PraktikSwapØresund Slutrapport

Transkript

1 Slutrapport...jeg synes ikke, det virker som om, det er sådan et andet land nærmest ikke andet end, at de snakker på en anden måde, jeg synes, at det virker som om, at det nærmest er ét land. Louise, 18 år från Köpenhamn Åtgärd: 2:2 Journalnr: 2003/ EUROPEISKA UNIONEN Detta projekt är delfinansierat genom INTEREEG IIIA Öresundsregionen

2 Innehåll Sammanfattning av projektet...3 Bakgrund...4 Syfte och målsättning...5 Måluppfyllelse...6 Åtgärdsspecifika indikatorer...6 Seminarier...6 Avtal...7 Informationsmaterial...7 Generella indikatorer...7 Försäkringsfrågan i Köpenhamn...7 Pendling...7 Språket...8 Gränsregional betydelse...9 Gränsregionala erfarenheter...10 Genomförande av projektet metod, organisation mm...11 Arbetsorganisationen...11 Arbetsmetoden...12 Arbetsrutiner...13 Ungdomarna...13 Jobswap...13 Spridningen av projektets erfarenheter och resultat...15 Media...15 Malmö högskola...15 Instituttet for Fremtidsforskning...15 Planer för fortsatt samarbete...16 Med den ena foten i Köpenhamn och den andra i Malmö...17 Min vänstra fot i Köpenhamn...17 Min högra fot i Malmö...17 Rollen som projektledare...18 Eventuella avvikelser från projektets innehåll och ekonomi...19 Bilaga...20 Arbetsgrupper

3 Sammanfattning av projektet Praktikutbytet har gått över all förväntan, istället för 60 ungdomar i praktik har vi haft 113 ungdomar i praktik. 85 ungdomar från Malmö har praktiserat i Köpenhamn och 28 ungdomar från Köpenhamn har praktiserat i Malmö. Många av ungdomarna har efter avslutad praktik fått arbete eller haft möjlighet att påbörja en utbildning. 30 % av ungdomarna som varit i praktik från Kommunala ungdomsprogrammet och Ungdomsgarantin från Malmö har fått arbete i Köpenhamn. I utvärderingen som Instituttet for Fremtidsforskning tagit fram skriver man att projektet har bidragit till att ungdomar skapat en ny positivare uppfattning till regionen. Projektet har gjort ungdomarna medvetna om möjligheterna till arbete, studier och boende i grannlandet. Men en annan viktig faktor är att projektet har varit del i att öka ungdomarnas självkänsla och att stärka tilliten till samhället. Jobswapen har gjort deltagarna medvetna om likheter och skillnader som man har utnyttjat på ett positivt sätt. Den jobswapen som gick ut på att ta med sig sina elever har lett till idéer om en gemensam kurs, kanske som ett Interreg IV-projekt. Arbetsorganisationen för har fungerat väl, mycket väl. Samarbetet med Christin Wraae, Jens Thomsen, Mattias Gottfridsson och Jørgen Sams i den operativa arbetsgruppen är en bidragande orsak till projektets positiva resultat. Framförallt är det Christins outtröttliga arbete med att finna praktikplatser i Köpenhamn och att vara med på ungdomarnas förbesök inför praktikstarten som lett till resultatet. Samtidigt som hon varit på förbesök och informerat om projektet och stöttat ungdomarna, har hon samtidigt kvalitetssäkrat praktikplatsen och marknadsfört projektet. En väl genomförd utvärdering är gjord av Instituttet for Fremtidsforskning. Utvärderingen visar tydligt att parterna som har varit involverade, ungdomar, vägledare och praktikhandledarna, är mycket positiva och känner att de fått en ökad kunskap och en ökad insikt om Öresundsregionen. Projektet kommer att övergå till att ingå i PraktikService och Center for Vejlednings ordinarie verksamhet. För det framtida samarbetet håller man på att skriva ett samarbetsavtal mellan PraktikService och Center for Vejledning. 3

