KA RKUNSKAP. Vad vet samhällsvetarna om sin kår? Julius Schmidt, Hannes Jägerstedt, Hanna Johansson, Miro Beríc STAA31 HT14

Transkript

1 KA RKUNSKAP Julius Schmidt, Hannes Jägerstedt, Hanna Johansson, Miro Beríc Vad vet samhällsvetarna om sin kår? STAA31 HT14 Handledare: Peter Gustafsson Ekonomihögskolan, Statistiska institutionen

2 Innehållsförteckning 1.1 Inledning Material Metod... 3 Variabeltransformation... 5 Dikotoma variabler... 5 Kunskapsindex... 5 Övriga variabeltransformationer... 6 Bakgrundsvariabler... 6 Könsfördelning... 6 Uppdelning på antal terminer... 7 Utbildningsinriktning... 7 Medlemmar i samhällsvetarkåren... 8 Tester... 8 Kunskapsindex... 8 Studieinriktning... 8 Fristående kurs eller program Tid i utbildning Aktiv inom kåren Orsak till att personen inte är aktiv i kåren Kunskap om vad kåren kan hjälpa till med Medlem/inte medlem i kåren Fristående kurs/program Studieinriktning Huruvida studenterna känner att de kan påverka kåren Fristående kurs/program Kön Appendix..27 ~ 1 ~

3 Inledning Inledning Frågeställningen utgick ifrån de data som samhällsvetarkåren ville ta fram angående kännedomen bland studenter inom samhällsvetarfakulteten, om deras verksamhet och aktiviteter. De gav oss ungefärliga frågeställningar från vilka vi utformade egna frågor. Syftet var dels att ge dem tillgång till vår insamlade data och analys, dels att ge oss en möjlighet att presentera vår rapport till en uppdragsgivare. Problemet som vår rapport syftar till att lösa är att samhällsvetarkåren inte har kunskap om hur väl studenter vid samhällsvetenskapliga fakulteten känner till vad kåren har för uppgifter, hur man engagerar sig och vad kåren har för aktiviteter. I sin helhet syftar frågorna till att ge en övergriplig bild av studenternas kårkännedom. Material Vår målpopulation är således studenter vid den samhällsvetenskapliga fakulteten, i alla åldrar, alla kurser och program, oavsett kön och antal terminer. Även om alla grupper inom dessa variabler inte finns representerade i rapporten har de inte utgjort en faktor för uteslutning. Studenter vid andra fakulteter, till exempel EHL, har däremot uteslutits. Däremot har vi inkluderat de som tillfälligt läser vid samhällsvetenskapliga fakulteten vid denna termin endast, till exempel om man läser en strökurs eller bara provar på en termin. Vi har valt att definiera faktorn hur många terminer har du gått? som antal terminer inklusive innevarande, detta har tydligt framgått i frågeformuläret. För frågan vad studerar du? är tanken att de undersökta ska svara om de läser program eller kurs samt vilken de då läser. Svarsalternativen är indelade på de program/kurser som vi anser vanligast; psykolog/psykologi, socionomutbildning/sociologi, pol.kand./pol.mag./statsvetenskap och annat. En svaghet i denna fråga är att svarsalternativen är uppdelade i två kolumner; kurs och program, om man då läser ~ 2 ~

4 frågan är det möjligt att man som enkätssvarare inte ser programalternativen utan kryssar i den kurs man för tillfället läser. Detta leder i så fall till bias till fördel för kurser. Fråga nummer sex frågar om kårens huvudsakliga uppgift, här finns ett rätt svar, så vi la till alternativ som är felaktiga. Däremot har vi inte lagt till en variabel som kallas annat, vilket gjort att den grupp som eventuellt har en annan uppfattning om kårens huvudsakliga uppgift än de givna, inte haft den möjligheten. Men eftersom utbildningsbevakning är deras huvudsakliga uppgift, så är det tämligen ointressant vilket alternativ de valt, antingen har de efterfrågad kunskap, eller inte. Frågorna angående huruvida studenterna känner till aktiviteterna After School, SAMarbete och Carpe Contientiam, ställs genom att fråga om de varit där men där alternativen är ja, nej, men vet att den finns eller nej, vet inte vad det är. Med dessa alternativ utgår vi ifrån att det blir tydligt att svararen skall distingera mellan att känna till, inte känna till eller ha varit där. Metod Insamlingsarbetet gick till genom att vi på måfå frågade studenter i Eden, Psykologhuset, geocentrum och på SOL. Vår tanke från början var att gå till föreläsningar och dela ut enkäten i pausen, men det gick inte att förena våra scheman och lektionstillfällena. Vårt tillvägagångssätt kan dock tros ge ett bredare spektrum av studenter eftersom vi då fick tillgång till flera subkategorier av studenter i form av kursoch programtillhörighet. Ett problem som uppstod, och som är svårt att värja sig mot, är hur pass seriöst deltagarna tog undersökningen. Till exempel ansåg vissa att frågan vad har du för kön? kunde tolkas på ett lustigt svar och vi fick ett svar som löd enhörning, detta tolkade vi som uteblivet svar. I övrigt märkte vi ingen skillnad i svarsvilligheten hos olika grupper eller någon annan faktor som skulle kunna orsaka bias. Innan utlämningen av enkäten diskuterade vi huruvida fråga sju, som löd visste du att samhällsvetarkåren finns till för studenter som stöter på problem i sin utbildning, exempelvis rörande kursplaner, litteraturlistor, handledning, studiemiljöer eller diskriminering? skulle kunna orsaka bias eftersom deltagarna per definition vet det ~ 3 ~

