ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING Barn- och kvinnocentrum i Östergötland. Tillsammans för. Kvinnors och barns allra bästa hälsa

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2007 Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Tillsammans för Kvinnors och barns allra bästa hälsa

2 ÅRSREDOVISNING Produktionsenhetschefens kommentar 3 Uppdrag och vision 5 Organisationsbeskrivning 6 Omvärldsanalys och framtidsbedömning 7 Medborgar/kundperspektivet 10 Förnyelseperspektivet 13 Processperspektivet 15 Medarbetarperspektivet 22 Ekonomiperspektivet 28 Bilagor Verksamhetsstatistik 33 Resultaträkning 35 Finansieringsanalys 37 Investeringsredovisning 37 Balansräkning 38

3 ÅRSREDOVISNING Produktionsenhetschefens kommentar Den ökande produktion som vi sett de senaste åren har fortsatt. Framför allt är det inom öppenvården vi ser ökningen men även förlossningarna har ökat och vi ser en fortsatt ökad belastning inom barnmedicin, där den ökade vårdtyngden inom slutenvård (såväl vad gäller barn med kronisk sjukdom som inom neonatalvården) leder till att allt fler patienter måste omhändertas i öppenvård samtidigt som vi där också har ett ökat inflöde av remisser och jourfall. Både de ökande förlossningstalen och den mycket snabba medicintekniska utvecklingen har gjort att länets neonatalvård varit hårt belastad. På US har den neonatala intensivvården vid flera tillfällen tvingats till intagningsstopp. Mammor som förväntats föda för tidigt har då hänvisats utanför länet och vi har inte heller klarat att ta emot alla regionpatienter. Nytt avtal inför 2008 med såväl E-län som med övriga län i regionen innebär att vi nu kan förstärka den neonatala intensivvården och därmed få bättre förutsättningar för att klara vårt uppdrag. Som en följd av att vi tar hand om fler patienter och att vårdtyngden ökar har vi högre kostnader för medicinsk service, läkemedel och utomlänsvård. Att ta hand om fler och svårare sjuka patienter har också inneburit att personalkostnaderna ökat. Det för året godkända underskottet på 20 Mkr har inte kunnat hållas och bokslutet visade på 36 Mkr. Det försämrade resultatet beror till största del av de ökade volymerna och vårdtyngden inom barnmedicin. Under våren genomfördes en extern revision av BKC:s verksamhet. Revisorerna konstaterade att vi har en bra verksamhet med hög kvalitet och nöjda patienter. Vi klarar också avtalet med HSN förutom då det gäller ekonomin och i jämförelse med andra bedriver vi en resurssnål verksamhet. Brister som lyfts fram är brist på specialistutbildad personal, samt behov av mer långsiktiga strategier och en tydligare styrning inom centrum. Utifrån revisorernas rapport har landstingsstyrelsen beslutat tillskjuta 35 Mkr till vår budget Summan inkluderar det tidigare godkända underskottet och ska även finansiera förstärkning av neonatal intensivvård och kommande hyreskostnadsökning på US. Handlingsplaner för en budget i balans ska tas fram och verkställas. Under 2008 behöver vi reducera kostnader med minst 16 Mkr. De åtgärder vi arbetar med täcker många olika områden och då de får helårseffekt bör de ge en besparing motsvarande den önskade nivån. Dock vet vi att vi inte får helårseffekt av allt och vi har därför fått ett godkänt underskott för 2008 på 7 Mkr. Inför 2009 har vi dessutom ytterligare reduceringskrav. Ett stort problem på BKC är bristen på specialistutbildad personal. Vi är inne i en mycket uttalad generationsväxling, vilket ställer stora krav på kompetensöverföring och även belastar ekonomin. Trots att vi sedan flera år arbetar aktivt med denna fråga kommer vi att ha det fortsatt besvärligt och på några områden vara beroende av inhyrd personal. Utbildningsinsatser behövs och lönenivåer måste vara konkurrenskraftiga. Detta kräver dock ekonomiska resurser vilket innebär att vi måste arbeta långsiktigt med dessa frågor.

