EKONOMIPLAN BUDGET 2012

Transkript

1 EKONOMIPLAN BUDGET 2012 Fastställd av samkommunstämman Träder i kraft

2

3 1. SAMKOMMUNEN FÖR YRKESUTBILDNING I ÖSTRA NYLAND Samkommunen har tillsvidare fått avslag på ansökan om tilläggsplatser. I samband med senaste ansökan fick samkommunen tillstånd att ordna förberedande och orienterande yrkesutbildning för unga, den så kallade yrkesstarten. I och med de aviserade ändringarna i utbildningsanordnarstrukturen är det inte aktuellt att i samkommunens namn förnya ansökan om tillläggsplatser år 2011 och Enligt ministeriets beräkningssätt är dragningskraften i östra Nyland under ett, det vill säga det erbjuds fler utbildningsplatser än det har funnits förstahandssökande. Eftersom samkommunen har 434 studerande (exklusive projektfinansierade Yrkesstarten) saknas för tillfället också motiveringen att samkommunens utbildningstillstånd inte räcker till. Den andra stora utmaningen härrör sig till samkommunstämmans, ännu ikraft varande, beslut att verksamheten skall fortsätta i samkommunal regi samtidigt som ägarkommunerna under Borgås ledning förväntas fatta beslut i utbildningsanordnarfrågan med tanke på Verksamhetsplanering och budgetering för samkommunen förverkligas således med stor sannolikhet endast år Styrelsen och samkommunstämman har beslutat utreda modeller och finansiering för nya gemensamma utrymmen för samkommunens all verksamhet, eventuellt förverkligade i samverkan med andra i regionen verksamma svenska utbildningsanordnare. Utredningen har bromsats upp på grund av att Borgå stad inte reserverat en ansökt tomt för projektet. För det fortsatta utredningsarbetet föreslås anslag också i budgeten för år Om utredningen leder till konkret och rationellt resultat kommer frågan att föreläggas en samkommunstämma i början av år Samkommunen har en god ekonomi, antalet studerande motsvarar tillståndet att ordna utbildning och en kvalitativt god utbildning. Som i tidigare ekonomiplaner har konstaterats har samkommunen fortfarande både ekonomi, beredskap, förmåga och vilja att vid behov fortsätta som självständig enhet. 101 ALLMÄN FÖRVALTNING Samkommunens medlemskommuner och deras andel i samkommunens grundkapital per framgår ur tabellen. Kommunstrukturen har ändrat i landskapet från år 2010 då kommunerna i Lovisa regionen förenat sina krafter. Fusionen gör samkommunens ägarstruktur homogenare och tydligare. Enligt tidigare principbeslut skall samkommunens resultat ackumuleras på ett vinst och förlustkonto i balansräkningen. Likaså har samkommunstämman beslutit att kommunernas betalningsandelar för lånet för utrymmeslösning i centrum av Borgå bokförs som ökningar av samkommunens grundkapital. Samkommunens grundavtal innehåller bestämmelser om beskuren rösträtt för ägarandelar som överskrider 50 %, men innehåller också bestämmelser om kvalificerad (2/3) majoritet för investeringsutgifter. En viktig uppgift är att ha beredskap och vilja att vara med i arbetet att skapa nya strukturer för andra stadiets yrkesutbildning i östra Nyland. Det är en central uppgift att bevaka samkommunens personals och samkommunens utbildningars och studerandes intressen i dessa utredningar. Under år 2012 kan det vara nödvändigt att anlita externa experter för detta beredningsarbete. Samkommunens grundkapital och dess fördelning Grundkapital Kommun Andel Borgå 54,08 % ,97 Sibbo 16,33 % ,44 Lovisa 25,51 % ,17 Lappträsk 3,06 % ,92 Mörskom 1,02 % 40505,30 Summa 100,00 % ,80 Samkommunens grundkapital ökas med de betalningar som debiteras för amorteringen av samkommunens lån till kulturenhetens utrymmeslösning i Lundagatan 8. Till den allmänna förvaltningen hör styrelsen och revisionsnämnden som förtroendevalda organ. Beslutsrätten och delegeringsnivån hålls på nuvarande nivå. Den nya, tydligare organisationen, det nya rationellare sättet att organisera utbildningen och de nya resurserna inom utvecklingsarbete, kvalitetssäkring, vuxenutbildning, läroavtalsutbildning och internationell verksamhet är nu inkörd och har visat sig fungera. Också yrkesteamens verksamhet finansieras inom resultatenheten. 102 INTERN FÖRVALTNING Från har samkommunen en direktör med det övergripande ansvaret för samkommunens verksamhet, förvaltning och ekonomi. Till direktörens direkta ansvarsområde hör enligt organisationsschemat utrymmestjänsterna, den interna servicen, ekonomiförvaltningen och prognostiseringen. För den grundläggande utbildningsverksamhetens och dess ekonomi ansvarar yrkesinstitutets rektor. Rektor har i organisationen det odelade pedagogiska ansvaret gentemot styrelsen. Den interna förvaltningens centrala uppgift är att bevara samkommunens verksamhetsförutsättningar och existensberättigande så länge det är möjligt med beaktande av de yttre faktorer som relaterats ovan. Detta innebär ett nytt sätt att samarbeta med samkommunens ägarkommuner, med regionens näringsliv och med de statliga och regionala myndigheter som för sin del kan påverka existensberättigandet. De inre intressentgrupperna personalen och studerande bör fortsättningsvis involveras och engageras i detta arbete. 2 Ekonomiplan

