Hissjö familjedaghem Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Transkript

1 1 Hissjö familjedaghem Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14 Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar.2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3-5 Beslutade mål och åtgärder 5-6 Slutord 6 Bilaga 1: Årsplan Hissjö familjedaghem Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Hissjö familjedaghem Dokumentnamn Kvalitetssammanställning Dokumentansvarig Maria Granberg, förskolechef Dokumentinformation Upprättad med utgångspunkt från skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete Fastställd/Upprättad Reviderad -- Version -- Giltighetstid 2013/2014

2 2 Inledning Vardagspedagogik och den fria leken är en viktig stomme i familjedaghem. Fantasi och kreativitet får fritt utrymme. Familjedaghemmens verksamhet bygger på kapitel 25 i Skollag 2010:800, samt Allmänna råd för familjedaghem. Under hösten 2012 kom nya Allmänna råd för Pedagogisk omsorg som förtydligar hur verksamheten ska bedrivas. Föreliggande kvalitetsredovisning har i huvudsak tagits fram av dagbarnvårdarna genom att utvärdera och analysera målområden och förbättringsområden i den egna handlingsplanen, utvärderingar utifrån den egna föräldraenkäten samt de kontinuerliga samtal som förs med föräldrar och barn inom verksamheten. Kvalitetsarbetet planeras utifrån en årsplan där avstämningar är regelbundet inplanerade för varje månad. Familjedaghem innebär att dagbarnvårdare i sitt hem tar emot barn till föräldrar som arbetar, studerar, är arbetssökande eller föräldralediga, enligt samma förutsättningar som gäller för förskolan. Barnen inom Hissjö familjedaghem är företrädesvis 1-5 år, men barn upp till 12 år erbjuds plats. Under det gångna året har majoriteten av barnen bestått av de yngre åldrarna vilket har haft betydelse för verksamhetens innehåll och utformning, aktiviteter, samt arbetsmiljö. Inskolning av barn sker framför utifrån barnens behov av plats och vilken tillgång på platser som finns i verksamheten, vilket innebär att det kan skifta under året. Barngrupperna kan därför se olika ut från månad till månad utifrån antalet barn, deras ålder och kön. Verksamheten bygger på en väl utvecklad samverkan mellan hem och dagbarnvårdaren. Som ett viktigt komplement till familjedaghemmet använder man sig av gemensamma aktiviteter i grupplokal ett par gånger per vecka för att möta fler barn och vuxna från olika familjedaghemsgrupper i närområdet. Där arbetar även gruppens vikarie torsdagar och fredagar. Förutsättningar Byn Hissjö är belägen ungefär 1,5 mil nordväst om Umeå, längst väg 363. Trots närheten till centrala Umeå har Hissjö fortfarande utpräglad landsbygd, omgivet av åkermark, skog, sjö och viss djurhållning. Antalet jordbruk har, på samma sätt som i övriga landet, minskat på senare år men det finns fortfarande kvar ett mindre antal. Majoriteten av de boende i byn pendlar till arbete i Umeå. Sedan några år tillbaka har antalet invånare i samhället ökat markant som en följd av nybyggnation och födslar. Skolan har genomgått en utbyggnad samt modernisering. Hissjö-området har fem anställda dagbarnvårdare varav en är utbildad barnskötare. De övriga har genomgått Umeå kommuns grundutbildning för dagbarnvårdare. Vikarie har barnskötarutbildning. Alla dagbarnvårdare i gruppen är boende i Hissjö eller i närliggande byar. Vid eventuell sjukfrånvaro, ledighet eller annan frånvaro vikarierar en vikarie och ibland vikarierar personalen för varandra vilket innebär, i så fall att de fördelar dagbarnen på de dagbarnvårdare som för tillfället är i tjänst, om förutsättningar finns. För att klara uttag av övertid har vi under läsåret 2014 anställt en vikarie som arbetar i den gemensamma lokalen. Familjedaghemsverksamheten bedrivs i hemmiljö med naturliga vardagsaktiviteter och kontakter i närsamhället som även sammanfaller med barnets egen närmiljö. Arbetslaget träffas även regelbundet i byns bygdegård, skolans gymnastiksal, vid bokbussen och arbetar utifrån olika planerade aktiviteter. Bygdegården är inte särskilt anpassad för verksamheten och har vissa brister beträffande t ex invändig ljuddämpning, rumsindelning samt möblemang, framför allt i den stora samlingslokalen.