4 ÅRSREDOVISNING Trots hög arbetsbelastning försöker vi bevara den höga aktiviteten inom forskningsutvecklings- och undervisningsområdet och vi arbetar intensivt med patientsäkerhetsfrågorna. Vi strävar efter ett ständigt pågående förbättringsarbete och vi ser också förbättrade resultat såväl vad gäller medicinsk kvalitet som i patient- och medarbetarenkäter. Resultat i olika mätningar, revisioner och inspektioner liksom uppgifter från avvikelsearbetet används i utvecklingsarbetet. Varje år sammanställs våra resultat i särskild kvalitetsrapport. Samarbetet i regionen och inom länet fungerar bra. Den nya politiska majoriteten gav oss inför 2007 i uppdrag att stärka det lokala perspektivet på varje sjukhus och att utreda kvinnoklinikens organisation. Efter organisationsutredning delades Kvinnokliniken i Östergötland åter upp i tre kliniker men med en tydlig struktur för det länsövergripande samarbetet. Efter sommaren genomfördes en enkät på kvinnokliniken LiM vilken visade att en tydlig majoritet av medarbetarna önskar en privatisering av verksamheten. Därefter har kvinnosjukvården ingått i den upphandling som är planerad på LiM och som kommer att genomföras under Fokus för kommande år är självklart att uppnå ekonomisk balans. Ett godkänt underskott för 2008 på 7 Mkr ger rimliga förutsättningar då våra kostnadsreducerande åtgärder inte fullt ut ger helårseffekt under Det krävs dock ytterligare besparingar inför 2009 och vi kommer därför att arbeta vidare med de mer långsiktiga strategierna för barn- och kvinnosjukvården i länet. Vår strävan är att klara besparingarna och att ha en barn- och kvinnosjukvård med högsta kvalitet, god patientsäkerhet och tillgänglighet samt med ett aktivt och ständigt pågående forsknings- och utvecklingsarbete. Ditte Pehrsson-Lindell Centrumchef

5 ÅRSREDOVISNING Årsredovisning 2007 Antal invånare att betjäna är Uppdrag och Vision Barn- och kvinnocentrum (BKC) bildades i januari Ingående verksamheter är barn- och ungdomsmedicin och kvinnosjukvård i Östergötland. BKC - Vision - Tillsammans för kvinnors och barns allra bästa hälsa. BKC - Verksamhetsidé - Förebygga, bota och lindra sjukdomar hos kvinnor och barn. - Skapa och förmedla kunskap inom vårt verksamhetsområde. BKC - Grundläggande värderingar - Verksamheten präglas av helhetssyn, samverkan och respekt för alla som unika individer - Allas delaktighet - Engagerat och kompetent ledarskap - Lära av andra, ständiga förbättringar och kompetensutveckling - Vi ser forskning, utveckling och utbildning som viktiga delar av verksamheten - Ett gott etiskt förhållningssätt Barn- och ungdomsmedicin tillhandahåller hälso- och sjukvård till personer upp till fyllda 18 år. Följande sjukdomsgrupper utgör huvudsakligt innehåll: Allmän och akut pediatrik, allergi- och luftvägssjukdomar, endokrinologi/diabetes, magtarmsjukdomar, barnkardiologi, neurologi, neonatologi, onkologi, ledsjukdomar samt njuroch urinvägssjukdomar.

6 ÅRSREDOVISNING Kvinnoklinikerna bedriver hälso- och sjukvård inom gynekologi och obstetrik. Huvudprocesserna är: Vårdkedjan kring kvinnan med gynekologisk sjukdom med gynekologisk mottagning, dagkirurgi och gynekologisk slutenvård. Vårdkedjan kring den gravida kvinnan med MVC, förlossning, BB och BBmottagning. Preventivt och hälsofrämjande arbete med t ex preventivmedelsmottagning, ungdomsmottagning och STD-verksamhet BKC bedriver forskning, utveckling och undervisning i nära samarbete med Hälsouniversitetet i Linköping. Verksamheten betjänar huvudsakligen de invånarna i Östergötlands län samt tillhandahåller högspecialiserad regionvård inom pediatrik, gynekologi och obstetrik för sydöstra regionens invånare. Verksamheten bedrivs på länets tre sjukhus och på flera vårdcentraler. Organisationsbeskrivning FoU-samordnare Centrumchef EA Ekonomi -chef HR Personalchef IT IT-samordnare Verksamhetsutvecklare Kvinnoklinikerna i Östergötland Verksamhetschefer Barnklinikerna i Östergötland Verksamhetschefer Antal anställda omräknat i heltider 814 Omsättning Mkr 663 Resultat Mkr -36 Eget kapital Mkr -67,9 Antal vårdplatser 120 Antal vårdtillfällen Antal läkarbesök Antal sjukvårdande behandlingar

