Delårsrapport jan-aug 2007 Barn- och Kvinnocentrum

Transkript

1 Delårsrapport jan-aug 2007 Barn- och Kvinnocentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer Handlingsplaner

2 Barn- och kvinnocentrum sidan 2 av 21 Innehållsförteckning Enhetschefens reflektion 3 Styrkorts, verksamhet och resultat 5 MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET... 5 FÖRNYELSEPERSPEKTIVET... 8 PROCESSPERSPEKTIVET MEDARBETARPERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET Bilagor HELÅRSBEDÖMNING RESULTATRÄKNING MM LÄKEMEDELSKOSTNADER BKC ANNAN RAPPORTERING UPPFÖLJNING FÖRNYELSEPERSPEKTIVET UPPFÖLJNING PROCESSPERSPEKTIVET 2

3 Barn- och kvinnocentrum sidan 3 av 21 Till Landstingsstyrelsen ENHETSCHEFENS REFLEKTION Den successivt ökande produktion som vi sett de senaste åren har fortsatt under årets första åtta månader. Förlossningarna har ökat med 2,5 % jämfört med motsvarande tid förra året och vi ser en fortsatt ökad belastning inom barnmedicinsk vård, där den ökade vårdtyngden inom slutenvården (såväl vad gäller barn med kronisk sjukdom som inom neonatalvården) leder till att allt fler patienter måste omhändertas i öppenvård samtidigt som vi där också har ett ökat inflöde av remisser från primärvården. Både de ökande förlossningstalen och den mycket snabba medicintekniska utvecklingen har gjort att länets neonatalvård varit hårt belastad. På US har den neonatala intensivvården under det första halvåret 2007 vid flera tillfällen tvingats till intagningsstopp. Mammor som förväntats föda för tidigt har då hänvisats utanför länet och vi har inte heller klarat att ta emot alla regionpatienter. Pga den besvärliga situationen och den förväntade fortsatta ökningen av förlossningar har vi nu påbörjat en förstärkning av verksamheten inom den neonatala intensivvården. Ett stort problem på BKC är bristen på specialister. Det gäller framförallt barnmorskor, barnsjuksköterskor, barnläkare och gynekologer. Vi är inne i en mycket uttalad generationsväling, vilket ställer stora krav på kompetensöverföring och belastar ekonomin. Trots att vi sedan flera år arbetar aktivt med denna fråga, ser vi ännu ingen ljusning, utan vi kommer att ha det fortsatt besvärligt och på flera områden vara beroende av inhyrd personal. Utbildningsinsatserna behöver ökas på flera områden och lönenivåerna måste vara konkurrenskraftiga. Detta kräver dock ekonomiska resurser vilket innebär att vi måste arbeta långsiktigt med dessa frågor. Som en följd av både det ökande antalet patienter och den ökade vårdtyngden har vi ökade kostnader för medicinsk service och läkemedel. Att ta hand om fler och svårare sjuka patienter har också inneburit att personalkostnaderna ökat. Det för året godkända underskottet på 20 Mkr kommer inte att hålla. Prognosen visar på - 36 Mkr. Kvinnoklinikernas underskott 9,2 Mkr 2007 motsvarar i stort sett de 8,4 Mkr som är deras andel av det godkända underskottet. De verksamhetsförstärkningar som ingår i åtagandet har då inte fått helårseffekt fullt ut, varför arbete pågår med att ta fram åtgärder för att klara även nästa års budget. Barnklinikernas underskott - 24,5 Mkr, beviljat underskott 11,2 Mkr. De 13,2 Mkr som ligger utöver det beviljade underskottet finns på Barnkliniken US/LiM, som med ökade resursbehov inom neonatalvården, tyngre och mer vårdkrävande övrig slutenvård, samt högre tryck på mottagningsverksamheten har en kraftig kostnadsökning skett även under Då vården till mycket liten del är planerbar är dessa kostnader svåra att vända utan ingrepp av mer strategisk natur. Arbete pågår med att ta fram åtgärder på 3