4 Bakgrund Med en hög ungdomsarbetslöshet i Malmö och en ökad efterfrågan på arbetskraft i Köpenhamn är det naturligt att starta ett praktiksamarbete på tværs. Genom projektet önskar vi att minska mentala barriärer, skapa en insikt om öresundsregionen och visa för ungdomar, vägledare och arbetsgivare vilka möjligheter som finns i arbetsmöjligheter och arbetskraft. Den ökade efterfrågan på utbildningar i Öresundsregionen är också ett mål för projektet att belysa för ungdomar och vägledare. Projektet ska bidra till att ökad integrationen och funktionaliteten inom arbetet med ungdomsinsatser i Öresundsregionen. Samarbetspartners PraktikService, Utbildningsförvaltningen i Malmö Stad, och Center for Vejledning, Uddannelses- og Ungdomsforvaltningen i Københavns Kommune, är två naturliga samarbetspartners, båda arbetar med att stötta ungdomar och vägledare att finna den rätta praktikplatsen. På respektive verksamhet finns också tillgång till databaser med ett stort antal praktikplaster, samt ett stort nätverk med praktikplatser. PraktikService är en stödfunktion till gymnasieskolorna, Kommunala ungdomsprogrammet och Aktivitets- och Utvecklingscentra i Malmö stad. Verksamheten har som uppgift att samordna anskaffningen av praktikplatser till ungdomar mellan år i Malmö På Center for Vejledning finns en stödfunktion för folkeskolen och 10 klasse i Københavns kommune. Verksamheten har som uppgift att samordna anskaffningen av praktikplatser till ungdomar i 8, 9, och 10 klass. Center for Vejledning är en stor verksamhet där bl.a. samtliga vägledare för Københavns Kommunes grundskolor är anställda. Jobswap Det finns ett stort intresse bland tjänstemän att bredda sina kunskaper och byta erfarenheter med kollegor på andra sidan sundet. Med anledning av erfarenhetsutbytet, men också för att underlätta genomförandet av projektets praktikförmedlingsaktiviteter, ingår en Jobswap, dvs. tjänstemän praktiserar i det andra landets motsvarande verksamheter. Avsikten är att tjänstemännen skall utvecklas som medarbetare i Öresundsregionen genom att lära sig av varandra hur man arbetar med ungdomsgruppen år. København och Malmö en by! I Handlingsplan för samarbete Malmö/København år pratar man om visionen med en gemensam arbetsmarknad i Öresundsregionen man beskriver ett flertal insatsområden, bl.a. Arbetsmarknad och utbildning. I avsnittet om Styrket indsats for unge skriver man: Ikke mindst skall indsatser för unge som ikke opfanges af de ordinæreuddannelses- og arbejdsmarkedstiltag vidtas. Her kan det f.eks. handle om at sikre praktikpladser på tværs af sundet, dette gælder tre forskellige former for praktik, aktivering af unge arbejdsløse, erhvervspraktik for folkeskoleelever og uddannelsesaftaler mellem uddannelsesinstitutioner om praktik på den anden side af sundet som en del af et uddannelsesforløb 4