7 ÅRSREDOVISNING Barn- och kvinnocentrum är en enhet inom landstinget i Östergötland. Landstingets uppdrag är att i enlighet med lagen svara för östgötarnas hälso- och sjukvård. Landstinget i Östergötlands vision är att med utgångspunkt i sitt uppdrag medverka till att östgöten kan leva: - Ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. - Ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. - Ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. - Ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning. - Ett liv där man känner trygghet i att vården finns tillgänglig när man behöver den och där man har möjlighet att välja vårdgivare och tidpunkt för behandling. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85% av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation är omfattande och har ca medarbetare. Bruttoomslutningen år 2007 var ca 10 miljarder kronor. Omvärldsanalys och framtidsbedömning Barn- och kvinnocentrum bildades 2004 och är en länsövergripande organisation. Att gå från en traditionell sjukhusbunden organisation till att arbeta tillsammans i hela länet är en stor omställning där olika kulturer och arbetssätt måste jämkas samman till något som kan fungera för alla. Nya arbetssätt är berikande och vi har mycket att lära av varandra, samtidigt är detta en process som kommer att ta lång tid. Med tanke på framtida utmaningar är det viktigt att fortsätta det länsövergripande arbetet inom barn- och kvinnosjukvården. Som länsövergripande organisation ska BKC samverka med de tre närsjukvårdscentrumen, med andra länscentrum, med Östergötlands alla kommuner och med barn- och kvinnoklinikerna i vår region. Att finna bra och effektiva former för denna samverkan är viktigt och en utmaning för oss. I de uppdrag som den nya politiska majoriteten gav inför 2007 ingick att stärka det lokala perspektivet på varje sjukhus liksom att länsövergripande kliniker skulle omprövas. Efter organisationsutredning delades Kvinnokliniken i Östergötland

