B O K S L U T VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "B O K S L U T VERKSAMHETSBERÄTTELSE"

Transkript

1 B O K S L U T VERKSAMHETSBERÄTTELSE

2 Direktörens översikt 2013 Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland har igen fogat ett framgångsrikt år till sin historia. Det bokslut som nu förläggs styrelse, revisorer och ägarna på samkommunstämman är i alla fall ekonomiskt mycket bättre än vad de yttre förutsättningarna borde ha möjliggjort. Utmaningarna är i praktiken två. Samkommunen bör komma på metoder att vända den negativa trenden i antalet studerande till en försiktig ökning. Att, efter många goda år då antalet studerande i tillståndet att ordna utbildningen knappt räckte till, anpassa ekonomin till ett studerandeantal som endast är 83 % av tillståndet är en utmaning. Dessvärre ser det ut som minskningen ännu fortsätter under år En del av orsaken till minskningen i antalet studerande ligger utanför samkommunen i de små årsklasser som dessa år påverkar rekryteringen. Den minskade dragningskraften kan dock inte helt skyllas på yttre omständigheter. Den andra stora och brådskande utmaningen är samkommunens lokaliteters skick. Det är klart för alla utanför samkommunen att lokaliteterna i Haiko är i slutet av sin livscykel och att beslutet att minska underhållet i tron att nya lokaliteter kunde ha tagis i bruk därmed bör omprövas. Tidigt under år 2014 bör det klargöras om lokaliteterna i Haiko trots allt är de enda lokaliteter som inom en överskådlig framtid kommer att finnas till den svenska yrkesutbildningens förfogande. Den delgeneralplan som är under arbete i Borgå anvisar på sikt byggnadsmark för en campuslösning där Inveon, Point College och Prakticum kunde få nya lokaliteter till sitt förfogande. Om delgeneralplanen fördröjs av besvär eller om samlokaliserad yrkesutbildning fortfarande är utesluten är det dags att konstatera att lokaliteterna i Haiko i brådskande ordning saneras till den nivå det är möjligt för samkommunens utbildningsverksamhet. Med tanke på regionens yrkesutbildning är det inte den optimala lösningen. Trots dessa två utmaningar kan vi i alla fall glädja oss över att förutom att samkommunens ekonomiska resultat är över förväntan samkommunen i den resultatbaserade finansieringen ytterligare befäst sin position som en av Finlands bästa utbildningsanordnare. På basen av denna utvärdering finns ingen intern orsak till åtgärder som aviserats av statliga och kommunala myndigheter. Faktum är dock att de statliga myndigheterna har långt gående planer hur man kan minska antalet kommuner i Finland och som en del av detta också planer för hur antalet utbildningsanordnare fås att minska. Obeslutsamheten i vår region torde leda till att myndigheterna fattar besluten för oss. Om dessa beslut är bättre än de vi tillsammans haft tid att göra men inte lyckats är inte självskrivet. Samkommunen har dock med anledning av återkommande goda resultat fortsättningsvis vilja och förmåga att fortsätta som självständig utbildningsanordnare medverka men också beredskap att medverka i en organisationsoch lokalitetslösning förutsatt att det ger den svenska yrkesutbildningen tidsenliga lokaliteter. Johan Söderberg, direktör Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 2

3 1. VERKSAMHETBERÄTTELSE OCH BOKSLUT Allmänt Enligt 68 i kommunallagen omfattar bokslutet balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Verksamhetsberättelsen är en del av bokslutet och både bokslutet och verksamhetsberättelsen är medel för att säkerställa att den som läser bokslutet får en riktig och tillräcklig bild av samkommunens resultat och ekonomiska ställning. Innehållet i verksamhetsberättelsen regleras i kommunallagen. Anvisningen föreslår att i verksamhetsberättelsen intas kommunledningens redogörelse för den interna tillsynens ställning i kommunen och de väsentligaste utvecklingsbehoven. Vid upprättandet av kommunens bokslut iakttas bestämmelserna i kommunallagen och i tillämpliga delar bestämmelserna i bokföringslagen och -förordningen (KomL 68 ). Kommunallagen är en speciallag i förhållande till bokföringslagen. 1.2 Samkommunens organisation Samkommunen har haft en modern och låg organisation både vad gäller den förtroendevalda ledningen och tjänstemannaledningen Samkommunstämmor Under verksamhetsåret har samkommunstämman sammanträtt tre gånger. Samkommunstämman har fattat beslut gällande bokslutet för år 2012, fastställt budget och ekonomiplanen för åren Samkommunstämman har vid två av dessa möten tagit ställning till alternativen för den brådskande lokalitetslösningen. Tillsvidare har stämmans beslut inte kunnat förverkligas då de inte omfattats och förverkligats av samkommunens största ägarkommun, Borgå. Samkommunstämmans protokoll har kontinuerligt publicerats på yrkesinstitutets webbplats (http://www.inveon.fi/stamman.htm) Revisionsnämnd Enligt samkommunens revisionsstadga har samkommunen en revisionsnämnd som består av ordförande, viceordförande samt två andra ledamöter. Revisionsnämndens uppgifter stadgas i kommunallagen och revisionsstadgan. Till samkommunens revisionsnämnd för åren hör: Ordinarie Ersättare Mats Rosqvist, ordförande Lena Karlsson Taika Sahlsten-Mäkelä, viceordförande Christer Bengts Dan Tallberg Marina Bäcklund-Kuikka Janica Sundbäck Berndt-Gustav Schauman Nämnden har sammanträtt två gånger för revisionen av 2013 års förvaltning och räkenskaper. Samkommunstämman har enhälligt utsett Audiator Ab att omhänderha lagenlig revision i samkommunen under åren Audiator har utsett OFR Krister Rehn för det egentliga revisionsarbetet Styrelsen Styrelsen har under året sammanträtt 10 gånger och berett de ärenden samkommunstämman behandlat och avgjort frågor gällande samkommunens och yrkesinstitutets verksamhet och ekonomi. Styrelsen för samkommunen består av sju medlemmar med lika många personliga ersättare. Styrelsens mandatperiod är två år. Vid valet av styrelse bör man sträva efter en regionalt rättvis sammansättning så att den motsva- Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 3

