En ekonomisk analys av orsaker till individers preventiva tandvårdsbeteende

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En ekonomisk analys av orsaker till individers preventiva tandvårdsbeteende"

Transkript

1 NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universitet Uppsats fortsättningskurs C Författare: Janna Bergman Linnea Stern Petersson Handledare: Erik Grönqvist VT 2006 En ekonomisk analys av orsaker till individers preventiva tandvårdsbeteende

2 Sammanfattning I uppsatsen undersöker vi om individers tandvårdsprevention påverkas av ekonomisk riskaversion, hälsoriskaversion samt av deras ekonomiska situation. Med enkätdata från 1834 personer insamlad i Kalmar län 2005 som underlag testas detta med en probit modell. De huvudsakliga slutsatserna är att vid de tandvårdsbeteenden där signifikanta resultat påträffas är det större sannolikhet att en individ med hög ekonomisk riskaversion eller hög hälsoriskaversion har ett preventivt beteende än en individ med lägre riskaversion. Sambandet är dock svagare vid hälsoriskaversion. En hög inkomst ökar ofta sannolikheten för ett preventivt beteende, vilket tyder på att inkomsteffekten dominerar. Generellt visar undersökningen på att olika effekter spelar in beroende på vilket tandvårdspreventivt beteende som studeras. Nyckelord: Prevention, riskaversion, tandhälsa, tandvård 2

3 1. INLEDNING EKONOMISK TEORI OCH TIDIGARE FORSKNINGSRESULTAT PREVENTION EKONOMISK RISKAVERSION HÄLSORISKSAVERSION EKONOMISK SITUATION ÖVRIGA VARIABLER SOM KAN PÅVERKA DET PREVENTIVA BETEENDET METOD OCH MODELLSPECIFIKATION BESKRIVNING AV DATA TANDVÅRDSVANOR EKONOMISK RISKAVERSION HÄLSORISKAVERSION EKONOMISK SITUATION ÖVRIGA VARIABLER SOM KAN PÅVERKA DET PREVENTIVA BETEENDET MULTIVARIAT MODELL SAMMANSTÄLLNING AV DEN MULTIVARIATA MODELLEN ROBUSTHETSTEST KÄNSLIGHETSANALYS RESULTAT EKONOMISK RISKAVERSION HÄLSORISKAVERSION EKONOMISK SITUATION ÖVRIGA VARIABLER SOM KAN PÅVERKA DET PREVENTIVA BETEENDET SLUTSATSER REFERENSLISTA APPENDIX APPENDIX

4 1. Inledning Tandvård är ett ständigt aktuellt ämne, där debatten ofta kretsar kring de höga avgifterna. Trots det stora intresse för denna speciella vårdkategori är tandvårdsbeteende som forskningsämne relativt outforskat. På flera sätt skiljer sig tandvården från vanlig vård, vilket gör den särskilt intressant att studera. En viktig skillnad är att individen själv genom prevention relativt enkelt kan påverka sin tandhälsa, vilket för det mesta inte är fallet vid den övriga sjukvården. Prevention är en handling individen utför för att minimera omfattningen av tandläkarbesök. Denna prevention kan vara i form av noggrann tandborstning, användande av tandtråd samt undvikande av sötsaker, och genomförs till låga kostnader i jämförelse med vad det kostar att gå till tandläkaren. Sambandet mellan prevention och hälsoeffekt är många gånger tydligare inom tandvården än inom annan vård. Dels genom att det är lätt att förstå betydelsen av preventiva insatser och dels för att hälsoeffekten ligger närmare den preventiva insatsen tidsmässigt. Ett bra preventivt beteende idag ger relativt snabbt utdelning men garanterar inte en bra tandhälsa om ett år. Det kan ses som att individen i varje tidsperiod kan investera i tandhälsa genom att köpa tandvård och allokera tid för förebyggande åtgärder. Oåtgärdade tandproblem medför sällan stora konsekvenser för individens hälsa. Detta innebär att ett tandläkarbesök i större utsträckning kan planeras än ett läkarbesök och kan även medföra att individer är mer benägna att riskera tandhälsan än den vanliga hälsan. De hälsorelaterade konsekvenser som tandproblem emellertid kan orsaka är främst ett starkt obehag vid en tandvårdsbehandling, men detta obehag upphör i princip när hålet lagats. 1 I Sverige skiljer sig dessutom tandvården något från den övriga vården då patienten inom tandvården själv får stå för en avsevärt större del av kostnaden än inom den vanliga sjukvården. Dessa egenskaper hos tandvård gör det intressant att undersöka individens inställning till preventivt beteende och risktagande gällande den egna tandhälsan. Inom hälsoekonomi har forskning genomförts som undersöker sambandet mellan individers inkomstsituation, allmänna preventionsbeteende och ekonomiskt risktagande. Det är dock svårt att veta om denna forskning är applicerbar på relationen mellan tandvård och prevention. Någon forskning som istället studerar sambandet mellan prevention och hälsorisker har däremot varit svårt att finna. Eftersom tandvården har ett klarare samband mellan prevention och hälsoeffekt än övrig vård bör tydliga resultat kunna påträffas om detta specifikt studeras. 1 Naturligtvis finns även vissa långsiktiga effekter såsom ökad risk för framtida problem som till exempel tandlossning. 4

5 I den här uppsatsen vill vi undersöka tre tänkbara orsaker till hur individens preventiva beteende ser ut. Det som främst kan tänkas påverka tandvårdspreventionen är individens inställning till ekonomisk risk respektive hälsorisk samt dennes ekonomiska situation. Med ekonomisk risk avses vad individer har för inställning till ekonomiskt riskfyllda situationer. Huruvida man känner obehag inför ett tandläkarbesök fungerar i denna uppsats som ett mått på hälsoriskaversion. Den ekonomiska situationen avgörs utifrån individers månadsinkomst. Det vi således vill undersöka i denna uppsats är: Påverkar individens inställning till ekonomisk risk det preventiva tandvårdsbeteendet, och i så fall hur? Påverkar individens inställning till hälsorisk det preventiva tandvårdsbeteendet, och i så fall hur? Påverkar individens ekonomiska situation det preventiva tandvårdsbeteendet, och i så fall hur? För att få så tillförlitliga resultat som möjligt kommer vi även kontrollera för övriga variabler. Kön, ålder, hälsovanor och ekonomiska ställningstaganden undersöks. Detta för att se om dessa variabler skiljer sig mellan olika individer eller om det finns något samband mellan de övriga och de tre huvudsakliga variablerna. Om så är fallet och de övriga variablerna inte tas med i modellen riskerar man att dra felaktiga slutsatser. För att kunna undersöka uppsatsens syfte använder vi oss av enkätdata som omfattar 1834 folktandvårdspatienter i Kalmar län och som har samlats in under år 2005 (se Appendix 2). Information från alla frågor i enkäten utnyttjas dock inte i denna uppsats. Både vid de beroende och förklarande variablerna har ett visst urval gjorts, för att lättare kunna undersöka uppsatsens syfte och för att göra materialet mer överskådligt. Uppsatsen är disponerad på följande sätt: I avsnitt 2 presenteras ekonomisk teori runt de centrala begreppen samt vad tidigare forskning kommit fram till. Avsnitt 3 är ett metod- och modellspecifikationsavsnitt med deskriptiv statistik och en ekonometrisk undersökning. I avsnitt 4 presenteras sedan resultaten från den ekonometriska undersökningen. Uppsatsen avslutas i avsnitt 5 med en slutsats. De samband vi fann i denna uppsats tyder på att det är större sannolikhet att en individ med hög ekonomisk riskaversion eller hög hälsoriskaversion har ett preventivt beteende än en individ med lägre riskaversion. Sambandet är dock svagare vid hälsoriskaversion än vid ekonomisk riskaversion. En hög inkomst ökar sannolikheten för ett preventivt beteende om en 5

6 synlig effekt finns. Samtliga samband varierade emellertid beroende på vilket tandvårdsbeteende som studerades. 2. Ekonomisk teori och tidigare forskningsresultat 2.1. Prevention Det finns två olika typer av prevention, primär och sekundär prevention. Primär prevention omfattar handlingar som reducerar uppkomsten av en åkomma. Exempel på sådan prevention är både medicinsk vård, såsom vaccination, och allmänna livsstilsval för att förbättra hälsan. Sekundär prevention omfattar handlingar som reducerar eller eliminerar hälsokonsekvenserna av en åkomma givet att den har uppkommit. (Kenkel (2000) s ) Ehrlich et al (1972) introducerar istället begreppen self-protection och self-insurance i sin uppsats om marknadsförsäkringar. Self-protection reducerar sannolikheten att en förlust inträffar, medan self-insurance reducerar storleken av förlusten givet att den har inträffat. Dessa mer ekonomiska begrepp kan liknas vid den primära och den sekundära preventionen som behandlar hälsa. Prevention vid tandvård omfattar såväl tandborstning och användande av tandtråd som undvikande av sötsaker. Denna prevention kan främst anses vara i form av primär prevention, eller self-protection, då individen sköter sina tänder väl för att undvika hål. Om ett hål uppkommer behöver det ofta lagas, och orsakar sedan inte mer problem, det vill säga någon sekundär prevention är då inte nödvändig. Olika individer har olika incitament till att sköta sin prevention. Det kan bero på aversion mot ekonomisk eller hälsorelaterad risk men även en individs ekonomiska ställning. Slutligen kan även preventionen påverkas av andra faktorer såsom kön, ålder och utbildning, Ekonomisk riskaversion Med ekonomisk riskaversion avses hur individer beter sig när de ställs inför ekonomiska risker. En individ med hög riskaversion undviker riskfyllda situationer och föredrar alltid ett riskfritt alternativ framför ett som innebär ett risktagande. Barsky et al (1997) har skrivit en uppsats där de empiriskt undersöker individers risktolerans. De intervjuade fick ta ställning till hur de skulle reagera i ekonomiska situationer och delades sedan upp i fyra olika grupper beroende på hur risktoleranta de var. I uppsatsen kom de fram till att största delen av den undersökta populationen har låg risktolerans. Inställningen till risk kan bero på individens ålder, utbildning och ekonomiska status. 6