8 ÅRSREDOVISNING därför ånyo upp i tre kliniker men med ett tydligt länsövergripande samarbete. Därefter har medarbetarna på kvinnokliniken LiM önskat en privatisering och verksamheten ingår nu i den upphandling som är planerad på LiM under Vi har goda erfarenheter av samarbete med privata vårdgivare inom barn- och kvinnosjukvården men det är självklart ändå en utmaning och oerhört viktigt ur ett patientperspektiv att vi kan skapa goda samarbetsformer med den nya stora privata vårdgivaren på LiM. Regionsamarbetet inom barn- och kvinnosjukvården fungerar bra med ett väl fungerande samarbete i Regionala medicinska programgruppen (RMPG) och regionala centrumrådet. Inom kvinnosjukvården har detta utvecklats till ett allt mer aktivt arbete där man bl a jämför resultat och arbetar fram gemensamma strategier för verksamheten. Vi går från att arbeta med regionsjukvård till att arbeta med sjukvården i regionen. Att stärka förtroendet och utveckla formerna för samverkan inom sydöstra regionen är viktigt. Medicinskt står vi inför många utmaningar. Inom barn- och ungdomsmedicin ökar psykosomatiska och psykosociala problem i omfattning och svårighetsgrad, barnet är symtombärare i familj och samhälle. Likaså har vi en växande skara av barn med kroniska hälsoproblem och därmed återkommande och långvariga behov av kontakt med sjukvården. Det rör sig dels om sjukdomar vi inte kände till eller hade förut, dels om kända sjukdomar som man idag klarar av att behandla men med kvarstående sjukvårdsbehov. Således har gruppen svårt sjuka och kroniskt sjuka barn ökat. Vi ser samtidigt också ökande födelsetal och därmed större grupper av barn i de yngre åldrarna där konsumtionen av vård är högre än hos äldre barn. Följden av såväl den medicinska utvecklingen som volymförändringarna är att vi har svårt att få resurserna för barn- och ungdomsmedicin i Östergötland att täcka behoven. Inför 2008 har vi fått ett budgettillskott men det är ändå en mycket stor utmaning att klara uppdraget. Inom kvinnosjukvården finns också en tydlig ökning av psykosocial problematik. Förändringar i befolkningens sjukdomspanorama påverkar dessutom starkt kvinnosjukvården, med exempelvis fler komplicerade graviditeter och förlossningar pga ökad andel mödrar med övervikt, diabetes osv. Nya medicinska möjligheter inom ex fosterdiagnostik ställer också nya krav. Samtidigt har vi just nu stora ungdomskullar och födelsetalen ökar successivt och kommer att fortsätta öka under en rad av år, resurserna skall därmed också räcka till allt fler patienter. Följden av den medicinska utvecklingen och de ökade volymerna är att resurserna för kvinnosjukvård i Östergötland har svårt att täcka behoven. Ett budgettillskott inför 2008 förbättrar situationen men det är fortfarande en stor utmaning att klara uppdraget. Den kommande privatiseringen av kvinnosjukvården på LiM kommer också att ställa nya krav på samverkan och uppföljning. Hög produktion, ökad vårdtyngd och snabb medicinteknisk utveckling har avspeglats i ekonomiskt underskott. Mycket liten del av verksamheten inom barnoch kvinnosjukvård är styrbar och kostnaden följer patienten. Patientsäkerheten har krävt vissa personalförstärkningar och dessutom finns behov av en ökad andel vidareutbildade sjuksköterskor och barnmorskor. Extern revision under året har bekräftat problematiken och föranlett landstingsstyrelsen att tillskjuta nya budgetmedel inför Utvecklingen fortsätter dock i oförändrad takt och det krävs ett fortsatt hårt rationaliseringsarbete för att klara barn- och kvinnosjukvården inom givna budgetramar.

9 ÅRSREDOVISNING års medarbetarenkät visade inom flera områden förbättrade resultat jämfört med mätningen Stressnivån är dock fortfarande hög och det finns flera andra förbättringsområden. En mycket besvärlig generationsväxlingsproblematik påverkar under de närmaste åren såväl arbetsmiljö som ekonomi negativt och gör att vi inom några områden kommer att vara beroende av inhyrd personal. Det är mycket viktigt att arbeta vidare för att skapa hälsofrämjande och attraktiva arbetsplatser och därmed säkra tillgången till kompetent personal i framtiden. En allt större öppenhet vad gäller vårdens resultat kommer att prägla framtiden. Öppna jämförelser är ett exempel på detta. På BKC sammanställer vi därför årligen såväl medicinska resultat som resultat vad gäller kundtillfredsställelse, FoU, produktion och ekonomi i särskild kvalitetsrapport. Ett systematiskt förbättringsarbete med bred delaktighet av medarbetarna och tid, engagemang och resurser för FoUU är avgörande för en positiv utveckling och långsiktigt den viktigaste framgångsfaktorn för att vi skall klara vårt uppdrag.

10 ÅRSREDOVISNING Styrkortsuppföljning, verksamhet och resultat Medborgar-/ kundperspektivet nyckelindikatorer Strategi 1: Patienter och remittenter känner sig trygga med att en god hälso- och sjukvård ges efter behov och är effektiv under hela vårdprocessen. Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan uppföljning Målvärde Tillgänglighet Andel som mottagits 100% 86% 94% 88% inom 90 dagar. Andel som opererats 90% 96% 96% 94% inom 90 dagar. Nöjda patienter och remittenter Patienttillfredsställelseindex (PTI) PTI ÖV PTI SV 90% 90% 74% 69% 67% 63% Nöjda remittenter >5 av 7 6,1 5,6 Strategi 2: Våra patienter känner delaktighet, har kunskap och kan påverka sin hälsa. Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan uppföljning Målvärde Högkvalitativ och individanpassad vård Andel klin som gjort kvalitetsrapport innehållande medicinska 100% 100% 100% 100% och omvårdnadsresultat. Andel delaktiga enligt patientenkäter ÖV80% SV80% 76% 66% 74% 63%