4 rar de röstandelar vilka de i medlemskommunernas fullmäktige representerade grupperna erhållit vid senaste kommunalval. Styrelsen har för verksamhetsåren följande sammansättning: Ordinarie Camilla Antas Magnus Björklund, ordförande Juha Elo Nancy Lökfors Petra Paakkanen Stefan Sandström Anita Spring, viceordförande Ersättare Margareta Rintala Malin Häggqvist Monica Pokela Kjell Grönqvist Maria Grundström Thomas Antas Ove Blomqvist En av Borgå stad tillsatt arbetsgrupp har 2013 avgett ett förslag till lokalitetslösning också för samkommunens del med placering vid Styrmansvägen i närheten av Amistos utrymmen eller i Kungsporten (samkommunens basförslag). Rapporten har behandlats vid två samkommunstämmor men utan verkställbara beslut. Styrelsens protokoll har kontinuerligt publicerats på yrkesinstitutets webbplats (http://www.inveon.fi/styrelsen.htm) Översikt av utvecklingen och väsentliga händelser Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland är utbildningsanordnare med tillstånd att anordna yrkesutbildning inom fyra olika utbildningsområden för sammanlagt högst 450 studerande Från och med år 2010 har den positiva utvecklingen i samkommunens studerandeantal vänts till en negativ trend med sjunkande antal studerande och som en följd av detta en motsvarande minskning i den enhetsprisenliga ersättningen. I och med att enhetspriserna per studerande inte heller har utvecklats i gynnsam riktning är ekonomin en allt större utmaning de närmaste åren. Samkommunen har kunnat kompensera inkomstbortfallet med dels resultatbaserad finansiering på basen av verkligt goda resultat och en ökad produktivitet och effektivitet. Det ekonomiska resultatet är 2013 fortfarande sådant att både verksamhetsbidrag och årsbidrag är positiva medan räkenskapsperiodens resultat dels på grund av ändrade avskrivningsprinciper visar ett underskott. Utmaningarna i fråga om rekryteringen av studerande försämrar på sikt möjligheten till goda resultat, också det att verksamheten fortsättningsvis tvingas genomföras i otidsenliga lokaliteter är en utmaning för ekonomin. Stämman har uppställt nya ekonomiska parametrar för samkommunens verksamhetsbidrag, årsbidrag och resultat. Basjämförelsen i detta bokslut görs emellertid mot den fastställda budgeten men med hänsyn till stämmans beslut i bokslutsanalyserna. Med glädje kan konstateras att de ekonomiska parametrarna som stämman uppställt uppfylls med klar marginal Granskning av ekonomin som helhet Samkommunens ekonomi har 2013 som helhet utvecklats i en överraskande gynnsam riktning. Ett vikande antal studerande har till stora delar kunnat kompenseras med ökad effektivitet och produktivitet samt framför allt med hjälp av personalens stora kostnadsmedvetenhet. Samkommunens kassamedel och goda likviditet möjliggör en satsning inför framtiden för Östra Nylands yrkesinstitut Inveon. Utredningsarbetet för ett finlandssvenskt campus med Inveon som huvudaktör har slutförts under året men inte lett till annat resultat än att Borgå stad avslagit samkommunens ansökan om tomt i Kungsporten. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 4

5 1.5 Samkommunens personal För år 2013 ingår i noterna till bokslutet en kortfattad personalrapport över samkommunens personal. Sammanfattningsvis kan noteras att medelåldern är 49,8 år (48,7 år 2012) och att den genomsnittliga anställningstiden i samkommunen är 10,44 år). De närmaste åren är pensionsavgången behärskad i och med att endast nio anställda av 70 pensioneras de närmaste fem åren. Dessvärre måste samkommunen 2013 bokföra en hög sjukfrånvaro, som speciellt drabbat den övriga personalen. Flera långa sjukledigheter gör siffrorna dystra, trots att antalet korta, 1-3 dagars frånvaro har minskat litet jämfört med året innan. Således har sjukfrånvaron ökat från ca 20,6 dagar till 23,7 dagar per anställd, detta trots märkbart ökade satsningar på personalens arbetsplatshälsovård och trivsel. Minskningen i personalstyrka ökar naturligtvis frånvaron per person Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna De mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna som påverkar utvecklingen av samkommunens verksamhet är operativa risker, finansieringsrisker och skaderisker. De största operativa riskerna hänför sig till tillgången på behöriga lärare. Till övriga delar är personalens kompetens och tillgången till personal, datasystemens funktion, konjunkturväxlingar och ändringar i lagstiftningen under kontroll. Undervisningsministeriets tidigare, ännu inte slutbehandlade, rekommendation att samkommunen borde slås i hop med metropolområdets svenska yrkesutbildningsaktiebolag kan ses som en operativ risk för samkommunen. Som operativ risk måste också samkommunens lokaliteter ses. Eftersom underhållet inte tilldelats nödvändiga resurser då avsikten har varit att bygga nya utrymmen i Kungsporten är lokalernas skick allt annat än tillfredsställande. Inte heller kring denna fråga har samstämmiga beslut kunnat fattas i ägarkommunernas styrelser eller i samkommunstämman. Osäkerheten om strukturerna och lokaliteterna fortsätter och inverkar naturligtvis hämmande på arbetsron och framtidstron. Finansieringsrisker har samkommunen egentligen inte då placeringar av likvida medel har skötts med betoning på säkerhet på bekostnad av avkastning. Samkommunens lån är bundet till fast ränta vilket har liknande effekter. Av lånet återstår två amorteringar under år 2014 varefter samkommunen är skuldfri. Under år 2013 och 2014 står samkommunen inför utmaningen att anpassa verksamheten till de ekonomiska realiteter som uppkommer på grund av att årsklasserna i samkommunens upptagningsområde är exceptionellt små vilket har satt ock kommer att sätta sitt spår i samkommunens studerandeantal. Samkommunens egendom är försäkrad till sitt fulla värde Miljöfaktorer Samkommunen skall som utbildningsanordnare beakta hållbar utveckling och därmed också fungera enligt de principer som man undervisar. I och med den 2007 fullbordade saneringen av uppvärmningen att fungera med havsvattenvärme och naturgas har ett betydande steg tagits till förmån för miljön. Miljöfaktorer som kan ha ekonomiska konsekvenser är eventuella fukt- och mögelproblem liksom vatten- och avloppsnätets skick i Haikoenheten Ledningens utlåtande om den interna tillsynen Styrelsen ska i verksamhetsberättelsen redogöra för hur den interna tillsynen och den riskhantering som ingår i denna har ordnats i samkommunen, huruvida man observerat brister i tillsynen under den avslutade räkenskapsperioden och på vilket sätt man har för avsikt att utveckla den interna tillsynen under gällande ekonomiplaneringsperiod. Styrelsen konstaterar att den interna tillsynen ingår i de ledande tjänstemännens ansvarsområden. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 5