7 Undersökningen är mycket omfattande när det gäller risktagande och olika socioekonomiska faktorer, men författarna undersöker inte sambandet mellan prevention och riskaversion. Ehrlich et al (1972) har däremot utvecklat en teori angående marknadsförsäkringar där de behandlar sambandet mellan prevention och risk. De kommer fram till att sambandet mellan prevention och risk skiljer sig beroende på om preventionen är i form av self-protection eller i form av self-insurance. Även Dionne et al (1985) samt Briys et al (1990) har studerat samband mellan riskaversion och self-protection respektive self-insurance. Ingen av dessa uppsatser studerar sambandet empiriskt utan endast teoretiskt. Samtliga når slutsatsen att det endast är vid self-insurance, och inte vid self-protection, som en klar riktning kan påvisas, där ökad riskaversion minskar individers aktiviteter associerade med risk. Såväl self-insurance som self-protection påverkas av marginalkostnaden respektive marginalnyttan för prevention. Anledningen till att en klar riktning hur riskaversion påverkar self-protection inte går att finna beror på att effekten av marginalkostnad och marginalnytta är tvetydig. Både marginalnyttan och marginalkostnaden ökar med ökad riskaversion, därför är det omöjligt att avgöra nettoeffekten utan väl definierade antaganden om modellen. Vid self-insurance är det endast marginalnyttan som påverkas av en ökad riskaversion, vilket innebär att preventionen i form av self-insurance alltid ökar med ökad riskaversion. Hur riskaversion påverkar self-protection är däremot en empirisk fråga. Då tandvårdsprevention främst kan ses som self-protection är det utifrån teoretiska resultat omöjligt att bestämma hur individens riskaversion påverkar det preventiva tandvårdbeteendet. Sambandet mellan tandvårdsprevention och riskaversion måste således undersökas empiriskt och följer av storleken på marginalnyttan respektive marginalkostnaden Hälsorisksaversion Individer kan även ha aversion gentemot hälsorisker. En individ med hög hälsoriskaversion är mån om sin hälsa för att på så sätt undvika allvarliga hälsokonsekvenser. Då tandproblem oftast inte leder till sådana konsekvenser uttrycker sig här hälsoproblemen snarare i form av tandvärk och obehag inför eller vid ett tandläkarbesök. Sambandet mellan hälsoriskaversion och prevention är ett område inom vilket det är svårt att finna litteratur. Den litteratur som påträffats angående samband mellan risk och prevention har endast behandlat ekonomiska risker. De bakomliggande orsakerna till det preventiva beteendet skiljer sig åt mellan ekonomisk riskaverta personer och hälsoriskaverta personer, men Briys et al (1990) betonar att de samband mellan ekonomisk riskaversion och prevention som diskuterades i avsnitt är relativt robusta och lätt kan utvidgas till andra modeller. 7

8 Om ekonomiskt risktagande därmed skulle gå att jämställa med hälsoriskaversion måste man även här skilja på de olika preventionstyperna. Self-protection kan jämföras med den primära hälsopreventionen och self-insurance med den sekundära preventionen. Då tandvårdpreventionen främst kan anses vara primär prevention går det inte att teoretiskt dra några slutsatser hur hälsoriskaversion förväntas påverka det preventiva tandvårdsbeteendet, utan en eventuell effekt beror på storleken på marginalnyttan respektive marginalkostnaden för preventionen Ekonomisk situation Ett preventivt tandvårdsbeteende innebär inte bara ett ställningstagande för individen utan främst att tid, men även pengar, måste avsättas för att förebygga tandproblem. Kostnaden för preventionen i monetära mått mätt, måste ändå ses som låg i jämförelse med kostnaden för tandläkarbesök. En individs användning av tandläkarservice är begränsad av dennes inkomst och påverkas även av marknadspriser och förmögenhet. Flera undersökningar visar att efterfrågan av tandvård minskar när priset på vården ökar och när tid som spenderas på förebyggande åtgärder ökar (Sintonen et al 2000, s 1258). Detta kan tolkas som att en individ som spenderar mycket tid på prevention då efterfrågar mindre tandläkarbehandlingar än en individ som spenderar mindre tid på prevention. En undersökning omnämnd i Sintonen et al (2000, s 1258) kom fram till att individen ökar preventionen då priset på tandvård ökar, men minskar den när lönen ökar. Generellt är dock effekten av lönenivån på efterfrågan av tandvård tvetydig och beror på den relativa storleken på substitutions- och inkomsteffekten (Sintonen et al 2000, s 1258). Dessa effekter beror på hur individen värderar fritid 2 relativt inkomst (Nicholson 2005, s 480). Om man tillämpar detta på tandvård kan man se fritid som den tid individen ägnar åt prevention. Inkomsten kan då ses som den summa individen har att spendera på tandvårdsbehandlingar. Om lönen ökar beror en eventuell förändring i preventiva vanor på vilken av dessa två effekter som dominerar. Om substitutionseffekten dominerar vid en löneökning, då substituerar man prevention (fritid) mot arbete, och individen ökar den arbetade tiden. Detta gör att man får mer pengar att lägga på tandvårdsbehandlingar och mindre tid till prevention. Om däremot inkomsteffekten dominerar vid en löneökning ökar efterfrågan på fritid, i det här fallet preventionen. Individen väljer då att arbeta mindre. Tid som spenderas på prevention ökar relativt mer än det belopp som kan spenderas på tandvårdsbehandlingar. 2 Observera att fritid (prevention) antas vara en normal vara. 8

9 Det kan även vara så att inkomsteffekten och substitutionseffekten är lika stora och de tar då ut varandra. Eftersom effekterna verkar i motsatt riktning kommer preventionen inte att förändras. Teoretiskt går det inte att fastställa vilken effekt som dominerar vilket innebär att det är svårt att avgöra hur preventionen påverkas av lönenivån. Det är således en fråga som måste undersökas empiriskt Övriga variabler som kan påverka det preventiva beteendet Utöver de tre ovannämnda mekanismerna finns det även andra egenskaper som kan påverka det preventiva beteendet hos individer. Ålder finns med som en kontrollerande variabel då det preventiva beteendet kan antas variera med ålder. Tidigare genomförda undersökningar kommer fram till att kvinnor tenderar att fatta mer hälsosamma beslut än män inom många områden av prevention, men dock inte inom alla preventionsområden. Därför är det intressant att kontrollera om detta samband återfinns inom tandvård. (Kenkel 2000, s 1682.) Utbildning är viktig att kontrollera för av två orsaker. Utbildning kan användas som ett mått på tidspreferenser. Individer med högre utbildningsnivå kan antas värdera framtiden högre i termer av nutiden. De är villiga att investera i en utbildning vilket ger lägre inkomst idag men förhoppningsvis ger högre utdelning i framtiden. Individer med dessa tidspreferenser kan antas spendera mer tid på prevention idag för att sedan få utdelning för det i morgon. (Kenkel 2000, s 1682.) Vid tandvård behöver dock inte sambandet mellan tidspreferenser och prevention vara lika stark som vid övrig sjukvård. Detta då tandhälsa deprecierar relativt snabb och tiden mellan prevention och förbättrad tandhälsa till följd av prevention kan vara kort (Sintonen et al 2000, s 1258). Utbildning är även viktigt att kontrollera för då en utbildad individ antas ha högre grad av humankapital än en outbildad (Björklund et al 2002, s 123). Individer som saknar kunskap om hälsokonsekvenserna av sina val kommer misslyckas med att fatta optimala preventionsbeslut (Kenkel 2000, s 1669). En individ med högre humankapital kan ha mer kunskap om konsekvenserna av sina hälsoval och därför i större utsträckning fatta optimala preventiva tandvårdsbeslut. Om individen anser tandvård vara en hälsofråga påverkar förmodligen dennes allmänna hälsoprevention även inställningen till tandvårdsprevention. Hälsoprevention kan vara i form av motion, medvetna matval och tobaksvanor. En särskilt intressant grupp här är de som tidigare har varit vanerökare eller vanesnusare, då denna grupp har gjort ett starkt preventivt beslut för att förbättra sin hälsa genom att sluta röka respektive snusa. 9

10 Det behöver inte bara vara individens inkomst som avgör om man har råd att gå till tandläkaren eller inte. Det kan även bero på hur denne spenderar sina pengar. En individ med hög inkomst kan även ha höga fasta kostnader, vilket innebär att det inte alltid finns ekonomiskt utrymme för dyra tandläkarbesök. För att kontrollera för detta kan man undersöka dels om individen i en oförutsedd situation kan få fram en summa pengar och dels om denne avstått från att gå till tandläkaren på grund av kostnaden. 3. Metod och modellspecifikation 3.1. Beskrivning av data I detta avsnitt ska vi - utifrån det datamaterial vi har - presentera deskriptiv statistik över de variabler som ska användas i den multivariata modellen. Datamaterialet bygger på en enkätundersökning som är en del av ett projekt vid Handelshögskolan i Stockholm som genomförs av Erik Grönqvist där han undersöker hälsorisker, ekonomiska risker och preventivt beteende. Enkäten är genomförd i Kalmar län 2005 och skickades ut till 4100 personer mellan 20 och 40 år, varav 1834 svar erhölls. 3 Enkäten är uppdelad i fem olika kategorier som behandlar frågor angående individens tandvårdsvanor, hälsovanor, socioekonomiska faktorer, obehag vid tandläkarbesök samt riskpreferenser (se Bilaga 1). Även individernas ålder och kön finns dokumenterat Tandvårdsvanor De tillfrågade har fått uppge hur ofta de använder vissa tandvårdshjälpmedel samt hur ofta de konsumerar diverse sötsaker. För att lättare undersöka uppsatsens syfte har endast två tandvårdshjälpmedel använts, tandborstning och tandtråd. Dessa två bör visa individernas inställning till prevention. Vidare används även huruvida individerna dricker läsk med socker samt hur individernas inställning till att hoppa över tandborstningen ser ut som indikatorer på preventivt beteende. Svarsfördelningen presenteras i Tabell 1 och

