B O K S L U T VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Transkript

1 B O K S L U T VERKSAMHETSBERÄTTELSE

2 1. VERKSAMHETBERÄTTELSE OCH BOKSLUT Allmänt Enligt 68 i kommunallagen omfattar bokslutet balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Verksamhetsberättelsen är en del av bokslutet och både bokslutet och verksamhetsberättelsen är medel för att säkerställa att den som läser bokslutet får en riktig och tillräcklig bild av samkommunens resultat och ekonomiska ställning. Innehållet i verksamhetsberättelsen regleras i kommunallagen. Anvisningen föreslår att i verksamhetsberättelsen intas kommunledningens redogörelse för den interna tillsynens ställning i kommunen och de väsentligaste utvecklingsbehoven. Vid upprättandet av kommunens bokslut iakttas bestämmelserna i kommunallagen och i tillämpliga delar bestämmelserna i bokföringslagen och -förordningen (KomL 68 ). Kommunallagen är en speciallag i förhållande till bokföringslagen. 1.2 Samkommunens organisation Samkommunen har alltid haft en modern och låg organisation både vad gäller den förtroendevalda ledningen och tjänstemannaledningen. Sättet att producera samkommunens utbildningstjänster har rationaliserats och dessa produceras från inom ramen för en enda läroanstalt, Östra Nylands yrkesinstitut Inveon Samkommunstämmor Under verksamhetsåret har samkommunstämman sammanträtt två gånger. Samkommunstämman har fattat beslut gällande bokslutet för år 2011, fastställt budget och ekonomiplanen för åren Samkommunstämmans protokoll har kontinuerligt publicerats bland yrkesinstitutets websidor ( Revisionsnämnd Enligt samkommunens revisionsstadga har samkommunen en revisionsnämnd som består av ordförande, viceordförande samt två andra ledamöter. Revisionsnämndens uppgifter stadgas i kommunallagen och revisionsstadgan. Till samkommunens revisionsnämnd för hör: Ordinarie Stefan Sveholm, ordförande Bengt Dahlqvist, viceordförande Camilla Antas Janica Sundbäck Ersättare Linda Blomander Matti Nuutti Hans Hellner Ann-Lis Udd Nämnden har sammanträtt tre gånger för revisionen av 2012 års förvaltning och räkenskaper. Samkommunstämman har enhälligt utsett Audiator Ab att omhänderha lagenlig revision i samkommunen under åren Audiator har utsett OFR Dan Lindroos för det egentliga revisionsarbetet. Då Lindroos sommaren 2012 pensionerats utsågs OFR Krister Rehn att fortsätta revisionsarbetet Styrelsen Styrelsen har under året sammanträtt 11 gånger och berett de ärenden samkommunstämman behandlat och avgjort frågor gällande samkommunens och yrkesinstitutets verksamhet och ekonomi. Styrelsen för samkommunen består av sju medlemmar med lika många personliga ersättare. Styrelsens mandatperiod är två år. Vid valet av styrelse bör man sträva efter en regionalt och språkligt rättvis sammansättning men Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 2

3 så att den motsvarar de röstandelar vilka de i medlemskommunernas fullmäktige representerade grupperna erhållit vid senaste kommunalval. Styrelsen har för verksamhetsåren följande sammansättning: Ordinarie Magnus Björklund, ordförande Torolf Bergström, viceordförande Kari Hagfors Nancy Lökfors Petra Paakkanen Stefan Sandström Elisabeth Svaetichin Ersättare Kristel Pynnönen Nikolas Elomaa Ritva Suomalainen Leif Eriksson Gunnel Laukas Johan Isaksson Thomas Antas Planerna för nya enhetliga och tidsenliga utrymmen för samkommunens och övriga andra stadiets yrkesutbildningar i regionen pågår i Borgås regi. En arbetsgrupp förväntas i början av år 2013 avge ett förslag till utrymmeslösning också för samkommunens del med placering antingen i Kungsporten (samkommunens basförslag) eller vid Styrmansvägen i närheten av Amistos utrymmen. Samkommunens utmaningar i fråga om verksamhetsutrymmen behöver en lösning som förhoppningsvis ingår i denna rapport. Styrelsens protokoll har kontinuerligt publicerats bland yrkesinstitutets websidor ( Översikt av utvecklingen och väsentliga händelser År 2012 var det adertonde verksamhetsåret för Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland. Samkommunen är utbildningsanordnare med tillstånd att anordna yrkesutbildning inom fyra olika utbildningsområden för sammanlagt högst 450 studerande. Organisationsreform som förverkligades innebär att samkommunens grundläggande yrkesutbildning ges inom ramen för en sammanslagen läroanstalt; Östra Nylands yrkesinstitut Inveon. Samkommunen utgår från att det nya sättet att producera utbildningstjänsterna skall ge ökad bärkraft för samkommunens utbildning. Från och med år 2010 har den positiva utvecklingen i samkommunens studerandeantal vänts till en negativ trend med sjunkande antal studerande och som en följd av detta en motsvarande minskning i den enhetsprisenliga ersättningen. I och med att enhetspriserna per studerande inte heller har utvecklats i gynnsam riktning är ekonomin en allt större utmaning de närmaste åren. Samkommunen har kunnat kompensera inkomstbortfallet med dels resultatbaserad finansiering (goda resultat) och en ökad produktivitet. Det ekonomiska resultatet är också år 2012 klart positivt och utmaningarna till trots också klart bättre än budgeterat 1.4. Granskning av ekonomin som helhet Samkommunens ekonomi har 2012 fortsättningsvis som helhet utvecklats i en gynnsam riktning. Trots vikande antal studerande är samkommunens resultat positivt, dock är överskottet endast ca en tredjedel av de senaste årens överskott. En inte budgeterad resultatbaserad finansieringsandel uppgående till 0,35 M har tryggat överskottet. Samkommunens kassamedel och goda likviditet möjliggör en satsning inför framtiden för Östra Nylands yrkesinstitut Inveon. Således har utredningsarbetet för ett finlandssvenskt campus med Inveon som huvudaktör inletts under år 2010 och väntar fortfarande på tomtreserveringsbeslutet av Borgå stad. I och med arbetsgruppens förslag (2013) torde en lösning kunna uppnås. 1.5 Samkommunens personal För år 2012 ingår i noterna till bokslutet en kortfattad personalrapport över samkommunens personal. Sammanfattningsvis kan noteras att medelåldern är 48,69 år (48,25 år 2011) och att den genomsnittliga anställningstiden i Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 3