4 Barn- och kvinnocentrum sidan 4 av 21 så väl lång som kort sikt för att klara utvecklingen inom barnsjukvården och en budget i balans. Under våren har en etern revision av BKC:s verksamhet genomförts. Revisorerna konstaterar att vi har en bra verksamhet med hög kvalitet och nöjda patienter. Vi klarar också avtalet med HSN förutom då det gäller ekonomin och man konstaterar att vi i jämförelse med andra bedriver en resurssnål verksamhet. Brister som lyfts fram är bristen på specialistutbildad personal, samt behov av mer långsiktiga strategier och av förbättrad ledning och styrning inom centrum. Utifrån revisorernas rapport har landstingsstyrelsen beslutat tillskjuta 35 Mkr till BKC:s budget 2008 vilket inkluderar det tidigare godkända underskottet och även ska finansiera förstärkning av neonatal intensivvård och kommande hyreskostnadsökningar på US. Centrumledningen ska också förstärka ledning/styrning och arbeta fram och genomföra handlingsplaner för en budget i balans. Utifrån detta uppdrag arbetar centrumledningen nu vidare både med det ekonomiska uppdraget, de långsiktiga strategierna för barn- och kvinnosjukvården i Östergötland liksom med den interna ledningen och styrningen. Trots den höga arbetsbelastningen försöker vi bevara det aktiva forskningsoch utvecklingsarbete vi har inom BKC och vi arbetar också intensivt med patientsäkerhetsfrågorna. Ditte Pehrsson-Lindell Produktionsenhetschef 4

5 Barn- och kvinnocentrum sidan 5 av 21 Styrkorts, verksamhet och resultat MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET Vi har överlag haft god tillgänglighet till mottagningar och behandlingar och ett ständigt arbete pågår för att bevara de korta väntetiderna. Dock ser vi nu en försämring där vi inte längre fullt ut klarar vårdgarantin inom barnmedicin. Orsaken är dels att akutvård och tung slutenvård tar allt större resurser, dels att inflödet av remisser från primärvården ökat markant samt att det dessutom är brist på specialistutbildade läkare och barnsjuksköterskor. Barnkliniken på ViN är pilotklinik i landstinget då det gäller kapacitetsstyrning och vi hoppas det arbetssättet skall ge möjlighet att öka mottagningskapaciteten. Pga mycket högt patienttryck inom neonatal intensivvård på US har vi tvingats till intagningsstopp vid flera tillfällen under året. Mammor som förväntats föda för tidigt har då hänvisats utanför länet och vi har inte heller kunnat ta emot alla regionpatienter. Efter dialog med landstingsledningen har en förstärkning av neonatalvården påbörjats. Samarbetsavtal med Sörmlands läns landsting har ingåtts för perioden och gäller akut barnsjukvård under jourtid på barnkliniken ViN. Dock har vi hittills bara haft en marginell ökning av patienter från Sörmland. LiÖ:s öppenvårdsenkät genomfördes under våren och täcker barnsjukvård och gynekologi. Den obstetriska vårdprocessen som inte ingår i denna enkät följs istället upp med egna enkäter inom KK. Glädjande nog finner vi i landstingets öppenvårdsenkät från våren 2007 klart förbättrat resultat för såväl barn- och ungdomsmedicin som för gynekologi jämfört med resultatet vid föregående mätning Remittentenkät till regionremittenter har skickats ut under våren. Resultatet analyseras under hösten. Studerandeenkäter görs kontinuerligt. 5

6 Barn- och kvinnocentrum sidan 6 av 21 Utfall nyckelindikatorer Nöjda patienter och remittenter Patienttillfredsställseinde (PTI) PTI ÖV PTI SV 90% 74% 67% 63% Nöjda remittenter 90% 5,6 (mål>5) 2005 Strategi 2: Våra patienter känner delaktighet, har kunskap och kan påverka sin hälsa. Framgångsfaktor Högkvalitativ och individanpassad vård Nyckelindikator/annan Andel klin som gjort kvalitetsrapport innehållande medicinska och omvårdnadsresultat Målvärde 100% Utfall % Senast föreg. utfall 100% Strategi 1: Patienter och remittenter känner sig trygga med att en god hälso- och sjukvård ges efter behov och är effektiv under hela vårdprocessen. Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan Målvärde Utfall 2007 Senast föreg. utfall Mättidpunkt Tillgänglighet Andel som mottagits 100% BK 92% 88% 2006 inom 90 dagar. KK 96% Andel som opererats 90% 96% 94% 2006 inom 90 dagar. Mättidpunkt 2006 Andel delaktiga enligt patientenkäter Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aspekter beaktas alltid i patientkontakten. Vi ger information/sprider kunskap. 80% 76% 74%

