Delårsrapport jan-aug 2007 Barn- och Kvinnocentrum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delårsrapport jan-aug 2007 Barn- och Kvinnocentrum"

Transkript

1 Delårsrapport jan-aug 2007 Barn- och Kvinnocentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer Handlingsplaner

2 Barn- och kvinnocentrum sidan 2 av 21 Innehållsförteckning Enhetschefens reflektion 3 Styrkorts, verksamhet och resultat 5 MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET... 5 FÖRNYELSEPERSPEKTIVET... 8 PROCESSPERSPEKTIVET MEDARBETARPERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET Bilagor HELÅRSBEDÖMNING RESULTATRÄKNING MM LÄKEMEDELSKOSTNADER BKC ANNAN RAPPORTERING UPPFÖLJNING FÖRNYELSEPERSPEKTIVET UPPFÖLJNING PROCESSPERSPEKTIVET 2

3 Barn- och kvinnocentrum sidan 3 av 21 Till Landstingsstyrelsen ENHETSCHEFENS REFLEKTION Den successivt ökande produktion som vi sett de senaste åren har fortsatt under årets första åtta månader. Förlossningarna har ökat med 2,5 % jämfört med motsvarande tid förra året och vi ser en fortsatt ökad belastning inom barnmedicinsk vård, där den ökade vårdtyngden inom slutenvården (såväl vad gäller barn med kronisk sjukdom som inom neonatalvården) leder till att allt fler patienter måste omhändertas i öppenvård samtidigt som vi där också har ett ökat inflöde av remisser från primärvården. Både de ökande förlossningstalen och den mycket snabba medicintekniska utvecklingen har gjort att länets neonatalvård varit hårt belastad. På US har den neonatala intensivvården under det första halvåret 2007 vid flera tillfällen tvingats till intagningsstopp. Mammor som förväntats föda för tidigt har då hänvisats utanför länet och vi har inte heller klarat att ta emot alla regionpatienter. Pga den besvärliga situationen och den förväntade fortsatta ökningen av förlossningar har vi nu påbörjat en förstärkning av verksamheten inom den neonatala intensivvården. Ett stort problem på BKC är bristen på specialister. Det gäller framförallt barnmorskor, barnsjuksköterskor, barnläkare och gynekologer. Vi är inne i en mycket uttalad generationsväling, vilket ställer stora krav på kompetensöverföring och belastar ekonomin. Trots att vi sedan flera år arbetar aktivt med denna fråga, ser vi ännu ingen ljusning, utan vi kommer att ha det fortsatt besvärligt och på flera områden vara beroende av inhyrd personal. Utbildningsinsatserna behöver ökas på flera områden och lönenivåerna måste vara konkurrenskraftiga. Detta kräver dock ekonomiska resurser vilket innebär att vi måste arbeta långsiktigt med dessa frågor. Som en följd av både det ökande antalet patienter och den ökade vårdtyngden har vi ökade kostnader för medicinsk service och läkemedel. Att ta hand om fler och svårare sjuka patienter har också inneburit att personalkostnaderna ökat. Det för året godkända underskottet på 20 Mkr kommer inte att hålla. Prognosen visar på - 36 Mkr. Kvinnoklinikernas underskott 9,2 Mkr 2007 motsvarar i stort sett de 8,4 Mkr som är deras andel av det godkända underskottet. De verksamhetsförstärkningar som ingår i åtagandet har då inte fått helårseffekt fullt ut, varför arbete pågår med att ta fram åtgärder för att klara även nästa års budget. Barnklinikernas underskott - 24,5 Mkr, beviljat underskott 11,2 Mkr. De 13,2 Mkr som ligger utöver det beviljade underskottet finns på Barnkliniken US/LiM, som med ökade resursbehov inom neonatalvården, tyngre och mer vårdkrävande övrig slutenvård, samt högre tryck på mottagningsverksamheten har en kraftig kostnadsökning skett även under Då vården till mycket liten del är planerbar är dessa kostnader svåra att vända utan ingrepp av mer strategisk natur. Arbete pågår med att ta fram åtgärder på 3

4 Barn- och kvinnocentrum sidan 4 av 21 så väl lång som kort sikt för att klara utvecklingen inom barnsjukvården och en budget i balans. Under våren har en etern revision av BKC:s verksamhet genomförts. Revisorerna konstaterar att vi har en bra verksamhet med hög kvalitet och nöjda patienter. Vi klarar också avtalet med HSN förutom då det gäller ekonomin och man konstaterar att vi i jämförelse med andra bedriver en resurssnål verksamhet. Brister som lyfts fram är bristen på specialistutbildad personal, samt behov av mer långsiktiga strategier och av förbättrad ledning och styrning inom centrum. Utifrån revisorernas rapport har landstingsstyrelsen beslutat tillskjuta 35 Mkr till BKC:s budget 2008 vilket inkluderar det tidigare godkända underskottet och även ska finansiera förstärkning av neonatal intensivvård och kommande hyreskostnadsökningar på US. Centrumledningen ska också förstärka ledning/styrning och arbeta fram och genomföra handlingsplaner för en budget i balans. Utifrån detta uppdrag arbetar centrumledningen nu vidare både med det ekonomiska uppdraget, de långsiktiga strategierna för barn- och kvinnosjukvården i Östergötland liksom med den interna ledningen och styrningen. Trots den höga arbetsbelastningen försöker vi bevara det aktiva forskningsoch utvecklingsarbete vi har inom BKC och vi arbetar också intensivt med patientsäkerhetsfrågorna. Ditte Pehrsson-Lindell Produktionsenhetschef 4

5 Barn- och kvinnocentrum sidan 5 av 21 Styrkorts, verksamhet och resultat MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET Vi har överlag haft god tillgänglighet till mottagningar och behandlingar och ett ständigt arbete pågår för att bevara de korta väntetiderna. Dock ser vi nu en försämring där vi inte längre fullt ut klarar vårdgarantin inom barnmedicin. Orsaken är dels att akutvård och tung slutenvård tar allt större resurser, dels att inflödet av remisser från primärvården ökat markant samt att det dessutom är brist på specialistutbildade läkare och barnsjuksköterskor. Barnkliniken på ViN är pilotklinik i landstinget då det gäller kapacitetsstyrning och vi hoppas det arbetssättet skall ge möjlighet att öka mottagningskapaciteten. Pga mycket högt patienttryck inom neonatal intensivvård på US har vi tvingats till intagningsstopp vid flera tillfällen under året. Mammor som förväntats föda för tidigt har då hänvisats utanför länet och vi har inte heller kunnat ta emot alla regionpatienter. Efter dialog med landstingsledningen har en förstärkning av neonatalvården påbörjats. Samarbetsavtal med Sörmlands läns landsting har ingåtts för perioden och gäller akut barnsjukvård under jourtid på barnkliniken ViN. Dock har vi hittills bara haft en marginell ökning av patienter från Sörmland. LiÖ:s öppenvårdsenkät genomfördes under våren och täcker barnsjukvård och gynekologi. Den obstetriska vårdprocessen som inte ingår i denna enkät följs istället upp med egna enkäter inom KK. Glädjande nog finner vi i landstingets öppenvårdsenkät från våren 2007 klart förbättrat resultat för såväl barn- och ungdomsmedicin som för gynekologi jämfört med resultatet vid föregående mätning Remittentenkät till regionremittenter har skickats ut under våren. Resultatet analyseras under hösten. Studerandeenkäter görs kontinuerligt. 5