4 samkommunen är 8,91 år (9,18 år 2011). De närmaste åren är pensionsavgången behärskad i och med att endast 10 anställda av 80 pensioneras de närmaste fem åren. Dessvärre måste samkommunen 2012 bokföra en hög sjukfrånvaro, som speciellt drabbat den övriga personalen. Flera långa sjukledigheter gör siffrorna dystra, trots att antalet korta, 1-3 dagars frånvaro har minskat litet jämfört med året innan. Således har sjukfrånvaron ökat från ca 14 dagar till drygt 20 dagar per anställd, detta trots märkbart ökade satsningar på personalens arbetsplatshälsovård och trivsel Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna De mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna som påverkar utvecklingen samkommunens verksamhet är operativa risker, finansieringsrisker och skaderisker. De största operativa riskerna hänför sig till tillgången på behöriga lärare. Till övriga delar är personalens kompetens och tillgången till personal, datasystemens funktion, konjunkturväxlingar och ändringar i lagstiftningen under kontroll. Undervisningsministeriets tidigare rekommendation att samkommunen borde privatiseras och slås i hop med metropolområdets yrkesutbildningsaktiebolag kan ses som en operativ risk för samkommunen. Också den konsultutredning som Borgå stad låtit utföra innehåller alternativ vilka kan ses som operativa risker för samkommunens verksamhet och om dessa alternativ förverkligas avslutas samkommunens verksamhet. Dessa utredningar har resulterat i ett beslut i stadsstyrelsen i Borgå om att föreslå grundandet av en regional flerspråkig utbildningsanordnare. Osäkerheten om strukturerna fortsätter och inverkar naturligtvis hämmande på arbetsron och framtidstron. Finansieringsrisker har samkommunen egentligen inte då placeringar av likvida medel har skötts med betoning på säkerhet på bekostnad av avkastning. Samkommunens lån är bundna till fast ränta vilket har liknande effekter. Samkommunens egendom är försäkrad till sitt fulla värde Miljöfaktorer Samkommunen skall som utbildningsanordnare beakta hållbar utveckling och därmed också fungera enligt de principer som man undervisar. I och med den 2007 fullbordade saneringen av uppvärmningen att fungera med havsvattenvärme och naturgas har ett betydande steg tagits till förmån för miljön. Miljöfaktorer som kan ha ekonomiska konsekvenser är eventuella fukt- och mögelproblem liksom vatten- och avloppsnätets skick i Haikoenheten Ledningens utlåtande om den interna tillsynen Styrelsen ska i verksamhetsberättelsen redogöra för hur den interna tillsynen och den riskhantering som ingår i denna har ordnats i samkommunen, huruvida man observerat brister i tillsynen under den avslutade räkenskapsperioden och på vilket sätt man har för avsikt att utveckla den interna tillsynen under gällande ekonomiplaneringsperiod. Styrelsen konstaterar att den interna tillsynen ingår i de ledande tjänstemännens ansvarsområden. Den interna tillsynen skall säkerställa att samkommunens verksamhet är ekonomisk och resultatrik, att de uppgifter som ligger till grund för besluten är tillräckliga och tillförlitliga och att man följer bestämmelserna i lag, myndighetsföreskrifter och de olika organens beslut samt att tillgångar och resurser tryggas. Den interna tillsynen ska genomföras i samkommunens lednings-, planerings- och styrningspraxis. Styrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. Därtill ansvarar alla de organ och tjänsteinnehavare, som beviljats behörighet att disponera över samkommunens tillgångar och som fungerar som myndigheter för genomförandet av den interna tillsynen. Den interna tillsynen har inte observerat brister i samkommunens verksamhet. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 4

5 1.7 Behandling av resultatet och balansering av ekonomin Styrelsen föreslår för samkommunstämman att räkenskapsperiodens överskott för år ,30 ackumuleras på ett vinst- och förlustkonto i balansräkningen. 1.8 Grundkapitalet Samkommunens medlemskommuner och deras andel i samkommunens grundkapital framgår ur tabellen nedan. Grundkapitalet har under räkenskapsåret utökats med kommunernas betalningar för samkommunens lån. Samkommunens grundkapital och dess fördelning Andel Grundkapital Grundkapital Ökningar 2012 Kommun Borgå 54,08 % , , ,97 Sibbo 16,33 % , , ,44 Lovisa 25,51 % , , ,17 Lappträsk 3,06 % , , ,92 Mörskom 1,02 % , , ,30 Summa 100,00 % , , ,80 Samkommunens grundkapital har under räkenskapsåret ökats med de betalningar som medlems gjort för amorteringen av samkommunens lån till kulturenhetens utrymmeslösning, Lundagatan 1.9. Resultatbaserad finansiering Från år 2002 har ett system med resultatbaserad finansiering varit i bruk inom yrkesutbildningen. Detta betyder att en del av finansieringen till utbildningsanordnarna kommer att beviljas på basen av fastställda resultatparametrar. Samkommunens resultatbaserade finansiering uppgår för år 2012 till vilket märkbart förbättrar samkommunens ekonomiska resultat för året. Kriterierna för den resultatbaserade finansieringen har ändrats från år 2011 och samkommunstämman har beslutit att de parametrar som samkommunen följer upp är de samma som ingår i den förnyade modellen. Resultatbaserad finansiering inom yrkesutbildningen från 2011 Priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning graderas på basis av verksamhetens resultat utgående från ett resultatindex för utbildningsanordnaren. Sålunda har 3 % av statens totala finansiering avskilts till en resultatbaserad del. Samkommunen följer upp de nya parametrar som från år 2011 är en del av den resultatbaserade finansieringen. En genomslagskraftsmätare mäter studerandenas sysselsättning, övergång till fortsatta studier, genomströmning och avbrott i studierna. Vid beräkningen av resultatindexet utgör genomslagskraftsmätaren 90 procent, lärarbehörighetsmätaren 7 procent och personalutvecklingsmätaren 3 procent. De fyra bästa femtedelar av de utbildningsanordnarna som ingår i resultatindexberäkningen får resultatbaserad tilläggsfinansiering på basen resultatindexet. Grunden för beräkningen av genomslagskraftsmätaren är de studerande som genomför en yrkesinriktad grundexamen hos en enskild utbildningsanordnare. Antalet studerande under det år som ligger fem år tillbaka i tiden jämfört med det år då finansieringsbeslutet fattas utgör bas. Värdet för mätaren för en enskild utbildningsanordnare baserar sig på de studerandes situation under en uppföljningsperiod på tre och ett halvt år. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 5

