STUDERANDE, examensinriktad utbildning

Transkript

1

2 2 Yrkeshögskolorna AMMATTIKORKEAKOULUT Innehåll 4 Förord 6 Utbildningssystemet STUDERANDE, examensinriktad utbildning 8 Nybörjare, studerande och examina Nybörjare, studerande och examina i vuxenutbildningen Nybörjarplatser (utbildning för unga) efter utbildningsområde Nybörjarplatser och sökande (utbildning för unga) efter utbildningsområde Nybörjare (utbildning för unga) efter utbildningsområde Nybörjare (vuxenutbildning) efter utbildningsområde Nya studerande (utbildning för unga) efter ålder och utbildningsområde Nya studerande (utbildning för unga) efter landskap 2003

3 3 24 Studerande efter utbildningsområde Avlagda examina efter utbildningsområde Placering vid utgången av 2002 för personer som avlagt yrkeshögskoleexamen LÄRARE 30 Lärare i huvudsyssla efter utbildningsområde 2003 ÖVRIG VERKSAMHET 32 Virtuella studier och öppen yh-undervisning, fullgjorda studieveckor efter utbildningsområde Internationellt studentutbyte och utländska examensstuderande Forsknings- och utvecklingsverksamhet Statsandel per studerande Yrkeshögskolorna 40 Ytterligare information och källor

4 4 Yrkeshögskolorna Förord Undervisningsministeriet svarar som en del av statsrådet för utvecklingen och det internationella samarbetet när det gäller utbildnings-, forsknings-, kultur-, idrottsoch ungdomspolitiken. Ministeriet främjar bildning och kultur, skapar förutsättningar för kunskap och kompetens, livslångt lärande, kreativitet och medborgarnas deltagande och välfärd. En högklassig och internationellt konkurrenskraftig utbildningspolitik bidrar till att tillgodose samhällets och arbetslivets bildnings- och kunskapsbehov och erbjuda medborgarna lika möjligheter till livslångt lärande. Universiteten och yrkeshögskolorna bildar tillsammans högskoleväsendet. Antalet studerande vid de 29 yrkeshögskolorna uppgår till ca Antalet studerande vid de 20 universiteten uppgår till ca Yrkeshögskolorna (YH) är mångsektoriella och regionala högskolor och i deras verksamhet betonas kontakten till arbetslivet och regional utveckling. De ger högskoleundervisning för yrkesinriktade expertuppgifter. Dessutom bedriver de tillämpat forsknings- och utvecklingsarbete som stöder arbetslivet och den regionala utvecklingen och som tar hän-

5 5 syn till näringsstrukturen i regionen. Universitetens grundläggande uppgift är att bedriva vetenskaplig forskning och meddela på forskning grundad högsta undervisning. Vid yrkeshögskolorna ges undervisning som leder till examen, både som utbildning för unga och som vuxenutbildning för sådana som redan är verksamma i arbetslivet. Yrkeshögskoleexamina är yrkesinriktade högskoleexamina och tar 3,5 eller 4 år i anspråk. Inträdeskravet är allmänbildande gymnasium eller en yrkesinriktad grundexamen. På antagningen inverkar också arbetserfarenhet, och inom flera områden också ett inträdesprov som mäter lämplighet för branschen. Utbildningsområdena är: det humanistiska och pedagogiska området, kultur, det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området, det naturvetenskapliga området, teknik och kommunikation, naturbruk och miljöområdet, social-, hälso- och idrottsområdet samt turism-, kosthållsoch ekonomibranschen. Ett försök med påbyggnadsexamina vid yrkeshögskolorna pågår inom det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området, inom teknik och kommunikation samt inom social-, hälso- och idrottsområdet.

6 6 Yrkeshögskolorna Utbildningssystemet Högskolesystemet i Finland utgörs av två parallella sektorer: universiteten och yrkeshögskolorna. De två sektorerna kompletterar varandra på sina respektive kompetensområden och båda har en egen profil. Yrkeshögskolorna är å sin sida sakkunniga på hög nivå när det gäller arbetslivet och dess utvecklingsbehov.

7 Dr. Lic. 7 Högre högskoleexamina 2 år Lägre högskoleexamina 3 år Universitet Studentexamina 3 år Gymnasier Påbyggnadsexamina YH Yrkeshögskoleexamina 3-4 år Yrkeshögskolor Yrkesinriktade grundexamina 3 år Yrkesläroanstalter och läroavtalsutbildning Grundläggande utbildning Läropliktsutbildning 1-9 (10) år 7-16 års ålder Förskoleundervisning 6 års ålder Arbetserfarenhet Arbetserfarenhet Specialyrkesexamina Yrkesexamina Arbetserfarenhet

8 8 Yrkeshögskolorna Nybörjare, studerande och examina Yrkeshögskoleutbildningen etablerad i det finländska utbildningssystemet Yrkeshögskolestudier har ordnats sedan Yrkeshögskolesystemet växte ut till planerad omfattning under Antalet nybörjare har vuxit med över studerande från 1997 till Under denna tid har antalet studerande ökat från till Fram till slutet av 2003 hade sammanlagt yrkeshögskoleexamina avlagts.