6 Barn- och kvinnocentrum sidan 6 av 21 Utfall nyckelindikatorer Nöjda patienter och remittenter Patienttillfredsställseinde (PTI) PTI ÖV PTI SV 90% 74% 67% 63% Nöjda remittenter 90% 5,6 (mål>5) 2005 Strategi 2: Våra patienter känner delaktighet, har kunskap och kan påverka sin hälsa. Framgångsfaktor Högkvalitativ och individanpassad vård Nyckelindikator/annan Andel klin som gjort kvalitetsrapport innehållande medicinska och omvårdnadsresultat Målvärde 100% Utfall % Senast föreg. utfall 100% Strategi 1: Patienter och remittenter känner sig trygga med att en god hälso- och sjukvård ges efter behov och är effektiv under hela vårdprocessen. Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan Målvärde Utfall 2007 Senast föreg. utfall Mättidpunkt Tillgänglighet Andel som mottagits 100% BK 92% 88% 2006 inom 90 dagar. KK 96% Andel som opererats 90% 96% 94% 2006 inom 90 dagar. Mättidpunkt 2006 Andel delaktiga enligt patientenkäter Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aspekter beaktas alltid i patientkontakten. Vi ger information/sprider kunskap. 80% 76% 74%

7 Barn- och kvinnocentrum sidan 7 av 21 Strategi 3: Nöjda studenter Framgångsfaktor Skapa goda förutsättningar för undervisning, forskning och utvecklingsarbete Nyckelindikator/annan Målvärde Utfall vt Senast föreg. utfall Mättidpunkt Andel nöjda studenter 90% 95% 100%/96% 2006 vt/ht 7

8 Barn- och kvinnocentrum sidan 8 av 21 FÖRNYELSEPERSPEKTIVET BKC kännetecknas av hög aktivitet inom forsknings- utvecklings- och utbildningsområdet. Målet är att vara nationellt ledande inom utbildning, ha forskning av internationell klass samt utnyttja FoU som stöd i verksamhetsutvecklingen. Svårigheter finns dock, att med den allt mer belastade verksamhet vi har, utnyttja all den tilldelade forskningstiden. BKC:s årliga kvalitets- och forskningsdag inföll i maj månad. För att så många medarbetare som möjligt skulle kunna delta gavs samma program både i Linköping och Norrköping. Deltagandet var stort och utvärdering visade att programmet blev mycket uppskattat. Många utvecklingsprojekt pågår, eempel på detta är: genombrottsprojekt i Qulturums regi gällande medicinska resultat inom förlossningsvården och läkemedelshantering inom barnmedicin. Vi arbetar med kapacitetsanalys inom barnkliniken ViN. Förbättringsarbete och förstärkning av barnjourverksamheten i länet pågår. Utvecklingen mot ett barnsjukhus på US fortsätter, ett led i detta är barnkirurgiprojektet. Ny screeningmodell för ultraljud under graviditet inkluderande NUPP införs under året. Patientsäkerhetsarbete pågår på förlossningsavdelningarna där bl a koordinatorsfunktion införs. Vi arbetar också i enlighet med vårt åtagande med utveckling av våra ungdomsmottagningar och införande av samordningsfunktion för kroniskt sjuka barn. IT-stöd inom Reproduktionsmedicin införs. 8

9 Barn- och kvinnocentrum sidan 9 av 21 Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Nationellt ledande inom utbildning Framgångsfaktor Handledning, introduktion. Samverkan med HU Nyckelindikator/annan Målvärde Utfall Vt2007 Senast föreg. utfall Mättidpunkt Nöjda studenter 90% 95% 100%/96% 2006 vt/ht Strategi 2: Forskning i internationell klass Framgångsfaktor Ett fritt och kritiskt tänkande där forskning och utvecklingsarbete synliggörs för alla. Sjukvårdsnära forskning gynas. Nyckelindikator/annan Antal disputationer. Antal halvtidskontroller Antal publikationer Antal doktorander Antal övergripande regionala FoU-projekt Antal strategiska forskningsprojekt Målvärde Utfall Senast föreg. utfall Oförändr 6 eller ökat 4 antal Andel ekonomiska resurser för FoU i relation till centrumets intäkter 2,4% mars 2007 Mättidpunkt Strategi 3: Forskning och utveckling samt utbildning (FoUU) ska utnyttjas som stöd för verksamhetsutveckling Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan Målvärde Utfall Senast föreg. utfall Mättidpunkt Hög aktivitet angående förbättringsarbete Antal genomförda förbättringsarbeten 20 st/år 47 st 43 st 2006 Förståelse för och positiv attityd till FoUU Förändringsklimat enl medarbetarenkät Bättre än LiÖ 45%

10 Barn- och kvinnocentrum sidan 10 av 21 PROCESSPERSPEKTIVET Vi strävar efter säkra, effektiva processer med hög kvalitet och våra patienter ska känna att de har möjlighet att påverka sin vård. Processutveckling som genomförts och pågår är: - Nya lokaler för kvinnosjukvård och neonatalvård på US invigdes 13 april. Detta möjliggör nya processorienterade arbetssätt. - Deltagande i projekten vårdnära service och kapacitetsanalys. - Planering för Ronald McDonald hus vid US i Linköping fortsätter. - Utvecklingsprojekt gällande barnjourverksamheten pågår - Regiongemensam ultraljudsscreening av gravida där NUPP undersökning ingår införs under Utveckling av ungdomsmottagningarna enligt åtagande. - Utveckling av samordnarfunktion för kroniskt sjuka barn enligt åtagande. - Förbättrat psykosocialt stöd till svårt sjuka barn - Planeringsarbete för Barnsjukhuset på US. Lokalplanering pågår och utveckling inom barnkirurgivården pågår i särskilt projekt. - Medicinsk utveckling inom neonatalvården går snabbt och belastningen ökar också pga ökande födelsetal. För att klara uppdraget krävs resursförstärkning, vilken har påbörjats. - För att öka patientsäkerheten inom förlossningsvården där belastningen under de senaste åren successivt ökat införs koordinatorsfunktion och utökning av antalet barnmorskor pågår. Förlossningsverksamheten deltar också i genombrottsprojekt i avsikt att förbättra medicinska resultat. - För att förbättra patientsäkerheten deltar barnmedicin med två team i genombrottsprojekt gällande läkemedelshantering. Produktivitetsmåttet förklaras av att kostnaderna ökar mer än antalet unika individer som omhändertas inom centrum. Den allt tyngre och mer resurskrävande vården, där antalet vårdtillfällen ligger relativt konstant, men där medelvårdtider, antal vårddagar och vårdtyngd mätt i DRG ökar. Mest markant är detta inom barn- och ungdomsmedicin, där belastningen av etremt för tidigt födda barn och barn med svår kronisk sjukdom ökat. Den tyngre vården medför högre kostnader för medicinsk service, läkemedel och personal, vilket påverkar produktivitetsmåttet negativt. Även den omklassificering av läkemedel och kostnadsökning för läkemedel som skett påverkar produktivitetsmåttet. 10

11 Barn- och kvinnocentrum sidan 11 av 21 Vårdtyngd BKC jan-aug DRG BK ViN DRG BK US DRG KK ViN DRG KK US DRG KK LiM Kommentar: Påtaglig vårdtyngdsökning på klinikerna på universitetssjukhuset. Slutenvården på BKC har idag endast 12% planerade vårdtillfällen (18,6% 2003). Slutenvården motsvarar nästa 70% av barnklinikens verksamhet, för KK mellan 50-60%. Medelvårdtid BKC jan-aug ,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 medelvårdtid BK ViN medelvårdtid BK US medelvårdtid KK ViN medelvårdtid KK US medelvårdtid KK LiM 0,5 0, Kommentar: Trendbrott för medelvårdtider framförallt på universitetssjukhusets kliniker 11