6 I samband med beräkningen av genomslagskraftsmätaren indelas de studerande vid uppföljningsperiodens slut i följande fem kategorier: 1) studerande som har avlagt yrkesinriktad grundexamen under uppföljningsperioden och har arbete vid tidpunkten för den sista veckan av uppföljningsperioden (utexaminerad, sysselsatt), 2) studerande som har avlagt yrkesinriktad grundexamen och som under uppföljningsperioden bedriver studier för högskoleexamen eller har avlagt högskoleexamen (utexaminerad, fortsättningsstuderande), 3) studerande som har avlagt yrkesinriktad grundexamen under uppföljningsperioden och inte bedriver studier med sikte på högskoleexamen eller har avlagd högskoleexamen och inte heller har arbete vid tidpunkten för den sista veckan av uppföljningsperioden (utexaminerad, har inte arbete och är inte fortsättningsstuderande), 4) studerande som inte har avlagt yrkesinriktad grundexamen under uppföljningsperioden, men alltjämt bedriver studier som leder till yrkesinriktad grundexamen eller annan examen eller som är sysselsatta vid tidpunkten för den sista veckan av granskningsperioden (outexaminerad, har inte arbete men är studerande), 5) studerande som inte har avlagt yrkesinriktad grundexamen eller någon annan examen under uppföljningsperioden och som inte bedriver studier med sikte på annan examen och inte har arbete vid tidpunkten för den sista veckan av granskningsperioden (outexaminerad, har inte arbete och är inte heller studerande). Vid beräkningen av genomslagskraftsmätaren räknar man ut ett parametervärde, som uttrycker utbildningsanordnarens självständiga påverkan på hur de studerande har placerat sig i respektive grupp. När parametervärdena räknas ut till delas de av utbildningsanordnaren oberoende bakgrundsfaktorerna ett konstant värde. De egenskaper som beaktas som bakgrundsfaktorer har att göra med de studerandenas ålder, modersmål, kön, familjetyp, medeltalet på grundskolans avgångsbetyg samt utbildning som getts i form av specialundervisning. Ändringen gjordes retroaktivt också för år Utexaminerade och sysselsatta: UTVÄRDERING 2011 MÅLSÄTTNING 2012 UTVÄRDERING ,0 % 74,0 % 58,0 % Utexaminerade fortsättningsstuderande UTVÄRDERING 2011 MÅLSÄTTNING 2012 UTVÄRDERING ,0 % 5,0 % 5,0 % Utexaminerad, inte sysselsatt och inte fortsättningsstuderande UTVÄRDERING 2011 MÅLSÄTTNING 2012 UTVÄRDERING ,0 % 10,0 % 20,0 % Outexaminerad men studerar eller är sysselsatt UTVÄRDERING 2011 MÅLSÄTTNING 2012 UTVÄRDERING ,0 % 10,0 % 12,0 % Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 6

7 Outexaminerad som varken studerar eller arbetar UTVÄRDERING 2011 MÅLSÄTTNING 2012 UTVÄRDERING ,0 % 1,0 % 4,0 % Utbildningspersonalens formella behörighet Parametern beskriver hur stor del av lärarna (timlärare i bisyssla inte medräknade) som enligt förordning har formell behörighet att verka som lärare vid yrkesläroanstalter. UTVÄRDERING 2011 MÅLSÄTTNING 2012 UTVÄRDERING ,5 % 66,0 % 58,3 % Uppdatering av personalens yrkeskunskap Denna parameter innebär att de kostnader som föranleds av uppdatering av personalens yrkeskunskap ställs i relation till alla personalkostnader inom samkommunen (dock inte personalkostnader för läroavtal). Kostnaderna för uppdatering av personalens yrkeskunskap inbegriper alla kostnader som uppstår p.g.a. denna verksamhet, såsom lönekostnader för personer som deltar i utbildning, deltagaravgifter, rese- och inkvarteringskostnader, dagtraktamenten. Dessutom inkluderas kostnader för lärarnas arbetslivskontakter och kostnader för upprätthållande av arbetsförmågan. UTVÄRDERING 2011 MÅLSÄTTNING 2012 UTVÄRDERING ,5 % 2,0 % 1,4 % 2. SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER Förvaltning Till den allmänna förvaltningen hör styrelsen och revisionsnämnden som förtroendevalda organ. Beslutsrätten och delegeringsnivån hölls i stort sätt på tidigare nivå trots den nya, tydligare organisationen, det nya rationellare sättet att organisera utbildningen och de nya resurserna inom utvecklingsarbete, kvalitetssäkring, vuxenutbildning, läroavtalsutbildning och internationell verksamhet. Samkommunen leds av en direktör som har det övergripande ansvaret för samkommunens verksamhet, förvaltning och ekonomi. Till direktörens direkta ansvarsområde har enligt organisationsschemat hört utrymmestjänsterna, den interna servicen, ekonomiförvaltningen och prognostiseringen. För den grundläggande utbildningsverksamhetens verksamhet och ekonomi ansvarar institutets rektor. Rektor har i organisationen det odelade pedagogiska ansvaret gentemot styrelsen. 2.2 Vuxen- och läroavtalsutbildning och interna utbildningstjänster (Gunilla Träskelin) Resultatenheten har arbetat för förverkligande av yrkesinstitutsstrategins övergripande målsättningar genom att stärka studerandes förutsättningar för livslångt lärande, bemöta individuella kompetensbehov, förhindra marginalisering, trygga utbildningens tillgänglighet samt stärka förutsättningarna för service och utvecklingsverksamhet för arbetslivet. För att förverkliga målsättningarna har resultatenheten samarbetet med olika aktörer. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 7

8 Samkommunen har deltagit i projektet Läroporten i Östra Nyland. Projektet har upprätthållit Ohjauspiste i Borgå centrum. Via projektet och Ohjauspiste har samkommunen kunnat marknadsföra sin verksamhet. Projekttiden tog slut i december 2012 och Ohjauspiste upphörde med sin verksamhet. Projektets hemsida finns kvar. Läroavtalsutbildning Under verksamhetsåret har läroavtal gjorts mellan lämpliga arbetsgivare, studerande och samkommunen då utbildningsformen varit ändamålsenlig för samtliga parter. Under 2012 skrevs ett nytt läroavtal inom metallbranschen och två läroavtalsstuderande, en husbyggare och en fordonsmekaniker, fick sitt avgångsbetyg. Kursverksamhet Kursutbudet har, under verksamhetsåret, utvecklats i enlighet med målsättningen i ekonomiplanen för Under året har enheten ordnat kurser som tillgodoser arbetslivets, ungdomsutbildningens och personalens behov. Kurserna har i huvudsak varit yrkeskompetenskurser för chaufförer. Ett samarbete har etablerats med Yrkesakademin i Österbotten samt SKAL. På det sättet har kunniga föreläsare hittats och kurserna har marknadsförts via SKAL:s medlemscirkulär. Under året har följande kurser ordnats; Förutseende körning, Digitala färdskrivarens användning och regler, Nödförstahjälp för chaufförer, Vägskydd 1, Arbetssäkerhet för logistikbranschen samt kurs i heta arbeten. Institutets studerande har deltagit i kurserna enligt vad läroplanen förutsätter. Under hösten ordnades också en uppdatering i första hjälpen för personalen. Under 2012 har 21 kurser ordnats. Av de förverkligade kursdagarna står utomstående för 192, Inveons studerande för 134 samt personalen för 15 dagar. Under hösten erbjöds möjligheten att uppdatera C klass körkort till CE klass. Tre chaufförer deltog. I undervisningen ingick 5 lektioner teori samt 10 körlektioner. Internationell verksamhet Avgående studerande har gjort studieresor inom Norden. Enheten har bistått studerande som önskat avlägga inlärning i arbete perioder utomlands. Kulturenheten har samarbetat med Střední uměleckoprůmyslová škola i Jihlava Helenín i Tjeckien. Arbetet med att hitta partners för ett internationellt projekt inom Nordplus Junior har inletts. 2.3 Kvalitetssäkring och internt utvecklingsarbete (Frank Backman) Strategiarbetet I och med att samkommunen kommer att fortsätta som utbildningsanordnare efter , så bör den nuvarande strategin uppdateras. Arbetet inleddes i slutet av år 2012 och ett utarbetat förslag till strategi och de strategiska tyngdpunktsområden skall framläggas till styrelsen i början av år Kvalitetssäkring Kvalitetssäkringen under år 2012 fokuserades på vidareutvecklandet av rutiner och god praxis beträffande studerandeadministrationen. De nya funktionerna för yrkesutbildningen i studerandeadministrationsprogrammet Wilma togs i bruk under år Dessa var bland annat registreringen av erkännande av kunnande samt ett nytt sätt att uppgöra avtal gällande inlärning i arbete. Samkommunen deltog under år 2012 i det regionala nätverksprojektet LARK (laatua ammatillisen koulutuksen arkeen), där målet är att stödja utbildningsanordnare som befinner sig i det inledande skedet av arbetet med att etablera ett systematiskt kvalitetsarbete och utveckla kvalitetsledningen. Syftet med projektet är att förstärka den Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 8