5 Syfte och målsättning Syfte Skapa en praktikmarknad där ungdomar mellan 16 och 24 år kan erbjudas möjlighet att praktisera på andra sidan sundet. Mål Utveckla en praktikförmedling för ungdomar i Öresundsregionen. Projektets två huvudaktiviteter 1. En jobswap som innebär att 12 tjänstemän som arbetar med att få ungdomar i arbete, praktik eller studier genomgår en praktiktjänstgöring på andra sidan sundet. 2. Ungdomar från Malmö och Köpenhamn sätts i praktik på respektive sida av sundet och att deras individuella processer studeras och dokumenteras. Projektet skall resultera i en lathund för vägledare/handläggare ett informationsmaterial för framtida praktikanter att eventuella hinder och möjligheter som identifieras ska redovisas för politiker, tjänstemän och arbetsmarknadens parter en databaserad platsbank för praktikplatser skall utvecklas Projektets målgrupp Tjänstemän En jobswap innebär att tjänstemän som arbetar med att få ungdomar i arbete, praktik eller studier genomgår en praktiktjänstgöring på andra sidan sundet. Tjänstemännen i jobswapen är vägledare, lärare och verksamhetsansvariga. Ungdomar Målet är att få 60 ungdomar i praktik, 30 från Malmö och 30 från Köpenhamn. Ungdomarna kommer från: Köpenhamn Erhvervsgrunduddannelsen - EGU Københavns Kommunes Ungdomsskole Københavns Produktionsskole Malmö Individuella programmet Kommunala ungdomsprogrammet Ungdomsgarantin Ungdomarna kan delas in i två grupper: 1. de som går på IV, EGU, KKU och Produktionsskolen 2. de som är inskrivna i KUP och Ungdomsgarantin Den första gruppen består av ungdomar mellan 16 och 20 år. De har inte kvalificerat sig till ett nationellt gymnasieprogram eller en ungdomsuddannelse. Många är studieomotiverade och har ofta en negativ erfarenhet av grundskolan. Ungdomarna i denna grupp går i skolan i huvudsak för att påbörja en utbildning. Den andra gruppen består av arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24 år. Gruppen har ofta en gymnasieutbildning och vill få en praktikplats som leder till arbete eller en utbildningsplats. 5

6 Måluppfyllelse Projektets måluppfyllelse värderas med hjälp av ett antal indikatorer, dels åtgärdsspecifika indikatorer och dels generella indikatorer. Åtgärdsspecifika indikatorer Gränsregional utbildning och kompetensutveckling Måttenhet Uppnått Antal seminarier 5 5 Avtal 1 1 Instruktionsbok 1 1 Lathund 1 1 Generella indikatorer Gränsregionala hinder och barriärer 1. Identifiera initiativ, hinder och barriärer 2. Åtgärda initiativ, hinder och barriärer Åtgärdsspecifika indikatorer Arbetsmarknad och arbetsmarknadssystem i Öresundsregionen - de åtgärdsspecifika indikatorer är aktiviteter som främjar och utvecklar en gemensam arbetsmarknad i Öresundsregionen samt ökar mobiliteten av arbetskraft över gränsen. Seminarier Seminarierna har medfört att arbetsgrupperna fått en bra insikt i varandras kultur och arbetskultur. Hur arbetsmarknaden fungerar i Sverige respektive Danmark. Seminarierna har också gett oss tid, tid att prata igenom mål, syfte och arbetsmetoder. Det har även gett oss tid till reflektion och feedback. Seminarierna har gett oss ett gemensamt språk för projektet. Seminarium I - Hösten 2003, Malmö Brygghus Arbetsgrupper och JobSwap-team bildas. Henrik Persson från Instituttet for Fremtidsforskning föreläste om Skillnader i dansk och svensk kultur. Workshop I - Praktik för ungdomarna och Jobswap Seminarium II Våren 2004, Center for Vejledning Workshop II - Jobswap Seminarium III Hösten 2004, DGI-Byen Søren Langager från Danmarks Pædagogiske Universitet föreläste om Plads til forskellighed? Unge mellem inklusion og eksklusion Seminarium IV Hösten 2004, Internat i Mölle Arbetsmarknaden i Öresundsregionen, Laila Beltner från AF-Öresund Kvalitetsarbete, Anja Uglebjerg från Center for Vejledning Workshop III - Kvalitetsarbete och Utvärdering Seminarium V Våren 2005, Malmö högskola Henrik Persson och Troels Theill Eriksen från Instituttet for Fremtidsforskning presenterar det första resultatet från utvärderingen. Workshop IV -Implementering av. 6

