ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING Barn- och kvinnocentrum i Östergötland. Tillsammans för. Kvinnors och barns allra bästa hälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅRSREDOVISNING 2007 1 ÅRSREDOVISNING 2007. Barn- och kvinnocentrum i Östergötland. Tillsammans för. Kvinnors och barns allra bästa hälsa"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2007 Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Tillsammans för Kvinnors och barns allra bästa hälsa

2 ÅRSREDOVISNING Produktionsenhetschefens kommentar 3 Uppdrag och vision 5 Organisationsbeskrivning 6 Omvärldsanalys och framtidsbedömning 7 Medborgar/kundperspektivet 10 Förnyelseperspektivet 13 Processperspektivet 15 Medarbetarperspektivet 22 Ekonomiperspektivet 28 Bilagor Verksamhetsstatistik 33 Resultaträkning 35 Finansieringsanalys 37 Investeringsredovisning 37 Balansräkning 38

3 ÅRSREDOVISNING Produktionsenhetschefens kommentar Den ökande produktion som vi sett de senaste åren har fortsatt. Framför allt är det inom öppenvården vi ser ökningen men även förlossningarna har ökat och vi ser en fortsatt ökad belastning inom barnmedicin, där den ökade vårdtyngden inom slutenvård (såväl vad gäller barn med kronisk sjukdom som inom neonatalvården) leder till att allt fler patienter måste omhändertas i öppenvård samtidigt som vi där också har ett ökat inflöde av remisser och jourfall. Både de ökande förlossningstalen och den mycket snabba medicintekniska utvecklingen har gjort att länets neonatalvård varit hårt belastad. På US har den neonatala intensivvården vid flera tillfällen tvingats till intagningsstopp. Mammor som förväntats föda för tidigt har då hänvisats utanför länet och vi har inte heller klarat att ta emot alla regionpatienter. Nytt avtal inför 2008 med såväl E-län som med övriga län i regionen innebär att vi nu kan förstärka den neonatala intensivvården och därmed få bättre förutsättningar för att klara vårt uppdrag. Som en följd av att vi tar hand om fler patienter och att vårdtyngden ökar har vi högre kostnader för medicinsk service, läkemedel och utomlänsvård. Att ta hand om fler och svårare sjuka patienter har också inneburit att personalkostnaderna ökat. Det för året godkända underskottet på 20 Mkr har inte kunnat hållas och bokslutet visade på 36 Mkr. Det försämrade resultatet beror till största del av de ökade volymerna och vårdtyngden inom barnmedicin. Under våren genomfördes en extern revision av BKC:s verksamhet. Revisorerna konstaterade att vi har en bra verksamhet med hög kvalitet och nöjda patienter. Vi klarar också avtalet med HSN förutom då det gäller ekonomin och i jämförelse med andra bedriver vi en resurssnål verksamhet. Brister som lyfts fram är brist på specialistutbildad personal, samt behov av mer långsiktiga strategier och en tydligare styrning inom centrum. Utifrån revisorernas rapport har landstingsstyrelsen beslutat tillskjuta 35 Mkr till vår budget Summan inkluderar det tidigare godkända underskottet och ska även finansiera förstärkning av neonatal intensivvård och kommande hyreskostnadsökning på US. Handlingsplaner för en budget i balans ska tas fram och verkställas. Under 2008 behöver vi reducera kostnader med minst 16 Mkr. De åtgärder vi arbetar med täcker många olika områden och då de får helårseffekt bör de ge en besparing motsvarande den önskade nivån. Dock vet vi att vi inte får helårseffekt av allt och vi har därför fått ett godkänt underskott för 2008 på 7 Mkr. Inför 2009 har vi dessutom ytterligare reduceringskrav. Ett stort problem på BKC är bristen på specialistutbildad personal. Vi är inne i en mycket uttalad generationsväxling, vilket ställer stora krav på kompetensöverföring och även belastar ekonomin. Trots att vi sedan flera år arbetar aktivt med denna fråga kommer vi att ha det fortsatt besvärligt och på några områden vara beroende av inhyrd personal. Utbildningsinsatser behövs och lönenivåer måste vara konkurrenskraftiga. Detta kräver dock ekonomiska resurser vilket innebär att vi måste arbeta långsiktigt med dessa frågor.

4 ÅRSREDOVISNING Trots hög arbetsbelastning försöker vi bevara den höga aktiviteten inom forskningsutvecklings- och undervisningsområdet och vi arbetar intensivt med patientsäkerhetsfrågorna. Vi strävar efter ett ständigt pågående förbättringsarbete och vi ser också förbättrade resultat såväl vad gäller medicinsk kvalitet som i patient- och medarbetarenkäter. Resultat i olika mätningar, revisioner och inspektioner liksom uppgifter från avvikelsearbetet används i utvecklingsarbetet. Varje år sammanställs våra resultat i särskild kvalitetsrapport. Samarbetet i regionen och inom länet fungerar bra. Den nya politiska majoriteten gav oss inför 2007 i uppdrag att stärka det lokala perspektivet på varje sjukhus och att utreda kvinnoklinikens organisation. Efter organisationsutredning delades Kvinnokliniken i Östergötland åter upp i tre kliniker men med en tydlig struktur för det länsövergripande samarbetet. Efter sommaren genomfördes en enkät på kvinnokliniken LiM vilken visade att en tydlig majoritet av medarbetarna önskar en privatisering av verksamheten. Därefter har kvinnosjukvården ingått i den upphandling som är planerad på LiM och som kommer att genomföras under Fokus för kommande år är självklart att uppnå ekonomisk balans. Ett godkänt underskott för 2008 på 7 Mkr ger rimliga förutsättningar då våra kostnadsreducerande åtgärder inte fullt ut ger helårseffekt under Det krävs dock ytterligare besparingar inför 2009 och vi kommer därför att arbeta vidare med de mer långsiktiga strategierna för barn- och kvinnosjukvården i länet. Vår strävan är att klara besparingarna och att ha en barn- och kvinnosjukvård med högsta kvalitet, god patientsäkerhet och tillgänglighet samt med ett aktivt och ständigt pågående forsknings- och utvecklingsarbete. Ditte Pehrsson-Lindell Centrumchef

5 ÅRSREDOVISNING Årsredovisning 2007 Antal invånare att betjäna är Uppdrag och Vision Barn- och kvinnocentrum (BKC) bildades i januari Ingående verksamheter är barn- och ungdomsmedicin och kvinnosjukvård i Östergötland. BKC - Vision - Tillsammans för kvinnors och barns allra bästa hälsa. BKC - Verksamhetsidé - Förebygga, bota och lindra sjukdomar hos kvinnor och barn. - Skapa och förmedla kunskap inom vårt verksamhetsområde. BKC - Grundläggande värderingar - Verksamheten präglas av helhetssyn, samverkan och respekt för alla som unika individer - Allas delaktighet - Engagerat och kompetent ledarskap - Lära av andra, ständiga förbättringar och kompetensutveckling - Vi ser forskning, utveckling och utbildning som viktiga delar av verksamheten - Ett gott etiskt förhållningssätt Barn- och ungdomsmedicin tillhandahåller hälso- och sjukvård till personer upp till fyllda 18 år. Följande sjukdomsgrupper utgör huvudsakligt innehåll: Allmän och akut pediatrik, allergi- och luftvägssjukdomar, endokrinologi/diabetes, magtarmsjukdomar, barnkardiologi, neurologi, neonatologi, onkologi, ledsjukdomar samt njuroch urinvägssjukdomar.