6 Den interna tillsynen skall säkerställa att samkommunens verksamhet är ekonomisk och resultatrik, att de uppgifter som ligger till grund för besluten är tillräckliga och tillförlitliga och att man följer bestämmelserna i lag, myndighetsföreskrifter och de olika organens beslut samt att tillgångar och resurser tryggas. Den interna tillsynen ska genomföras i samkommunens lednings-, planerings- och styrningspraxis. Styrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. Därtill ansvarar alla de organ och tjänsteinnehavare, som beviljats behörighet att disponera över samkommunens tillgångar och som fungerar som myndigheter för genomförandet av den interna tillsynen. Den interna tillsynen har inte observerat brister i samkommunens verksamhet. 1.7 Behandling av resultatet och balansering av ekonomin Styrelsen föreslår för samkommunstämman att räkenskapsperiodens underskott för år 2013, ,73, ackumuleras på ett vinst- och förlustkonto i balansräkningen. Av tidigare relaterade orsaker är underskottet endast hälften av det budgeterade trots att det belastas av en ny avskrivningspost enligt samkommunstämmans beslut. 1.8 Grundkapitalet Samkommunens medlemskommuner och deras andel i samkommunens grundkapital framgår ur tabellen nedan. Grundkapitalet har under räkenskapsåret utökats med kommunernas betalningar för samkommunens lån. Samkommunens grundkapital och dess fördelning Kommun Andel Grundkapital Ökningar 2013 Grundkapital Borgå 54,08 % , , ,97 Sibbo 16,33 % , , ,44 Lovisa 25,51 % , , ,17 Lappträsk 3,06 % , , ,92 Mörskom 1,02 % , , ,30 Summa 100,00 % , , ,80 Samkommunens grundkapital har under räkenskapsåret ökats med de betalningar som medlemskommunernagjort för amorteringen av samkommunens lån till kulturenhetens utrymmeslösning, Lundagatan Resultatbaserad finansiering Från år 2002 har ett system med resultatbaserad finansiering varit i bruk inom yrkesutbildningen. Detta betyder att en del av finansieringen till utbildningsanordnarna kommer att beviljas på basen av fastställda resultatparametrar. Samkommunens resultatbaserade finansiering uppgår för år 2013 till vilket märkbart förbättrat samkommunens ekonomiska resultat för året. Kriterierna för den resultatbaserade finansieringen har ändrats från år 2011 och samkommunstämman har beslutit att de parametrar som samkommunen följer upp är de samma som ingår i den förnyade modellen. Resultatbaserad finansiering inom yrkesutbildningen från 2011 Priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning graderas på basis av verksamhetens resultat utgående från ett resultatindex för utbildningsanordnaren. Sålunda har 3 % av statens totala finansiering avskilts till en resultatba- Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 6

7 serad del. Samkommunen följer upp de nya parametrar som från år 2011 är en del av den resultatbaserade finansieringen. En genomslagskraftsmätare mäter studerandenas sysselsättning, övergång till fortsatta studier, genomströmning och avbrott i studierna. Vid beräkningen av resultatindexet utgör genomslagskraftsmätaren 90 procent, lärarbehörighetsmätaren 7 procent och personalutvecklingsmätaren 3 procent. De fyra bästa femtedelar av de utbildningsanordnarna som ingår i resultatindexberäkningen får resultatbaserad tilläggsfinansiering på basen resultatindexet. Grunden för beräkningen av genomslagskraftsmätaren är de studerande som genomför en yrkesinriktad grundexamen hos en enskild utbildningsanordnare. Antalet studerande under det år som ligger fem år tillbaka i tiden jämfört med det år då finansieringsbeslutet fattas utgör bas. Värdet för mätaren för en enskild utbildningsanordnare baserar sig på de studerandes situation under en uppföljningsperiod på tre och ett halvt år. I samband med beräkningen av genomslagskraftsmätaren indelas de studerande vid uppföljningsperiodens slut i följande fem kategorier: 1) studerande som har avlagt yrkesinriktad grundexamen under uppföljningsperioden och har arbete vid tidpunkten för den sista veckan av uppföljningsperioden (utexaminerad, sysselsatt), 2) studerande som har avlagt yrkesinriktad grundexamen och som under uppföljningsperioden bedriver studier för högskoleexamen eller har avlagt högskoleexamen (utexaminerad, fortsättningsstuderande), 3) studerande som har avlagt yrkesinriktad grundexamen under uppföljningsperioden och inte bedriver studier med sikte på högskoleexamen eller har avlagd högskoleexamen och inte heller har arbete vid tidpunkten för den sista veckan av uppföljningsperioden (utexaminerad, har inte arbete och är inte fortsättningsstuderande), 4) studerande som inte har avlagt yrkesinriktad grundexamen under uppföljningsperioden, men alltjämt bedriver studier som leder till yrkesinriktad grundexamen eller annan examen eller som är sysselsatta vid tidpunkten för den sista veckan av granskningsperioden (outexaminerad, har inte arbete men är studerande), 5) studerande som inte har avlagt yrkesinriktad grundexamen eller någon annan examen under uppföljningsperioden och som inte bedriver studier med sikte på annan examen och inte har arbete vid tidpunkten för den sista veckan av granskningsperioden (outexaminerad, har inte arbete och är inte heller studerande). Vid beräkningen av genomslagskraftsmätaren räknar man ut ett parametervärde, som uttrycker utbildningsanordnarens självständiga påverkan på hur de studerande har placerat sig i respektive grupp. När parametervärdena räknas ut till delas de av utbildningsanordnaren oberoende bakgrundsfaktorerna ett konstant värde. De egenskaper som beaktas som bakgrundsfaktorer har att göra med de studerandenas ålder, modersmål, kön, familjetyp, medeltalet på grundskolans avgångsbetyg samt utbildning som getts i form av specialundervisning Utexaminerade och sysselsatta: UTVÄRDERING 2012 MÅLSÄTTNING 2013 UTVÄRDERING ,0 % 68,0 % 62,0 % Utexaminerade fortsättningsstuderande UTVÄRDERING 2012 MÅLSÄTTNING 2013 UTVÄRDERING ,0 % 5,0 % 5,2 % Utexaminerad, inte sysselsatt och inte fortsättningsstuderande UTVÄRDERING 2012 MÅLSÄTTNING 2013 UTVÄRDERING ,0 % 13,0 % 18,5 % Outexaminerad men studerar eller är sysselsatt UTVÄRDERING 2012 MÅLSÄTTNING 2013 UTVÄRDERING 2013 Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 7