3 3 Barnens arbetsmiljö Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Likabehandlingsplanen beskriver hur vi arbetar i praktiken med värdegrundsuppdraget. Arbetslaget har satt mål för sitt likabehandlingsarbete utifrån de barngrupper vi har, förutsättningarna i organisationen, samt föräldrautvärderingar och dialog vid föräldramöten. Introduktionen av grundverksamheten [umgänge, rutiner, lek-lärandemiljö] har varit tydlig. Barnen visar trygghet med varandra och i sig själva, känner igen miljöer som gruppen vistas i och vet vilka aktiviteter man kan välja mellan i familjedaghemmens lilla och stora grupp. Barnen visar att de känner igen vilka rutiner som gäller i olika situationer och umgås för det mesta på ett trivsamt sätt med andra barn och vuxna i verksamheten. Samarbetet med föräldrarna fungerar utmärkt, vilket visar sig i alla utvärderingar som gjorts, både via enkät och i gruppdialoger vid föräldramöten. Familjedaghemmen styrs av en tydlig värdegrund i arbetet med barnen. Man tar tag i konfliktsituationer och ger barnen verktyg att vara en bättre kompis. Målet är att alla ska känna delaktighet och gemenskap. Alla barn leker med varandra och respekten för varandras och andras olikheter är stor. Arbetslaget har lyckats skapa en grundtrygghet i barngrupperna. Barnen leker och samspelar mycket bra. I familjedaghem ser vi att barnen har goda förutsättningar att lyckas i sitt samspel pga den lilla gruppen. Varje familjedaghem har egna rutiner som barnen känner igen och som skapar igenkännande. Trygghet är högt prioriterat i familjedaghemmen och har goda resultat i föräldraenkäten. Även om arbetet i den gemensamma lokalen innebär vissa svårigheter så träffar barngrupperna varandra i olika konstellationer under veckan. Barnen får det bästa av två världar, att vara i liten och stor grupp med en eller flera vuxna. Under året har många sjukdomar florerat inom barngrupperna. Det har inneburit svårigheter att bedriva pedagogisk verksamhet genom att barnen många gånger inte orkat med inplanerade aktiviteter. I verksamheten upplevs att många föräldrar har svårt att se att deras barn inte orkat med verksamheten och de ofta har kommit tillbaka till verksamheten innan de är helt friska. Då mår de inte bra. Den gemensamma lokalen i bygdegården har pga utformning ej de bästa förutsättningarna för samverkan mellan alla grupper vid samma tillfälle pga att rummen är stora och ej delbara. Lägen för de olika familjedaghemmen gör den gemensamma lokalen mer eller mindre tillgänglig för olika familjedaghem. Barnens la rande Familjedaghem erbjuder stimulerande och varierande miljöer, både inne och ute, som påverkar barnens kreativitet i positiv riktning. Barnen får upptäcka tillsammans med kompisar och med en vuxen som kan beskriva och erbjuda fakta men även utforska okända kunskapsområden tillsammans med barnen i den praktiska vardagen. Barnen har sett fram emot aktiviteter som uppdragskort inom området matematik. Barnen är nyfikna på ord och bokstäver, sång och ramsor, samt talpedagogväskorna. Upprepning är en trygghet i prövandet av språk och matematiska termer och har därför ett huvudfokus i arbetet med de yngre barnen. Barnen har getts tillfälle att utforska naturen på olika plan både inne och ute, i skog och mark. Skapande och musik har kombinerats vid de gemensamma aktiviteterna i lokalen. En fördel är att väva samman olika delar i lärandet i samma aktiviteter. Här får även språk och matematik plats. Varje familjedaghem värnar om miljön och barnen är med vid olika moment som matlagning, odling, sopsortering och samtal om hur vi är en del av världen, samt skillnader och likheter för barn i olika delar av världen. Dagbarnvårdare försöker spegla detta i stort och smått i dialog med barnen, oftast utifrån barnens egna funderingar. För de barn som behövt särskilt stöd på olika sätt i sitt lärande och utveckling har kontakt tagits med specialpedagog i verksamheten och några barn har deltagit i lekarbete. En god föräldrakontakt har upprättats i samband med stödet vilket varit helt ovärderligt för barnens bästa. Specialpedagog har kunnat hänvisa föräldrar till andra kontakter som ligger utanför verksamhetens specialområde. Förskolechef och personal är delaktiga i alla beslut av åtgärder, processer och uppföljning av det särskilda stödet. Från hösten 2014 kommer inte specialpedagog att vara kvar i verksamheten. I familjedaghem är den