12 Barn- och kvinnocentrum sidan 12 av 21 Medelvikt BKC jan-aug ,20 1,00 0,80 0,60 0,40 medelvikt Bk ViN medelvikt BK US medelvikt KK ViN medelvikt KK US medelvikt KK LiM 0,20 0, Kommentar: Vikt kopplat till volymer beskriver en viktförändring/patient framförallt på klinikerna på universitetssjukhuset där också kostnaderna ökat mest. Läkarbesök BKC jan-aug Läkarbesök KK LiM Läkarbesök KK US Läkarbesök KK ViN Läkarbesök BK US/LiM Läkarbesök BK ViN Kommentar: Successiv ökning av öppenvård. Överföring från slutenvård och fler remisser från primärvården påverkar. Andelen nybesök har idag ökat från 19% 2003 till 45% Barnklinikerna arbetar för att föra ut mer av lättare återbesök till primärvård och till privatläkare. Detta är nödvändigt då vi idag har svårt att hålla vårdgarantin. 12

13 Barn- och kvinnocentrum sidan 13 av 21 Sjukv beh BKC jan-aug Sjukv behandl KK LiM Sjukv beh KK US Sjukv beh KK ViN Sjukv beh BK US/LiM Sjukv beh BK ViN Kommentar: Sjukvårdande behandlingar följer samma utveckling som läkarbesöken. Beror på att självständiga ssk-mottagningar måste avlasta läkarna samt att volymerna totalt sett ökar. 13

14 Barn- och kvinnocentrum sidan 14 av 21 Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Patienten ska ges möjlighet att påverka sin vård Framgångsfaktor Respekt och lyhördhet för patientens önskemål och behov Nyckelindikator/annan Andel patienter som känner sig delaktiga i besluten om vård och behandling Målvärde Utfall Senast Mättidpunkt 2007 föreg. utfall 80% 76% 74% 2005 Strategi 2: Våra processer ska vara effektiva Framgångsfaktor Kunskapsbaserade och effektiva arbetsmetoder Nyckelindikator/annan Produktivitetsförbättring Sammanställning av medicinska resultat, deltagande i nationella fora och kvalitetsregister Målvärde 2% Årsvis Utfall ,7% ja Senast föreg. utfall -8,4 ja Mättidpunkt Strategi 3: Patientens vård ska vara säker Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan Systematiskt Antal avvikelser patientsäkerhetsarb Antal Le Maria Andel avvikelser som avslutats inom 3 mån Antal rapporterade avvikelser /medarb Antal händelseanalyser Antal riskanalyser Målvärde Utfall Senast föreg. utfall Öka reg 608 Minska 8 75% 1/år 6 st Mättidpunkt årsvis årsvis årsvis 2006 Gemensamma, uppdaterade och tillgängliga PM och vårdprogram Andel uppdaterade PM och vårdprogram 100% årsvis 14

15 Barn- och kvinnocentrum sidan 15 av 21 MEDARBETARPERSPEKTIVET Ett stort problem inom BKC är bristen på specialister. Det gäller fr a barnmorskor, barnsjuksköterskor, barnläkare och gynekologer. Vi är inom vissa yrkesgrupper inne i en mycket uttalad generationsväling, vilket ställer stora krav på kompetensöverföring och belastar vår ekonomi. Trots att vi sedan flera år arbetar aktivt med denna fråga, ser vi ännu ingen ljusning, utan vi kommer att ha det fortsatt besvärligt och inom vissa områden vara beroende av inhyrd personal. Strategiskt viktigt är att utbildningsinsatserna ökas och lönenivåerna måste vara konkurrenskraftiga. Detta kräver i det korta perspektivet ekonomiska resurser som BKC i nuläget har svårt att få fram, varför vi måste arbeta långsiktigt med dessa frågor. Under 2006 kunde man inom BKC se en ökad frånvaro bland medarbetarna. Det var framförallt föräldraledigheter som ökade kraftigt. Detta i kombination med en stegrande produktion, ökad vårdtyngd och brist inom vissa specialiteter innebar att behovet av vikarier, övertid, timanställda och i viss mån personal från uthyrningsföretag ökade successivt. Denna utveckling har hållit i sig och är fortfarande ett verksamhetsproblem, dock kan man se ett trendbrott när det gäller frånvaron. Trots detta trendbrott består behovet av arbetskraft då produktion och vårdtyngd är fortsatt hög. En faktor som påverkat bemanningssituationen under året är vår förändrade semesterplanering. Tidigare år har verksamheten varit restriktiv beträffande introduktion och inskolning av nya semestervikarier och detta har fått konsekvenser i form av bristande bemanning, behov av inhyrd personal och stora övertidskostnader. Detta restriktiva förhållningssätt ger i förlängningen en dålig arbetsmiljö och slutkörda medarbetare. Utifrån erfarenheter har verksamheterna i större utsträckning än tidigare år valt att nyrekrytera och behålla vikarier. På så sätt har bättre förutsättningar givits för att bedriva en god och säker vård för våra patienter. Under semesterperioden 2007 har man inom vissa enheter provat nya sätt att förlägga medarbetarnas semester. Man har istället för traditionella två semesterperioder arbetat med upp till fem perioder. Förändringarna i Arbetstidslagen (ATL), som började gälla fr o m januari 2007, har påverkat verksamhetsplaneringen negativt på många sätt. Effekter som blivit påtagliga inom BKC: s verksamheter är bl a möjligheten att skapa förutsättningar för akuta och oplanerade aktiviteter eempelvis forskning och utbildningar, kurser, möten samt egna byten medarbetare emellan. Nya ATL försvårar även vid produktionstoppar då man inte kan hantera övertidsarbete på samma sätt som tidigare. En lättnad har dock nya kollektivavtalet (AB) medgivit. Planering och schemaläggning av läkarnas jour och beredskapstjänstgöring är ett annat område som skapat stor bekymmer pga nya ATL. Det är inom vissa verksamheter mycket svårt att bereda läkarna möjlighet till lagstadgad dygnsoch veckovila utan kännbart produktionsbortfall, försämrad kontinuitet och tillgänglighet. Inom vissa specialiteter är man helt beroende av uthyrningsföretag för att upprätthålla en acceptabel bemanning. 15

16 Barn- och kvinnocentrum sidan 16 av 21 Det är väldigt svårt att eakt fastställa de ekonomiska och personella konsekvenserna av nya ATL men helt klart kan man konstatera att det krävs flera medarbetare för att hantera de effekter som den nya lagen fört med sig. BEMANNINGSANALYS BKC Utveckling aug 2006 aug 2007 Förändringen i personalstat är ca 16 tjänster och då främst inom grupperna: läkare, sjuksköterskor och barnmorskor Som utgångspunkt för BKC:s semesterplanering 2006 gällde restriktivitet avseende rekrytering av semestervikarier, vilket i praktiken innebar att verksamheten skulle avvakta med att rekrytera semestervikarier till senare delen av våren. Detta i sin tur fick till följd att man hade väldiga svårigheter att bemanna upp de vikariebehov man hade. Under sommaren 2006 upplevde verksamheten en stor arbetsbelastning och personalen fick arbeta övertid och förskjuta semesterveckor för att verksamheten skulle kunna upprätthålla en acceptabel tillgänglighet och patientsäker vård. Under hösten hade BKC fortfarande en relativt hög frånvaro i medarbetargruppen och semestervikarier blev därmed kvar i sina anställningar. När man sedan började att planera inför semestern 2007 vågade verksamheten inte försätta sig i samma situation som 2006 utan vart efter frånvaron minskade under våren 2007 behöll man vikarier för på så sätt säkra bemanningen inför kommande semester. Eftersom augusti månad valts som referensperiod kan vi i nuläget inte se om vår analys är korrekt utan den kan bekräftas först i september, och då visas sig i form av minskat behov av vikarier och därmed färre antal medarbetare inom BKC. 16