7 Avtal Ett gemensamt avtal om fortsatt praktikverksamhet håller på att tas fram, det kommer att undertecknas av Peter Rasmussen, Administrerende direktør på Uddannelses- og Ungdomsforvaltningens, Københavns Kommune och Matz Nilsson, Utbildningsdirektör på Utbildningsförvaltningen, Malmö stad. Informationsmaterial Projektet har tagit fram ett informationsmaterial för ungdomar och en Arbetsrutiner för tjänstemän. Informationsmaterial för ungdomar Projektet har tagit fram en folder till de svenska ungdomarna och en folder till de danska ungdomarna. Här finns en kortfattad information om vem som får praktisera, hur man går tillväga, vad som ingår och vilka kontaktpersoner som är knutna till. Lathund - Arbetsrutiner för tjänstemän Arbetsrutiner för framtagning av praktikplatser i Malmö respektive Köpenhamn har tagits fram. I materialet finns riktlinjer, arbetsrutiner, blanketter och försäkringsinformation. Internet Information om praktikmöjligheterna finns för ungdomar, vägledare, lärare och föräldrar på Internet; och på Generella indikatorer Gränsregionala hinder och barriärer - en beskrivning av de administrativa och regelmässiga barriärer och hinder som finns i respektive land och som negativt påverkar integrationen. Försäkringsfrågan i Köpenhamn Att ungdomar från Köpenhamn inte är försäkrade utanför Köpenhamn är sedan tidigare ett känt faktum. Under projektetperioden har vi löst det genom att alla varit försäkrade via Malmö Stad. När går över i en ordinarie verksamhet måste man lösa försäkringsfrågan för ungdomar från Köpenhamn. Förslag Genom opinion och påverkan skall vi verka för att Københavns Kommune ska teckna försäkringar för ungdomar som vill i praktik i Sverige Pendling Pendlingen är ett hinder som många ungdomar och för den delen även tjänstemän tar upp. En del tjänstemän uttrycker också att pendlingen är en tidstjuv. Det är när man endast har ett kortare möte på andra sidan sundet, ex ett praktikbesök, då är det en stor del av tiden som går till resan jämfört med vad praktikbesöket tar i tid. 7

8 Språket Det är inte många som uttrycker att språket är ett hinder, inte i de själva praktiska momenten i praktiken. Hindret i språket är mer när man pratar på lunchen eller när man pratar om helgen. 8

9 Gränsregional betydelse Projektet har haft en stor gränsregional betydelse för ungdomarna som varit i praktik och för de tjänstemän som ingått i projektet. Det framgår med all tydlighet i utvärderingen som Instituttet for Fremtidsforskning tagit fram. har främjat integrationen i Öresundsregionen genom att minska de mentala barriärerna och skapa en ökad insikt om regionen och dess möjligheter för de involverade ungdomarna, vägledarna och arbetsplatserna. Synen på vad Öresundsregionen har att erbjuda ungdomar i fråga om arbete och utbildning har främjats genom projektet. För danska arbetsgivare har det synliggjorts vilken rekryteringsmarknad det finns i Malmö. Tjänstemän som arbetar med ungdomarna har genom jobswap, studiebesök och genom alla våra möten upptäck den mångfald som Öresundsregionen erbjuder. En synergieffekt av projektet har varit att många utbildningsanordnare i Malmö och Köpenhamn har tagit tillfället i akt och marknadsfört sina utbildningar. Från Köpenhamn har det i huvudsak varit de mer praktiska utbildningarna och från Malmö har det framförallt varit de estetiska- och medieprogrammen som lyfts fram. Detta har medfört att man i Köpenhamn för diskussioner om att anställa en person som har som huvuduppgift en koordinerande roll i fråga om utbildningar på tværs. 9