4 4 dagliga kontakten med föräldrarna den största styrkan. Ett samtal kring vad barnen gjort under dagen förs ofta och man visar bilder från de aktiviteter som barnen varit med om, vilket gör att föräldrarna blir delaktiga i vad barnens lärandemiljöer innebär. Pga tidsbrist har enbart några föräldrar har fått erbjudanden som samtal kring barnens vistelse i familjedaghem och vad man lagt märke till i deras utveckling och lärande. Vi har prioriterat de barn som går över till 6-årsverksamheten då vi använt av gemensam tid till bl a Hissjö-enhetens projekt, inskolning av vikarie och möten. Uttag av större mängd övertid har även påverkat möjligheterna att få tiden att räcka till att samtala med föräldrarna. Pga tidsbrist enligt ovan har vi ej kunnat jobba i den mån vi hade önskat med matematik, språk och naturkunskap, skapande och musik. Barnens persönliga öch söciala utveckling Familjedaghemmen tar tillvara på barnens kreativitet och fångar upp den i olika aktiviteter som utformas utifrån barnens visade intresseområden. Förskolechef börjar bli mer delaktig i överlämning av barnen till förskoleklass. Från och med våren 2013 har vi prövat en ny modell där förskolafamiljedaghem-specialpedagog-förskoleklass-rektor träffas för dialog kring arbetssätt. Detta för att ytterligare sätta fokus på förberedelsen inför start i förskoleklass. Familjedaghemmen arbetar medvetet och prioriterat med trygghet. Målen är tydliga och man tar vara på barns nyfikenhet, lust och lärande i lek och planerad aktivitet, samtidigt som barnen får träna på turtagning och empati i många olika sammanhang. De vuxna finns med i processerna och är ett stöd för barnen i deras samhörighet med andra. Detta pågår ständigt. För de barn som behövt särskilt stöd på olika sätt i sin sociala utveckling har kontakt tagits med specialpedagog i verksamheten och några barn har deltagit i lekarbete [ En god föräldrakontakt har upprättats i samband med stödet vilket varit helt ovärderligt för barnens bästa. Specialpedagog har även väglett föräldrar till andra kontakter som ligger utanför verksamhetens specialområde. Förskolechef och personal är delaktiga i alla beslut av åtgärder, processer och uppföljning av det särskilda stödet. Utifrån den specifika situation som finns i familjedaghem med de små grupperna kan det ibland vara svårt att upptäcka om barn har samspelssvårigheter i stor grupp. Vi ser vikten av att inför skolstart delta i sammanhang där det finns större grupper (exempel 5-årsgruppen, där de får möjlighet att lära känna varandra under en längre period). Systematiskt kvalitetsarbete Arbetsgruppen planerar gemensamt för terminernas arbete. Utifrån den gemensamma planeringen, de egna förutsättningarna och barngruppernas sammansättning, utformar varje dagbarnvårdare sina aktiviteter och innehållet i den dagliga verksamheten. Verksamheten utvärderar månad för månad sin verksamhet utifrån delmål i årsplanen/handlingsplanen. Varje termin görs en analys utifrån svagheter och styrkor, samt hur man behöver arbeta vidare. Utvärderingarna leder till ständiga dokumenterade förbättringar i verksamheten och tiden räcker bättre till planering och dialog. Verksamheten möter de nya direktiven för kvalitetsarbetet och hur det sammanfattas för intressenter utanför verksamheten, samt redovisning via hemsida. Årsplanen har varit tydlig att följa och leder till framförhållning och minskad