5 efter att frågan är ställd. Enkäten förutsätter dock att frågan angår ifall de visste om det innan de läste frågan. Det skulle också kunna uppstå bias genom att folk känner sig generade att erkänna att de inte känner till denna kunskap och då ljuger och säger att de gör de, men vi anser att frågan är tillräcklig okänslig för att folk ska kunna ge ett sanningsenligt svar. De två frågorna nedan, fråga 5 och 7, kan anses ställa väldigt snarlika frågor, men har gett tämligen olika resultat. I stickprovet har cirka en tredjedel svarat att de vet i vilka ärenden de kan vända sig till kåren, men cirka två tredjedelar har svarat att de vet att de kan vända sig till kåren då de stöter på problem rörande deras utbildning. Detta kan bero på att studenter vet att de kan vända sig till kåren med utbildningsfrågor, men de har inte en generell bild av om kåren även kan hjälpa till med andra frågor. Man kan även tolka resultatet som att det beror på att frågeställningarna har en viss bias i sin konkreta frågeställning och därför föranlett studenter att ge olika svar på i stort sett samma fråga. Eftersom vår enkät i stort berör, vad vi anser som, ett tämligen okänsligt ämne förväntar vi oss ingen bias i form av icke sanningsenliga svar. ~ 4 ~

6 Variabeltransformation Som en del i vår metod för att kunna analysera vissa samband och variabler har vi skapat transformerade variabler. Dikotoma variabler Vi har ändrat några variabler till dikotoma för att kunna urskilja en viss relevant data. Dessa är; fristående kurs och program. Här har vi inkluderat samtliga studieinriktningar under antingen fristående kurs eller program. Kännedom om After School, SAMarbete och Carpe Contientiam (samhällsvetarkårens bal); i dessa har vi lagt ihop de som varit på och de som inte varit på men känner till evenemangen. Kårmedlemskap; de som inte vet ifall de är med och de som är med i annan kår har vi här räknat som ickemedlemmar. Kön; eftersom vi hade en person som inte definierat sig som man eller kvinna har detta inte utgjort en tillräckligt stor frekvens för att kunna dra några slutsatser ifrån, vi har därför räknat frekvensen som missing value. Vi har även skapat dels en dikotom variabel från fråga 15 som delar innehållet i de som inte är med i kåren på grund av tidsbrist och de som inte är med på grund av andra orsaker. Kunskapsindex ~ 5 ~

7 Vi har sammanställt 6 frågor som innefattar kännedom om kåren i ett s.k. kunskapsindex. Här ingår frågorna 5, 7, 8, 9, 10, 12 alltså kännedom om vad kåren kan hjälpa till med, om man vet vad kårens huvuduppgift är och känner till After School, SAMarbete, Carpe Contientiam. Dessutom ingår frågan om de vet hur man går till väga om de skulle vilja engagera sig. Detta ger varje svarande 0-6 poäng. De har Alltså fått poäng om de känner till arrangemangen, även om de inte har varit där. Medelvärdet blev 2,57, s = 1,95 med en median på 2,50. Övriga variabeltransformationer Vi har även skapat variabeln studieår från antalet terminer som personen i fråga läst, där en och två terminer innebär år ett, två och tre terminer innebär studieår 2 och så vidare. Variabeln studieinriktning har även skapats från fråga 2, men här har alla de som läser exempelvis psykologi räknats till en grupp, oavsett om de går en fristående kurs eller ett program. Resultat Bakgrundsvariabler Vi har valt de variabler som är relevanta för en analys av skillnaderna mellan de olika grupperna. Dessa är; könsfördelning, tid i utbildning, utbildningsinriktning och eventuellt medlemskap i samhällsvetarkåren. Könsfördelning Vi ser i diagrammet att fördelningen mellan kvinnor och män är cirka två tredjedelar och män en tredjedel. Ett enkelt t-test visar även att det med 95 procents konfidens är mellan procent kvinnor, och procent män (se appendix). Detta stämmer även ~ 6 ~