7 Barn- och kvinnocentrum sidan 7 av 21 Strategi 3: Nöjda studenter Framgångsfaktor Skapa goda förutsättningar för undervisning, forskning och utvecklingsarbete Nyckelindikator/annan Målvärde Utfall vt Senast föreg. utfall Mättidpunkt Andel nöjda studenter 90% 95% 100%/96% 2006 vt/ht 7

8 Barn- och kvinnocentrum sidan 8 av 21 FÖRNYELSEPERSPEKTIVET BKC kännetecknas av hög aktivitet inom forsknings- utvecklings- och utbildningsområdet. Målet är att vara nationellt ledande inom utbildning, ha forskning av internationell klass samt utnyttja FoU som stöd i verksamhetsutvecklingen. Svårigheter finns dock, att med den allt mer belastade verksamhet vi har, utnyttja all den tilldelade forskningstiden. BKC:s årliga kvalitets- och forskningsdag inföll i maj månad. För att så många medarbetare som möjligt skulle kunna delta gavs samma program både i Linköping och Norrköping. Deltagandet var stort och utvärdering visade att programmet blev mycket uppskattat. Många utvecklingsprojekt pågår, eempel på detta är: genombrottsprojekt i Qulturums regi gällande medicinska resultat inom förlossningsvården och läkemedelshantering inom barnmedicin. Vi arbetar med kapacitetsanalys inom barnkliniken ViN. Förbättringsarbete och förstärkning av barnjourverksamheten i länet pågår. Utvecklingen mot ett barnsjukhus på US fortsätter, ett led i detta är barnkirurgiprojektet. Ny screeningmodell för ultraljud under graviditet inkluderande NUPP införs under året. Patientsäkerhetsarbete pågår på förlossningsavdelningarna där bl a koordinatorsfunktion införs. Vi arbetar också i enlighet med vårt åtagande med utveckling av våra ungdomsmottagningar och införande av samordningsfunktion för kroniskt sjuka barn. IT-stöd inom Reproduktionsmedicin införs. 8

9 Barn- och kvinnocentrum sidan 9 av 21 Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Nationellt ledande inom utbildning Framgångsfaktor Handledning, introduktion. Samverkan med HU Nyckelindikator/annan Målvärde Utfall Vt2007 Senast föreg. utfall Mättidpunkt Nöjda studenter 90% 95% 100%/96% 2006 vt/ht Strategi 2: Forskning i internationell klass Framgångsfaktor Ett fritt och kritiskt tänkande där forskning och utvecklingsarbete synliggörs för alla. Sjukvårdsnära forskning gynas. Nyckelindikator/annan Antal disputationer. Antal halvtidskontroller Antal publikationer Antal doktorander Antal övergripande regionala FoU-projekt Antal strategiska forskningsprojekt Målvärde Utfall Senast föreg. utfall Oförändr 6 eller ökat 4 antal Andel ekonomiska resurser för FoU i relation till centrumets intäkter 2,4% mars 2007 Mättidpunkt Strategi 3: Forskning och utveckling samt utbildning (FoUU) ska utnyttjas som stöd för verksamhetsutveckling Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan Målvärde Utfall Senast föreg. utfall Mättidpunkt Hög aktivitet angående förbättringsarbete Antal genomförda förbättringsarbeten 20 st/år 47 st 43 st 2006 Förståelse för och positiv attityd till FoUU Förändringsklimat enl medarbetarenkät Bättre än LiÖ 45%