11 ÅRSREDOVISNING Strategi 3: Nöjda studenter Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan uppföljning Skapa goda Andel nöjda studenter förutsättningar för Vt/Ht undervisning, forskning och utvecklingsarbete Målvärde % 95/100% 100%/96% 95%/89% Analys och reflektion Vi har överlag relativt god tillgänglighet till mottagningar och behandlingar och ett ständigt arbete pågår för att klara tillgänglighetsmålen. Dock ser vi nu en försämring inom barnmedicin där vi inte längre fullt ut klarar vårdgarantin. Orsaken är dels att akutvård och tung slutenvård tar allt större resurser, dels att inflödet av remisser från primärvården ökat markant samt att det dessutom är brist på specialistutbildade läkare och barnsjuksköterskor och att privatläkarna i länet haft något färre besök under Barnkliniken på ViN är pilotklinik i landstinget då det gäller kapacitetsstyrning och vi hoppas det arbetssättet skall ge möjlighet att öka mottagningskapaciteten. Pga mycket högt patienttryck inom neonatal intensivvård på US har vi tvingats till intagningsstopp vid flera tillfällen under året. Mammor som förväntats föda för tidigt har då hänvisats utanför länet och vi har inte heller kunnat ta emot alla regionpatienter. Resurstillskott från samtliga län i regionen inför 2008 möjliggör nu en förstärkning av neonatalvården. Samarbetsavtal med Sörmlands läns landsting under 2007 gällande akut barnsjukvård under jourtid på barnkliniken ViN har bara givit en marginell ökning av patienter från Sörmland. Avtalet har förlängts under LiÖ:s öppenvårdsenkät genomfördes under våren och slutenvårdsenkäten under hösten. Dessa enkäter täcker barnsjukvård och gynekologi. Den obstetriska vårdprocessen ingår inte i dessa enkäter och följs därför istället med egna enkäter inom KK. Glädjande nog finner vi i landstingsenkäterna förbättrade resultat för såväl barn- och ungdomsmedicin som för gynekologi jämfört med resultaten vid föregående mätning I slutenvårdsenkäten hade gyn.avdelningen på ViN landstingets bästa resultat och såväl den avdelningen som gyn.avdelningen på US hörde till de 10 avdelningar som förbättrat sitt resultat mest sedan föregående mätning Även barn- och kvinnosjukvårdens egna enkäter visar goda resultat. Remittentenkät till regionremittenter resp till remittenter inom länet genomfördes för andra gången under våren resp hösten. Resultatet visar att våra remittenter överlag är nöjda och vi ser också att resultatet förbättrats något sedan mätningen 2005.

12 ÅRSREDOVISNING Studerandeenkäter görs kontinuerligt och visar att våra studenter är nöjda med sin kliniska praktik. Bedömning av måluppfyllelse - Tillgängligheten till besök är god inom kvinnosjukvården men har försämrats inom barnmedicin pga ökat inflöde av patienter. Tillgängligheten till behandling/operation är god. - Ett flertal enkäter visar att de flesta patienter är nöjda med vården och resultaten har förbättrats över tid. - Studenterna är nöjda med sin kliniska praktik. - Regionsamarbetet fungerar bra. Remittentenkät visar goda och förbättrade resultat. - Medicinska resultat sammanställs i årlig verksamhets- och kvalitetsrapport, resultaten är överlag goda. - Patientsäkerhetsdialoger genomförs i samarbete med landstingets patientsäkerhetsenhet.