10 Gränsregionala erfarenheter Projektet har medfört ett positivt erfarenhetsutbyte mellan vägledare och administratörer som på längre sikt kan komma att få betydlig samhällsnytta. Att jobswapa som man gjort inom projektets ram är något som man har intresse av att fortsätta med efter projektets slut. I vilken omfattning och vem som skall bekosta denna kompetensutveckling vet vi inte idag. Det ända vi vet är att behovet och intresset är stort. Erfarenheterna från praktiken visar att många ungdomar är rörliga och att de i stor utsträckning kan tänka sig att ta ett arbete eller en utbildning i Malmö respektive Köpenhamn. Att så många som 113 ungdomar varit i praktik visar på att det finns ett stort intresse av att ta del av arbete och/eller utbildning på andra sidan sundet. Intresset från danska ungdomar för Mediegymnasiet och de estetiska programmen på Heleneholms gymnasium ökar. Intresset att ta emot danska ungdomar är stort, det berikar och vitaliserar gymnasieskolan. Samtidigt ökar intresset från svenska ungdomar för danska utbildningar. Det är framförallt inom de praktiska utbildningarna. Den fördelen att man kan söka till en Teknisk skole efter man fyllt 20 år bidrar mycket till det ökade intresset. Teknisk Erhvervsskole Center, TEC, marknadsför sig i Malmö och Skåne för att försöka få fler svenska ungdomar till sina utbildningar. Optikerutbildningen är den utbildning där det går flest svenska ungdomar på idag. Det finns många ungdomar från Malmö som skulle börja en lärlingsutbildning i Köpenhamn om man var medveten om att lärlingsutbildningen är betald och om möjligheten till at få en lärlingsplats i Malmö eller i Skåne. Det finns ett ökat intresse för ett skolsamarbete mellan IV-programmen i Malmö och Erhvervsgrunduddannelsen (EGU) i Köpenhamn. Det gäller kompetensutbyte för lärare och vägledare, men det gäller även idéer om att skapa en gemensam kurs. 10

11 Genomförande av projektet metod, organisation mm Projektet har kunnat genomföras på ett mycket professionellt sätt. Det är dels för att alla som arbetat med projektet har haft en kunskap om målgruppen och en seriositet för målgruppen och dels för att alla varit bra på att bygga relationer och bibehålla fokus på målet. En av de bidragande orsakerna till varför projektet haft en framgång är att ungdomarnas handläggare, vägledare och deltagare från den operativa arbetsgruppen har valt att vara nära ungdomarna, stötta dom i förbesök hos arbetsgivaren och att göra uppföljningsbesök. Arbetsorganisationen Arbetsorganisationen har bestått i en projektledning, en operativ arbetsgrupp och två referens- & arbetsgrupper (en i Malmö och en i Köpenhamn). Projektet har också haft en hel del hjälp från Center for Vejledning och PraktikService. Projektledning Projektledningen består av Jørgen Christensen, Bengt-Ivar Thomasson och Ulf Bergström. Arbetet i projektledningen består i huvudsak att arbeta med implementeringen av projektet och övergången från att vara ett projekt till att ingå i en ordinarie verksamhet. Operativ arbetsgrupp Den operativa arbetsgruppen består av Christin Wraae, Jens Thomsen, Mattias Gottfridsson, Jørgen Sams och Ulf Bergström. Arbetet består i huvudsak att få praktiksamarbetet att fungera samt att vara kontaktpersoner. Referens- & arbetsgrupp Referens- & arbetsgrupperna i Malmö och Köpenhamn, samt PraktikService arbete består i huvudsak till att bidra med sin respektive kunskap om sin verksamhet och målgrupp. Center for Vejledning och PraktikService På Center for Vejledning har Anita Lessel arbetat med att ta fram praktikplatser för ungdomar från Malmö och på PraktikService har Christin Wraae arbetat med att ta fram praktikplatser både för ungdomar från Malmö och från Köpenhamn. 11