4 103 VUXEN, LÄROAVTALS OCH INTERNA UTBILDNINGSTJÄNSTER Utvecklingsprocessen gällande vuxen, läroavtals och interna utbildningstjänster samt internationell verksamhet fortsätter. Resultatenheten förverkligar yrkesinstitutstrategins övergripande målsättningar genom att stärka studerandenas förutsättningar för livslångt lärande, bemöta individuella kompetensbehov, förhindra marginalisering, trygga utbildningens tillgänglighet och stärka förutsättningarna för service och utvecklingsverksamhet för arbetslivet. Läroavtalsutbildning En ökning av antalet läroavtalsstuderanden eftersträvas. Läroavtal kan göras mellan lämpliga arbetsgivare, studerande och läroanstalten om utbildningsformen är ändamålsenlig för samtliga parter. Läroavtalsutbildningen sker i huvudsak på en eller flera arbetsplatser och kompletteras med teoretiska studier. Uppgörande, styrning och övervakning av avtalen sköts av samkommunens ansvariga i läroavtalsfrågor. Kursverksamhet Samkommunen ordnar kurser som tillgodoser arbetslivets och ungdomsutbildningens behov. Till exempel ordnas kurser i heta arbeten, arbetarskydd, arbetssäkerhet, livsmedelshygien och första hjälp. Samkommunen arrangerar också yrkeschaufförkompetensutbildning. Under året utreds möjligheterna att utveckla kursutbudet. Internationell verksamhet Den internationella verksamheten består av studieresor samt samarbete med utländska skolor och arbetsgivare. Resultatenheten bistår vid arrangemang kring yrkesinstitutets studerandes inlärning i arbete och studieresor utomlands. Möjligheterna att delta i något internationellt projekt utreds under året. 104 UTVECKLING OCH KVALITETSSÄKRING Bakgrund Målsättningen med samkommunens utvecklings och kvalitetssäkring är att uppnå de kvalitativa och kvantitativa krav som enligt undervisningsministeriet ställs på ett yrkesinstitut. Den nuvarande verksamheten koordineras och systematiseras samt kompletteras till de delar som yrkesinstitutstrategin förutsätter. Resultatet är ett dagsaktuellt kvalitetssäkringssystem enligt undervisningsministeriets rekommendation. Detta är en elementär del av den strategiska ledningen, som gäller alla branscher och områden samt alla verksamhetsnivåer. Verksamhet I och med att samkommunen av allt att döma kommer att upplösas och ansvaret för utbildningen överförs till en annan utbildningsanordnare från och med , har utvecklandet av kvalitetssystemet avbrutits och fokus överförts på skapandet av fungerande rutiner för studerandeadministrationen. Samkommunens verksamhet kommer att styras av gällande strategi till slutet av år Detta omfattar en vidareutveckling av skoladministrationsprogrammet Primus samt arbetsschemaprogrammets www anslutning Wilma på ett sådant sätt, att det stöder yrkesinstitutets strategiska målsättningar och rutiner. En av tyngdpunkterna under 2012 kommer att vara en effektivering av användandet av elektroniska medel. Målet är att förbättra informationsgången, att säkra tillgängligheten till de fastställda dokument som används i institutet samt att minska på papperskonsumtionen enligt principen om hållbar utveckling. Verksamheten utvärderas årligen. Utvärderingen skall omfatta bl. a. undervisning, läroplan, personal, faciliteter, internt kvalitetssystem och utbildningsresultat. Förutom självutvärdering så samlar Rådet för utbildningsutvärdering och Utbildningsstyrelsen årligen in olika uppgifter om de utbildningsområden som samkommunen upprätthåller. 105 INTERNA SERVICEFUNKTIONER Till de interna servicefunktionerna hör samkommunens kanslifunktioner, samkommunens ekonomiförvaltning och samkommunens informations och kommunikationsteknologi. Målsättningen är att med tidsenliga program, tidsenlig utrustning och snabba dataförbindelser kunna betjäna studerande och deras vårdnadshavare, personalen och samkommunens övriga intressenter. Också samkommunens omfattande fordonspark sköts centraliserat inom denna resultatenhet. 106 FASTIGHETSFUNKTIONER Samkommunens utrymmen både vid Edelfeltsstigen 1 och vid Lundagatan 8 sköts centraliserat inom denna resultatenhet. Fastigheternas skick speciellt vid Edelfeltsstigen 1 är sådant att en nyetablering bör aktualiseras så snabbt som möjligt, helst under Beroende på hur undervisningsverksamheten inom Östra Nylands yrkesinstitut Inveon organiseras kan behov av snabba lösningar uppstå. Ändringar i utbildningsutbudet bör smidigt kunna lösas i princip inom nuvarande väggar. I budgeten för år 2012 föreslås anslag för utredning och inledning av en så kallad campus modell för andra stadiet på svenska i östra Nyland. Förutsättningarna för nya undervisningsutrymmen för hela Inveon på ett centralt ställe eventuellt i samverka med övriga svenskspråkiga utbildningsanordnare i regionen utreds så snabbt som en tomt kan reserveras för ändamålet. 107 ÖVRIGA SERVICEFUNKTIONER Till den del samkommunen är med i olika projekt kostnadsförs dessa inom denna resultatenhet om de inte av naturliga orsaker hör direkt till någon annan resultatenhet. Resultatenheten är nettobudgeterad. 3 Ekonomiplan

