping den 14 december 2011 Madeleine Svanström Bitr rektor Släbro-Råby rektorsområde 18
Kvalitetsredovisning 20010-11
Kvalitetsredovisning 20010-11 Råby förskola Tillsammans med skola och fritidshem är vi där för ditt barn. Innehållsförteckning 1. FÖRUTSÄTTNINGAR - STRUKTUR 1.1 Inledning - Grundfakta om förskolan - Underlag
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Örsängets förskola Örsängets förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi lägger stor vikt vid den dagliga kontakten, där vi skapar en god relation till vårdnadshavarna
Läs merLokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015
Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och
Läs merKvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2017-2018 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 833 41 Hammerdal 0644-320
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad
Läs merVITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet
Läs merKvalitetsredovisning 2010/2011. Tängsta förskola
Kvalitetsredovisning 2010/2011 Tängsta förskola Innehållsförteckning 1 FÖRUTSÄTTNINGAR - STRUKTUR - Grundfakta om förskolan - Underlag och rutiner för årets kvalitetsredovisning - Antal årsarbetare i barngrupp
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Läs merHandlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013
Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 (reviderad 2010) samt Nyköpings kommuns tjänstegarantier.
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs merför Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Läs merPedagogisk planering. Älvbackens förskola
Pedagogisk planering Älvbackens förskola 2016-2017 Organisation BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Lena Hannu Tel. 0927-72050 FÖRSKOLECHEF Birgitta Nilsson Tel. 0927-72051 ÄLVBACKENS FÖRSKOLA Ekmansväg 12 G 957
Läs merLäsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)
Handlingsplan för Vattenliljans förskola 2012-12-05 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 och Nyköpings kommuns tjänstegarantier. Normer och
Läs merLokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna
Läs merOrminge skolenhet 2014-03-12. Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014.
Orminge skolenhet 2014-03-12 Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014. 1 Orminge skolenhets organisation. Orminge skolenhet består av F- 6 skola, Myrans heldagskola och Östbacka
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2018-2019 Tra dga rdens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-05-14 Gäller till: 2019-06-30
Läs merMjölnargränds förskola
Mjölnargränds förskola Avdelning Orange Syftet med denna arbetsplan är att: Tydliggöra förskolans uppdrag utifrån olika styrdokument. Tydliggöra förskolan Mjölnargränds egna utvecklingsområden 2018/2019
Läs merLokal arbetsplan la sa r 2014/15
Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merFörskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/
Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn
Läs merArbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde
Arbetsplan för VillUt i Villans rektorsområde 2010-08-30 Lärmiljöer Alla pedagoger har insikt i lärmiljöns betydelse för barns lek, utveckling och lärande. Med lärmiljö menar vi: Pedagogernas förhållningssätt,
Läs merPedagogisk planering Älvbackens förskola
Pedagogisk planering Älvbackens förskola 2015-2016 Organisation BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske vik Lena Hannu Tel. 0927-72050 FÖRSKOLECHEF Birgitta Nilsson Tel. 0927-72051 ÄLVBACKENS FÖRSKOLA
Läs merför Havgårdens förskola
Verksamhetsplan för Havgårdens förskola H.t.2012- v.t.2013 Beskrivning av vår verksamhet Havgårdens förskola ingår i Nättraby rektorsområde och är den äldsta förskolan i området. Förskolan ligger centralt
Läs merArbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst
Arbetsplan 2015/2016 Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Innehåll Inledning... 1 Förutsättningar... 2 Läroplansmål - normer och värden... 3 Läroplansmål - utveckling och lärande... 4 Läroplansmål
Läs merPedagogisk planering. Älvbackens förskola
Pedagogisk planering Älvbackens förskola 2017-2018 Organisation BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Lena Hannu Tel. 0927-72050 FÖRSKOLECHEF Birgitta Nilsson Tel. 0927-72051 ÄLVBACKENS FÖRSKOLA Ekmansväg 12 G 957
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merArbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018
Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018 Presentation av Norrby Förskolor Norrby förskolor består av Hästskon och Pettersberg. Hästskon har 11 avdelningar fördelade i två hus. Pettersberg är en storavdelning
Läs merKVALITETSREDOVISNING
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2005-2006 Kommun Förskola Uppgiftslämnare : Eskilstuna : Syrenen : Natalie Lundholm Underlag för redovisningen Det som ligger som underlag för redovisningen är den självvärdering
Läs merKvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B
Kvalitetsrapport läsåret 15/16 Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys...
