KA RKUNSKAP. Vad vet samhällsvetarna om sin kår? Julius Schmidt, Hannes Jägerstedt, Hanna Johansson, Miro Beríc STAA31 HT14

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KA RKUNSKAP. Vad vet samhällsvetarna om sin kår? Julius Schmidt, Hannes Jägerstedt, Hanna Johansson, Miro Beríc STAA31 HT14"

Transkript

1 KA RKUNSKAP Julius Schmidt, Hannes Jägerstedt, Hanna Johansson, Miro Beríc Vad vet samhällsvetarna om sin kår? STAA31 HT14 Handledare: Peter Gustafsson Ekonomihögskolan, Statistiska institutionen

2 Innehållsförteckning 1.1 Inledning Material Metod... 3 Variabeltransformation... 5 Dikotoma variabler... 5 Kunskapsindex... 5 Övriga variabeltransformationer... 6 Bakgrundsvariabler... 6 Könsfördelning... 6 Uppdelning på antal terminer... 7 Utbildningsinriktning... 7 Medlemmar i samhällsvetarkåren... 8 Tester... 8 Kunskapsindex... 8 Studieinriktning... 8 Fristående kurs eller program Tid i utbildning Aktiv inom kåren Orsak till att personen inte är aktiv i kåren Kunskap om vad kåren kan hjälpa till med Medlem/inte medlem i kåren Fristående kurs/program Studieinriktning Huruvida studenterna känner att de kan påverka kåren Fristående kurs/program Kön Appendix..27 ~ 1 ~

3 Inledning Inledning Frågeställningen utgick ifrån de data som samhällsvetarkåren ville ta fram angående kännedomen bland studenter inom samhällsvetarfakulteten, om deras verksamhet och aktiviteter. De gav oss ungefärliga frågeställningar från vilka vi utformade egna frågor. Syftet var dels att ge dem tillgång till vår insamlade data och analys, dels att ge oss en möjlighet att presentera vår rapport till en uppdragsgivare. Problemet som vår rapport syftar till att lösa är att samhällsvetarkåren inte har kunskap om hur väl studenter vid samhällsvetenskapliga fakulteten känner till vad kåren har för uppgifter, hur man engagerar sig och vad kåren har för aktiviteter. I sin helhet syftar frågorna till att ge en övergriplig bild av studenternas kårkännedom. Material Vår målpopulation är således studenter vid den samhällsvetenskapliga fakulteten, i alla åldrar, alla kurser och program, oavsett kön och antal terminer. Även om alla grupper inom dessa variabler inte finns representerade i rapporten har de inte utgjort en faktor för uteslutning. Studenter vid andra fakulteter, till exempel EHL, har däremot uteslutits. Däremot har vi inkluderat de som tillfälligt läser vid samhällsvetenskapliga fakulteten vid denna termin endast, till exempel om man läser en strökurs eller bara provar på en termin. Vi har valt att definiera faktorn hur många terminer har du gått? som antal terminer inklusive innevarande, detta har tydligt framgått i frågeformuläret. För frågan vad studerar du? är tanken att de undersökta ska svara om de läser program eller kurs samt vilken de då läser. Svarsalternativen är indelade på de program/kurser som vi anser vanligast; psykolog/psykologi, socionomutbildning/sociologi, pol.kand./pol.mag./statsvetenskap och annat. En svaghet i denna fråga är att svarsalternativen är uppdelade i två kolumner; kurs och program, om man då läser ~ 2 ~

4 frågan är det möjligt att man som enkätssvarare inte ser programalternativen utan kryssar i den kurs man för tillfället läser. Detta leder i så fall till bias till fördel för kurser. Fråga nummer sex frågar om kårens huvudsakliga uppgift, här finns ett rätt svar, så vi la till alternativ som är felaktiga. Däremot har vi inte lagt till en variabel som kallas annat, vilket gjort att den grupp som eventuellt har en annan uppfattning om kårens huvudsakliga uppgift än de givna, inte haft den möjligheten. Men eftersom utbildningsbevakning är deras huvudsakliga uppgift, så är det tämligen ointressant vilket alternativ de valt, antingen har de efterfrågad kunskap, eller inte. Frågorna angående huruvida studenterna känner till aktiviteterna After School, SAMarbete och Carpe Contientiam, ställs genom att fråga om de varit där men där alternativen är ja, nej, men vet att den finns eller nej, vet inte vad det är. Med dessa alternativ utgår vi ifrån att det blir tydligt att svararen skall distingera mellan att känna till, inte känna till eller ha varit där. Metod Insamlingsarbetet gick till genom att vi på måfå frågade studenter i Eden, Psykologhuset, geocentrum och på SOL. Vår tanke från början var att gå till föreläsningar och dela ut enkäten i pausen, men det gick inte att förena våra scheman och lektionstillfällena. Vårt tillvägagångssätt kan dock tros ge ett bredare spektrum av studenter eftersom vi då fick tillgång till flera subkategorier av studenter i form av kursoch programtillhörighet. Ett problem som uppstod, och som är svårt att värja sig mot, är hur pass seriöst deltagarna tog undersökningen. Till exempel ansåg vissa att frågan vad har du för kön? kunde tolkas på ett lustigt svar och vi fick ett svar som löd enhörning, detta tolkade vi som uteblivet svar. I övrigt märkte vi ingen skillnad i svarsvilligheten hos olika grupper eller någon annan faktor som skulle kunna orsaka bias. Innan utlämningen av enkäten diskuterade vi huruvida fråga sju, som löd visste du att samhällsvetarkåren finns till för studenter som stöter på problem i sin utbildning, exempelvis rörande kursplaner, litteraturlistor, handledning, studiemiljöer eller diskriminering? skulle kunna orsaka bias eftersom deltagarna per definition vet det ~ 3 ~

5 efter att frågan är ställd. Enkäten förutsätter dock att frågan angår ifall de visste om det innan de läste frågan. Det skulle också kunna uppstå bias genom att folk känner sig generade att erkänna att de inte känner till denna kunskap och då ljuger och säger att de gör de, men vi anser att frågan är tillräcklig okänslig för att folk ska kunna ge ett sanningsenligt svar. De två frågorna nedan, fråga 5 och 7, kan anses ställa väldigt snarlika frågor, men har gett tämligen olika resultat. I stickprovet har cirka en tredjedel svarat att de vet i vilka ärenden de kan vända sig till kåren, men cirka två tredjedelar har svarat att de vet att de kan vända sig till kåren då de stöter på problem rörande deras utbildning. Detta kan bero på att studenter vet att de kan vända sig till kåren med utbildningsfrågor, men de har inte en generell bild av om kåren även kan hjälpa till med andra frågor. Man kan även tolka resultatet som att det beror på att frågeställningarna har en viss bias i sin konkreta frågeställning och därför föranlett studenter att ge olika svar på i stort sett samma fråga. Eftersom vår enkät i stort berör, vad vi anser som, ett tämligen okänsligt ämne förväntar vi oss ingen bias i form av icke sanningsenliga svar. ~ 4 ~

6 Variabeltransformation Som en del i vår metod för att kunna analysera vissa samband och variabler har vi skapat transformerade variabler. Dikotoma variabler Vi har ändrat några variabler till dikotoma för att kunna urskilja en viss relevant data. Dessa är; fristående kurs och program. Här har vi inkluderat samtliga studieinriktningar under antingen fristående kurs eller program. Kännedom om After School, SAMarbete och Carpe Contientiam (samhällsvetarkårens bal); i dessa har vi lagt ihop de som varit på och de som inte varit på men känner till evenemangen. Kårmedlemskap; de som inte vet ifall de är med och de som är med i annan kår har vi här räknat som ickemedlemmar. Kön; eftersom vi hade en person som inte definierat sig som man eller kvinna har detta inte utgjort en tillräckligt stor frekvens för att kunna dra några slutsatser ifrån, vi har därför räknat frekvensen som missing value. Vi har även skapat dels en dikotom variabel från fråga 15 som delar innehållet i de som inte är med i kåren på grund av tidsbrist och de som inte är med på grund av andra orsaker. Kunskapsindex ~ 5 ~