9 regionala nätverksbildningen vid utvecklingen av kvalitetsledningen. Projektet bestod av fem (5) arbetsseminarium (workshop) samt ytterligare av några besök hos de deltagande nätverkspartnerna. Syftet med besöken var att göra en riktmärkning (benchmarking) av den goda praxisen hos partnerna. Under år 2012 fattades även beslutet om att anhålla av Utbildningsstyrelsen om förlängning av kvalitetsprojektet. I slutet av året beviljades LARK 2 medel för utvecklingsarbetet. Nätverket utdrygades med bla a Point College till totalt 14 utbildningsanordnare. Östra Nylands representation är betydande i och med att Amisto, Point College, Prakticum samt Samkommunen deltar i projektet. Detta möjliggör ett nära samarbete på det lokala planet. Utvärdering En utbildningsanordnares verksamhet utvärderas ständigt och även år 2012 utfördes en mängd olika utvärderingar. Årets utredningar gjordes av Utbildningsstyrelsen (UBS) samt internt (Inveon) enligt tabellen nedan. Resultaten från dessa enkäter kommer att fungera som bakgrundsmaterial i samband med planeringen av kommande läsår. UBS UBS UBS Uppföljandet av de reviderade examensgrunderna för grundexamen inom hantverk- och konstindustri Insamling av inlärningsresultat från yrkesprov i grundexamina inom el- och automationsteknik Kvantitativ uppföljning inom programmet för effektivisering av genomströmningen Egna webbenkäter till studeranden, några utvalda arbetsplatser, till lärare inom branschen samt till representant för utbildningsanordnaren Självvärdering (lärare, arbetsplatshandledare, studerande från det tredje läsåret, ledning) Insamling av uppgifter om studeranden som avgått under läsåret UBS Effektivering av genomströmningen Grunduppgifter om utbildningsanordnaren UBS Främjande av hälsa och välbefinnande vid läroanstalterna på andra stadiet Insamling av uppgifter gällande studerandens hälsa Inveon Trivselenkät 2012 Enkät gällande studerandens trivsel i Inveon Inveon Jämställdhetsenkät 2012, personalen Frågor om jämställdhet mellan kvinnor och män samt diskriminering och likabehandling Inveon Jämställdhetsenkät 2012, studeranden Frågor om jämställdhet mellan kvinnor och män samt diskriminering och likabehandling Inveon Studerandevårdens enkät Frågor till alla studeranden om bl a mobbning 3. ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON 2012 (Solveig Mickels) Samkommunens utbildning för yrkesinriktad grundexamen har sedan varit samlad i en enda läroanstalt, Östra Nylands yrkesinstitut Inveon, vilken utgör ett av samkommunens två resultatområden. Resultatområdets kvalitativa och kvantitativa målsättningar för verksamhetens följer dem som uppgjorts för samkommunen. Yrkesinstitutet är fortfarande en ung organisation och även om de centrala funktionerna som garanterar studerandes och personalens rättsskydd har utarbetats, återstår mycket utvecklingsarbete. Yrkesinstitutets kärnverksamhet är undervisning för yrkesinriktade grundexamina, samt till denna hörande stödfunktioner. Utvecklingsarbetet och den konkreta verksamheten styrs aktivt i enlighet med samkommunens strategi och dess målbeskrivning i samarbetet med resultatenheten 104 UTVECKLING OCH KVALITETSSÄKRING. I gemensam ansökning 2012 annonserades 158 studieplatser. Styrelsen antog, på basis av ansökningens resultat, 143 studerande. Det var väntat att alla platser inte skulle fyllas eftersom yrkesinstitutet satsade på ett brett utbud av studieplatser som gav ungdomarna en reell möjlighet att välja sitt studieområde och motverkade att någon skulle bli helt utan studieplats. Till yrkesstarten antogs 1 studerande som i ett tidigt skede erhöll en egentlig utbildningsplats. Det har således visat sig att för tillfället fins inget konkret behov av yrkesstarten. Som under tidi- Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 9

10 gare år förändrades antagningsresultatet under sommarmånaderna så att en del antagna föll bort medan nya sökande kunde antas till existerande grupper. En befattning som skolgångsbiträde/studiecoach besattes ordinarie och till arbetsuppgifterna hör också utvärdering av behovet och planering av den fortsatta verksamheten. Målet är att kunna erbjuda studerande med särskilda behov ett ökat stöd som handleder dem i att utveckla strategier för att självstyrande klara av studier, elevhemsboende och övergång till arbetslivet. Ett ökande behov av extra stöd är tydligt märkbart. Yrkesinstitutets verksamhet är uppdelad i sex resultatenheter (kostnadsställen) enligt indelningen nedan. Disciplinorganet I början av 2012 trädde den s.k. SORA lagstiftningen i kraft. Lagstiftningens mål är att förbättra utbildningsanordnarnas möjlighet att ingripa i problem som gäller säkerheten för studerande, kunder och arbetsliv. De stränga bestämmelserna om krav på tillräcklig hälsa och funktionsförmåga gäller i Inveon utbildningen inom logistik, kombinationsfordonsförare, medan bestämmelserna om disciplinära åtgärder samt narkotikatestning gäller alla studerande. För Inveon har, i enlighet med lagstiftningen, utsetts ett organ, Disciplinorganet, som fattar beslut i ärenden som gäller disciplin samt fråntagande och återställande av studierätten. Organets sammansättning är i detta nu samkommunens styrelse, kompletterad med representanter för studerandevården, lärarkåren, studerande och arbetslivet. Disciplinorganets arbete samt lagstiftningens tillämpning kommer att ytterligare utvecklas under GEMENSAMMA KOSTNADER Till resultatenheten hör rektor och institutets lärare i studier som kompletterar yrkeskompetensen (tidigare gemensamma studier). Inom kostnadsstället sköts också andra funktioner som är gemensamma för alla resultatenheter, t.ex. studiehandledning. Undervisningsteknologi Yrkesinstitutets pedagogisk-tekniska utrustning för undervisning har uppdateras med flera datorer och två uppsättningar så kallade Smartboards. Ny IKT-teknik i undervisningen koordineras med behovet av datorutrustning för användningen av studerandeadministrationsprogrammet Primus och kommunikationsprogrammet Wilma. En viktig del i utvecklingsarbetet är uppdateringen av lärarnas kompetens inom nätundervisning, vilket i första hand skett inom Gynsam projektet. Kompetenshöjningen har inte kunnat genomföras i den utsträckning som ursprungligen planerades. Orsaken kan ligga i att nuvarande utrustning inte motiverar till eller underlättar ibruktagande av nya pedagogiska metoder. Inlärning i arbete Inlärning i arbete är sedan hösten studieveckor (sv) eller 4 sv längre än det minimum lagen stadgar om. Antalet veckor är anpassat till yrkesinstitutets periodindelning. Enligt principerna för personliga studiestigar kan en studerande individuellt ha mera inlärning i arbete. Inlärning i arbete är den mest konkreta formen för samarbetet med arbetslivet. Yrkesteam och yrkesprov Fyra yrkesteam med mandatperioden har som uppgift att besluta om yrkesprovsplaner, övervaka yrkesprovens planering, genomförande och bedömning, besluta i ärenden som gäller studerandes anhållan om rättelse av bedömning, samt att fungera som ett diskussionsforum för utbildning och arbetsliv. Gruppindelning och schemaläggning Enligt verksamhetsplanen skall strukturen ses över men har begränsats till smärre förbättringar. En genomgripande förändring är avhängig av beslut om lokaler och upprätthållarstruktur. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 10