9 Nybörjare Studerande Examina

10 10 Yrkeshögskolorna Nybörjare, studerande och examina i vuxenutbildningen studerande i vuxenutbildningen Antalet nybörjare har vuxit med över från 1997 till Antalet studerande har ökat från nästan till över Över studerande har avlagt examen under granskningsperioden.

11 8 000 Nybörjare Studerande Examina

12 12 Yrkeshögskolorna Nybörjarplatser (utbildning för unga) efter utbildningsområde nybörjarplatser i utbildningen för unga De flesta nybörjarplatserna fanns inom teknik och kommunikation samt inom social-, hälso- och idrottsområdet.

13 13 Teknik och kommunikation % Sociala, hälsa och idrott % Samhällsvetenskap, företagsekonomi och administration % Kultur % Turism, kosthåll och ekonomi % Naturvetenskap % Naturbruk och miljö % Humaniora och pedagogik %

14 14 Yrkeshögskolorna Nybörjarplatser och sökande (utbildning för unga) efter utbildningsområde 2003 I genomsnitt 3,8 sökande per nybörjarplats Sammanlagt sökte till utbildningen för unga. Inom kultur fanns det 5 sökande per nybörjarplats. Inom teknik och kommunikation var siffran 2,4.

15 15 Sociala, hälsa och idrott Samhällsvet,. företagsek. o. adm. Teknik och kommunikation Kultur Turism, kosthåll och ekonomi Naturvetenskap Naturbruk och miljö Humaniora och pedagogik / / / / / 925 Nybörjarplatser Sökande Sammanlagt

16 16 Yrkeshögskolorna Nybörjare (utbildning för unga) efter utbildningsområde nybörjare inom utbildningen för unga Det största antalet nybörjare fanns inom teknik och kommunikation samt inom social-, hälso- och idrottsområdet. Av nybörjarna var 54,7 % kvinnor. Inom teknik och kommunikation var kvinnornas andel 16,8 % och inom social-, hälso- och idrottsområdet 88,1 %.

17 17 Teknik och kommunikation Sociala, hälsa och idrott Samhällsvet,. företagsek. o. adm. Kultur Turism, kosthåll och ekonomi Naturvetenskap Naturbruk och miljö Humaniora och pedagogik / / / / 228 Sammanlagt Män Kvinnor

18 18 Yrkeshögskolorna Nybörjare (vuxenutbildning) efter utbildningsområde nybörjare inom vuxenutbildningen Det största antalet nybörjare fanns inom social-, hälso- och idrottsområdet samt inom teknik och kommunikation. Av nybörjarna var 63,1 % kvinnor. Inom teknik och kommunikation var kvinnornas andel 18,8 % och inom social-, hälso- och idrottsområdet 92 %.

19 19 Sociala, hälsa och idrott Teknik och kommunikation Samhällsvet,. företagsek. o. adm Turism, kosthåll och ekonomi Kultur Naturvetenskap Naturbruk och miljö Humaniora och pedagogik / 56 Sammanlagt Män Kvinnor 4 439

20 20 Yrkeshögskolorna Nya studerande (utbildning för unga) efter ålder och utbildningsområde 2003 De nya studerandena yngst inom det humanistiska och pedagogiska området Inom utbildningen för unga var 61,7 % av alla nya studerande 21 år eller yngre. Inom det humanistiska och pedagogiska området stod åldersgruppen för en andel på 73,3 % och inom det naturvetenskapliga området för 52,6 %. Andelen personer över 35 år var störst inom social-, hälso- och idrottsområdet.

21 21 Humaniora och pedagogik Kultur Samhällsvet,. företagsek. o. adm. Naturvetenskap Teknik och kommunikation Naturbruk och miljö Sociala, hälsa och idrott Turism, kosthåll och ekonomi Sammanlagt % 50 % 100 % -21 år / år / år / år / år- / 961

22 22 Yrkeshögskolorna Nya studerande (utbildning för unga) efter landskap 2003 Nätet av yrkeshögskolor täcker hela landet Av alla nya studerande inom utbildningen för unga inledde över en fjärdedel sina studier i landskapen Nyland eller Östra Nyland.