7 Vi har sammanställt 6 frågor som innefattar kännedom om kåren i ett s.k. kunskapsindex. Här ingår frågorna 5, 7, 8, 9, 10, 12 alltså kännedom om vad kåren kan hjälpa till med, om man vet vad kårens huvuduppgift är och känner till After School, SAMarbete, Carpe Contientiam. Dessutom ingår frågan om de vet hur man går till väga om de skulle vilja engagera sig. Detta ger varje svarande 0-6 poäng. De har Alltså fått poäng om de känner till arrangemangen, även om de inte har varit där. Medelvärdet blev 2,57, s = 1,95 med en median på 2,50. Övriga variabeltransformationer Vi har även skapat variabeln studieår från antalet terminer som personen i fråga läst, där en och två terminer innebär år ett, två och tre terminer innebär studieår 2 och så vidare. Variabeln studieinriktning har även skapats från fråga 2, men här har alla de som läser exempelvis psykologi räknats till en grupp, oavsett om de går en fristående kurs eller ett program. Resultat Bakgrundsvariabler Vi har valt de variabler som är relevanta för en analys av skillnaderna mellan de olika grupperna. Dessa är; könsfördelning, tid i utbildning, utbildningsinriktning och eventuellt medlemskap i samhällsvetarkåren. Könsfördelning Vi ser i diagrammet att fördelningen mellan kvinnor och män är cirka två tredjedelar och män en tredjedel. Ett enkelt t-test visar även att det med 95 procents konfidens är mellan procent kvinnor, och procent män (se appendix). Detta stämmer även ~ 6 ~

8 överens med den subjektiva bilden av könsfördelningen bland samhällsvetare. Uppdelning på antal terminer Vi ser i detta diagram att antal terminer är kontinuerligt avtagande. Detta kan bero på att det faktiskt finns färre som läst fler terminer än som läst färre. Det kan även bero på att färre av dem som läst fler terminer befinner sig på Eden, SOL, Psykologhuset och Geocenter. Vad vi däremot ser är att de som har läst två terminer inte följer trenden och är underrepresenterade. Utbildningsinriktning Vid program- och kurstillhörigheten ser vi att typvärdet är att studenter läser något annat än psykologi, sociologi och statsvetenskap. Vi ser även att i de faktiska data så är studenter som läser program i majoritet inom samtliga utbildningsinriktningar, denna skillnad är mest påtaglig i kategorin annat. Notera dock ~ 7 ~

9 att dessa värden står skrivna i absoluta tal. Medlemmar i samhällsvetarkåren I stickprovet ser vi att 60 procent av de tillfrågade vet att de är med i samhällsvetarkåren. Cirka 30 procent är inte med i kåren och lite mer är 10 procent vet inte ifall de är med eller inte. Tester I detta avsnitt utför vi statistiska tester och regressioner för att undersöka om det finns samband mellan respondenternas svar i olika frågor. Vilka variabler som undersökts anges i respektive underrubrik. Kunskapsindex I detta avsnitt studeras kunskapsindex mot olika bakgrundsvariabler. Studieinriktning Vi undersöker huruvida det föreligger skillnader i kunskaper om kåren mellan de olika studieinriktningarna psykologi, sociologi, statsvetenskap och övriga inriktningar. ~ 8 ~

10 Kunskaperna mäts med kunskapsindex, som är en kvotskala, medan de olika inriktningarna är av nominalskala. Därför lämpar sig här en ensidig variansanalys. Tabell 1 Kunskapsnivåer mellan de olika studieinriktningarna. Kunskapsindex kan anta värden mellan 0 och 6, där 6 är högsta möjliga kunskapsnivå. Ensidig variansanalys H 0 : Det föreligger inga skillnader i kunskapsnivå mellan de olika studieinriktningarna. H 1 : Det föreligger skillnader i kunskapsnivå mellan de olika inriktningarna. Tabell 2 Ensidig ANOVA som visar spridningen i kunskapsindex inom och mellan studieinriktningarna Levenes test ger oss p = 0,953 så förutsättningen om lika varianser är uppfylld. Därmed kan vi tolka F-testets statistik. F-testet ger p = 0,012 < 0,05 och vi förkastar nollhypotesen på 5% signifikansnivå. Vi drar slutsatsen att det föreligger skillnader i kunskaper om kåren mellan de olika studieinriktningarna. Testet ger oss alltså en indikation på att det finns skillnader mellan grupperna och det blir intressant för oss att studera dessa skillnader närmare. Vi använder oss av t-test för att se vilka grupper som skiljer sig åt. ~ 9 ~

11 T-test: Jämförelse av kunskapsnivå mellan Psykologi/Sociologi H 0 : Det finns inga skillnader i kunskapsnivå mellan de som studerar psykologi och de som studerar sociologi H 1 : Det finns en skillnad i kunskapsnivå mellan de som studerar psykologi och de som studerar sociologi Tabell 3 T-test för jämförelse av kunskapsnivå mellan psykologi- och sociologistudenter Levenes test ger en signifikans på 0,934 så vi accepterar hypotesen om lika varianser. Vidare ger t-testet p = 0,237 > 0,05 så vi kan inte förkasta nollhypotesen. Vi drar slutsatsen att det inte finns några signifikanta skillnader i kunskapsnivå mellan de båda inriktningarna. T-test: Jämförelse av kunskapsnivå mellan Psykologi/Statsvetenskap H 0 : Det finns inga skillnader i kunskapsnivå mellan de som studerar psykologi och de som studerar statsvetenskap H 1 : Det finns en skillnad i kunskapsnivå mellan de som studerar psykologi och de som studerar statsvetenskap Tabell 4 T-test för jämförelse av kunskapsnivå mellan psykologi- och statsvetenskapsstuderande T-testet ger p = 0,590 > 0,05 så vi kan inte förkasta nollhypotesen om lika kunskapsnivåer. ~ 10 ~

12 T-test: Jämförelse av kunskapsnivå mellan Psykologi/Annat H 0 : Det finns inga skillnader i kunskapsnivå mellan de som studerar psykologi och de som studerar annat H 1 : Det finns en skillnad i kunskapsnivå mellan de som studerar psykologi och de som studerar annat Tabell 5 T-test för jämförelse av kunskapsnivå mellan psykologistudenter och de som läser annan inriktning. T-testet ger p = 0,054 vilket ligger precis utanför signifikansnivån. Vi kan inte förkasta nollhypotesen om lika kunskapsnivåer. Motsvarande tester genomfördes för samtliga inriktningspar och trenden är tydlig: Det föreligger inga signifikanta skillnader mellan grupperna psykologi, statsvetenskap och sociologi men de som svarat att de läser annat skiljer sig signifikant från övriga grupper (utom just i gränsfallet ovan). Fristående kurs eller program Vi vill veta om kunskapen om kåren skiljer sig åt mellan de som läser fristående kurser inom samhällsvetenskapliga fakulteten och de som läser vid ett program. Med endast två stickprov (grupper) kan analysen genomföras antingen med t-test eller ensidig variansanalys. Vi väljer det senare alternativet. Tabell 6 Kunskapsnivå (mätt med kunskapsindex) hos de som läser fristående kurser respektive program. ~ 11 ~