5 2 ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON Samkommunens utbildning för yrkesinriktad grundexamen har sedan varit samlad i en enda läroanstalt, Östra Nylands yrkesinstitut Inveon, vilken utgör ett av samkommunens två resultatområden. Resultatområdets kvalitativa och kvantitativa målsättningar för verksamhetens omfattning och kvalitet följer dem, som uppgjorts för samkommunen. Den interna kvalitetsutvecklingen är en integrerad del av läroplansarbetet. De examensspecifika läroplanerna fastställdes av styrelsen 2011 och av arbetet återstår nu ett antal åtgärdsplaner och processbeskrivningar, samt uppdatering av tidigare fastställda delar till att motsvara nya behov i det lokala näringslivet. Yrkesinstitutets kärnverksamhet är undervisningen för yrkesinriktade grundexamina, samt till denna hörande stödfunktioner. Nya rutiner har skapats och processerna har beskrivits inom utvecklingsarbetet i samband med dess första delmål, de nya läroplanerna. Från och med 2012 ligger fokus i utvecklingsarbetet på att säkerställa studerandes rätt till individuella studiestigar. Utvecklingsarbetet och den konkreta verksamheten styrs aktivt i enlighet med samkommunens strategi och dess målbeskrivning, och samarbetet med resultatenheten 104 UTVECKLING OCH KVALITETSSÄKRING fördjupas ytterligare. I gemensam ansökning 2012 erbjuder yrkesinstitutet 172 studieplatser vilket, om de alla fylls, för institutets studerandeantal till knappt 450 då läsåret inleds. Inför beslut om platser i påföljande gemensam ansökning behövs därför prognostisering och en intensiv dialog med arbetslivet som möjliggör en ändamålsenlig antagning enligt det lokala arbetskraftsbehovet i ett läge då årskullarna är något mindre än tidigare. I utbudet av studieplatser ingår 14 platser inom orienterande och förberedande utbildning, den s.k. yrkesstarten. Det med extra statsunderstöd finansierade projektet för införande av yrkesstarten avslutas under sommaren 2012 och verksamheten övergår till att vara permanent. Yrkesinstitutets verksamhet är uppdelad i sex resultatenheter (kostnadsställen) enligt indelningen nedan. 200 GEMENSAMMA KOSTNADER Till resultatenheten hör rektor och institutets lärare i studier som kompletterar yrkeskunnande (tidigare gemensamma studier ), samt studiehandledning och det utvidgade stödet för specialstuderande. Under verksamhetsåret förstärks den pedagogiska planeringen och utvecklingen i och med att tid har frigjorts från arbetet med den nya organisationen. Utbudet av nätbaserade studierna differentieras och lärarnas kunnande inom ny undervisningsteknologi uppdateras. Specialundervisning Under de senaste åren har antalet studerande i behov av specialundervisning ökat i Inveon. Yrkesinstitutet har en speciallärare som erbjuder stöd i studierna som kompletterar yrkeskunnandet. Ett ökande behov av specialundervisning kan skönjas också inom de praktiska yrkesstudierna. Yrkesinstitutet utvecklar därför sin service genom de tjänster som studiecoachen (skolgångsbiträde) kan erbjuda, ett förstärkt samarbete med övriga aktörer inom hälso och socialvården och genom att på bred basis erbjuda yrkeslärarna utbildning om studerande med speciella behov. Samkommunen är godkänd som civiltjänstgöringsställe och en civiltjänstgöringsplats som lärarassistent erbjuds en person med kunnande inom någon av de tekniska branscherna. Inlärning i arbete Inlärning i arbete förlängdes med beslut av styrelsen hösten 2009 från det lagstadgade minimum 20 sv till 24 sv. Omfattningen har fastställts i yrkesinstitutets nya läroplan, men skall ytterligare utvärderas. Målen med förlängningen är såväl pedagogiska som administrativa. Under verksamhetsåret fördjupas kontakterna till arbetslivet och den dialog som pågår mellan yrkesinstitutet och arbetslivet dokumenteras på sätt som kvalitetssäkringen kräver. Kostnaderna för förverkligandet av inlärning i arbete förs till respektive resultatenhet. Yrkesteam och yrkesprov Yrkesinstitutet har vid verksamhetsårets ingång fyra nya yrkesteam. Yrkesteamens uppgift är att ansvara för yrkesprovens planering och bedömning, att fatta beslut i ärenden som gäller studerandes anhållan om rättelse av bedömning, samt att fungera som ett diskussionsforum för utbildning och arbetsliv. I de nya examensgrunderna har betydelsen av den bedömning som görs genom yrkesprov ökat. Deras planering, organisering och bedömning skall därför kvalitetssäkras under verksamhetsåret. Utvecklandet av yrkesteamens arbete är en självklar del i strävan att säkerställa studerandes rättsskydd i bedömningen. För utvecklingsarbetet har yrkesinstitutet beviljats ett separat statsunderstöd via utbildningsstyrelsen. Gruppindelning och schemaläggning Arbetsfördelningen för läsåret visar att det fortfarande finns behov av att granska den modell som används vid schemaläggningen för att kunna garantera en effektiv användning av undervisningens resurser, parallellt med skyldigheten att erbjuda studerande personliga studiestigar. Vid revideringen av schemaläggningen eftersträvas en modell som säkrar studerandes rätt att ingå i en sådan gemenskap som främjar trivsel och trygghet i läroanstalten. Undervisningsteknologi Yrkesinstitutets tekniska utrustning för undervisning uppdateras och den virtuella lärmiljön utvecklas. En viktig del i utvecklingsarbetet är uppdateringen av lärarnas kompetens inom nätundervisning, vilket i första hand sker inom Gynsam projektet. Ny teknik i undervisningen koordineras med behovet av datorutrustning för användningen av studerandeadministrationsprogrammet Primus och kommunikationsprogrammet Wilma. 201 INVEON KULTUR Resultatenheten Inveon kultur omfattar artesanutbildning (hantverk och konstindustri) samt bildartesanutbildning (visuell framställning) i Inveons lokaler vid Lundagatan 8, i centrum av Borgå. Utbildningen inom miljöplanering och byggande förverkligas som ett försök med utvidgad inlärning i arbete (40 70 studieveckor enligt individuell plan). Antagningen till programmet skedde 2011 i samverkan med antagningen till 4 Ekonomiplan