23 23 Lappland Norra Österbotten Mellersta Österbotten 423 Österbotten Södra Österbotten Mellersta Finland Tavastland Birkaland Satakunta Egentliga Finland Kajanaland 508 Norra Savolax Norra Karelen 895 Södra Savolax Päijät-Häme Södra Karelen 683 Kymmenedalen Östra Nyland 362 Nyland 7 183

24 24 Yrkeshögskolorna Studerande efter utbildningsområde 2003 Totalt studerande Det största antalet studerande fanns inom teknik och kommunikation samt inom det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området. Av de studerande var 53,3 % kvinnor. Inom teknik och kommunikation var kvinnornas andel 15,9 % och inom social-, hälso- och idrottsområdet 88,3 %.

25 25 Teknik och kommunikation Samhällsvet,. företagsek. o. adm Sociala, hälsa och idrott / Kultur Turism, kosthåll och ekonomi Naturvetenskap Naturbruk och miljö Humaniora och pedagogik / / / / / Sammanlagt Män Kvinnor

26 26 Yrkeshögskolorna Avlagda examina efter utbildningsområde yrkeshögskoleexamina Mest examina avlades inom social-, hälso- och idrottsområdet samt inom teknik och kommunikation. Av dem som hade avlagt examen var 63,3 % kvinnor. Inom teknik och kommunikation var kvinnornas andel 20,2 % och inom social-, hälso- och idrottsområdet 90,9 %.

27 27 Sociala, hälsa och idrott Teknik och kommunikation Samhällsvet,. företagsek. o. adm. Kultur Turism, kosthåll och ekonomi Naturvetenskap Naturbruk och miljö Humaniora och pedagogik / / / / / 234 Sammanlagt Män Kvinnor

28 28 Yrkeshögskolorna Placering vid utgången av 2002 för personer som avlagt yrkeshögskoleexamen God sysselsättning bland dem som avlagt yrkeshögskoleexamen Av alla dem som hade avlagt yrkeshögskoleexamen hade 81,7 % fått arbete. Inom det naturvetenskapliga området var andelen sysselsatta 87,9 % och inom kultur 69 %. Av dem som hade avlagt examen var 7,9 % arbetslösa. Inom teknik och kommunikation var arbetslöshetsnivån 5,7 % och inom kultur 14,6 %.

29 29 Humaniora och pedagogik Kultur Samhällsvet,. företagsek. o. adm. Naturvetenskap Teknik och kommunikation Naturbruk och miljö Sociala, hälsa och idrott Turism, kosthåll och ekonomi Sammanlagt % 50 % Sysselsatt Arbetslös Studerande Övrig verksamhet 100 %

30 30 Yrkeshögskolorna Lärare i huvudsyssla efter utbildningsområde lärare i huvudsyssla Av alla lärare var 56,4 % kvinnor. Inom teknik och kommunikation var kvinnornas andel 22,9 % och inom social-, hälso- och idrottsområdet 88,0 %.

31 31 Humaniora och pedagogik 37,0 63,0 Kultur 49,9 50,1 Samhällsvet,. företagsek. o. adm. 36,3 63,7 Naturvetenskap 58,2 41,8 Teknik och kommunikation 77,1 22,9 Naturbruk och miljö 58,7 41,3 Sociala, hälsa och idrott Turism, kosthåll och ekonomi 12,0 88,0 18,5 81,5 Sammanlagt % 50 % Män 43,6 % Kvinnor 56,4 % 100 %

32 32 Yrkeshögskolorna Virtuella studier och öppen yh-undervisning, fullgjorda studieveckor efter utbildningsområde 2003 Virtuella studier vanligast inom teknik och kommunikation Sammanlagt studieveckor fullgjordes i form av virtuella studier. Mest studieveckor fullgjordes inom teknik och kommunikation samt inom det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området. Sammanlagt studieveckor fullgjordes inom ramen för öppen yrkeshögskoleundervisning, mest inom social-, hälso- och idrottsområdet samt det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området.

33 33 Samhällsvet,. företagsek. o. adm. Teknik och kommunikation Sociala, hälsa och idrott Naturvetenskap Kultur Turism, kosthåll och ekonomi Naturbruk och miljö Humaniora och pedagogik / / / / / Virtuella studier Öppen yh-underv.

34 34 Yrkeshögskolorna Internationellt studentutbyte och utländska examensstuderande finländska studerande i studentutbyte Yrkeshögskolorna hade mest internationellt studentutbyte med Tyskland. De fem största ländernas andel av hela studentutbytet var 45,2 %. Från Kina kom flest studerande för att avlägga en hel examen. De fem ledande ländernas andel av alla utländska examensstuderande var 53,5 %.