13 Ensidig variansanalys H 0 : Det finns inga skillnader i kunskapsnivå mellan de som läser fristående kurser och de som läser program. H 1 : Det finns skillnader i kunskapsnivå mellan de båda grupperna. Tabell 7 Ensidig ANOVA för jämförelse av kunskapsnivå mellan fristående kurs och program F-testet ger p = 0,02 < 0,05 så nollhypotesen förkastas. Vi drar slutsatsen att det finns skillnader i kunskaper om kåren beroende på om man läser fristående kurser eller följer ett program. Eftersom vi har hittat signifikant skillnad mellan grupperna går vi vidare och gör ett t- test. T-test Tabell 8 Kunskapsindex uppdelat på fristående kurs och program H 0 : Det finns inga skillnader i kunskapsnivå mellan de som läser fristående kurs och program. H 1 : De som läser vid program har högre kunskapsnivå än de som läser fristående kurs. ~ 12 ~

14 Tabell 9 T-test för jämförelse av kunskapsindex mellan fristående kurs och program. SPSS ger oss det tvåsidiga p = 0,020. För att erhålla motsvarande ensidiga p-värde halveras detta och vi får p = 0,01. Nollhypotesen förkastas och vi drar slutsatsen att de som läser program vet mer om sin kår än de som läser fristående kurser. Tid i utbildning Vi vill testa om studenternas studietid har någon påverkan för deras kännedom om kåren. Eftersom såväl kunskapsindex som antal studieår är kvotskalor kan vi använda en linjär regressionsanalys. Vi använder först en enkel linjär regression med studietid som enda förklarande variabel. Beroende variabeln låter vi vara kunskapsindex. I nästa steg lägger vi till en dummy-variabel för att urskönja skillnader mellan kårmedlemmar och icke-medlemmar. Linjär regression med en variabel H 0 : Studietiden har ingen påverkan för studenternas kårkunskap. H 1 : Studietiden har påverkan för studenternas kårkunskap. Tabell 10 Enkel regression med oberoende variabeln studieår ~ 13 ~

15 I tabellen ser vi en *** signifikans för variabeln studieår. I den första tabellen får vi en regression med studieår där R 2 =0,068. Linjär regression med två förklarande variabler I den multipla regressionen lägger vi till variabeln kårmedlemskap som en dikotom variabel där värdet 1= medlem i samhällsvetarkåren och 0 = ej medlem/övriga svar. Vår hypotes blir: H 0 : Kårmedlemmar och icke-medlemmar har lika stor kunskap om kåren. H 1 : Kårmedlemmar och icke-medlemmar har olika stor kunskap om kåren. Tabell 11 Multipel regression med oberoende variablerna studieår och kårmedlemskap I tabellen ser vi en *** signifikans även för vår andra variabel kårmedlemskap. När vi tar med kårmedlemskap i den andra regressionen ökar R 2 till 0,149. Regressionsekvationen blir Kunskapsindex = 0, ,521X 1 +1,134X 2 där X 1 = antal studieår och X 2 = kårmedlem. Β 1 = 0,521 anger att studenternas kårkunskap ökar med 0,5 poäng för varje studieår och Β 2 = 1,134 att kunskapen ökar ytterligare 1,1 poäng om studenten är medlem i samhällsvetarkåren. Den låga determinationskoefficienten säger oss att många andra variabler påverkar studenternas kårkunskap, men då den ökar när vi lägger till kårmedlemskap säger oss att detta är en relevant variabel i vår analys. Vi ska alltså förkasta vår H 0 hypotes och konstatera att kårmedlemmar och ickemedlemmar har olika kunskap om kåren. ~ 14 ~

16 Aktiv inom kåren Vi vill undersöka om kvinnor och män är lika benägna att engagera sig inom kårverksamheten. Detta görs enklast med hjälp av korstabeller. Eftersom vi erhåller en fyrfältare där flera av de förväntade frekvenserna understiger fem lämpar sig Fishers exakta test. Notera att vi här använder en transformerad variabel för kön, som exkluderar svarsalternativet hen. Tabell 12 Korstabell över könsfördelning och kårengagemang Fishers exakta test H 0 : Män och kvinnor engagerar sig i lika stor utsträckning inom kåren H 1 : Män och kvinnor engagerar sig i olika stor utsträckning inom kåren Tabell 13 Fishers exakta test på signifikansen av könsfördelning och kårengagemang Fishers exakta test ger p = 1,0 vilket innebär att nollhypotesen accepteras. Vi kan inte påvisa några signifikanta skillnader mellan könen i fråga om kårengagemang. ~ 15 ~

17 Orsak till att personen inte är aktiv i kåren Denna del undersöker närmare varför olika grupper väljer att inte vara med i kåren. Studieinriktning Vi har undersökt ifall det finns någon signifikant skillnad mellan anledningarna till varför folk inte är aktiva inom kåren bland de olika utbildningsinriktningarna. Analysen är gjord med hjälp av ett χ 2 -test. Tabell 14 Korstabell över orsaker till att inte vara aktiv för olika utbildningsinriktningar χ2-test H 0 : orsakerna till att folk inte är aktiva är oberoende av vilken utbildningsinriktning de läser. H 1 : orsakerna till att folk inte är aktiva beror på vilken utbildningsinriktning de läser. Tabell 15 χ 2 -test av sambandet mellan anledningen till att inte vara aktiv i kåren och utbildningsinriktning Vi ser här i χ 2 -testet att vi måste acceptera nollhypotesen det inte eftersom P-värdet överstiger 5 %. Detta innebär att det inte finns något signifikant samband mellan ~ 16 ~

18 anledningen till att studenterna inte är engagerade i kåren och deras utbildningsinriktning. Binär Logistisk Regression: Tidsbrist Vi har valt att titta närmare på varför studenterna inte är kåraktiva. I nedanstående diagram har vi sammanställt samtliga som svarat att de ej är aktiva på grund av tidsbrist. Tabell 16 Logistisk regression med variablerna kön (1= kvinna) och fristående kurs vs program (1=program) och studieår Som synes i diagrammet ser vi på den höga signifikansnivån (p>0,05) att våra resultat inte är signifikanta. Dessutom ser vi på konfidensintervallen (KI 95 %) att samtliga intervall täcker 1. Vår slutsats blir då att varken kön, programstudier eller studietid har någon påverkan som förklarande faktorer för varför studenterna inte är kåraktiva. Binär logistisk regression: Ointresse På motsvarande sätt ställer vi upp en logistisk regressionsmodell med ointresse som beroende dikotom variabel. Alla som har svarat att ointresse är förklaringen till deras inaktivitet har tilldelats värdet 1 och övriga kodas som 0. Tabell 17 Binär logistisk regression med ointresse som beroende (binär) variabel ~ 17 ~

19 SPSS utför Walds χ 2 -test och vi ser att för fristående kurs/program och kön är koefficienterna inte skilda från noll. Med andra ord kan vi inte konstatera att dessa variabler påverkar sannolikheten för att vara ointresserad av kårarbete. Däremot erhåller vi p = 0,028 för variabeln studieår. Skattningen för Exp(β) är 1,450. Tolkningen blir att för varje år i studier ökar oddset för att ange ointresse som skäl i genomsnitt med 45 %. Kunskap om vad kåren kan hjälpa till med Vi testar här om det finns några signifikanta skillnader mellan olika de olika grupperna medlem i kåren/inte medlem i kåren, fristående kurs/program och studieinriktning när det kommer till huruvida de vet i vilka ärenden de kan vända sig till kåren. Notera att vid medlemskap/inte medlemskap används den dikotoma variabeln som innebär att de som är med i annan kår eller inte vet om de är med i samvetarkåren eller ej, räknas som icke-medlemmar. Analyserna görs med hjälp av korstabeller och χ 2 - test. Medlem/inte medlem i kåren Tabell 18 Korstabell över medlemmar och kunskap om vad kåren kan hjälpa till med ~ 18 ~