12 Arbetsmetoden Här är ett exempel på arbetsmetoden när en svensk ungdom vill i praktik i Köpenhamn 1. Ungdomen kontaktar sin vägledare, de fyller i blankett Önskemål om praktik 2. Blankett Önskemål om praktik faxas till PraktikService 3. PraktikService tar fram praktikplats a. med hjälp av Anita Lessel på center for Vejledning b. genom egen kontakt med praktikplatser 4. Blankett Överenskommelse om praktik och Försäkringsbestämmelser skickas till vägledare 5. Vägledare och ungdomen bokar tid för besök på praktikplatsen 6. Ungdom och vägledare gör ett förbesök inför praktikstart a. överenskommelse om praktikuppgifter och praktiklängd b. överenskommelse om arbets-, lunchtider, regler, etc. c. ni fyller i blanketten Överenskommelse om praktik (kopia till praktikhandledare) 7. Kopia på Överenskommelse om praktik faxas till Praktikservice 8. PraktikService beställer Öresundskort. 9. Ungdom hämtar ut Öresundskortet på Skånetrafikens kontor på Malmö C 10. Ungdom startar praktikperiod 11. Vägledare gör uppföljningsbesök 12. Praktikperiod avslutas Som framgår av skissen ovan finns det några nyckelpersoner i projektet. Det är framförallt Christin Wraae som har en stor del i projektets framgång, Anita Lessel, Jens Thomsen och Jørgen Sams. 12

13 Arbetsrutiner Vi har tagit fram tydliga och enkla arbetsrutiner, ett antal blanketter, skadeanmälan och försäkringsinformation både på svenska och danska. Arbetsrutinerna har legat till grund för den lathund som tagits fram för tjänstemän. Ungdomarna Totalt sett har 113 ungdomar varit i praktik genom 28 ungdomar från Köpenhamn har varit i praktik i Malmö 85 ungdomar från Malmö har varit i praktik i Köpenhamn En dansk ungdom har påbörjat svensk gymnasieutbildning, flera sökte men kom ej in. En svenska ungdom har på börjat dansk hantverksutbildning. 15 svenska ungdomar har fått anställning genom praktiken Jobswap Att arbeta tillsammans är att bygga relationer, och att skapa en bra relation bygger på att det finns en förståelse för varandra, ett intresse för utbyte och ett engagemang. Jobswapen har varit en synnerligen viktig del i, både professionellt och mellanmänskligt. Swap-team Bengt-Ivar Thomasson Jørgen Christensen Swap-team Ellen Scholtz Charlotte Østrup Swap-team Per Åkerlind Jens Thomsen Pia Särnevång Swap-team Christin Wraae Anne-Grete Kierkegård Swap-team Mikael Svennerbrandt Torben Andersen Swap-team Jørgen Sams Mattias Gottfridsson Jobswapen kan delas in i två grupper, den första har haft en mer auskulterande jobswap och den andra en mer praktisk jobswap. Den auskulterande jobswapen har gått ut på att tjänstemännen har gjort besök på varandras verksamheter och/eller inom verksamheter som man har haft ett speciellt intresse av. Den praktiska jobswapen har gått ut på att tjänstemännen tagit med sig sina elever på sin jobswap. På så sätt har det både varit en jobswap och ett utbyte mellan elever. Elever, lärare och vägledare från EGU i Köpenhamn hade under en veckas tid sin undervisning på Vingaskolan i Malmö. Där hade de gemensamma lektioner med svenska elever och med svenska lärare. Veckan efter var det dags för de svenska eleverna och lärarna att åka till Köpenhamn. 13

14 Gemensamt för jobswapen har varit att det gett en ökad förståelse för varandras verksamheter, den utbildningssystem som finns i Öresundsregionen, hur den kommunala strukturen är uppbyggd samt arbetsmarknaden med dess olika system. 14

15 Spridningen av projektets erfarenheter och resultat Media Intresset för projektet har varit väldigt stort och intresset för att skriva om det eller att få ett inslag på de lokala nyheterna har varit ganska lätt. Media som bevakat projektet är: Edico Utbildningsförvaltningens personaltidning Två gånger i Sydsvenska dagbladet Metro Øresund Arbetsmarknaden AMS Malmö närradio Två gånger i SVT2/Sydnytt och TV2Lorry Skolledaren, skolledarförbundets tidning, oktober 2004 Berlingske Tidende Vårt Malmö Instituttet for fremtidsforsknings nyhetsbrev Malmö högskola Studenter från Teknik och samhälle, Projektledning poäng, har gjort en fältgruppsanalys, motsvarande 5 poäng, av projektet. Titeln på fältgruppsanalysen är: - ett integrationsprojekt i Öresundsregionen Instituttet for Fremtidsforskning Instituttet for Fremtidsforskning som tagit fram utvärderingen sprider också projektets erfarenheter och resultat. De gör det bl.a. genom artiklar och nyhetsbrev. 15