8 överens med den subjektiva bilden av könsfördelningen bland samhällsvetare. Uppdelning på antal terminer Vi ser i detta diagram att antal terminer är kontinuerligt avtagande. Detta kan bero på att det faktiskt finns färre som läst fler terminer än som läst färre. Det kan även bero på att färre av dem som läst fler terminer befinner sig på Eden, SOL, Psykologhuset och Geocenter. Vad vi däremot ser är att de som har läst två terminer inte följer trenden och är underrepresenterade. Utbildningsinriktning Vid program- och kurstillhörigheten ser vi att typvärdet är att studenter läser något annat än psykologi, sociologi och statsvetenskap. Vi ser även att i de faktiska data så är studenter som läser program i majoritet inom samtliga utbildningsinriktningar, denna skillnad är mest påtaglig i kategorin annat. Notera dock ~ 7 ~

9 att dessa värden står skrivna i absoluta tal. Medlemmar i samhällsvetarkåren I stickprovet ser vi att 60 procent av de tillfrågade vet att de är med i samhällsvetarkåren. Cirka 30 procent är inte med i kåren och lite mer är 10 procent vet inte ifall de är med eller inte. Tester I detta avsnitt utför vi statistiska tester och regressioner för att undersöka om det finns samband mellan respondenternas svar i olika frågor. Vilka variabler som undersökts anges i respektive underrubrik. Kunskapsindex I detta avsnitt studeras kunskapsindex mot olika bakgrundsvariabler. Studieinriktning Vi undersöker huruvida det föreligger skillnader i kunskaper om kåren mellan de olika studieinriktningarna psykologi, sociologi, statsvetenskap och övriga inriktningar. ~ 8 ~

10 Kunskaperna mäts med kunskapsindex, som är en kvotskala, medan de olika inriktningarna är av nominalskala. Därför lämpar sig här en ensidig variansanalys. Tabell 1 Kunskapsnivåer mellan de olika studieinriktningarna. Kunskapsindex kan anta värden mellan 0 och 6, där 6 är högsta möjliga kunskapsnivå. Ensidig variansanalys H 0 : Det föreligger inga skillnader i kunskapsnivå mellan de olika studieinriktningarna. H 1 : Det föreligger skillnader i kunskapsnivå mellan de olika inriktningarna. Tabell 2 Ensidig ANOVA som visar spridningen i kunskapsindex inom och mellan studieinriktningarna Levenes test ger oss p = 0,953 så förutsättningen om lika varianser är uppfylld. Därmed kan vi tolka F-testets statistik. F-testet ger p = 0,012 < 0,05 och vi förkastar nollhypotesen på 5% signifikansnivå. Vi drar slutsatsen att det föreligger skillnader i kunskaper om kåren mellan de olika studieinriktningarna. Testet ger oss alltså en indikation på att det finns skillnader mellan grupperna och det blir intressant för oss att studera dessa skillnader närmare. Vi använder oss av t-test för att se vilka grupper som skiljer sig åt. ~ 9 ~

11 T-test: Jämförelse av kunskapsnivå mellan Psykologi/Sociologi H 0 : Det finns inga skillnader i kunskapsnivå mellan de som studerar psykologi och de som studerar sociologi H 1 : Det finns en skillnad i kunskapsnivå mellan de som studerar psykologi och de som studerar sociologi Tabell 3 T-test för jämförelse av kunskapsnivå mellan psykologi- och sociologistudenter Levenes test ger en signifikans på 0,934 så vi accepterar hypotesen om lika varianser. Vidare ger t-testet p = 0,237 > 0,05 så vi kan inte förkasta nollhypotesen. Vi drar slutsatsen att det inte finns några signifikanta skillnader i kunskapsnivå mellan de båda inriktningarna. T-test: Jämförelse av kunskapsnivå mellan Psykologi/Statsvetenskap H 0 : Det finns inga skillnader i kunskapsnivå mellan de som studerar psykologi och de som studerar statsvetenskap H 1 : Det finns en skillnad i kunskapsnivå mellan de som studerar psykologi och de som studerar statsvetenskap Tabell 4 T-test för jämförelse av kunskapsnivå mellan psykologi- och statsvetenskapsstuderande T-testet ger p = 0,590 > 0,05 så vi kan inte förkasta nollhypotesen om lika kunskapsnivåer. ~ 10 ~