11 Tabell 1. Frekvens av tandvårdsförebyggande vanor. Fördelningen av svar är uttryckt i totalt antal och procent. Frekvens 3 el. fler ggr. dagl. 2 ggr. dagl. 1 ggn. dagl. Flera ggr. i v. 1 ggn. i v. Sällan el.aldrig Totalt Antal svar Åtgärd Tandborste 7,54 % 82,03 % 8,57 % 1,31 % 0,33 % 0,22 % 100 % 1831 Tandtråd 0,28 % 1,59 % 8,05 % 11,56 % 23,23 % 55,30 % 100 % 1765 Läsk med socker 2,14 % 1,26 % 3,07 % 19,05 % 30,79 % 43,69 % 100 % 1822 Tabell 2. Fördelning över hur ofta de tillfrågade hoppar över tandborstning (uttryckt i totalt antal och procent). Hoppa över tandborstning Flera ggr i v. Någon enstaka gång i v. Sällan eller aldrig Totalt Antal svar 2,57 % 18,27 % 79,16 % 100 % 1828 Det vanligaste hjälpmedlet tandborste använder en stor majoritet av de svarande två gånger dagligen. Tandtråd används betydligt mer sällan och brukande av det ses denna undersökning som en indikator på ett medvetet preventivt beteende. Konsumtion av läsk med socker anses här vara motsatsen till prevention. Ungefär 80 procent svarar att de sällan eller aldrig hoppar över tandborstningen Ekonomisk riskaversion Individers riskpreferenser har kontrollerats för genom att de svarande har fått ta ställning till hur de skulle agera vid olika situationer som omfattar ekonomiskt risktagande. De har fått föreställa sig en situation där de som hushållets enda försörjare tvingas välja mellan två likvärdiga jobb. Utifrån svaren har individerna indelats i fyra klasser, där klass 1 inkluderar de individer med lägst risktolerans och klass 4 de med högst risktolerans. Resultaten presenteras i Tabell 3. 4 Tabell 3. Fördelning över de olika riskklasserna (uttryckt i totalt antal och procent). Riskaversion Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 Totalt Antal svar 19,84 % 53,98 % 17,09 % 9,12 % 100 % 1381 Riskklass 1: Accepterar enbart arbete som med säkerhet ger kr efter skatt varje månad resten av livet. Riskklass 2: Accepterar inte alternativet att med samma sannolikhet tjäna antingen kr eller kr efter skatt varje månad men accepterar däremot alternativet att med samma sannolikhet tjäna kr eller k efter skatt. 4 En betydande del av de svarande har felaktigt svarat på alla tre frågor angående beteende vid ekonomiska risker. Utifrån svaren på fråga E1 (se Bilaga 1) har författarna kunnat plocka bort svaret från det alternativ som inte skulle ha besvarats. Detta bör inte ha påverkat resultaten då man får anta att de svarande har kryssat i de alternativ som de skulle ha besvarat på ett korrekt sätt. Vid den multivariata modellen kommer en känslighetsanalys genomföras för att kontrollera om det påverkar resultatet (se avsnitt ). 11

12 Riskklass 3: Accepterar alternativet att antingen tjäna kr eller kr efter skatt varje månad men accepterar inte alternativet att antingen tjäna kr eller kr efter skatt varje månad. Riskklass 4: Accepterar samtliga riskfyllda alternativ. Det framgår av tabellen att en majoritet av populationen återfinns i klass 2. Klass 1 och 2 omfattar nästan 3/4 av populationen vilket bekräftar att merparten är riskundvikare Hälsoriskaversion I enkäten frågades hur individen känner sig inför ett tandläkarbesök. De svarande fick välja mellan fem kategorier som omfattar olika nivåer av obehag. Resultaten presenteras i Tabell 4. Tabell4. Fördelning över graden av obehag de tillfrågade känner inför ett tandläkarbesök (uttryckt i totalt antal och procent). Obehag 1 Obehag 2 Obehag 3 Obehag 4 Obehag 5 Totalt Antal svar 5,40 % 39,77 % 33,17 % 16,91 % 4,75 % 100 % 1833 Obehag 1: Ser fram emot tandläkarbesöket som en ganska behaglig upplevelse. Obehag 2: Bryr sig inte på något sätt. Obehag 3: Känner sig lite orolig. Obehag 4: Rädd för att det ska vara obehagligt och göra ont. Obehag 5: Mycket rädd för vad tandläkaren ska göra. Resultatet visar att omkring 1/5 av populationen känner ett starkt obehag inför tandläkarbesök. De som är rädda eller mycket rädda inför ett tandläkarbesök anses i denna uppsats känna ett starkt obehag. Övriga, inklusive de som känner lite oro inför besöket, anses här inte känna starkt obehag. Vid den multivariata analysen representerar alltså Obehag 4 och 5 de individerna med ett starkt obehag inför ett tandläkarbesök Ekonomisk situation I enkäten ställdes frågan vilken den sammanlagda månadsinkomsten innan skatt är för den svarandes hushåll. Resultaten presenteras i Tabell 5. Tabell 5. Fördelning över hushållens sammanlagda månadsinkomst innan skatt (uttryckt i totalt antal och procent). Inkomst 1 Inkomst 2 Inkomst 3 Inkomst 4 Inkomst 5 Inkomst 6 Inkomst 7 Totalt Antal svar 23,55 % 13,19 % 13,24 % 21,05 % 23,27 % 4,82 % 0,88 % 100 % 1805 Inkomst 1: kr i månaden. Inkomst 2: kr i månaden. Inkomst 3: kr i månaden. Inkomst 4: kr i månaden. Inkoms 5: kr i månaden. Inkomst 6: kr i månaden. Inkomst 7: kr i månaden. 12

13 Populationens inkomst är relativt jämnt fördelad över alla kategorier utom de två högsta. Detta beror förmodligen på att det är en relativt ung population och många har inte hunnit nå sin maximala lön ännu. Vid den multivariata analysen kommer Inkomst 6 och Inkomst 7 slås samman då en endast en liten del av befolkningen återfinns i dessa grupper Övriga variabler som kan påverka det preventiva beteendet För att få så tillförlitliga resultat som möjligt kommer vi att korrigera för de effekter som kan tänkas påverka preventionen. Det finns två anledningar till att inkludera övriga variabler. Den första anledningen är att om dessa variabler skiljer sig åt mellan olika individer riskerar vi att dra felaktiga slutsatser om vi inte kontrollerar för dem i vår analys. Den andra anledningen är att om det finns något samband mellan de tre huvudsakliga variablerna och de övriga variablerna och dessa sedan inte inkluderas, kan man även då dra felaktiga slutsatser. Vid könstillhörighet och åldersfördelning har bara cirka 1400 svar kunnat observeras på grund av administrativa problem. Fördelningen presenteras i Tabell 6. Tabell 6. Ålders- och könsfördelning i populationen (uttryckt i totalt antal och procent). Ålders- o könsfördelning år år år år Totalt Antal svar Män 10,45 % 8,16 % 11,60 % 11,17 % 41,38 % 578 Kvinnor 18,61 % 11,52 % 14,39 % 14,10 % 58,62 % 819 Totalt 29,06 % 19,68 % 25,99 % 25,27 % 100 % 1397 Individerna har delats upp i fyra åldersklasser. Detta för att man då enklare kan bedöma och analysera deras beteende. De tillfrågade fick även svara på frågan vilken den högsta utbildning de har genomfört. Resultatet presenteras i Tabell 7. Tabell 7. Fördelning över den högsta utbildning de tillfrågade har avslutat (uttryckt i totalt antal och procent). Utbildning 1 Utbildning 2 Utbildning 3 Utbildning 4 Utbildning 5 Totalt Antal svar 4,60 % 20,87 % 43,22 % 24,04 % 7,27 % 100 % 1830 Utbildning 1: Grundskola. Utbildning 2: 2-årig gymnasieutbildning. Utbildning 3: 3-4-årig gymnasieutbildning. Utbildning 4: Universitetsutbildning. Utbildning 5: Annan utbildning, exempelvis folkhögskola. 13

14 För majoriteten i denna population är gymnasiet den senaste avslutade utbildningen. Något som dock är speciellt för denna population är att en stor del av individerna (cirka 29 procent, se Tabell 6) återfinns i gruppen år och många har då inte hunnit avsluta någon högre utbildning. I enkäten fick de tillfrågade svara på hur ofta de rör på sig på sin fritid, hur ofta de äter frukt och grönsaker och huruvida de röker respektive snusar dagligen. Resultaten presenteras i Tabell Tabell 8.Fördelning av motionsvanor hos den undersökta gruppen (uttryckt i totalt antal och procent). Motion 1 Motion 2 Motion 3 Motion 4 Totalt Antal svar 14,22 % 38,82 % 26,80 % 20,16 % 100 % 1821 Motion 1: Stillasittande fritid. Motion 2: Måttlig motion på fritiden. Motion 3: Måttlig regelbunden motion på fritiden. Motion 4: Regelbunden motion och träning. Tabell 9. Fördelning över hur ofta de tillfrågade äter frukt eller grönsaker (uttryckt i totalt antal och procent). Frukt o grönt 1 Frukt o grönt 2 Frukt o grönt 3 Frukt o grönt 4 Frukt o grönt 5 Totalt Antal svar 4,71 % 21,55 % 28,72 % 27,84 % 17,18 % 100 % 1828 Frukt o grönt 1: Förtär frukt eller grönt sällan eller aldrig. Frukt o grönt 2: Förtär frukt eller grönt flera gånger i veckan. Frukt o grönt 3: Förtär frukt eller grönt 1 gång dagligen. Frukt o grönt 4: Förtär frukt eller grönt 2 gånger dagligen. Frukt o grönt 5: Förtär frukt eller grönt 3 eller fler gånger dagligen. Tabell 10. Fördelning över tobaksvanor hos den undersökta gruppen (uttryckt i totalt antal och procent). Tobaksvanor Ja Nej, har förut Nej Totalt Antal svar Röker 10,55 % 14,38 % 75,07 % 100 % 1829 Snusar 12,91 % 6,29 % 80,80 % 100 % 1828 Tabell 8 visar att 6/7 av dem som svarat på enkäten rör på sig mer än två timmar i veckan, vilket kan tolkas som ett medvetet preventivt beslut för bättre hälsa. Tabell 9 visar att 3/4 av de svarande konsumerar frukt och grönsaker dagligen, vilket även det tyder på ett preventionsbeteende för bättre hälsa. Tobaksvanor är något som är starkt förknippat med hälsa, eller snarare ohälsa. Även här tyder resultatet på ett medvetet preventivt beslut då 75 procent respektive 80 procent av de svarande varken röker eller snusar. I enkäten ställdes frågan om man i en plötsligt oförutsedd situation på en vecka kan skaffa fram kr. Resultatet presenteras i Tabell