17 Barn- och kvinnocentrum sidan 17 av 21 Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Värna om anställda medarbetare och attrahera nya medarbetare Framgångsfaktor Attraktiv arbetsplats, med goda arbetsvillkor Nyckelindikator/annan Upplever arbetet stimulerande. Helt nöjd med arbetssituationen. Andel yrkeskategorier med löner i nivå med riket Målvärde 80% 60% 100% Utfall 08, % Senast föreg. utfall 84% 42% 75% Total sjukfrånvaro Lång sjukfrånvaro 5% 3% 5,56% 3,28% 5,72% 3,01% Strategi 2: Utifrån sitt uppdrag ska medarbetare motiveras att göra goda arbetsinsatser Framgångsfaktor Gott ledarskap och medarbetarskap Medarbetarna känner stolthet och arbetsglädje Nyckelindikator/annan Chefsvärdering (närmaste chef blockinde) Andel medarbetare som upplever arbetet som stimulerande Målvärde 3,8 Utfall 2007 Senast föreg. utfall 80% 84% 2005 Mättidpunkt Mättidpunkt 2005 Strategi 3: Medarbetare ges utrymme att både utveckla sitt eget kunnande och hela organisationens arbetssätt Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan Målvärde Utfall 2007 Senast föreg. utfall Mättidpunkt Kompetens utifrån Andel medarbetare som 90% 78% 2005 verksamhetens har PoU-samtal behov Andel medarbetare med individuell utvecklingsplan 90% 50%

18 Barn- och kvinnocentrum sidan 18 av 21 EKONOMIPERSPEKTIVET Sammanfattning Barn- och kvinnocentrums verksamhet har successivt förändrats volym- och vårdtyngdsmässigt. Förlossningstalen ökar och antalet kejsarsnitt ökar pga den totala volymökningen. Dessa förändringar innebär också att trycket ökar inom neonatalvården, då ca 15 av 100 nyfödda behöver vård på neonatalavdelning. Den medicinska utvecklingen går starkt framåt och flyttar gränserna för när vi kan rädda för tidigt födda barn. Även antalet kroniskt sjuka barn ökar, vilket ställer allt större krav på den barnmedicinska verksamheten. Vårt resultat pekar idag mot -36 Mkr. Vår verksamhet är i huvudsak akut och förstärkningar har behövt göras för att uppfylla patientsäkerheten och om möjligt undvika att skicka patienter, både egna östgötapatienter och regionpatienter, till andra landsting. Inom den neonatala intensivvården har vi inte klarat detta fullt ut under 2007 utan 15 patienter, varav 10 från Östergötland, 1 från Kalmar (tvillingar) och 4 från Jönköping har hänvisats till sjukhus utanför Östergötland. Detta ökar våra utomlänskostnader och notan för hänvisade patienter kan i värsta fall öka underskottet, då vi även måste betala regionens patienter som hänvisats till andra sjukhus pga platsbrist hos oss. En hänvisad mycket prematur förlossning med resurskrävande neonatalvård kan kosta ca 1,5 Mkr/st. 20 Mkr är beviljat underskott för 2007 och lika med det underskott som uppstod under 2005/2006. Pga att volymerna inom framförallt öppenvården och vårdtyngden i slutenvården fortsatt att öka blir underskottet betydligt större. Underskottet idag ligger i huvudsak på barnsjukvården, och då farmförallt på US och har successivt ökat från 2005 och framåt. Kostnaderna för barn med kronisk sjukdom ökade påtagligt under 2006 (se föregående stycke) och ökar alltjämt både pga ökad vårdtyngd och pga dyrare läkemedel och förbättrade behandlingsmetoder. Neonatalvårdens snabba medicintekniska utveckling innebär att allt yngre barn kan räddas och vi ser nu en påtaglig sänkning av medelvikt hos de barn som överlever inom den neonatala intensivvården. Medelvikten hos dessa barn har sjunkit med 200 gr under sista året. Denna utveckling innebär att kostnaderna ökat avsevärt, då intensivvårdsinsatserna och vårdtiderna ökar parallellt. Samtliga kliniker på BKC arbetar med handlingsplaner där målet är att göra vården så effektiv som möjligt med de resurser vi har och att klara en ekonomi i balans. Dessvärre ser vi efter årets första åtta månader att ambitionen att ha en ekonomi i balans inte kommer att klaras under Etern revision På uppdrag av ekonomidirektören har en etern revision genomförts av BKC:s verksamhet och organisation. Vi har tillsammans med kompetenta revisorer genomfört en granskning av verksamheten för att se om vi har förutsättningar att arbeta på ett än mer kostnadseffektivt sätt. Revisionsrapporten presenterades i slutet av augusti. Revisionen visar att BKC har klarat de kostnadsreduceringar som gavs i uppdrag 2003, men att centrumet har ett strukturellt underskott sedan lång tid 18

19 Barn- och kvinnocentrum sidan 19 av 21 tillbaka som påverkar resultatet negativt. Samtidigt har centrumet upplevt en mycket snabb medicinteknisk utveckling och volymökningar som drivit upp kostnaderna. Revisorerna konstaterar att centrumet i jämförelse med andra har en resurssnål verksamhet. Revisionens syfte var att genomlysa verksamheten och studera resultat och arbetsformer i förhållande till uppdraget från hälso- och sjukvårdsnämnden. Konsulterna konstaterar att barn- och ungdomsmedicin och kvinnosjukvården har nöjda patienter och ett högt kvalitetstänkande. Problemen handlar framför allt om brist på specialistutbildad personal, att den interna ledningen och ekonomistyrningen behöver förbättras och att centrumet behöver arbeta mer länsövergripande på flera områden. Konsulterna efterlyser också ett mer aktivt arbete med långsiktiga, strategiska frågor och man påtalar suboptimeringar i verksamheten då vi har resurskrävande verksamhet på mer än en plats (eempel neonatalvård, barnjour). Utifrån revisionens resultat beslutade landstingsstyrelsens att uppdra åt landstingsdirektören att vidta åtgärder för att förbättra ledning/styrningen av BKC och för att centrumet ska vara i ekonomisk balans Styrelsen beslutade att utöka hälso- och sjukvårdsnämndens ram med 35 miljoner för att täcka en del av det förväntade underskottet för BKC. Det ekonomiska tillskottet inför 2008 som ska täcka även den planerade förstärkningen av neonatal intensivvård och de kommande hyreskostnadsökningarna på US, innebär att BKC behöver arbeta vidare med kostnadsreduceringar motsvarande ca 16 Mkr. Verksamhetscheferna arbetar nu med åtgärder för att klara detta och ska dessutom utifrån revisorernas förslag ta fram långsiktiga strategier för den framtida barn- och kvinnosjukvården i Östergötland. Utöver detta kommer ekonomistöd/styrning att förstärkas inom BKC. Kvinnosjukvård Förlossningarna har hittills i år ökat med 2,5%, vilket överensstämmer med förväntad volymökning. Kvinnokliniken håller troligtvis sitt resultat 2007, men med förväntade volymökningar och helårseffekt av barnmorskeförstärkningar på förlossningsavdelningarna måste åtgärdspaket tas fram för att klara en budget i balans Utvecklingsarbete sker kontinuerligt för att förenkla behandlingsmetoder och öka kostnadseffektiviteten och många förändringar har genomförts under de senaste åren, men detta utvecklingsarbete måste fortsätta och vara mycket aktivt för att kvinnosjukvården ska klara att fortsättningsvis ha en ekonomi i balans. Barnsjukvård Inom barnsjukvården har volymerna fortsatt att öka kraftigt inom öppenvården. För att klara verksamheten överförs allt mer av det som tidigare togs omhand i slutenvård till öppenvård och samtidigt strömmar allt fler remisser in från primärvården. Vården förändras med allt högre vårdtyngd och ökad kompleitet. Vi vårdar fler etremt prematura barn, men också inom många andra barnmedicinska områden ökar belastningen och därmed kravet på resurser. Inom onkologin har kostnaderna enl KPP ökat med 6 Mkr mellan 2005 och 2006, inom 19