6 husbyggarutbildningen inom en ny antagningsenhet, byggnadsteknik. Målet är att effektivera rekryteringen till studierna i miljöplanering och miljöbyggande eftersom utbildningen bedöms vara viktig i och med regionens exceptionellt stora byggnadsbestånd som är kulturhistoriskt betydelsefullt. Antagning till utbildningen görs vartannat år med hänsyn till personal och utrymmesresurser samt tillgången på inlärning i arbete platser. Erfarenheterna av den gemensamma antagningen utvärderas. 202 INVEON TEKNIK Resultatenheten Inveon teknik omfattar utbildningarna inom bilbranschen, logistik samt maskin och metallbranschen i Inveons lokaler vid Edelfeltsstigen 1. Utbildning för kombinationsfordonsförare inleddes hösten Förutsättningarna för att ytterligare utvidga samarbetet med samkommunens vuxenutbildning inom ramen för kompetens/kunskapscentrum för yrkeschaufförer har förstärkts i och med att bilskolföreståndartjänsten kunde besättas ordinarie I undervisningen satsar enheten på utvecklandet av de nyckelkompetenser som är speciellt betydelsefulla i enhetens branscher. Speciell uppmärksamhet fästs vid marknadsföringen av utbildningarna, eftersom intresset hos ungdomarna just nu verkar befinna sig i en svacka (bilbranschen undantagen) trots behov av ny arbetskraft inom branscherna. 203 INVEON HUSTEKNIK Resultatenheten Inveon husteknik omfattar utbildningarna inom husbyggnad, el och automation, datateknik och datakommunikation samt husteknik/vvs i Inveons lokaler vid Edelfeltsstigen 1. Utbildningen till ICT montör inleddes hösten 2010 med ny läroplan som vidareutvecklas. Enhetens projekt med att bygga ett passivenergihus i egen regi, vilket inleddes på hösten 2009, beräknas avslutat Ett nytt, likartat byggprojekt planeras under verksamhetsåret. Antagningen till grundexamen för husbyggare förverkligades via den med artesanutbildningen gemensamma antagningsenheten 2011, medan antagningen är endast till husbyggnad INVEON SERVICE Resultatenheten Inveon service omfattar utbildningarna inom hotell, restaurang och cateringbranschen samt hårbranschen i Inveons lokaler vid Edelfeltsstigen 1. Tyngdpunkten inom kockutbildningen ligger på matproduktion, kundbetjäning, kvalitet, samarbete och ansvar. Inom frisörutbildningen betonas marknadsföring, kundbetjäning och trivsel. Vardera utbildningen erbjuder undervisning i praktiska arbetsuppgifter vilka också är genuina produktions och kundbetjäningsuppgifter riktade till studerande, personal och utomstående kunder. Enhetens undervisningsutrymmen utvecklas och arbetet med att utarbeta vuxenutbildning fortsätter. 205 INVEON STUDIESOCIALA FUNKTIONER Det övergripande målet för studerandevården i yrkesinstitutet är att vidareutveckla det nätverk av stödtjänster som behövs för att erbjuda alla studerande en trygg och likvärdig studiemiljö och därmed öka trivseln och förebygga studieavbrott. I studerandevårdsteamet ingår rektor, studiehandledare, kurator, speciallärare och skolhälsovårdare. Studerandehälsovården handhas av Borgå stad. En viktig roll i stödet för studeranden spelar grupphandledaren, vilken är en aktiv länk mellan studerande och studerandevårdsteamet. Studerandevården för ungdomar under 18 år sker i nära samarbete med hemmen. Under år 2012 fästs speciell vikt vid studerandevårdsteamets välmående och utveckling av arbetsmetoderna genom att fortsätta satsningen på handledning i grupp för teamets medlemmar. För att kunna utveckla arbetet poängteras också fortsatt fortbildning. Samarbetet med vårdnadshavarna stöds av informations och temakvällar samt utvecklandet av det elektroniska kommunikationssystemet Wilma. 206 INVEON PROJEKTVERKSAMHET Förutom det fortsatta utvecklingsarbete som karakteriserar yrkesinstitutets verksamhet finns specialområden som kräver extra satsningar. Detta utvecklingsarbete baserar sig på de nationella målsättningarna för utbildningen och görs ofta inom externt finansierade projekt (speciellt statsunderstöd). Yrkesinstitutet strävar till att fortsättningsvis ha två personer anställda inom projektverksamheten samt att involvera lärarna i utvecklingsarbetet i större grad än tidigare. Flexteam Öst och Gynsam Flexteam Öst fortsätter att utvecklas och erbjuda de konkreta ramarna för studerandes lagstadgade rätt att välja utbildning från mera än en upprätthållares utbud. En del av de utvecklingsuppgifter för vilka det ännu inte funnits resurser, har överförts till det projektet Gynsam. Projektet Gynsam utvecklar utbudet och kompetensen inom nätbaserade studier. Ett samarbetsavtal undertecknades 2011 och under verksamhetsåret 2012 erbjuds studerande de konkreta möjligheterna att avlägga två kompletta examina parallellt på fyra år (gymnasiebetyg och yrkesexamen). Studerande som studerar för en examen erbjuds möjligheter till individuella, fördjupande studier speciellt inom det nätbaserade gymnasiekursutbudet. Projektet Gynsam har extern finansiering (förutsätter egen finansieringsandel av deltagarskolorna) och administreras av Lovisa stad. Projektet avslutas till julen 2012 då verksamheten bör vara permanent. Flexteam Öst finansieras av de deltagande utbildningsanordnarna. Utbildningsunionen Utbildningsunionen är ett samarbets och utvecklingsprojekt mellan utbildningsanordnare i östra Nyland. Utbildningsunionens mål är att koordinera och informera om den östnyländska, svenska andra stadiets utbildning så att högsta möjliga kvalitet och effektivitet kan garanteras också i framtiden. Projektet finansieras av deltagande upprätthållarna av utbildning. 5 Ekonomiplan