20 χ 2 -test H 0 : Medlemmar och icke-medlemmar har samma kunskap om i vilka ärenden de kan vända sig till kåren. H 1 : Medlemmar och icke-medlemmar har olika kunskap om i vilka ärenden de kan vända sig till kåren. Tabell 19 χ 2 -test över medlemmar och kunskap om vad kåren kan hjälpa till med Resultatet blir att H 0 kan förkastas och att det finns en signifikant skillnad mellan medlemmar och icke-medlemmar/de som inte vet om de är med eftersom p-värdet är 0,007 och därmed mindre än 5%. Vi drar slutsatsen att medlemmar och ickemedlemmar har olika kunskap om vad kåren kan stå till tjänst med. Fristående kurs/program Tabell 20 Korstabell över FK/P och kunskap om vad kåren kan hjälpa till med ~ 19 ~

21 χ 2 -test H 0 : De som går fristående kurs och program har samma kunskap om i vilka ärenden de kan vända sig till kåren. H 1 : De som går fristående kurs och program har olika kunskap om i vilka ärenden de kan vända sig till kåren. Tabell 21 χ2-test över FK/P och kunskap om vad kåren kan hjälpa till med Resultatet blir att H 0 måste accepteras eftersom p-värdet, 20,8%, överstiger 5 %. Detta innebär att det inte finns någon signifikant skillnad mellan de som går fristående kurser och de som går program vad gäller deras kunskap om vad kåren kan hjälpa dem med. Studieinriktning Tabell 22 Korstabell över studieinriktning och kunskap om vad kåren kan hjälpa till med ~ 20 ~

22 χ 2 -test H 0 : Studentens kunskap om i vilka ärenden de kan vända sig till kåren är oberoende på valet av studieinriktning. H 1 : Studentens kunskap om i vilka ärenden de kan vända sig till kåren är beroende på valet av studieinriktning. Tabell 23 χ2-test över studieinriktning och kunskap om vad kåren kan hjälpa till med Resultatet blir att H 0 inte kan förkastas och att det inte finns ett signifikant beroende mellan studenternas studieinriktning och huruvida de vet vad kåren kan hjälpa till med, eftersom p-värdet är 0,051 och därmed överstiger 5 %. Det är däremot väldigt nära att det finns en signifikant skillnad. Huruvida studenterna känner att de kan påverka kåren Syftet här är att jämföra om det finns några statistiskt säkerställda skillnader mellan de olika grupperna; fristående kurs/program, och kön när det kommer till huruvida studenterna känner att de kan påverka kårens organisation, verksamhet, och processer. Notera att vi variabeln kön används den dikotoma variabeln som innebär att de som inte definierar sig som man eller kvinna inte ingår eftersom frekvensen är för låg. ~ 21 ~

23 Fristående kurs/program Tabell 24 Korstabell över FK/P och påverkan χ 2 -test H 0 : Huruvida studenterna känner att de kan påverka kåren är oberoende på om studenten går fristående kurs eller program. H 1 : Huruvida studenterna känner att de kan påverka kåren är beroende på om studenten går fristående kurs eller program. Tabell 25 χ2-test över FK/P och påverkan Resultatet blir att H 0 måste accepteras och således att det inte finns någon statistiskt säkerställd skillnad mellan de som läser fristående kurser eller program angående huruvida de känner att de kan påverka kårens organisation, verksamhet eller processer. ~ 22 ~

24 Kön Tabell 26 Korstabell över kön och påverkan χ 2 -test H 0 : Huruvida studenterna känner att de kan påverka kåren är oberoende på studentens kön. H 1 : Huruvida studenterna känner att de kan påverka kåren är beroende på studentens kön. Tabell 27 χ2-test över kön och påverkan Resultatet blir att H 0 accepteras eftersom p-värdet 83,7% överstiger 5%. Detta innebär att det inte finns någon signifikant skillnad mellan könen angående om de känner at de kan påverka kårens organisation, verksamhet eller processer. ~ 23 ~

25 Diskussion Undersökningen är genomförd på uppdrag av samhällsvetarkåren och dess syfte är att studera studenternas kunskap om sin kår. Det innebär att urvalet måste begränsas till studenter vid samhällsvetenskapliga fakulteten. För att möjliggöra en analys av vad som påverkar kunskapsnivåer har individerna delats in enligt ett antal bakgrundsvariabler. Dessa är kårmedlemskap, studieinriktning, fristående kurser/program, kön och tid i utbildning. Tester har genomförts dels med hjälp av ett kunskapsindex, som reflekterar en övergripande kunskapsnivå och dels mot relevanta detaljfrågor. Vi undersöker huruvida det föreligger skillnader i kunskapsindex mellan de olika studieinriktningarna psykologi, sociologi, statsvetenskap och annat. Hypotesen här är förutsättningslös i den bemärkelsen att vi inte förväntar oss att någon grupp avviker från andra, d.v.s. att kunskapsspridningen är jämn över de olika inriktningarna. Enligt vår ensidiga variansanalys föreligger emellertid skillnader. Vi använder t-tester för att undersöka vilken eller vilka av grupperna som skiljer sig åt. Medan de namngivna inriktningarna har lika kunskapsnivåer skiljer sig de som läst annat från övriga grupper. Vilken inriktning dessa studenter faktiskt studerar framkommer inte av undersökningen. För att besvara frågan om de som läser fristående kurser respektive program har olika kunskaper om sin kår genomför vi en ensidig variansanalys. Vi konstaterar att skillnader föreligger och ett ensidigt t-test visar att de som studerar vid ett program har högre kunskap om sin kår än de som läser fristående kurser. Det kan således finnas anledning att se över hur de olika grupperna nås av information om kåren. Ett annat samband som är relevant att undersöka är huruvida manliga och kvinnliga studenter i samma utsträckning är benägna att engagera sig i samhällsvetarkåren. På grund av låga förväntade frekvenser i korstabellen blir det aktuellt att utesluta svarsalternativet hen så att vi kan genomföra Fishers exakta test. Detta bedömer vi inte vara ett problem för analysen eftersom endast ett sådant svar förekom och i analysen alltså behandlas som saknat värde. Testet ger emellertid oss ingen indikation på att respondentens kön påverkar hans eller hennes beslut att engagera sig inom kåren. På grund av att närmare 95 procent av respondenterna inte är aktiva inom kåren blir det aktuellt att studera orsakerna till det bristande engagemanget närmare. Vi undersöker ~ 24 ~