12 T-test: Jämförelse av kunskapsnivå mellan Psykologi/Annat H 0 : Det finns inga skillnader i kunskapsnivå mellan de som studerar psykologi och de som studerar annat H 1 : Det finns en skillnad i kunskapsnivå mellan de som studerar psykologi och de som studerar annat Tabell 5 T-test för jämförelse av kunskapsnivå mellan psykologistudenter och de som läser annan inriktning. T-testet ger p = 0,054 vilket ligger precis utanför signifikansnivån. Vi kan inte förkasta nollhypotesen om lika kunskapsnivåer. Motsvarande tester genomfördes för samtliga inriktningspar och trenden är tydlig: Det föreligger inga signifikanta skillnader mellan grupperna psykologi, statsvetenskap och sociologi men de som svarat att de läser annat skiljer sig signifikant från övriga grupper (utom just i gränsfallet ovan). Fristående kurs eller program Vi vill veta om kunskapen om kåren skiljer sig åt mellan de som läser fristående kurser inom samhällsvetenskapliga fakulteten och de som läser vid ett program. Med endast två stickprov (grupper) kan analysen genomföras antingen med t-test eller ensidig variansanalys. Vi väljer det senare alternativet. Tabell 6 Kunskapsnivå (mätt med kunskapsindex) hos de som läser fristående kurser respektive program. ~ 11 ~

13 Ensidig variansanalys H 0 : Det finns inga skillnader i kunskapsnivå mellan de som läser fristående kurser och de som läser program. H 1 : Det finns skillnader i kunskapsnivå mellan de båda grupperna. Tabell 7 Ensidig ANOVA för jämförelse av kunskapsnivå mellan fristående kurs och program F-testet ger p = 0,02 < 0,05 så nollhypotesen förkastas. Vi drar slutsatsen att det finns skillnader i kunskaper om kåren beroende på om man läser fristående kurser eller följer ett program. Eftersom vi har hittat signifikant skillnad mellan grupperna går vi vidare och gör ett t- test. T-test Tabell 8 Kunskapsindex uppdelat på fristående kurs och program H 0 : Det finns inga skillnader i kunskapsnivå mellan de som läser fristående kurs och program. H 1 : De som läser vid program har högre kunskapsnivå än de som läser fristående kurs. ~ 12 ~

14 Tabell 9 T-test för jämförelse av kunskapsindex mellan fristående kurs och program. SPSS ger oss det tvåsidiga p = 0,020. För att erhålla motsvarande ensidiga p-värde halveras detta och vi får p = 0,01. Nollhypotesen förkastas och vi drar slutsatsen att de som läser program vet mer om sin kår än de som läser fristående kurser. Tid i utbildning Vi vill testa om studenternas studietid har någon påverkan för deras kännedom om kåren. Eftersom såväl kunskapsindex som antal studieår är kvotskalor kan vi använda en linjär regressionsanalys. Vi använder först en enkel linjär regression med studietid som enda förklarande variabel. Beroende variabeln låter vi vara kunskapsindex. I nästa steg lägger vi till en dummy-variabel för att urskönja skillnader mellan kårmedlemmar och icke-medlemmar. Linjär regression med en variabel H 0 : Studietiden har ingen påverkan för studenternas kårkunskap. H 1 : Studietiden har påverkan för studenternas kårkunskap. Tabell 10 Enkel regression med oberoende variabeln studieår ~ 13 ~

15 I tabellen ser vi en *** signifikans för variabeln studieår. I den första tabellen får vi en regression med studieår där R 2 =0,068. Linjär regression med två förklarande variabler I den multipla regressionen lägger vi till variabeln kårmedlemskap som en dikotom variabel där värdet 1= medlem i samhällsvetarkåren och 0 = ej medlem/övriga svar. Vår hypotes blir: H 0 : Kårmedlemmar och icke-medlemmar har lika stor kunskap om kåren. H 1 : Kårmedlemmar och icke-medlemmar har olika stor kunskap om kåren. Tabell 11 Multipel regression med oberoende variablerna studieår och kårmedlemskap I tabellen ser vi en *** signifikans även för vår andra variabel kårmedlemskap. När vi tar med kårmedlemskap i den andra regressionen ökar R 2 till 0,149. Regressionsekvationen blir Kunskapsindex = 0, ,521X 1 +1,134X 2 där X 1 = antal studieår och X 2 = kårmedlem. Β 1 = 0,521 anger att studenternas kårkunskap ökar med 0,5 poäng för varje studieår och Β 2 = 1,134 att kunskapen ökar ytterligare 1,1 poäng om studenten är medlem i samhällsvetarkåren. Den låga determinationskoefficienten säger oss att många andra variabler påverkar studenternas kårkunskap, men då den ökar när vi lägger till kårmedlemskap säger oss att detta är en relevant variabel i vår analys. Vi ska alltså förkasta vår H 0 hypotes och konstatera att kårmedlemmar och ickemedlemmar har olika kunskap om kåren. ~ 14 ~