7 Utvecklande av yrkesprov De nya examensgrunderna ökar betydelsen av yrkesprov som utvärderingsmetod. I Inveon är utvecklingsarbetet starkt knutet till utvecklandet av yrkesteamens arbete. Projektet har av utbildningsstyrelsen beviljats förnyad finansiering och fortsätter under hela verksamhetsåret. Försök med utvidgad inlärning i arbete Inveon inledde 2009 ett försök med utvidgad inlärning i arbete. Projektets mål är att utveckla en modell för yrkesinstitutet att erbjuda individuella studiestigar i enlighet med undervisningsministeriets yrkesinstitutstrategi, samt att erbjuda arbetslivet ett lokalt anpassat utbildningsutbud. Projektets finansiering avslutas Må bra i Inveon! införande av arbetskapacitetsintyget Under projektnamnet Må bra i Inveon! tas yrkeskapacitetspassen i bruk. Yrkeskapacitetspasset är ett särskilt intyg som utfärdas till sådana studerande som avlägger 5 sv med mål att stöda den egna hälsan, aktiviteten och arbetsförmågan. Yrkeskapacitetspasset har lanserats av utbildningsstyrelsen och arbetslivet och koordineringen handhas av Saku ry. Till införandet av arbetskapacitetspasset fogas verksamhet som befrämjar hälsosamma mat och sömnvanor samt förebygger tobaksrökning. Övriga projekt Inveon deltar också i övriga utvecklingsprojekt vilka är gemensamma för ett flertalet svenska yrkesutbildare i Finland. De flesta av dessa projekt administreras av Yrkesakademin i Vasa eller Optima i Jakobstad. Till projekten hör Fortify (branschträffar för yrkeslärare), Yrkesproffs 2 (utveckling av yrkesprov och en uppgiftsbank), personalutbildning för hållbar utveckling och för jämställdhet och likabehandling samt studiehandledning och marknadsföring (nytt ). 3. BUDGET 2012 OCH EKONOMIPLAN Enligt moment har följande budgeteringspraxis följts. Löner: I fråga om personalens avlöningsutgifter är tjänste och arbetskollektivavtal i kraft Med beaktande av den ekonomiska utvecklingen i världen i allmänhet och i euro området i synnerhet är det svårt att förutse vilken lönenivå de nya avtalen medför. Då antalet grup per (och studerande) år 2012 kommer att vara lägre än i budgeten 2011 blir den totala lönesumman efter en uppskattad lönejustering (ca 2 %) ungefär den samma som innevarande år. Inga direkt nya tjänster och befattningar ingår i budgetförslaget. Studiecoachen, ledaren för yrkesstarten och en civiltjänst görare är finansierade i förslaget. Personalsidokostnader: Kommunernas pensionsförsäkring har gett anvisningar om pensionsavgifternas beräkningsgrunder för de närmaste åren. Enligt dessa blir samkommunens pensionsavgift i snitt ca 25 %. Denna består av arbetsgivarens lönebaserade del, förskott för den pensionsbaserade KomPLavgiften och en för tidspensionsbaserad avgift. Vad gäller övriga kostnader under momentet utvecklas personalhälsovården och arbetarskyddet fortsättningsvis. Motions och kultursedlarna har beaktats. Köp av tjänster: En ökning av anslaget för expert och fortbildningstjänster har medtagits på grund av att de kommande förhandlingarna gällande utbildningsanordnarfrågan kan medföra ett behov av intressebevakning gällande bland annat personalens ställning. I övrigt har dessa budgeterats till nivån år Fastighetsskatten och olika fordonsskatter (innehav och användning) stiger märkbart. Material och förnödenheter: Inom gruppen stiger utgifterna för bränslen, för uppvärmning och underhållet av både maskiner och utrustning och fastigheter märkbart. Till övriga delar är linjen återhållsam. Anslagen för skyddskläder höjs märkbart och centraliseras till två moment, ett för personalens skyddskläder och ett för studerandes skyddskläder. De nya skärpta kraven och tolkningarna leder till ett betydligt högre anslag än vad tidigare varit fallet. Övriga kostnader: Bland dessa noteras största ökningen i andelarna för egen finansiering inom de olika projekt som samkommunen äger eller medverkar i. Projektverksamhet är detta till trots ändå ett förmånligt sätt att utföra nödvändigt utvecklingsarbete. Utan projekt skulle samkommunen vara tvungen att handha utvecklingsarbetet helt med egen finansiering. Om 2012 är samkommunens sista verksamhetsår bör beredskap finnas att på ett högtidligt sätt avsluta samkommunen i slutet av år Anslag för premieringar, festligheter med mera beaktas i budgetförslaget. Amortering och ränta: Samkommunens annuitetslån för etableringen vid Lundagatan 8 belastar ekonomin med euro årligen ännu i tre års tid. Borgå stad har önskat att betalningsandelen skulle vara lägre än det ursprungliga beslutet förutsätter också år Budgetförslaget beaktar önskemålet. 6 Ekonomiplan