20 Barn- och kvinnocentrum sidan 20 av 21 urologin är kostnadsökningen 3 Mkr, inom neurologi/habilitering 1,9 Mkr, astma och allergi 1,5 Mkr, diabetes och infektion 1,4 Mkr vardera, samt skador och förgiftning 1,2 Mkr. Det höga trycket inom neonatala intensivvården har lett till flera intagningsstopp. Detta leder dels till ökade kostnader på US och dessutom till både ökade kostnader för utomlänsvård och minskade intäkter inom neonatalvården. Ökade kostnader inom barnmedicin uppstår också pga fler vikarierande och inhyrda läkare, minskad möjlighet till uttag av jourkomp i ledighet och krav på kompetensöverföring där äldre läkare behöver vara kvar i tjänst även efter pensionering för att handleda unga läkare. Väntetiderna ökar och vi klarar inte längre vårdgarantin pga högt tryck inom tung slutenvård och akutsjukvård samt påtagligt ökat inflöde av remisser från primärvården. Åtgärder för budget i balans Verksamhetscheferna har uppdraget att beskriva kostnadsreducerande åtgärder som ger en budget i balans, samt att beskriva konsekvenser av dessa åtgärder. Arbetet pågår för närvarande intensivt med inventering av möjliga åtgärder på alla kliniker. Hittills har 59 nya förslag inkommit utöver de redan tidigare under året påbörjade åtgärderna. Analys och konsekvensbeskrivning av alla dessa åtgärder pågår. Utöver detta har verksamhetscheferna i uppdrag att ta fram en långsiktig strategisk planering för den framtida barn- och kvinnosjukvården i Östergötland. 20

Katastrofmedicinskt Centrum

Katastrofmedicinskt Centrum Katastrofmedicinskt Centrum Kommentarer till helårsbedömningen period 10, år 2005. Ekonomi Trots minskat bidrag från landstinget med 600 tkr beräknas resultatet till minus 31 kr. Detta förklaras främst

Läs mer

Förvaltningsberättelse för Rekonstruktionscentrum i Östergötland 08/2005

Förvaltningsberättelse för Rekonstruktionscentrum i Östergötland 08/2005 Centrumchef 2005-09-20 Landstingsstyrelsen Förvaltningsberättelse för Rekonstruktionscentrum i Östergötland 08/2005 Vision: Rekonstruktionscentrum (RC) skall vara ett betydande regionalt kunskapscentrum

Läs mer

Delårsrapport jan-mars 2008 Barn- och kvinnocentrum i Östergötland

Delårsrapport jan-mars 2008 Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Delårsrapport jan-mars 2008 Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer

Läs mer

Delårsrapport period 08 2006 inkl styrkortsuppföljning. Folkhälsovetenskapligt centrum

Delårsrapport period 08 2006 inkl styrkortsuppföljning. Folkhälsovetenskapligt centrum 2006-09-20 LiÖ 2006-XX 1 (9) Delårsrapport period 08 2006 inkl styrkorts Folkhälsovetenskapligt centrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Delårsrapport period 08 2006 inkl styrkortsuppföljning UPPHANDLINGSCENTRUM

Delårsrapport period 08 2006 inkl styrkortsuppföljning UPPHANDLINGSCENTRUM 2006-09-21 Upph-2006-74 1 (8) Delårsrapport period 08 2006 inkl styrkorts UPPHANDLINGSCENTRUM Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET

Läs mer

Styrkortsuppföljning, verksamhet och resultat 4

Styrkortsuppföljning, verksamhet och resultat 4 Delårsrapport jan-mars 2008 Folktandvården Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier er Nyckelindikatorer Handlingsplaner

Läs mer

Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum

Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum 2009-11-27 sidan 2 av 3 Innehållsförteckning Enhetschefens reflektion 3 Bilagor HELÅRSBEDÖMNING RESULTATRÄKNING MM 2 2009-11-27 sidan 3 av 3 Till Landstingsstyrelsen

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2007 1 ÅRSREDOVISNING 2007. Barn- och kvinnocentrum i Östergötland. Tillsammans för. Kvinnors och barns allra bästa hälsa

ÅRSREDOVISNING 2007 1 ÅRSREDOVISNING 2007. Barn- och kvinnocentrum i Östergötland. Tillsammans för. Kvinnors och barns allra bästa hälsa ÅRSREDOVISNING 2007 1 ÅRSREDOVISNING 2007 Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Tillsammans för Kvinnors och barns allra bästa hälsa ÅRSREDOVISNING 2007 2 Produktionsenhetschefens kommentar 3 Uppdrag

Läs mer

Delårsrapport jan-augusti 2007 Vårdprocesscentrum

Delårsrapport jan-augusti 2007 Vårdprocesscentrum Delårsrapport jan-augusti 2007 Vårdprocesscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Sammanlagt resultat således 9,0 mkr. jmf med godkänd budget 15 mkr.

Sammanlagt resultat således 9,0 mkr. jmf med godkänd budget 15 mkr. Linköping, 2004-03-01 Verksamhetsredovisning 2003 Anestesi - Operationscentrum, US Centrumet består av de tidigare enheterna på Universitetssjukhuset; Anestesi- och intensivvårdskliniken samt Operationscentralen.

Läs mer

Produktionsenheten 022 Barn- och kvinnocentrum i Östergötland balanserade styrkort inklusive årsbudget 2007

Produktionsenheten 022 Barn- och kvinnocentrum i Östergötland balanserade styrkort inklusive årsbudget 2007 Produktionsenheten 022 Barn- och kvinnocentrum i Östergötland balanserade styrkort inklusive årsbudget 2007 Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET

Läs mer

Förvaltningsberättelse Naturbruksgymnasiet i Östergötland

Förvaltningsberättelse Naturbruksgymnasiet i Östergötland Till Landstingsstyrelsen i Östergötlands län 2005-09-13 Förvaltningsberättelse Naturbruksgymnasiet i Östergötland Allmänt Verksamheten bedrivs planenligt vid våra båda anläggningar Himmelstalundsgymnasiet

Läs mer

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum Dnr2014-00048 2014-11-25 Bild Innehållsförteckning Produktionsenhetschefens reflektion 1 Fördjupad ekonomisk analys 2 Bilaga 1: Helårsbedömning

Läs mer

Delårsrapport jan-aug 2007 PrioriteringsCentrum

Delårsrapport jan-aug 2007 PrioriteringsCentrum Delårsrapport jan-aug 2007 PrioriteringsCentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier er Nyckelindikatorer Handlingsplaner