16 Aktiv inom kåren Vi vill undersöka om kvinnor och män är lika benägna att engagera sig inom kårverksamheten. Detta görs enklast med hjälp av korstabeller. Eftersom vi erhåller en fyrfältare där flera av de förväntade frekvenserna understiger fem lämpar sig Fishers exakta test. Notera att vi här använder en transformerad variabel för kön, som exkluderar svarsalternativet hen. Tabell 12 Korstabell över könsfördelning och kårengagemang Fishers exakta test H 0 : Män och kvinnor engagerar sig i lika stor utsträckning inom kåren H 1 : Män och kvinnor engagerar sig i olika stor utsträckning inom kåren Tabell 13 Fishers exakta test på signifikansen av könsfördelning och kårengagemang Fishers exakta test ger p = 1,0 vilket innebär att nollhypotesen accepteras. Vi kan inte påvisa några signifikanta skillnader mellan könen i fråga om kårengagemang. ~ 15 ~

17 Orsak till att personen inte är aktiv i kåren Denna del undersöker närmare varför olika grupper väljer att inte vara med i kåren. Studieinriktning Vi har undersökt ifall det finns någon signifikant skillnad mellan anledningarna till varför folk inte är aktiva inom kåren bland de olika utbildningsinriktningarna. Analysen är gjord med hjälp av ett χ 2 -test. Tabell 14 Korstabell över orsaker till att inte vara aktiv för olika utbildningsinriktningar χ2-test H 0 : orsakerna till att folk inte är aktiva är oberoende av vilken utbildningsinriktning de läser. H 1 : orsakerna till att folk inte är aktiva beror på vilken utbildningsinriktning de läser. Tabell 15 χ 2 -test av sambandet mellan anledningen till att inte vara aktiv i kåren och utbildningsinriktning Vi ser här i χ 2 -testet att vi måste acceptera nollhypotesen det inte eftersom P-värdet överstiger 5 %. Detta innebär att det inte finns något signifikant samband mellan ~ 16 ~

18 anledningen till att studenterna inte är engagerade i kåren och deras utbildningsinriktning. Binär Logistisk Regression: Tidsbrist Vi har valt att titta närmare på varför studenterna inte är kåraktiva. I nedanstående diagram har vi sammanställt samtliga som svarat att de ej är aktiva på grund av tidsbrist. Tabell 16 Logistisk regression med variablerna kön (1= kvinna) och fristående kurs vs program (1=program) och studieår Som synes i diagrammet ser vi på den höga signifikansnivån (p>0,05) att våra resultat inte är signifikanta. Dessutom ser vi på konfidensintervallen (KI 95 %) att samtliga intervall täcker 1. Vår slutsats blir då att varken kön, programstudier eller studietid har någon påverkan som förklarande faktorer för varför studenterna inte är kåraktiva. Binär logistisk regression: Ointresse På motsvarande sätt ställer vi upp en logistisk regressionsmodell med ointresse som beroende dikotom variabel. Alla som har svarat att ointresse är förklaringen till deras inaktivitet har tilldelats värdet 1 och övriga kodas som 0. Tabell 17 Binär logistisk regression med ointresse som beroende (binär) variabel ~ 17 ~

19 SPSS utför Walds χ 2 -test och vi ser att för fristående kurs/program och kön är koefficienterna inte skilda från noll. Med andra ord kan vi inte konstatera att dessa variabler påverkar sannolikheten för att vara ointresserad av kårarbete. Däremot erhåller vi p = 0,028 för variabeln studieår. Skattningen för Exp(β) är 1,450. Tolkningen blir att för varje år i studier ökar oddset för att ange ointresse som skäl i genomsnitt med 45 %. Kunskap om vad kåren kan hjälpa till med Vi testar här om det finns några signifikanta skillnader mellan olika de olika grupperna medlem i kåren/inte medlem i kåren, fristående kurs/program och studieinriktning när det kommer till huruvida de vet i vilka ärenden de kan vända sig till kåren. Notera att vid medlemskap/inte medlemskap används den dikotoma variabeln som innebär att de som är med i annan kår eller inte vet om de är med i samvetarkåren eller ej, räknas som icke-medlemmar. Analyserna görs med hjälp av korstabeller och χ 2 - test. Medlem/inte medlem i kåren Tabell 18 Korstabell över medlemmar och kunskap om vad kåren kan hjälpa till med ~ 18 ~