26 huruvida skälet som anges till att inte vara aktiv inom kåren har någonting att göra med vilken inriktning man läser. Ett χ 2 -test visar det inte finns några signifikanta skillnader mellan de olika inriktningarna. De två vanliga skälen som angivits bland alla respondenter är tidsbrist och bristande intresse. Genom binär logistisk regression testar vi om risken för tidsbrist respektive ointresse skiljer sig åt mellan kön, fristående kurser respektive program samt om tid i utbildning påverkar denna risk. I fallet med tidsbrist erhåller vi inga signifikanta resultat oddsen för att ange tidsbrist som förklaring till sin inaktivitet verkar inte påverkas av vare sig kön, utbildningsstruktur eller tid i utbildning. Däremot noterar vi att ju längre tid respondenten har studerat, desto större är oddset för att ointresse anges som förklaring till att inte engagera sig. Ytterligare en intressant fråga att arbeta med är om studenterna vet i vilka ärenden de kan vända sig till sin kår för att få hjälp. Vi undersöker i tur och ordning om denna kännedom varierar mellan de som läser program respektive fristående kurs, kårmedlemmar och ickemedlemmar samt mellan olika studieinriktningar. Föga förvånande kanske är att kårmedlemmar har bättre kännedom än icke-medlemmar. Mellan de olika studieinriktningarna är resultatet inte signifikant på 5 % -nivån, men det låga p-värdet (0,051) ger oss ändå en indikation på att här finns skillnader. Kännedomen om vad kåren kan bistå med skiljer sig inte mellan programstudenter och de som läser fristående kurser. Vad gäller den upplevda möjligheten att påverka kårens arbete kan vi inte påvisa några skillnader mellan vare sig könen eller olika utbildningsstrukturer. Studenterna verkar alltså ha likartade uppfattningar i frågan. Vi kan emellertid konstatera att 38 % av respondenterna har svarat att de inte över huvud taget vet om de kan påverka. Slutligen genomför vi regressionsanalys för att undersöka om de övergripande kårkunskaperna (mätt med kunskapsindex) påverkas av tid i utbildning. Vi konstaterar att så är fallet och poängen i kunskapsindex ökar med tid i utbildning. Modellens förklaringsgrad förbättras när vi dessutom inför en dummy-variabel som testar om kårmedlemmars kunskap skiljer sig från icke-medlemmars. Resultatet är att kårmedlemmar har generellt bättre kännedom än icke-medlemmar. R 2 -värdet är lågt (0,149), vilket pekar på att fler variabler skulle krävas för att specificera en modell för att förklara vad som bestämmer nivåer på kunskapsindex. ~ 25 ~

27 Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det inte tycks finnas särdeles stora skillnader mellan de olika grupper vi undersökt, då undantaget de som är med i kåren i allmänhet och engagerade i kåren i synnerhet. Däremot fick vi intressanta resultat i den deskriptiva statistiken eftersom vår bedömning är att studenterna, generellt sett, inte har en särskilt omfattande kunskap om sin kår. Vad vi därmed har kommit fram till, och kan förmedla till samhällsvetarkåren, är att de borde jobba på bred front med att förmedla vad de gör och att försöka rekrytera medlemmar. ~ 26 ~

28 Appendix T-test som visar ett konfidensintervall andelen kvinnor i populationen. H O : Populationsmedelvärdet är noll. H 1 : Populationsmedelvärdet är skiljt från noll. Notera att kvinnor = 1, män = 0. Det betyder att konfidensintervallet ger andelen kvinnor i populationen med 95% säkerhet. ~ 27 ~

29 Samhällsvetarkåren genomför för närvarande en studie bland studenter vid samhällsvetenskapliga fakulteten i syfte att undersöka studenternas bild av kårens verksamhet. Resultatet kommer att användas som underlag för kårens fortsatta arbete och kommer att finnas tillgängligt på i början av För att undersökningen skall ge en så rättvisande bild som möjligt är varje svar lika viktigt. Just Din medverkan kan inte ersättas av någon annans! Kom ihåg att läsa frågorna noggrant innan du svarar. Om du vill veta mer om hur undersökningen går till eller om du har synpunkter är du välkommen att kontakta oss! Hannes Jägerstedt Julius Schmidt Hanna Johansson Miro Beric 1. Vad har du för kön? 2. Hur många terminer (inklusive innevarande) har du studerat vid samhällsvetenskapliga fakulteten? terminer 3. Vad studerar du? Fristående kurs Program Psykologi Sociologi Statsvetenskap Annat: Psykolog Socionomutbildning Pol.kand/mag. Annat: 4. Är du medlem i samhällsvetarkåren? Ja Nej Vet ej Medlem i annan kår 5. Jag vet i vilka ärenden som jag kan vända mig till samhällsvetarkåren för att få hjälp. Ja Nej 6. Kårens huvudsakliga uppgift är (vänligen kryssa endast för ett alternativ): Näringslivskontakt (arbetsmarknadsdagar m.m.) Utbildningsbevakning Sociala events Vet ej Var god vänd! ~ 28 ~

30 7. Visste du att samhällsvetarkåren finns till för studenter som stöter på problem i sin utbildning, exempelvis rörande kursplaner, litteraturlistor, handledning, studiemiljöer eller diskriminering? Ja Nej 8. Har du varit på samhällsvetarkårens After School? Ja Nej, men jag vet att den finns Nej, känner inte till After School 9. Har du varit på arbetsmarknadsdagarna SAMarbete? Ja Nej, men jag vet att den finns Nej, känner inte till SAMarbete 10. Har du varit på Carpe Contientiam (kårens bal)? Ja Nej, men jag vet att den finns Nej, känner inte till Carpe Contientiam 11. Jag upplever att jag kan påverka kårens organisation, verksamhet och processer. Stämmer helt Stämmer delvis Stämmer inte alls Vet ej 12. Jag vet hur jag skall gå tillväga för att engagera mig i kåren. Ja Nej 13. Är du aktiv inom samhällsvetarkåren idag? (om nej, gå vidare till fråga 15) Ja Nej 14. Om ja, vilken är den huvudsakliga anledningen till att du är aktiv? Jag känner att kårens arbete är viktigt Sociala möjligheter Ökar jobbmöjligheter Annat: 15. Om nej, varför är du inte aktiv? Tidsbrist Ej intresserad Kan ej påverka Annat: Vi vill avsluta med att framföra våra varmaste tack för Din medverkan! ~ 1 ~

Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning

Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Statistik, 2p PROTOKOLL Namn:...... Grupp:... Datum:... Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Syftet med denna laboration är att ni med hjälp av MS Excel ska fortsätta den statistiska

Läs mer

Statistik och epidemiologi T5

Statistik och epidemiologi T5 Statistik och epidemiologi T5 Anna Axmon Biostatistiker Yrkes- och miljömedicin Dagens föreläsning Fördjupning av hypotesprövning Repetition av p-värde och konfidensintervall Tester för ytterligare situationer

Läs mer

Linjär regressionsanalys. Wieland Wermke

Linjär regressionsanalys. Wieland Wermke + Linjär regressionsanalys Wieland Wermke + Regressionsanalys n Analys av samband mellan variabler (x,y) n Ökad kunskap om x (oberoende variabel) leder till ökad kunskap om y (beroende variabel) n Utifrån

Läs mer

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön Uppgift 1 Deskripitiv statistik Lön Variabeln Lön är en kvotvariabel, även om vi knappast kommer att uppleva några negativa värden. Det är sannolikt vår intressantaste variabel i undersökningen, och mot

Läs mer

Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik

Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik UMEÅ UNIVERSITET Statistiska institutionen 2006--28 Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik Test av skillnad i medelvärden mellan två grupper Uppgift Testa om det är någon skillnad i medelvikt

Läs mer

Statistiska analyser C2 Inferensstatistik. Wieland Wermke

Statistiska analyser C2 Inferensstatistik. Wieland Wermke + Statistiska analyser C2 Inferensstatistik Wieland Wermke + Signifikans och Normalfördelning + Problemet med generaliseringen: inferensstatistik n Om vi vill veta ngt. om en population, då kan vi ju fråga

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

T-test, Korrelation och Konfidensintervall med SPSS Kimmo Sorjonen

T-test, Korrelation och Konfidensintervall med SPSS Kimmo Sorjonen T-test, Korrelation och Konfidensintervall med SPSS Kimmo Sorjonen 1. One-Sample T-Test 1.1 När? Denna analys kan utföras om man vill ta reda på om en populations medelvärde på en viss variabel kan antas

Läs mer

Resultatet läggs in i ladok senast 13 juni 2014.