10 Barn- och kvinnocentrum sidan 10 av 21 PROCESSPERSPEKTIVET Vi strävar efter säkra, effektiva processer med hög kvalitet och våra patienter ska känna att de har möjlighet att påverka sin vård. Processutveckling som genomförts och pågår är: - Nya lokaler för kvinnosjukvård och neonatalvård på US invigdes 13 april. Detta möjliggör nya processorienterade arbetssätt. - Deltagande i projekten vårdnära service och kapacitetsanalys. - Planering för Ronald McDonald hus vid US i Linköping fortsätter. - Utvecklingsprojekt gällande barnjourverksamheten pågår - Regiongemensam ultraljudsscreening av gravida där NUPP undersökning ingår införs under Utveckling av ungdomsmottagningarna enligt åtagande. - Utveckling av samordnarfunktion för kroniskt sjuka barn enligt åtagande. - Förbättrat psykosocialt stöd till svårt sjuka barn - Planeringsarbete för Barnsjukhuset på US. Lokalplanering pågår och utveckling inom barnkirurgivården pågår i särskilt projekt. - Medicinsk utveckling inom neonatalvården går snabbt och belastningen ökar också pga ökande födelsetal. För att klara uppdraget krävs resursförstärkning, vilken har påbörjats. - För att öka patientsäkerheten inom förlossningsvården där belastningen under de senaste åren successivt ökat införs koordinatorsfunktion och utökning av antalet barnmorskor pågår. Förlossningsverksamheten deltar också i genombrottsprojekt i avsikt att förbättra medicinska resultat. - För att förbättra patientsäkerheten deltar barnmedicin med två team i genombrottsprojekt gällande läkemedelshantering. Produktivitetsmåttet förklaras av att kostnaderna ökar mer än antalet unika individer som omhändertas inom centrum. Den allt tyngre och mer resurskrävande vården, där antalet vårdtillfällen ligger relativt konstant, men där medelvårdtider, antal vårddagar och vårdtyngd mätt i DRG ökar. Mest markant är detta inom barn- och ungdomsmedicin, där belastningen av etremt för tidigt födda barn och barn med svår kronisk sjukdom ökat. Den tyngre vården medför högre kostnader för medicinsk service, läkemedel och personal, vilket påverkar produktivitetsmåttet negativt. Även den omklassificering av läkemedel och kostnadsökning för läkemedel som skett påverkar produktivitetsmåttet. 10

11 Barn- och kvinnocentrum sidan 11 av 21 Vårdtyngd BKC jan-aug DRG BK ViN DRG BK US DRG KK ViN DRG KK US DRG KK LiM Kommentar: Påtaglig vårdtyngdsökning på klinikerna på universitetssjukhuset. Slutenvården på BKC har idag endast 12% planerade vårdtillfällen (18,6% 2003). Slutenvården motsvarar nästa 70% av barnklinikens verksamhet, för KK mellan 50-60%. Medelvårdtid BKC jan-aug ,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 medelvårdtid BK ViN medelvårdtid BK US medelvårdtid KK ViN medelvårdtid KK US medelvårdtid KK LiM 0,5 0, Kommentar: Trendbrott för medelvårdtider framförallt på universitetssjukhusets kliniker 11

12 Barn- och kvinnocentrum sidan 12 av 21 Medelvikt BKC jan-aug ,20 1,00 0,80 0,60 0,40 medelvikt Bk ViN medelvikt BK US medelvikt KK ViN medelvikt KK US medelvikt KK LiM 0,20 0, Kommentar: Vikt kopplat till volymer beskriver en viktförändring/patient framförallt på klinikerna på universitetssjukhuset där också kostnaderna ökat mest. Läkarbesök BKC jan-aug Läkarbesök KK LiM Läkarbesök KK US Läkarbesök KK ViN Läkarbesök BK US/LiM Läkarbesök BK ViN Kommentar: Successiv ökning av öppenvård. Överföring från slutenvård och fler remisser från primärvården påverkar. Andelen nybesök har idag ökat från 19% 2003 till 45% Barnklinikerna arbetar för att föra ut mer av lättare återbesök till primärvård och till privatläkare. Detta är nödvändigt då vi idag har svårt att hålla vårdgarantin. 12