6 ÅRSREDOVISNING Kvinnoklinikerna bedriver hälso- och sjukvård inom gynekologi och obstetrik. Huvudprocesserna är: Vårdkedjan kring kvinnan med gynekologisk sjukdom med gynekologisk mottagning, dagkirurgi och gynekologisk slutenvård. Vårdkedjan kring den gravida kvinnan med MVC, förlossning, BB och BBmottagning. Preventivt och hälsofrämjande arbete med t ex preventivmedelsmottagning, ungdomsmottagning och STD-verksamhet BKC bedriver forskning, utveckling och undervisning i nära samarbete med Hälsouniversitetet i Linköping. Verksamheten betjänar huvudsakligen de invånarna i Östergötlands län samt tillhandahåller högspecialiserad regionvård inom pediatrik, gynekologi och obstetrik för sydöstra regionens invånare. Verksamheten bedrivs på länets tre sjukhus och på flera vårdcentraler. Organisationsbeskrivning FoU-samordnare Centrumchef EA Ekonomi -chef HR Personalchef IT IT-samordnare Verksamhetsutvecklare Kvinnoklinikerna i Östergötland Verksamhetschefer Barnklinikerna i Östergötland Verksamhetschefer Antal anställda omräknat i heltider 814 Omsättning Mkr 663 Resultat Mkr -36 Eget kapital Mkr -67,9 Antal vårdplatser 120 Antal vårdtillfällen Antal läkarbesök Antal sjukvårdande behandlingar

7 ÅRSREDOVISNING Barn- och kvinnocentrum är en enhet inom landstinget i Östergötland. Landstingets uppdrag är att i enlighet med lagen svara för östgötarnas hälso- och sjukvård. Landstinget i Östergötlands vision är att med utgångspunkt i sitt uppdrag medverka till att östgöten kan leva: - Ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. - Ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. - Ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. - Ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning. - Ett liv där man känner trygghet i att vården finns tillgänglig när man behöver den och där man har möjlighet att välja vårdgivare och tidpunkt för behandling. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85% av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation är omfattande och har ca medarbetare. Bruttoomslutningen år 2007 var ca 10 miljarder kronor. Omvärldsanalys och framtidsbedömning Barn- och kvinnocentrum bildades 2004 och är en länsövergripande organisation. Att gå från en traditionell sjukhusbunden organisation till att arbeta tillsammans i hela länet är en stor omställning där olika kulturer och arbetssätt måste jämkas samman till något som kan fungera för alla. Nya arbetssätt är berikande och vi har mycket att lära av varandra, samtidigt är detta en process som kommer att ta lång tid. Med tanke på framtida utmaningar är det viktigt att fortsätta det länsövergripande arbetet inom barn- och kvinnosjukvården. Som länsövergripande organisation ska BKC samverka med de tre närsjukvårdscentrumen, med andra länscentrum, med Östergötlands alla kommuner och med barn- och kvinnoklinikerna i vår region. Att finna bra och effektiva former för denna samverkan är viktigt och en utmaning för oss. I de uppdrag som den nya politiska majoriteten gav inför 2007 ingick att stärka det lokala perspektivet på varje sjukhus liksom att länsövergripande kliniker skulle omprövas. Efter organisationsutredning delades Kvinnokliniken i Östergötland

8 ÅRSREDOVISNING därför ånyo upp i tre kliniker men med ett tydligt länsövergripande samarbete. Därefter har medarbetarna på kvinnokliniken LiM önskat en privatisering och verksamheten ingår nu i den upphandling som är planerad på LiM under Vi har goda erfarenheter av samarbete med privata vårdgivare inom barn- och kvinnosjukvården men det är självklart ändå en utmaning och oerhört viktigt ur ett patientperspektiv att vi kan skapa goda samarbetsformer med den nya stora privata vårdgivaren på LiM. Regionsamarbetet inom barn- och kvinnosjukvården fungerar bra med ett väl fungerande samarbete i Regionala medicinska programgruppen (RMPG) och regionala centrumrådet. Inom kvinnosjukvården har detta utvecklats till ett allt mer aktivt arbete där man bl a jämför resultat och arbetar fram gemensamma strategier för verksamheten. Vi går från att arbeta med regionsjukvård till att arbeta med sjukvården i regionen. Att stärka förtroendet och utveckla formerna för samverkan inom sydöstra regionen är viktigt. Medicinskt står vi inför många utmaningar. Inom barn- och ungdomsmedicin ökar psykosomatiska och psykosociala problem i omfattning och svårighetsgrad, barnet är symtombärare i familj och samhälle. Likaså har vi en växande skara av barn med kroniska hälsoproblem och därmed återkommande och långvariga behov av kontakt med sjukvården. Det rör sig dels om sjukdomar vi inte kände till eller hade förut, dels om kända sjukdomar som man idag klarar av att behandla men med kvarstående sjukvårdsbehov. Således har gruppen svårt sjuka och kroniskt sjuka barn ökat. Vi ser samtidigt också ökande födelsetal och därmed större grupper av barn i de yngre åldrarna där konsumtionen av vård är högre än hos äldre barn. Följden av såväl den medicinska utvecklingen som volymförändringarna är att vi har svårt att få resurserna för barn- och ungdomsmedicin i Östergötland att täcka behoven. Inför 2008 har vi fått ett budgettillskott men det är ändå en mycket stor utmaning att klara uppdraget. Inom kvinnosjukvården finns också en tydlig ökning av psykosocial problematik. Förändringar i befolkningens sjukdomspanorama påverkar dessutom starkt kvinnosjukvården, med exempelvis fler komplicerade graviditeter och förlossningar pga ökad andel mödrar med övervikt, diabetes osv. Nya medicinska möjligheter inom ex fosterdiagnostik ställer också nya krav. Samtidigt har vi just nu stora ungdomskullar och födelsetalen ökar successivt och kommer att fortsätta öka under en rad av år, resurserna skall därmed också räcka till allt fler patienter. Följden av den medicinska utvecklingen och de ökade volymerna är att resurserna för kvinnosjukvård i Östergötland har svårt att täcka behoven. Ett budgettillskott inför 2008 förbättrar situationen men det är fortfarande en stor utmaning att klara uppdraget. Den kommande privatiseringen av kvinnosjukvården på LiM kommer också att ställa nya krav på samverkan och uppföljning. Hög produktion, ökad vårdtyngd och snabb medicinteknisk utveckling har avspeglats i ekonomiskt underskott. Mycket liten del av verksamheten inom barnoch kvinnosjukvård är styrbar och kostnaden följer patienten. Patientsäkerheten har krävt vissa personalförstärkningar och dessutom finns behov av en ökad andel vidareutbildade sjuksköterskor och barnmorskor. Extern revision under året har bekräftat problematiken och föranlett landstingsstyrelsen att tillskjuta nya budgetmedel inför Utvecklingen fortsätter dock i oförändrad takt och det krävs ett fortsatt hårt rationaliseringsarbete för att klara barn- och kvinnosjukvården inom givna budgetramar.

9 ÅRSREDOVISNING års medarbetarenkät visade inom flera områden förbättrade resultat jämfört med mätningen Stressnivån är dock fortfarande hög och det finns flera andra förbättringsområden. En mycket besvärlig generationsväxlingsproblematik påverkar under de närmaste åren såväl arbetsmiljö som ekonomi negativt och gör att vi inom några områden kommer att vara beroende av inhyrd personal. Det är mycket viktigt att arbeta vidare för att skapa hälsofrämjande och attraktiva arbetsplatser och därmed säkra tillgången till kompetent personal i framtiden. En allt större öppenhet vad gäller vårdens resultat kommer att prägla framtiden. Öppna jämförelser är ett exempel på detta. På BKC sammanställer vi därför årligen såväl medicinska resultat som resultat vad gäller kundtillfredsställelse, FoU, produktion och ekonomi i särskild kvalitetsrapport. Ett systematiskt förbättringsarbete med bred delaktighet av medarbetarna och tid, engagemang och resurser för FoUU är avgörande för en positiv utveckling och långsiktigt den viktigaste framgångsfaktorn för att vi skall klara vårt uppdrag.