Läs mer

Delårsrapport jan-mars 2007 Laboratoriemedicinskt centrum i Östergötland

Delårsrapport jan-mars 2007 Laboratoriemedicinskt centrum i Östergötland Delårsrapport jan-mars 2007 Laboratoriemedicinskt centrum i Östergötland Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier

Läs mer

Delårsrapport jan-aug 2008 Närsjukvården i centrala Östergötland

Delårsrapport jan-aug 2008 Närsjukvården i centrala Östergötland Delårsrapport jan-aug 2008 Närsjukvården i centrala Östergötland Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer

Läs mer

Delårsrapport januari-mars 2010 PrioriteringsCentrum

Delårsrapport januari-mars 2010 PrioriteringsCentrum Delårsrapport januari-mars 2010 PrioriteringsCentrum 2010-04-19 sidan 2 av 13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Produktionsenhetschefens reflektion 3 Uppföljning av verksamhet och resultat 4

Läs mer

Delårsrapport januari-augusti 2010 Barn- och kvinnocentrum i Östergötland

Delårsrapport januari-augusti 2010 Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Delårsrapport januari-augusti 2010 Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Tillsammans för kvinnors och barns allra bästa hälsa 2010-09-20 sidan 2 av 27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Produktionsenhetschefens

Läs mer

Delårsrapport. Jan augusti 2012 Folktandvården

Delårsrapport. Jan augusti 2012 Folktandvården Delårsrapport Jan augusti 2012 Folktandvården Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Produktionsenhetschefens reflektion 5 Medborgar / kundperspektivet 6 Processperspektivet 8 Medarbetarperspektivet

Läs mer

Delårsrapport jan-mars 2010 Informationscentrum

Delårsrapport jan-mars 2010 Informationscentrum Delårsrapport jan-mars 2010 Informationscentrum 2010-04-21 sidan 2 av 12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Produktionsenhetschefens reflektion 3 Uppföljning av verksamhet och resultat 5 MEDBORGAR-/

Läs mer

Delårsrapport period 8 2006 inkl styrkortsuppföljning. Försörjningscentrum i Östergötland

Delårsrapport period 8 2006 inkl styrkortsuppföljning. Försörjningscentrum i Östergötland 2006-09-21 FC-2006-00697 1 (9) Delårsrapport period 8 2006 inkl styrkorts Försörjningscentrum i Östergötland Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET

Läs mer

Delårsrapport jan-aug 2007 Länspsykiatriskt centrum i Östergötland

Delårsrapport jan-aug 2007 Länspsykiatriskt centrum i Östergötland Delårsrapport jan-aug 2007 Länspsykiatriskt centrum i Östergötland Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer

Läs mer

Bilaga 1 571 Pensionsförvaltningen Resultaträkning (tkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Not Personalkostnader Arbetsgivaravgifter 441 847 464 212 390 752 Övriga personalkostnader -518 163-502 216-484

Läs mer

Årsredovisning 2007 211 Ortopedicentrum

Årsredovisning 2007 211 Ortopedicentrum Årsredovisning 2007 211 Ortopedicentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Delårsrapport jan-mars 2007 Försörjningscentrum

Delårsrapport jan-mars 2007 Försörjningscentrum Delårsrapport jan-mars 2007 Försörjningscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Förbättringskunskap. Hur kan man förutse konsekvenserna? Hur kan man förutse värdet? Hur ser vi till att skapa värde?

Förbättringskunskap. Hur kan man förutse konsekvenserna? Hur kan man förutse värdet? Hur ser vi till att skapa värde? Förbättringskunskap Hur kan man förutse konsekvenserna? Hur kan man förutse värdet? Hur ser vi till att skapa värde? VÄRDEHEMTAGNING Förbättringskunskap Vilka är vi? Varför är vi här? Josefin Bjäresten

Läs mer

Kirurgicentrum HSV. Organisation. Elektiv verksamhet. CHÖL Teamledare Läkare Teamledare. CHÖL Teamledare Läkare Teamledare

Kirurgicentrum HSV. Organisation. Elektiv verksamhet. CHÖL Teamledare Läkare Teamledare. CHÖL Teamledare Läkare Teamledare Organisation www.lio.se Kirurgicentrum HSV Akut verksamhet Elektiv verksamhet Avanc. hemsjukv. CHÖL Teamledare Läkare Teamledare Vårdchef Kirurgi CHÖL Teamledare Läkare Teamledare Vårdchef Ortopedi CHÖL

Läs mer

Delårsbokslut 07/2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden

Delårsbokslut 07/2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsbokslut 07/2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapporten utgår från det balanserade styrkortet. I denna rapport redovisas data i ekonomiperspektivet. Övriga nyckeltal

Läs mer

Delårsrapport. Jan mars 2012 Barn och kvinnocentrum. Tillsammans för. kvinnors och barns allra bästa hälsa

Delårsrapport. Jan mars 2012 Barn och kvinnocentrum. Tillsammans för. kvinnors och barns allra bästa hälsa Delårsrapport Jan mars 2012 Barn och kvinnocentrum Tillsammans för kvinnors och barns allra bästa hälsa Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Produktionsenhetschefens reflektion 1 Medborgar / kundperspektivet

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning RAPPORT Datum 2013-12-10 1 (10) Till Regiondirektör Jonas Rastad Genomlysning av förlossningsvården i Under sommaren 2013 var förlossningsvården i ansträngd.

Läs mer

Informationscentrums balanserade styrkort inklusive årsbudget 2007

Informationscentrums balanserade styrkort inklusive årsbudget 2007 Informationscentrums balanserade styrkort inklusive årsbudget 2007 Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Delårsbokslut 04, 2004 Rättspsykiatriskt centrum i Östergötland

Delårsbokslut 04, 2004 Rättspsykiatriskt centrum i Östergötland Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena 2004-05-24./. 1 (5) Landstingsstyrelsen 581 91 LINKÖPING Delårsbokslut 04, 2004 Rättspsykiatriskt centrum i Östergötland Medborgare/kund Rättspsykiatriskt centrum

Läs mer

2012 11 09 Dnr Upph 2012 230. Upphandlingscentrum Verksamhetsplan 2013 inklusive årsbudget

2012 11 09 Dnr Upph 2012 230. Upphandlingscentrum Verksamhetsplan 2013 inklusive årsbudget 2012 11 09 Dnr Upph 2012 230 Upphandlingscentrum Verksamhetsplan 2013 inklusive årsbudget Innehållsförteckning Vision (och verksamhetsidé) 1 Medborgar kundperspektivet 2 Processperspektivet 3 Medarbetarperspektivet

Läs mer

Delårsrapport jan-aug 2007 Försörjningscentrum

Delårsrapport jan-aug 2007 Försörjningscentrum Delårsrapport jan-aug 2007 Försörjningscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Delårsrapport jan-mars 2009 Rekonstruktionscentrum i Östergötland

Delårsrapport jan-mars 2009 Rekonstruktionscentrum i Östergötland Delårsrapport jan-mars 2009 Rekonstruktionscentrum i Östergötland Innehållsförteckning Enhetschefens reflektion 3 Styrkorts, verksamhet och resultat 4 MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET... 4 FÖRNYELSEPERSPEKTIVET...

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Delårsrapport jan-mars 2009 Försörjningscentrum

Delårsrapport jan-mars 2009 Försörjningscentrum Delårsrapport jan-mars 2009 Försörjningscentrum 2009-04-27 sidan 2 av 12 Innehållsförteckning Enhetschefens reflektion 3 Styrkorts, verksamhet och resultat 4 MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET... 4 FÖRNYELSEPERSPEKTIVET...