16 Planer för fortsatt samarbete kommer att efter den 30 oktober övergå i en ordinarie verksamhet. Efter projektets slut kommer det att övergå i PraktikService och Center for Vejlednings ordinarie verksamhet. I Malmö har man sökt medel för 2006 för en halvtidstjänst och för ungdomarnas resor. I Köpenhamn har man för avsikt att anställa en person som skall ha en koordinerande funktion på tværs över sundet. Ett gemensamt avtal om fortsatt praktikverksamhet håller på att tas fram, det kommer att undertecknas av Peter Rasmussen, Administrerende direktør på Uddannelses- og Ungdomsforvaltningens, Københavns Kommune och Matz Nilsson, Utbildningsdirektör på Utbildningsförvaltningen, Malmö stad. 16

17 Med den ena foten i Köpenhamn och den andra i Malmö Som projektledare i har jag haft två arbetsplatser, en i Malmö på PraktikService och en i København på Center for Vejledning. Det är mycket kreativt och givande att ha förmånen med två arbetsplatser. Genom de två arbetsplatserna kan jag arbeta nära de verksamheter som medverkat i projektet. Det har gett mig en unik möjlighet att träffa ungdomar, lärare, vägledare och skolledare på ett vardagsplan och inte bara som en gäst. Det är viktigt för mig som projektledare att vara närvarande, delaktig och att känna till de verksamheter som ingår direkt eller indirekt i projektet. Jag är ganska övertygad om att om inte projektledartjänsten hade varit delad mellan Malmö och Köpenhamn hade resultatet varit betydligt sämre. Jag tror att antalet ungdomar som varit i praktik hade varit färre och att engagemanget från tjänstemännen varit lägre. Min vänstra fot i Köpenhamn På Center for Vejledning tillhör jag Dokumentations- Projekt- og IT-afdelingen. Det har varit en stor fördel att tillhöra avdelningen. På avdelningen arbetar man i huvudsak med kvalitetsfrågor, utvärderingar, utredningar och projekt. Vi har ett formellt forum där man diskuterar projekt- och kvalitetsrelaterade frågor. Jag har hela tiden räknats som om jag är anställd i Köpenhamn även om jag formellt är anställd i Malmö. Jag deltar i kompetensutveckling, planeringsdagar och gemensamma samkväm. Center for Vejledning har efter vägledarereformen i augusti 2004 ökat sin personal med 100 %, det gör arbetsplatsen mycket dynamisk och kreativ. Min högra fot i Malmö På PraktikService har jag fått mycket stöd och hjälp i det löpande arbetet om projektet, vi har haft många diskussioner om hur vi ska gå tillväga för att gå från projekt till en ordinarie verksamhet. PraktikService ligger sedan januari 2004 organisatoriskt under Utvecklingsavdelningen, på avdelningen har jag fått mycket hjälp om upphandlingar, stöd för de idéer och tankar om samarbetsmöjligheter som uppkommit i samband med arbetet i Köpenhamn Eftersom att Malmö är huvudsökande part i projektet ligger all ekonomi där. Det har gjort att jag varit beroende av hjälp från ekonomiavdelningen på Utbildningsförvaltningen och jag har fått mycket stöd från dom. INAR Integrations- och arbetsmarknadsavdelningen ger ett avgörande stöd i de kostnader som är kopplat till ungdomarnas praktik. INAR har ända sedan starten visat ett aktivt intresse och gett projektet en löpande feedback. 17