13 ÅRSREDOVISNING Förnyelseperspektivet nyckelindikatorer Strategi 1: Nationellt ledande inom utbildning Framgångsfaktor Handledning, introduktion. Samverkan med HU Nyckelindikator/annan uppföljning Målvärde Nöjda studenter Vt/Ht 90% 95/100% 100%/96% 95%/89% Strategi 2: Forskning i internationell klass Framgångsfaktor Ett fritt och kritiskt tänkande där forskning och utvecklingsarbete synliggörs för alla. Sjukvårdsnära forskning gynas. Nyckelindikator/annan uppföljning Antal disputationer. Antal halvtidskontroller Antal publikationer Antal doktorander Antal övergripande regionala FoU-projekt Antal strategiska forskningsprojekt Antal ALF-veckor Antal LFoU-veckor Antal pågående ALFprojekt Andel ekonomiska resurser för FoU i relation till centrumets intäkter Målvärde Oförändr eller ökat antal x % x=inkl externa Strategi 3: Forskning och utveckling samt utbildning (FoUU) ska utnyttjas som stöd för verksamhetsutveckling Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan uppföljning Målvärde Hög aktivitet angående förbättringsarbete Antal genomförda förbättringsarbeten 20 st/år 72 st 43 st 59 st Förståelse för och positiv attityd till FoUU Förändringsklimat enl medarbetarenkät Bättre än (LiÖ) 61% (61%) 42% (45%)

14 ÅRSREDOVISNING Analys och reflektion BKC kännetecknas av hög aktivitet inom forsknings- utvecklings- och utbildningsområdet. Målet är att vara nationellt ledande inom utbildning, ha forskning av internationell klass samt utnyttja FoU som stöd i verksamhetsutvecklingen. Svårigheter finns att med den allt mer belastade verksamhet vi har, utnyttja all den tilldelade forskningstiden. Medarbetarna på våra kliniker har hög aktivitet i bedsideundervisning av såväl läkarstudenter som studenter från sjuksköterske- och omvårdnadsprogrammen. Enligt enkäter är studenterna mycket nöjda med sin kliniska praktik. Inom BKC finns ett flertal länsövergripande samarbetsgrupper/nätverk som bidrar till att sprida kunskap och kvalitetsförbättringar mellan klinikerna. Kvalitets- och förbättringsarbetet pågår ständigt. Vår organisation för systematiskt förbättringsarbete innebär att det i verksamheten finns kvalitetsombud/kvalitetsansvariga som tillsammans med vårdenhetschef och medicinskt ansvariga läkare är motorer i arbetet med ständiga förbättringar. Förbättringsarbetet görs strukturerat med hjälp av olika verktyg såsom PDSA-hjulet, processkartläggning, genombrottsprojekt och kapacitetsanalys. Verksamhetsutvecklarna finns som stöd i detta arbete. Färdiga arbeten skrivs in i kvalitetsrapport som läggs ut på den gemensamma servern. Ytterligare forum för att sprida kunskap om förbättringsarbetet är via årlig kvalitets- och forskningsdag för alla medarbetare samt genom kvalitetsråd, avvikelsegrupper och nyhetsbladet BKC.nu. Många utvecklingsprojekt pågår, exempel på detta är: genombrottsprojekt i Qulturums regi gällande medicinska resultat inom förlossningsvården och läkemedelshantering inom barnmedicin. Vi arbetar med kapacitetsanalys inom barnkliniken ViN. Förbättringsarbete och förstärkning av barnjourverksamheten i länet pågår. Utvecklingen mot ett barnsjukhus på US fortsätter, ett led i detta är barnkirurgiprojektet. Ny screeningmodell för ultraljud under graviditet inkluderande NUPP har införts under året. Patientsäkerhetsarbete pågår på förlossningsavdelningarna där bl a koordinatorsfunktion införs. Vi arbetar också i enlighet med vårt åtagande med utveckling av våra ungdomsmottagningar och vi har infört samordningsfunktion för kroniskt sjuka barn. Länsgemensamt IT-stöd för gynekologisk cellprovskontroll har införts, Reproduktionsmedicin har också fått ett nytt IT-stöd för sin verksamhet och förberedelsearbete för PJ 08 pågår. Bedömning av måluppfyllelse - Hög aktivitet och goda resultat inom FoUU - Kundsynpunkter och synpunkter från revisioner och externa inspektioner används i utvecklingsarbetet - Vi strävar efter ett ständigt pågående förbättringsarbete och många såväl stora som små utvecklingsprojekt pågår.