35 35 Internationellt studentutbyte 2003 Utländska examensstuderande 2003 Tyskland Kina 671 Storbritannien Ryssland 524 Spanien Estland 249 Frankrike Sverige 206 Nederländerna Kenya 194 Övriga länder / Övriga Sammanlagt Från Finland Till Finland Sammanlagt 3 446

36 36 Yrkeshögskolorna Forsknings- och utvecklingsverksamhet Utvidgad forsknings- och utvecklingsverksamhet Från 2000 till 2002 har utgifterna för yrkeshögskolornas forsknings- och utvecklingsverksamhet vuxit från euro till euro, dvs. med 76,5 %. Den externa finansieringens andel av utgifterna har ökat med 6 %.

37 Forskningsutgifterna Ammattikorkeakoulut 1000 euro Den externa finansieringens andel av forskningsutgifterna % % % % % %

38 38 Yrkeshögskolorna Statsandel per studerande Yrkeshögskolorna i huvudsak offentligt stödda Statens andel av yrkeshögskolornas basfinansiering är 57 % och kommunernas 43 %. Finansieringen baserar sig på priser per enhet som beräknas per studerande. Från 1999 till 2003 har beloppet per studerande vuxit med 27 %.

39 7 000 Euro / studerande / år

40 40 Yrkeshögskolorna Yrkeshögskolor som drivs av en kommun Helsingin ammattikorkeakoulu Helsingfors stad Kajaanin ammattikorkeakoulu Kajana stad Pohjois-Karjalan ammattikorkeakoulu Joensuu stad Satakunnan ammattikorkeakoulu Björneborgs stad Tampereen ammattikorkeakoulu Tammerfors stad Turun ammattikorkeakoulu Åbo stad Vaasan ammattikorkeakoulu / Vasa yrkeshögskola Vasa stad Yrkeshögskolor som drivs av en samkommun Espoon-Vantaan teknillinen ammattikorkeakoulu EVTEK-kuntayhtymä Etelä-Karjalan ammattikorkeakoulu Etelä-Karjalan koulutuskuntayhtymä Hämeen ammattikorkeakoulu Hämeen ammatillisen korkeakoulutuksen kuntayhtymä Kemi-Tornion ammattikorkeakoulu Kemi-Tornion ammattikorkeakoulun kuntayhtymä Lahden ammattikorkeakoulu Päijät-Hämeen koulutuskonserni Mikkelin ammattikorkeakoulu Mikkelin ammattikorkeakouluyhtymä Oulun seudun ammattikorkeakoulu Oulun seudun ammatillisen koulutuksen kuntayht. Rovaniemen ammattikorkeakoulu Rovaniemen koulutuskuntayhtymä

41 41 Savonia-ammattikorkeakoulu Pohjois-Savon ammatillisen korkeakoulutuksen kuntayhtymä Seinäjoen ammattikorkeakoulu Seinäjoen ammatillisen korkeakouluopetuksen kuntayhtymä Svenska yrkeshögskolan Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur Yrkeshögskolor som drivs av enskilda Arcada-Nylands Svenska yrkeshögskola Stiftelsen Arcada Diakonia-ammattikorkeakoulu Diakonia-ammattikorkeakoulu Oy Haaga Instituutin ammattikorkeakoulu Haaga Instituutti-säätiö Helsingin liiketalouden ammattikorkeakoulu / Helsingfors yrkeshögskola för företagsekonomi Helsingin liiketalouden ammattikorkeakoulun säätiö Humanistinen ammattikorkeakoulu Suomen Humanistinen ammattikorkeakoulu Oy Jyväskylän ammattikorkeakoulu Jyväskylän ammattikorkeakoulu Oy Keski-Pohjanmaan ammattikorkeakoulu / Mellersta Österbottens yrkeshögskola Keski-Pohjanmaan ammattikorkeakouluosakeyhtiö Kymenlaakson ammattikorkeakoulu Kymenlaakson ammattikorkeakoulu Oy Laurea-ammattikorkeakoulu Laurea - ammattikorkeakoulu Oy Pirkanmaan ammattikorkeakoulu Pirkanmaan ammattikorkeakoulu Oy Yrkeshögskolan Sydväst Aktiebolaget Utbildning Sydväst

42 42 Yrkeshögskolorna Ytterligare information och källor

43 UNDERVISNINGSMINISTERIET Sjötullsgatan 10 PB 29, FI Statsrådet Layout: Ahoy! Tryck: F.G.Lönnberg Oy 2004

44