8 12,0 % 10,0 % 10,2 % Outexaminerad som varken studerar eller arbetar UTVÄRDERING 2012 MÅLSÄTTNING 2013 UTVÄRDERING ,0 % 2,0 % 4,2 % Utbildningspersonalens formella behörighet Parametern beskriver hur stor del av lärarna (timlärare i bisyssla inte medräknade) som enligt förordning har formell behörighet att verka som lärare vid yrkesläroanstalter. UTVÄRDERING 2012 MÅLSÄTTNING 2013 UTVÄRDERING ,3 % 60,0 % 53,8 % Uppdatering av personalens yrkeskunskap Denna parameter innebär att de kostnader som föranleds av uppdatering av personalens yrkeskunskap ställs i relation till alla personalkostnader inom samkommunen (dock inte personalkostnader för läroavtal). Kostnaderna för uppdatering av personalens yrkeskunskap inbegriper alla kostnader som uppstår p.g.a. denna verksamhet, såsom lönekostnader för personer som deltar i utbildning, deltagaravgifter, rese- och inkvarteringskostnader, dagtraktamenten. Dessutom inkluderas kostnader för lärarnas arbetslivskontakter och kostnader för upprätthållande av arbetsförmågan. UTVÄRDERING 2012 MÅLSÄTTNING 2013 UTVÄRDERING ,4 % 3,0 % 2,5 % 2. SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER Förvaltning Till den allmänna förvaltningen hör styrelsen och revisionsnämnden som förtroendevalda organ. Beslutsrätten och delegeringsnivån har bevarats på tidigare nivå. Samkommunen leds av en direktör som har det övergripande ansvaret för samkommunens verksamhet, förvaltning och ekonomi. Till direktörens direkta ansvarsområde har enligt organisationsschemat hört utrymmestjänsterna, den interna servicen, ekonomiförvaltningen och prognostiseringen. För den grundläggande utbildningsverksamhetens verksamhet och ekonomi ansvarar institutets rektor. Rektor har i organisationen det odelade pedagogiska ansvaret gentemot styrelsen. 2.2 Vuxen- och läroavtalsutbildning och interna utbildningstjänster (Gunilla Träskelin) Resultatenheten har arbetat för förverkligande av yrkesinstitutsstrategins övergripande målsättningar genom att stärka studerandes förutsättningar för livslångt lärande, bemöta individuella kompetensbehov, förhindra marginalisering, trygga utbildningens tillgänglighet samt stärka förutsättningarna för service och utvecklingsverksamhet för arbetslivet. För att förverkliga målsättningarna har resultatenheten samarbetat med olika aktörer. Projektet läroporten i Östra Nyland avslutades i december Samarbetet med deltagarna i projektet har fortsatt i form av pop-up Ohjauspiste i t.ex. köpcentret Lundis utrymmen. Det arbete som gjordes inom projektet Eduvuxen lever vidare i form av ett vägledningsnätverk. Inom nätverket utreds förutsättningar för att bygga upp en större svenskspråkig vägledningshelhet i Nyland. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 8

9 Läroavtalsutbildning Under verksamhetsåret har läroavtal gjorts mellan lämpliga arbetsgivare, studerande och samkommunen då utbildningsformen varit ändamålsenlig för samtliga parter. Under verksamhetsåret 2013 skrevs två nya läroavtal, ett inom byggbranschen och ett inom metallbranschen. Kursverksamhet Kursutbudet har, under verksamhetsåret, utvecklats i enlighet med målsättningen i ekonomiplanen. Under året har enheten ordnat kurser som tillgodoser arbetslivets, ungdomsutbildningens och personalens behov. Kurserna har i huvudsak yrkeskompetenskurser för chaufförer. Det samarbete som etablerades med Yrkesakademin samt Finlands Transport och Logistik SKAL rf under 2012 har fortsatt under året. Genom samarbetet med ovannämnda parter har vi haft tillgång till goda föreläsare samt kunnat marknadsföra våra kurser i SKAL:s medlemscirkulär. Under året har följande kurser ordnats: Förutseende körning, Digitala färdskrivarens användning och regler, Nödförstahjälp för chaufförer, Vägskydd 1, Arbetssäkerhet för logistikbranschen samt kurs i heta arbeten. Under 2013 har 22 kurser ordnats. Under vårterminen 2013 deltog studerande i Arbetssäkerhetskurser samt kurser i heta arbeten. Inför läsåret planerades kurserna in i studerandenas schema. Utöver studerande och personal deltog 245 utomstående i de kurser som ordnades. Internationell verksamhet Avgående studerande har gjort studieresor inom Norden och till Estland. Enheten har informerat studerande om möjligheten att avlägga inlärning i arbete perioder utomlands. Kulturenheten har fortsatt sitt samarbete med Stredni umeleckoprumyslova skola i Jihlava-Helenin i Tjeckien. Inveon besöktes av studerande och en lärare i oktober. 2.3 Kvalitetssäkring och internt utvecklingsarbete (Frank Backman) Strategiarbetet Arbetet med en uppdatering av Inveons och samkommunens strategi inleddes i samband med kvalitetssäkringsprojektet LARK 2 (se nedan) och kommer att slutföras i början av år 2014, då man eventuellt vet mer om samkommunens framtid. Det samma gäller de strategiska tyngdpunktsområden för både Inveon och samkommunen. Kvalitetssäkring Samkommunen fortsatte att delta under år 2013 i det regionala nätverksprojektet LARK 2 (Laatua ammatillisen koulutuksen arkeen), där målet är att stödja utbildningsanordnare som befinner sig i det inledande skedet av arbetet med att etablera ett systematiskt kvalitetsarbete och utveckla kvalitetsledningen. Syftet med projektet är att förstärka den regionala nätverksbildningen vid utvecklingen av kvalitetsledningen. Utvecklandet av Inveons kvalitetsledningssystem tog en nystart under åt På våren hade vi en "kick-off"-kväll för Inveons samarbetsorgan. Tillställningen leddes av Point Colleges rektor/vd Sari Gustafsson, som delade med sig de stötestenar/guldkanter/idéer som Point College stött på då de inledde sitt kvalitetsledningsarbete med bl a processbeskrivningar etc. Denna kick-off startade kvalitetsarbetet och utkast till processer tillkom under hösten. Dessutom skapades några modeller för rutinbeskrivningar (handlingsdirektiv, dokument som innehåller en aktivitet), som kommer att ligga till grund för processarbetet under år Undervisnings- och kulturministeriets kvalitetsstrategi för yrkesutbildningen stipulerar att varje utbildningsanordnare bör senast 2015 ha ett fungerande system för kvalitetsledning/verksamheten. Detta innebär att kvalitetssäkringen utgör ett centralt tema under år Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 9