10 ÅRSREDOVISNING Styrkortsuppföljning, verksamhet och resultat Medborgar-/ kundperspektivet nyckelindikatorer Strategi 1: Patienter och remittenter känner sig trygga med att en god hälso- och sjukvård ges efter behov och är effektiv under hela vårdprocessen. Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan uppföljning Målvärde Tillgänglighet Andel som mottagits 100% 86% 94% 88% inom 90 dagar. Andel som opererats 90% 96% 96% 94% inom 90 dagar. Nöjda patienter och remittenter Patienttillfredsställelseindex (PTI) PTI ÖV PTI SV 90% 90% 74% 69% 67% 63% Nöjda remittenter >5 av 7 6,1 5,6 Strategi 2: Våra patienter känner delaktighet, har kunskap och kan påverka sin hälsa. Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan uppföljning Målvärde Högkvalitativ och individanpassad vård Andel klin som gjort kvalitetsrapport innehållande medicinska 100% 100% 100% 100% och omvårdnadsresultat. Andel delaktiga enligt patientenkäter ÖV80% SV80% 76% 66% 74% 63%

11 ÅRSREDOVISNING Strategi 3: Nöjda studenter Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan uppföljning Skapa goda Andel nöjda studenter förutsättningar för Vt/Ht undervisning, forskning och utvecklingsarbete Målvärde % 95/100% 100%/96% 95%/89% Analys och reflektion Vi har överlag relativt god tillgänglighet till mottagningar och behandlingar och ett ständigt arbete pågår för att klara tillgänglighetsmålen. Dock ser vi nu en försämring inom barnmedicin där vi inte längre fullt ut klarar vårdgarantin. Orsaken är dels att akutvård och tung slutenvård tar allt större resurser, dels att inflödet av remisser från primärvården ökat markant samt att det dessutom är brist på specialistutbildade läkare och barnsjuksköterskor och att privatläkarna i länet haft något färre besök under Barnkliniken på ViN är pilotklinik i landstinget då det gäller kapacitetsstyrning och vi hoppas det arbetssättet skall ge möjlighet att öka mottagningskapaciteten. Pga mycket högt patienttryck inom neonatal intensivvård på US har vi tvingats till intagningsstopp vid flera tillfällen under året. Mammor som förväntats föda för tidigt har då hänvisats utanför länet och vi har inte heller kunnat ta emot alla regionpatienter. Resurstillskott från samtliga län i regionen inför 2008 möjliggör nu en förstärkning av neonatalvården. Samarbetsavtal med Sörmlands läns landsting under 2007 gällande akut barnsjukvård under jourtid på barnkliniken ViN har bara givit en marginell ökning av patienter från Sörmland. Avtalet har förlängts under LiÖ:s öppenvårdsenkät genomfördes under våren och slutenvårdsenkäten under hösten. Dessa enkäter täcker barnsjukvård och gynekologi. Den obstetriska vårdprocessen ingår inte i dessa enkäter och följs därför istället med egna enkäter inom KK. Glädjande nog finner vi i landstingsenkäterna förbättrade resultat för såväl barn- och ungdomsmedicin som för gynekologi jämfört med resultaten vid föregående mätning I slutenvårdsenkäten hade gyn.avdelningen på ViN landstingets bästa resultat och såväl den avdelningen som gyn.avdelningen på US hörde till de 10 avdelningar som förbättrat sitt resultat mest sedan föregående mätning Även barn- och kvinnosjukvårdens egna enkäter visar goda resultat. Remittentenkät till regionremittenter resp till remittenter inom länet genomfördes för andra gången under våren resp hösten. Resultatet visar att våra remittenter överlag är nöjda och vi ser också att resultatet förbättrats något sedan mätningen 2005.

12 ÅRSREDOVISNING Studerandeenkäter görs kontinuerligt och visar att våra studenter är nöjda med sin kliniska praktik. Bedömning av måluppfyllelse - Tillgängligheten till besök är god inom kvinnosjukvården men har försämrats inom barnmedicin pga ökat inflöde av patienter. Tillgängligheten till behandling/operation är god. - Ett flertal enkäter visar att de flesta patienter är nöjda med vården och resultaten har förbättrats över tid. - Studenterna är nöjda med sin kliniska praktik. - Regionsamarbetet fungerar bra. Remittentenkät visar goda och förbättrade resultat. - Medicinska resultat sammanställs i årlig verksamhets- och kvalitetsrapport, resultaten är överlag goda. - Patientsäkerhetsdialoger genomförs i samarbete med landstingets patientsäkerhetsenhet.

13 ÅRSREDOVISNING Förnyelseperspektivet nyckelindikatorer Strategi 1: Nationellt ledande inom utbildning Framgångsfaktor Handledning, introduktion. Samverkan med HU Nyckelindikator/annan uppföljning Målvärde Nöjda studenter Vt/Ht 90% 95/100% 100%/96% 95%/89% Strategi 2: Forskning i internationell klass Framgångsfaktor Ett fritt och kritiskt tänkande där forskning och utvecklingsarbete synliggörs för alla. Sjukvårdsnära forskning gynas. Nyckelindikator/annan uppföljning Antal disputationer. Antal halvtidskontroller Antal publikationer Antal doktorander Antal övergripande regionala FoU-projekt Antal strategiska forskningsprojekt Antal ALF-veckor Antal LFoU-veckor Antal pågående ALFprojekt Andel ekonomiska resurser för FoU i relation till centrumets intäkter Målvärde Oförändr eller ökat antal x % x=inkl externa Strategi 3: Forskning och utveckling samt utbildning (FoUU) ska utnyttjas som stöd för verksamhetsutveckling Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan uppföljning Målvärde Hög aktivitet angående förbättringsarbete Antal genomförda förbättringsarbeten 20 st/år 72 st 43 st 59 st Förståelse för och positiv attityd till FoUU Förändringsklimat enl medarbetarenkät Bättre än (LiÖ) 61% (61%) 42% (45%)

14 ÅRSREDOVISNING Analys och reflektion BKC kännetecknas av hög aktivitet inom forsknings- utvecklings- och utbildningsområdet. Målet är att vara nationellt ledande inom utbildning, ha forskning av internationell klass samt utnyttja FoU som stöd i verksamhetsutvecklingen. Svårigheter finns att med den allt mer belastade verksamhet vi har, utnyttja all den tilldelade forskningstiden. Medarbetarna på våra kliniker har hög aktivitet i bedsideundervisning av såväl läkarstudenter som studenter från sjuksköterske- och omvårdnadsprogrammen. Enligt enkäter är studenterna mycket nöjda med sin kliniska praktik. Inom BKC finns ett flertal länsövergripande samarbetsgrupper/nätverk som bidrar till att sprida kunskap och kvalitetsförbättringar mellan klinikerna. Kvalitets- och förbättringsarbetet pågår ständigt. Vår organisation för systematiskt förbättringsarbete innebär att det i verksamheten finns kvalitetsombud/kvalitetsansvariga som tillsammans med vårdenhetschef och medicinskt ansvariga läkare är motorer i arbetet med ständiga förbättringar. Förbättringsarbetet görs strukturerat med hjälp av olika verktyg såsom PDSA-hjulet, processkartläggning, genombrottsprojekt och kapacitetsanalys. Verksamhetsutvecklarna finns som stöd i detta arbete. Färdiga arbeten skrivs in i kvalitetsrapport som läggs ut på den gemensamma servern. Ytterligare forum för att sprida kunskap om förbättringsarbetet är via årlig kvalitets- och forskningsdag för alla medarbetare samt genom kvalitetsråd, avvikelsegrupper och nyhetsbladet BKC.nu. Många utvecklingsprojekt pågår, exempel på detta är: genombrottsprojekt i Qulturums regi gällande medicinska resultat inom förlossningsvården och läkemedelshantering inom barnmedicin. Vi arbetar med kapacitetsanalys inom barnkliniken ViN. Förbättringsarbete och förstärkning av barnjourverksamheten i länet pågår. Utvecklingen mot ett barnsjukhus på US fortsätter, ett led i detta är barnkirurgiprojektet. Ny screeningmodell för ultraljud under graviditet inkluderande NUPP har införts under året. Patientsäkerhetsarbete pågår på förlossningsavdelningarna där bl a koordinatorsfunktion införs. Vi arbetar också i enlighet med vårt åtagande med utveckling av våra ungdomsmottagningar och vi har infört samordningsfunktion för kroniskt sjuka barn. Länsgemensamt IT-stöd för gynekologisk cellprovskontroll har införts, Reproduktionsmedicin har också fått ett nytt IT-stöd för sin verksamhet och förberedelsearbete för PJ 08 pågår. Bedömning av måluppfyllelse - Hög aktivitet och goda resultat inom FoUU - Kundsynpunkter och synpunkter från revisioner och externa inspektioner används i utvecklingsarbetet - Vi strävar efter ett ständigt pågående förbättringsarbete och många såväl stora som små utvecklingsprojekt pågår.