Resultatet läggs in i ladok senast 13 juni 2014. Matematisk statistik Tentamen: 214 6 2 kl 14 19 FMS 35 Matematisk statistik AK för M, 7.5 hp Till Del A skall endast svar lämnas. Samtliga svar skall skrivas på ett och samma papper. Övriga uppgifter fordrar

Läs mer

Beskrivande statistik Kapitel 19. (totalt 12 sidor)

Beskrivande statistik Kapitel 19. (totalt 12 sidor) Beskrivande statistik Kapitel 19. (totalt 12 sidor) För att åskådliggöra insamlat material från en undersökning används mått, tabeller och diagram vid sammanställningen. Det är därför viktigt med en grundläggande

Läs mer

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Stadsbiblioteket i Göteborg Innehåll Kapitel 1 Inledning 3 Kapitel 2 Metod 6

Läs mer

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 7. Multipel regression. (LLL Kap 15) Multipel Regressionsmodellen

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 7. Multipel regression. (LLL Kap 15) Multipel Regressionsmodellen Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 8) Föreläsning 7 Multipel regression (LLL Kap 5) Department of Statistics (Gebrenegus Ghilagaber, PhD, Associate Professor) Financial Statistics (Basic-level course,

Läs mer

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik

Läs mer

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0006M Institutionen för matematik Datum 2009-12-17 Skrivtid 0900 1400

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0006M Institutionen för matematik Datum 2009-12-17 Skrivtid 0900 1400 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0006M Institutionen för matematik Datum 2009-12-17 Skrivtid 0900 1400 Tentamen i: Statistik 1, 7.5 hp Antal uppgifter: 5 Krav för G: 11 Lärare: Robert Lundqvist, tel

Läs mer

TENTAMEN KVANTITATIV METOD (100205)

TENTAMEN KVANTITATIV METOD (100205) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod TENTAMEN KVANTITATIV METOD (205) Examinationen består av 11 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt anslutning

Läs mer

Matematisk statistik allmän kurs, MASA01:B, HT-14 Laboration 2

Matematisk statistik allmän kurs, MASA01:B, HT-14 Laboration 2 Lunds universitet Matematikcentrum Matematisk statistik Matematisk statistik allmän kurs, MASA01:B, HT-14 Laboration 2 Rapporten till den här laborationen skall lämnas in senast den 19e December 2014.

Läs mer

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen

Läs mer

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning

Läs mer

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från det insamlade materialet. Två metoder: 1. att generalisera från en mindre grupp mot en större grupp

Läs mer

Antagningen till polisutbildningen

Antagningen till polisutbildningen Antagningen till polisutbildningen En studie om avhopp under urvalsprocessen ur ett genusperspektiv Februari 2008 www.polisen.se Antagningen till polisutbildningen En studie om avhopp under urvalsprocessen

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

STUDENTBAROMETERN HT 2012

STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDIE- OCH ARBETSMILJÖ APPENDIX III INSTITUTIONEN INGENJÖRSHÖGSKOLAN FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer arton i rapportserien Rapport från Centrum för lärande och undervisning.

Läs mer

kodnr: 2) OO (5p) Klassindelningar

kodnr: 2) OO (5p) Klassindelningar kodnr: 1) KH (10p) a) Förklara innebörden av kausalitetsbegreppet i ett kvantitativt-metodologiskt sammanhang (2p) b) Förklara innebörden av begreppet nonsenssamband (2p) c) Argumentera för och motivera

Läs mer

Föreläsning G60 Statistiska metoder

Föreläsning G60 Statistiska metoder Föreläsning 9 Statistiska metoder 1 Dagens föreläsning o Regression Regressionsmodell Signifikant lutning? Prognoser Konfidensintervall Prediktionsintervall Tolka Minitab-utskrifter o Sammanfattning Exempel

Läs mer

Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 10: Multipel linjär regression 1

Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 10: Multipel linjär regression 1 Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 10: Multipel linjär regression 1 Ronnie Pingel Statistiska institutionen Senast uppdaterad: 2015-11-19 Motivering Vi motiverade enkel linjär regression som ett

Läs mer

Föreläsning 9. NDAB01 Statistik; teori och tillämpning i biologi

Föreläsning 9. NDAB01 Statistik; teori och tillämpning i biologi Föreläsning 9 Statistik; teori och tillämpning i biologi 1 (kap. 20) Introduktion I föregående föreläsning diskuterades enkel linjär regression, där en oberoende variabel X förklarar variationen hos en

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret.

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret. Stadskontoret Ung i Malmö Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir Stadskontoret Malmö Stad 2 FÖRORD Ungdomars delaktighet, engagemang och inflytande i

Läs mer

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska Innehåll I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Hypotesprövnig Statistiska analyser Parametriska analyser Icke-parametriska analyser Univariata analyser Univariata analyser

Läs mer

Tentamen STA A10 och STA A13, 9 poäng 19 januari 2006, kl. 8.15-13.15

Tentamen STA A10 och STA A13, 9 poäng 19 januari 2006, kl. 8.15-13.15 Tentamen STA A10 och STA A13, 9 poäng 19 januari 2006, kl. 8.15-13.15 Tillåtna hjälpmedel: Ansvarig lärare: Räknedosa, bifogade formel- och tabellsamlingar, vilka skall returneras. Christian Tallberg Telnr:

Läs mer

Värvningsguide. - så får ni fler medlemmar till er elevkår

Värvningsguide. - så får ni fler medlemmar till er elevkår Värvningsguide - så får ni fler medlemmar till er elevkår Sida 2 av 7 Innehåll Vad är en medlem?... 3 Aktivt medlemskap... 3 Elev kontra medlem... 3 Vad säger stadgan?... 3 Elevkårens mål bör vara att

Läs mer

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 24 januari 2004, kl. 09.00-13.00

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 24 januari 2004, kl. 09.00-13.00 Karlstads universitet Institutionen för informationsteknologi Avdelningen för statistik Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen, 5p 4 januari 004, kl. 09.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Ansvarig lärare:

Läs mer

Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande

Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande Xinxin Guo Forskar-AT 2010-08-30 1 Bakgrund Forskning är grunden för medicinsk utveckling. Det är därför viktigt att rekrytera forskare, särskilt

Läs mer

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades

Läs mer

Statistik Lars Valter

Statistik Lars Valter Lars Valter LARC (Linköping Academic Research Centre) Enheten för hälsoanalys, Centrum för hälso- och vårdutveckling Statistics, the most important science in the whole world: for upon it depends the applications

Läs mer

Lektionsanteckningar 2: Matematikrepetition, tabeller och diagram

Lektionsanteckningar 2: Matematikrepetition, tabeller och diagram Lektionsanteckningar 2: Matematikrepetition, tabeller och diagram 2.1 Grundläggande matematik 2.1.1 Potensfunktioner xmxn xm n x x x x 3 4 34 7 x x m n x mn x x 4 3 x4 3 x1 x x n 1 x n x 3 1 x 3 x0 1 1

Läs mer

Motivering och kommentarer till enkätfrågor

Motivering och kommentarer till enkätfrågor ga 2 Motivering och kommentarer till enkätfrågor Kön Valet av denna variabel grundar sig på att vi vill se om det finns några skillnader mellan kön och hur de rekryterar. Kommentar: Vi hörde på namnet

Läs mer

FACIT (korrekta svar i röd fetstil)

FACIT (korrekta svar i röd fetstil) v. 2013-01-14 Statistik, 3hp PROTOKOLL FACIT (korrekta svar i röd fetstil) Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Syftet med denna laboration är att ni med hjälp av MS Excel ska fortsätta

Läs mer

Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M

Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M Poäng totalt för del 1: 25 (8 uppgifter) Tentamensdatum 2012-01-13 Poäng totalt för del 2: 30 (3 uppgifter) Skrivtid 09.00 14.00 Lärare: Adam Jonsson, Ove

Läs mer

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! En undersökning av Uppsala universitets studievägledning Till Ted: En check förstasida här på något sätt. Loggan bör finnas med. * Det

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

Om relationen mellan kommunens storlek och ohälsa

Om relationen mellan kommunens storlek och ohälsa Kurs: SO1201 HT10; B-uppsats Lisa Olsson Om relationen mellan kommunens storlek och ohälsa av Lisa Olsson Kurs: SO1201 HT10; B-uppsats Lisa Olsson Innehållsförteckning Inledning...4 Problembeskrivning...4

Läs mer

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del

Läs mer

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) GRs effektstudie 2005 Rapport gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn och Öckerö, 2003 Juni 2005 Undersökningen är genomförd av

Läs mer

Brukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT

Brukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät IFO 2014 Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2014 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de områden som berörs i enkäten.