20 χ 2 -test H 0 : Medlemmar och icke-medlemmar har samma kunskap om i vilka ärenden de kan vända sig till kåren. H 1 : Medlemmar och icke-medlemmar har olika kunskap om i vilka ärenden de kan vända sig till kåren. Tabell 19 χ 2 -test över medlemmar och kunskap om vad kåren kan hjälpa till med Resultatet blir att H 0 kan förkastas och att det finns en signifikant skillnad mellan medlemmar och icke-medlemmar/de som inte vet om de är med eftersom p-värdet är 0,007 och därmed mindre än 5%. Vi drar slutsatsen att medlemmar och ickemedlemmar har olika kunskap om vad kåren kan stå till tjänst med. Fristående kurs/program Tabell 20 Korstabell över FK/P och kunskap om vad kåren kan hjälpa till med ~ 19 ~

21 χ 2 -test H 0 : De som går fristående kurs och program har samma kunskap om i vilka ärenden de kan vända sig till kåren. H 1 : De som går fristående kurs och program har olika kunskap om i vilka ärenden de kan vända sig till kåren. Tabell 21 χ2-test över FK/P och kunskap om vad kåren kan hjälpa till med Resultatet blir att H 0 måste accepteras eftersom p-värdet, 20,8%, överstiger 5 %. Detta innebär att det inte finns någon signifikant skillnad mellan de som går fristående kurser och de som går program vad gäller deras kunskap om vad kåren kan hjälpa dem med. Studieinriktning Tabell 22 Korstabell över studieinriktning och kunskap om vad kåren kan hjälpa till med ~ 20 ~

22 χ 2 -test H 0 : Studentens kunskap om i vilka ärenden de kan vända sig till kåren är oberoende på valet av studieinriktning. H 1 : Studentens kunskap om i vilka ärenden de kan vända sig till kåren är beroende på valet av studieinriktning. Tabell 23 χ2-test över studieinriktning och kunskap om vad kåren kan hjälpa till med Resultatet blir att H 0 inte kan förkastas och att det inte finns ett signifikant beroende mellan studenternas studieinriktning och huruvida de vet vad kåren kan hjälpa till med, eftersom p-värdet är 0,051 och därmed överstiger 5 %. Det är däremot väldigt nära att det finns en signifikant skillnad. Huruvida studenterna känner att de kan påverka kåren Syftet här är att jämföra om det finns några statistiskt säkerställda skillnader mellan de olika grupperna; fristående kurs/program, och kön när det kommer till huruvida studenterna känner att de kan påverka kårens organisation, verksamhet, och processer. Notera att vi variabeln kön används den dikotoma variabeln som innebär att de som inte definierar sig som man eller kvinna inte ingår eftersom frekvensen är för låg. ~ 21 ~

23 Fristående kurs/program Tabell 24 Korstabell över FK/P och påverkan χ 2 -test H 0 : Huruvida studenterna känner att de kan påverka kåren är oberoende på om studenten går fristående kurs eller program. H 1 : Huruvida studenterna känner att de kan påverka kåren är beroende på om studenten går fristående kurs eller program. Tabell 25 χ2-test över FK/P och påverkan Resultatet blir att H 0 måste accepteras och således att det inte finns någon statistiskt säkerställd skillnad mellan de som läser fristående kurser eller program angående huruvida de känner att de kan påverka kårens organisation, verksamhet eller processer. ~ 22 ~

24 Kön Tabell 26 Korstabell över kön och påverkan χ 2 -test H 0 : Huruvida studenterna känner att de kan påverka kåren är oberoende på studentens kön. H 1 : Huruvida studenterna känner att de kan påverka kåren är beroende på studentens kön. Tabell 27 χ2-test över kön och påverkan Resultatet blir att H 0 accepteras eftersom p-värdet 83,7% överstiger 5%. Detta innebär att det inte finns någon signifikant skillnad mellan könen angående om de känner at de kan påverka kårens organisation, verksamhet eller processer. ~ 23 ~