11 201 INVEON KULTUR Resultatenheten Inveon kultur omfattar artesanutbildning (hantverk och konstindustri /mode) samt bildartesanutbildning (visuell framställning: grafisk planering;) i Inveons lokaler vid Lundagatan 8, i centrum av Borgå. Utbildningen inom miljöplanering och byggande har upphört liksom utbildningen i smyckekonst 202 INVEON TEKNIK Resultatenheten Inveon teknik omfattar utbildningarna inom bilbranschen, logistik samt maskin och metallbranschen i Inveons lokaler vid Edelfeltsstigen 1. Utbildning för kombinationsfordonsförare har inletts hösten 2010 och samarbetet med samkommunens vuxenutbildning inom ramen för kompetens/kunskapscentrum för yrkeschaufförer har fördjupats. 203 INVEON HUSTEKNIK Resultatenheten Inveon husteknik omfattar utbildningarna inom husbyggnad, el och automation, datateknik och datakommunikation samt husteknik/vvs i Inveons lokaler vid Edelfeltsstigen 1. Utbildningen till ICT montör inleddes hösten 2010 med ny läroplan och till utbildningen antogs studerande hösten 2011 och Grupperna är i detta nu små och förutsätter specialarrangemang. Arbetet på passivenergihuset har framskridit så att huset vid årets slut var så gott som färdigt. 204 INVEON SERVICE Resultatenheten Inveon service omfattar utbildningarna inom hotell, restaurang och cateringbranschen samt hårbranschen i Inveons lokaler vid Edelfeltsstigen 1. Tyngdpunkterna inom kockutbildningen var matproduktion, kundbetjäning, kvalitet, samarbete och ansvar. Frisörutbildningen arbetade med marknadsföring, kundbetjäning och trivsel med den avgående gruppen medan grundstudierna var viktigast under höstterminen. Vardera utbildningen erbjuder undervisning i praktiska arbetsuppgifter vilka också utgör genuina produktions och kundbetjäningstillfällen riktade till studerande, personal och utomstående kunder. 205 INVEON STUDIESOCIALA FUNKTIONER Det övergripande målet för studerandevården i yrkesinstitutet har varit att vidareutveckla det nätverk av stödtjänster som behövs för att erbjuda alla studerande en trygg och likvärdig studiemiljö och därmed öka trivseln och förebygga studieavbrott. I studerandevårdsteamet ingår kurator (ordförande), rektor, studiehandledare, speciallärare och hälsovårdare. En viktig roll i stödet för studeranden spelar grupphandledaren, vilken är en aktiv länk mellan studerande och studerandevårdsteamet. Studerandevården för ungdomar under 18 år sker i nära samarbete med hemmen. Studerandehälsovården handhas av Borgå stad. Under verksamhetsåret fick studerandevårdsteamet tillgång till arbetshandledning i grupp. Teamets medlemmar deltog i ett flertal utbildningar ordnade av regionförvaltningen, utbildningsstyrelsen och social- och hälsovårdsbranschens organisationer. Samarbetet med vårdnadshavarna stöds av informations- och temakvällar samt utvecklandet av det elektroniska kommunikationssystemet Wilma. Under verksamhetsåret kunde en ökad oro bland yrkesinstitutets studerande märkas, vilket i sin tur ledde till ett större behov av snabba ingripande i akuta situationer. Behovet av ökat stöd i yrkesstudier konstaterades också. Eftersom personresurserna i yrkesinstitutet inte räcker till registrerades inte alla studerande med behov av stöd formellt som specialstuderande. Studerandevården är ett krävande, mångprofessionellt arbete där risken för felbedömningar har vuxit under de senaste åren. Inveon kunde trots detta förverkliga studerandevården i gott samarbete med studerande och vårdnadshavare så, att inget behov av rättelse uppstod. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 11

12 206 INVEON PROJEKTVERKSAMHET Förutom det fortsatta utvecklingsarbete som karakteriserar yrkesinstitutets verksamhet finns specialområden som kräver extra satsningar. Detta utvecklingsarbete görs ofta i form av externt finansierade projekt. Den egna finansieringen i projekten varierar mellan 8 och 30 %. Under verksamhetsåret har Inveon haft två personer med tidsbundna avtal anställda inom projektverksamheten Flexteam Öst och Gynsam Flexteam Öst utgör de konkreta ramarna för studerandes lagstadgade rätt att välja utbildning från mera än en upprätthållares utbud. En del av de utvecklingsuppgifter för vilka det ännu inte funnits resurser, sköttes av det nya projektet Gynsam. Projektet Gynsam utvecklar utbudet och lärarkompetensen inom nätbaserade studier. Målet är att kunna erbjuda studerande möjlighet till två kompletta examina på fyra år, samt att ge studerande som studerar för en examen möjligheter till individuella, fördjupande eller specialiserade studier. Samkommunens styrelse godkände på hösten ett samarbetsavtal enligt vilket gymnasiestuderande kan avlägga bildartesanexamen och yrkesinstitutets studerande ett komplett gymnasiebetyg fr.o.m Projektet Gynsam hade extern finansiering och administrerades av Lovisa stad samt avslutades i september. Flexteam Öst finansieras helt av de deltagande utbildningsanordnarna Utvecklande av yrkesprov I och med att de nya examensgrunderna har tagits i bruk i alla examina har betydelsen av yrkesprov som utvärderingsmetod ökat. I Inveon är utvecklingsarbetet starkt knutet till utvecklandet av yrkesteamens arbete. Projektet har tillverkat handledningsmaterial och ordnat utbildningar för arbetsplatshandledare samt utvecklat yrkesteamens arbetssätt och rutiner. Projektet hade extern finansiering till slutet av Genomströmningsprojektet Ett projekt för att minska på studieavbrotten och öka genomströmningen har inletts under höstterminen. En projektarbetare tar utan fördröjning hand om de studerande som visar tecken på att studierna inte intresserar tillräckligt. Ett tidigt ingripande torde minska avbrotten i avgörande grad. 4. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS I verksamhetsberättelsen har ovan beskrivits de omständigheter och händelser som inverkat på räkenskapsperiodens resultat och samkommunens ekonomiska ställning. I resultaträkningen nedan beskrivs räkenskapsperiodens resultat och i finansieringsanalysen hur verksamheten har finansierats. Vardera tillsammans med de nyckeltal som beräknas utgående från dem utvisar att samkommunens finansiering har varit tillräcklig. Ur finansieringsanalysen redovisas dessutom för hur investeringar, placeringar och amorteringar på lån finansieras i övrigt, utöver de internt tillförda medlen. Resultaträkning Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2012 Bruksgrad % Verksamhetens intäkter , , ,45 97,87 Verksamhetens kostnader , , ,58 87,96 VERKSAMHETSBIDRAG , , , ,00 ÅRSBIDRAG , , , ,88 Avskrivningar enligt plan , , ,75 102,01 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT , , ,30-47,21 Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 12