8 Byggnadsinvesteringar: Det bör vara klart för alla samkommunens utrymmen av flera orsaker inte längre är optimala. Speciellt utrymmena i Haiko förutsätter att beslutet om nyetablering fattas ännu denna höst och förverkligas i så snabb takt som möjligt. Budgetförslaget utgår från att planering och byggstart för nya enhetliga utrymmen görs under år 2012 och en anslagsreservering ( ) ingår i ekonomiplanen. Ersättande investeringar: Enheternas förslag har ursprungligen uppgått till drygt I budgetförslaget har förslag för ca godkänts. Prioritet har getts anskaffningar vilka är portabla/mobila, det vill säga sådana som kan tas med i flytten till de nya utrymmena år Inkomster: Hur statsbudgeten, som detta år behandlas senare än normalt, förhåller sig till enhetsprisernas nivå är oklart ännu i dagens läge. Nedskärningar av enhetspriserna ingår inte i regeringsprogrammet men kan trots det aktualiseras. Samkommunens finansiering påverkas därtill direkt av utvecklingen i antalet studerande och huruvida resultatet berättigar till tilläggsfinansiering. Det verkar klart att samkommunen har knappt 420 studerande under vårterminen Studerandeantalet under hösten 2012 är beroende av antalet avgående studerande och hur gemensam ansökan lyckas. Förhandsuppgifterna gällande årsklassen inger vissa farhågor. Skillnaden mellan enhetsprisenliga ersättningar i olika scenarier kan vara ända upp till 10 % av det totala beloppet, det vill säga en skillnad på mellan ett optimistiskt och ett pessimistiskt utfall är möjligt (4,6 till 5,2 miljoner euro). Budgetförslaget utgår från 4,9 M. En försäljning av passivenergihuset under år 2012 finansierar anslaget för att inleda Campusprojektet i Kungsporten. Eftersom samkommunen strävar efter en ekonomi som fortsättningsvis är i balans har investeringsnivån för ersättande anskaffningar fastställts till ca euro år Samkommunens goda ekonomi möjliggör denna nödvändiga satsning för att trygga en stabil utveckling på verksamheten inom samkommunens yrkesinstitut, Inveon. Samkommunstämman fastställer investeringarna enligt separat förteckning, som är bindande. Resultatbaserad finansiering inom yrkesutbildningen Priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning graderas på basis av verksamhetens resultat utgående från ett resultatindex för utbildningsanordnaren. Sålunda har 3 % av statens totala finansiering avskilts till en resultatbaserad del. Samkommunen följer upp de nya parametrar som från år 2011 är en del av den resultatbaserade finansieringen. En genomslagskraftsmätare mäter studerandenas sysselsättning, övergång till fortsatta studier, genomströmning och avbrott i studierna. Vid beräkningen av resultatindexet utgör genomslagskraftsmätaren 90 procent, lärarbehörighetsmätaren 7 procent och personalutvecklingsmätaren 3 procent. De fyra bästa femtedelar av de utbildningsanordnare som ingår i resultatindexberäkningen får resultatbaserad tilläggsfinansiering på basen resultatindexet. Grunden för beräkningen av genomslagskraftsmätaren är de studerande som genomför en yrkesinriktad grundexamen hos en enskild utbildningsanordnare. Antalet studerande under det år som ligger fem år tillbaka i tiden jämfört med det år då finansieringsbeslutet fattas utgör bas. Värdet för mätaren för en enskild utbildningsanordnare baserar sig på de studerandes situation under en uppföljningsperiod på tre och ett halvt år. I samband med beräkningen av genomslagskraftsmätaren indelas de studerande vid uppföljningsperiodens slut i följande fem kategorier: 1) studerande som har avlagt yrkesinriktad grundexamen under uppföljningsperioden och har arbete vid tidpunkten för den sista veckan av uppföljningsperioden (utexaminerad, sysselsatt), 2) studerande som har avlagt yrkesinriktad grundexamen och som under uppföljningsperioden bedriver studier för högskoleexamen eller har avlagt högskoleexamen (utexaminerad, fortsättningsstuderande), 3) studerande som har avlagt yrkesinriktad grundexamen under uppföljningsperioden och inte bedriver studier med sikte på högskoleexamen eller har avlagd högskoleexamen och inte heller har arbete vid tidpunkten för den sista veckan av uppföljningsperioden (utexaminerad, har inte arbete och är inte fortsättningsstuderande), 4) studerande som inte har avlagt yrkesinriktad grundexamen under uppföljningsperioden, men alltjämt bedriver studier som leder till yrkesinriktad grundexamen eller annan examen eller som är sysselsatta vid tidpunkten för den sista veckan av granskningsperioden (outexaminerad, har inte arbete men är studerande), 5) studerande som inte har avlagt yrkesinriktad grundexamen eller någon annan examen under uppföljningsperioden och som inte bedriver studier med sikte på annan examen och inte har arbete vid tidpunkten för den sista veckan av granskningsperioden (outexaminerad, har inte arbete och är inte heller studerande). Vid beräkningen av genomslagskraftsmätaren räknar man ut ett parametervärde, som uttrycker utbildningsanordnarens självständiga påverkan på hur de studerande har placerat sig i respektive grupp. När parametervärdena räknas ut till delas de av utbildningsanordnaren oberoende bakgrundsfaktorerna ett konstant värde. De egenskaper som beaktas som bakgrundsfaktorer har att göra med de studerandenas ålder, modersmål, kön, familjetyp, medeltalet på grundskolans avgångsbetyg samt utbildning som getts i form av specialundervisning. Styrelsen föreslår att de för år 2011 fastställda parametrarna ersätts med parametrar enligt de nya bestämmelserna för resultatbaserad finansiering och att motsvarande parametrar uppföljs också år 2012: 7 Ekonomiplan

9 Utexaminerade och sysselsatta: UTVÄRDERING 2010 MÅLSÄTTNING 2011 MÅLSÄTTNING % 71 % 74 % Utexaminerade fortsättningsstuderande UTVÄRDERING 2010 MÅLSÄTTNING 2011 MÅLSÄTTNING ,4 % 4 % 5 % Utexaminerad, inte sysselsatt och inte fortsättningsstuderande UTVÄRDERING 2010 MÅLSÄTTNING 2011 MÅLSÄTTNING ,3 % 12 % 10 % Outexaminerad men studerar UTVÄRDERING 2010 MÅLSÄTTNING 2011 MÅLSÄTTNING ,6 % 10 % 10 % Outexaminerad som varken studerar eller arbetar UTVÄRDERING 2010 MÅLSÄTTNING 2011 MÅLSÄTTNING ,7 % 2 % 1 % Utbildningspersonalens formella behörighet Parametern beskriver hur stor del av lärarna (timlärare i bisyssla inte medräknade) som enligt förordning har formell behörighet att verka som lärare vid yrkesläroanstalter. UTVÄRDERING 2010 MÅLSÄTTNING 2011 MÅLSÄTTNING ,8 % 60 % 66 % Uppdatering av personalens yrkeskunskap Denna parameter innebär att de kostnader som föranleds av uppdatering av personalens yrkeskunskap ställs i relation till alla personalkostnader inom samkommunen (dock inte personalkostnader för läroavtal). Kostnaderna för uppdatering av personalens yrkeskunskap inbegriper alla kostnader som uppstår p.g.a. denna verksamhet, såsom lönekostnader för personer som deltar i utbildning, deltagaravgifter, rese och inkvarteringskostnader, dagtraktamenten. Dessutom inkluderas kostnader för lärarnas arbetslivskontakter och kostnader för upprätthållande av arbetsförmågan. UTVÄRDERING 2010 MÅLSÄTTNING 2011 MÅLSÄTTNING ,6 % 2 % 3 % 8 Ekonomiplan