15 Tabell 11.Fördelning över om de tillfrågade vid en oförutsedd situation kan skaffa fram kr inom en vecka (uttryckt i totalt antal och procent). Oförutsedd utgift 1 Oförutsedd utgift 2 Oförutsedd utgift 3 Oförutsedd utgift 4 Totalt Antal svar 37,27 % 31,67 % 18,33 % 12,73 % 100 % 1822 Oförutsedd utgift 1: Kan alltid skaffa fram kr. Oförutsedd utgift 2: Kan för det mesta skaffa fram kr. Oförutsedd utgift 3: Kan för det mesta inte skaffa fram kr. Oförutseddutgift 4: Kan aldrig skaffa fram kr. Även då en stor del av populationen befinner sig i de lägsta inkomstklasserna (se Tabell 5) kan ungefär 70 procent för det mesta skaffa fram pengar vid en icke-planerad situation. I enkäten ställdes följande fråga: Har du under de senaste tolv månaderna avstått från att gå till tandläkare, sjukvården, eller avstått från att lösa ut recept på Apoteket, på grund av dålig ekonomi? Resultatet presenteras i Tabell 12. Tabell 12. Fördelning över om de tillfrågade någon gång de senaste 12 månaderna undvikit sjukvård eller tandvård pga. kostnad (uttryckt i totalt antal och procent). Ja Nej Totalt Antal svar Avstå pga. kostnad 14,71 % 85,29 % 100 % 1829 Tabellen visar att en sjundedel av populationen har avstått vård på grund av dålig ekonomi. I fortsättningen kommer denna variabel fungera som en approximation för hur många som avstår tandläkarbesök på grund av kostnaden Multivariat modell I den ekonometriska undersökningen kommer individers tandvårdsvanor fungera som beroende variabel (se Tabell 1 och 2). Dessa variabler är ordinala, vilket innebär att dess värden kan rankas men avståndet kan inte mätas exakt mellan de olika värdena. För att underlätta den ekonometriska undersökningen har variablerna under kategorin tandvårdsvanor förändrats så att de är binära, de kan alltså endast anta två värden, 1 om man anses ha ett preventivt beteende och 0 om man inte anses ha det. Vissa tandvårdsvanor är relativt självklara att utföra, medan andra visar på ett mer medvetet preventivt beslut. Att borsta tänderna i sig kan inte ses som ett starkt preventivt beslut, det är något alla är uppfostrade till att göra. En individ som däremot borstar tänderna tre eller flera gånger dagligen får antas ha ett starkt preventivt beteende. Utefter denna uppdelning antar y- 15

16 variabeln tandborste värdet 1 om man borstar tre fler gånger per dag och 0 annars. Med y- variabeln tandtråd antas individerna ha ett preventivt beteende om de använder detta hjälpmedel dagligen, vilket då antar värdet 1. Som y-variabel kommer även individernas svar på hur ofta de hoppar över tandborstning användas. De som sällan eller aldrig hoppar över tandborstning får antas ha ett preventivt beteende och denna grupp erhåller värdet 1. Gällande konsumtion av sötsaker antas individer ha ett preventivt beteende om detta undviks. Att dricka läsk med socker max en gång i veckan bedöms i denna undersökning som ett preventivt beslut och y-variabeln antar då värdet 1. Eftersom våra y-variabler är binärt fördelade innebär det att tandvårdsvanorna inte kan analyseras med hjälp av en linjär regressionsmodell. En sådan modell skulle leda till missvisande resultat och vi kommer därför att använda oss av en probit modell istället. Syftet med en sådan tvåvalsmodell är att finna ett förhållande mellan en uppsättning egenskaper som beskriver en individ och sannolikheten att individen gör ett visst val (Pindyck et al 1997, s 299). Sannolikheten att y = 1 ges av följande ekvation: i Prob( ( yi = 1) = 1 P( ε i > α + γ 1i Riskaversion + γ 2i Hälsoriskaversion + β 3iÖvriga variabler) Då en probit modell inte är linjär kan inte någon direkt effekt tolkas utifrån koefficienten. Det är den marginella effekten som är intressant att tolka. Marginaleffekten är en funktion av koefficienten som visar hur sannolikheten P i ( y = 1) påverkas av en förändring i en x-variabel. Genom partiell derivering fås marginaleffekten enligt följande: P( Y = 1 X ) X i Marginaleffekten beräknar sannolikheten för ett visst beteende när en individ befinner sig i en klass istället för en annan. Den varierar med x-variabelns värden, och är därför inte konstant. Man måste välja de x-värden som är av intresse och därefter beräkna marginaleffekten. I denna uppsats utgår vi från medelvärdena av x vilket gör att de redovisade marginaleffekterna baseras på en hypotetisk person som har genomsnittliga värden på samtliga ingående variabler. 5 Det som är intressant att undersöka i en binär modell är tecken på regressionskoefficienten och dess statistiska och/eller dess praktiska signifikans (Gujarati 2003, s 606). I denna uppsats 5 Mer om probit modellen finns beskrivet i till exempel Greene (1997). 16

17 kommer nollhypotesen att alla koefficienter är lika med noll testas. Detta test genomförs för att undersöka om de använda x-variablerna tillsammans har någon påverkan på den beroende variabeln. Hypotesen testas med ett Walds test. Teststatistikan följer 2 χ -fördelningen där antal frihetsgrader beror på antal förklarande variabler. Testet utförs dels på modellen som helhet och dels på de enskilda variabelklasserna. Ett signifikant p-värde visar att modellen som helhet passar signifikant bättre än en tom modell och nollhypotesen förkastas. Koefficienternas p-värde anses enligt konventionen vara signifikant vid 5-procentsnivån. Det markeras i den multivariata analysen med ** (tvåstjärnig signifikans). Om koefficienterna är signifikanta på 1-procentsnivån markeras detta med *** (trestjärnig signifikans), och om endast en marginell signifikans uppvisas (10 procent) anges det med * (enstjärnig signifikans). 17

18 Tabell 13. Multivariat modell med tandborstning, användning av tandtråd, hoppar aldrig över tandborstning samt läskkonsumtion som beroendevariabler (probit, robusta standradfel). 6 Referensgrupperna anges i fet stil. Tandborste Tandtråd Hoppar aldrig över tandborstningen Läsk med socker Marginaleffekt Marginaleffekt Marginaleffekt Marginaleffekt (p-värde) (p-värde) (p-värde) (p-värde) P-värde Walds test *** 0.000*** 0.000*** 0.000*** Riskklass Riskklass 2-0,0460-0,0287-0,0163-0,0282 (0,003)*** (0,115) (0,558) (0,365) Riskklass 3-0,0487-0,0456-0,0029-0,0499 (0,001)*** (0,020)** (0,934) (0,221) Riskklass 4-0,029-0,0595-0,0535-0,0642 (0,128) (0,010)*** (0,230) (0,198) Walds test: Riskaversion 0.004*** 0.025** Ej obehag vid tandläkarbesök Obehag vid tandläkarbesök -0,004 0,0299-0,0375-0,0154 (0,783) (0,097)* (0,166) (0,600) Walds test: Obehag * Inkomst Inkomst 2-0,021 0,003 0,0465-0,0041 (0,277) (0,901) (0,162) (0,919) Inkomst 3 0,011-0,0297 0,0928 0,0279 (0,598) (0,212) (0,003)*** (0,488) Inkomst 4-0,0281-0,04 0,084 0,0004 (0,105) (0,047)** (0,005)*** (0,991) Inkomst 5-0,0329-0,0437 0,1041-0,045 (0,082*) (0,035)** (0,001)*** (0,237) Inkomst 6-0,0278-0,0178 0,0869-0,0263 (0,221) (0,536) (0,036)** (0,650) Walds test: Inkomst ** Ålder ,0279-0,04-0,0605-0,1417 (0,125) (0,080)* (0,084)* (0,001)*** Ålder ,0144-0,019-0,0123-0,18 (0,430) (0,359) (0,727) (0,000)*** Ålder ,0026 0,0065-0,0034-0,069 (0,880) (0,737) (0,910) (0,052)* Ålder Walds test: Ålder *** Kön,kvinna Kön, man -0,0285-0,0313-0,0497-0,1616 (0,048)** (0,085)* (0,054)* (0,000)*** Walds test: Kön 0.048** 0.085* 0.054* 0.000*** 6 Mer statistisk information om variablerna finns i Appendix. 18

19 Tandborste Tandtråd Hoppar aldrig över tandborstningen Läsk med socker Marginaleffekt Marginaleffekt Marginaleffekt Marginaleffekt (p-värde) (p-värde) (p-värde) (p-värde) Utbildning Utbildning 2-0,0525 0,0067-0,0583 0,0170 (0,020)** (0,878) (0,343) (0,767) Utbildning 3-0,0292 0,0134-0,0698-0,0467 (0,273) (0,764) (0,229) (0,420) Utbildning 4-0,0484 0,0096-0,1076 0,0884 (0,035)** (0,851) (0,152) (0,165) Utbildning 5-0,043 0,0208 0,0497 0,0531 (0,084)** (0,653) (0,395) (0,361) Walds test: Utbildning 0.060* *** 0.004*** Motion 1-0,0434-0,5220-0,1826-0,0752 (0,012)** (0,013)** (0,000)*** (0,069)* Motion 2-0,0453-0,0528-0,0775-0,0365 (0,002)*** (0,004)*** (0,015)** (0,280) Motion 3-0,0325-0,0208-0,0540-0,0486 (0,030)** (0,241) (0,111) (0,173) Motion Walds test: Motion ** ** 0.003*** Frukt och grönt Frukt och grönt 2-0,0188-0,0418 0,1096 0,0274 (0,534) (0,290) (0,010)*** (0,595) Frukt och grönt 3-0,031-0,0236 0,107 0,0844 (0,297) (0,568) (0,016)** (0,086)* Frukt och grönt 4-0,0208 0,0403 0,1219 0,1436 (0,507) (0,386) (0,007)*** (0,003)*** Frukt och grönt 5 0,0083 0,0308 0,1171 0,2176 (0,814) (0,521) (0,009)*** (0,000)*** Walds test: Frukt och grönt *** 0.087* 0.000*** Röker ej Har rökt förut -0,0094 0,0323 0,0001 0,0184 (0,607) (0,133) (0,997) (0,579) Röker 0,0395-0,0465-0,0844-0,1236 (0,081)* (0,0879)* (0,034)** (0,005)*** Walds test: Rökning ** 0.098* 0.010*** Snusar ej Har snusat förut 0,0338 0,0205-0,077 0,0826 (0,259) (0,542) (0,108) (0,057)* Snusar -0,0003-0,0159-0,1138-0,0759 (0,987) (0,513) (0,002)*** (0,038)** Walds test: Snusning *** 0.008*** 19