13 Resultaträkningens nyckeltal: Resultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 111,8 121,3 114,8 119,9 116,1 Årsbidrag / Avskrivningar, % 143,1 240,8 164,3 213,2 168,3 5. FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Finansieringskalkylen och dess nyckeltal framgår nedan. Sammanfattningsvis kan konstateras att verksamhetens finansiering är tryggad och att årsbidraget täcker de årliga investeringarna och att likviditeten är god. Finansieringskalkylens nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 165,6 370,9 212,3 297,2 328,8 46,7 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 165,6 175,9 113,7 158,8 143,7 24,1 Låneskötselbidrag 1,9 25,9 1,9 2,2 2,2 0,6 Kassamedel (M ) 3,4 3,3 2,50 2,15 1,48 0,69 Kassabetalningar (M ) 5,2 4,8 4,7 4,89 4,44 4,36 Likviditet (kassadagar) ,4 158, Finansieringskalkyl Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2012 Bruksgrad Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel, årsbidrag ,9 Investeringar ,0 Nettokassaflöde ,9 Finansieringens kassaflöde Förändring av kassamedel, verksamheten ,6 Förändring av kassamedel Kassamedel Kassamedel Förändring av kassamedel ,6 6. BALANSRÄKNINGEN OCH DESS NYCKELTAL Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 13

14 B A L A N S R Ä K N I N G B A L A N S R Ä K N I N G AKTIVA , PASSIVA , A BESTÅENDE AKTIVA , A EGET KAPITAL , I IMMATERIELLA TILLGÅNGAR , I Grundkapital , II MATERIELLA TILLGÅNGAR , II Över-/underskott från tidigare , III PLACERINGAR , III Räkenskapsperiodens resulta , B FÖRVALTADE MEDEL , D FÖRVALTAT KAPITAL , C RÖRLIGA AKTIVA , E FRÄMMANDE KAPITAL , I OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR , I Långfristigt , II FORDRINGAR , II Kortfristigt , IV KASSA OCH BANK , BUDGETENS FÖRVERKLIGANDE ENLIGT RESULTATOMRÅDE Verksamheten, dess målsättningar och resultat har beskrivits i textdelen ovan. Verksamhetens inkomster och utgifter framgår ur tabellerna nedan. Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland VERKSAMHETSUTGIFTER Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER 101 ALLMÄN FÖRVALTNING ,46 57,3 102 INTERN FÖRVALTNING ,55 86,0 103 VUXEN- LÄROAVTALS- OCH INTERNA UTBILDNINGSTJÄNSTER ,51 104,8 104 UTVECKLING OCH KVALITETSSÄKRING ,12 88,9 105 INTERNA SERVICEFUNKTIONER ,21 74,1 106 FASTIGHETSFUNKTIONER ,82 84,1 107 ÖVRIGA SERVICEFUNKTIONER ,0 SAMMANLAGT ,67 83,0 2 ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON Bruksgrad 200 GEMENSAMMA KOSTNADER ,03 95,8 201 INVEON - KULTUR ,02 73,0 202 INVEON - TEKNIK ,74 89,6 203 INVEON - HUSTEKNIK ,60 88,5 204 INVEON - SERVICE ,22 103,8 205 INVEON - STUDIESOCIALA FUNKTIONER ,79 87,5 206 INVEON - PROJEKTVERKSAMHET ,51 116,8 SAMMANLAGT ,91 90,4 VERKSAMHET SAMMANLAGT ,58 88,0 Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 14

15 Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Ny Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER 101 ALLMÄN FÖRVALTNING 0 0 0, INTERN FÖRVALTNING , VUXEN LÄROAVTALS OCH INTERNA UTBILDNINGSTJÄNSTER , UTVECKLING OCH KVALITETSSÄKRING , INTERNA SERVICEFUNKTIONER , FASTIGHETSFUNKTIONER , ÖVRIGA SERVICEFUNKTIONER ,00 SAMMANLAGT , , ,90 2 ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON 200 GEMENSAMMA KOSTNADER , INVEON KULTUR , INVEON TEKNIK , INVEON HUSTEKNIK , INVEON SERVICE , INVEON STUDIESOCIALA FUNKTIONER , INVEON PROJEKTVERKSAMHET ,09 SAMMANLAGT , ,45 VERKSAMHET SAMMANLAGT VERKSAMHETSINKOMSTER 8. INVESTERINGAR Samkommunens investeringar under år 2012 i form av anskaffning av maskiner och utrustning uppgick till ,99 och för aktierna i Lundagatan 8 har investerats i nödvändiga reparationer bland annat i fastighetens ventilationssystem. 9. AVSLUTNING Bokslutet för år 2012 utgör en god grund för det utvecklingsarbete som har inletts och ställer inga ekonomiska hinder för en kontinuerlig utveckling av verksamheten inom Östra Nylands yrkesinstitut Inveon på kort sikt enligt uppdragna riktlinjer. Den ogynnsamma utvecklingen av antalet studerande och svårigheten att anpassa kostnaderna efter snabbt fallande intäkter manar dock till stor ekonomisk försiktighet de kommande åren Förteckning över bokföringsböcker Bokföringsböcker som använts Dagbok Huvudbok Som bokföringsprogram har använts Datronics för kommunal bokföring utarbetade program vilket kompletterats så att det motsvarar affärsbokföring enligt bokföringslagen. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 15

16 VÄRDERINGSPRINCIPER Alla omsättningstillgångar är värderade till direkt anskaffningspris. Alla aktier och andelar har i balansen upptagits till sitt anskaffningspris. Reserveringar har inte gjorts. Principerna för avskrivningar enligt plan har följt tidigare fastställda principer. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 16