10 Utvärdering I lagstiftningen om yrkesutbildningen definieras rätten till en lärmiljö som är fysiskt, psykiskt och socialt trygg. Utbildningsanordnaren ska tillsammans med ledningen och personalen i läroanstalten planera och organisera verksamheten så att undervisningen och lärandet kan äga rum i trygga förhållanden och miljöer. Under år 2013 inleddes ett arbete för att sammanställa Inveons planer till en säkerhetsmapp. Syftet med planerna är att skapa förfaringssätt och processer för olika situationer på förhand, så att man vid behov kan använda dem och så att verksamheten är tryggad i alla situationer. Säkerhetsinstruktionerna kommer att färdigställas under vårterminen 2014 och förankras hos medlemmarna i organisationen så att de omfattar organisationens gemensamma principer och förfaringssätt. Utvärdering En utbildningsanordnares verksamhet utvärderas ständigt och även år 2013 utfördes en mängd olika utvärderingar. Årets utredningar gjordes av Utbildningsstyrelsen (UBS), Rådet för utbildningsutvärdering (Rådet) samt Institutet för hälsa och välfärd (THL) enligt tabellen nedan. Resultaten från dessa enkäter kommer att fungera som bakgrundsmaterial i samband med planeringen av kommande läsår. Rådet Utvärdering av det finländska utbildningssystemet Enkät till invandrarstuderanden, lärare samt anordnare för studerande med invandrarbakgrund THL Yrkesläroanstalternas insamling av data inom ramen för enkäten Hälsa i skolan 2013 UBS Bedömning av läget inom iia år 2012 Utredning gällande bl a inlärning i arbete-platser i regionen UBS Förfrågan om den läroplansbaserade grundläggande yrkesutbildningen Enkät om bl a de utbildningar som institutet erbjuder, uppgifter om institutets läroplaner etc. UBS Examensspecifik förfrågan gällande grundexamen inom maskin- och metallbranschen Enkät gällande i frågavarande examens förverkligande vid Inveon UBS Dokumentanalys gällande grundexamen inom maskin- och metallbranschen Insamling av personliga (PSP) samt individuella planer för hur undervisningen skall ordnas (IP) för en dela avstuderanden som blir färdiga år 2013 UBS Kvantitativ uppföljning inom programmet för effektivisering av genomströmningen Kvantitativa uppgifter om studeranden som avgått läsåret UBS Insamling av inlärningsresultat från yrkesprov Yrkesprovsresultat, studeranden som inlett studierna specialstud UBS Enkät gällande jämställdhetsplaneringen vid yrkesinstitut Utredning om hur jämställdhetsplaneringen är förverkligad vid Inveon. 3. ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON 2013 (Solveig Mickels) Östra Nylands yrkesinstitut Inveon utgör ett av samkommunens två resultatområden. Yrkesinstitutet sköter samkommunens kärnverksamhet, utbildning för yrkesinriktad grundexamen samt till denna hörande stödfunktioner. Resultatområdets kvalitativa och kvantitativa målsättningar följer dem som uppgjorts för samkommunen. Utvecklingsarbetet och den årliga verksamheten styrs aktivt i enlighet med samkommunens strategi och dess målbeskrivning, i samarbetet med resultatenheten 104 UTVECKLING OCH KVALITETSSÄKRING och med utnyttjande av projektverksamheten. I gemensam ansökan 2013 annonserades 121 studieplatser. På basis av ansökningens resultat antogs 97 studerande i juni och ytterligare 5 i kompletteringsansökan i augusti. Det var väntat att alla platser inte skulle fyllas eftersom yrkesinstitutet satsade på ett brett utbud av studieplatser. Ett brett utbud ger ungdomarna en reell möjlighet att välja sitt studieområde, vilket i sin tur höjer studiemotivationen och minskar avbrottens antal. Ett brett utbud gör det också så gott som omöjligt att någon skulle bli helt utan studieplats av rent tekniska orsaker. I gemensam ansökan lediganslogs inga platser inom yrkesstarten eftersom erfarenheterna visat att ungdomarna hellre söker in till egentlig yrkesutbildning. Även om en del ungdomar skulle må bra av ett år i yrkesstarten, är det inte möjligt att styra dem till en sådan plats om de inte själv vill det. Som under tidigare år förändrades antagningsresultatet under sommarmånaderna så att en del antagna föll bort i och med att antagningsresultaten för utbildning som inte ingår i gemensam ansökan publicerades. Under hösten, efter avslutad ansökning, kunde ett Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 10

11 antal studerande erbjudas en studieplats i existerande grupper. Det minskade antalet ungdomar i regionen leder i framtiden till att utbudet av studieplatser måste begränsas för att verksamheten skall förbli ekonomiskt hållbar. Under budgetåret har yrkesinstitutet speciellt arbetat med att utveckla sitt nätverk till samarbetspartners, såväl lagstadgade som frivilliga. Ökat samarbete med hemmen syntes i att de allmänna vårdnadshavarkvällarna ökade. Traditionellt har en välbesökt vårdnadshavarkväll för den nya årskullen ordnats och den fick detta år en uppföljning för vårdnadshavare för studerande på andra årets studier. Dessutom ordnades ett par mindre möten för vårdnadshavare kring vissa, enskilda grupper. Under året har också en tätare kontakt än förut hållits till hemmen, i första hand via Wilma och per telefon. I Wilma infördes också lektionsanteckningen Bra gjort!. - Övriga nätverksmöten som hölls var med kommunernas ungdomsverksamhet, med församlingen, med rektorerna i de östnyländska högstadierna och med studiehandledarna i högstadierna. Under hösten effektiverades yrkesinstitutets marknadsföring med stöd av en arbetsgrupp. Studiehandledaren med studerandetutorer har besökt samtliga högstadier i regionen samt tagit emot gäster och visat runt i Inveons bägge undervisningsställen. Under hösten öppnade yrkesinstitutet officiellt en ny marknadsföringskanal via Facebook. Fyra yrkesteam Yrkesteamen är, vid sidan av lärarnas kontakter till arbetsplatserna, den viktigaste länken mellan yrkesinstitutet och arbetslivet. Yrkesteamens lagstadgade uppgift är att ansvara för yrkesproven och speciellt att de till sitt innehåll motsvarar arbetslivets krav samt att bedömningen görs av kompetenta personer. Utöver detta för yrkesteamen i Inveon en diskussion som gäller speciellt utbud av studieplatser och läroplanernas innehåll. Inveon har 4 yrkesteam, ett för varje resultatenhet. Alla yrkesteam, utom ett, sammanträdde 3 gånger under året. Disciplinorganet Det nyaste organet för flerpartssamarbete är Disciplinorganet, vilket tillsattes i och med att den s.k. SORAlagstiftningen trädde i kraft i januari Disciplinorganet fattar beslut i ärenden som gäller disciplin samt fråntagande och återställande av studierätten. Organets sammansättning från årets början är 2 representanter för upprätthållaren (styrelsen) och en representant var för studerandevården, lärarkåren, studerande och arbetslivet. Disciplinorganet fattar beslut på beredning av rektor. Disciplinorganet sammanträdde 3 gånger och behandlade under året disciplinär åtgärd mot 2 studerande. 200 GEMENSAMMA KOSTNADER Yrkesinstitutets verksamhet är uppdelad i sex resultatenheter (kostnadsställen) enligt indelningen nedan. Till resultatenheten 200 Gemensamma kostnader hör rektor och yrkesinstitutets lärare i studier som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier). Inom kostnadsstället sköts också andra funktioner som är gemensamma för alla resultatenheter, t.ex. studiehandledning. Personalutveckling Under året slutfördes projektet Yrkeskunnig i södra Finland. Inom projektet skapades en modell för kartläggning och uppföljning av lärarnas kompetenser. Kartläggningen görs som en självvärdering. Samtliga lärare i huvudsyssla har genomfört självvärderingen och resultaten kommer att diskuteras vid medarbetarsamtal och ligga som underlag för planering av intern fortbildning. Projektet Lättläst yrkessvenska slutfördes under vårterminen med workshoppar om att skriva lättläst, i vilka 15 lärare deltog. Undervisningsteknologi Yrkesinstitutets pedagogisk-tekniska utrustning för undervisning har uppdaterats med nya datorer i två klassrum. Två s.k. smartboardar köptes 2012 och nu har användarutbildning i form av workshoppar ordnats. 15 lärare del- Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 11