13 Barn- och kvinnocentrum sidan 13 av 21 Sjukv beh BKC jan-aug Sjukv behandl KK LiM Sjukv beh KK US Sjukv beh KK ViN Sjukv beh BK US/LiM Sjukv beh BK ViN Kommentar: Sjukvårdande behandlingar följer samma utveckling som läkarbesöken. Beror på att självständiga ssk-mottagningar måste avlasta läkarna samt att volymerna totalt sett ökar. 13

14 Barn- och kvinnocentrum sidan 14 av 21 Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Patienten ska ges möjlighet att påverka sin vård Framgångsfaktor Respekt och lyhördhet för patientens önskemål och behov Nyckelindikator/annan Andel patienter som känner sig delaktiga i besluten om vård och behandling Målvärde Utfall Senast Mättidpunkt 2007 föreg. utfall 80% 76% 74% 2005 Strategi 2: Våra processer ska vara effektiva Framgångsfaktor Kunskapsbaserade och effektiva arbetsmetoder Nyckelindikator/annan Produktivitetsförbättring Sammanställning av medicinska resultat, deltagande i nationella fora och kvalitetsregister Målvärde 2% Årsvis Utfall ,7% ja Senast föreg. utfall -8,4 ja Mättidpunkt Strategi 3: Patientens vård ska vara säker Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan Systematiskt Antal avvikelser patientsäkerhetsarb Antal Le Maria Andel avvikelser som avslutats inom 3 mån Antal rapporterade avvikelser /medarb Antal händelseanalyser Antal riskanalyser Målvärde Utfall Senast föreg. utfall Öka reg 608 Minska 8 75% 1/år 6 st Mättidpunkt årsvis årsvis årsvis 2006 Gemensamma, uppdaterade och tillgängliga PM och vårdprogram Andel uppdaterade PM och vårdprogram 100% årsvis 14

15 Barn- och kvinnocentrum sidan 15 av 21 MEDARBETARPERSPEKTIVET Ett stort problem inom BKC är bristen på specialister. Det gäller fr a barnmorskor, barnsjuksköterskor, barnläkare och gynekologer. Vi är inom vissa yrkesgrupper inne i en mycket uttalad generationsväling, vilket ställer stora krav på kompetensöverföring och belastar vår ekonomi. Trots att vi sedan flera år arbetar aktivt med denna fråga, ser vi ännu ingen ljusning, utan vi kommer att ha det fortsatt besvärligt och inom vissa områden vara beroende av inhyrd personal. Strategiskt viktigt är att utbildningsinsatserna ökas och lönenivåerna måste vara konkurrenskraftiga. Detta kräver i det korta perspektivet ekonomiska resurser som BKC i nuläget har svårt att få fram, varför vi måste arbeta långsiktigt med dessa frågor. Under 2006 kunde man inom BKC se en ökad frånvaro bland medarbetarna. Det var framförallt föräldraledigheter som ökade kraftigt. Detta i kombination med en stegrande produktion, ökad vårdtyngd och brist inom vissa specialiteter innebar att behovet av vikarier, övertid, timanställda och i viss mån personal från uthyrningsföretag ökade successivt. Denna utveckling har hållit i sig och är fortfarande ett verksamhetsproblem, dock kan man se ett trendbrott när det gäller frånvaron. Trots detta trendbrott består behovet av arbetskraft då produktion och vårdtyngd är fortsatt hög. En faktor som påverkat bemanningssituationen under året är vår förändrade semesterplanering. Tidigare år har verksamheten varit restriktiv beträffande introduktion och inskolning av nya semestervikarier och detta har fått konsekvenser i form av bristande bemanning, behov av inhyrd personal och stora övertidskostnader. Detta restriktiva förhållningssätt ger i förlängningen en dålig arbetsmiljö och slutkörda medarbetare. Utifrån erfarenheter har verksamheterna i större utsträckning än tidigare år valt att nyrekrytera och behålla vikarier. På så sätt har bättre förutsättningar givits för att bedriva en god och säker vård för våra patienter. Under semesterperioden 2007 har man inom vissa enheter provat nya sätt att förlägga medarbetarnas semester. Man har istället för traditionella två semesterperioder arbetat med upp till fem perioder. Förändringarna i Arbetstidslagen (ATL), som började gälla fr o m januari 2007, har påverkat verksamhetsplaneringen negativt på många sätt. Effekter som blivit påtagliga inom BKC: s verksamheter är bl a möjligheten att skapa förutsättningar för akuta och oplanerade aktiviteter eempelvis forskning och utbildningar, kurser, möten samt egna byten medarbetare emellan. Nya ATL försvårar även vid produktionstoppar då man inte kan hantera övertidsarbete på samma sätt som tidigare. En lättnad har dock nya kollektivavtalet (AB) medgivit. Planering och schemaläggning av läkarnas jour och beredskapstjänstgöring är ett annat område som skapat stor bekymmer pga nya ATL. Det är inom vissa verksamheter mycket svårt att bereda läkarna möjlighet till lagstadgad dygnsoch veckovila utan kännbart produktionsbortfall, försämrad kontinuitet och tillgänglighet. Inom vissa specialiteter är man helt beroende av uthyrningsföretag för att upprätthålla en acceptabel bemanning. 15