18 Rollen som projektledare Jag har arbetat målinriktat och processinriktat mot projektets mål. Så att alla arbetar i samma riktning, förstår målet, syftet, vilka arbetsmetoder vi ska använda oss av och hur vi kommer fram till ett resultat. Det har också varit viktigt att inte gör projektet större eller mindre än vad det är och att jag inte heller gjort mig själv till större eller mindre än vad jag är. Min viktigaste egenskap i arbetet för projektet är min förmåga att bygga relationer. Allt samarbete bygger på goda relationer, att man är närvarande, empatisk och respekterar det mötet mellan människor. Mitt mål för arbetsgrupperna har varit att alla ska trivas, må bra, vilja vara med och att skapa ett klimat där alla delar med sig av sina erfarenheter. Jag har försökt att skapa så bra förutsättningar som möjligt när vi har haft våra formella och informella möten. Det kan vara att under en hel planeringsdag bryta av med ett informellt inslag som bowling eller en musiktävling. Målet är naturligtvis att vi ska koppla av, få ny energi. Samtidigt ger det en väldigt stark vi-känsla och att vi får en mer personlig relation. Jag har träffa de flesta ungdomar som varit i praktik. Det har varit ett nöje, många är väldigt bra och intresserade. Projektet har skapat förutsättningarna för praktik. Förutsättningar som sedan ungdomarna och arbetsgivarna förvaltat och med tanke på hur många som fått arbete har de förvaltat det väldigt väl. 18

19 Eventuella avvikelser från projektets innehåll och ekonomi Projektets innehåll har varit detsamma under hela projekttiden. Ekonomiska avvikelser finns det på kostnadsslag Faktiska administrativa kostnader kr Resekostnader kr Kostnadsslag Enligt beslut Faktiska kostnader Differans Egen personal, projektanställd kr kr kr Extern personal/tjänster kr kr kr Faktiska administartiva kostnader kr kr kr Externa lokalkostander kr kr kr Resekostnader kr kr kr Information kr kr kr Ekonomiska avvikelser + 10 % Kostnadsslag Enligt beslut +10 % Faktiska kostnader Differans Egen personal, projektanställd kr kr kr Extern personal/tjänster kr kr kr Faktiska administartiva kostnader kr kr kr Externa lokalkostander kr kr kr Resekostnader kr kr kr Information kr kr kr Avvikelserna beror på att: Faktiska administrativa kostnader, något högre telefonkostnad än budget Reskostnad. en högre kostnad för Öresundskort än budget 19

20 Bilaga Arbetsgrupper Ledningsgrupp Förnamn Efternamn Verksamhet Malmö Bengt-Ivar Thomasson PraktikService, stf chef Köpenhamn Jørgen Christensen EGU, Afdelingsleder Malmö Ulf Bergström Operativ arbetsgrupp Förnamn Efternamn Verksamhet Malmö Christin Wraae PraktikService Malmö Mattias Gottfridsson IV-Data, lärare Köpenhamn Jens Thomsen EGU, vejleder Köpenhamn Jørgen Sams KKU, vejleder Malmö Ulf Bergström Lokal arbetsgrupper Förnamn Efternamn Verksamhet Köpenhamn Anne-Grete Kierkegård EGU, vejleder Köpenhamn Charlotte Østrup EGU, vejleder Köpenhamn Lotte Sams KKU, vejleder Köpenhamn Torben Andersen Produktionsskolen, vejleder Köpenhamn Poul Erik Nilsen Produktionsskolen, vice forstander Köpenhamn Jørgen Roed Jensen KKU, centerleder Malmö Pia Särnevång Vingaskolan, lärare Malmö Per Åkerlind Vingaskolan, lärare Malmö Ellen Scholtz Malmö latinskola, vägledare Malmö Mikael Svennerbrandt IV-musik, lärare Övriga Förnamn Efternamn Verksamhet Malmö Anna Binkley PraktikService Malmö Björn Leufstedt PraktikService Malmö Turid Lundqvist PraktikService Malmö Alma Saric PraktikService Köpenhamn Anita Lessel Center for Vejledning 20