20 Tandborste Tandtråd Hoppar aldrig över tandborstningen Läsk med socker Marginaleffekt Marginaleffekt Marginaleffekt Marginaleffekt (p-värde) (p-värde) (p-värde) (p-värde) Oförutsedd utgift 1 0,016-0,0007 0,0515 0,1214 (0,514) (0,980) (0,164) (0,001)*** Oförutsedd utgift 2 0,0193-0,0156 0,0022 0,1101 (0,406) (0,520) (0,950) (0,002)*** Oförutsedd utgift 3 0,011-0,0142 0,0593 0,0832 (0,634) (0,572) (0,084)* (0,020)** Oförutsedd utgift Walds test: Oförutseddd utgift * 0.009*** Ej undvikande av tandvård pga kostnad Undvikande av tandvård pga kostnad -0,0106-0,0358-0,0068-0,048 (0,564) (0,074)* (0,835) (0,197) Walds test: Undvikande av tandvård pga kostn * *= Signifikant på 10-procentsnivån (marginell signifikans) **= Signifikant på 5-procentsnivån (konventionell signifikans) ***= Signifikant på 1-procentsnivån Riskklass 1: Accepterar enbart arbete som med säkerhet ger kr efter skatt varje månad resten av livet. Riskklass 2: Accepterar inte alternativet att med samma sannolikhet tjäna antingen kr eller kr efter skatt varje månad men accepterar däremot alternativet att med samma sannolikhet tjäna kr eller k efter skatt. Riskklass 3: Accepterar alternativet att antingen tjäna kr eller kr efter skatt varje månad men accepterar inte alternativet att antingen tjäna kr eller kr efter skatt varje månad. Riskklass 4: Accepterar samtliga riskfyllda alternativ. Inkomst 1: kr i månaden. Inkomst 2: kr i månaden. Inkomst 3: kr i månaden. Inkomst 4: kr i månaden. Inkoms 5: kr i månaden. Inkomst 6: kr i månaden. Inkomst 7: kr i månaden. Utbildning 1: Grundskola. Utbildning 2: 2-årig gymnasieutbildning. Utbildning 3: 3-4-årig gymnasieutbildning. Utbildning 4: Universitetsutbildning. Utbildning 5: Annan utbildning, exempelvis folkhögskola. Motion 1: Stillasittande fritid. Motion 2: Måttlig motion på fritiden. Motion 3: Måttlig regelbunden motion på fritiden. Motion 4: Regelbunden motion och träning. Frukt o grönt 1: Förtär frukt eller grönt sällan eller aldrig. Frukt o grönt 2: Förtär frukt eller grönt flera gånger i veckan. Frukt o grönt 3: Förtär frukt eller grönt 1 gång dagligen. Frukt o grönt 4: Förtär frukt eller grönt 2 gånger dagligen. Frukt o grönt 5: Förtär frukt eller grönt 3 eller fler gånger dagligen. Oförutsedd utgift 1: Kan alltid skaffa fram kr. Oförutsedd utgift 2: Kan för det mesta skaffa fram kr. Oförutsedd utgift 3: Kan för det mesta inte skaffa fram kr. Oförutseddutgift 4: Kan aldrig skaffa fram kr. 20

21 3.2.1 Sammanställning av den multivariata modellen Först testas de fyra olika modellerna som helhet med Walds test. P-värdena på dessa test visar att samtliga modeller är signifikanta på 1-procentsnivån. Detta innebär att x-variablerna gemensamt förklarar något av variationen i den beroende variabeln. Wald-test har även genomförts på de enskilda variabelklasserna. Detta för att undersöka nollhypotesen att dummyvariablerna i en speciell klass alla är lika med noll. Vid till exempel riskaversion ställs följande hypotes upp: H 0 : Riskklass2 = Riskklass3 Riskklass4 = β β = β 0. H 1: Ovanstående variabler skiljer sig från 0. Nollhypotesen förkastas om det minst finns en marginell signifikans, det vill säga om p-värdet är större 0,10. Ekonomisk riskaversion Wald-testet vid ekonomisk riskaversion visar signifikant resultat på 5-procentsnivån respektive 10-procentsnivån vid y-variablerna tandborste och tandtråd. Variablerna läsk och hoppar aldrig över tandborstning uppvisar däremot inga signifikanta resultat vid Wald-testet. Riskklass 1 fungerar här som en referensgrupp och det är i förhållande till denna klass som marginaleffekterna för de övriga riskklasserna bestäms. Denna grupp har valts till referensgrupp då förståelsen av resultaten bör underlättas om man jämför med den grupp som har högst riskaversion. Resultaten vid riskaversion tyder på att om en individ befinner sig i riskklass 2 istället för i riskklass 1 minskar sannolikheten att denne borstar tänderna tre eller fler gånger per dag med 4,6 procent. Om man istället befinner sig i riskklass 3 minskar sannolikheten att borsta tänderna (tre eller fler gånger per dag) med 4,87 procent jämfört med om man befinner sig i riskklass 1. Resultaten vid y-variabeln tandtråd är signifikanta vid riskklass 3 och 4. Om man till exempel befinner sig i risklass 4 istället för i riskklass 1 minskar sannolikheten att använda tandtråd minst en gång dagligen med 5,95 procent. Hälsoriskaversion Wald-testet vid variabeln obehag inför tandläkarbesök visar ett marginellt signifikant resultat vid användning av tandtråd. Här är kontrollgruppen de individer som uppger att de inte känner något nämnvärt obehag inför tandläkarbesök. Resultatet visar att om man känner ett starkt obehag inför ett tandläkarbesök är sannolikheten 2,99 procent större att man använder 21

22 tandtråd (minst en gång dagligen) än om man inte känner något obehag inför ett tandläkarbesök. Ekonomisk situation Vid variabeln inkomst visar Walds test signifikant resultat på 5-procentnivån då y-variablen är hoppar aldrig över tandborstning. Referensgrupp här är inkomst 1. Det är den grupp individer som har en månadslön innan skatt på kr. Denna grupp har valts till referensgrupp då resultatet blir lättare att förstå om man jämför med den grupp individer som tjänar minst. Om man till exempel tjänar mellan och kr (inkomst 5) istället för kr är det 10,41 procent större sannolikhet att man sällan eller aldrig hoppar över tandborstningen. Även vid inkomst 3 och 4 påvisas signifikanta resultat och om man befinner sig i dessa klasser istället för inkomst 1 är det högre sannolikhet att man inte hoppar över tandborstningen. Övriga variabler Variablen ålder har ett signifikant Wald-test på 1-procentsnivån vid y-variabeln läsk. Individer mellan 36 och 40 år fungerar här som referensgruppgrupp. För de individer som är i ålderskategorin istället för är det 14,17 procent lägre sannolikhet att de ska dricka läsk med socker enbart en gång i veckan. Vid variabeln kön fungerar kvinnorna som referensgrupp och vid samtliga y-variabler minskar sannolikheten att individen har ett preventivt beteende om denne är man istället för kvinna. Vid variabeln utbildning är referensgruppen den grupp individer som endast har en grundskoleutbildning. För de individer som har en avslutad universitetsutbildning (utbildning 4) istället för att enbart ha avslutat grundskolan är det 4,3 procent lägre sannolikhet att man borstar tänderna (tre eller fler gånger per dag). Vid hälsovariblerna motion, frukt och grönt samt tobaksvanor återfinns även där signifikanta resultat. Variabeln huruvida individer kan skaffa fram kr vid en oförutsedd situation visar signifikant resultat vid läsk samt en marginell signifikans vid hoppar aldrig över tandborstning Robusthetstest Individer i åldersklassen kan eventuellt skilja sig från övriga åldersklasser då de i vissa avseende kan agera annorlunda än de äldre personer som besvarat enkäten. För att undersöka om så är fallet har ett robusthetstest genomförts där resultaten från en modell där enbart 20 till 25-åringars svar ingår jämförs med en modell där enbart 26 till 40-åringars svar ingår. Som y- variabel har endast hoppar aldrig över tandborstning använts. Att bara en y-variabel används 22

23 är för att lättare få en översikt huruvida skillnader finnas mellan åldrarna. Utifrån regressionerna över de två åldersklasserna avgörs sedan om någon allomfattande åldersuppdelning bör göras. Tabell 14. Hoppar aldrig över tandborstning som beroende variabel. En jämförelse mellan åldersklasserna år och år (probit, robusta standard fel). Referensgrupperna anges i fet stil Hoppar aldrig över tandborstning år år Marginaleffekt Marginaleffekt (p-värde) (p-värde) Riskklass Riskklass 2 0,0449-0,0438 (0,478) (0,141) Riskklass 3 0,0149-0,0166 (0,838) (0,681) Riskklass 4 0,0411-0,0986 (0,652) (0,056)** Walds test:riskklass 0, Ej obehag vid tandläkarbesök 0 0 Obehag vid tandläkarbesök -0,0691-0,0355 (0,242) (0,229) Walds test: Obehag Inkomst Inkomst 2 0,1389 0,0245 (0,042)** (0,541) Inkomst 3 0,0918 0,0923 (0,193) (0,008)*** Inkomst 4 0,1400 0,0726 (0,048)** (0,036)** Inkomst 5 0,1514 0,1011 (0,037)** (0,004)*** Inkomst 6 0,1272 0,0989 (0,135) (0,036)** Walds test: Inkomst * ** Kön, kvinna 0 0 Kön, man -0,0793-0,0389 (0,173) (0,164) Walds test: Kön Utbildning Utbildning 2 0,0009-0,0933 (0,997) (0,168) Utbildning 3 0,0198-0,1111 (0,889) (0,108) Utbildning 4 0,0536-0,1545 (0,724) (0,080)* Utbildning 5 0,1644 0,0048 (0,214) (0,943) Walds test: Utbildning *** 23