16 Barn- och kvinnocentrum sidan 16 av 21 Det är väldigt svårt att eakt fastställa de ekonomiska och personella konsekvenserna av nya ATL men helt klart kan man konstatera att det krävs flera medarbetare för att hantera de effekter som den nya lagen fört med sig. BEMANNINGSANALYS BKC Utveckling aug 2006 aug 2007 Förändringen i personalstat är ca 16 tjänster och då främst inom grupperna: läkare, sjuksköterskor och barnmorskor Som utgångspunkt för BKC:s semesterplanering 2006 gällde restriktivitet avseende rekrytering av semestervikarier, vilket i praktiken innebar att verksamheten skulle avvakta med att rekrytera semestervikarier till senare delen av våren. Detta i sin tur fick till följd att man hade väldiga svårigheter att bemanna upp de vikariebehov man hade. Under sommaren 2006 upplevde verksamheten en stor arbetsbelastning och personalen fick arbeta övertid och förskjuta semesterveckor för att verksamheten skulle kunna upprätthålla en acceptabel tillgänglighet och patientsäker vård. Under hösten hade BKC fortfarande en relativt hög frånvaro i medarbetargruppen och semestervikarier blev därmed kvar i sina anställningar. När man sedan började att planera inför semestern 2007 vågade verksamheten inte försätta sig i samma situation som 2006 utan vart efter frånvaron minskade under våren 2007 behöll man vikarier för på så sätt säkra bemanningen inför kommande semester. Eftersom augusti månad valts som referensperiod kan vi i nuläget inte se om vår analys är korrekt utan den kan bekräftas först i september, och då visas sig i form av minskat behov av vikarier och därmed färre antal medarbetare inom BKC. 16

17 Barn- och kvinnocentrum sidan 17 av 21 Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Värna om anställda medarbetare och attrahera nya medarbetare Framgångsfaktor Attraktiv arbetsplats, med goda arbetsvillkor Nyckelindikator/annan Upplever arbetet stimulerande. Helt nöjd med arbetssituationen. Andel yrkeskategorier med löner i nivå med riket Målvärde 80% 60% 100% Utfall 08, % Senast föreg. utfall 84% 42% 75% Total sjukfrånvaro Lång sjukfrånvaro 5% 3% 5,56% 3,28% 5,72% 3,01% Strategi 2: Utifrån sitt uppdrag ska medarbetare motiveras att göra goda arbetsinsatser Framgångsfaktor Gott ledarskap och medarbetarskap Medarbetarna känner stolthet och arbetsglädje Nyckelindikator/annan Chefsvärdering (närmaste chef blockinde) Andel medarbetare som upplever arbetet som stimulerande Målvärde 3,8 Utfall 2007 Senast föreg. utfall 80% 84% 2005 Mättidpunkt Mättidpunkt 2005 Strategi 3: Medarbetare ges utrymme att både utveckla sitt eget kunnande och hela organisationens arbetssätt Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan Målvärde Utfall 2007 Senast föreg. utfall Mättidpunkt Kompetens utifrån Andel medarbetare som 90% 78% 2005 verksamhetens har PoU-samtal behov Andel medarbetare med individuell utvecklingsplan 90% 50%