15 ÅRSREDOVISNING Processperspektivet nyckelindikatorer Strategi 1: Patienten ska ges möjlighet att påverka sin vård Framgångsfaktor Respekt och lyhördhet för patientens önskemål och behov Nyckelindikator/annan uppföljning Andel patienter som känner sig delaktiga i besluten om vård och behandling Målvärde ÖV80% SV80% % 66% % 63% Strategi 2: Våra processer ska vara effektiva Framgångsfaktor Kunskapsbaserade och effektiva arbetsmetoder Nyckelindikator/annan uppföljning Produktivitetsförbättring Sammanställning av medicinska resultat, deltagande i nationella fora och kvalitetsregister Målvärde 2% Årsvis ,2% ja ,6% ja ,2% ja Strategi 3: Patientens vård ska vara säker Framgångsfaktor Systematiskt patientsäkerhetsarb Nyckelindikator/annan uppföljning Antal avvikelser Rapp avvikelse/anställd Antal Lex Maria Andel avvikelser som avslutats inom 3 mån Målvärde Öka reg 1/år Minska 75% ,8 5 58% , ,5 5 Antal händelseanalyser Antal riskanalyser öka Gemensamma, uppdaterade och tillgängliga PM och vårdprogram Antal länsövergripande PM och vårdprogram öka KK 61 BK 164 KK21 BK 133

16 ÅRSREDOVISNING Produktion Kommentar: Vissn ökning av vårdtillfällen. Kommentar: Vårddagarna har sedan organisationsförändring 2004 reducerats något pga kortare vårdtider Trendbrott dock på barnkliniken US, med en nästa 32% ökning ( delvis pga org.förändr då barnkir enhet tillkom 2006).

17 ÅRSREDOVISNING Kommentar: Påtaglig vårdtyngdsökning på klinikerna på universitetssjukhuset. Slutenvården på BKC har idag endast 11,3% planerade vårdtillfällen (18,6% 2003). Slutenvården motsvarar nästa 70% av barnklinikens verksamhet, för KK mellan 50-60%. Kommentar: Trendbrott för medelvårdtider som ökar igen fra på universitetssjukhusets kliniker

18 ÅRSREDOVISNING Kommentar: Vikt kopplat till volymer visar en ökad vikt/patient framförallt på klinikerna på universitetssjukhuset där också kostnaderna ökat mest. Kommentar: Successiv ökning av öppenvård. Överföring från slutenvård och fler remisser (10-30%) från primärvården påverkar. Andelen nybesök har ökat från 19% 2003 till 43,5% Barnklinikerna arbetar för att föra ut mer av lättare återbesök till primärvård och privatläkare för att hålla vårdgarantin. Detta svårt då remisserna på barnklin ökar och privatläkarna 2007 tagit ca 2000 färre besök.

19 ÅRSREDOVISNING Kommentar: Sjukvårdande behandlingar följer samma utveckling som läkarbesöken. Beror på att självständiga ssk-mottagningar måste avlasta läkarna samt att volymerna totalt sett ökar. Regionvård och utomlänsremisser Viktiga utomlänsintäkter från Stockholm har förlorats över åren, då de nu i högre grad tar hand om sina egna barn, däremot högre andel av Gotlandsbarn under F-län utnyttjade 2007 enl KPP 113% gentemot avtalsbudget, varav 97% på barnkliniken US och 127% på kvinnokliniken US. Pga att neonatalavdelningen under 2007 ej kunde ta emot alla patienter som skickats från F-län utan några hänvisades till andra sjukhus, kom fakturor på ytterligare 3,4 Mkr att belasta BKC. H-län hade 2007 ett lägre utnyttjande, totalt 79% gentemot avtalsbudget, fördelat barnkliniken 67% och kvinnokliniken 105%. Här fakturerades i storleksordning 1,4 Mkr för neonatalpatienter som fått hänvisas till andra sjukhus Patienter som vårdats utanför Östergötland domineras helt av barnmedicinska fall och varierar kraftigt över åren, men har 2007 nått sin högsta nivå någonsin. Här ingår också hänvisade patienter enl ovan. Gemensamt beslut har nu tagits i regionen om ökad finansiering och utbyggnad av neo-iva 2008.

20 ÅRSREDOVISNING Kostn utomlänsremisser/år Kostn remisser/år År 2007 har full kostnadstäckning erhållits från HSN för utomlänsremitterade barn. Även hänvisade barn som neonatalvården pga resursbrist ej kunnat behandla på barnkliniken US ingår. Stora fluktuationer förekommer mellan åren men generellt klarar man alltmer komplicerad vård vilket innebär mer utomlänsvård och ibland upprepade kontakter. Remisser för utomlänsvård är ofta brådskande och rör sig om tillstånd av allvarlig natur som ofta skulle vara dödlig eller orsaka bestående funktionsnedsättning om ej åtgärd sker. Analys och reflektion Vi strävar efter säkra, effektiva processer med hög kvalitet och våra patienter ska känna att de har möjlighet att påverka sin vård. Stort focus läggs på medicinska resultat och årligen sammansälls en särskild kvalitetsrapport där dessa resultat lyfts fram. Processutveckling som genomförts och pågår är: - Nya lokaler för kvinnosjukvård och neonatalvård på US invigdes 13 april, vilket möjliggör nya processorienterade arbetssätt. - Deltagande i projekten vårdnära service och kapacitetsanalys. - Planering för Ronald McDonald hus vid US i Linköping fortsätter - Utvecklingsprojekt gällande barnjourverksamheten - Regiongemensam ultraljudsscreening av gravida där NUPP undersökning ingår har införts. - Fortsatt utveckling inom kvinnosjukvårdens operationsprocess med fler operationer som dagkirurgi/mottagningsop och medicinska metoder istället för kirurgiska där så är möjligt. Dessutom görs alltfler medicinska aborter som hemaborter. - Utveckling av ungdomsmottagningarna enligt åtagande. - Utveckling av samordnarfunktion för kroniskt sjuka barn enligt åtagande.

21 ÅRSREDOVISNING Planeringsarbete för Barnsjukhuset på US. Lokalplanering har pågått under året och byggnationen börjar våren Utveckling inom barnkirurgivården har pågått i särskilt projekt. - Medicinsk utveckling inom neonatalvården går snabbt och belastningen ökar också pga ökande födelsetal. För att klara uppdraget har vi fått resursförstärkning inför 2008 och en utökning av verksamheten har påbörjats under hösten. - För att öka patientsäkerheten inom förlossningsvården där belastningen under de senaste åren successivt ökat införs koordinatorsfunktion och utökning av antalet barnmorskor pågår. Båda förlossningsavdelningarna deltar i genombrottsprojekt i avsikt att förbättra medicinska resultat. Såväl på US som på ViN har mätbara förbättringar skett. - För att förbättra patientsäkerheten deltar barnmedicin med två team i genombrottsprojekt gällande läkemedelshantering. Produktiviteten har gått ned något trots att produktionen ökat. Detta förklaras av att kostnaderna ökat något mer än antalet unika individer som omhändertas inom centrum. Den allt tyngre och mer resurskrävande vården medför högre kostnader för medicinsk service, läkemedel och personal, vilket påverkar produktivitetsmåttet negativt. Även den omklassificering av läkemedel som skett påverkar produktivitetsmåttet negativt. Bedömning av måluppfyllelse - Produktionen har ökat under året - Utomlänsvården har ökat under året till stor del orsakat av upprepade intagningsstopp på avd för neonatal intensivvård - Patientsäkerheten är ett viktigt focusområde. Vi arbetar systematiskt med avvikelsehantering, händelse- och riskanalyser och använder Synergi för uppföljning. Antalet anmälda avvikelser ökar vilket är ett mål - Klinikerna deltar i patientsäkerhetsdialoger med patientsäkerhetsenheten. - Årligen sammanställs medicinska resultat i särskild kvalitetsrapport - Resultat av händelse- och riskanalyser liksom kundsynpunkter och synpunkter från egna och externa revisioner och granskningar ligger till grund för förbättringsarbete. Antalet förbättringsarbeten har ökat. - Processutveckling har under året skett inom en rad områden ex operationsprocessen, läkemedelshantering och förlossningsvård