Läs mer

Integrerade verksamhetssystem

Integrerade verksamhetssystem Integrerade - Exempel på användning från hälso- och sjukvården Program Vilka är vi? Magnus Sjöberg, produktionsenhetschef Resurscentrum Karin Åhlén, enhetschef verksamhetsekonomi Inramning s organisation,

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2011

Delårsrapport jan-okt 2011 Delårsrapport jan-okt 2011 Närsjukvården i västra Östergötland Ohälsotalet i oktober 2011 Östergötland: 28,1 dagar (34,7/21,8) -33,1 33,2-36,4 26,7 (32,8/21,0) 36,5-40,0 40,1-41,8 (51,2/32,9) Finspång

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Informationscentrums verksamhetsplan inklusive årsbudget 2008

Informationscentrums verksamhetsplan inklusive årsbudget 2008 Informationscentrums verksamhetsplan inklusive årsbudget 2008 Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer

Läs mer

Resultatbudget (Mkr) progn 2000 2001 2002 2003

Resultatbudget (Mkr) progn 2000 2001 2002 2003 BILAGA 1 Resultatbudget (Mkr) progn 2000 2001 2002 2003 Specialdestinerade statsbidrag 2 126 2 146 2 202 2 259 Övriga intäkter 3 289 3 296 3 348 3 401 Verksamhetens intäkter 5 415 5 442 5 550 5 660 Personalkostnader

Läs mer

Produktionsenheten 552 Upphandlingscentrum i Östergötland balanserade styrkort inklusive årsbudget 2006

Produktionsenheten 552 Upphandlingscentrum i Östergötland balanserade styrkort inklusive årsbudget 2006 Produktionsenheten 552 Upphandlingscentrum i Östergötland balanserade styrkort inklusive årsbudget 2006 Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET

Läs mer

Finansplan 2013-2015

Finansplan 2013-2015 Finansplan 2013-2015 Finansplan 2013-2015 Förord Vår finansplan lägger grunden för att alla solidariskt ska vara med och finansiera hälsooch sjukvården och kollektivtrafiken. Där ingen ska kännas mer värd

Läs mer

Delårsrapport. januari oktober 2012 Närsjukvården i västra Östergötland

Delårsrapport. januari oktober 2012 Närsjukvården i västra Östergötland Delårsrapport januari oktober 2012 Närsjukvården i västra Östergötland Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Produktionsenhetschefens reflektion 1 Fördjupad ekonomisk analys 3 Ekonomisk redovisning

Läs mer

Balanserat styrkort för. Naturbruksgymnasiet i Östergötland. inklusive årsbudget 2007

Balanserat styrkort för. Naturbruksgymnasiet i Östergötland. inklusive årsbudget 2007 Balanserat styrkort för Naturbruksgymnasiet i Östergötland inklusive årsbudget 2007 Vision l d d MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET

Läs mer

Produktionsplanering

Produktionsplanering www.pwc.se Revisionsrapport Produktionsplanering Anders Larsson Certifierad kommunal revisor Matti Leskelä Region Östergötland 25 februari 2015 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Sverigedemokraternas Tilläggsbudget för 2015 samt flerårsplan 2016-2017 För beslut i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 25/11-2014

Sverigedemokraternas Tilläggsbudget för 2015 samt flerårsplan 2016-2017 För beslut i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 25/11-2014 Sverigedemokraternas Tilläggsbudget för 2015 samt flerårsplan 2016-2017 För beslut i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 25/11-2014 Vi i Sverigedemokraterna i Västra Götalandsregionen ser med

Läs mer

Årsredovisning 2011. Upphandlingscentrum

Årsredovisning 2011. Upphandlingscentrum Årsredovisning 2011 Upphandlingscentrum 2012-02-22 sidan 2 av 16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Produktionsenhetschefens reflektion 3 Presentation av produktionsenheten 4 Uppdrag och Vision

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Bokslutsdokument RR KF BR Västtrafik AB 2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Verksamhetens intäkter 7 596 854 7 071 871 Verksamhetens kostnader -7 207 998-6 905 657 Avskrivningar

Läs mer

Delårsrapport. Januari oktober 2012 Katastrofmedicinskt Centrum

Delårsrapport. Januari oktober 2012 Katastrofmedicinskt Centrum Delårsrapport Januari oktober 2012 Katastrofmedicinskt Centrum Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Produktionsenhetschefens reflektion 1 Ekonomiperspektivet 2 Fördjupad ekonomisk analys 2 Ekonomisk

Läs mer

--- - - - Arsredovisning 2005. Pensionsförval~ningen --- - - * l-andstinget. i Ostergötland

--- - - - Arsredovisning 2005. Pensionsförval~ningen --- - - * l-andstinget. i Ostergötland --- - - - Arsredvisning 2005 Pensinsförval~ningen --- - - I * l-andstinget i Ostergötland *=~ 1 LedningsstabenIeknmigruppen Annika Hjertkvist 2006-03-01 LiÖ 2006-18 Landstingsstyre Isen Årsredvisning för

Läs mer

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

Halvårsrapport 556713-1056 2010-01-01-2010-06-30

Halvårsrapport 556713-1056 2010-01-01-2010-06-30 Halvårsrapport 556713-1056 2010-01-01-2010-06-30 Innehållsförteckning: Sida VD har ordet 1 Händelser efter rapportperioden 2 Kommande finansiella rapporter 2 Principer för delårsrapportens upprättande

Läs mer

MÅNADSRAPPORT 2009. STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Månadsrapport 2009 Nya Karolinska Solna INNEHÅLLSFÖRTECKNING

MÅNADSRAPPORT 2009. STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Månadsrapport 2009 Nya Karolinska Solna INNEHÅLLSFÖRTECKNING STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Månadsrapport MÅNADSRAPPORT INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING AV MÅNADSBOKSLUT... 1 2 UPPFÖLJNING AV HUVUDMÅL... 1 3 VERKSAMHETENS OMFATTNING OCH INNEHÅLL... 2 4 VERKSAMHETENS

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Svar på revisorernas granskning angående vårdgarantin inom JLL (LS/1622/2011)

Svar på revisorernas granskning angående vårdgarantin inom JLL (LS/1622/2011) ... Jämtlands Läns Landsting 1(4) Kontaktperson v rdgaranti JLL Marie Norlen Tfn: 063 142475 E-post: marie.norlen@jll.se 2012-01-24 LSj1622j2011 Landstingets revisorer Svar på revisorernas granskning angående

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Vårdprocesscentrums verksamhetsplan inklusive årsbudget 2009

Vårdprocesscentrums verksamhetsplan inklusive årsbudget 2009 Vårdprocesscentrums verksamhetsplan inklusive årsbudget 2009 Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Ar.redovlsning.. PensionsförvaJtflingen. *~~e~~~!inget

Ar.redovlsning.. PensionsförvaJtflingen. *~~e~~~!inget Ar.redvlsning.. PensinsförvaJtflingen *~~e~~~!inget *~ 1 LedningsstabenIeknmigruppen Annika Hjertkvist 2007-02-27 LiÖ 2007-18 Landstingsstyrelsen Årsredvisning för pensinsförvaltningen 2006 Sammanfattning

Läs mer

Budget 2011 Plan 2012-2014

Budget 2011 Plan 2012-2014 Alliansens och DSPs Finansplan 2011 Plan 2012-2014 Landstingsstyrelsen 8 nov 2010 Sid 1 Innehållsförteckning Driftbudget, tkr.ii II t II,_ " III II II'II II 3 Resultatbudget, mkr 7 Finansieringsbudget,

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Månadsrapport Hallands sjukhus januari 2014

