EKONOMIPLAN BUDGET 2013

Transkript

1 EKONOMIPLAN BUDGET 2013 Fastställd av samkommunstämman Träder i kraft

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMKOMMUNEN FÖR YRKESUTBILDNING I ÖSTRA NYLAND ALLMÄN FÖRVALTNING INTERN FÖRVALTNING VUXEN, LÄROAVTALS OCH INTERNA UTBILDNINGSTJÄNSTER INTERNA SERVICEFUNKTIONER FASTIGHETSFUNKTIONER ÖVRIGA SERVICEFUNKTIONER 4 2. ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON GEMENSAMMA KOSTNADER INVEON KULTUR INVEON TEKNIK INVEON HUSTEKNIK INVEON SERVICE INVEON STUDIESOCIALA FUNKTIONER INVEON PROJEKTVERKSAMHET 6 3. BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN SIFFERDELEN 2013 OCH BINDNINGSNIVÅERNA BUDGETDIREKTIV VERKSAMHETSUTGIFTER OCH INKOMSTER RESULTATRÄKNING FINANSIERINGSKALKYL EKONOMIPLANEN ANSKAFFNINGSBILAGAN 16 BETALNINGSANDELAR ANTALET STUDERANDE Ekonomiplan

3 1. SAMKOMMUNEN FÖR YRKESUTBILDNING I ÖSTRA NYLAND Samkommunen har tillsvidare fått avslag på ansökan om tilläggsplatser. I samband med senaste ansökan fick samkommunen tillstånd att ordna förberedande och orienterande yrkesutbildning för unga, den så kallade yrkesstarten. Yrkesstarten har under sitt första år konstaterats vara en serviceform som inte har tillräcklig efterfrågan i samkommunens rekryteringsområde och kommer inte att erbjudas under år I och med de aviserade ändringarna i utbildningsanordnarstrukturen är det inte aktuellt att i samkommunens namn förnya ansökan om tillläggsplatser år Enligt ministeriets beräkningssätt är dragningskraften i östra Nyland under ett, det vill säga det erbjuds fler utbildningsplatser än det har funnits förstahandssökande. Eftersom samkommunen har 405 studerande saknas för tillfället också motiveringen att samkommunens utbildningstillstånd inte räcker till. En annan utmaning härrör sig till samkommunstämmans, ännu ikraft varande, beslut att verksamheten skall fortsätta i samkommunal regi samtidigt som ägarkommunerna under Borgås ledning förväntas fatta beslut i utbildningsanordnarfrågan. Tidtabellen för detta beslut är fortfarande oklar. Borgå stad har inlett en utredning gällande andra stadiets utrymmesfrågor i vilken samkommunen medverkar. Styrelsen och samkommunstämman har beslutat utreda modeller och finansiering för nya gemensamma utrymmen för samkommunens all verksamhet, eventuellt förverkligade i samverkan med andra i regionen verksamma svenska utbildningsanordnare. Utredningen har bromsats upp på grund av att Borgå stad inte ännu reserverat en tomt för projektet. För utredningsarbetet föreslås anslag i budgeten för år Om utredningen leder till konkret och rationellt resultat kommer frågan att föreläggas en samkommunstämma i början av år Samkommunen har en god ekonomi, antalet studerande ryms inom tillståndet att ordna utbildning och Östra Nylands yrkesinstitut ger kvalitativt god utbildning. Som i tidigare ekonomiplaner har konstaterats har samkommunen fortfarande både ekonomi, beredskap, förmåga och vilja att vid behov fortsätta som självständig enhet. 101 ALLMÄN FÖRVALTNING Samkommunens medlemskommuner och deras andel i samkommunens grundkapital per framgår ur tabellen. Kommunstrukturen har ändrat i landskapet från år 2010 då kommunerna i Lovisa regionen förenat sina krafter. Fusionen gör samkommunens ägarstruktur homogenare och tydligare. Enligt tidigare principbeslut skall samkommunens resultat ackumuleras på ett vinstoch förlustkonto i balansräkningen. Likaså har samkommunstämman beslutit att kommunernas betalningsandelar för lånet för utrymmeslösning i centrum av Borgå bokförs som ökningar av samkommunens grundkapital. Samkommunens grundavtal innehåller bestämmelser om beskuren rösträtt för ägarandelar som överskrider 50 %, men innehåller också bestämmelser om kvalificerad (2/3) majoritet för investeringsutgifter. En viktig uppgift är att ha beredskap och vilja att vara med i arbetet att skapa nya strukturer för andra stadiets yrkesutbildning i östra Nyland. Det är en central uppgift att bevaka samkommunens personals och samkommunens utbildningars och studerandes intressen i dessa utredningar Till den allmänna förvaltningen hör styrelsen och revisionsnämnden som förtroendevalda organ. Beslutsrätten och delegeringsnivån hålls på nuvarande nivå. Den nya, tydligare organisationen, det nya rationellare sättet att organisera utbildningen och de nya resurserna inom utvecklingsarbete, kvalitetssäkring, vuxenutbildning, läroavtalsutbildning och internationell verksamhet är nu inkörd och har visat sig fungera. Också yrkesteamens och disciplinorganets verksamhet finansieras inom resultatenheten. Samkommunens grundkapital och dess fördelning Kommun Grundkapital Borgå ,97 Sibbo ,44 Lovisa ,17 Lappträsk ,92 Mörskom ,30 Summa ,80 Samkommunens grundkapital ökat med de betalningar som medlemskommunerna gör för amorteringen av samkommunens lån till kulturenhetens utrymmeslösning, Lundagatan INTERN FÖRVALTNING Från har samkommunen en direktör med det övergripande ansvaret för samkommunens verksamhet, förvaltning och ekonomi. Till direktörens direkta ansvarsområde hör enligt organisationsschemat utrymmestjänsterna, den interna servicen, ekonomiförvaltningen och prognostiseringen. För den grundläggande utbildningsverksamhetens och dess ekonomi ansvarar yrkesinstitutets rektor. Rektor har i organisationen det odelade pedagogiska ansvaret gentemot styrelsen. Den interna förvaltningens centrala uppgift är att bevara samkommunens verksamhetsförutsättningar och existensberättigande så länge det är möjligt med beaktande av de yttre faktorer som relaterats ovan. Detta innebär ett nytt sätt att samarbeta med samkommunens ägarkommuner, med regionens näringsliv och med de statliga och regionala myndigheter som för sin del kan påverka existensberättigandet. De inre intressentgrupperna personalen och studerande bör fortsättningsvis involveras och engageras i detta arbete. 103 VUXEN, LÄROAVTALS OCH INTERNA UTBILDNINGSTJÄNSTER Utvecklingsprocessen gällande vuxen, läroavtals och interna utbildningstjänster samt internationell verksamhet fortsätter. Resultatenheten förverkligar yrkesinstitutstrategins övergripande målsättningar genom att stärka studerandenas förutsättningar för livslångt lärande, bemöta individuella kompetensbehov, förhindra marginalisering, trygga utbildningens tillgänglighet och stärka förutsättningarna för service och utvecklingsverksamhet för arbetslivet. 3 Ekonomiplan

4 Läroavtalsutbildning En ökning av antalet läroavtalsstuderanden eftersträvas. Läroavtal kan göras mellan lämpliga arbetsgivare, studerande och läroanstalten om utbildningsformen är ändamålsenlig för samtliga parter. Läroavtalsutbildningen sker i huvudsak på en eller flera arbetsplatser och kompletteras med teoretiska studier. Uppgörande, styrning och övervakning av avtalen sköts av samkommunens ansvariga i läroavtalsfrågor. Kursverksamhet Samkommunen ordnar kurser som tillgodoser arbetslivets och ungdomsutbildningens behov. Till exempel ordnas kurser i heta arbeten, arbetarskydd, arbetssäkerhet, livsmedelshygien och första hjälp. Samkommunen arrangerar också yrkeschaufförkompetensutbildning. Under året utreds möjligheterna att utveckla kursutbudet. Internationell verksamhet Den internationella verksamheten består av studieresor samt samarbete med utländska skolor och arbetsgivare. Resultatenheten bistår vid arrangemang kring yrkesinstitutets studerandes inlärning i arbete och studieresor utomlands. Möjligheterna att delta i något internationellt projekt utreds under året. 104 UTVECKLING OCH KVALITETSSÄKRING Bakgrund Målsättningen med samkommunens utvecklings och kvalitetssäkring är att uppnå de kvalitativa och kvantitativa krav som enligt undervisningsministeriet ställs på ett yrkesinstitut. Den nuvarande verksamheten koordineras och systematiseras samt kompletteras till de delar som yrkesinstitutstrategin förutsätter. Resultatet är ett dagsaktuellt kvalitetssäkringssystem enligt undervisningsministeriets rekommendation. Detta är en elementär del av den strategiska ledningen, som gäller alla branscher och områden samt alla verksamhetsnivåer. Verksamhet I och med att samkommunens verksamhet fortsätter, återupptas utvecklandet av kvalitetssystemet under år Samkommunen är med i ett omfattande kvalitetsprojekt (UBS: Laatua arkeen), där målet är att genom nätverksprojekt stöda utbildningsanordnare som befinner sig i olika skeden av kvalitetsutvecklingen genom t.ex. kvalitetsutbildning, konsultering, peer review lärande och dylikt. Projektet har startat på hösten 2011 och beräknas fortsätta under år För detta projekt reserveras en självfinansieringsandel. En av tyngdpunkterna under 2013 kommer säkerhetsplaneringen att utgöra. Planeringsarbetet skall resultera i samkommunens säkerhetsmapp. I denna ingår de lagstadgade dokumenten beträffande en säker och trygg arbetsmiljö för både studeranden och personal. Detta kommer att konkretiseras i bland annat utbildning och övningar. Samkommunens verksamhet kommer att styras av strategin som kommer att uppdateras från och med år Detta omfattar bland annat en vidareutveckling av skoladministrationsprogrammet Primus samt arbetsschemaprogrammets www anslutning Wilma på ett sådant sätt, att det stöder yrkesinstitutets strategiska målsättningar och rutiner. Verksamheten utvärderas årligen. Utvärderingen skall omfatta bl. a. undervisning, läroplan, personal, faciliteter, internt kvalitetssystem och utbildningsresultat. Förutom självutvärdering så samlar Rådet för utbildningsutvärdering och Utbildningsstyrelsen årligen in olika uppgifter inom de utbildningsområden som samkommunen verkar. 105 INTERNA SERVICEFUNKTIONER Till de interna servicefunktionerna hör samkommunens kanslifunktioner, samkommunens ekonomiförvaltning och samkommunens informations och kommunikationsteknologi. Målsättningen är att med tidsenliga program, tidsenlig utrustning och snabba dataförbindelser kunna betjäna studerande och deras vårdnadshavare, personalen och samkommunens övriga intressenter. Också samkommunens omfattande fordonspark sköts centraliserat inom denna resultatenhet. 106 FASTIGHETSFUNKTIONER Samkommunens utrymmen både vid Edelfeltsstigen 1 och vid Lundagatan 8 sköts centraliserat inom denna resultatenhet. Fastigheternas skick speciellt vid Edelfeltsstigen 1 är sådant att en nyetablering bör aktualiseras så snabbt som möjligt, helst under år Beroende på hur undervisningsverksamheten inom Östra Nylands yrkesinstitut Inveon organiseras kan behov av snabba lösningar uppstå. Ändringar i utbildningsutbudet bör smidigt kunna lösas i princip inom nuvarande väggar. I budgeten för år 2013 föreslås anslag för utredning och inledning av campus modell för andra stadiet på svenska i östra Nyland. Förutsättningarna för nya undervisningsutrymmen för hela Inveon på ett centralt ställe eventuellt i samverka med övriga svenskspråkiga utbildningsanordnare i regionen utreds så snabbt som en tomt kan reserveras för ändamålet. 107 ÖVRIGA SERVICEFUNKTIONER Till den del samkommunen är med i olika projekt kostnadsförs dessa inom denna resultatenhet om de inte av naturliga orsaker hör direkt till någon annan resultatenhet. Resultatenheten är nettobudgeterad. 2 ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON Östra Nylands yrkesinstitut Inveon är det ena av samkommunens två resultatområden och har ansvar för utbildningen för yrkesinriktad grundexamen. Resultatområdets kvalitativa och kvantitativa målsättningar för verksamhetens omfattning och kvalitet följer dem, som uppgjorts för 4 Ekonomiplan

5 samkommunen. Den interna kvalitetsutvecklingen har under det gångna året legat på utvecklande av processer för säkerställande av alla parters rättsskydd. Utvecklingsarbetet och den konkreta verksamheten styrs aktivt i enlighet med samkommunens strategi och dess målbeskrivning, och samarbetet med resultatenheten 104 UTVECKLING OCH KVALITETSSÄKRING fördjupas ytterligare. Yrkesinstitutets kärnverksamhet är undervisningen för yrkesinriktade grundexamina, samt till denna hörande stödfunktioner. Nya rutiner har skapats och processerna har beskrivits inom utvecklingsarbetet i samband med dess första delmål, de nya läroplanerna. Eftersom beslutet om eventuell omstrukturering av yrkesutbildningen på andra stadiet ännu dröjer, bör en uppdatering och kvalitetsgranskning göras 2013 för läroplanernas del. Fokus för arbetet ligger på målstyrning av studierna (bedömning av kunnande), på personliga studiestigar, hög professionalism och anpassning till det lokala näringslivets behov. Speciellt skall studieformer för högpresterande studerande arbetas fram efter den långa satsningen på stöd för studerande med särskilda behov. I gemensam ansökning 2013 erbjuder yrkesinstitutet 155 studieplatser. Att få alla platser fyllda är en utmaning, eftersom årsklassen i östra Nyland är mindre än tidigare år. Utbudets bredd motiveras med att också de svenskspråkiga ungdomarna bör ha rätt att välja sin utbildning i stället för att tvingas studera det som finns tillgängligt i ett snävt utbud. Yrkesinstitutets verksamhet är uppdelad i sex resultatenheter (kostnadsställen) enligt indelningen nedan. Samtliga resultatenheter har utarbetat verksamhetsplaner för läsåret och deras koordinering med budgetåret är ännu inte helt utarbetad. Ett för hela yrkesinstitutet gemensamt tyngdpunktsområde läsåret är arbetssäkerhet och ergonomi. 200 GEMENSAMMA KOSTNADER Till resultatenheten hör rektor och institutets lärare i studier som kompletterar yrkeskunnande (tidigare gemensamma studier, nu ofta kallade kex studier ), samt studiehandledning och det utvidgade stödet för studerande med särskilda behov. Under verksamhetsåret förstärks den pedagogiska planeringen och utvecklingen i och med att mer tid kan frigöras från arbetet med den nya organisationen. Utbudet av nätbaserade studierna differentieras och lärarnas kunnande inom ny undervisningsteknologi uppdateras. Läroplansarbetet och ECVET Ett läroplansarbete inleds 2013 för att höja kvaliteten och förbättra informationsfunktionen. I läroplansarbetet koordineras det utvecklingsarbete som gjorts på olika håll i yrkesinstitutet så att en helhet blir tydlig för såväl studerande, vårdnadshavare som personal. I läroplansarbetet beaktas också den kommande övergången från att mäta studiernas omfattning i studieveckor (sv) till att mäta kunnande i studiepoäng, den s.k. ECVET processen. ECVET är ett europeiskt system för erkännande av kunnande och överföring av studieprestationer mellan utbildningsanordnare och utbildningssystem. Förordningen förväntas träda i kraft 2013 medan studiepoängen tas i bruk I samband med ibruktagandet av studiepoäng förflyttas perspektivet från studieprocessen till det kunnande studeranden uppvisar, vilket i sin tur leder till ett större behov av att göra personliga studiestigar tillgängliga för studerande. De personliga studiestigarna har redan under två år utvecklats i projekt med utvidgad inlärning i arbete och rutiner som stöder bedömningen via yrkesprov. Arbetet fortsätter med speciellt stöd av projektet för utarbetande av lokala examensdelar och rutiner för bedömning (LEX RUB). Disciplinorganet I början av 2012 trädde den s.k. SORA lagstiftningen i kraft. Lagstiftningens mål är att förbättra utbildningsanordnarnas möjlighet att ingripa i problem som gäller säkerheten för studerande, kunder och arbetsliv. De strängaste bestämmelserna om krav på tillräcklig hälsa och funktionsförmåga gäller i Inveon utbildningen inom logistik, kombinationsfordonsförare, medan bestämmelserna om disciplinära åtgärder samt narkotikatestning gäller alla studerande. För Inveon har, i enlighet med lagstiftningen, utsetts ett organ, Disciplinorganet, som fattar beslut i ärenden som gäller disciplin samt fråntagande och återställande av studierätten. Organets sammansättning är i detta nu samkommunens styrelse, kompletterad med representanter för studeradevården, lärarkåren, studerande och arbetslivet. Disciplinorganets arbete samt lagstiftningens tillämpning kommer att ytterligare utvecklas under Specialundervisning Under de senaste åren har antalet studerande i behov av extra stöd i undervisning ökat i Inveon och utvecklandet av stödfunktioner för dessa har haft hög prioritet under flera år. Allmänt kan konstateras att de problem ungdomarna möter blir allt mer komplexa och stödet bör förverkligas som ett branschöverskridande nätverksarbete. Yrkesinstitutet har en speciallärare som erbjuder stöd i speciellt studierna som kompletterar yrkeskunnandet. Ett ökande behov av specialundervisning kan skönjas också inom de praktiska yrkesstudierna. Yrkesinstitutet utvecklar därför sin service genom de tjänster som studiecoachen (skolgångsbiträde) kan erbjuda, ett förstärkt samarbete med övriga aktörer inom hälso och socialvården och genom att på bred basis erbjuda yrkeslärarna utbildning om studerande med särskilda behov. Samkommunen är godkänd som civiltjänstgöringsställe och en civiltjänstgöringsplats som lärarassistent erbjuds en person med kunnande inom någon av de tekniska branscherna om en lämplig person kan rekryteras. Genom projektet STRÖM utvecklas rutiner och modeller som stöder lärarna i deras arbete med ungdomar med komplexa utmaningar. Flexteam Öst och Gynsam Flexteam Öst och Gynsam erbjuda de konkreta ramarna för studerandes lagstadgade rätt att välja utbildning från mera än en upprätthållares utbud. De tidigare projekten har nu blivit en del av den ordinarie verksamheten. Inom Flexteam erbjuds Inveons studerande möjlighet att avlägga studentexamen parallellt med yrkesexamen och möjlighet att komplettera sin egen kompetensprofil med examensdelar från andra grundexamina. Inom Gynsam kan en studerande inom yrkesutbildningen avlägga kompletta gymnasiestudier inom modellen 3 år i yrkesutbildning + 1 år i gymnasium. Motsvarande möjligheter finns för gymnasiestuderande. Också Nätteam Östs kursutbud står till yrkesstuderandes förfogande. Till Gynsam helheten hör utvecklandet av nätbaserade, yrkesinriktade studier. Inlärning i arbete Inlärning i arbete förlängdes lokalt hösten 2009 från det lagstadgade minimum 20 sv till 24 sv. Målen med förlängningen är såväl pedagogiska som administrativa. Diskussionen om längden på inlärning i arbete har tills vidare satts åt sidan i en situation då ministeriet signalerar en mål 5 Ekonomiplan

6 sättning att ytterligare öka den andel studier som genomförs i arbetslivet, och i väntan på läroplanernas uppdatering. Under verksamhetsåret fördjupas kontakterna till arbetslivet och den dialog som pågår mellan yrkesinstitutet och arbetslivet dokumenteras på sätt som kvalitetssäkringen kräver. Inom projektverksamhet (Handy och LEX RUB) utvecklas kontakterna till arbetslivet, handledningen av arbetsplatshandledare, genomförandet av yrkesprov på arbetsplatsen och utvecklandet av lokalt anpassade examensdelar. Yrkesteam och yrkesprov Yrkesinstitutet har fyra yrkesteam. Yrkesteamen ansvarar för yrkesprovens planering och bedömning, fattar beslut i ärenden som gäller studerandes yrkan om rättelse av bedömning, samt fungerar som ett diskussionsforum för utbildning och arbetsliv. I examensgrunderna från 2009 har betydelsen av den bedömning som görs genom yrkesprov ökat. Yrkesprovens planering, organisering och bedömning kvalitetssäkras och arbetet görs inom ett projekt som startade föregående år och fortgår 2013 (Handy; handledning av inlärning i arbete samt utvecklande av yrkesprov). Utvecklandet av yrkesteamens arbete är en självklar del i strävan att säkerställa studerandes rättsskydd i bedömningen. Gruppindelning, schemaläggning och periodisering Arbetsfördelningen för läsåret visar att det fortfarande finns behov av att granska den modell som används vid schemaläggningen för att kunna garantera en effektiv användning av undervisningens resurser, parallellt med skyldigheten att erbjuda studerande personliga studiestigar. Vid revideringen av schemaläggningen eftersträvas en modell som säkrar studerandes rätt att ingå i en sådan gemenskap som främjar trivsel och trygghet i läroanstalten. Periodiseringen är ett redskap för att bryta ner läroplanens stora helheter i mindre delar som kan schemaläggas. Under 2013 tas en periodisering över 15 perioder (3 år) i bruk i stället för att periodisera ett år i taget. Målen är att tydligare kunna informera de studerande om studiernas innehåll och förverkligande, samt att underlätta schemaläggningen och koordineringen av lärarresurserna. Undervisningsteknologi Yrkesinstitutets tekniska utrustning för undervisning uppdateras och den virtuella lärmiljön utvecklas. En viktig del i utvecklingsarbetet är uppdateringen av lärarnas kompetens inom nätundervisning, vilket i första hand sker inom Yrkeskunnig projektet. Ny teknik i undervisningen koordineras med behovet av datorutrustning för användningen av studerandeadministrationsprogrammet Primus och kommunikationsprogrammet Wilma. Kompetensutveckling för personalen Inom hela yrkesutbildningens fält förekommer svårigheter att rekrytera nya, behöriga lärare då pensionsvågen kan synas också inom detta område. Inveon stöder, så långt det är möjligt med särskilda arrangemang, de lärare som antagits till pedagogiska studier. En allmän kompetenskartläggning och utbildning förverkligas under året med stöd av KUNNIG finansiering. 201 INVEON KULTUR Resultatenheten Inveon kultur omfattar artesanutbildning (hantverk och konstindustri) samt bildartesanutbildning (visuell framställning) i Inveons lokaler vid Lundagatan 8, i centrum av Borgå. Läsårets tyngdpunktsområden är kontakten till företagsvärlden och kulturinstitutioner samt motiverande och stödande arbete för studerande som tenderar att samla på sig underkända studiehelheter. I undervisningen betonas hållbar utveckling. 202 INVEON TEKNIK Resultatenheten Inveon teknik omfattar utbildningarna inom bilbranschen, logistik samt maskin och metallbranschen i Inveons lokaler vid Edelfeltsstigen 1. Läsårets tyngdpunktsområden är arbetarskydd och hållbar utveckling. I undervisningen betonas hållbar utveckling och elektroniskt stödd undervisning utvecklas. 203 INVEON HUSTEKNIK Resultatenheten Inveon husteknik omfattar utbildningarna inom husbyggnad, el och automation, datateknik och datakommunikation samt husteknik/vvs i Inveons lokaler vid Edelfeltsstigen 1. Läsårets tyngdpunktsområden är arbetarskyddet samt användningen av elektroniska hjälpmedel i undervisningen. I undervisningen betonas införandet av gemensamma spelregler i alla situationer. 204 INVEON SERVICE Resultatenheten Inveon service omfattar utbildningarna inom hotell, restaurang och cateringbranschen samt hårbranschen i Inveons lokaler vid Edelfeltsstigen 1. Läsårets tyngdpunktsområden är kundservice och matproduktion. I undervisningen betonas hållbar utveckling och företagsamhet (frisör). 205 INVEON STUDIESOCIALA FUNKTIONER Det övergripande målet för studerandevården i yrkesinstitutet är att vidareutveckla det nätverk av stödtjänster som behövs för att erbjuda alla studerande en trygg och likvärdig studiemiljö och därmed öka trivseln och förebygga studieavbrott. I studerandevårdsteamet ingår rektor, studiehandledare, kurator, speciallärare och skolhälsovårdare. Studerandehälsovården handhas av Borgå stad. En viktig roll i stödet för studeranden spelar grupphandledaren, vilken är en aktiv länk mellan studerande och studerandevårdsteamet. Studerandevården för ungdomar under 18 år sker i nära samarbete med hemmen. STRÖM projektet förstärker studerandevården genom att effektivera kontakterna till alla de organisationer som i östra Nyland arbetar med stöd för ungdomar, bl.a. social och barnskyddsmyndigheter, arbetskraftsbyråer, uppsökande ungdomsverksamhet, ungdomsverkstäder samt psyk och rusmedelsklinikerna. 6 Ekonomiplan

7 206 INVEON PROJEKTVERKSAMHET Förutom det fortsatta utvecklingsarbete som karakteriserar yrkesinstitutets verksamhet finns specialområden som kräver extra satsningar. Detta utvecklingsarbete baserar sig på de nationella målsättningarna för utbildningen (regeringsperiodens KESU) och görs ofta inom externt finansierade projekt (speciellt statsunderstöd). Yrkesinstitutet strävar till att fortsättningsvis ha två personer anställda inom projektverksamheten samt att involvera lärarna i utvecklingsarbetet i större grad än tidigare. Inveons utvecklingsprojekt under verksamhetsåret: Namn Samarbetspartners Finansiär* Avslutas Handy; utbildning av arbetsplatshandledare och Axxell, Prakticum Utbildningsstyrelsen utvecklande av yrkesprov Lex Rub; utvecklande av lokala examensdelar och Optima,Yrkesakademin, Utbildningsstyrelsen rutiner för bedömning Axxell Ström; effektiv genomströmning Lokala aktörer inom Utbildningsstyrelsen arbetet med att förebygga utslagning Yrkeskunnig i södra Finland; kompetensutveckling Axxell, Prakticum Regionförvaltningsverket för personalen inom yrkesutbildningen (Kunnig) Lättläst yrkessvenska; ett stöd till lärarna i att producera lättläst studiematerial och klar kommunikation Svenska kulturfonden (egen finansiering 50 %) Våren 2013 Ett yrke din framtid!; information om utbildningsyrken för att förebygga felval och studieavbrott Prakticum, Optima, Yrkesakademin, Axxell Optima, Yrkesakademin Axxell, Prakticum Utbildningsstyrelsen Våren 2013 Yrkesproffs 2; utveckling av yrkesprov, en uppgiftsbank och personalutbildning Utbildningsstyrelsen Nya projekt planeras utgående från de statsanslag som finns tillgängliga, oftast i mars, och inom budgetramarna för den egna finansieringsdelen. * all projektfinansiering innehåller en egen finansieringsandel som för det mesta varierar mellan 10 och 30 %. Ansöker om förlängning 3. BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN Enligt moment har följande budgeteringspraxis följts. Löner: I höstas uppnådde kommunsektorn ett förhandlingsresultat om de kommunala kollektivavtalen för Avtalen trädde i kraft i januari 2012 och gäller i 26 månader. Avtalsperioden går ut Kostnadseffekten för hela avtalsperioden är nästan 4,5 procent inom alla avtalsområden. Kommunsektorns förtjänstnivåindex väntas stiga i år med 3,2 procent. År 2013 kommer det kommunala förtjänstnivåindexet troligen att stiga med 2,3 procent. Ökningen av kommunernas och samkommunernas lönesumma under bägge åren blir antagligen av samma storleksklass. Personalsidokostnader: Den genomsnittliga nivån på de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter i förhållande till lönesumman verkar hållas på i genomsnitt cirka 30 procent under kommande ramperiod. De kommunala arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift har i år varit 2,12 procent av den lön som utgör grund för avgiften. I basserviceprogrammet som bifogats rambeslutet har avgiftsprocenten år 2013 föreslagits bli den samma som i år. De kommunala arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift är i år 0,80 procent av en lönesumma på upp till euro. Arbetslöshetsförsäkringsavgiften beräknas år 2013 stiga med i genomsnitt cirka 0,01 procentenheter till 3,06 procent. Hur arbetslöshetsförsäkringsavgiften utvecklas beror bland annat på arbetslöshetstrenden, och som det ser ut nu finns det inget större tryck på att höja avgifterna på medellång sikt. De kommunala arbetsgivarnas genomsnittliga KomPL avgift har varit oförändrad under åren , dvs. omkring 23,6 procent av lönesumman. Medlemssamfundens faktiska arbetsgivaravgift avviker i allmänhet från den genomsnittliga avgiften. Enligt de uppgifter som nu finns att tillgå blir arbetsgivarens genomsnittliga avgift oförändrad under de närmaste åren, dvs. 23,6 procent åren Det beslut som fattas om löntagarnas försäkringsavgift inverkar också på arbetsgivarens andel. Nu ser det ut som om de försäkrades pensionsavgifter kommer att höjas under ramperioden, medan de kommunala arbetsgivarnas avgiftsnivå sänktes något i slutet av ramperioden. Köp av tjänster: Anslagen för köp av tjänster budgeteras till samma nivå som 2012 om inte fakta som motiverar annat förfarande kan påvisas. Anslaget för underhåll av samkommunens fastigheter är beroende på tidtabellen för en utrymmeslösning vilken förväntas ge Inveon nya, tidsenliga och enhetliga utrymmen. Fordons och fastighetsskatter stiger årligen. Material och förnödenheter: De största utgiftsposterna är värme och elavgifter. Kostnadstrycket är stort av både interna och externa orsaker, förhoppningsvis skall ändå årets nivå kunna räcka till. Livsmedel för skolmåltiderna är en stor kostnadspost 0,2 M vilken är beroende av antalet studerande och antalet inkvarterade. Totalsumman torde kunna hållas oförändrad på grund av nedgången i antalet studerande. Övriga kostnader: 7 Ekonomiplan

8 Bland dessa ingår egen finansiering inom olika projekt som samkommunen äger eller medverkar i. Projektverksamhet är ett förmånligt sätt att utföra nödvändigt utvecklingsarbete. Utan projekt skulle samkommunen vara tvungen att handha utvecklingsarbetet helt med egen finansiering. Anslag för premieringar, festligheter, personalens trivsel och välmående med mera beaktas i budgetförslaget. Årliga anslag för förnyande av utrustning krävs för att upprätthålla en tidsenlig utrustning. Också nästa år prioriteras förslag vilka genomförda är lätta att flytta med till Inveons nya utrymmen. Övrigt: Årsbidrag, räkenskapsperiodens resultat: Ett positivt årsbidrag eftersträvas trots nedgången i de enhetsprisenliga ersättningarna. Detta leder till att ersättande investeringar finansieras från tidigare års inbesparingar. Verksamhetsdelen och investeringsdelen anpassas till dessa målsättningar. Ensidiga åtgärder för att anpassa personalutgifterna till dessa målsättningar tillgrips inte. Amortering och ränta: Samkommunens annuitetslån för etableringen vid Lundagatan 8 belastar ekonomin med euro årligen ännu i två års tid. Byggnadsinvesteringar: Det är vara klart för alla samkommunens utrymmen av flera orsaker inte längre är optimala. En förberedande reservering ingår i budgetförslaget. Ersättande investeringar: Enheternas förslag har ursprungligen uppgått till drygt I budgetförslaget har förslag för ca godkänts. Prioritet har getts anskaffningar vilka är portabla/mobila, det vill säga sådana som kan tas med i flytten till de nya utrymmena. Samkommunstämman fastställer investeringarna enligt separat förteckning, som är bindande. Inkomster: Statsbudgeten innebär att enhetspriserna förblir på nivån för år 2012 och att indexjusteringen därmed uteblir. Nedskärningar av enhetspriserna ingår inte i regeringsprogrammet men kan trots det aktualiseras under planeperioden. Samkommunens finansiering påverkas därtill direkt av utvecklingen i antalet studerande och huruvida resultatet berättigar till tilläggsfinansiering. Det verkar klart att samkommunen har knappt 400 studerande under år Studerandeantalet under hösten 2013 är beroende av antalet avgående studerande och hur gemensam ansökan lyckas. Förhandsuppgifterna gällande årsklassen inger vissa farhågor. Budgetförslaget utgår från 4,7 M. Resultatbaserad finansiering inom yrkesutbildningen Priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning graderas på basis av verksamhetens resultat utgående från ett resultatindex för utbildningsanordnaren. Sålunda har 3 % av statens totala finansiering avskilts till en resultatbaserad del. Samkommunen följer upp de nya parametrar som från år 2011 är en del av den resultatbaserade finansieringen. En genomslagskraftsmätare mäter studerandenas sysselsättning, övergång till fortsatta studier, genomströmning och avbrott i studierna. Vid beräkningen av resultatindexet utgör genomslagskraftsmätaren 90 procent, lärarbehörighetsmätaren 7 procent och personalutvecklingsmätaren 3 procent. De fyra bästa femtedelar av de utbildningsanordnare som ingår i resultatindexberäkningen får resultatbaserad tilläggsfinansiering på basen resultatindexet. Grunden för beräkningen av genomslagskraftsmätaren är de studerande som genomför en yrkesinriktad grundexamen hos en enskild utbildningsanordnare. Antalet studerande under det år som ligger fem år tillbaka i tiden jämfört med det år då finansieringsbeslutet fattas utgör bas. Värdet för mätaren för en enskild utbildningsanordnare baserar sig på de studerandes situation under en uppföljningsperiod på tre och ett halvt år. I samband med beräkningen av genomslagskraftsmätaren indelas de studerande vid uppföljningsperiodens slut i följande fem kategorier: 1) studerande som har avlagt yrkesinriktad grundexamen under uppföljningsperioden och har arbete vid tidpunkten för den sista veckan av uppföljningsperioden (utexaminerad, sysselsatt), 2) studerande som har avlagt yrkesinriktad grundexamen och som under uppföljningsperioden bedriver studier för högskoleexamen eller har avlagt högskoleexamen (utexaminerad, fortsättningsstuderande), 3) studerande som har avlagt yrkesinriktad grundexamen under uppföljningsperioden och inte bedriver studier med sikte på högskoleexamen eller har avlagd högskoleexamen och inte heller har arbete vid tidpunkten för den sista veckan av uppföljningsperioden (utexaminerad, har inte arbete och är inte fortsättningsstuderande), 4) studerande som inte har avlagt yrkesinriktad grundexamen under uppföljningsperioden, men alltjämt bedriver studier som leder till yrkesinriktad grundexamen eller annan examen eller som är sysselsatta vid tidpunkten för den sista veckan av granskningsperioden (outexaminerad, har inte arbete men är studerande), 5) studerande som inte har avlagt yrkesinriktad grundexamen eller någon annan examen under uppföljningsperioden och som inte bedriver studier med sikte på annan examen och inte har arbete vid tidpunkten för den sista veckan av granskningsperioden (outexaminerad, har inte arbete och är inte heller studerande). Vid beräkningen av genomslagskraftsmätaren räknar man ut ett parametervärde, som uttrycker utbildningsanordnarens självständiga påverkan på hur de studerande har placerat sig i respektive grupp. När parametervärdena räknas ut till delas de av utbildningsanordnaren oberoende bakgrundsfaktorerna ett konstant värde. De egenskaper som beaktas som bakgrundsfaktorer har att göra med de studerandenas ålder, modersmål, kön, familjetyp, medeltalet på grundskolans avgångsbetyg samt utbildning som getts i form av specialundervisning. 8 Ekonomiplan

9 Utexaminerade och sysselsatta: UTVÄRDERING 2011 MÅLSÄTTNING 2012 MÅLSÄTTNING % 74 % 68 % Utexaminerade fortsättningsstuderande UTVÄRDERING 2011 MÅLSÄTTNING 2012 MÅLSÄTTNING % 5 % 5 % Utexaminerad, inte sysselsatt och inte fortsättningsstuderande Outexaminerad men studerar UTVÄRDERING 2011 MÅLSÄTTNING 2012 MÅLSÄTTNING % 10 % 13 % UTVÄRDERING 2011 MÅLSÄTTNING 2012 MÅLSÄTTNING % 10 % 10 % Outexaminerad som varken studerar eller arbetar UTVÄRDERING 2011 MÅLSÄTTNING 2012 MÅLSÄTTNING % 1 % 2 % Utbildningspersonalens formella behörighet Parametern beskriver hur stor del av lärarna (timlärare i bisyssla inte medräknade) som enligt förordning har formell behörighet att verka som lärare vid yrkesläroanstalter. UTVÄRDERING 2011 MÅLSÄTTNING 2012 MÅLSÄTTNING ,5 % 66 % 60 % Uppdatering av personalens yrkeskunskap Denna parameter innebär att de kostnader som föranleds av uppdatering av personalens yrkeskunskap ställs i relation till alla personalkostnader inom samkommunen (dock inte personalkostnader för läroavtal). Kostnaderna för uppdatering av personalens yrkeskunskap inbegriper alla kostnader som uppstår p.g.a. denna verksamhet, såsom lönekostnader för personer som deltar i utbildning, deltagaravgifter, rese och inkvarteringskostnader, dagtraktamenten. Dessutom inkluderas kostnader för lärarnas arbetslivskontakter och kostnader för upprätthållande av arbetsförmågan. UTVÄRDERING 2011 MÅLSÄTTNING 2012 MÅLSÄTTNING ,5 % 3 % 3 % 9 Ekonomiplan

10 400 BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN SIFFERDELEN Budgetens bindningsnivå är resultatområde. Anslagen är bindande gentemot samkommunstämman på denna nivå. Inom resultatområdena har styrelsen rätt att omdisponera anslagen inom de funktionella och ekonomiska ramar samkommunstämman fastställt. Resultatområdena är: Ht Resultatområde, uppgiftshelhet Ansvarsperson 1 SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER Direktör 2 ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON Rektor 6 INVESTERINGSDELEN Direktör 8 FINANSIERINGSDELEN Direktör 9 RESULTATRÄKNINGSDELEN Direktör 401 BUDGETDIREKTIV FÖR 2013 Samkommunstämman ger följande direktiv för verkställigheten av budgeten för år Vid behov kan styrelsen under året utfärda närmare direktiv på basen av dessa. 1. Förpliktande innebörd Samtliga resultatområden och enheter bör i sin verksamhet följa budgetens funktionella och ekonomiska ramar och anpassa sin verksamhet till den godkända budgeten och de anslag som ingår i den. 2. Budgetens bindande nivåer Anslag får inte överskridas eller användas för annat än det i budgeten avsedda ändamålet. Anslagen inom resultatenheterna 103 VUXEN LÄROAVTALS OCH INTERNA UTBILDNINGSTJÄNSTER 206 INVEON PROJEKTVERKSAMHET fastställs som bindande nettoanslag, och kan således överskridas såvida överskridningen kan täckas med motsvarande inkomstöverskridning. Om anslaget inte räcker till bör anhållan om omdisposition göras och godkännas innan anslaget används. Styrelsen kan omdisponera anslag inom resultatområdet under förutsättning att resultatområdets totala anslag inte överskrids. 3. Anskaffningar Anskaffningar bör ske ekonomiskt och ändamålsenligt med beaktande av anskaffningsdirektiven. Styrelsens beslut om beslutsbefogenheter bör efterföljas och skyldigheten att föra skriftliga beslutsprotokoll också ifråga om anskaffningar noteras. Gällande anskaffningarna i investeringsbudgeten är anskaffningsförteckningen bindande både ifråga om anskaffningsobjekten och respektive anslag. 4. Övriga frågor Styrelse, direktör och rektor kan vid behov ge särskilda förhållningsregler, tolkningar och råd om budgeten och ekonomiplanen. Räkenskapsårets fakturor bör vara godkända för betalning senast den 15 januari Ekonomiplan

11 Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland VERKSAMHETSUTGIFTER VERKSAMHETSINKOMSTER Bokslut 2011 Budget 2012 PROGNOS Budget 2013 Förändring Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut Budget SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER / ALLMÄN FÖRVALTNING , INTERN FÖRVALTNING , VUXEN LÄROAVTALS OCH INTERNA UTBILDNINGSTJÄNSTER , UTVECKLING OCH KVALITETSSÄKRING , INTERNA SERVICEFUNKTIONER , FASTIGHETSFUNKTIONER , ÖVRIGA SERVICEFUNKTIONER , SAMMANLAGT , , , ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON 200 GEMENSAMMA KOSTNADER , , INVEON KULTUR , , INVEON TEKNIK , , INVEON HUSTEKNIK , , INVEON SERVICE , , INVEON STUDIESOCIALA FUNKTIONER , , INVEON PROJEKTVERKSAMHET , , SAMMANLAGT , , , VERKSAMHET SAMMANLAGT , , , Ekonomiplan

12 Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland PROGNOS Resultaträkning Bokslut 2011 Budget Budget 2013 Verksamhetens intäkter ,2 Försäljningsintäkter ,6 Personalintäkter (FPA etc) ,0 Hyresintäkter ,8 Övriga verksamhetsintäkter ,7 Bidrag 0,0 Ersättningar för prestationer ,1 Verksamhetens kostnader ,6 Löner ,9 Personalbikostnader ,0 Köp av tjänster ,8 Material, förnödenheter ,1 Hyror ,9 Övriga kostnader ,4 VERKSAMHETSBIDRAG ,0 Finansiella intäkter och kostnader ,1 Ränteintäkter och övriga finansieringsintäkter ,0 Räntekostnader och övriga finansieringskostna ,3 Kommunernas betalningsandel för ränta ,5 ÅRSBIDRAG ,7 Extraordinära inkomster 0,0 Avskrivningar enligt plan ,3 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,5 12 Ekonomiplan Förändring

13 Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyla Bokslut Finansieringskalkyl 2011 Budget 2012 PROGNOS 2012 Budget 2013 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel ,7 Årsbidrag ,8 Extraordinära poster Extraordinära poster, Korrigeringsposter Investeringar ,5 Byggnadsinvesteringar ,5 Passivenergihuset/Nytt eget projekt (Netto) Anskaffning av maskiner och utrustning Nettokassaflöde ,4 Finansieringens kassaflöde Förändringar i lånen Minskning av långfristiga lån Minskning av kortfristiga lån Förändring i eget kapital, kommunal betalningsa Övriga förändringar i likviditeten Förändring i förvaltat kapital och förvaltade me Förändring i omsättningstillgångar Förändring i fordringar Förändring Förändring i räntefria skulder Förändring av kassamedel ,7 Förändring av kassamedel Kassamedel Kassamedel Förändring av kassamedel ,1 13 Ekonomiplan

14 Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland Ekonomiplan VERKSAMHETSUTGIFTER Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Budget 2014 Budget SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER 101 ALLMÄN FÖRVALTNING INTERN FÖRVALTNING VUXEN LÄROAVTALS OCH INTERNA UTBILD UTVECKLING OCH KVALITETSSÄKRING INTERNA SERVICEFUNKTIONER FASTIGHETSFUNKTIONER ÖVRIGA SERVICEFUNKTIONER SAMMANLAGT ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON 200 GEMENSAMMA KOSTNADER INVEON KULTUR INVEON TEKNIK INVEON HUSTEKNIK INVEON SERVICE INVEON STUDIESOCIALA FUNKTIONER INVEON PROJEKTVERKSAMHET SAMMANLAGT VERKSAMHET SAMMANLAGT Ekonomiplan Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Budget 2013 Budget SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER 101 ALLMÄN FÖRVALTNING INTERN FÖRVALTNING VUXEN LÄROAVTALS OCH INTERNA UTBILDNINGSTJÄ UTVECKLING OCH KVALITETSSÄKRING INTERNA SERVICEFUNKTIONER FASTIGHETSFUNKTIONER ÖVRIGA SERVICEFUNKTIONER SAMMANLAGT ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON VERKSAMHETSINKOMSTER 200 GEMENSAMMA KOSTNADER INVEON KULTUR INVEON TEKNIK INVEON HUSTEKNIK INVEON SERVICE INVEON STUDIESOCIALA FUNKTIONER INVEON PROJEKTVERKSAMHET SAMMANLAGT VERKSAMHET SAMMANLAGT Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland Finansieringskalkyl Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel Investeringar Nettokassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i lånen Förändring av kassamedel Förändring av kassamedel Kassamedel Kassamedel Förändring av kassamedel Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland Resultaträkning Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 Verksamhetens intäkter Ersättningar för prestationer Verksamhetens kostnader VERKSAMHETSBIDRAG Finansiella intäkter och kostnader ÅRSBIDRAG Avskrivningar enligt plan RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Ekonomiplan

15 ANSKAFFNINGAR AV MASKINER OCH INVENTARIER Enhetens förslag Beredningens förslag Inveon TEKNIK VERKSTADSMEKNIKERUTBILDNINGEN Svarv Holzmann 1000INDIG Fräsmaskin Holzmann BF1000DDRO Gradsax Holzmann BSS1000P Datorer för VM dataklass Datorer för lärarrum Hand och specialverktyg BIL OCH LOGISTIKUTBILDNINGEN Motorarbetsfordon (hjullastare begagnad) Grävmaskin Volvo ECR Sandflak till lastbil Däckmaskin StregonTek PL1236IT Bränsleuppsamlingsstation SPIN Klädskåp för studerande Hand och specialverktyg Inveon HUSTEKNIK UTBILDNING INOM ELBRANSCHEN Hand och specialverktyg och mätutrustning Uppdatering av datautrustning Bord, stolar, hyllor etc Fastighetsreknik Programvara för undervisning BYGGNADSUTBILDNINGEN Basutrustning för bygg Uppdatering av Acad i klass Haki byggnadsställningar Maskiner och Handverktyg, Bygg VVS UTBILDNINGEN Maskiner och Handverktyg, rör Mapress tång + käftar Dammsugare 150, Förvaringsskåp till klassrum 300, Digitalisk mätapparatur, temperaturmätare SAMKOMMUNENS GEMENSAMMA ANSKAFFNINGAR Planerings / startanslag för Campus projektet Ekonomiplan

16 Inveon SERVICE FRISÖRUTBILDNINGEN Luftvärmepump till frisörsalongen Spjälgardiner till frisörsalongen KOSTUTBILDNINGEN Skärmaskin till kök Datorer ( 2 st ) till kök Högtalare,dokumentkamera,projektor,13 st lapt Blandningsmaskin Karhu Serveringslinje till personalrestaurangen Inveon KULTUR Kopieringsapparat MODE OCH TEXTIL UTBILDNINGEN 5 st provdockor Kamera för produktfotografering Uppdatering av handverktyg VISUELLA UTBILDNINGEN 10 st Wacom ritplattor á st wacom digipennor á st fotolampor á st videostativ á Kamera Canon 650D optik Utrustning för fotografering mikrofoner för videoundervisning st bakgrundstyg för studio á World program 20 licenser Grafikpress Inveon ALLMÄNNA ANSKAFFNINGAR Teknisk AV utrustning klassrum Studerandeboendet Städutrustning och fastighetsskötseln Idrottsutrustning / Blomster Datastödets anskaffningar Fysiksalens möbler och gardiner Fysiksalen, smartboard Fysiksalen, dokumentkamera SAMKOMMUNENS FÖRVALTNINGSANSKAFFNINGAR Uppdatering av datorer, möbler och programva Ekonomiplan

17 Att betala sammanlagt år 2013 per Borgå 54, ,00 54, , ,00 Lappträsk 3,02 577,00 3, , ,00 Lovisa 24, ,00 25, , ,00 Mörskom 1,08 206,00 1, , ,00 Sibbo 16, ,00 16, , ,00 Summa 100, ,00 100, , ,00 Räntor att betala och fördela ,00 Amortering att betala och fördela totalt , ,00 Att betala sammanlagt år 2013 per Borgå 54, ,00 54, , ,00 Lappträsk 3,02 251,00 3, , ,00 Lovisa 24, ,00 25, , ,00 Mörskom 1,08 90,00 1, , ,00 Sibbo 16, ,00 16, , ,00 Summa 100, ,00 100, , ,00 Räntor att betala och fördela 8 327,00 Amortering att betala och fördela totalt , ,00 ÄGARKOMMUNERNAS BETALNINGSANDELAR FÖR AMORTERINGAR OCH RÄNTOR 2013 Räntor att Amortering att Andel betala, Grundkapitalandel ökning av betala, kommunens Kommun studerande kommunens andel grundkapitalet ÄGARKOMMUNERNAS BETALNINGSANDELAR FÖR AMORTERINGAR OCH RÄNTOR 2014 Räntor att Amortering att Andel betala, Grundkapitalandel ökning av betala, kommunens Kommun studerande kommunens andel grundkapitalet ÄGARKOMMUNERNAS BETALNINGSANDELAR FÖR AMORTERINGAR OCH RÄNTOR 2015 Räntor att Amortering att Andel betala, Grundkapitalandel ökning av betala, kommunens Kommun studerande kommunens andel grundkapitalet Att betala sammanlagt år 2014 per Borgå 54,39 0,00 54,08 0,00 Lappträsk 3,02 0,00 3,06 0,00 Lovisa 24,67 0,00 25,51 0,00 Mörskom 1,08 0,00 1,02 0,00 Sibbo 16,84 0,00 16,33 0,00 Summa 100,00 0,00 100,00 0,00 Räntor att betala och fördela 0,00 Amortering att betala och fördela totalt 0,00 17 Ekonomiplan

18 Utvecklingen av antalet studerande i grundläggande yrkesutbildning i Inveon 20.1 och 20.9 årligen åren Övriga Sibbo Mörskom Lovisa Lappträsk Borgå 0 18 Ekonomiplan