24 Hoppar aldrig över tandborstning år år Marginaleffekt Marginaleffekt (p-värde) (p-värde) Motion 1-0,1065-0,2221 (0,185) (0,000)*** Motion 2-0,0702-0,1034 (0,281) (0,010)*** Motion 3-0,0235-0,0915 (0,720) (0,033)** Motion Walds test: Motion *** Frukt och grönt Frukt och grönt 2 0,1818 0,064 (0,041)** (0,191) Frukt och grönt 3 0,1658 0,0782 (0,074)* (0,109) Frukt och grönt 4 0,1518 0,0976 (0,116) (0,049)** Frukt och grönt 5 0,2396 0,0643 (0,006)*** (0,208) Walds test: Frukt och grönt * Röker ej 0 0 Röker -0,0939-0,0883 (0,266) (0,049)** Har rökt förut 0,0548-0,0092 (0,507) (0,776) Walds test: Rökning Snusar ej 0 0 Snusar -0,3292-0,0483 (0,000)*** (0,201) Har snusat förut -0,3118-0,0052 (0,019)** (0,910) Walds test: Snusning *** Oförutsedd utgift 1 0,0724 0,0233 (0,345) (0,573) Oförutsedd utgift 2-0,0263-0,0035 (0,723) (0,930) Oförutsedd utgift 3 0,0695 0,0434-0,338-0,258 Oförutsedd utgift Walds test: Oförutsedd utgift Ej undvikande av tandvård pga. kostnad 0 0 Undvikande av tandvård pga kostnad 0,0409-0,053 (0,532) (0,171) Walds test Undvikande av tandvård pga. kostnad

25 Vid en uppdelning där åldersklassen år ingår i en separat modell förblir Wald-testet vid riskklasserna icke-signifikant. Vid kategorin inkomst är inte inkomst 3 längre signifikant hos åldersklassen år. Wald-testet vid variabeln kön visar inte något signifikant resultat, varken hos klassen år eller hos 26 till 40-åringarna. Kategorierna utbildning och motion blir icke-signifikanta hos 20 till 25-åringarna men signifikanta för den äldre åldersklassen. Wald-testerna utförda vid frukt och grönt samt rökning var i den ursprungliga modellen signifikanta, dock inte i dessa två modeller. Variabeln snusar påvisar nu enbart ett signifikant resultat vid ålderskategorin år. Kontrollgruppen är de individer som aldrig snusat. Om en individ röker respektive har rökt förut minskar sannolikheten att denne aldrig hoppar över tandborstningen med 32,92 % respektive 31,18 %. Vid variabeln undvikande av tandvård på grund av kostnad förblir Wald-testet icke-signifikant även vid dessa två modeller. Vid denna uppdelning till två modeller påvisas alltså färre signifikanta resultat än vid den ursprungliga modellen. Detta beror förmodligen till stor del på att många observationer försvinner på grund av uppdelningen, 950 observationer försvinner i den ena modellen och 388 observationer i den andra. Det är därför mer intressant att vid de slutgiltiga resultaten använda den stora modellen där alla ålderklasser ingår. Den mindre modellen är dock intressant att undersöka för att kunna påvisa eventuella skillnader mellan 20 till 25-åringarna och 26 till 40-åringarna Känslighetsanalys En betydande del av de som svarat på enkäten besvarade frågorna som behandlar ekonomisk riskaversion felaktigt. Nästan alla av dessa felaktiga svar bestod i att de svarande besvarat samtliga frågor under detta avsnitt, när de egentligen skulle ha svarat på fråga ett, och sedan, utifrån sitt svar där, gå vidare till antingen fråga två eller tre. Vi har i ovanstående multivariata modeller utgått från att de svarande ändå korrekt besvarat de frågor de skulle ha besvarat, och då bortsett från svaret på den fråga de inte skulle besvara. För att undersöka om regressionsresultaten skiljer sig när enbart de korrekta svaren ingår i regressionen och när alla svar ingår (men det felaktiga svarsalternativet har tagits bort), har en känslighetsanalys genomförts. Två multivariata regressioner har genomförts, i den ena regressionen används samma svar som i ovanstående modeller, och i den andra används endast svar från personer som besvarade frågorna helt korrekt. I modellen där endast de korrekta svaren används ingår 220 stycken färre observationer. Som beroende variabel har tandborste använts. Resultaten från denna analys redovisas i Tabell A.3 i Appendix. 25

Restid och resebeteende

Restid och resebeteende Lunds universitet Ht 2010 Nationalekonomiska institutionen Handledare: Jerker Holm Restid och resebeteende - Hur en minskning av tågets restid kan få flygresenärer att övergå till tåget. Författare: Max

Läs mer

KA RKUNSKAP. Vad vet samhällsvetarna om sin kår? Julius Schmidt, Hannes Jägerstedt, Hanna Johansson, Miro Beríc STAA31 HT14

KA RKUNSKAP. Vad vet samhällsvetarna om sin kår? Julius Schmidt, Hannes Jägerstedt, Hanna Johansson, Miro Beríc STAA31 HT14 KA RKUNSKAP Julius Schmidt, Hannes Jägerstedt, Hanna Johansson, Miro Beríc Vad vet samhällsvetarna om sin kår? STAA31 HT14 Handledare: Peter Gustafsson Ekonomihögskolan, Statistiska institutionen Innehållsförteckning

Läs mer

Linjär regressionsanalys. Wieland Wermke

Linjär regressionsanalys. Wieland Wermke + Linjär regressionsanalys Wieland Wermke + Regressionsanalys n Analys av samband mellan variabler (x,y) n Ökad kunskap om x (oberoende variabel) leder till ökad kunskap om y (beroende variabel) n Utifrån

Läs mer

Dekomponering av löneskillnader

Dekomponering av löneskillnader Lönebildningsrapporten 2013 133 FÖRDJUPNING Dekomponering av löneskillnader Den här fördjupningen ger en detaljerad beskrivning av dekomponeringen av skillnader i genomsnittlig lön. Först beskrivs metoden

Läs mer

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från det insamlade materialet. Två metoder: 1. att generalisera från en mindre grupp mot en större grupp

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 126:2 2006

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 126:2 2006 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 126:2 2006 Per Simonsson, Bidrag till familjens ekonomiska historia. Inflytande över konsumtionen inom svenska hushåll under 1900-talet, Diss, Stockholm Studies in Economic

Läs mer

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 7. Multipel regression. (LLL Kap 15) Multipel Regressionsmodellen

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 7. Multipel regression. (LLL Kap 15) Multipel Regressionsmodellen Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 8) Föreläsning 7 Multipel regression (LLL Kap 5) Department of Statistics (Gebrenegus Ghilagaber, PhD, Associate Professor) Financial Statistics (Basic-level course,

Läs mer

effektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1

effektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1 effektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1 Roland Granqvist 1. Inledning det är en vanlig uppfattning bland ekonomer att skatter leder

Läs mer

Lön, kön och härkomst. Wage, gender and origin A study about earnings differences and earnings discrimination between women based on origin.

Lön, kön och härkomst. Wage, gender and origin A study about earnings differences and earnings discrimination between women based on origin. Lön, kön och härkomst En studie om löneskillnader och lönediskriminering mellan kvinnor beroende på härkomst. Wage, gender and origin A study about earnings differences and earnings discrimination between

Läs mer

Hur reagerar väljare på skatteförändringar?

Hur reagerar väljare på skatteförändringar? Hur reagerar väljare på skatteförändringar? nr 1 2013 årgång 41 I den här artikeln undersöker vi hur väljare reagerar på förändrade skatter när de röstar. Vi finner att vänstermajoriteter straffas om de

Läs mer

Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning

Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Statistik, 2p PROTOKOLL Namn:...... Grupp:... Datum:... Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Syftet med denna laboration är att ni med hjälp av MS Excel ska fortsätta den statistiska

Läs mer

Working Paper Series

Working Paper Series Working Paper Series 2008:5 Sambandet mellan arbetslöshetstid och sökaktivitet Susanna Okeke Susanna.Okeke@arbetsformedlingen.se Working papers kan laddas ned från www.arbetsformedlingen.se Arbetsförmedlingens

Läs mer

Föreläsning 7 och 8: Regressionsanalys

Föreläsning 7 och 8: Regressionsanalys Föreläsning 7 och 8: Pär Nyman par.nyman@statsvet.uu.se 12 september 2014-1 - Vårt viktigaste verktyg för kvantitativa studier. Kan användas till det mesta, men svarar oftast på frågor om kausala samband.

Läs mer

Vad bestämmer hushållens sparande?

Vad bestämmer hushållens sparande? Södertörns högskola Institutionen för Samhällsvetenskaper Magisteruppsats 15 hp Nationalekonomi Vårterminen 2011 Programmet för politik, ekonomi och organisation. Vad bestämmer hushållens sparande? En

Läs mer

F19, (Multipel linjär regression forts) och F20, Chi-två test.

F19, (Multipel linjär regression forts) och F20, Chi-två test. Partiella t-test F19, (Multipel linjär regression forts) och F20, Chi-två test. Christian Tallberg Statistiska institutionen Stockholms universitet Då man testar om en enskild variabel X i skall vara med

Läs mer

Statistik och epidemiologi T5

Statistik och epidemiologi T5 Statistik och epidemiologi T5 Anna Axmon Biostatistiker Yrkes- och miljömedicin Dagens föreläsning Fördjupning av hypotesprövning Repetition av p-värde och konfidensintervall Tester för ytterligare situationer

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Attityder till skolan Föräldrar 2012-09-10 Inledning Enheten för Utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under våren

Läs mer

Beroende av bidrag? Socialbidragsberoendet 1998 bland ett urval av 1995 års mottagna fl yktingar är utgiven av Integrationsverket Integrationsverket

Beroende av bidrag? Socialbidragsberoendet 1998 bland ett urval av 1995 års mottagna fl yktingar är utgiven av Integrationsverket Integrationsverket Beroende av bidrag? Beroende av bidrag? Socialbidragsberoendet 1998 bland ett urval av 1995 års mottagna fl yktingar är utgiven av Integrationsverket Integrationsverket 2000 Integrationsverket Box 633

Läs mer

F örvärvsfrånvarons kostnader

F örvärvsfrånvarons kostnader / juj SIV GUSTAFSSON F örvärvsfrånvarons kostnader Frånvaro från förvärvsarbete har dels en omedelbar kostnad i form av inkomstbortfall, dels en långsiktig kostnad i form av lägre framtida produktivitet

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Vad händer efter avslutad högre utbildning?