Månadsrapport Hallands sjukhus januari 2014 MÅNADSRAPPORT 1(8) Datum 2014-02-10 vers 2 Kontaktperson Ingrid Kvist ingrid.kvist@regionhalland.se Månadsrapport Hallands sjukhus januari 2014 Sammanfattning Verksamhet Tillgänglighet Beläggningen på

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

Produktionsenheten 211 Ortopedicentrum i Östergötland balanserade styrkort inklusive årsbudget 2007

Produktionsenheten 211 Ortopedicentrum i Östergötland balanserade styrkort inklusive årsbudget 2007 Produktionsenheten 211 Ortopedicentrum i Östergötland balanserade styrkort inklusive årsbudget 2007 Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET

Läs mer

Delårsrapport 556713-1056 2010-01-01-2010-03-31

Delårsrapport 556713-1056 2010-01-01-2010-03-31 Delårsrapport 556713-1056 2010-01-01-2010-03-31 Innehållsförteckning: Sida VD har ordet 1 Händelser efter rapportperioden 2 Kommande finansiella rapporter 2 Principer för delårsrapportens upprättande 2

Läs mer

Delårsrapport. Jan-aug 2013 Lunnevads folkhögskola. DNR Lu11/2013

Delårsrapport. Jan-aug 2013 Lunnevads folkhögskola. DNR Lu11/2013 Delårsrapport Jan-aug 2013 Lunnevads folkhögskola DNR Lu11/2013 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Produktionsenhetschefens reflektion 1 Medborgar-/ kundperspektivet 2 Processperspektivet 3 Medarbetarperspektivet

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser 2013-06-03 Jonas Vallgårda 2 (12) Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Metod och genomförande... 5 3 Bemanningssituationen

Läs mer

05-07-26 1. Landstingets IT-enhet. Årsredovisning 2000

05-07-26 1. Landstingets IT-enhet. Årsredovisning 2000 05-07-26 1 Landstingets IT-enhet Årsredovisning 2000 05-07-26 2 Landstingets IT-enhet Landstingets IT-enhet består av landstingsgemensamma resurser för samordning av ITutvecklingen inom landstinget samt

Läs mer

Delårsrapport 556713-1056 2012-01-01-2012-03-31

Delårsrapport 556713-1056 2012-01-01-2012-03-31 Delårsrapport 556713-1056 2012-01-01-2012-03-31 Innehållsförteckning: Sida VD har ordet 1 Händelser efter rapportperioden 2 Kommande finansiella rapporter 2 Redovisningsprinciper 2 Aktien 2 Granskning

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Landstingsstyrelsen. Årsbudget 2005 och strategisk långtidsplan 2005-2007 2004-11-15 REC-2004-00003 1

Landstingsstyrelsen. Årsbudget 2005 och strategisk långtidsplan 2005-2007 2004-11-15 REC-2004-00003 1 2004-11-15 REC-2004-00003 1 Landstingsstyrelsen Årsbudget 2005 och strategisk långtidsplan 2005-2007 Inledning Resurscentrum bildades den 1 april 2004 med uppgift att vara ett strategiskt ledningsstöd

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Delårsrapport 2013. Januari mars (Helårsbedömning)

Delårsrapport 2013. Januari mars (Helårsbedömning) Delårsrapport Januari mars (Helårsbedömning) Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Processperspektivet 3 Kunskapsbaserad och säker vård med hög 3 Kvalitet Effektiv hälso- och sjukvård 4 Innovativt och

Läs mer

Kiwok Nordic AB (publ) Org. nr. 556665-3068. Delårsrapport 1 juli 30 september 2013

Kiwok Nordic AB (publ) Org. nr. 556665-3068. Delårsrapport 1 juli 30 september 2013 Kiwok Nordic AB (publ) Org. nr. 556665-3068 Delårsrapport 1 juli 30 september 2013 Koncernen Koncernens nettoomsättning för perioden uppgick till 100,0 (50,6) TSEK Rörelseresultatet före av- och nedskrivningar

Läs mer

Delårsrapport 02 Regionstyrelsen 2015

Delårsrapport 02 Regionstyrelsen 2015 02 Regionstyrelsen 2015 Januari februari Datum: 24 mars 2015 Diarienummer: RS2015-16 www.regionostergotland.se Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Processperspektivet... 4 Medarbetarperspektivet...

Läs mer

Chef- och ledarutveckling

Chef- och ledarutveckling Chef- och ledarutveckling Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Datum 2011-03-24 Eva Andlert Certifierad kommunal revisor Stefan Knutsson Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...

Läs mer

2011-08-17 LS 1106-0985. Tf landstingsdirektören har överlämnat delårsrapport för Skadekontot för perioden 1 januari - 30 juni 2011.

2011-08-17 LS 1106-0985. Tf landstingsdirektören har överlämnat delårsrapport för Skadekontot för perioden 1 januari - 30 juni 2011. Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 2011-08-17 LS 1106-0985 Ankom Dnr: 2011-08- 1 7 i, Landstingsstyrelsen i ANDSTtNGSST YRE t SEN 1 1-08-17* 010 för Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl ÄRENDET

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548 resultaträkning Enligt Nettoomsättning 10 511 10 511 Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187 Personalkostnader -4 548-4 548 Avskrivningar materiella anläggningstillgångar -33-33 Avskrivningar

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

RehabCentrum. Innehållsförteckning. Revisionsrapport, Bokslut RehabCentrum 2003 1. GRANSKNINGENS OMFATTNING OCH INRIKTNING... 2

RehabCentrum. Innehållsförteckning. Revisionsrapport, Bokslut RehabCentrum 2003 1. GRANSKNINGENS OMFATTNING OCH INRIKTNING... 2 RehabCentrum Innehållsförteckning 1. GRANSKNINGENS OMFATTNING OCH INRIKTNING... 2 2. ÅRETS BOKSLUTSGRANSKNING... 2 2.1 ÅRSANALYS ENLIGT BALANSERAT STYRKORT... 2 Strategiska mål... 3 3. PERSPEKTIV... 3

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Förtydligande av regler för privat verksamhet på RMC (Reproduktionsmedicinskt centrum)

Förtydligande av regler för privat verksamhet på RMC (Reproduktionsmedicinskt centrum) 1 (3) Ledningsstaben MISSIV Gunvor Rundqvist 2005-03-14 LiÖ 2005-247 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förtydligande av regler för privat verksamhet på RMC (Reproduktionsmedicinskt centrum) Bakgrund RMC startade

Läs mer

Delårsrapport 556713-1056 2010-01-01-2010-09-30

Delårsrapport 556713-1056 2010-01-01-2010-09-30 Delårsrapport 556713-1056 2010-01-01-2010-09-30 Innehållsförteckning: Sida VD har ordet 1 Förvaltningsberättelse 2 Händelser efter rapportperioden 2 Kommande finansiella rapporter 2 Principer för delårsrapportens

Läs mer

RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall

RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall 38111 Specialdestinerade statsbidrag, externt 31201 Såld vård, sjukhusvård övrigt, externt 38933

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Ögonkliniken Sörmland Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

MSEK, 1 september - 30 april 2013/2014 2012/2013. Nettoomsättning 15 994 17 236 Kostnader för sålda varor -15 141-16 370

MSEK, 1 september - 30 april 2013/2014 2012/2013. Nettoomsättning 15 994 17 236 Kostnader för sålda varor -15 141-16 370 Resultaträkningar Kommentarer till de första två tertialen, verksamhetsåret 2013/2014 Ackumulerat rörelseresultat efter 8 månader 55 MSEK (föregående år 13 MSEK) Stabila volymer och marknadsandelar Positiv

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer