EKONOMIPLAN BUDGET 2011

Transkript

1 EKONOMIPLAN BUDGET 211 Fastställd av samkommunstämman Träder i kraft

2 SAMKOMMUNEN FÖR YRKESUTBILDNING I ÖSTRA NYLAND EKONOMIPLAN SAMKOMMUNEN FÖR YRKESUTBILDNING I ÖSTRA NYLAND Samkommunen har 21 än en gång fått avslag på sin ansökan om tilläggsplatser från år 211 och utmaningen att med för få nybörjarplatser i relation till antalet sökande och studerande anpassa utbildningsutbudet också med tanke på ekonomiska aspekter blir viktigare att hantera. I samband med senaste ansökan fick samkommunen tillstånd att ordna förberedande och orienterande yrkesutbildning för unga, den så kallade yrkesstarten. Avsikten är att om möjligt förnya ansökan om tilläggsplatser år 211 eftersom samkommunen har 458 studerande och förväntas kunna öka antalet studerande under år 211. Frielever vilka inte ger samkommunen enhetsprisenlig finansiering, i värsta fall i flera små grupper, kan snabbt försämra samkommunens ekonomi. Enligt det principbeslut som samkommunstämman fattade hösten 29 är det möjligt att med egen finansiering överskrida antalet utbildningsplatser i tillståndet att ordna utbildning. Den andra stora utmaningen härrör sig till samkommunstämmans beslut att verksamheten skall fortsätta i samkommunal regi och att ett omfattande utvecklings och kvalitetsarbete skall leda till att undervisningsministeriets rekommendationer inom den så kallade yrkesinstitutstrategin inte förverkligas. Samtidigt har samkommunens största ägare startat en utredning som strävar efter nya strukturer för andra stadiet i östra Nyland med övergång från Styrelsen och samkommunstämman har beslutat utreda modeller och finansiering för nya gemensamma utrymmen för samkommunens all verksamhet, eventuellt förverkligade i samverkan med andra i regionen verksamma utbildningsanordnare. Utredningen har bromsats upp på grund av att Borgå stad inte reserverat en ansökt tomt för projektet. För det fortsatta utredningsarbetet föreslås anslag också i budgeten för år 211. Om utredningen leder till konkret och rationellt resultat kommer frågan att föreläggas en samkommunstämma i början av år 211. Samkommunen har en god ekonomi, ett högt antal studerande och en kvalitativt god utbildning. Som i tidigare ekonomiplaner har konstaterats har samkommunen både ekonomi, beredskap, förmåga och vilja att fortsätta som självständig enhet. 11 ALLMÄN FÖRVALTNING Samkommunens medlemskommuner och deras andel i samkommunens grundkapital per framgår ur tabellen. Kommunstrukturen har ändrat i landskapet från år 21 då kommunerna i Lovisa regionen förenat sina krafter. Fusionen gör samkommunens ägarstruktur homogenare och tydligare. Enligt tidigare principbeslut skall samkommunens resultat ackumuleras på ett vinst och förlustkonto i balansräkningen. Likaså har samkommunstämman beslutit att kommunernas betalningsandelar för lånet för utrymmeslösning i centrum av Borgå bokförs som ökningar av samkommunens grundkapital. Samkommunens grundavtal innehåller bestämmelser om beskuren rösträtt för ägarandelar som överskrider 5 %, men innehåller också bestämmelser om kvalificerad (2/3) majoritet för investeringsutgifter. Samkommunens grundkapital och dess fördelning Grundkapital Kommun Andel Borgå 54,8 % Sibbo 16,33 % Lovisa 25,5 % Lappträsk 3,6 % Mörskom 1,2 % Summa 1, % En viktig uppgift är att ha beredskap och vilja att vara med i arbetet att skapa nya strukturer för andra stadiets yrkesutbildning i östra Nyland. Det är en central uppgift att bevaka samkommunens personals och samkommunens utbildningars och studerandes intressen i dessa utredningar. Till den allmänna förvaltningen hör styrelsen och revisionsnämnden som förtroendevalda organ. Beslutsrätten och delegeringsnivån hålls på nuvarande nivå. Den nya, tydligare organisationen, det nya rationellare sättet att organisera utbildningen och de nya resurserna inom utvecklingsarbete, kvalitetssäkring, vuxenutbildning, läroavtalsutbildning och internationell verksamhet är nu inkörd och har visat sig fungera. 12 INTERN FÖRVALTNING Från har samkommunen en direktör med det övergripande ansvaret för samkommunens verksamhet, förvaltning och ekonomi. Till direktörens direkta ansvarsområde hör enligt organisationsschemat utrymmestjänsterna, den interna servicen, ekonomiförvaltningen och prognostiseringen. För den grundläggande utbildningsverksamhetens och dess ekonomi ansvarar yrkesinstitutets rektor. Rektor har i organisationen det odelade pedagogiska ansvaret gentemot styrelsen. Den interna förvaltningens centrala uppgift är att bevara samkommunens verksamhetsförutsättningar och existensberättigande så länge det är möjligt med beaktande av de yttre faktorer som relaterats ovan. Detta innebär ett nytt sätt att samarbeta med samkommunens ägarkommuner, med regionens näringsliv och med de statliga och regionala myndigheter som för sin del kan påverka existensberättigandet. De inre intressentgrupperna personalen och studerande bör involveras och engageras i detta arbete och vilket beaktats i arbetet med att uppgöra nya läroplaner utgående från riksomfattande examensgrunder för samkommunens utbildning. 2 Ekonomiplan

3 SAMKOMMUNEN FÖR YRKESUTBILDNING I ÖSTRA NYLAND EKONOMIPLAN VUXEN, LÄROAVTALS OCH INTERNA UTBILDNINGSTJÄNSTER Genom organisationsreformen har samkommunen utan tilläggspersonal skapat kunnat inleda utvecklingsprocessen gällande vuxen, läroavtalsoch interna utbildningstjänster samt internationell verksamhet. Sammanslagningen av samkommunens läroanstalter möjliggjorde inrättandet av en utbildningschefstjänst med ansvaret för utvecklandet av denna inom samkommunen eftersatta väsentliga servicehelhet. Resultatenheten förverkligar yrkesinstitutstrategins övergripande målsättningar genom att stärka studerandes förutsättningar för livslångt lärande, bemöta individuella kompetensbehov, förhindra marginalisering, trygga utbildningens tillgänglighet och stärka förutsättningarna för service och utvecklingsverksamhet för arbetslivet. Resultatenheten vill ha nära samarbete med olika aktörer för att främja vuxenutbildningens utveckling (kommissioner, länsstyrelser, förbund, arbetstagarorganisationer, företagare med flera). Yrkesinriktad tilläggsutbildning och fortbildning Samkommunen ordnar tilläggsutbildning och fortbildningskurser i enlighet med vad utbildningstillståndet medger och då efterfrågan uppstår, t.ex. som påbyggnadskurser i skolorna eller som utbildning genom gemensam upphandling i samarbete med övriga aktörer. Målsättningen är att komma igång med och främja utvecklingen av den svenskspråkiga yrkesinriktade tilläggsutbildningen (vuxenutbildning, fristående examen) inom samkommunen, att tillvarata samlat kunnande och sprida det, att utbyta idéer, att växa och utvecklas som examensarrangör. Resultatenheten arbetar för att öka arbetslivets kännedom om fristående examen och dess mångsidiga användningsmöjligheter, att öka antalet examina som kan avläggas på svenska och att skapa ett nätverk för samarbete mellan olika aktörer. Arrangerande av förberedande utbildningar för fristående examina förutsätter att samkommunens totala antal studieplatser är på en sådan nivå att en del av platserna kan avvaras för fristående examina. Utbildning som leder till examen för förare av kombinationsfordon planeras för lastbilsförare. Utbildningen säljs ut i en omfattning som är anpassad till fordonspark, lärarkapacitet och efterfrågan. Läroavtalsutbildning Samkommunens yrkesutbildning i form av läroavtal utökas kraftigt under planperioden Tidigare nämnda målsättningar angående tilläggsutbildningen gäller också för utbildning i form av läroavtal. Läroavtal kan göras mellan lämpliga arbetsgivare, studerande och läroanstalten om utbildningsformen är ändamålsenlig för samtliga parter. Läroavtal byggs upp så att man beaktar år 27:s föreskrift om personlig tillämpning och tidigare inlärt kunnande. Läroavtalsutbildning i ett yrke, sker i huvudsak på en eller flera arbetsplatser och kompletteras med teoretiska studier. Uppgörande, styrning och övervakning av avtalen sköts av samkommunens ansvariga i läroavtalsfrågor. Tillgodoseende av arbetslivets branschspecifika kompetensbehov och individernas utbildningsbehov är en helhet, arbetsplatsutbildning ordnas då behov och resurser finns och utbildning genom gemensam upphandling utnyttjas där det är mest ändamålsenligt. Service och utbildningsuppgifter för arbetslivet och små och medelstora företag Samkommunen ordnar kurser som tillgodoser arbetslivets och ungdomsutbildningens behov. Till exempel Heta arbeten, yrkeschaufförkompetensutbildning, arbetarskydd, arbetssäkerhet och hygienpass. Yrkesinstitutet samarbetar med arbetslivet inom gemensamma projekt. t.ex. som underleverantör. Ett utökat samarbete med övriga utbildningsanordnare, bransch och företagarorganisationer och bland annat Posintra ger ett heltäckande utbud utan överlappningar på språklig eller annan grund i Östra Nyland. Internationell verksamhet Den internationella verksamheten består av studieresor och samarbete, med utländska skolor, med utländska arbetsgivare, med regionala arbetsgivare, med branschernas centrala organisationer (nationella/internationella). Internationalism tas upp i den dagliga undervisningen till exempel inom studiehandledning. Resultatenheten bistår vid arrangemang kring yrkesinstitutets studerandes inlärning i arbete och studieresor utomlands. International Center Tradition for Art Ett internationellt center för konst och hantverk har grundas i Borgå under 21. Inveon deltar i projektet tillsammans med Borgå stad, Östra Nylands förbund/program för rysk kompetens, Borgå handelsläroverk och kulturbranschens aktiva genom föreningen Kansantaiteen edistämisyhdistys r.y. och en konsthögskola från Sankt Petersburg. 14 UTVECKLING OCH KVALITETSSÄKRING Bakgrund Målsättningen med samkommunens utvecklings och kvalitetssäkring är att uppnå de kvalitativa och kvantitativa krav som enligt undervisningsministeriet ställs på ett yrkesinstitut. Den nuvarande verksamheten koordineras och systematiseras samt kompletteras till de delar som yrkesinstitutstrategin förutsätter. Resultatet är ett dagsaktuellt kvalitetssäkringssystem enligt undervisningsministeriets rekommendation. Detta är en elementär del av den strategiska ledningen, som gäller alla branscher och områden samt alla verksamhetsnivåer. Verksamhet I och med att samkommunen av allt att döma kommer att upplösas och ansvaret för utbildningen överförs till en annan utbildningsanordnare från och med , har utvecklandet av kvalitetssystemet avbrutits och fokus överförts på skapandet av fungerande rutiner för studerandeadministrationen Samkommunens verksamhet kommer att styras av gällande strategi till slutet av år 212. Detta omfattar en vidareutveckling av skoladministrationsprogrammet Primus samt arbetsschemaprogrammets www anslutning Wilma på ett sådant sätt, att det stöder yrkesinstitutets strategiska målsättningar och rutiner. En av tyngdpunkterna under 211 kommer att vara en effektivering av användandet av elektroniska medel. Detta konkretiseras bland annat i att personalen kommer att börja använda lärplattformen Fronter. Målet är att förbättra informationsgången, att säkra tillgängligheten till de 3 Ekonomiplan

4 SAMKOMMUNEN FÖR YRKESUTBILDNING I ÖSTRA NYLAND EKONOMIPLAN fastställda dokument som används i institutet samt att minska på papperskonsumtionen enligt principen om hållbar utveckling. Detta kommer till en början att endast gälla rutiner som klassas inom detta resultatområde. Verksamheten utvärderas årligen. Utvärderingen skall omfatta bl. a. undervisning, läroplan, personal, faciliteter, internt kvalitetssystem och utbildningsresultat. Förutom självutvärdering så samlar Rådet för utbildningsutvärdering och Utbildningsstyrelsen årligen in olika uppgifter om de utbildningsområden som samkommunen upprätthåller. 15 INTERNA SERVICEFUNKTIONER Till de interna servicefunktionerna hör samkommunens kanslifunktioner, samkommunens ekonomiförvaltning och samkommunens informations och kommunikationsteknologi. Målsättningen är att med tidsenliga program, tidsenlig utrustning och snabba dataförbindelser kunna betjäna studerande och deras vårdnadshavare, personalen och samkommunens övriga intressenter. Också samkommunens omfattande fordonspark sköts centraliserat inom denna resultatenhet. 16 FASTIGHETSFUNKTIONER Samkommunens utrymmen både vid Edelfeltsstigen 1 och vid Lundagatan 8 sköts centraliserat inom denna resultatenhet. Fastigheternas skick speciellt vid Edelfeltsstigen 1 bör ägnas speciell uppmärksamhet också de närmaste åren. Beroende på hur undervisningsverksamheten inom Östra Nylands yrkesinstitut Inveon organiseras kan behov av snabba lösningar uppstå. Ändringar i utbildningsutbudet bör smidigt kunna lösas i princip inom nuvarande väggar trots att samkommunens studerandeantal ser ut att ytterligare öka den närmaste tiden. I budgeten för år 211föreslås anslag för utredning och inledning av en så kallad campus modell för andra stadiet på svenska i östra Nyland. Förutsättningarna för nya undervisningsutrymmen för hela Inveon på ett centralt ställe eventuellt i samverka med övriga utbildningsanordnare i regionen utreds så snabbt som en tomt kan reserveras för ändamålet. 17 ÖVRIGA SERVICEFUNKTIONER Till den del samkommunen är med i olika projekt kostnadsförs dessa inom denna resultatenhet om de inte av naturliga orsaker hör direkt till någon annan resultatenhet. Resultatenheten är nettobudgeterad. 2 ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON Samkommunens utbildning för yrkesinriktad grundexamen har sedan varit samlad i en enda läroanstalt, Östra Nylands yrkesinstitut Inveon, vilken utgör ett av samkommunens två resultatområden. Resultatområdets kvalitativa och kvantitativa målsättningar beträffande verksamhetens omfattning och kvalitet följer dem som uppgjorts för samkommunen. Den interna kvalitetsutvecklingen är en integrerad del av läroplansarbetet som pågått sedan yrkesinstitutets grundande och som fortsätter under verksamhetsåret 21. Yrkesinstitutets kärnverksamhet är undervisning för yrkesinriktade grundexamina, samt till denna hörande stödfunktioner. Nya rutiner har skapats och processerna har beskrivits inom utvecklingsarbetet i samband med dess första delmål: nya läroplaner för all utbildning. Utvecklingsarbetet och den konkreta verksamheten styrs aktivt i enlighet med samkommunens strategi och dess målbeskrivning, och samarbetet med resultatenheten 14 UTVECKLING OCH KVALITETSSÄKRING fördjupas ytterligare. I gemensam ansökning 211 erbjuder yrkesinstitutet 173 studieplatser vilket, om de alla fylls, bevarar institutets studerandeantal vid ca 46 studerande. Detta innebär en fortsatt liten överskridning av samkommunens utbildningstillstånd. Inför beslut om platser i påföljande gemensam ansökning behövs därför en prognostisering och en intensiv dialog med arbetslivet som möjliggör en ändamålsenligt begränsad antagning enligt det lokala arbetskraftsbehovet. Yrkesinstitutets verksamhet är uppdelad i sex resultatenheter (kostnadsställen) enligt indelningen nedan. Yrkesinstitutet erbjuder från och med verksamhetsåret Orienterande och förberedande utbildning för grundläggande yrkesutbildning, den s.k. Yrkesstarten. I gemensam ansökan har 8 platser annonserats. För planeringen och utvecklingen beräknas yrkesinstitutet erhålla speciellt statsunderstöd. En befattning som skolgångsbiträde/coach inrättas enligt budgetramarna. Målet är att kunna erbjuda studerande med speciella behov ett ökat utbud av stöd som handleder dem i att utveckla strategier för att självstyrande klara av studier, elevhemsboende och övergång till arbetslivet. 2 GEMENSAMMA KOSTNADER Till resultatenheten hör rektor och institutets lärare i studier som kompletterar yrkeskunnande (tidigare gemensamma studier). Under verksamhetsåret förstärks den pedagogiska planeringen och utvecklingen i och med att tid frigörs från arbetet med den nya organisationen. Utbudet av nätbaserade studierna differentieras och lärarnas kunnande inom ny undervisningsteknologi uppdateras. Inlärning i arbete Inlärning i arbete förlängdes med beslut av styrelsen hösten 29 från det lagstadgade minimum 2 sv till 24 sv. Omfattningen har fastställts i yrkesinstitutets nya läroplan, men skall ytterligare utvärderas. Målen med förlängningen är såväl pedagogiska som administrativa. Under verksamhetsåret fördjupas kontakterna till arbetslivet och den dialog som pågår mellan yrkesinstitutet och arbetslivet dokumenteras på sätt som kvalitetssäkringen kräver. 4 Ekonomiplan

5 SAMKOMMUNEN FÖR YRKESUTBILDNING I ÖSTRA NYLAND EKONOMIPLAN Yrkesteam och yrkesprov Yrkesinstitutet har vid verksamhetsårets ingång fyra nya yrkesteam. Yrkesteamens uppgift är att ansvara för yrkesprovens planering och bedömning, att fatta beslut i ärenden som baseras på studerandes anhållan om rättelse av bedömning, samt att fungera som ett diskussionsforum för utbildning och arbetsliv. I och med att de nya examensgrunderna tas i bruk och undervisningen förverkligas, ökar betydelsen av den bedömning som görs genom yrkesprov. Deras planering, organisering och bedömning skall därför kvalitetssäkras under verksamhetsåret. Utvecklandet av yrkesteamens arbete är en självklar del i strävan att säkerställa studerandes rättsskydd i bedömningen. För utvecklingsarbetet har yrkesinstitutet beviljats ett separat statsunderstöd via utbildningsstyrelsen. Gruppindelning och schemaläggning Arbetsfördelningen för läsåret visar att det finns behov av att granska den modell som används vid schemaläggningen för att kunna garantera en effektiv användning av undervisningens resurser. Vid revideringen av schemaläggningen eftersträvas en modell som säkrar studerandes rätt att ingå i en sådan gemenskap som främjar trivsel och trygghet i läroanstalten. Undervisningsteknologi Yrkesinstitutets tekniska utrustning för undervisning uppdateras och den virtuella lärmiljön utvecklas. En viktig del i utvecklingsarbetet är uppdateringen av lärarnas kompetens inom nätundervisning, vilket i första hand kommer att ske inom Gynsam projektet. Ny teknik i undervisningen koordineras med behovet av datorutrustning för användningen av studerandeadministrationsprogrammet Primus och kommunikationsprogrammet Vilma. 21 INVEON KULTUR Resultatenheten Inveon kultur omfattar artesanutbildning (hantverk och konstindustri; miljöplanering och byggande samt planering och tillverkning av föremål/mode) samt bildartesanutbildning (visuell framställning; grafisk planering och skulptur/smyckekonst) i Inveons lokaler vid Lundagatan 8, i centrum av Borgå. Utbildningen inom miljöplanering och byggande förverkligas som ett försök med utvidgad inlärning i arbete (4 7 studieveckor enligt individuell plan). Antagningen till programmet sker 211 i samverkan med antagningen till husbyggarutbildningen inom en ny antagningsenhet, byggnadsteknik. Förhoppningen är att underlätta rekryteringen till studierna i miljöplanering och byggande. Utbildningen bedöms vara viktig i och med regionens exceptionellt stora byggnadsbestånd som är kulturhistoriskt betydelsefullt. 22 INVEON TEKNIK Resultatenheten Inveon teknik omfattar utbildningarna inom bilbranschen, logistik samt maskin och metallbranschen i Inveons lokaler vid Edelfeltsstigen 1. Utbildning för kombinationsfordonsförare har inletts hösten 21 och samarbetet med samkommunens vuxenutbildning inom ramen för kompetens/kunskapscentrum för yrkeschaufförer fördjupas. I undervisningen satsar enheten på utvecklandet av de nyckelkompetenser som är speciellt betydelsefulla i enhetens branscher. 23 INVEON HUSTEKNIK Resultatenheten Inveon husteknik omfattar utbildningarna inom husbyggnad, el och automation, datateknik och datakommunikation samt husteknik/vvs i Inveons lokaler vid Edelfeltsstigen 1. Utbildningen till ICT montör inleddes hösten 21 med ny läroplan. Enhetens projekt med att bygga ett passivenergihus i egen regi, vilket inleddes på hösten 29, fortsätter och utgör en central del av de lärmiljöer yrkesinstitutet erbjuder. Antagningen till grundexamen för husbyggare sker via den med artesanutbildningen gemensamma antagningsenheten byggnadsteknik. 24 INVEON SERVICE Resultatenheten Inveon service omfattar utbildningarna inom hotell, restaurang och cateringbranschen samt hårbranschen i Inveons lokaler vid Edelfeltsstigen 1. Tyngdpunkten inom kockutbildningen ligger på matproduktion, kundbetjäning, kvalitet, samarbete och ansvar. Inom frisörutbildningen betonas marknadsföring, kundbetjäning och trivsel. Vardera utbildningen erbjuder undervisning i praktiska arbetsuppgifter vilka också är genuina produktions och kundbetjäningsuppgifter riktade till studerande, personal och utomstående kunder. Enhetens undervisningsutrymmen utvecklas och arbetet med att utarbeta vuxenutbildning inleds. 25 INVEON STUDIESOCIALA FUNKTIONER Det övergripande målet för studerandevården i yrkesinstitutet är att vidareutveckla det nätverk av stödtjänster som behövs för att erbjuda alla studerande en trygg och likvärdig studiemiljö och därmed öka trivseln och förebygga studieavbrott. I studerandevårdsteamet ingår rektor, studiehandledare, kurator och speciallärare. Studerandehälsovården handhas av Borgå stad. En viktig roll i stödet för studeranden spelar grupphandledaren, vilken är en aktiv länk mellan studerande och studerandevårdsteamet. Studerandevården för ungdomar under 18 år sker i nära samarbete med hemmen. Studerandehälsovården handhas av Borgå stad. För år 211 fästs speciell vikt vid studerandevårdsteamets välmående genom att satsa på handledning i grupp för teamets medlemmar. För att kunna utveckla arbetet poängteras också fortsatt fortbildning. Samarbetet med vårdnadshavarna stöds av informations och temakvällar samt utvecklandet av det elektroniska kommunikationssystemet Wilma 5 Ekonomiplan

6 SAMKOMMUNEN FÖR YRKESUTBILDNING I ÖSTRA NYLAND EKONOMIPLAN INVEON PROJEKTVERKSAMHET Förutom det fortsatta utvecklingsarbete som karakteriserar yrkesinstitutets verksamhet finns specialområden som kräver extra satsningar. Detta utvecklingsarbete görs ofta i form av externt finansierade projekt Flexteam Öst och Gynsam Flexteam Öst fortsätter att utvecklas och erbjuda de konkreta ramarna för studerandes lagstadgade rätt att välja utbildning från mera än en upprätthållares utbud. En del av de utvecklingsuppgifter för vilka det ännu inte funnits resurser, har överförts till det nya projektet Gynsam. Projektet Gynsam utvecklar utbudet och kompetensen inom nätbaserade studier. Målet är att kunna erbjuda fullständiga dubbelexamina på fyra år, samt att ge studerande som studerar för en examen möjligheter till individuella, fördjupande studier. Projektet Gynsam har extern finansiering och administreras av Lovisa stad, medan Flexteam Öst finansieras av de deltagande utbildningsanordnarna Utbildningsunionen Utbildningsunionen är ett samarbets och utvecklingsprojekt där samkommunen haft och fortsätter att ha en aktiv roll. Utbildningsunionens mål är att koordinera och informera om den östnyländska, svenska andra stadiets utbildning så att högsta möjliga kvalitet och effektivitet kan garanteras också i framtiden. Projektet finansieras av deltagande upprätthållarna av utbildning Utvecklande av yrkesprov I och med att de nya examensgrunderna tas i bruk ökar betydelsen av yrkesprov som utvärderingsmetod. I Inveon är utvecklingsarbetet starkt knutet till utvecklandet av yrkesteamens arbete Framgångsrik ung företagare Enligt de nya examensgrunderna skall varje studerande undervisas i entreprenörskap och företagsamhet minst 5 studieveckor. En del av undervisningen kan integreras i yrkesstudier och har karaktären av internt entreprenörskap och projektinriktat tänkande, medan den i andra fall undervisas som direkta studier som förbereder för konkret företagsverksamhet. Projektet har extern finansiering ännu under våren varefter verksamheten skall vara integrerad i den läroplansbaserade undervisningen Försök med utvidgad inlärning i arbete Inveon inledde 29 ett försök med utvidgad inlärning i arbete. Projektet har extern finansiering och en utbildningsplanerare har anställts. Projektets mål är att utveckla en modell för yrkesinstitutet att erbjuda individuella studiestigar i enlighet med undervisningsministeriets yrkesinstitutstrategi, samt att erbjuda arbetslivet ett lokalt anpassat utbildningsutbud. Projektet har beviljats fortsatt finansiering för år Må bra i Inveon! införande av arbetskapacitetsintyget Under projektnamnet Må bra i Inveon! tas yrkeskapacitetspassen i bruk läsåret Yrkeskapacitetspasset är ett särskilt intyg som utfärdas till sådana studerande som avlägger 5 sv med mål att stöda den egna hälsan, aktiviteten och arbetsförmågan. Yrkeskapacitetspasset har lanserats av utbildningsstyrelsen och arbetslivet och koordineringen handhas av Saku ry. Till införandet av arbetskapacitetspasset fogas verksamhet som befrämjar hälsosamma mat och sömnvanor samt förebygger tobaksrökning Övriga projekt Inveon deltar också i övriga utvecklingsprojekt vilka är gemensamma för ett flertalet svenska yrkesutbildare i Finland. De flesta av dessa projekt administreras av Yrkesakademin i Vasa. Till projekten hör Fortify (branschträffar för yrkeslärare), Yrkesproffs 2 (utveckling av yrkesprov och en uppgiftsbank) samt personalutbildning för hållbar utveckling och för jämställdhet och likabehandling. 3. BUDGET 211 OCH EKONOMIPLAN Enhetsprisenliga ersättningarna 211 I enhetsprisenliga ersättningarna kommer resultatfinansieringens andel att successivt ökas och utvecklas. År 26 avskiljdes 2 % av finansieringen att delas ut på basen av resultatet enligt fastställda parametrar medan man avser att fördela 3 % som premier från år 211. Från år 211 införs en genomslagskraftsmätare som mäter de studerandes sysselsättning, övergång till fortsatta studier, genomströmning och avbrott i studierna. Denna parameter ersätter de tidigare separata mätarna av genomströmning, avbrott, sysselsättning, benägenhet till fortsatta studier. Avvikande från tidigare beräknas genomslagskraften för samma sampel studerande. Enligt de vecka 4 publicerade resultatet är samkommunens yrkesutbildning mycket resultatrik och placeringen är i absoluta landseliten. Inverkan på finansieringen år 211 är positiv, beloppet torde överskrida,3 M. Också de behovsprövade förhöjningarna av enhetspriserna som utlovats om man bildar större utbildningsanordnare tas av från de totala enhetspriserna. Eftersom samkommunen ej känner till kommande förändringar i utbildningsanordnarnätet kan ansökan om tilläggsfinansiering ej inlämnas för år 211. För samkommunens del beräknas enhetspriserna år 211 uppgå till 5, M en ökning med drygt tio procent från nivån i budgeten för år 21. Beroende på resultatfinansieringens slutliga nivå 211 och eventuella inbesparingar i statens budget kan summan visa sig vara för optimistisk. 32 Övriga inkomster De övriga inkomsterna består huvudsakligen av ersättningar för kundarbeten som studerande utför. Dessa inkomster har budgeterats till samma nivå som 21, eftersom studerande har en ökad andel inlärning i arbete (från 2 studieveckor till 24) i studierna är en höjning av dessa inkomster inte motiverad. 6 Ekonomiplan

7 SAMKOMMUNEN FÖR YRKESUTBILDNING I ÖSTRA NYLAND EKONOMIPLAN Löner och personalbikostnader För budgeteringen av löner tillämpas den timresursfördelning som styrelsen fastställt för läsåret och de månadslöner denna gav upphov till. Beräkningen av löner sker enligt gällande avtal. Personalbikostnaderna budgeterats enligt meddelanden från respektive försäkringsanstalt. En nivåförhöjning gällande personalutbildning och personalhälsovård har beaktats. Likaså reserveras resurser för arbetshandledning för speciellt utsatta personalgrupper. Från 211 införs kultur eller motionssedlar för att stimulera personalen till egna initiativ i bevarandet av sin hälsa. 34 Övriga kostnader För övriga verksamhetskostnader är beloppen i princip de samma som i budgeten för år 21. Detta innebär reellt en minskning av anslagen. Värme och elkostnaderna är svårbudgeterade, stora prishöjningar på energin är att vänta enligt energibranschens uppskattningar, beskattningen av naturgas ökar dessvärre uppvärmningskostnaderna uppskattningsvis med 2 % också efter den lindring i beskattningen som nu aviserats. Fastighetsskatten har så gott som fördubblats för samkommunens del år Investeringar Investeringarna finansieras inom ramen för de enhetsprisenliga ersättningarna och av kommunerna debiteras således inga direkta betalningsandelar. Storleken på förslagen till investeringar i lös egendom uppgick till euro. Passivenergihuset i egen regi slutförs i slutet av året och finansieringen har beaktats i ekonomiplanen. Eftersom samkommunen strävar efter en ekonomi som fortsättningsvis är i balans och då övergången till yrkesinstitut kräver vissa grundläggande satsningar har investeringsnivån för ersättande anskaffningar fastställts till 2 euro år 211. Samkommunens goda ekonomi möjliggör denna nödvändiga satsning för att trygga en stabil utveckling på verksamheten inom samkommunens yrkesinstitut, Inveon. Samkommunstämman fastställer investeringarna enligt separat lista, som är bindande. 36 Resultatbaserad finansiering inom yrkesutbildningen Från år 22 har ett system med resultatbaserad finansiering varit i bruk inom yrkesutbildningen. Detta betyder att en allt större del av finansieringen till utbildningsanordnarna kommer att beviljas på basen av fastställda resultatparametrar. Sålunda skall 3 % av statens totala finansiering avskiljts till en resultatbaserad del. Samkommunen följer upp de parametrar som är en del av den resultatbaserade finansieringen. En utredning av resultatlön inom samkommunen skall göras. I samband med den utreds huruvida en del av den resultatbaserade tilläggsfinansieringen som samkommunen erhåller då verksamhetens resultat förbättras kan användas för att premiera personalen. 37 Parametrar i resultatbaserad finansiering Utbildningstillståndets användningsgrad Samkommunen har ett utbildningstillstånd på 45 studerande. Utbildningstillståndets användningsgrad beskriver hur stor andel av anordnarens utbildningsplatser som utnyttjas. Antalet studerande räknas varje år 2.1 och 2.9, och antalet meddelas till utbildningsstyrelsen. Utbildningstillståndets användningsgrad räknas ut som ett medeltal av dessa två datum. UTVÄRDERING 29 MÅLSÄTTNING 21 MÅLSÄTTNING ,5 % 15 % 15 % Graden av avbrutna studier Graden av avbrutna studier innefattar de studerande som avbrutit sina studier utan att avlägga examen eller utan att placera sig i arbetslivet. (s.k. negativt avbrott). UTVÄRDERING 29 MÅLSÄTTNING 21 MÅLSÄTTNING 211 1,2 % < 2% < 2% Graden av genomförda examina Graden av genomförda examina innebär hur stor del av de antagna i en viss studerandegrupp som utexamineras inom lagstadgad tid (4 år). UTVÄRDERING 29 MÅLSÄTTNING 21 MÅLSÄTTNING ,7 % > 9 % > 9 % Utbildningspersonalens formella behörighet Parametern beskriver hur stor del av lärarna (timlärare i bisyssla inte medräknade) som enligt förordning har formell behörighet att verka som lärare vid yrkesläroanstalter. UTVÄRDERING 29 MÅLSÄTTNING 21 MÅLSÄTTNING % > 7 % > 7 % 7 Ekonomiplan

8 SAMKOMMUNEN FÖR YRKESUTBILDNING I ÖSTRA NYLAND EKONOMIPLAN Uppdatering av personalens yrkeskunskap Denna parameter innebär att de kostnader som föranleds av uppdatering av personalens yrkeskunskap ställs i relation till alla personalkostnader inom samkommunen (dock inte personalkostnader för läroavtal). Kostnaderna för uppdatering av personalens yrkeskunskap inbegriper alla kostnader som uppstår p.g.a. denna verksamhet, såsom lönekostnader för personer som deltar i utbildning, deltagaravgifter, rese och inkvarteringskostnader, dagtraktamenten. Dessutom inkluderas kostnader för lärarnas arbetslivskontakter och kostnader för upprätthållande av arbetsförmågan. UTVÄRDERING 29 MÅLSÄTTNING 21 MÅLSÄTTNING % 2 % 2 % Etablering i arbetslivet Parametern beskriver andelen av de utexaminerade som placerar sig i arbetslivet. I statistiken ingår de utexaminerade under 3,5 år tillbaka. (Uppgifterna fås från statistikcentralen). UTVÄRDERING 29 MÅLSÄTTNING 21 MÅLSÄTTNING ,1 % > 75 % > 75% Etablering i fortsatta studier Med denna parameter avses hur stor andel av de utexaminerade som studerar vidare i yrkeshögskolor eller högskolor. Utbildningsanordnarens situation jämförs med hela landet. (Uppgifterna fås från statistikcentralen). Också i denna statistik ingår de utexaminerade under 3,5 år tillbaka. UTVÄRDERING 29 MÅLSÄTTNING 21 MÅLSÄTTNING ,6 % > 15 % >15 % 8 Ekonomiplan

9 SAMKOMMUNEN FÖR YRKESUTBILDNING I ÖSTRA NYLAND EKONOMIPLAN BUDGET 211 OCH EKONOMIPLAN SIFFERDELEN Budgetens bindningsnivå är resultatområde. Anslagen är bindande gentemot samkommunstämman på denna nivå. Inom resultatområdena har styrelsen rätt att omdisponera anslagen inom de funktionella och ekonomiska ramar samkommunstämman fastställt. Resultatområdena är: Ht Resultatområde, uppgiftshelhet Ansvarsperson 1 SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER Direktör 2 ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON Rektor 6 INVESTERINGSDELEN Direktör 8 FINANSIERINGSDELEN Direktör 9 RESULTATRÄKNINGSDELEN Direktör 41 BUDGETDIREKTIV FÖR 211 Samkommunstämman ger följande direktiv för verkställigheten av budgeten för år 211. Vid behov kan styrelsen under året utfärda närmare direktiv på basen av dessa. 1. Förpliktande innebörd Samtliga resultatområden och enheter bör i sin verksamhet följa budgetens funktionella och ekonomiska ramar och anpassa sin verksamhet till den godkända budgeten och de anslag som ingår i den. 2. Budgetens bindande nivåer Anslag får inte överskridas eller användas för annat än det i budgeten avsedda ändamålet. Anslagen inom resultatenheterna 13 VUXEN LÄROAVTALS OCH INTERNA UTBILDNINGSTJÄNSTER 17 ÖVRIGA SERVICEFUNKTIONER 26 INVEON PROJEKTVERKSAMHET fastställs som bindande nettoanslag, och kan således överskridas såvida överskridningen kan täckas med motsvarande inkomstöverskridning. Om anslaget inte räcker till bör anhållan om omdisposition göras och godkännas innan anslaget används. Styrelsen kan omdisponera anslag inom resultatområdet under förutsättning att resultatområdets totala anslag inte överskrids. 3. Anskaffningar Anskaffningar bör ske ekonomiskt och ändamålsenligt med beaktande av anskaffningsdirektiven. Styrelsens beslut om beslutsbefogenheter bör efterföljas och skyldigheten att föra skriftliga beslutsprotokoll också ifråga om anskaffningar noteras. Gällande anskaffningarna i investeringsbudgeten är anskaffningsförteckningen bindande både ifråga om anskaffningsobjekten och deras anslag. 4. Övriga frågor Styrelse, direktör och rektor kan vid behov ge särskilda förhållningsregler, tolkningar och råd om budgeten och ekonomiplanen. Räkenskapsårets fakturor bör vara godkända för betalning senast den 15 januari Ekonomiplan

10 SAMKOMMUNEN FÖR YRKESUTBILDNING I ÖSTRA NYLAND EKONOMIPLAN Ekonomiplan för Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter 11 ALLMÄN FÖRVALTNING INTERN FÖRVALTNING VUXEN LÄROAVTALS OCH INTERNA UTVECKLING OCH KVALITETSSÄKRING INTERNA SERVICEFUNKTIONER FASTIGHETSFUNKTIONER ÖVRIGA SERVICEFUNKTIONER SAMMANLAGT ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter 2 GEMENSAMMA KOSTNADER INVEON KULTUR INVEON TEKNIK INVEON HUSTEKNIK INVEON SERVICE INVEON STUDIESOCIALA FUNKTIONER INVEON PROJEKTVERKSAMHET SAMMANLAGT VERKSAMHET SAMMANLAGT Finansieringskalkyl för Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel Årsbidrag Extraordinära poster Extraordinära poster, Korrigeringsposter Investeringar Byggnadsinvesteringar Reparationsinvesteringar Anskaffning av maskiner och utrustning Nettokassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i lånen Minskning av långfristiga lån Minskning av kortfristiga lån Förändring i eget kapital, kommunal betalningsande Övriga förändringar i likviditeten Förändring i förvaltat kapital och förvaltade mede Förändring i omsättningstillgångar Förändring i fordringar Förändring i räntefria skulder Förändring av kassamedel, verksamheten Förändring av kassamedel Kassamedel 1.1 Kassamedel Förändring av kassamedel Ekonomiplan Resultaträkning för Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter Bidrag Ersättningar för prestationer Verksamhetens kostnader Löner Personalbikostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter Hyror Övriga kostnader VERKSAMHETSBIDRAG Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter och övriga finansieringsintäkter Räntekostnader och övriga finansieringskostnader Kommunernas betalningsandel för ränta ÅRSBIDRAG Extraordinära inkomster Avskrivningar enligt plan RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT

11 SAMKOMMUNEN FÖR YRKESUTBILDNING I ÖSTRA NYLAND EKONOMIPLAN Verksamhetens intäkter , Försäljningsintäkter , Avgiftsintäkter, Hyresintäkter , Övriga verksamhetsintäkter , Bidrag , Ersättningar för prestationer , Verksamhetens kostnader , Löner , Personalbikostnader , Köp av tjänster , Material, förnödenheter , Hyror , Övriga kostnader , VERKSAMHETSBIDRAG , Finansiella intäkter och kostnader , Ränteintäkter och övriga finansieringsintäkter , Räntekostnader och övriga finansieringskostna , Kommunernas betalningsandel för ränta , ÅRSBIDRAG , Extraordinära inkomster 5 566, Avskrivningar enligt plan , RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT , Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland Resultaträkning Budget 29 Bokslut 29 Budget 21 Prognos 21 Budget 211 Föränd Bokslut 28 ring 11 Ekonomiplan

12 SAMKOMMUNEN FÖR YRKESUTBILDNING I ÖSTRA NYLAND EKONOMIPLAN Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyla Budget Bokslut Budget 21 Prognos 21 Budget 211 Bokslut Finansieringskalkyl Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel , Årsbidrag , Extraordinära poster Extraordinära poster, Korrigeringsposter Investeringar , Byggnadsinvesteringar , Reparationsinvesteringar Anskaffning av maskiner och utrustning Nettokassaflöde , Finansieringens kassaflöde Förändringar i lånen Minskning av långfristiga lån Minskning av kortfristiga lån Förändring i eget kapital, kommunal betalningsa Övriga förändringar i likviditeten Förändring i förvaltat kapital och förvaltade me Förändring i omsättningstillgångar Förändring i fordringar Förändring i räntefria skulder Förändring av kassamedel, verksamheten , Förändring Förändring av kassamedel Kassamedel Kassamedel Förändring av kassamedel , Ekonomiplan

13 SAMKOMMUNEN FÖR YRKESUTBILDNING I ÖSTRA NYLAND EKONOMIPLAN Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland VERKSAMHETSUTGIFTER VERKSAMHETSINKOMSTER Budget 29 Bokslut 29 Budget 21 Prognos 21 Budget 211 Budget 29 Bokslut 29 Budget 21 Budget 211 Förändring 1 SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER 11 ALLMÄN FÖRVALTNING ,,,, 12 INTERN FÖRVALTNING , ,93 2, 4 82, 13 VUXEN LÄROAVTALS OCH INTERNA , ,65 17,, 14 UTVECKLING OCH KVALITETSSÄKRING ,9,, 167,86 15 INTERNA SERVICEFUNKTIONER , ,16 1 8, ,91 16 FASTIGHETSFUNKTIONER , , ,, 17 ÖVRIGA SERVICEFUNKTIONER , 1, 1, 328,47 SAMMANLAGT , 9 6, 9 841,4 92 6, ,24 2 ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON 2 GEMENSAMMA KOSTNADER , , , 755,61 21 INVEON KULTUR , ,64, 1 791,55 22 INVEON TEKNIK , ,2 23 7, ,7 23 INVEON HUSTEKNIK , , , ,6 24 INVEON SERVICE , , , 3 64,78 25 INVEON STUDIESOCIALA FUNKTIONER , , , 12 79,61 26 INVEON PROJEKTVERKSAMHET , ,49 81, ,92 SAMMANLAGT , , , , ,6 VERKSAMHET SAMMANLAGT , , , , ,84 13 Ekonomiplan

14 SAMKOMMUNEN FÖR YRKESUTBILDNING I ÖSTRA NYLAND EKONOMIPLAN ANSKAFFNINGAR AV MASKINER OCH INVENTARIER Inveon TEKNIK Inveon SERVICE 8 5 VERKSTADSMEKNIKERUTBILDNINGEN FRISÖRUTBILDNINGEN Uppdatering av Surfcam program 2 Startpaket av påbyggnadsnaglar + 2st arbetsbord 75 Strålningsskydd för bågsvets 2 1 st. Bärbar dator med utrustning + printer 1 25 Pelarborrmaskin (Titan FG 45 MK 4) 3 5 Biozone 18 Luftrenare 55 Hand och specialverktyg 2 KOSTUTBILDNINGEN BIL OCH LOGISTIKUTBILDNINGEN Mikrovågsugn DEC 11 E 1 Bromstvätt Alto Nilfisk BW st. Dator med skärm 6 Motorarbetsfordon (hjullastare) 63 Retur och kombinations vagnar+ tillbehör 1 45 Hand och specialverktyg 3 1 Kutter och grönsaksskärare Multi Green Läromedelspaket Can bussteknik Liber/MS 5 2 Universalmaskin XBEF1S 2 Verkstads hydraulpress 5t KPD 5A Inveon KULTUR 16 1 Skakplattor Altus PD 252E 2 5 MODE OCH TEXTIL UTBILDNINGEN Inveon HUSTEKNIK raksömsmaskiner 2 st 3 UTBILDNING INOM ELBRANSCHEN utrustning till färgeriet 1 95 Uppdateringar och basutrustning 6 39 bärbara datorer inkl usb minnesenhet 1 48 Lexmark W84N A3 svartvit printer för elritningar 2 39 uppdatering av handverktyg 7 Verkstadsutrustning VISUELLA UTBILDNINGEN Klassrumsutrustning 8 5 Takställ, hörlurar och låsbart vitrinskåp 1 9 uppdatering av handverktyg 2 83 BYGGNADSUTBILDNINGEN Blixt Ranger quatro set inkl lampor 4 15 Cad klassrum i 4:an 15 MILJÖBYGGESUTBILDNINGEN Maskiner och handverktyg 8 Utrustning och handverktyg etc Värmekamera 3 5 Datorer till byggbaracken; bygglabbet Inveon ALLMÄNNA ANSKAFFNINGAR 31 Datorlösning som stöder användningen av Wilma 2 VVS UTBILDNINGEN Studerandeboendet 4 Maskiner och handverktyg Städutrustning och fastighetsskötseln 5 Automig 181 UPS 1 5 Kansliernas utrustning och möbler 2 Pressmaskin Uni press SAMKOMMUNENS GEMENSAMMA ANSKAFFNINGAR SAMKOMMUNENS FÖRVALTNINGSANSKAFFNINGAR 56 5 Egnahemshusprojektet, aktiv /passivenergihus Personaladministrativ programvara och utrustning 2 Planerings / startanslag för Campus projektet 2 Opreciserade anskaffningar vilka fastställs av styrelsen Ekonomiplan

15 SAMKOMMUNEN FÖR YRKESUTBILDNING I ÖSTRA NYLAND EKONOMIPLAN ÄGARKOMMUNERNAS BETALNINGSANDELAR FÖR AMORTERINGAR OCH RÄNTOR 211 Räntor att Amortering att Andel Grundkapit Kommun betala, betala, studerande al andel kommunens kommunens Att betala sammanlagt år 211 per Borgå 55, , 54, , , Lappträsk 3, , 3,6 3 72, 5 153, Lovisa 22, , 25, , 39 72, Mörskom,97 382, 1,2 1 24, 1 622, Sibbo 17, , 16, , , Summa 1, , 1, , , Räntor att betala och fördela 39 56, Amortering att betala och fördela totalt , , ÄGARKOMMUNERNAS BETALNINGSANDELAR FÖR AMORTERINGAR OCH RÄNTOR 212 Räntor att Amortering att Att betala Andel Grundkapit Kommun betala, betala, sammanlagt år studerande al andel kommunens kommunens 212 per Borgå 55, , 54, , , Lappträsk 3, , 3, , 9 994, Lovisa 22, , 25, , 8 879, Mörskom,97 286, 1, , 3 26, Sibbo 17, , 16, , 52 85, Summa 1, , 1, , , Räntor att betala och fördela 29 6, Amortering att betala och fördela totalt , , ÄGARKOMMUNERNAS BETALNINGSANDELAR FÖR AMORTERINGAR OCH RÄNTOR 213 Räntor att Amortering att Andel Grundkapit Kommun betala, betala, studerande al andel kommunens kommunens Att betala sammanlagt år 213 per Borgå 55, , 54, , , Lappträsk 3,62 727, 3, , 9 941, Lovisa 22, , 25, , 81 29, Mörskom,97 194, 1,2 3 71, 3 265, Sibbo 17, , 16, , , Summa 1, 2 67, 1, 31, , Räntor att betala och fördela 2 67, , Amortering att betala och fördela totalt 31, 15 Ekonomiplan

16 SAMKOMMUNEN FÖR YRKESUTBILDNING I ÖSTRA NYLAND EKONOMIPLAN Antalet studerande enligt kommun och utbildning Antalet studerande enligt utbildning Askola 1 Artesan 92 Järvenpää 1 Bilbranschen 47 Nurmijärvi 1 Byggnadsbranschen 75 Borgå 234 Elbranschen 78 Artesan 44 Husteknik / VVS 32 Bilbranschen 24 Hårbranschen 16 Byggnadsbranschen 43 Logistik 33 Elbranschen 43 Maskin och metalllbransche 45 Husteknik / VVS 18 Restaurangbranschen 4 Hårbranschen 9 Totalt 458 Logistik 14 Maskin och metalllbranschen 18 Restaurangbranschen 21 Esbo 4 Antalet studerande enligt beräknat examensår Helsingfors Hyvinge Ingå Kimitoön 2 Totalt 458 Kyrkslätt 1 Wilmanstrand 1 Lappträsk 9 Artesan 1 Bilbranschen 1 Byggnadsbranschen 1 Elbranschen 2 Maskin och metalllbranschen 4 Lovisa 94 Artesan 8 Bilbranschen 11 Byggnadsbranschen 18 Elbranschen 18 Husteknik / VVS 6 Hårbranschen 2 Logistik 8 Maskin och metalllbranschen 15 Restaurangbranschen 8 Väståboland 2 Mariehamn 1 Mörskom 5 Bilbranschen 2 Elbranschen 1 Maskin och metalllbranschen 2 Raseborg 2 Sibbo 74 Artesan 15 Bilbranschen 9 Byggnadsbranschen 1 Elbranschen 11 Husteknik / VVS 8 Hårbranschen 3 Logistik 5 Maskin och metalllbranschen 5 Restaurangbranschen 8 Sjundeå 1 Åbo 1 Tusby 2 Vanda 1 Totalt Antalet studerande från ägarkommuner Borgå Lappträsk Lovisa Mörskom Sibbo Ekonomiplan