Vad händer efter avslutad högre utbildning? Vad händer efter avslutad högre utbildning? Hur stor andel får jobb och vilken typ av anställning får de? C uppsats HT 2010 Författare: Nina Hrelja Handledare: Inga Persson Nationalekonomiska institutionen

Läs mer

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013.

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Resultat Resultat Varje vår och höst sedan 2005 erbjuder Statistiska centralbyrån

Läs mer

Appendix A (till kapitel 2) Köp av verksamhet från privata företag som andel av netto kostnader, samtliga landsting, 2001 2012. Se följande uppslag.

Appendix A (till kapitel 2) Köp av verksamhet från privata företag som andel av netto kostnader, samtliga landsting, 2001 2012. Se följande uppslag. Appendix A (till kapitel 2) Köp av verksamhet från privata företag som andel av netto kostnader, samtliga landsting, 1 12. Se följande uppslag. 233 Blekinge Dalarna 1 6 12 1 6 12 Gävleborg Halland 1 6

Läs mer

Lika utbildning, lika lön?

Lika utbildning, lika lön? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universitet Examensarbete C Författare: Joel Degols Nilsson & Victor Sowa Handledare: Magnus Gustavsson Höstterminen 2011 Lika utbildning, lika lön? En empirisk

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Tentamen STA A10 och STA A13, 9 poäng 19 januari 2006, kl. 8.15-13.15

Tentamen STA A10 och STA A13, 9 poäng 19 januari 2006, kl. 8.15-13.15 Tentamen STA A10 och STA A13, 9 poäng 19 januari 2006, kl. 8.15-13.15 Tillåtna hjälpmedel: Ansvarig lärare: Räknedosa, bifogade formel- och tabellsamlingar, vilka skall returneras. Christian Tallberg Telnr:

Läs mer

Statistik för Brandingenjörer. Laboration 1

Statistik för Brandingenjörer. Laboration 1 LUNDS UNIVERSITET 1(6) STATISTISKA INSTITUTIONEN Statistik för Brandingenjörer Laboration 1 Beskrivande statistik VT 2012 2 En marknadsundersökning Bakgrund Uppgiften kommer att omfatta en del av en marknadsundersökning

Läs mer

Vetenskaplig metodik 4,5 högskolepoäng

Vetenskaplig metodik 4,5 högskolepoäng Vetenskaplig metodik 4,5 högskolepoäng Sjuksköterskeprogrammet Termin 5 Höstterminen 2013 Procedur för enkät och statistikuppgiften Välj ämne/område Litterturgenomgång + webföreläsningar Granska valt ämne

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 10: Multipel linjär regression 1

Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 10: Multipel linjär regression 1 Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 10: Multipel linjär regression 1 Ronnie Pingel Statistiska institutionen Senast uppdaterad: 2015-11-19 Motivering Vi motiverade enkel linjär regression som ett

Läs mer

Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori

Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori Uppgift 1 Bertil har en inkomst på 1 000 kr i månaden som han använder

Läs mer

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat 10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft

Läs mer

Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik

Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik UMEÅ UNIVERSITET Statistiska institutionen 2006--28 Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik Test av skillnad i medelvärden mellan två grupper Uppgift Testa om det är någon skillnad i medelvikt

Läs mer

Statistikens grunder (an, 7,5 hsp) Tatjana Nahtman Statistiska institutionen, SU

Statistikens grunder (an, 7,5 hsp) Tatjana Nahtman Statistiska institutionen, SU Statistikens grunder (an, 7,5 hsp) Tatjana Nahtman Statistiska institutionen, SU KURSENS INNEHÅLL Statistiken ger en empirisk grund för ekonomin. I denna kurs betonas statistikens idémässiga bakgrund och

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön Uppgift 1 Deskripitiv statistik Lön Variabeln Lön är en kvotvariabel, även om vi knappast kommer att uppleva några negativa värden. Det är sannolikt vår intressantaste variabel i undersökningen, och mot

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges

Läs mer

Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser

Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser Rapport till Finanspolitiska rådet 216/1 Flyktinginvandring Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser Lina Aldén och Mats Hammarstedt Institutionen för nationalekonomi och statistik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod

Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(7) Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod Enhetens förslag. Enheten för prisstatistik föreslår att en ny beräkningsmetod införs för tomträttsindexet så snart

Läs mer

a) Anpassa en trinomial responsmodell med övriga relevanta variabler som (icketransformerade)

a) Anpassa en trinomial responsmodell med övriga relevanta variabler som (icketransformerade) 5:1 Studien ifråga, High School and beyond, går ut på att hitta ett samband mellan vilken typ av program generellt, praktiskt eller akademiskt som studenter väljer baserat på olika faktorer kön, ras, socioekonomisk

Läs mer

Påverkar Dag 0 express däckförsäljningen?

Påverkar Dag 0 express däckförsäljningen? Påverkar Dag 0 express däckförsäljningen? Utvärdering av hierarkiska klustringsmetoder med försäljningsdata & Enkätundersökning om efterfrågan på expressleverans Nadia Mena & Yun-ji Agnes Lee C-uppsats

Läs mer

Bör man legalisera nerladdning av musik?

Bör man legalisera nerladdning av musik? Bör man legalisera nerladdning av musik? Sammanfattning I denna artikel framförs argument för att legalisera gratis nerladdning av musik via internet. Detta bör tillåtas eftersom musik till stor grad är

Läs mer

LTH: Fastighetsekonomi 23-24 sep 2008. Enkel och multipel linjär regressionsanalys HYPOTESPRÖVNING

LTH: Fastighetsekonomi 23-24 sep 2008. Enkel och multipel linjär regressionsanalys HYPOTESPRÖVNING LTH: Fastighetsekonomi 23-24 sep 2008 Enkel och multipel linjär regressionsanalys HYPOTESPRÖVNING Hypotesprövning (statistisk inferensteori) Statistisk hypotesprövning innebär att man med hjälp av slumpmässiga

Läs mer

Lärare 2. Lärare 1 Binomial och normalfördelning Fel i statistiska undersökningar Att tolka undersökningar Falska samband Jämföra i tid och rum

Lärare 2. Lärare 1 Binomial och normalfördelning Fel i statistiska undersökningar Att tolka undersökningar Falska samband Jämföra i tid och rum Lärare 2 Lärare 1 Binomial och normalfördelning Fel i statistiska undersökningar Att tolka undersökningar Falska samband Jämföra i tid och rum Lärare 2 Att utföra undersökningar Sneda statistiska underlag

Läs mer

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet RAPPORT Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet Ny enkätundersökning samt analys av markägarnas svar i tidigare genomförda enkäter kring processerna för formellt skydd av skog 2011-09-02 Analys & Strategi

Läs mer

Tentamen'i'TMA321'Matematisk'Statistik,'Chalmers'Tekniska'Högskola.''

Tentamen'i'TMA321'Matematisk'Statistik,'Chalmers'Tekniska'Högskola.'' Tentamen'i'TMA321'Matematisk'Statistik,'Chalmers'Tekniska'Högskola.'' Hjälpmedel:'Valfri'räknare,'egenhändigt'handskriven'formelsamling'(4''A4Esidor'på'2'blad)' och'till'skrivningen'medhörande'tabeller.''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Uddevalla Kommun 2001 2(23) Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter...

Läs mer

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI?

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? Resultat från en enkätundersökning 2007 Filosofiska institutionen Innehåll Om undersökningen 3 Resultat 5 Några slutsatser 13 Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Medföljande

Läs mer

Faktorer bakom hushållens sparande En ekonometrisk analys av hushållens sparbeteende i sju europeiska länder

Faktorer bakom hushållens sparande En ekonometrisk analys av hushållens sparbeteende i sju europeiska länder NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universitet C-uppsats Författare: Henrik Larsson, Erik Mogren Handledare: Lennart Berg HT 2005 Faktorer bakom hushållens sparande En ekonometrisk analys av hushållens

Läs mer

Statistisk undersökningsmetodik (Pol. kand.)

Statistisk undersökningsmetodik (Pol. kand.) TENTAMEN Tentamensdatum 2008-10-02 Statistisk undersökningsmetodik (Pol. kand.) Namn:.. Personnr:.. Tentakod: Obs! Var noga med att skriva din tentakod på varje lösningsblad som du lämnar in. Skrivtid

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9

Drogvaneundersökning År 9 Drogvaneundersökning År 9 Uddevalla Kommun 2001 2 (23) Innehåll SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter... 9 Andel rökare...

Läs mer

Utanförskap eller prevention?

Utanförskap eller prevention? Utanförskap eller prevention? - en socioekonomisk beräkning av kostnaderna för utanförskap och prevention i Sotenäs En rapport framtagen av Maria Hassing Karlander i samarbete med Annika Westlund och Susanne

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

För logitmodellen ges G (=F) av den logistiska funktionen: (= exp(z)/(1+ exp(z))

För logitmodellen ges G (=F) av den logistiska funktionen: (= exp(z)/(1+ exp(z)) Logitmodellen För logitmodellen ges G (=F) av den logistiska funktionen: F(z) = e z /(1 + e z ) (= exp(z)/(1+ exp(z)) Funktionen motsvarar den kumulativa fördelningsfunktionen för en standardiserad logistiskt

Läs mer

diskriminering av invandrare?

diskriminering av invandrare? Kan kvinnliga personalchefer motverka diskriminering av invandrare? ALI AHMED OCH JAN EKBERG Ali Ahmed är fil. lic i nationalekonomi och verksam vid Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning (CAFO)

Läs mer

Avd. Matematisk statistik

Avd. Matematisk statistik Avd. Matematisk statistik TENTAMEN I SF1902 SANNOLIKHETSTEORI OCH STATISTIK, TORSDAGEN DEN 23:E MAJ 2013 KL 14.00 19.00. Kursledare och examinator : Björn-Olof Skytt Tillåtna hjälpmedel: miniräknare, lathund

Läs mer

Hur stor blir pensionen?