12 tog i utbildningen. Inveon har ett behov av att utvidga sin IT-baserade undervisning för att förbättra studiemotivationen och för att ge svaga studerande bättre stöd i inlärningen. Inlärning i arbete och yrkesprov Inlärning i arbete är i Inveon 24 studieveckor (sv) eller 4 sv längre än det minimum lagen stadgar om. Antalet veckor är anpassat till yrkesinstitutets periodindelning. Enligt principerna för personliga studiestigar kan en studerande individuellt ha mera inlärning i arbete. Inlärning i arbete är den mest konkreta formen för samarbetet med arbetslivet. Eftersom inlärning i arbete utgör en stor del av studierna för grundexamen är det viktigt att säkra kvaliteten på handledningen och bedömningen under arbetslivsperioderna. Detta utvecklingsarbete har till största delen gjorts inom projektet Handy. Yrkesinstitutets samtliga yrkesprovsplaner har uppdaterats under året. Specialundervisningen Yrkesinstitutet har en speciallärare. Under arbetsåret registrerades 55 studerande som specialstuderande med behov av ökat stöd i studierna. Specialundervisningen i liten grupp har minskat betydligt och merparten av specialundervisningen förverkligas nu med specialläraren som kompanjonlärare i den ordinarie gruppen. Ett ökat behov av anpassade mål också i yrkesstudier kunde skönjas. En större del av speciallärarens arbetstid används nu också för att göra upp de individuella planerna för specialstuderande och för att handleda yrkeslärarna. Gemensamma studier Undervisningen av de gemensamma studierna, i vardagligt tal kallade KEX-studier (från studier som kompletterar examensdelarna ), har förverkligats med ämneslärare. Ett ökat behov av anpassade mål kan skönjas liksom ett litet, men växande, behov av läroplaner för studerande med invandrarbakgrund. På grund av minskat antal studerandegrupper räcker timmarna inom det egna ämnet nu inte till för att fylla undervisningsskyldigheten för lektor i engelska och lektor i gymnastik och hälsokunskap. Lokala examensdelar Under arbetsåret har inom projektet LexRub utarbetats läroplaner och yrkesprovsplaner för 8 lokala examensdelar. De lokalt erbjudna examensdelarna anpassas efter det lokala arbetslivets behov av särskilt kunnande. Likaså betjänar de lokala examensdelarna sådana studerande som, inom sin personliga studieplan, riktar in sig på en arbetslivskarriär inom en viss bestämd bransch eller t.o.m. ett visst företag. Säkring av genomströmningen Inveon gör toppresultat i de nationella mätningarna av utbildningens effektivitet och verkan. De flesta studerande som antas för studier slutför sina studier för en komplett examen inom den planerade studietiden, 3 år. Andelen negativt avbrutna studier (avbrott utan ny studieplats eller arbete) är nationellt sett mycket låg i Inveon, men en svag ökning har kunnat skönjas de senaste åren. Inom projektet Ström har prövats olika modeller för att stöda ungdomar som saknar studiemotivation eller av andra orsaker riskerar att avbryta studierna. Projektets resultat visar att det finns en önskan om fler vuxna i klasserna så att det finns tid för individuella diskussioner och att studerande upplever sig sedd och värdefull. Rutiner för bedömning En av lärararbetets svåraste och viktigaste uppgifter är bedömningen av studerande. Bedömningen indelas idag i bedömning av studieprestationer och bedömning av kunnande. Dessutom skall studerande lära sig att göra en självvärdering av både studier och kunnande. Bedömningen skall informera studerande om hans/hennes kunnande i form av vitsord, men skall också vara motiverande och handledande för de fortsatta studierna. Inom projektet LexRub har ca 70 % av yrkesinstitutets lärare deltagit i nationell bedömningsutbildning. Under ledning av utbildningschefen har bedömning behandlats vid interna utbildningsdagar och lärarmöten. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 12

13 Flexteam Öst Flexteam Öst utgör de konkreta ramarna för studerandes lagstadgade rätt att välja utbildning från mera än en upprätthållares utbud. Under året fattade Sibbo kommun sådana beslut som innebär att utbyte mellan skolorna i framtiden inte längre kan vara avgiftsfritt. Ett planeringsarbete inleddes där Inveon, Point College och Prakticum utreder sina gemensamma intressen. Flexteam Öst finansieras helt av de deltagande utbildningsanordnarna. Planer för internationalisering och jämställdhet Under arbetsåret färdigställdes två verksamhetsplaner: Plan för internationalisering och Plan för befrämjandet av jämställdhet. Krisplanen uppdaterades. För jämställdhetsarbetet har en arbetsgrupp med representanter för lärar- och elevkårerna tillsatts. Elevkåren En handledningsresurs står till elevkårens förfogande med mål att stöda elevkåren till att vara en aktiv part i intressebevakning och utvecklande av trivseln. På hösten valde studerande en ny styrelse och arbetsutskott samt utnämnde representanter till yrkesteamen, disciplinorganet och jämställdhetsgruppen. 201 INVEON KULTUR Resultatenheten Inveon kultur omfattar artesanutbildning (hantverk och konstindustri /mode) samt bildartesanutbildning (visuell framställning: grafisk planering;) i Inveons lokaler vid Lundagatan 8, i centrum av Borgå. Under arbetsåret har en läroplan för inriktningen Inredning & Design utarbetats för att tas i bruk 2014 inom hantverk och konstindustri. Resultatenhetschefsuppdraget är vakant under läsåret. 202 INVEON TEKNIK Resultatenheten Inveon teknik omfattar utbildningarna inom bilbranschen, logistik samt maskin och metallbranschen i Inveons lokaler vid Edelfeltsstigen 1. Utbildning för kombinationsfordonsförare inleddes hösten 2010 och samarbetet med samkommunens vuxenutbildning inom ramen för kompetens/kunskapscentrum för yrkeschaufförer har ytterligare fördjupats. Linjer för ett samarbete med Sköldvikindustrierna drogs upp där rekryteringen till metallutbildningen är av särskild betydelse liksom tillgången till inlärning i arbete-platser inom el- och automation, vvs och metall. 203 INVEON HUSTEKNIK Resultatenheten Inveon husteknik omfattar utbildningarna inom husbyggnad, el och automation, datateknik och datakommunikation samt husteknik/vvs i Inveons lokaler vid Edelfeltsstigen 1. ICT montörsutbildningen flyttade under våren till Lundagatan 8 där bättre lokaler står till förfogande. Enheten har speciellt utvecklat undervisningen och studiematerialet för det första studieåret. 204 INVEON SERVICE Resultatenheten Inveon service omfattar utbildningarna inom hotell, restaurang och cateringbranschen samt hårbranschen i Inveons lokaler vid Edelfeltsstigen 1. Tyngdpunkterna inom kockutbildningen var matproduktion, kundbetjäning, kvalitet, samarbete och ansvar. Frisörutbildningen arbetade med marknadsföring, kundbetjäning och speciellt med företagsamhet inom hårbranschen. Vardera utbildningen erbjuder undervisning i praktiska arbetsuppgifter vilka också utgör genuina produktions och kundbetjäningstillfällen riktade till studerande, personal och utomstående kunder. 205 INVEON STUDIESOCIALA FUNKTIONER Det övergripande målet för studerandevården i yrkesinstitutet har varit att vidareutveckla det nätverk av stödtjänster som behövs för att erbjuda alla studerande en trygg och likvärdig studiemiljö och därmed öka trivseln och förebygga studieavbrott. I studerandevårdsteamet ingår kurator (ordförande), rektor, studiehandledare, speci- Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 13