stress i arbetslaget. Svårigheter finns att ta ut övertid som ofta förekommer i familjedaghem. Verksamheten har använt vikarie under 2013/2014, men trots detta är det svårt att lösa till fullo. Beslutade mål och förbättringsåtgärder Arbetslaget kommer att fortsätta satsa extra mycket på introduktion av grundverksamhet i syfte att skapa en trygg samvaro med barnen så att de samspelar med varandra och använder sig av miljö och material som finns tillgängligt för dem i samspel med vuxna. Vid planering av inskolningar tas hänsyn till hur gruppen behöver tid och utrymme för att trygghet ska infinna sig i gruppen. Detta görs i samråd mellan dagbarnvårdare och förskolechef. Under hösten 2014 kommer samarbetet mellan familjedaghemmen ske i den gemensamma lokalen samt i de egna hemmen. Gemensamma aktiviteter kommer att organiseras upp och förbättras genom att planera in gemensam tid minst en

5 5 gång per vecka. Verksamheten behöver se till att alla barn får träna sitt sociala samspel både i små och stora grupper i större utsträckning. Det gemensamma arbetet utvecklas. Familjedaghemmen fortsätter samarbeta med föräldrar och förskolechef för råd och samverkan vid behov av stöd för barns bästa. Dagbarnvårdarna använder sig av olika lärmiljöer och sammanhang för att bidra till barns lärande och utveckling tillsammans med andra och väver in de olika kunskapsområdena i de dagliga aktiviteterna. Detta är familjedaghemmens största styrka och kan behöva lyftas i olika sammanhang. Med en vuxenontakt i gruppen blir det lätt för barnen att finna trygghet tillsammans med andra. Förskolechef förbättrar rutiner för delaktighet i överlämningen till förskoleklass och den dokumentation som följer barnet vidare. Familjedaghemmen fortsätter att utforma sin verksamhet utifrån barnens kreativitet eftersom vi ser att barnen är nyfikna på livet Under hösten 2014 fortsätter arbetslaget att anställa vikarie på 50%. Vid särskilda perioder kan vikarien arbeta mer. Återkommande dialog kring övertiden förs och en planering för uttag av övertid upprättas för att se om det minskar övertiden för varje dagbarnvårdare. För detta ansvarar förskolechef i samråd med dagbarnvårdare. En redogörelse över gruppens tid görs regelbundet för att varje dagbarnvårdare i arbetslaget ska få en bättre överblick över den gemensamma tiden. För detta ansvarar förskolechef. Förskolechef färdigställer kvalitetssammanställningen och ser till att den kommer berörda tillhanda. Särskilda tillfällen för träffar med arbetsgrupper för uppdatering av hemsidan läggs in i årsplanen. Förskolechef träffar idag alltid placeringsassistenter den första fredagen i mars varje år. Innan dess ses barngrupperna över och dialog förs med varje dagbarnvårdare innan träffen. Särskilt vid apt läggs ut för arbetslaget att utvärdera enligt delmålen i årsplanen. I ett långsiktigt arbete förs dialog mellan förskolechefer och dagbarnvårdare om hur vi kan bevara det som är unikt och bra med familjedaghem och samtidigt anpassa dagens verksamhet till de allmänna råd som kom ut hösten Slutord Hissjö familjedaghem utmärker sig i med mycket goda resultat i alla föräldraenkäter inom alla områden. Vi kan se att på det sätt man samarbetar med familjer är bra och att stödet från specialpedagog förbättrat verksamhetens samarbete med hemmen ytterligare. Genom att dagbarnvårdare styr sin verksamhet utifrån de barn som finns i gruppen, kan dagarna anpassas efter vilka förutsättningar man har i miljön och utifrån den barngrupp man har. Det innebär stora möjligheter att arbeta mycket väl med värdegrunden, arbeta i olika miljöer, med olika material utifrån barnen intressen, behov och lärande utifrån att tillämpa flexibla arbetsmetoder. Barnens arbetsmiljö Under läsåret kan man tydligt se familjedaghemmens styrkor i barnens arbetsmiljö genom gruppens gemensamma utvärderingar. Utvärderingarna stämmer väl överens med resultaten