Läs merArbetsplan 2016/2017 för förskolorna:
Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Förvaltningen förskola och skola Förskolorna
Läs merVerksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016
Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merLokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merFamiljedaghemmen Sävar. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14
1 Familjedaghemmen Sävar Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14 Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3-7 Slutord 8 Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Björnen FÖRSKOLAN BJÖRNENS VISION Vi vill varje dag ta till vara och uppmuntra allas förmågor 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar
Läs merInnehå llsfö rteckning
1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål
Läs merVERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merArbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen
Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen 2016-2017 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande
Läs merVerksamhetsplan Vasa Neon Förskola
Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Läs merVerksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Åbytorps förskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. Mål och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Läs merFörskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Läs merArbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret
Arbetsplan för förskolan Slottet Läsåret 2018-2019 Förskolans arbete utgår från följande lagar och styrdokument: Skollagen(2010:800) Läroplanen för förskola Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande
Läs merKvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Läs merLOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15
LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 Vår vision Verksamheten i vårt område utgår från en gemensam grundsyn kring det kompetenta barnet, kunskap och lärande Verksamheten skall präglas av glädje, lust
Läs merLokal arbetsplan för Eneryda förskola
Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.
Läs merVerksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016
Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna
Läs merArbetsplan Älvbackens förskola
Arbetsplan Älvbackens förskola 2013/2014 Organisation BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tel. 0927-72050 FÖRSKOLECHEF Birgitta Nilsson Tel. 0927-72051 ÄLVBACKENS FÖRSKOLA Ekmansväg 12 G 957 93 Pello
Läs merArbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola
150102 Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se
Läs merPedagogisk plan för Jordgubbens förskola
Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1
Läs merHällabrottets förskola
1(7) 2016 06 15 Verksamhetsplan Hällabrottets förskola 2016/2017 2 förskolechef: Pernilla Nilsson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetsidé 4. Hällabrottets förskola års hjul (under arbete) 5.
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Edsbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till vårdnadshavare - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Läs merLokal handlingsplan. Läsåret 2013/2014. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010
131014 Lokal handlingsplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Alla är olika och lika bra Läsåret 2013/2014 NORMER OCH VÄRDEN Ett eller två prioriterade strävansmål
Läs merSenast ändrat
Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merKvalitetsredovisning. Gredelby Förskola
Kvalitetsredovisning 2010-2011 Gredelby Förskola a a Postadress: Knivsta kommun, Gredelby förskola 741 75 Knivsta Besöksadress: Häradsvägen 13, 741 75 Knivsta Tel: 018-34 79 40 Grundfakta Gredelby förskola
Läs merArbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.
Läs merLOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013
LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN Hösten- 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98/10. Läroplanen är
Läs mer2.1 Normer och värden
2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,
Läs merArbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen
Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen 2017-2018 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande
Läs merArbetsplanen är reviderad i oktober 2009
er Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009 Vår värdegrund på Kirsebergstornets förskola Vi pedagoger som arbetar på Kirsebergstornets förskola vill att barnen ska mötas i en öppen, varm och demokratisk
Läs merEn förskola på kristen grund
En förskola på kristen grund Arbetsplan 2018-2019 Innehållsförteckning 1. Värdegrund 2. Organisatoriska förutsättningar 3. Pedagogiska förutsättningar (byta rubrik) 3.1 Miljö och material 3.2 Ett utforskande
Läs merKvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015
Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830
Läs merVerksamhetsplan för Ringarens förskola
Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...
Läs merArbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin
Köpings kommun Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Läsår 2014 2015 Caroline, Ingrid, Anki Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.
Läs merArbetsplan för Violen
Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Läs merArbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun
FAMILJEDAGHEM/ FAMILJEFRITIDSHEM Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. och riktlinjer... 4 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 5 2.3 Barns inflytande...