14 allärare och hälsovårdare. En viktig roll i stödet för studeranden spelar grupphandledaren, vilken är en aktiv länk mellan studerande och studerandevårdsteamet. Studerandevården för ungdomar under 18 år sker i nära samarbete med hemmen. Studerandehälsovården sköts av Borgå stad. Kuratorn hade tillgång till arbetshandledning i ett samarbete med Borgå stad. Teamets medlemmar deltog i ett flertal utbildningar ordnade av regionförvaltningen, utbildningsstyrelsen och social- och hälsovårdsbranschens organisationer. Studerandevården är ett krävande, mångprofessionellt arbete där risken för felbedömningar har vuxit under de senaste åren. Inveon kunde trots detta förverkliga studerandevården i gott samarbete med studerande och vårdnadshavare så, att inget behov av rättelse uppstod. Inveon deltog i den nationella undersökningen Skolhälsa 2013 och yrkesinstitutets resultat finns tillgängliga för analys och åtgärder. 206 INVEON PROJEKTVERKSAMHET Förutom det fortsatta utvecklingsarbete som karakteriserar yrkesinstitutets verksamhet finns specialområden som kräver extra satsningar. Detta utvecklingsarbete görs ofta i form av externt finansierade projekt. Den egna finansieringen i projekten varierar mellan 8 och 30 %. Under verksamhetsåret har Inveon haft en person med tidsbundet avtal anställd inom projektverksamheten. Nedan beskrivs de största projekten. Ström effektiv genomströmning Ett lokalt administrerat projekt för att förebygga studieavbrott och öka genomströmningen. Målet är modeller för tidigt ingripande. Inom projektet hade Inveon lokala samarbetsparter så som de kommunala ungdomsverksamheterna, ungdomsjourer och polikliniker, socialväsendet och församlingarna. LexRub koordinering av funktioner och verksamhet inom den svenskspråkiga utbildningen Projektets namn kommer ur de två verksamhetsområden som projektet omfattar: Lex för utarbetande av lokala examensdelar och Rub för rutiner för bedömning. Samarbetsparter i projektet var Optima, YA!, Axxell och Inveon. Yrkesproffs 2 Projektet finansierade utvecklandet av yrkesprov för att förenhetliga kravnivåerna i Svenskfinland. Samarbetsparter i projektet var YA!, Optima, Axxell, Prakticum och Inveon. HANDY2 handledning av yrkeslärare, arbetsplatshandledare och studerande Projektet har tillverkat handledningsmaterial och ordnat utbildningar för arbetsplatshandledare samt utvecklat yrkesteamens arbetssätt och rutiner. Samarbetspartners i projektet var Optima, Axxell och Inveon. YrkesKunnig i södra Finland Av regionförvaltningsverket finansierad verksamhet för att utveckla ett systematiskt tillvägagångssätt för lärarnas kompetenshöjande utbildning inom yrkesutbildningen. Samarbetsparter var Prakticum, Axxell och Inveon. 4. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS I verksamhetsberättelsen har ovan beskrivits de omständigheter och händelser som inverkat på räkenskapsperiodens resultat och samkommunens ekonomiska ställning. I resultaträkningen nedan beskrivs räkenskapsperiodens resultat och i finansieringsanalysen hur verksamheten har finansierats. Vardera tillsammans med de nyckeltal som beräknas utgående från dem utvisar att samkommunens finansiering har varit tillräcklig. Ur finansieringsanalysen redovisas dessutom för hur investeringar, placeringar och amorteringar på lån finansieras i övrigt, utöver de internt tillförda medlen. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 14

15 Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland Resultaträkning Bokslut 2012 Budget 2013 Bokslut 2013 Bruksgrad Verksamhetens intäkter ,57 95,8 Försäljningsintäkter ,14 164,9 Personalintäkter (FPA etc) ,92 584,2 Hyresintäkter ,27 116,2 Övriga verksamhetsintäkter ,24 99,3 Ersättningar för prestationer ,00 92,9 Verksamhetens kostnader ,86 88,7 Löner ,43 92,4 Personalbikostnader ,01 80,7 Köp av tjänster ,10 63,1 Material, förnödenheter ,67 107,8 Hyror ,50 114,3 Övriga kostnader ,15 68,0 VERKSAMHETSBIDRAG , ,8 Finansiella intäkter och kostnader ,84 171,4 Ränteintäkter och övriga finansieringsintäkter ,95 165,6 Räntekostnader och övriga finansieringskostnader ,11 94,5 Kommunernas betalningsandel för ränta ,00 100,0 ÅRSBIDRAG , ,5 Extraordinära inkomster Avskrivningar enligt plan ,90 138,0 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,35 43,6 Resultaträkningens nyckeltal: Resultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 107,6 111,8 121,3 114,8 Årsbidrag / Avskrivningar, % 69,5 143,1 240,8 164,3 5. FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Finansieringskalkylen och dess nyckeltal framgår nedan. Sammanfattningsvis kan konstateras att verksamhetens finansiering fortfarande är tryggad och att årsbidraget täcker de årliga investeringarna och att likviditeten är god. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 15

16 Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland Finansieringskalkyl Bokslut 2012 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Budget 2013 Bokslut 2013 Internt tillförda medel , ,5 Årsbidrag , ,5 Extraordinära poster Extraordinära poster, Korrigeringsposter Investeringar ,97 58,8 Byggnadsinvesteringar Aktier och andelar Anskaffning av maskiner och utrustning ,97 69,9 Nettokassaflöde ,58-157,9 Finansieringens kassaflöde ,93 Förändringar i lånen ,13 Minskning av långfristiga lån ,66 Minskning av kortfristiga lån ,53 Förändring i eget kapital, kommunal betalningsandel ,00 Övriga förändringar i likviditeten ,80 Förändring i förvaltat kapital och förvaltade medel Förändring i omsättningstillgångar ,64 Förändring i fordringar ,96 Förändring i räntefria skulder ,20 Förändring av kassamedel, verksamheten ,35 37,9 Förändring av kassamedel Kassamedel ,93 Kassamedel ,58 Förändring av kassamedel ,35 Bruksgrad - 37,7 Finansieringskalkylens nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 349,2 165,6 370,9 212,3 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 349,2 165,6 175,9 113,7 Låneskötselbidrag 1,2 1,9 25,9 1,9 Kassamedel (M ) 3,3 3,4 3,3 2,50 Kassabetalningar (M ) 4,9 5,2 4,8 4,7 Likviditet (kassadagar) ,4 Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 16