18 Barn- och kvinnocentrum sidan 18 av 21 EKONOMIPERSPEKTIVET Sammanfattning Barn- och kvinnocentrums verksamhet har successivt förändrats volym- och vårdtyngdsmässigt. Förlossningstalen ökar och antalet kejsarsnitt ökar pga den totala volymökningen. Dessa förändringar innebär också att trycket ökar inom neonatalvården, då ca 15 av 100 nyfödda behöver vård på neonatalavdelning. Den medicinska utvecklingen går starkt framåt och flyttar gränserna för när vi kan rädda för tidigt födda barn. Även antalet kroniskt sjuka barn ökar, vilket ställer allt större krav på den barnmedicinska verksamheten. Vårt resultat pekar idag mot -36 Mkr. Vår verksamhet är i huvudsak akut och förstärkningar har behövt göras för att uppfylla patientsäkerheten och om möjligt undvika att skicka patienter, både egna östgötapatienter och regionpatienter, till andra landsting. Inom den neonatala intensivvården har vi inte klarat detta fullt ut under 2007 utan 15 patienter, varav 10 från Östergötland, 1 från Kalmar (tvillingar) och 4 från Jönköping har hänvisats till sjukhus utanför Östergötland. Detta ökar våra utomlänskostnader och notan för hänvisade patienter kan i värsta fall öka underskottet, då vi även måste betala regionens patienter som hänvisats till andra sjukhus pga platsbrist hos oss. En hänvisad mycket prematur förlossning med resurskrävande neonatalvård kan kosta ca 1,5 Mkr/st. 20 Mkr är beviljat underskott för 2007 och lika med det underskott som uppstod under 2005/2006. Pga att volymerna inom framförallt öppenvården och vårdtyngden i slutenvården fortsatt att öka blir underskottet betydligt större. Underskottet idag ligger i huvudsak på barnsjukvården, och då farmförallt på US och har successivt ökat från 2005 och framåt. Kostnaderna för barn med kronisk sjukdom ökade påtagligt under 2006 (se föregående stycke) och ökar alltjämt både pga ökad vårdtyngd och pga dyrare läkemedel och förbättrade behandlingsmetoder. Neonatalvårdens snabba medicintekniska utveckling innebär att allt yngre barn kan räddas och vi ser nu en påtaglig sänkning av medelvikt hos de barn som överlever inom den neonatala intensivvården. Medelvikten hos dessa barn har sjunkit med 200 gr under sista året. Denna utveckling innebär att kostnaderna ökat avsevärt, då intensivvårdsinsatserna och vårdtiderna ökar parallellt. Samtliga kliniker på BKC arbetar med handlingsplaner där målet är att göra vården så effektiv som möjligt med de resurser vi har och att klara en ekonomi i balans. Dessvärre ser vi efter årets första åtta månader att ambitionen att ha en ekonomi i balans inte kommer att klaras under Etern revision På uppdrag av ekonomidirektören har en etern revision genomförts av BKC:s verksamhet och organisation. Vi har tillsammans med kompetenta revisorer genomfört en granskning av verksamheten för att se om vi har förutsättningar att arbeta på ett än mer kostnadseffektivt sätt. Revisionsrapporten presenterades i slutet av augusti. Revisionen visar att BKC har klarat de kostnadsreduceringar som gavs i uppdrag 2003, men att centrumet har ett strukturellt underskott sedan lång tid 18