17

18 Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland Resultaträkning Bokslut 2011 Budget 2012 (Ränteintäkterna omfattar en tidsbunden depositions avkastning för både år 2011 och 2012.) Bokslut 2012 Verksamhetens intäkter ,45 97,9 Försäljningsintäkter ,06 129,2 Personalintäkter (FPA etc) ,49 609,1 Hyresintäkter ,97 84,7 Övriga verksamhetsintäkter ,93 77,3 Ersättningar för prestationer ,00 96,4 Verksamhetens kostnader ,58 88,0 Löner ,72 88,5 Personalbikostnader ,31 86,0 Köp av tjänster ,89 57,2 Material, förnödenheter ,97 102,4 Hyror ,50 122,1 Övriga kostnader ,19 109,7 VERKSAMHETSBIDRAG , ,0 Finansiella intäkter och kostnader ,18 729,3 Ränteintäkter och övriga finansieringsintä ,42 696,6 Räntekostnader och övriga finansieringsko ,24 97,5 Kommunernas betalningsandel för ränta ,00 100,0 ÅRSBIDRAG , ,9 Extraordinära inkomster Bruksgrad Avskrivningar enligt plan ,75 102,0 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,30-47,2 Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 18

19 B A L A N S R Ä K N I N G B A L A N S R Ä K N I N G AKTIVA , ,11 PASSIVA , ,11 A BESTÅENDE AKTIVA , ,56 A EGET KAPITAL , ,34 I IMMATERIELLA TILLGÅNGAR , ,88 1 Programvara , ,88 I Grundkapital , ,80 II MATERIELLA TILLGÅNGAR , ,42 II Över-/underskott från tidigare år , ,93 1 Mark- och vattenområden , ,67 III Räkenskapsperiodens resultat , ,61 2 Byggnader , ,00 D FÖRVALTAT KAPITAL , ,23 3 Maskiner och inventarier , ,75 1 Donationsfondernas kapital , ,23 4 Halvfärdiga byggnader 0,00 0,00 2 Övrigt förvaltat kapital 0,00 0,00 III PLACERINGAR , ,26 E FRÄMMANDE KAPITAL , ,54 1 Aktier och andelar , ,77 I Långfristigt , ,61 2 Stiftelsekapital , ,28 2 Annuitetslån Nordea , ,61 3 Fastighets Ab Lundagatan , ,21 II Kortfristigt , ,93 B FÖRVALTADE MEDEL , ,23 1 Annuitetslån Nordea , ,36 1 Egna stipendiefonder 481,88 480,68 2 Skulder till leverantörer , ,72 2 Donationsfonder , ,55 3 Övriga skulder , ,02 C RÖRLIGA AKTIVA , ,32 4 Resultatregleringar , ,83 I OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR , ,03 1 Centrallager , ,85 2 Handlager 114, ,31 3 Halvfärdiga omsättningstillg , ,87 II FORDRINGAR , ,77 Kortfristiga fordringar , ,77 1 Kundfordringar , ,32 2 Resultatregleringar , ,45 IV KASSA OCH BANK , ,52 Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 19

20 Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Bokslut Finansieringskalkyl 2011 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Budget 2012 Bokslut 2012 Internt tillförda medel , ,9 Årsbidrag , ,9 Extraordinära poster 0-0,00 Extraordinära poster, Korrigeringsposter 0-0,00 Investeringar ,99 129,0 Byggnadsinvesteringar ,00 - Aktier och andelar ,00 - Anskaffning av maskiner och utrustning ,99 89,3 Nettokassaflöde ,06-93,9 Finansieringens kassaflöde ,55 Förändringar i lånen ,31 Minskning av långfristiga lån ,95 Minskning av kortfristiga lån ,64 Förändring i eget kapital, kommunal betaln ,00 Övriga förändringar i likviditeten ,76 Förändring i förvaltat kapital och förvaltad 0-0,00 Förändring i omsättningstillgångar ,99 Förändring i fordringar ,23 Förändring i räntefria skulder ,98 Bruksgrad Förändring av kassamedel, verksamheten ,51-23,6 Förändring av kassamedel Kassamedel ,52 Kassamedel ,93 Förändring av kassamedel ,41-23,6 Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 20

21 NOTER TILL BOKSLUTET ÅR 2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon BYGG- NADSÅR ÅLDER Fastighetsförteckning YTA, M² VOLYM. M³ BALANSVÄRDE GRUDFÖR- BÄTTRINGAR 2012 PLANENLIG AVSKRIVNING ÅR 2012 BALANSVÄRDE HUVUDBYGGNAD Skolbyggnad, elevhem Flygelbyggnad Elavdelningen Administrationsflygel Auditorium Totalt , , ,74 MATSALSBYGGNAD Sanering, tillbyggnad Totalt , , ,13 BILAVDELNING ,60 0, ,60 BYGGNADSAVDELNING , , ,97 IDROTTSHALL , , ,83 POJKELEVHEM , , ,00 FLICKELEVHEM ,00 900, ,00 MASKIN&METALLTEKNIK , , ,03 REKTORSBOSTAD , ,00 LÄRARBOSTÄDER , ,00 GÅRDSKARLSBOSTÄDER , ,00 VVS-HALL , , ,39 SAMMANLAGT ,00 0, , ,69 SAMMANDRAG 2012 IB ÖKNING AVSKRIVNING UB IMMATERIELLA RÄTTIGHETER ,88 0,00 0, ,88 JORD- OCH VATTENOMRÅDEN ,67 0,00 0, ,67 BYGGNADER ,00 0, , ,69 HALVFÄRDIGA BYGGNADER 0,00 0,00 0,00 0,00 MASKINER OCH INVENTARIER , , , , , , ,66 AVSKRIVNING, BYGGNADER ,31 AVSKRIVNING, MASKINER&INVENTARIER , ,75 Grunderna för avskrivningar enligt plan och fastighetsförteckning Avskrivningarna på förslitning underkastade tillgångar har fastställts i planen för planenliga avskrivningar. Avskrivningstiderna har beraknats enligt den ekonomiska brukstid som uppskattats utgående från anskaffningsutgiften för anläggningstillgangen och anläggningstillgångens karaktär: Uppskattade avskrivningstider och mot dem svarande årliga avskrivningsprocenter och avskrivningsmetoder: Byggnader 30 år / 3,3 % Maskiner och inventarier 5 år / 20 % JORD- OCH VATTENOMRÅDEN Dessa består av fastigheten Villa Skandinavien och Lekis i Haiko i Borgå. RNr 1,48 i kvarter 402. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 21

22 Bolag Ingående balans Anskaffat 2012 Utgående balans Posintra Ab 1 681, ,88 5 aktier anskaffade , upptagna till teckningspriset Aktia Abp , ,75 Aktierna erhållits i gratisemission på basen av försäkringarna Studiebostäder i Borgå Ab 126,14 126,14 (5 aktier anskaffade , upptagna till anskaffningsvärdet Cavetto Ab 7 200, ,00 90 aktier tecknade , upptagna till anskaffningsvärdet 35972, ,77 Stiftelsen för Östra Nylands körövningsbana , ,28 Andelen i kapitalet inbetalad Fastighetsaktiebolaget Lundagatan , ,21 Aktiernas inköpspris Överlåtelseskatt Renoveringen av utrymmena för Bhk:s behov ,00 Sammanlagt , , ,26 Fastighetsaktiebolaget Lundagatan 8 Samkommunens aktieinnehav och dess fördelning Enligt bolagsordningen är aktiekapitalet 8 624,60 och fördelat på aktier. Av dessa har samkommunen köpt 2593 st. Samkommunen äger därmed ca 43 % av bolaget, aktierna , , , , , Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 22