Läs mer

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING... 4 Bortfall... 4 RESULTAT SAMTLIGA RESPONDENTER...

Läs mer

Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M

Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M Poäng totalt för del 1: 25 (10 uppgifter) Tentamensdatum 2013-01-18 Poäng totalt för del 2: 30 (3 uppgifter) Skrivtid 09.00 14.00 Lärare: Adam Jonsson, Ove

Läs mer

En rapport om villkor för bemannings anställda

En rapport om villkor för bemannings anställda www.svensktnaringsliv.se maj 2013 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Är framtiden vår? En rapport om villkor för bemannings anställda på en Kartläggning bland Linné studenter i Kalmar

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2016-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-382-16 Postadress Box

Läs mer

Analys av kompetensutvecklingen

Analys av kompetensutvecklingen Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller

Läs mer

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende

Läs mer

En ekonomisk analys av orsaker till individers preventiva tandvårdsbeteende

En ekonomisk analys av orsaker till individers preventiva tandvårdsbeteende NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universitet Uppsats fortsättningskurs C Författare: Janna Bergman Linnea Stern Petersson Handledare: Erik Grönqvist VT 2006 En ekonomisk analys av orsaker till

Läs mer

Är sjukvården jämställd och går det åt rätt håll?

Är sjukvården jämställd och går det åt rätt håll? Inledning Som titeln antyder är syftet med den här undersökningen att ta reda på om svensk hälso- och sjukvård är jämställd. Det är en fråga som kan analyseras utifrån olika perspektiv, vilka i huvudsak

Läs mer

Matematikcentrum 1(5) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 HT Laboration P3-P4. Statistiska test

Matematikcentrum 1(5) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 HT Laboration P3-P4. Statistiska test Matematikcentrum 1(5) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 HT-2009 Laboration P3-P4 Statistiska test MH:231 Grupp A: Tisdag 17/11-09, 8.15-10.00 och Måndag 23/11-09, 8.15-10.00 Grupp B: Tisdag

Läs mer

STUDIEBAROMETER 2014. Umeå universitet

STUDIEBAROMETER 2014. Umeå universitet STUDIEBAROMETER 2014 Umeå universitet Studiebarometern 2014 Umeå universitet Innehållsförteckning Innehållsförteckning... - 1 - Förord... - 3 - Sammanfattning... - 4 - Inledning... - 5 - Bakgrundsdata...

Läs mer

Innehåll. Frekvenstabell. II. Beskrivande statistik, sid 53 i E

Innehåll. Frekvenstabell. II. Beskrivande statistik, sid 53 i E Innehåll I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik (sid 53 i E) III. Statistisk inferens Hypotesprövnig Statistiska analyser Parametriska analyser Icke-parametriska analyser 1 II. Beskrivande statistik,

Läs mer

Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka

Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka November-December 2009 INLEDNING... 4 SYFTE... 4 METOD... 4 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 4 FRÅGEFORMULÄR... 4 DATABEARBETNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING...

Läs mer

Statistikens grunder (an, 7,5 hsp) Tatjana Nahtman Statistiska institutionen, SU

Statistikens grunder (an, 7,5 hsp) Tatjana Nahtman Statistiska institutionen, SU Statistikens grunder (an, 7,5 hsp) Tatjana Nahtman Statistiska institutionen, SU KURSENS INNEHÅLL Statistiken ger en empirisk grund för ekonomin. I denna kurs betonas statistikens idémässiga bakgrund och

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer

Upplevelser av det studiesociala rummet

Upplevelser av det studiesociala rummet Statistiska institutionen Upplevelser av det studiesociala rummet - en jämförelse mellan tre institutioner på Samhällsvetenskapliga fakulteten" Anna Berglund Anna Clara Örtendahl Angelica Kauntz Johanna

Läs mer

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09)

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09) LUNDS UNIVERSITET, MATEMATIKCENTRUM, MATEMATISK STATISTIK BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09) Aktuella avsnitt i boken är Kapitel 7. Lektionens mål: Du

Läs mer

Regressionsanalys med SPSS Kimmo Sorjonen (2010)

Regressionsanalys med SPSS Kimmo Sorjonen (2010) 1 Regressionsanalys med SPSS Kimmo Sorjonen (2010) 1. Multipel regression 1.1. Variabler I det aktuella exemplet ingår följande variabler: (1) life.sat, anger i vilket utsträckning man är nöjd med livet;

Läs mer

CSN-rapportering, gymnasiet

CSN-rapportering, gymnasiet CSN-rapportering, gymnasiet Förutsättning, modul CSN. Förberedelser Göra inställningar i enhetsregistret 1. Välj Organisation Enhet 2. Sök efter rätt enhet, dvs den enhet eleverna som ska rapporteras tillhör.

Läs mer

Föreläsning 7 och 8: Regressionsanalys

Föreläsning 7 och 8: Regressionsanalys Föreläsning 7 och 8: Pär Nyman par.nyman@statsvet.uu.se 12 september 2014-1 - Vårt viktigaste verktyg för kvantitativa studier. Kan användas till det mesta, men svarar oftast på frågor om kausala samband.

Läs mer

Restid och resebeteende

Restid och resebeteende Lunds universitet Ht 2010 Nationalekonomiska institutionen Handledare: Jerker Holm Restid och resebeteende - Hur en minskning av tågets restid kan få flygresenärer att övergå till tåget. Författare: Max

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata

Läs mer

Uppgift 1. Produktmomentkorrelationskoefficienten

Uppgift 1. Produktmomentkorrelationskoefficienten Uppgift 1 Produktmomentkorrelationskoefficienten Både Vikt och Längd är variabler på kvotskalan och således kvantitativa variabler. Det innebär att vi inte har så stor nytta av korstabeller om vi vill

Läs mer

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI?

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? Resultat från en enkätundersökning 2007 Filosofiska institutionen Innehåll Om undersökningen 3 Resultat 5 Några slutsatser 13 Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Medföljande

Läs mer

Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Linköpings universitet Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Mayumi Setsu Oskarsson 732G26 Survey metodik och uppsats Institutionen för datavetenskap (IDA) Vårterminen 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

MSG830 Statistisk analys och experimentplanering - Lösningar

MSG830 Statistisk analys och experimentplanering - Lösningar MSG830 Statistisk analys och experimentplanering - Lösningar Tentamen 15 Januari 2015, 8:30-12:30 Examinator: Staan Nilsson, telefon 073 5599 736, kommer till tentamenslokalen 9:30 och 11:30 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

Statens Folkhälsoinstitut

Statens Folkhälsoinstitut Statens Folkhälsoinstitut December 2005 T-112113 Folkhälsoinstitutet: Paul Nordgren TEMO AB: Gun Pettersson Datum: 2005-12-21 Sida 2 Innehållsförteckning Inledning med bakgrund och syfte 3 Genomförande

Läs mer

Lathund publikundersökning för biografer

Lathund publikundersökning för biografer Lathund publikundersökning för biografer Från Filminstitutet kan du söka stöd för lokalt publikarbete. Syftet med stödet är att stärka biografers arbete med att öka publiken till sina filmvisningar. För

Läs mer

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013.