19 Barn- och kvinnocentrum sidan 19 av 21 tillbaka som påverkar resultatet negativt. Samtidigt har centrumet upplevt en mycket snabb medicinteknisk utveckling och volymökningar som drivit upp kostnaderna. Revisorerna konstaterar att centrumet i jämförelse med andra har en resurssnål verksamhet. Revisionens syfte var att genomlysa verksamheten och studera resultat och arbetsformer i förhållande till uppdraget från hälso- och sjukvårdsnämnden. Konsulterna konstaterar att barn- och ungdomsmedicin och kvinnosjukvården har nöjda patienter och ett högt kvalitetstänkande. Problemen handlar framför allt om brist på specialistutbildad personal, att den interna ledningen och ekonomistyrningen behöver förbättras och att centrumet behöver arbeta mer länsövergripande på flera områden. Konsulterna efterlyser också ett mer aktivt arbete med långsiktiga, strategiska frågor och man påtalar suboptimeringar i verksamheten då vi har resurskrävande verksamhet på mer än en plats (eempel neonatalvård, barnjour). Utifrån revisionens resultat beslutade landstingsstyrelsens att uppdra åt landstingsdirektören att vidta åtgärder för att förbättra ledning/styrningen av BKC och för att centrumet ska vara i ekonomisk balans Styrelsen beslutade att utöka hälso- och sjukvårdsnämndens ram med 35 miljoner för att täcka en del av det förväntade underskottet för BKC. Det ekonomiska tillskottet inför 2008 som ska täcka även den planerade förstärkningen av neonatal intensivvård och de kommande hyreskostnadsökningarna på US, innebär att BKC behöver arbeta vidare med kostnadsreduceringar motsvarande ca 16 Mkr. Verksamhetscheferna arbetar nu med åtgärder för att klara detta och ska dessutom utifrån revisorernas förslag ta fram långsiktiga strategier för den framtida barn- och kvinnosjukvården i Östergötland. Utöver detta kommer ekonomistöd/styrning att förstärkas inom BKC. Kvinnosjukvård Förlossningarna har hittills i år ökat med 2,5%, vilket överensstämmer med förväntad volymökning. Kvinnokliniken håller troligtvis sitt resultat 2007, men med förväntade volymökningar och helårseffekt av barnmorskeförstärkningar på förlossningsavdelningarna måste åtgärdspaket tas fram för att klara en budget i balans Utvecklingsarbete sker kontinuerligt för att förenkla behandlingsmetoder och öka kostnadseffektiviteten och många förändringar har genomförts under de senaste åren, men detta utvecklingsarbete måste fortsätta och vara mycket aktivt för att kvinnosjukvården ska klara att fortsättningsvis ha en ekonomi i balans. Barnsjukvård Inom barnsjukvården har volymerna fortsatt att öka kraftigt inom öppenvården. För att klara verksamheten överförs allt mer av det som tidigare togs omhand i slutenvård till öppenvård och samtidigt strömmar allt fler remisser in från primärvården. Vården förändras med allt högre vårdtyngd och ökad kompleitet. Vi vårdar fler etremt prematura barn, men också inom många andra barnmedicinska områden ökar belastningen och därmed kravet på resurser. Inom onkologin har kostnaderna enl KPP ökat med 6 Mkr mellan 2005 och 2006, inom 19

20 Barn- och kvinnocentrum sidan 20 av 21 urologin är kostnadsökningen 3 Mkr, inom neurologi/habilitering 1,9 Mkr, astma och allergi 1,5 Mkr, diabetes och infektion 1,4 Mkr vardera, samt skador och förgiftning 1,2 Mkr. Det höga trycket inom neonatala intensivvården har lett till flera intagningsstopp. Detta leder dels till ökade kostnader på US och dessutom till både ökade kostnader för utomlänsvård och minskade intäkter inom neonatalvården. Ökade kostnader inom barnmedicin uppstår också pga fler vikarierande och inhyrda läkare, minskad möjlighet till uttag av jourkomp i ledighet och krav på kompetensöverföring där äldre läkare behöver vara kvar i tjänst även efter pensionering för att handleda unga läkare. Väntetiderna ökar och vi klarar inte längre vårdgarantin pga högt tryck inom tung slutenvård och akutsjukvård samt påtagligt ökat inflöde av remisser från primärvården. Åtgärder för budget i balans Verksamhetscheferna har uppdraget att beskriva kostnadsreducerande åtgärder som ger en budget i balans, samt att beskriva konsekvenser av dessa åtgärder. Arbetet pågår för närvarande intensivt med inventering av möjliga åtgärder på alla kliniker. Hittills har 59 nya förslag inkommit utöver de redan tidigare under året påbörjade åtgärderna. Analys och konsekvensbeskrivning av alla dessa åtgärder pågår. Utöver detta har verksamhetscheferna i uppdrag att ta fram en långsiktig strategisk planering för den framtida barn- och kvinnosjukvården i Östergötland. 20