15 ÅRSREDOVISNING Processperspektivet nyckelindikatorer Strategi 1: Patienten ska ges möjlighet att påverka sin vård Framgångsfaktor Respekt och lyhördhet för patientens önskemål och behov Nyckelindikator/annan uppföljning Andel patienter som känner sig delaktiga i besluten om vård och behandling Målvärde ÖV80% SV80% % 66% % 63% Strategi 2: Våra processer ska vara effektiva Framgångsfaktor Kunskapsbaserade och effektiva arbetsmetoder Nyckelindikator/annan uppföljning Produktivitetsförbättring Sammanställning av medicinska resultat, deltagande i nationella fora och kvalitetsregister Målvärde 2% Årsvis ,2% ja ,6% ja ,2% ja Strategi 3: Patientens vård ska vara säker Framgångsfaktor Systematiskt patientsäkerhetsarb Nyckelindikator/annan uppföljning Antal avvikelser Rapp avvikelse/anställd Antal Lex Maria Andel avvikelser som avslutats inom 3 mån Målvärde Öka reg 1/år Minska 75% ,8 5 58% , ,5 5 Antal händelseanalyser Antal riskanalyser öka Gemensamma, uppdaterade och tillgängliga PM och vårdprogram Antal länsövergripande PM och vårdprogram öka KK 61 BK 164 KK21 BK 133

16 ÅRSREDOVISNING Produktion Kommentar: Vissn ökning av vårdtillfällen. Kommentar: Vårddagarna har sedan organisationsförändring 2004 reducerats något pga kortare vårdtider Trendbrott dock på barnkliniken US, med en nästa 32% ökning ( delvis pga org.förändr då barnkir enhet tillkom 2006).

17 ÅRSREDOVISNING Kommentar: Påtaglig vårdtyngdsökning på klinikerna på universitetssjukhuset. Slutenvården på BKC har idag endast 11,3% planerade vårdtillfällen (18,6% 2003). Slutenvården motsvarar nästa 70% av barnklinikens verksamhet, för KK mellan 50-60%. Kommentar: Trendbrott för medelvårdtider som ökar igen fra på universitetssjukhusets kliniker

18 ÅRSREDOVISNING Kommentar: Vikt kopplat till volymer visar en ökad vikt/patient framförallt på klinikerna på universitetssjukhuset där också kostnaderna ökat mest. Kommentar: Successiv ökning av öppenvård. Överföring från slutenvård och fler remisser (10-30%) från primärvården påverkar. Andelen nybesök har ökat från 19% 2003 till 43,5% Barnklinikerna arbetar för att föra ut mer av lättare återbesök till primärvård och privatläkare för att hålla vårdgarantin. Detta svårt då remisserna på barnklin ökar och privatläkarna 2007 tagit ca 2000 färre besök.

19 ÅRSREDOVISNING Kommentar: Sjukvårdande behandlingar följer samma utveckling som läkarbesöken. Beror på att självständiga ssk-mottagningar måste avlasta läkarna samt att volymerna totalt sett ökar. Regionvård och utomlänsremisser Viktiga utomlänsintäkter från Stockholm har förlorats över åren, då de nu i högre grad tar hand om sina egna barn, däremot högre andel av Gotlandsbarn under F-län utnyttjade 2007 enl KPP 113% gentemot avtalsbudget, varav 97% på barnkliniken US och 127% på kvinnokliniken US. Pga att neonatalavdelningen under 2007 ej kunde ta emot alla patienter som skickats från F-län utan några hänvisades till andra sjukhus, kom fakturor på ytterligare 3,4 Mkr att belasta BKC. H-län hade 2007 ett lägre utnyttjande, totalt 79% gentemot avtalsbudget, fördelat barnkliniken 67% och kvinnokliniken 105%. Här fakturerades i storleksordning 1,4 Mkr för neonatalpatienter som fått hänvisas till andra sjukhus Patienter som vårdats utanför Östergötland domineras helt av barnmedicinska fall och varierar kraftigt över åren, men har 2007 nått sin högsta nivå någonsin. Här ingår också hänvisade patienter enl ovan. Gemensamt beslut har nu tagits i regionen om ökad finansiering och utbyggnad av neo-iva 2008.