23 PERSONALRAPPORT PER (Helen Grönqvist-Lönnroos) Personalen i siffror Den fanns det totalt 81 personer i anställningsförhållande i samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland. Av dem är 10 personer tjänstlediga för längre tid med vikariearrangemang. Över hälften av de anställda, totalt 47 personer, sysslar enbart med undervisning, uppgifter inom elevvård eller leder projekt i anslutning till utbildning. Personalen som i huvudsak har andra uppgifter uppgår till 34 personer. Fördelningen mellan olika yrkesgrupper och kön visas i tabell 1: Uppgift Kvinnor Män Sammanlagt Lektorer, ordinarie 8** Lektorer, tf Timlärare Elevvårdspersonal 5** 2 7 Fastighets/kostservice 16***** 3 19 Ledning/administration 8* 3 11 Övrig personal Tabell 1 Antal anställda enligt uppgift och kön 2012 *1 person tjänstledig med vikariearrangemang Sammanlagt Andelen kvinnor är 54,3%, andelen män är 45,6%. Under år 2012 har en person avgått med ålderspension och fyra personer har slutat av annan orsak. Studiecoachens tjänst har besatts ordinarie, fyra lektorstjänster är för läsår ersatta med timlärartjänster och under hösten 2012 anställdes inom projektverksamheten en skolfarfar som är anställd för viss tid och några timmar per dag. Det sammanlagda antalet i heltids- respektive deltidanställning ses i tabell 2. Procentuellt är de visstidsanställdas andel av alla anställda 38,2 %. För undervisningens del är motsvarande procent 40,0 för kvinnor och 59,2 för män. Anställningsform Tillsvidareanställning Undervisning Kvinnor Undervisning Män Övr. personal Kvinnor Övr. Personal Män Samman lagt Visstidsanställning Sammanlagt Tabell 2 Anställningsform Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 23

24 I tabell 3 framgår antalet heltids-, deltidsanställda samt anställda i bisyssla. Tabell 3 Huvudanställning I medeltal har personalen jobbat ca 9 år (8,91) inom samkommunen. 15 personer har en anställningstid på över 20 år och ungefär hälften av personalen, 39 st, har en anställning på högst 5 år. En detaljerad bild av anställningstiden fördelad på kvinnor och män visas i tabell 4: Tabell 4 Anställningstidens längd Anställning Kvinnor Män Sammanlagt Heltidsanställning Deltidsanställning Bisyssla Sammanlagt Anställningstid Kvinnor Män Sammanlagt u. 1 år år år år år år år år Totalt Medeltal år 8,95 8,86 8, var medelåldern för hela personalen 48,69 år, vilket är aningen högre än 2011 (48,25). Avgångarna med ålderspension vid uppnådda 65 år är rätt jämnt fördelade inom samkommunen med ett genomsnittsantal på drygt 2 personer per år. Likaså är fördelningen mellan undervisnings- och den övriga personalen jämnt fördelad, 11 respektive 12 personer, fram till år Sammanlagt kan 23 personer uppskattas gå i ålderspension under de närmaste tio åren. I tabell 5 personalen enligt åldersgrupp och i tabell 6 de uppskattade ålderspensioneringarna. Tabell 5 Personalens åldersfördelning Ålder Kvinnor Män Sammanlagt år år år år år år år år år Totalt Medelålder 48,16 49,32 48,69 Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 24

25 Tabell 6 Uppskattade ålderspensioneringar (vid 65 år) åren Sjukfrånvaro År 2012 måste samkommunen bokföra en hög sjukfrånvaro, som speciellt drabbat den övriga personalen. Flera långa sjukledigheter gör siffrorna dystra, trots att antalet korta, 1-3 dagars frånvaro har minskat litet jämfört med året innan. År Undervisning Undervisning Övr. personal Övr. personal Totalt kvinnor män kvinnor män Totalt Undervisning* Övrig personal* Smlgt* 2012 Smlgt* 2011 Antal bokförda sjukfrånvarodagar (dagar) Antal kortvarig sjukfrånvaro 1-3 dagar (st.) Tabell 7 Sjukfrånvaro 2012 *ej bisyssla eller tjänstlediga Genomsnittlig sjukfrånvaro per person (dagar) 6,38 34,60 20,60 13,94 Den nya sjukförsäkringslagen som trädde i kraft 1 juni 2012 betonar kraftigare än tidigare samarbetet mellan arbetsgivare och arbetshälsovården liksom arbetsgivarens ansvar att gripa in tidigt och förebygga eventuell försämring av arbetshälsan hos de anställda. Efter lagändringen är arbetsgivaren skyldig att meddela arbetshälsovården om sjukfrånvaro som varat över 30 dagar. En ansökan om ersättning av sjukfrånvaro skall arbetsgivaren numera lämna in till Fpa senast 60 dagar efter första sjukdagen och efter 90 dagars sjukfrånvaro kräver Fpa ett utlåtande av arbetshälsovårdsläkaren om den anställdas fortsatta arbetsförmåga. I annat fall upphör utbetalningen av sjukdagpenningen. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 25

26 Fortbildning Lärarnas sammanlagda kompletterings- och fortbildningsdagar är 287, vilket ger ett medeltal för lärarna på knappa 8 dagar under I antalet ingår Inveons egna utbildningsdagar i Viimsi i augusti innan skolstarten. För den övriga personalen har registrerats 45 utbildningsdagar och därtill kan läggas Viimsidagarna som en stor del av den övriga personalen deltog i, dock inte alla. Utbildningar som ledningen deltagit i har till största delen inte registrerats. Rekreationsverksamhet för personalen Personalförmånen med Smartum motions- och kultursedlar har 2012 utnyttjats av hela personalen, med endast några få undantag. Enligt den utvärderingsenkät som gjordes i augusti är personalen mycket nöjd med sedlarna och ser gärna att förmånen fortsätter. De populäraste aktiviteterna som sedlarna används till är biobesök och simning. Under året ordnades ett antal tillställningar och evenemang för personalen. I mars gjordes ett teaterbesök till Lilla Teatern i Helsingfors, i april ordnades en Må Bra-kväll med temat mode och skönhet. En grillfest på läsårets avslutningskväll firades på stranden i Haiko och ett gemensamt midsommarkaffe utomhus för dem som ännu inte inlett semestern dagen före midsommarafton. Avkoppling och rekreation bjöds på i Viimsi Spa i samband med årets utbildningsdagar inför läsårsstarten i augusti, två lag motionerade igen i SAKU:s gångkamp och ett tiotal personer deltog i Gunnarsrundan i slutet av oktober. Julfesten i december hölls på Hotel Onni i Borgå och lockade ett stort antal deltagare. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 26

27 Kvantitativa uppgifter gällande samkommunens 405 studerande Antalet studerande från samkommunens ägarkommuner Borgå Lappträsk Lovisa Mörskom Sibbo Övriga Antalet studerande från icke ägarkommuner Studerandes fördelning enligt utbildningsområde 4 % 8 % 70 % 18 % Kultur Teknik- och kommunikation Sociala området Kost- och hotellbranschen