Delårsrapport Jan okt 2009 Barn- o kvinnocentrum i Östergötland. Tillsammans för kvinnors och barns allra bästa hälsa

Delårsrapport Jan okt 2009 Barn- o kvinnocentrum i Östergötland. Tillsammans för kvinnors och barns allra bästa hälsa Delårsrapport Jan okt 2009 Barn- o kvinnocentrum i Östergötland Tillsammans för kvinnors och barns allra bästa hälsa 1 Innehållsförteckning Enhetschefens reflektion 3 Bilagor Bilaga 1, RESULTATRÄKNING,

Läs mer

Delårsrapport jan-mars 2008 Barn- och kvinnocentrum i Östergötland

Delårsrapport jan-mars 2008 Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Delårsrapport jan-mars 2008 Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Delårsrapport jan-aug 2007 Barn- och Kvinnocentrum

Delårsrapport jan-aug 2007 Barn- och Kvinnocentrum Delårsrapport jan-aug 2007 Barn- och Kvinnocentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Delårsrapport Jan-okt 2009 Närsjukvården i centrala Östergötland

Delårsrapport Jan-okt 2009 Närsjukvården i centrala Östergötland Delårsrapport Jan-okt 2009 Närsjukvården i centrala Östergötland Till Landstingsstyrelsen ENHETSCHEFENS KOMMENTAR Måste tyvärr justera helårsbedömningen från minus 5 mkr till minus 10 mkr. Orsakerna är

Läs mer

Årsredovisning 2004. Centrum för verksamhetsutveckling

Årsredovisning 2004. Centrum för verksamhetsutveckling Årsredovisning 2004 Centrum för verksamhetsutveckling Förvaltningsberättelse för CQ Centrum för verksamhetsutveckling 2004 CQ:s Vision: Steget före. CQ:s Uppdrag: Att stödja verksamhetsansvariga chefer

Läs mer

Styrkortsuppföljning, verksamhet och resultat 4

Styrkortsuppföljning, verksamhet och resultat 4 Delårsrapport jan-mars 2008 Folktandvården Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier er Nyckelindikatorer Handlingsplaner

Läs mer

Katastrofmedicinskt Centrum

Katastrofmedicinskt Centrum Katastrofmedicinskt Centrum Kommentarer till helårsbedömningen period 10, år 2005. Ekonomi Trots minskat bidrag från landstinget med 600 tkr beräknas resultatet till minus 31 kr. Detta förklaras främst

Läs mer

Budgetskrivelse för PE 022 Barn- och Kvinnocentrum i Östergötland 2004

Budgetskrivelse för PE 022 Barn- och Kvinnocentrum i Östergötland 2004 Budgetskrivelse för PE 022 Barn- och Kvinnocentrum i Östergötland 2004 I och med den länsövergripande omorganisationen har gemensamt styrkort för Barn- och Kvinnocentrum ännu inte utarbetats. Ett balanserat

Läs mer

Förvaltningsberättelse för Rekonstruktionscentrum i Östergötland 08/2005

Förvaltningsberättelse för Rekonstruktionscentrum i Östergötland 08/2005 Centrumchef 2005-09-20 Landstingsstyrelsen Förvaltningsberättelse för Rekonstruktionscentrum i Östergötland 08/2005 Vision: Rekonstruktionscentrum (RC) skall vara ett betydande regionalt kunskapscentrum

Läs mer

Delårsrapport jan-okt , Resurscentrum L E A N

Delårsrapport jan-okt , Resurscentrum L E A N Delårsrapport jan-okt 2010 572, Resurscentrum L E A N 2010-11-23 sidan 2 av 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Produktionsenhetschefens reflektion 3 Ekonomiperspektivet 4 HELÅRSBEDÖMNING...

Läs mer

Ledningsstaben Annika Hjertkvist

Ledningsstaben Annika Hjertkvist Blankett 1 Ledningsstaben 2005-04-27 Annika Hjertkvist Resultaträkning Produktionsenhets chefens godkännande: - obs anges i tkr Finansieringsanalys 2005 Tillförda medel 2005 Landstingsbidrag Koncernbidrag

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2009 BARN- OCH KVINNOCENTRUM I ÖSTERGÖTLAND. Tillsammans för kvinnors och barns allra bästa hälsa

ÅRSREDOVISNING 2009 BARN- OCH KVINNOCENTRUM I ÖSTERGÖTLAND. Tillsammans för kvinnors och barns allra bästa hälsa ÅRSREDOVISNING 2009 BARN OCH KVINNOCENTRUM I ÖSTERGÖTLAND Tillsammans för kvinnors och barns allra bästa hälsa 20100226 Årsredovisning 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ProduktionsEnhetschefens

Läs mer

Årsredovisning 2007 Folktandvården

Årsredovisning 2007 Folktandvården Årsredovisning 2007 Folktandvården Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Sammanlagt resultat således 9,0 mkr. jmf med godkänd budget 15 mkr.

Sammanlagt resultat således 9,0 mkr. jmf med godkänd budget 15 mkr. Linköping, 2004-03-01 Verksamhetsredovisning 2003 Anestesi - Operationscentrum, US Centrumet består av de tidigare enheterna på Universitetssjukhuset; Anestesi- och intensivvårdskliniken samt Operationscentralen.

Läs mer

Delårsrapport period 03 2006 inkl styrkortsuppföljning. Resurscentrum

Delårsrapport period 03 2006 inkl styrkortsuppföljning. Resurscentrum -04-21 LiÖ -03 1 (8) Delårsrapport period 03 inkl styrkorts Resurscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier

Läs mer

Delårsrapport jan-mars 2007 Lunnevads folkhögskola

Delårsrapport jan-mars 2007 Lunnevads folkhögskola Delårsrapport jan-mars 2007 Lunnevads folkhögskola Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Delårsrapport januari-oktober 2007 Bildmedicinskt centrum i Östergötland

Delårsrapport januari-oktober 2007 Bildmedicinskt centrum i Östergötland Delårsrapport januari-oktober 2007 Bildmedicinskt centrum i Östergötland Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier

Läs mer

Delårsrapport jan-mars 2008 Informationscentrum

Delårsrapport jan-mars 2008 Informationscentrum Delårsrapport jan-mars 2008 Informationscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Delårsrapport period 08 2006 inkl styrkortsuppföljning. Folkhälsovetenskapligt centrum

Delårsrapport period 08 2006 inkl styrkortsuppföljning. Folkhälsovetenskapligt centrum 2006-09-20 LiÖ 2006-XX 1 (9) Delårsrapport period 08 2006 inkl styrkorts Folkhälsovetenskapligt centrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2006 1. Årsredovisning 2006. Barn- och kvinnocentrum i Östergötland. Tillsammans för. Kvinnors och barns allra bästa hälsa

ÅRSREDOVISNING 2006 1. Årsredovisning 2006. Barn- och kvinnocentrum i Östergötland. Tillsammans för. Kvinnors och barns allra bästa hälsa ÅRSREDOVISNING 2006 1 Årsredovisning 2006 Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Tillsammans för Kvinnors och barns allra bästa hälsa ÅRSREDOVISNING 2006 2 Produktionsenhetschefens kommentar 3 Uppdrag

Läs mer

Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum

Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum 2009-11-27 sidan 2 av 3 Innehållsförteckning Enhetschefens reflektion 3 Bilagor HELÅRSBEDÖMNING RESULTATRÄKNING MM 2 2009-11-27 sidan 3 av 3 Till Landstingsstyrelsen