25 Diskussion Undersökningen är genomförd på uppdrag av samhällsvetarkåren och dess syfte är att studera studenternas kunskap om sin kår. Det innebär att urvalet måste begränsas till studenter vid samhällsvetenskapliga fakulteten. För att möjliggöra en analys av vad som påverkar kunskapsnivåer har individerna delats in enligt ett antal bakgrundsvariabler. Dessa är kårmedlemskap, studieinriktning, fristående kurser/program, kön och tid i utbildning. Tester har genomförts dels med hjälp av ett kunskapsindex, som reflekterar en övergripande kunskapsnivå och dels mot relevanta detaljfrågor. Vi undersöker huruvida det föreligger skillnader i kunskapsindex mellan de olika studieinriktningarna psykologi, sociologi, statsvetenskap och annat. Hypotesen här är förutsättningslös i den bemärkelsen att vi inte förväntar oss att någon grupp avviker från andra, d.v.s. att kunskapsspridningen är jämn över de olika inriktningarna. Enligt vår ensidiga variansanalys föreligger emellertid skillnader. Vi använder t-tester för att undersöka vilken eller vilka av grupperna som skiljer sig åt. Medan de namngivna inriktningarna har lika kunskapsnivåer skiljer sig de som läst annat från övriga grupper. Vilken inriktning dessa studenter faktiskt studerar framkommer inte av undersökningen. För att besvara frågan om de som läser fristående kurser respektive program har olika kunskaper om sin kår genomför vi en ensidig variansanalys. Vi konstaterar att skillnader föreligger och ett ensidigt t-test visar att de som studerar vid ett program har högre kunskap om sin kår än de som läser fristående kurser. Det kan således finnas anledning att se över hur de olika grupperna nås av information om kåren. Ett annat samband som är relevant att undersöka är huruvida manliga och kvinnliga studenter i samma utsträckning är benägna att engagera sig i samhällsvetarkåren. På grund av låga förväntade frekvenser i korstabellen blir det aktuellt att utesluta svarsalternativet hen så att vi kan genomföra Fishers exakta test. Detta bedömer vi inte vara ett problem för analysen eftersom endast ett sådant svar förekom och i analysen alltså behandlas som saknat värde. Testet ger emellertid oss ingen indikation på att respondentens kön påverkar hans eller hennes beslut att engagera sig inom kåren. På grund av att närmare 95 procent av respondenterna inte är aktiva inom kåren blir det aktuellt att studera orsakerna till det bristande engagemanget närmare. Vi undersöker ~ 24 ~

26 huruvida skälet som anges till att inte vara aktiv inom kåren har någonting att göra med vilken inriktning man läser. Ett χ 2 -test visar det inte finns några signifikanta skillnader mellan de olika inriktningarna. De två vanliga skälen som angivits bland alla respondenter är tidsbrist och bristande intresse. Genom binär logistisk regression testar vi om risken för tidsbrist respektive ointresse skiljer sig åt mellan kön, fristående kurser respektive program samt om tid i utbildning påverkar denna risk. I fallet med tidsbrist erhåller vi inga signifikanta resultat oddsen för att ange tidsbrist som förklaring till sin inaktivitet verkar inte påverkas av vare sig kön, utbildningsstruktur eller tid i utbildning. Däremot noterar vi att ju längre tid respondenten har studerat, desto större är oddset för att ointresse anges som förklaring till att inte engagera sig. Ytterligare en intressant fråga att arbeta med är om studenterna vet i vilka ärenden de kan vända sig till sin kår för att få hjälp. Vi undersöker i tur och ordning om denna kännedom varierar mellan de som läser program respektive fristående kurs, kårmedlemmar och ickemedlemmar samt mellan olika studieinriktningar. Föga förvånande kanske är att kårmedlemmar har bättre kännedom än icke-medlemmar. Mellan de olika studieinriktningarna är resultatet inte signifikant på 5 % -nivån, men det låga p-värdet (0,051) ger oss ändå en indikation på att här finns skillnader. Kännedomen om vad kåren kan bistå med skiljer sig inte mellan programstudenter och de som läser fristående kurser. Vad gäller den upplevda möjligheten att påverka kårens arbete kan vi inte påvisa några skillnader mellan vare sig könen eller olika utbildningsstrukturer. Studenterna verkar alltså ha likartade uppfattningar i frågan. Vi kan emellertid konstatera att 38 % av respondenterna har svarat att de inte över huvud taget vet om de kan påverka. Slutligen genomför vi regressionsanalys för att undersöka om de övergripande kårkunskaperna (mätt med kunskapsindex) påverkas av tid i utbildning. Vi konstaterar att så är fallet och poängen i kunskapsindex ökar med tid i utbildning. Modellens förklaringsgrad förbättras när vi dessutom inför en dummy-variabel som testar om kårmedlemmars kunskap skiljer sig från icke-medlemmars. Resultatet är att kårmedlemmar har generellt bättre kännedom än icke-medlemmar. R 2 -värdet är lågt (0,149), vilket pekar på att fler variabler skulle krävas för att specificera en modell för att förklara vad som bestämmer nivåer på kunskapsindex. ~ 25 ~