i föräldraenkäten. Introduktion av nya barn, trygghet i grupperna, nära samverkan med familjerna, likabehandlingsarbetet och att få vara både i liten och i stor grupp. Likabehandlingsplanen fyller sin funktion som stöd för det planerade arbetet. Fortfarande kan vi se svårigheterna med att några av familjedaghemmen ligger en bit bort från centrala Hissjö. Det innebär att alla barn inte får samma möjligheter att mötas i olika konstellationer i den gemensamma lokalen. Av den anledningen har några dagbarnvårdare i gruppen planerat att träffas hemma hos varandra för att erbjuda liten och stor grupp. Ett starkt plus är den nu väl inarbetade femårsverksamheten som bedrivs i samarbete med förskolans förskollärare och verksamhetens specialpedagog. För att alla barn ska kunna delta erbjuds taxi till och från femårsverksamheten. Vi kan se att det underlättat för barnen att känna sig som en grupp inför förskoleklass. Barnens lärande Varje familjedaghem genomför föräldrasamtal kring barns utveckling, lärande och behov efter de förutsättningar familjedaghemmet har. Detta år har det varit svårt att få tiden att räcka, det måste vi se

6 6 över. Alla grupperna arbetar mer eller mindre och på olika sätt med teman som musik, matematik, språk, skapande och hållbar utveckling. Utevistelsen är en stor del av familjedaghemmens styrka och alla familjedaghemmen erbjuder lärorika, upplevelsefylld miljöer där barnen får god erfarenhet av att vistas ute i naturen. För att möta upp barnens behov av kunskap och stöd har all personal både gemensamma och enskilda val av fortbildning. I år har den ekonomiska situationen försämrats något, vilket innebär att vi behöver se över möjligheten att åka till Familjedaghemskonferensen kommande vår. Varje familjedaghem har tillgång till Ipad. Detta är mycket uppskattat av barn och föräldrar som blir mer delaktiga i verksamhetens vardag, lek och lärandemiljöer. Ytterligare fortbildningsönskemål rör sig inom områdena naturvetenskap och teknik, Dagboken för Ipad samt fördjupning i ADHDproblematik. Signifikant för just denna familjedaghemsverksamhet är följande: För de barn som behövt särskilt stöd på olika sätt i sitt lärande och utveckling har kontakt tagits med specialpedagog i verksamheten och några barn har deltagit i lekarbete. En god föräldrakontakt har upprättats i samband med stödet vilket varit helt ovärderligt för barnens bästa. Specialpedagog har kunnat hänvisa föräldrar till andra kontakter som ligger utanför verksamhetens specialområde. Förskolechef och personal är delaktiga i alla beslut av åtgärder, processer och uppföljning av det särskilda stödet. Detta stöd kommer nu inte att finnas kvar pga ekonomi. Vi får följa detta för att se hur det påverkar barns utveckling och lärande och hur vi kan kompensera. Barnens personliga och sociala utveckling Familjedaghemmen tar tillvara på barnens kreativitet och fångar upp den i olika aktiviteter som utformas utifrån barnens visade intresseområden. En av familjedaghemmens styrkor är just att se varje barns styrkor, svårigheter och behov genom att man tillbringar hela dagar varje dag med barnen i gruppen. Det gör det lättare att upptäcka och förmedla om barnen har behov av särskilt stöd som t ex lekarbete som erbjuds barnet i dialog med föräldrar och förskolechef. På så sätt kan de barn som har t ex svårigheter med socialt samspel, med språk eller obearbetade upplevelser få utrymme att träna på detta i en liten miljö och få utlopp för tankar och känslor som bearbetas genom leken [se Genom lekarbetet upprättas en god kontakt med familjen som sedan följer barnet genom skolåren om samma kontaktformer fortsätter att praktiseras i förskoleklass och skola. Utifrån den specifika situation som finns i familjedaghem med de små grupperna kan det ibland vara svårt att upptäcka om barn har samspelssvårigheter i stor grupp. Vi ser vikten av att inför skolstart delta i