Läs mer

Delårsrapport period 08 2006 inkl styrkortsuppföljning UPPHANDLINGSCENTRUM

Delårsrapport period 08 2006 inkl styrkortsuppföljning UPPHANDLINGSCENTRUM 2006-09-21 Upph-2006-74 1 (8) Delårsrapport period 08 2006 inkl styrkorts UPPHANDLINGSCENTRUM Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET

Läs mer

Delårsrapport jan-aug 2008 Informationscentrum

Delårsrapport jan-aug 2008 Informationscentrum Delårsrapport jan-aug 2008 Informationscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Delårsrapport jan-mars 2008 Bildmedicinskt centrum i Östergötland

Delårsrapport jan-mars 2008 Bildmedicinskt centrum i Östergötland Delårsrapport jan-mars Bildmedicinskt centrum i Östergötland Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer

Läs mer

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum Dnr2014-00048 2014-11-25 Bild Innehållsförteckning Produktionsenhetschefens reflektion 1 Fördjupad ekonomisk analys 2 Bilaga 1: Helårsbedömning

Läs mer

Dnr Vårdcentralen Söderköping Verksamhetsplan 2013 Inklusive årsbudget

Dnr Vårdcentralen Söderköping Verksamhetsplan 2013 Inklusive årsbudget 2012 10 17 Dnr 2012 110 Vårdcentralen Söderköping Verksamhetsplan Inklusive årsbudget Innehållsförteckning Vision (och verksamhetsidé) 1 Medborgar kundperspektivet 2 Processperspektivet 2 Medarbetarperspektivet

Läs mer

Delårsrapport jan-mars 2011 Informationscentrum

Delårsrapport jan-mars 2011 Informationscentrum Delårsrapport jan-mars 2011 Informationscentrum INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Produktionsenhetschefens reflektion 3 Uppföljning av verksamhet och resultat 4 MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET...4

Läs mer

Landstingets Riskhantering i Östergötland

Landstingets Riskhantering i Östergötland Årsredovisning 2001 www.lio.se PRESENTATION Med riskhantering menas det samlade arbetet inom landstinget i Östergötland som ur ett landstingsledningsperspektiv genomförs för att förhindra och förebygga

Läs mer

Produktionsenheten 022 Barn- och kvinnocentrum i Östergötland balanserade styrkort inklusive årsbudget 2007

Produktionsenheten 022 Barn- och kvinnocentrum i Östergötland balanserade styrkort inklusive årsbudget 2007 Produktionsenheten 022 Barn- och kvinnocentrum i Östergötland balanserade styrkort inklusive årsbudget 2007 Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET

Läs mer

Delårsbokslut 10, 2004 Rättspsykiatriskt centrum i Östergötland

Delårsbokslut 10, 2004 Rättspsykiatriskt centrum i Östergötland Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena 2004-11-18./. 1 (5) Landstingsstyrelsen 581 91 LINKÖPING Delårsbokslut 10, 2004 Rättspsykiatriskt centrum i Östergötland Medborgare/kund Rättspsykiatriskt centrum

Läs mer

Inom Barn- och ungdomshabiliteringen överstiger hjälpmedelskostnaderna ersättningen med uppskattningsvis 3 mkr.

Inom Barn- och ungdomshabiliteringen överstiger hjälpmedelskostnaderna ersättningen med uppskattningsvis 3 mkr. Till Landstingsstyrelsen Närsjukvården i centrala Östergötland Helårsbedömning 08 2005 I helårsbedömningen befaras ett underskott efter åtgärder på 30 mkr. För att hantera underskottet krävs i första hand

Läs mer

Förbättringskunskap. Hur kan man förutse konsekvenserna? Hur kan man förutse värdet? Hur ser vi till att skapa värde?

Förbättringskunskap. Hur kan man förutse konsekvenserna? Hur kan man förutse värdet? Hur ser vi till att skapa värde? Förbättringskunskap Hur kan man förutse konsekvenserna? Hur kan man förutse värdet? Hur ser vi till att skapa värde? VÄRDEHEMTAGNING Förbättringskunskap Vilka är vi? Varför är vi här? Josefin Bjäresten

Läs mer

Delårsrapport jan-aug 2011 563 Lunnevads folkhögskola

Delårsrapport jan-aug 2011 563 Lunnevads folkhögskola Delårsrapport jan-aug 2011 563 Lunnevads folkhögskola 2011-09-20 sidan 2 av 12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Produktionsenhetschefens reflektion 3 Uppföljning av verksamhet och resultat 4

Läs mer

Delårsrapport Jan-augusti 2011 IT-centrum

Delårsrapport Jan-augusti 2011 IT-centrum Delårsrapport Jan-augusti 2011 IT-centrum Förvalta och vidareutveckla vård och verksamhetssystem IT centrum Leverera Leda och fungerande genomföra centrala tjänster inom utvecklingsprojekt IT infrastruktur

Läs mer

STYRDOKUMENT FÖR VERKSAMHETSOMRÅDE BARN-KVINNA

STYRDOKUMENT FÖR VERKSAMHETSOMRÅDE BARN-KVINNA Gällande fr o m 2004-01-01 1(6) STYRDOKUMENT FÖR VERKSAMHETSOMRÅDE BARN-KVINNA UPPGIFT Området skall bedriva verksamhet inom Barn- och ungdomssjukvård, Kvinnosjukvård, Barn- och ungdomspsykiatri, Barn-

Läs mer

Delårsrapport period inkl styrkortsuppföljning. Vårdprocesscentrum

Delårsrapport period inkl styrkortsuppföljning. Vårdprocesscentrum 2006-04-21 VPC 2006-22 1 (8) Delårsrapport period 03 2006 inkl styrkorts Vårdprocesscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET

Läs mer

Delårsrapport. Jan mars 2012 Folktandvården

Delårsrapport. Jan mars 2012 Folktandvården Delårsrapport Jan mars 2012 Folktandvården Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Produktionsenhetschefens reflektion 5 Medborgar / kundperspektivet 6 Processperspektivet 8 Medarbetarperspektivet

Läs mer

Trafiknämndens verksamhetsplan 2013

Trafiknämndens verksamhetsplan 2013 2012-11-08 Dnr TN 2012-49 Trafiknämndens verksamhetsplan 2013 - årsbudget - 2012-11-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING _Toc340145143 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Årsbudget... 4 Bilaga 1: Resultaträkning,

Läs mer

Delårsrapport. Jan okt 2012 Närsjukvården i östra Östergötland

Delårsrapport. Jan okt 2012 Närsjukvården i östra Östergötland Delårsrapport Jan okt 2012 Närsjukvården i östra Östergötland 2012 11 21 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Produktionsenhetschefens reflektion 1 Fördjupad ekonomisk analys 2 Ekonomisk redovisning

Läs mer

Delårsrapport 03/2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden

Delårsrapport 03/2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden BESLUTSUNDERLAG 1(5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapport 03/2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden De månatliga delårsrapporterna utgår från det balanserade styrkortet. I denna rapport redovisas data i

Läs mer

Delårsbokslut 04, 2004 Rättspsykiatriskt centrum i Östergötland

Delårsbokslut 04, 2004 Rättspsykiatriskt centrum i Östergötland Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena 2004-05-24./. 1 (5) Landstingsstyrelsen 581 91 LINKÖPING Delårsbokslut 04, 2004 Rättspsykiatriskt centrum i Östergötland Medborgare/kund Rättspsykiatriskt centrum

Läs mer

Delårsrapport jan-aug 2008 Bildmedicinskt centrum i Östergötland

Delårsrapport jan-aug 2008 Bildmedicinskt centrum i Östergötland Delårsrapport jan-aug 2008 Bildmedicinskt centrum i Östergötland Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer

Läs mer

Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 Trafiknämnden

Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 Trafiknämnden Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 Trafiknämnden Produktionsenhetsnamnet fylls i här Dnr TN 2014 6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse Ekonomiperspektivet 3 Ekonomisk redovisning Resultaträkning