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Resultat Resultat Varje vår och höst sedan 2005 erbjuder Statistiska centralbyrån

Läs mer

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna

Läs mer

Extra övningssamling i undersökningsmetodik. till kursen Regressionsanalys och undersökningsmetodik, 15 hp

Extra övningssamling i undersökningsmetodik. till kursen Regressionsanalys och undersökningsmetodik, 15 hp Extra övningssamling i undersökningsmetodik HT10 till kursen Regressionsanalys och undersökningsmetodik, 15 hp Författad av Karin Dahmström 1. Utgå från en population bestående av 5 personer med följande

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

Statistiska undersökningar

Statistiska undersökningar Arbetsgång vid statistiska undersökningar Problemformulering, målsättning Statistiska undersökningar Arbetsgången mm Definition av målpopulation Framställning av urvalsram Urval Utformning av mätinstrument

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut.

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut. Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: VVT012 Tentamen ges för: SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-04-27 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

JURIDISKA INSTITUTIONEN

JURIDISKA INSTITUTIONEN JURIDISKA INSTITUTIONEN HRS290 Teoretisk affärsjuridik - Rollperspektiv på rätten, 15 högskolepoäng Theoretical business law - Role Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska institutionen 2014-09-10

Läs mer

Blandade problem från väg- och vattenbyggnad

Blandade problem från väg- och vattenbyggnad Blandade problem från väg- och vattenbyggnad Sannolikhetsteori (Kapitel 1 7) V1. Vid en undersökning av bostadsförhållanden finner man att av 300 lägenheter har 240 bad (och dusch) medan 60 har enbart

Läs mer

Viktig, öppen och högtidlig: Uppsalabornas förväntningar på Svenska kyrkan

Viktig, öppen och högtidlig: Uppsalabornas förväntningar på Svenska kyrkan SVENSKA KYRKAN I UPPSALA UTREDNINGEN FRAMTIDENS KYRKA 2004-12-06 Viktig, öppen och högtidlig: Uppsalabornas förväntningar på Svenska kyrkan Resultat från utredningens enkätundersökning vintern 2003-2004

Läs mer

Teknisk beskrivning av undersökning av deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantins Fas3. Maj-juni 2011.

Teknisk beskrivning av undersökning av deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantins Fas3. Maj-juni 2011. 1 (18) Statistikenheten 20110808 Teknisk beskrivning av undersökning av deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantins Fas3. Maj-juni 2011. Inledning Under våren/försommaren 2011 har Arbetsförmedlingens Statistikenhet,

Läs mer

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan GALLUP SVERIGE KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan Lärare och elever Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 5 2. METOD... 6 2.1 URVAL...6

Läs mer

FÖRELÄSNINGSMATERIAL. diff SE. SE x x. Grundläggande statistik 2: KORRELATION OCH HYPOTESTESTNING. Påbyggnadskurs T1. Odontologisk profylaktik

FÖRELÄSNINGSMATERIAL. diff SE. SE x x. Grundläggande statistik 2: KORRELATION OCH HYPOTESTESTNING. Påbyggnadskurs T1. Odontologisk profylaktik Grundläggande statistik Påbyggnadskurs T1 Odontologisk profylaktik FÖRELÄSNINGSMATERIAL : KORRELATION OCH HYPOTESTESTNING t diff SE x 1 diff SE x x 1 x. Analytisk statistik Regression & Korrelation Oberoende

Läs mer

Vetenskaplig metodik 4,5 högskolepoäng

Vetenskaplig metodik 4,5 högskolepoäng Vetenskaplig metodik 4,5 högskolepoäng Sjuksköterskeprogrammet Termin 5 Höstterminen 2013 Procedur för enkät och statistikuppgiften Välj ämne/område Litterturgenomgång + webföreläsningar Granska valt ämne

Läs mer

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet RAPPORT Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet Ny enkätundersökning samt analys av markägarnas svar i tidigare genomförda enkäter kring processerna för formellt skydd av skog 2011-09-02 Analys & Strategi

Läs mer

Kommunala e-tjänster: Vilka egenskaper och funktioner är viktiga för medborgarna?

Kommunala e-tjänster: Vilka egenskaper och funktioner är viktiga för medborgarna? FORSKNINGSRAPPORT Kommunala e-tjänster: Vilka egenskaper och funktioner är viktiga för medborgarna? Maria Ek Styvén Åsa Wallström Anne Engström Esmail Salehi-Sangari Kommunala e-tjänster: Vilka egenskaper

Läs mer

Inferensstatistik. Hypostesprövning - Signifikanstest

Inferensstatistik. Hypostesprövning - Signifikanstest 011-11-04 Inferensstatistik En uppsättning metoder för att dra slutsatser om populationers egenskaper (parametrar) med hjälp av stickprovs egenskaper (statistik) Hypostesprövning - Signifikanstest Ett

Läs mer

Ett företagsammare Linköping politisk vision... 5 Mål 10. Linköpings kommun erbjuder en service som är lättillgänglig, effektiv och hjälpsam...

Ett företagsammare Linköping politisk vision... 5 Mål 10. Linköpings kommun erbjuder en service som är lättillgänglig, effektiv och hjälpsam... Detta dokument har tagits fram till kommunstyrelsens mål- och utvärderingsutskott av kommunstyrelsens förvaltning i samarbete med omsorg- och äldreförvaltningen, vilka tillsammans ansvarar för framtagandet

Läs mer

ATT LÄRA SIG ARBETA. Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen

ATT LÄRA SIG ARBETA. Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen av undervisningen Daniel Berlin/Enheten för analys och utvärdering RAPPORT: 2014:03 Dnr: V 2014/306 GÖTEBORGS UNIVERSITET Enheten för

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning s. 2 2 Inledning..s. 7 3 Informanternas könsmässiga fördelning

Läs mer

Antagning till högre utbildning vårterminen 2016

Antagning till högre utbildning vårterminen 2016 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare/ställföreträdande avdelningschef 010-4700390 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2016-01-12 Diarienummer Dnr

Läs mer

Rapport Nöjd Studentindex 2012. Carina Wikstrand 1,0 MIUN 2007/525 2012-09-27. Rapport

Rapport Nöjd Studentindex 2012. Carina Wikstrand 1,0 MIUN 2007/525 2012-09-27. Rapport Rapport Nöjd Studentindex 2012 Upprättad av: Version: Carina Wikstrand 1,0 Dnr Datum MIUN 2007/525 2012-09-27 Rapport Nöjd Studentindex 2012 1 INLEDNING 2 1.1 BAKGRUND OCH SYFTE 2 1.2 METOD 2 1.2.1 FRÅGOR

Läs mer

Tentamen i Sannolikhetslära och statistik (lärarprogrammet) 12 februari 2011

Tentamen i Sannolikhetslära och statistik (lärarprogrammet) 12 februari 2011 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISK STATISTIK Louise af Klintberg Lösningar Tentamen i Sannolikhetslära och statistik (lärarprogrammet) 12 februari 2011 Uppgift 1 a) För att få hög validitet borde mätningarna

Läs mer