27 Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det inte tycks finnas särdeles stora skillnader mellan de olika grupper vi undersökt, då undantaget de som är med i kåren i allmänhet och engagerade i kåren i synnerhet. Däremot fick vi intressanta resultat i den deskriptiva statistiken eftersom vår bedömning är att studenterna, generellt sett, inte har en särskilt omfattande kunskap om sin kår. Vad vi därmed har kommit fram till, och kan förmedla till samhällsvetarkåren, är att de borde jobba på bred front med att förmedla vad de gör och att försöka rekrytera medlemmar. ~ 26 ~

28 Appendix T-test som visar ett konfidensintervall andelen kvinnor i populationen. H O : Populationsmedelvärdet är noll. H 1 : Populationsmedelvärdet är skiljt från noll. Notera att kvinnor = 1, män = 0. Det betyder att konfidensintervallet ger andelen kvinnor i populationen med 95% säkerhet. ~ 27 ~

29 Samhällsvetarkåren genomför för närvarande en studie bland studenter vid samhällsvetenskapliga fakulteten i syfte att undersöka studenternas bild av kårens verksamhet. Resultatet kommer att användas som underlag för kårens fortsatta arbete och kommer att finnas tillgängligt på i början av För att undersökningen skall ge en så rättvisande bild som möjligt är varje svar lika viktigt. Just Din medverkan kan inte ersättas av någon annans! Kom ihåg att läsa frågorna noggrant innan du svarar. Om du vill veta mer om hur undersökningen går till eller om du har synpunkter är du välkommen att kontakta oss! Hannes Jägerstedt hannesjagerstedt@gmail.com Julius Schmidt eko13jsc@student.lu.se Hanna Johansson eko13hjo@student.lu.se Miro Beric miro.beric88@hotmail.com 1. Vad har du för kön? 2. Hur många terminer (inklusive innevarande) har du studerat vid samhällsvetenskapliga fakulteten? terminer 3. Vad studerar du? Fristående kurs Program Psykologi Sociologi Statsvetenskap Annat: Psykolog Socionomutbildning Pol.kand/mag. Annat: 4. Är du medlem i samhällsvetarkåren? Ja Nej Vet ej Medlem i annan kår 5. Jag vet i vilka ärenden som jag kan vända mig till samhällsvetarkåren för att få hjälp. Ja Nej 6. Kårens huvudsakliga uppgift är (vänligen kryssa endast för ett alternativ): Näringslivskontakt (arbetsmarknadsdagar m.m.) Utbildningsbevakning Sociala events Vet ej Var god vänd! ~ 28 ~

30 7. Visste du att samhällsvetarkåren finns till för studenter som stöter på problem i sin utbildning, exempelvis rörande kursplaner, litteraturlistor, handledning, studiemiljöer eller diskriminering? Ja Nej 8. Har du varit på samhällsvetarkårens After School? Ja Nej, men jag vet att den finns Nej, känner inte till After School 9. Har du varit på arbetsmarknadsdagarna SAMarbete? Ja Nej, men jag vet att den finns Nej, känner inte till SAMarbete 10. Har du varit på Carpe Contientiam (kårens bal)? Ja Nej, men jag vet att den finns Nej, känner inte till Carpe Contientiam 11. Jag upplever att jag kan påverka kårens organisation, verksamhet och processer. Stämmer helt Stämmer delvis Stämmer inte alls Vet ej 12. Jag vet hur jag skall gå tillväga för att engagera mig i kåren. Ja Nej 13. Är du aktiv inom samhällsvetarkåren idag? (om nej, gå vidare till fråga 15) Ja Nej 14. Om ja, vilken är den huvudsakliga anledningen till att du är aktiv? Jag känner att kårens arbete är viktigt Sociala möjligheter Ökar jobbmöjligheter Annat: 15. Om nej, varför är du inte aktiv? Tidsbrist Ej intresserad Kan ej påverka Annat: Vi vill avsluta med att framföra våra varmaste tack för Din medverkan! ~ 1 ~