Läs mer

Delårsrapport januari-augusti 2010 Barn- och kvinnocentrum i Östergötland

Delårsrapport januari-augusti 2010 Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Delårsrapport januari-augusti 2010 Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Tillsammans för kvinnors och barns allra bästa hälsa 2010-09-20 sidan 2 av 27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Produktionsenhetschefens

Läs mer

Produktionsenheten Katastrofmedicinskt Centrum balanserade styrkort inklusive årsbudget 2007

Produktionsenheten Katastrofmedicinskt Centrum balanserade styrkort inklusive årsbudget 2007 Produktionsenheten Katastrofmedicinskt Centrum balanserade styrkort inklusive årsbudget 2007 Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET

Läs mer

Kirurgicentrum HSV. Organisation. Elektiv verksamhet. CHÖL Teamledare Läkare Teamledare. CHÖL Teamledare Läkare Teamledare

Kirurgicentrum HSV. Organisation. Elektiv verksamhet. CHÖL Teamledare Läkare Teamledare. CHÖL Teamledare Läkare Teamledare Organisation www.lio.se Kirurgicentrum HSV Akut verksamhet Elektiv verksamhet Avanc. hemsjukv. CHÖL Teamledare Läkare Teamledare Vårdchef Kirurgi CHÖL Teamledare Läkare Teamledare Vårdchef Ortopedi CHÖL

Läs mer

Delårsrapport. Jan mars 2013 Informationscentrum

Delårsrapport. Jan mars 2013 Informationscentrum Delårsrapport Jan mars 2013 Informationscentrum Delårsrapport 03 2013 2 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Produktionsenhetschefens reflektion 1 Medborgar / kundperspektivet 2 Processperspektivet

Läs mer

Delårsrapport Jan-mar 2014 Trafiknämnden. Dnr TN

Delårsrapport Jan-mar 2014 Trafiknämnden. Dnr TN Delårsrapport Jan-mar 2014 Trafiknämnden Dnr TN 2014-3 I trafiknämndens delårsbokslut och delårsrapporter redovisas ekonomiperspektivet. Medborgar- och processperspektivet återfinns i den landstingsövergripande

Läs mer

Delårsrapport jan-mar 2008 563, Lunnevads folkhögskola

Delårsrapport jan-mar 2008 563, Lunnevads folkhögskola Delårsrapport jan-mar 2008 563, Lunnevads folkhögskola Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer

Läs mer

Delårsrapport jan-mars 2007 Informationscentrum

Delårsrapport jan-mars 2007 Informationscentrum Delårsrapport jan-mars 2007 Informationscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Delårsbokslut med helårsbedömning HjälpmedelsCentrum i Östergötland

Delårsbokslut med helårsbedömning HjälpmedelsCentrum i Östergötland Till Landstingsstyrelsen Delårsbokslut med helårsbedömning HjälpmedelsCentrum i Östergötland Förvaltningsberättelse 2004-08 Verksamheten fortsätter genomlysas och utvecklas. Vi fokuserar på att tydliggöra

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget 2009

Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget 2009 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Camilla Paananen 2008-11-19 Dnr: LiÖ 2008-38 Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget 2009 Hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) årsbudget för

Läs mer

Delårsrapport. Jan augusti 2012 Informationscentrum

Delårsrapport. Jan augusti 2012 Informationscentrum Delårsrapport Jan augusti 2012 Informationscentrum Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Produktionsenhetschefens reflektion 1 Medborgar / kundperspektivet 2 Processperspektivet 3 Medarbetarperspektivet

Läs mer

Delårsrapport och helårsbedömning period inkl styrkortsuppföljning. 211 Ortopedicentrum

Delårsrapport och helårsbedömning period inkl styrkortsuppföljning. 211 Ortopedicentrum 2006-09-20 LiÖ 2006-08 1 (X) Delårsrapport och helårsbedömning period 2006 inkl styrkorts 211 Ortopedicentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET

Läs mer

Delårsrapport januari-mars 2010 PrioriteringsCentrum

Delårsrapport januari-mars 2010 PrioriteringsCentrum Delårsrapport januari-mars 2010 PrioriteringsCentrum 2010-04-19 sidan 2 av 13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Produktionsenhetschefens reflektion 3 Uppföljning av verksamhet och resultat 4

Läs mer

Delårsrapport jan-mars 2008 Kirurgi- och onkologicentrum i Östergötland

Delårsrapport jan-mars 2008 Kirurgi- och onkologicentrum i Östergötland Delårsrapport jan-mars 2008 Kirurgi- och onkologicentrum i Östergötland Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier

Läs mer

Delårsrapport. Jan augusti 2012 Folktandvården

Delårsrapport. Jan augusti 2012 Folktandvården Delårsrapport Jan augusti 2012 Folktandvården Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Produktionsenhetschefens reflektion 5 Medborgar / kundperspektivet 6 Processperspektivet 8 Medarbetarperspektivet

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Årsredovisning 2002. www.lio.se

Årsredovisning 2002. www.lio.se Årsredovisning 2002 www.lio.se PRESENTATION Vid Östgötahälsan bedrivs företagshälsovård. Med företagshälsovård avses en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. Företagshälsovården

Läs mer

Delårsrapport Jan-mars 2008 Katastrofmedicinskt Centrum

Delårsrapport Jan-mars 2008 Katastrofmedicinskt Centrum Delårsrapport Jan-mars 2008 Katastrofmedicinskt Centrum www.lio.se/kmc Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2003. KompetensCentrum Mitt i en föränderlig värld. Med detta menas att KompetensCentrum ska vara ett:

ÅRSREDOVISNING 2003. KompetensCentrum Mitt i en föränderlig värld. Med detta menas att KompetensCentrum ska vara ett: ÅRSREDOVISNING 2003 KompetensCentrum Mitt i en föränderlig värld Med detta menas att KompetensCentrum ska vara ett: Kvalitetsmässigt rätt val genom: - aktuell kunskap - aktuell pedagogik - anpassat arbetssätt

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Delårsrapport. Jan oktober 2012 Naturbruksgymnasiet

Delårsrapport. Jan oktober 2012 Naturbruksgymnasiet Delårsrapport Jan oktober 2012 Naturbruksgymnasiet Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Produktionsenhetschefens reflektion 1 Fördjupad ekonomisk analys 3 Ekonomisk redovisning Helårsbedömning:

Läs mer

Delårsrapport. Januari-augusti /Regionstab Ekonomi 1

Delårsrapport. Januari-augusti /Regionstab Ekonomi 1 Delårsrapport Januari-augusti 2016 2016-09-27/Regionstab Ekonomi 1 Resultatrapport Region Gävleborg Januari-augusti 2016, mnkr Utfall Budget Avvikelse Föregående år Förändring % Verksamhetens intäkter

Läs mer

Delårsrapport jan-aug 2008 Närsjukvården i centrala Östergötland

Delårsrapport jan-aug 2008 Närsjukvården i centrala Östergötland Delårsrapport jan-aug 2008 Närsjukvården i centrala Östergötland Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer

Läs mer

Delårsbokslut 07/2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden

Delårsbokslut 07/2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsbokslut 07/2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapporten utgår från det balanserade styrkortet. I denna rapport redovisas data i ekonomiperspektivet. Övriga nyckeltal

Läs mer

Delårsrapport. Jan-augusti 2013 Informationscentrum DNR 2013-08

Delårsrapport. Jan-augusti 2013 Informationscentrum DNR 2013-08 Delårsrapport Jan-augusti 2013 Informationscentrum DNR 2013-08 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Produktionsenhetschefens reflektion 1 Medborgar-/ kundperspektivet 2 Processperspektivet 3 Medarbetarperspektivet

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Förvaltningsberättelse Naturbruksgymnasiet i Östergötland

Förvaltningsberättelse Naturbruksgymnasiet i Östergötland Till Landstingsstyrelsen i Östergötlands län 2005-09-13 Förvaltningsberättelse Naturbruksgymnasiet i Östergötland Allmänt Verksamheten bedrivs planenligt vid våra båda anläggningar Himmelstalundsgymnasiet