sammanhang där det finns större grupper, t ex genom femårsverksamhet eller påhälsning i förskoleklass. Förskolechef/rektor har blivit mer delaktig i överlämning av barnen till förskoleklass genom en ny modell där förskola-familjedaghemförskoleklass-rektor träffas för dialog kring arbetssätt. Detta för att ytterligare sätta fokus på förberedelsen inför start i förskoleklass. Det har fungerat bra. Systematiskt kvalitetsarbete Planering för verksamheten sker till viss del gemensamt men till stor del enskilt. Detta kan utvecklas, men en svårighet ligger i att gruppen inte kan mötas på ett tillfredsställande sätt pga lokaler och avstånden mellan dagbarnvårdarna. Under några år har verksamheten utvecklat ett system för systematiskt kvalitetsarbete som underlättat för utvärdering och uppföljning av verksamhetens kvalitet. Rutiner och förutsättningar för att få tiden att räcka till denna uppgift ses som mycket funktionella av dagbarnvårdargruppen och har gjort kvalitetsarbetet begripligt och greppbart. Årsplanen har blivit ett reellt stöd. Dagbarnvårdaravtalet är idag inte funktionellt fullt ut. Torts idoga försök att sätta in vikarie så är det svårt att hålla nere övertiden, vilket är en stor och viktig arbetsmiljöfråga och kvalitetsfråga. Vi vill ju att dagbarnvårdaryrket ska fortsätta vara ett attraktivt yrke då vi ser de stora fördelarna med att erbjuda små barngrupper i hemmiljö. Detta är en stor och övergripande fråga att arbeta vidare med. Verksamheten behöver nya rutiner för att se till att kvalitetsarbetet sammanfattas för intressenter utanför verksamheten, samt redovisning via hemsida. Ansvaret ligger på förskolechef att se till att tillräcklig information om verksamhetens kvalitet och innehåll presenteras publikt.

7 7 Det finns för- och nackdelar med ensamarbete, men som jag ser det så är familjedaghem en form som är värd att bevara. På kort sikt handlar det om att ta del av de nya allmänna råden och på lång sikt att implementera dem och förbättra utifrån de förutsättningar som finns i varje unikt familjedaghem. Umeå den 9 september 2014 Förskolechef Maria Granberg

8 8 Bilaga 1 Å rsplan familjedaghem Hissjö Augusti Sommarverksamhet Introduktion/Inskolning Introduktion av grundverksamhet Inventering av barns intresse Likabehandling samspel Skattning Bruk A.3, A.4, A.5 Uppdatering verksamhetspärm Juli Semesterstängt Juni Sommarverksamhet Avslutning -Familjedaghemmets dag Information till nya föräldrar Utvärdering likabehandlingsarbetet Årsplan revideras Kvalitetsledningsgrupp 30/5 Maj Utvärdering Sommarverksamhet påbörjas Planeringskväll 3 (Planeringsdag 3) Skattning BRUK A.3, A.4, A.5 Likabehandlingsgrupp 16/5 Uppföljning och analys av utvärderingar April Tradition Påsk Föräldraenkät September Planeringsdag 1 Introduktion/inskolning Introduktion av grundverksamhet Inventering av barns intresse Likabehandling samspel Kvalitetssammanställning klar Fortlöpande arbete: Utvärderingar Reflektionsprocesser Dokumentationer Barnintervjuer Föräldrautvärderingar Samverkan skola-fskklass-fritids Femårsgrupp Fortlöpande utveckling: Riktad planerad fortbildning Erfarenhetsutbyte i arbetslag Nätverk fsk/fdh Årsplaner/femårsplaner/visioner Särskilda insatser: Handledning Forskning Litteraturstudier Mars Föräldrasamtal Tradition Påsk Reflektionskväll kring måluppfyllelse Oktober Föräldramöte Inventering av barns intresse Likabehandling samspel Likabehandlingsgrupp 25/10 HULDA November Planeringskväll 1 Verksamhetsplan Likabehandling - samspel Utvärdering av likabehandlingsarbetet Reflektionskväll kring måluppfyllelse Kvalitetsledningsgrupp 22/11 December Terminsavslutning Lucia/Jullunch Likabehandling - samspel Likabehandlingsplan fastställs Januari Planeringskväll 2 (Planeringsdag 2) Likabehandling - känslor Skattning BRUK A.3, A.4, A.5 Uppföljning och analys av utvärderingar Uppdatering verksamhetspärm Februari Föräldrasamtal

9 9