20 ÅRSREDOVISNING Kostn utomlänsremisser/år Kostn remisser/år År 2007 har full kostnadstäckning erhållits från HSN för utomlänsremitterade barn. Även hänvisade barn som neonatalvården pga resursbrist ej kunnat behandla på barnkliniken US ingår. Stora fluktuationer förekommer mellan åren men generellt klarar man alltmer komplicerad vård vilket innebär mer utomlänsvård och ibland upprepade kontakter. Remisser för utomlänsvård är ofta brådskande och rör sig om tillstånd av allvarlig natur som ofta skulle vara dödlig eller orsaka bestående funktionsnedsättning om ej åtgärd sker. Analys och reflektion Vi strävar efter säkra, effektiva processer med hög kvalitet och våra patienter ska känna att de har möjlighet att påverka sin vård. Stort focus läggs på medicinska resultat och årligen sammansälls en särskild kvalitetsrapport där dessa resultat lyfts fram. Processutveckling som genomförts och pågår är: - Nya lokaler för kvinnosjukvård och neonatalvård på US invigdes 13 april, vilket möjliggör nya processorienterade arbetssätt. - Deltagande i projekten vårdnära service och kapacitetsanalys. - Planering för Ronald McDonald hus vid US i Linköping fortsätter - Utvecklingsprojekt gällande barnjourverksamheten - Regiongemensam ultraljudsscreening av gravida där NUPP undersökning ingår har införts. - Fortsatt utveckling inom kvinnosjukvårdens operationsprocess med fler operationer som dagkirurgi/mottagningsop och medicinska metoder istället för kirurgiska där så är möjligt. Dessutom görs alltfler medicinska aborter som hemaborter. - Utveckling av ungdomsmottagningarna enligt åtagande. - Utveckling av samordnarfunktion för kroniskt sjuka barn enligt åtagande.

21 ÅRSREDOVISNING Planeringsarbete för Barnsjukhuset på US. Lokalplanering har pågått under året och byggnationen börjar våren Utveckling inom barnkirurgivården har pågått i särskilt projekt. - Medicinsk utveckling inom neonatalvården går snabbt och belastningen ökar också pga ökande födelsetal. För att klara uppdraget har vi fått resursförstärkning inför 2008 och en utökning av verksamheten har påbörjats under hösten. - För att öka patientsäkerheten inom förlossningsvården där belastningen under de senaste åren successivt ökat införs koordinatorsfunktion och utökning av antalet barnmorskor pågår. Båda förlossningsavdelningarna deltar i genombrottsprojekt i avsikt att förbättra medicinska resultat. Såväl på US som på ViN har mätbara förbättringar skett. - För att förbättra patientsäkerheten deltar barnmedicin med två team i genombrottsprojekt gällande läkemedelshantering. Produktiviteten har gått ned något trots att produktionen ökat. Detta förklaras av att kostnaderna ökat något mer än antalet unika individer som omhändertas inom centrum. Den allt tyngre och mer resurskrävande vården medför högre kostnader för medicinsk service, läkemedel och personal, vilket påverkar produktivitetsmåttet negativt. Även den omklassificering av läkemedel som skett påverkar produktivitetsmåttet negativt. Bedömning av måluppfyllelse - Produktionen har ökat under året - Utomlänsvården har ökat under året till stor del orsakat av upprepade intagningsstopp på avd för neonatal intensivvård - Patientsäkerheten är ett viktigt focusområde. Vi arbetar systematiskt med avvikelsehantering, händelse- och riskanalyser och använder Synergi för uppföljning. Antalet anmälda avvikelser ökar vilket är ett mål - Klinikerna deltar i patientsäkerhetsdialoger med patientsäkerhetsenheten. - Årligen sammanställs medicinska resultat i särskild kvalitetsrapport - Resultat av händelse- och riskanalyser liksom kundsynpunkter och synpunkter från egna och externa revisioner och granskningar ligger till grund för förbättringsarbete. Antalet förbättringsarbeten har ökat. - Processutveckling har under året skett inom en rad områden ex operationsprocessen, läkemedelshantering och förlossningsvård