10 400 BUDGET 2012 OCH EKONOMIPLAN SIFFERDELEN Budgetens bindningsnivå är resultatområde. Anslagen är bindande gentemot samkommunstämman på denna nivå. Inom resultatområdena har styrelsen rätt att omdisponera anslagen inom de funktionella och ekonomiska ramar samkommunstämman fastställt. Resultatområdena är: Ht Resultatområde, uppgiftshelhet Ansvarsperson 1 SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER Direktör 2 ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON Rektor 6 INVESTERINGSDELEN Direktör 8 FINANSIERINGSDELEN Direktör 9 RESULTATRÄKNINGSDELEN Direktör 401 BUDGETDIREKTIV FÖR 2012 Samkommunstämman ger följande direktiv för verkställigheten av budgeten för år Vid behov kan styrelsen under året utfärda närmare direktiv på basen av dessa. 1. Förpliktande innebörd Samtliga resultatområden och enheter bör i sin verksamhet följa budgetens funktionella och ekonomiska ramar och anpassa sin verksamhet till den godkända budgeten och de anslag som ingår i den. 2. Budgetens bindande nivåer Anslag får inte överskridas eller användas för annat än det i budgeten avsedda ändamålet. Anslagen inom resultatenheterna 103 VUXEN LÄROAVTALS OCH INTERNA UTBILDNINGSTJÄNSTER 107 ÖVRIGA SERVICEFUNKTIONER 206 INVEON PROJEKTVERKSAMHET fastställs som bindande nettoanslag, och kan således överskridas såvida överskridningen kan täckas med motsvarande inkomstöverskridning. Om anslaget inte räcker till bör anhållan om omdisposition göras och godkännas innan anslaget används. Styrelsen kan omdisponera anslag inom resultatområdet under förutsättning att resultatområdets totala anslag inte överskrids. 3. Anskaffningar Anskaffningar bör ske ekonomiskt och ändamålsenligt med beaktande av anskaffningsdirektiven. Styrelsens beslut om beslutsbefogenheter bör efterföljas och skyldigheten att föra skriftliga beslutsprotokoll också ifråga om anskaffningar noteras. Gällande anskaffningarna i investeringsbudgeten är anskaffningsförteckningen bindande både ifråga om anskaffningsobjekten och deras anslag. 4. Övriga frågor Styrelse, direktör och rektor kan vid behov ge särskilda förhållningsregler, tolkningar och råd om budgeten och ekonomiplanen. Räkenskapsårets fakturor bör vara godkända för betalning senast den 15 januari Ekonomiplan

11 Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland VERKSAMHETSUTGIFTER VERKSAMHETSINKOMSTER Bokslut 2010 Budget 2011 Bokslut Budget 2012 Förändring Bokslut 2010 Budget 2011 Bokslut Budget SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER 07/ / ALLMÄN FÖRVALTNING , INTERN FÖRVALTNING , VUXEN LÄROAVTALS OCH INTERNA UTBILDNINGSTJÄNSTER , UTVECKLING OCH KVALITETSSÄKRING , INTERNA SERVICEFUNKTIONER , FASTIGHETSFUNKTIONER , ÖVRIGA SERVICEFUNKTIONER , SAMMANLAGT , , , ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON 200 GEMENSAMMA KOSTNADER , , INVEON KULTUR , , INVEON TEKNIK , , INVEON HUSTEKNIK , , INVEON SERVICE , , INVEON STUDIESOCIALA FUNKTIONER , , INVEON PROJEKTVERKSAMHET , , SAMMANLAGT , , , VERKSAMHET SAMMANLAGT , , , Ekonomiplan

12 Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland Bokslut Resultaträkning Bokslut 2010 Budget /2011 Budget 2012 Verksamhetens intäkter ,0 Försäljningsintäkter ,6 Avgiftsintäkter Hyresintäkter ,0 Övriga verksamhetsintäkter ,9 Bidrag ,0 Ersättningar för prestationer ,9 Verksamhetens kostnader ,1 Löner ,2 Personalbikostnader ,3 Köp av tjänster ,8 Material, förnödenheter ,1 Hyror ,7 Övriga kostnader ,2 VERKSAMHETSBIDRAG ,0 Finansiella intäkter och kostnader ,9 Ränteintäkter och övriga finansieringsintäkter ,0 Räntekostnader och övriga finansieringskostna ,5 Kommunernas betalningsandel för ränta ,9 ÅRSBIDRAG ,9 Extraordinära inkomster 0,0 Avskrivningar enligt plan ,0 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,2 11 Ekonomiplan Förändring

13 Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyla Bokslut Budget 2011 Bokslut Budget 2012 Finansieringskalkyl /2011 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel ,9 Årsbidrag ,7 Extraordinära poster Extraordinära poster, Korrigeringsposter Investeringar ,5 Byggnadsinvesteringar ,0 Passivenergihuset/Nytt eget projekt (Netto) Anskaffning av maskiner och utrustning Nettokassaflöde ,5 Finansieringens kassaflöde Förändringar i lånen Minskning av långfristiga lån Minskning av kortfristiga lån Förändring i eget kapital, kommunal betalningsa Övriga förändringar i likviditeten Förändring i förvaltat kapital och förvaltade me Förändring i omsättningstillgångar Förändring i fordringar Förändring Förändring i räntefria skulder Förändring av kassamedel, verksamheten ,2 Förändring av kassamedel Kassamedel Kassamedel Förändring av kassamedel ,7 12 Ekonomiplan