Läs mer

Landstingsdirektörens ekonomirapport oktober 2012

Landstingsdirektörens ekonomirapport oktober 2012 1 (6) Ekonomiavdelningen, LLK 2012-11-15 Landstingsdirektörens ekonomirapport oktober 2012 Ekonomi Tack vare en engångsåterbetalning för AFA-försäkringar för åren 2007-2008 prognostiseras ett utfall för

Läs mer

Delårsrapport jan-mars 2010 Informationscentrum

Delårsrapport jan-mars 2010 Informationscentrum Delårsrapport jan-mars 2010 Informationscentrum 2010-04-21 sidan 2 av 12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Produktionsenhetschefens reflektion 3 Uppföljning av verksamhet och resultat 5 MEDBORGAR-/

Läs mer

Delårsrapport jan-aug 2007 PrioriteringsCentrum

Delårsrapport jan-aug 2007 PrioriteringsCentrum Delårsrapport jan-aug 2007 PrioriteringsCentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier er Nyckelindikatorer Handlingsplaner

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Delårsrapport. Jan mars 2012 Barn och kvinnocentrum. Tillsammans för. kvinnors och barns allra bästa hälsa

Delårsrapport. Jan mars 2012 Barn och kvinnocentrum. Tillsammans för. kvinnors och barns allra bästa hälsa Delårsrapport Jan mars 2012 Barn och kvinnocentrum Tillsammans för kvinnors och barns allra bästa hälsa Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Produktionsenhetschefens reflektion 1 Medborgar / kundperspektivet

Läs mer

Bra mottagnings projekt

Bra mottagnings projekt Bra mottagnings projekt Slutrapport Hud mottagningen Sunderby sjukhus 1 Syfte med deltagandet i Genombrott: Att öka tillgängligheten och få en bättre vårdmiljö för både patient och personal Population:

Läs mer

Uppföljningsrapport 2 Januari augusti 2010

Uppföljningsrapport 2 Januari augusti 2010 Datum 2010-09-08 Ärende 6, 100928 Uppföljningsrapport 2 Januari augusti 2010 Helhet Delaktighet Samordning Uppföljningsrapport 2 Sjuktransportförvaltningen Sammanfattning och slutsats Verksamhet Ambulans

Läs mer

Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2016-05-12 Dnr 16LS3265 BALANSERAT STYRKORT 2017 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen är Landstinget Västernorrlands ledande

Läs mer

Bilaga 1 571 Pensionsförvaltningen Resultaträkning (tkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Not Personalkostnader Arbetsgivaravgifter 441 847 464 212 390 752 Övriga personalkostnader -518 163-502 216-484

Läs mer

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Frölunda Specialistsjukhus Resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys Belopp i tkr Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 143 002 139 275 Verksamhetens kostnader 2,3-138

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

Månadsrapport januari februari

Månadsrapport januari februari Månadsrapport januari februari Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet före finansiella poster för perioden januari-februari visar ett överskott på 21 mkr, vilket är 25 mkr bättre än budget. Grafen

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

2011-08-17 LS 1106-0985. Tf landstingsdirektören har överlämnat delårsrapport för Skadekontot för perioden 1 januari - 30 juni 2011.

2011-08-17 LS 1106-0985. Tf landstingsdirektören har överlämnat delårsrapport för Skadekontot för perioden 1 januari - 30 juni 2011. Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 2011-08-17 LS 1106-0985 Ankom Dnr: 2011-08- 1 7 i, Landstingsstyrelsen i ANDSTtNGSST YRE t SEN 1 1-08-17* 010 för Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl ÄRENDET

Läs mer

Informationscentrum verksamhetsplan 2011 inklusive årsbudget

Informationscentrum verksamhetsplan 2011 inklusive årsbudget Informationscentrum verksamhetsplan 2011 inklusive årsbudget 1 Innehållsförteckning 1. Vision (och verksamhetsidé) 3 2. Medborgar - kundperspektivet 4 3. Processperspektivet 5 4. Medarbetarperspektivet

Läs mer

Åtgärdsarbetet en presentation av första delen. 8 april 2015

Åtgärdsarbetet en presentation av första delen. 8 april 2015 Åtgärdsarbetet en presentation av första delen 8 april 2015 Resultatet av fas 1 - det här berättar vi idag Bakgrund historien Uppgiften Vad nulägesanalysen visar Slutsatser Ekonomisk beräkning utifrån

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

www.lio.se Delårsrapport jan - aug 2009 563, Lunnevads folkhögskola

www.lio.se Delårsrapport jan - aug 2009 563, Lunnevads folkhögskola www.lio.se Delårsrapport jan - aug 2009 563, Lunnevads folkhögskola 2009-09-21 sidan 2 av 16 Innehållsförteckning Enhetschefens reflektion 3 Styrkorts, verksamhet och resultat 5 MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET

Läs mer

Månadsuppföljning september 2007

Månadsuppföljning september 2007 Primärvården Skåne Sydost Gina Klint, ekonom Tel 040-62 393 09 gina.klint@skane.se Datum 2007-11-07 Dnr Månadsuppföljning september 2007 1 Sammanfattning Verksamhetsresultatet för Primärvården Skåne Sydost

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:16 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 1 784 2 441 Verksamhetens kostnader 2-27 220-22 569 Avskrivningar och nedskrivningar 0 0

Läs mer

Delårsrapport januari-oktober Ortopedicentrum

Delårsrapport januari-oktober Ortopedicentrum Delårsrapport januari-oktober 2007 211 Ortopedicentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer

Läs mer

Rekonstruktionscentrum. Årsredovisning 2002. www.lio.se

Rekonstruktionscentrum. Årsredovisning 2002. www.lio.se Rekonstruktionscentrum Årsredovisning 2002 www.lio.se Presentation av Rekonstruktionscentrum Rekonstruktionscentrum (RC) är ett av Universitetssjukhusets (US) centra. Följande enheter ingår i RC: Fotoavdelningen,

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Hallands sjukhus. från delar till helhet

Hallands sjukhus. från delar till helhet Hallands sjukhus från delar till helhet Tre sjukhus en ledning Hallands sjukhus - fakta Cirka 4000 medarbetare. Utbudspunkter i samtliga kommuner i Halland. En omsättning på cirka 3,4 miljarder kronor.

Läs mer

Övergripande prognos. Verksamhet. Omvärldsanalys. 2013-06-20 LD13/00585 Periodrapport maj 2013

Övergripande prognos. Verksamhet. Omvärldsanalys. 2013-06-20 LD13/00585 Periodrapport maj 2013 2013-06-20 LD13/00585 Landstingets samlade prognos per maj pekar mot ett resultat på plus 50 mkr (+/- 20 mkr). Det är 89 mkr sämre än budgeterat. RIPS-ränta försämrar resultatet med ytterligare 230 mkr.

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Landstingets svåra ekonomiska läge

Landstingets svåra ekonomiska läge Landstingets svåra ekonomiska läge 2015-09-18 Allvarligt ekonomiskt läge Bokslut 2014: -223 mnkr Specialiserade vården -292 mnkr, Hälsocentraler -17 mnkr Förväntade kostnadsökningar på nödvändiga utgifter:

Läs mer

Halvårsrapport 556713-1056 2010-01-01-2010-06-30

Halvårsrapport 556713-1056 2010-01-01-2010-06-30 Halvårsrapport 556713-1056 2010-01-01-2010-06-30 Innehållsförteckning: Sida VD har ordet 1 Händelser efter rapportperioden 2 Kommande finansiella rapporter 2 Principer för delårsrapportens upprättande

Läs mer

Landstinget styrs av kommunallagen. Uppgifterna inom hälso- och sjukvården regleras av hälso- och sjukvårdslagen och

Landstinget styrs av kommunallagen. Uppgifterna inom hälso- och sjukvården regleras av hälso- och sjukvårdslagen och Månadsrapport Januari 2014 Månadsrapport Juli 2014 Månadsrapport Februari 2014 Månadsrapport Augusti 2014 Månadsrapport Mars 2014 Månadsrapport September 2014 Månadsrapport April 2014 Månadsrapport Oktober

Läs mer