Hur stor blir pensionen? Hur stor blir pensionen? En rapport om kompensationsgrader hos användare av Minpension.se år 2015 Ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen Frida Öjemark Sammanfattning Pensionen i det svenska pensionssystemet

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Föreläsning 3 Kap 3.4, 3.6, 4.2. 732G71 Statistik B

Föreläsning 3 Kap 3.4, 3.6, 4.2. 732G71 Statistik B Föreläsning 3 Kap 3.4, 3.6, 4.2 732G71 Statistik B Exempel 150 slumpmässigt utvalda fastigheter till salu i USA Pris (y) Bostadsyta Tomtyta Antal rum Antal badrum 179000 3060 0.75 8 2 285000 2516 8.1 7

Läs mer

Resultatet läggs in i ladok senast 13 juni 2014.

Resultatet läggs in i ladok senast 13 juni 2014. Matematisk statistik Tentamen: 214 6 2 kl 14 19 FMS 35 Matematisk statistik AK för M, 7.5 hp Till Del A skall endast svar lämnas. Samtliga svar skall skrivas på ett och samma papper. Övriga uppgifter fordrar

Läs mer

Faktorer som påverkar löneskillnad En studie om samband mellan löneskillnader och kön

Faktorer som påverkar löneskillnad En studie om samband mellan löneskillnader och kön Södertörns högskola Institutionen för Samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp Nationalekonomi Vårterminen 2009 Faktorer som påverkar löneskillnad En studie om samband mellan löneskillnader och kön Av:

Läs mer

Föreläsning 12: Regression

Föreläsning 12: Regression Föreläsning 12: Regression Matematisk statistik David Bolin Chalmers University of Technology Maj 15, 2014 Binomialfördelningen Låt X Bin(n, p). Vi observerar x och vill ha information om p. p = x/n är

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

En empirisk studie om sambandet mellan inspektionsbesök och kemtvättars miljöbeteende i Stockholm

En empirisk studie om sambandet mellan inspektionsbesök och kemtvättars miljöbeteende i Stockholm En empirisk studie om sambandet mellan inspektionsbesök och kemtvättars miljöbeteende i Stockholm Författare: Anders Hed och Linda Hoff Rudhult Handledare: Adam Jacobsson EC6902 Kandidatuppsats i nationalekonomi

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar Ur boken Bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet

Läs mer

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare

Läs mer

Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer. 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 6. 7. 8. 9. 10. 2. Derivator 1. 2. 3. 4. 5. 6.

Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer. 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 6. 7. 8. 9. 10. 2. Derivator 1. 2. 3. 4. 5. 6. KTH matematik Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer Harald Lang 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Svar: 1. 2. 5 3. 1 4. 5 5. 1 6. 6 7. 1 8. 0 9.

Läs mer

Ricardiansk ekvivalens. En undersökning av statens påverkan på hushållens sparande

Ricardiansk ekvivalens. En undersökning av statens påverkan på hushållens sparande Ricardiansk ekvivalens En undersökning av statens påverkan på hushållens sparande Av: Anders Gustafsson Handledare: Fil. Dr. Fredrik NG Andersson 009-10-1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3. Keynsiansk

Läs mer

Lönespridning mellan olika sektorer i Sverige

Lönespridning mellan olika sektorer i Sverige Lönespridning mellan olika sektorer i Sverige AV SARA TÄGTSTRÖM Verksam vid avdelningen för penningpolitik Löneutvecklingen i Sverige har uppvisat ett stort mått av följsamhet mellan olika sektorer, trots

Läs mer

Anståndsreglerna dags för förändring?

Anståndsreglerna dags för förändring? ly n d a ondrasek ol o f s s o n & karl-johan nörklit Anståndsreglerna dags för förändring? Anståndsreglerna innebär att anstånd med betalning av skatt ska beviljas bland annat om utgången i det underliggande

Läs mer

TENTAMEN KVANTITATIV METOD (100205)

TENTAMEN KVANTITATIV METOD (100205) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod TENTAMEN KVANTITATIV METOD (205) Examinationen består av 11 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt anslutning

Läs mer

Kommunala e-tjänster: Vilka egenskaper och funktioner är viktiga för medborgarna?

Kommunala e-tjänster: Vilka egenskaper och funktioner är viktiga för medborgarna? FORSKNINGSRAPPORT Kommunala e-tjänster: Vilka egenskaper och funktioner är viktiga för medborgarna? Maria Ek Styvén Åsa Wallström Anne Engström Esmail Salehi-Sangari Kommunala e-tjänster: Vilka egenskaper

Läs mer

Är sjukvården jämställd och går det åt rätt håll?

Är sjukvården jämställd och går det åt rätt håll? Inledning Som titeln antyder är syftet med den här undersökningen att ta reda på om svensk hälso- och sjukvård är jämställd. Det är en fråga som kan analyseras utifrån olika perspektiv, vilka i huvudsak

Läs mer

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Fråga 1 Rätt rad: b,d,a,a,d,c,d,c,d,b 1. En vara är normal om a) individens efterfrågan ökar i varans pris b) individens

Läs mer

Sedan början av 90-talet har allt fler kommuner börjat ta betalt av sina gymnasieelever för skol

Sedan början av 90-talet har allt fler kommuner börjat ta betalt av sina gymnasieelever för skol Sida 1 av 7 < Tillbaka Gymnasieelevernas matvanor. Om gymnasieelevers matvanor och attityder till måltider och måltidssituationer i skolan och hemma samt konsekvenser av skolmåltidsavgifter. Pedagogiska

Läs mer

Befolkningens tandhälsa 2009. Regeringsuppdrag om tandhälsa, tandvårdsstatistik och det statliga tandvårdsstödet

Befolkningens tandhälsa 2009. Regeringsuppdrag om tandhälsa, tandvårdsstatistik och det statliga tandvårdsstödet Befolkningens tandhälsa 2009 Regeringsuppdrag om tandhälsa, tandvårdsstatistik och det statliga tandvårdsstödet Citera gärna Socialstyrelsens rapporter men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2008 Statistiska institutionen Linda Wänström

STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2008 Statistiska institutionen Linda Wänström 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2008 Statistiska institutionen Linda Wänström Skriftlig tentamen på momentet Statistisk dataanalys III (SDA III) 3 högskolepoäng, ingående i kursen Undersökningsmetodik och

Läs mer

Statistik Lars Valter

Statistik Lars Valter Lars Valter LARC (Linköping Academic Research Centre) Enheten för hälsoanalys, Centrum för hälso- och vårdutveckling Statistics, the most important science in the whole world: for upon it depends the applications

Läs mer

Statistiska analyser C2 Inferensstatistik. Wieland Wermke

Statistiska analyser C2 Inferensstatistik. Wieland Wermke + Statistiska analyser C2 Inferensstatistik Wieland Wermke + Signifikans och Normalfördelning + Problemet med generaliseringen: inferensstatistik n Om vi vill veta ngt. om en population, då kan vi ju fråga

Läs mer

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011 Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga Li Jansson Maj 2011 Sammanfattning 1 Sammanfattning Svensk ekonomi går som tåget, men några står

Läs mer

DELRAPPORT 2B: VILKEN BETYDELSE HAR CNI-ERSÄTTNING FÖR ETABLERING AV PRIVATA VÅRDCENTRALER?

DELRAPPORT 2B: VILKEN BETYDELSE HAR CNI-ERSÄTTNING FÖR ETABLERING AV PRIVATA VÅRDCENTRALER? DELRAPPORT 2B: VILKEN BETYDELSE HAR CNI-ERSÄTTNING FÖR ETABLERING AV PRIVATA VÅRDCENTRALER? 1 Förord Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården i Region Skåne Region

Läs mer

Yttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981)

Yttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981) Finansdepartementet 103 33 Stockholm 15 augusti 2008 Dnr.: 6-14-08 Yttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981) 1. Inledning I promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster beskriver

Läs mer

Vikten av att väga avfall

Vikten av att väga avfall NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universitet Magisteruppsats Sebastian Constantino Handledare: Maria Vredin Johansson Höstterminen 2008 Vikten av att väga avfall Källsorteras det mer i kommuner

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

Hur länge ska folk jobba?

Hur länge ska folk jobba? DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer

a) Vad är sannolikheten att det tar mer än 6 sekunder för programmet att starta?

a) Vad är sannolikheten att det tar mer än 6 sekunder för programmet att starta? Tentamen i Matematisk statistik, S0001M, del 1, 2008-01-18 1. Ett företag som köper enheter från en underleverantör vet av erfarenhet att en viss andel av enheterna kommer att vara felaktiga. Sannolikheten

Läs mer

2013-05-23. Jämlik hälsa

2013-05-23. Jämlik hälsa 2013-05-23 Jämlik hälsa 2 (13) Innehållsförteckning Inledning... 3 En god hälsa för alla medborgare... 4 Den geografiska ojämlikheten... 4 Socioekonomiska förutsättningar för en god hälsa... 5 Ojämlikhet

Läs mer

Livförsäkring och avkastning av kapital

Livförsäkring och avkastning av kapital Livförsäkring och avkastning NFT 4/2002 av kapital Livförsäkring och avkastning av kapital av Matti Ruohonen Matti Ruohonen matti.ruohonen@veritas.fi Många livförsäkringsbolag är numera dotterbolag i grupper,

Läs mer

Folkhälsoatlas koloncancer

Folkhälsoatlas koloncancer Folkhälsoatlas koloncancer Befolkningens hälsa Folkhälsa - uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara

Läs mer

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler

Läs mer

Östgötens hälsa 2006. Rapport 2006:8. Folkhälsovetenskapligt centrum. Oktober 2006. Lars Walter Helle Noorlind Brage

Östgötens hälsa 2006. Rapport 2006:8. Folkhälsovetenskapligt centrum. Oktober 2006. Lars Walter Helle Noorlind Brage Östgötens hälsa 2006 Rapport 2006:8 Oktober 2006 Lars Walter Helle Noorlind Brage Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2006:8 Oktober 2006 Lars Walter Helle Noorlind Brage Förord

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den

Läs mer

30-49-åringars syn på det kommande året. Konsumentklimatet juni 2011 1522031 Karna Larsson-Toll

30-49-åringars syn på det kommande året. Konsumentklimatet juni 2011 1522031 Karna Larsson-Toll TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se 30-49-åringars syn på det kommande året Konsumentklimatet juni 2011 1522031

Läs mer