14 Att betala sammanlagt år 2012 per Borgå 54, ,00 54, , ,00 Lappträsk 3,02 894,00 3, , ,00 Lovisa 24, ,00 25, , ,00 Mörskom 1,08 320,00 1, , ,00 Sibbo 16, ,00 16, , ,00 Summa 100, ,00 100, , ,00 Räntor att betala och fördela ,00 Amortering att betala och fördela totalt , ,00 Att betala sammanlagt år 2013 per Borgå 54, ,00 54, , ,00 Lappträsk 3,02 607,00 3, , ,00 Lovisa 24, ,00 25, , ,00 Mörskom 1,08 217,00 1, , ,00 Sibbo 16, ,00 16, , ,00 Summa 100, ,00 100, , ,00 Räntor att betala och fördela ,00 Amortering att betala och fördela totalt , ,00 ÄGARKOMMUNERNAS BETALNINGSANDELAR FÖR AMORTERINGAR OCH RÄNTOR 2012 Räntor att Amortering att Andel betala, Grundkapitalandel ökning av betala, kommunens Kommun studerande kommunens andel grundkapitalet ÄGARKOMMUNERNAS BETALNINGSANDELAR FÖR AMORTERINGAR OCH RÄNTOR 2013 Räntor att Amortering att Andel betala, Grundkapitalandel ökning av betala, kommunens Kommun studerande kommunens andel grundkapitalet ÄGARKOMMUNERNAS BETALNINGSANDELAR FÖR AMORTERINGAR OCH RÄNTOR 2014 Räntor att Amortering att Andel betala, Grundkapitalandel ökning av betala, kommunens Kommun studerande kommunens andel grundkapitalet Att betala sammanlagt år 2014 per Borgå 54, ,00 54, , ,00 Lappträsk 3,02 332,00 3, , ,00 Lovisa 24, ,00 25, , ,00 Mörskom 1,08 119,00 1, , ,00 Sibbo 16, ,00 16, , ,00 Summa 100, ,00 100, , ,00 Räntor att betala och fördela , ,00 Amortering att betala och fördela totalt ,00 13 Ekonomiplan

15 Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland Ekonomiplan VERKSAMHETSUTGIFTER Bokslut 2010 Budget 2011 Budget 2012 Budget 2013 Budget SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER SAMMANLAGT ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON SAMMANLAGT VERKSAMHET SAMMANLAGT Ekonomiplan Bokslut 2010 Budget 2011 Budget 2012 Budget 2013 Budget SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER SAMMANLAGT ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON VERKSAMHETSINKOMSTER SAMMANLAGT VERKSAMHET SAMMANLAGT Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland Finansieringskalkyl Bokslut 2010 Budget 2011 Budget 2012 Budget 2013 Budget 2014 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel Investeringar Nettokassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i lånen Förändring av kassamedel, verksamheten Förändring av kassamedel Kassamedel Kassamedel Förändring av kassamedel Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland Resultaträkning Bokslut 2010 Budget 2011 Budget 2012 Budget 2013 Budget 2014 Verksamhetens intäkter Ersättningar för prestationer Verksamhetens kostnader VERKSAMHETSBIDRAG Finansiella intäkter och kostnader ÅRSBIDRAG Avskrivningar enligt plan RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Ekonomiplan

16 ANSKAFFNINGAR AV MASKINER OCH INVENTARIER Enhetens förslag Beredningens förslag Inveon TEKNIK VERKSTADSMEKNIKERUTBILDNINGEN Svetsmaskin Puls MIG/MAG Svetsmaskin MIG/MAG Datorer, stationära och bärbara Förnyande av gasavtal (Woikoski ) Axelskydd till svarvar (9 st.) Manuell / datorstyrd fräsmaskin Hand och specialverktyg BIL OCH LOGISTIKUTBILDNINGEN Bilskolbil (personbil för persontransport) Motorarbetsfordon (hjullastare) Hand och specialverktyg Motortestare Bosch 770 serie Plasmaskärare Lincoln PC Inveon HUSTEKNIK UTBILDNING INOM ELBRANSCHEN Bärbara datorer Multifunktionsprinter Skyddstransformatorer Vindgenerator Ombyggnad av övnings luft kond aggregatet Övningsgruppcentral 10st Mitsubichi PLC Modul 10st Ny bil för elmontörer Elborrmaskin 3 st Slagborrhammare 2 st Universalmätare 10st Hand och specialverktyg Datorer och skrivare och övrig kontorsutrustning Basutrustning elmontörsutbildningen Skruvdragare 5st Uppdatering av basutrustning El jcad licens Spänningskällor 3st Basutrustning ICT utbildning BYGGNADSUTBILDNINGEN Bildprojektor Projektor duk kamera 2st Högtalarsystem Datorer 2st Dokumentkamera Smartboard paket Renovering av bygglabb Maskiner och handverktyg Ekonomiplan

17 VVS UTBILDNINGEN Undervisningshjälpmedel Bockmaskin Maskiner och handverktyg SAMKOMMUNENS GEMENSAMMA ANSKAFFNINGAR 1 Egnahemshusprojektet, aktiv /passivenergihus Planerings / startanslag för Campus projektet Inveon SERVICE FRISÖRUTBILDNINGEN Försäljningsdisk/kassabordet Bärbar dator KOSTUTBILDNINGEN Futura spis Kokgryta 60 l Varmvattenbad Diskmaskin 2 st Kärlskåp Inveon KULTUR Smartboard paket, 4 st á MODE OCH TEXTIL UTBILDNINGEN 4 tr. Overlock tr. Overlock Provdockor st. Strykbord + tilläggsutrustning VISUELLA UTBILDNINGEN TV full HD 40" + DVD st. Bärbara Mc datorer (IIA) Projektor Pappersställning, kavalletter Handeverktyg/smyckkonst MILJÖBYGGESUTBILDNINGEN Utrustning och handverktyg etc Inveon ALLMÄNNA ANSKAFFNINGAR Bärbara datorer för specialundervisning (4 st) Studerandeboendet Städutrustning och fastighetsskötseln Yrkestartens anskaffningar (projektfinansiering?) Datastödets anskaffningar SAMKOMMUNENS FÖRVALTNINGSANSKAFFNINGAR Uppdatering av datorer, möbler och programvara Ersättande begangnade busspaketbilar (2*Transit tas ur bruk) Ekonomiplan

18 Antalet studerande inom grundläggande yrkesutbildning Kommun Antal Askola 1 Borgå 223 Esbo 3 Helsingfors 5 Hyvinge 1 Ingå 2 Kervo 1 Lappträsk 12 Lojo 1 Lovisa 86 Mariehamn 1 Mörskom 4 Nurmijärvi 1 Raseborg 1 Riihimäki 1 Sibbo 58 Sjundeå 1 Träskända 2 Tusby 1 Vanda 10 Väståboland 4 Åbo 1 Totalt Ekonomiplan