Läs merArbetsplan 2015/2016 för förskolorna:
Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning
Läs merReviderad i juni 2016 ARBETSPLAN. Förskolan Kullalyckan
Reviderad i juni 2016 ARBETSPLAN Förskolan Kullalyckan 2(7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 4 Föräldrasamverkan 4 Rutinsituationer 4 Barns inflytande
Läs merLokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd
Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell
Läs merArbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret
Arbetsplan för förskolan Baronen Läsåret 2018-2019 Förskolans arbete utgår från följande lagar och styrdokument: Skollagen(2010:800) Läroplanen för förskola (Lpfö-98/16) Lag om förbud mot diskriminering
Läs merFörskolebarns framtidstro - vår utmaning
Sid 1 (5) Ving- Åker Förskolebarns framtidstro - vår utmaning Att börja på förskola innebär en stor omställning för familjen. Detta är vi medvetna om och har därför försökt skapa en trygg och stimulerande
Läs merLOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo
LOKALL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2011-2012 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö
Läs merLOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete
Läs merArbetsplan för Östra förskolan
Bildningsförvaltningen Område Öst/Tingdal HT 2015 Arbetsplan för Östra förskolan Inledning: Östra förskolans arbetsplan bygger på de olika styrdokumenten som läroplanen, bildningsnämndens mål samt vårt
Läs merArbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter
Arbetsplan Pilen handlingsplan Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter Innehållsförteckning 1. Förskolans verksamhet och förutsättningar...3 2. Kvalitetsarbetet...3 3. Utvecklingsåtaganden...4
Läs merVerksamhetsplan Förskolan 2017
Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade
Läs merVerksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller till:
Läs merLokal arbetsplan 14/15
Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning:...Blå Presentation av Blå Regnbågen Regnbågens förskola bedrivs i fräscha öppna lokaler som ligger i anslutning till
Läs merFörskolan Vindan. Förskolan Vindan. Vindan är en förskola med en avdelning för barn 1-6 år. Arbetslaget består av:
Verksamhetsplan 2016 Förskolan Vindan Förskolan Vindan Vindan är en förskola med en avdelning för barn 1-6 år. Arbetslaget består av: 5 förskollärare 2 barnskötare 1 kokerska 1 lokalvårdare på deltid Förskolechef
Läs merARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN
ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad
Läs merPedagogisk planering Jordgubbens förskola
Pedagogisk planering Jordgubbens förskola År 2016-2017 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Lena Hannu Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1 Birgitta
Läs merRUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013
RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Långtäppans förskola Avdelning Skrållan Övergripande I arbetslaget finns det tre personal fördelat på 2,75 % tjänst. Det är två förskollärare
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2011-2012 1 Inneha llsfo rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål
Läs merLOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Stockens förskola ALINGSÅS
LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 Stockens förskola ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Stockens förskola är en liten förskola med två avdelningar som öppnade i mitten på april 2008. Den ligger i en
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2013/14
LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Läs merKvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola
Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola Inlämnad av Eva Hoffström 1 Inledning Som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av
Läs merREDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13.
REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13. Förskola pedagogisk omsorg. Enhet: Kärna Förskoleenhet Förskolechef: Linda Hellberg Gustafson 1. PRESENTATION AV ENHETEN. Enheten
Läs merArbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015
Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi
Läs merKvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret
Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Läs merLagga och Långhundra rektorsområde Lokalarbetsplan Lagga Förskola
Lagga och Långhundra rektorsområde Lokalarbetsplan 2011-2012 Lagga Förskola Innehåll Grundfakta... 5 1 Målområde: Normer och värden... 6 1.1 Mål för den egna verksamheten... 6 1.2 Handlingsplan för att
Läs merSJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Läs merKvalitetsrapport Förskola
Kvalitetsrapport Förskola Läsåret 2015/2016 Förskolans namn.. Förskolechef. 1. Beskrivning av verksamheten En kort presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation: ledning, pedagoger, arbetslag
Läs merArbetsplan för Regnbågens förskola
Arbetsplan för Regnbågens förskola Läsåret -18/19 FÖRUTSÄTTNINGAR Regnbågens förskola öppnades i augusti 2010. Av de sex personer som arbetar på Regnbågens förskola öppnades i augusti 2010. Av de sex personer
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merLOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013
LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98 och
Läs merLokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012
Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges
Läs mer