17 6. BALANSRÄKNINGEN OCH DESS NYCKELTAL B A L A N S R Ä K N I N G B A L A N S R Ä K N I N G AKTIVA , ,60 PASSIVA , ,60 A BESTÅENDE AKTIVA , ,80 A EGET KAPITAL , ,64 I IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 8 041, ,88 1 Programvara 8 041, ,88 I Grundkapital , ,80 II MATERIELLA TILLGÅNGAR , ,66 II Över-/underskott från tidigare år , ,54 1 Mark- och vattenområden , ,67 III Räkenskapsperiodens resultat , ,30 2 Byggnader , ,69 D FÖRVALTAT KAPITAL , ,85 3 Maskiner och inventarier , ,30 1 Donationsfondernas kapital , ,85 4 Utgifter med lång verkningstid ,79 0,00 2 Övrigt förvaltat kapital 0,00 0,00 III PLACERINGAR , ,26 E FRÄMMANDE KAPITAL , ,11 1 Aktier och andelar , ,77 I Långfristigt 0, ,66 2 Stiftelsekapital , ,28 2 Annuitetslån Nordea 0, ,66 3 Fastighets Ab Lundagatan , ,21 II Kortfristigt , ,45 B FÖRVALTADE MEDEL , ,85 1 Annuitetslån Nordea , ,00 1 Egna stipendiefonder 0,00 481,88 2 Skulder till leverantörer , ,76 2 Donationsfonder , ,97 3 Övriga skulder , ,47 C RÖRLIGA AKTIVA , ,95 4 Resultatregleringar , ,22 I OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR , ,02 1 Centrallager , ,19 2 Handlager 0,00 114,80 3 Halvfärdiga omsättningstillg , ,03 II FORDRINGAR , ,00 Kortfristiga fordringar , ,00 1 Kundfordringar , ,29 2 Resultatregleringar , ,71 IV KASSA OCH BANK , ,93 Balansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % 90,3 83,1 82,6 84,1 Relativ skuldsättningsgrad, % 19,8 35,5 31,7 31,7 Lånestock (M ) 0,3 0,6 0,9 1,20 7. BUDGETENS FÖRVERKLIGANDE ENLIGT RESULTATOMRÅDE Verksamheten, dess målsättningar och resultat har beskrivits i textdelen ovan. Verksamhetens inkomster och utgifter framgår ur tabellerna nedan. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 17

18 Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland VERKSAMHETSUTGIFTER Bokslut 2012 Budget 2013 Bokslut SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER 101 ALLMÄN FÖRVALTNING ,84 38,5 102 INTERN FÖRVALTNING ,32 89,6 103 VUXEN- LÄROAVTALS- OCH INTERNA UTBILDNINGSTJÄNSTER ,71 91,3 104 UTVECKLING OCH KVALITETSSÄKRING ,19 84,9 105 INTERNA SERVICEFUNKTIONER ,44 88,9 106 FASTIGHETSFUNKTIONER ,94 97,7 107 ÖVRIGA SERVICEFUNKTIONER ,0 SAMMANLAGT ,44 91,6 2 ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON Bruksgrad 200 GEMENSAMMA KOSTNADER ,04 86,4 201 INVEON - KULTUR ,36 84,2 202 INVEON - TEKNIK ,18 85,9 203 INVEON - HUSTEKNIK ,92 92,6 204 INVEON - SERVICE ,80 107,3 205 INVEON - STUDIESOCIALA FUNKTIONER ,91 80,8 206 INVEON - PROJEKTVERKSAMHET ,21 71,4 SAMMANLAGT ,42 87,4 VERKSAMHET SAMMANLAGT ,86 88,7 Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland VERKSAMHETSINKOMSTER Bokslut 2012 Budget 2013 Bokslut SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER 101 ALLMÄN FÖRVALTNING 0 0,00 - Bruksgrad 102 INTERN FÖRVALTNING , ,4 103 VUXEN- LÄROAVTALS- OCH INTERNA UTBILDNINGSTJÄNSTER ,07 234,2 104 UTVECKLING OCH KVALITETSSÄKRING ,93 219,5 105 INTERNA SERVICEFUNKTIONER ,28 367,3 106 FASTIGHETSFUNKTIONER ,89 120,9 107 ÖVRIGA SERVICEFUNKTIONER ,0 SAMMANLAGT , , ,77 298,9 2 ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON 200 GEMENSAMMA KOSTNADER ,93 770,3 201 INVEON - KULTUR ,11 96,2 202 INVEON - TEKNIK ,70 118,0 203 INVEON - HUSTEKNIK ,90 100,1 204 INVEON - SERVICE ,61 184,4 205 INVEON - STUDIESOCIALA FUNKTIONER ,77 214,2 206 INVEON - PROJEKTVERKSAMHET ,78 43,0 SAMMANLAGT ,80 102,8 VERKSAMHET SAMMANLAGT ,57 150,0 Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 18

19 8. INVESTERINGAR Samkommunens investeringar under år 2013 i form av anskaffning av maskiner och utrustning uppgick till , AVSLUTNING Bokslutet för år 2013 utgör en god grund för det utvecklingsarbete som har inletts och ställer inga ekonomiska hinder för en kontinuerlig utveckling av verksamheten inom Östra Nylands yrkesinstitut Inveon på kort sikt enligt uppdragna riktlinjer. Den ogynnsamma utvecklingen av antalet studerande och svårigheten att anpassa kostnaderna efter snabbt fallande intäkter manar dock till stor ekonomisk försiktighet de kommande åren. Förteckning över bokföringsböcker Bokföringsböcker som använts Dagbok Huvudbok Som bokföringsprogram har använts Datronics för kommunal bokföring utarbetade program vilket kompletterats så att det motsvarar affärsbokföring enligt bokföringslagen. VÄRDERINGSPRINCIPER Alla omsättningstillgångar är värderade till direkt anskaffningspris. Alla aktier och andelar har i balansen upptagits till sitt anskaffningspris. Reserveringar har inte gjorts. Principerna för avskrivningar enligt plan har följt tidigare fastställda principer med det tillägg samkommunstämman beslöt om Enligt beslutet har de kostnader som renoveringen förorsakade inklusive saneringen år 2012 överförts till Övriga utgifter med lång verkningstid (sammanlagt ,21). Balanspostens planenliga avskrivning fastställs så att avskrivningstiden är tio år från och med år 2013 i tio lika stora årliga avskrivningar á ,42 per år. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 19

20

B O K S L U T VERKSAMHETSBERÄTTELSE

B O K S L U T VERKSAMHETSBERÄTTELSE B O K S L U T VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 1 4 Direktörens översikt 2014 Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland har igen fogat ett framgångsrikt år till sin historia. Det bokslut som nu föreläggs

Läs mer

PROTOKOLL. Samkommunstämman 3.11.2010

PROTOKOLL. Samkommunstämman 3.11.2010 PROTOKOLL Samkommunstämman 3.11.21 Samkommunstämman 3.11.21 s. 2 Föredragningslista Tid: 3.11.21 kl 17. Plats: Östra Nylands yrkesinstitut Inveon, Haiko Ärenden som skall behandlas 1 ÖPPNANDE AV SAMKOMMUNSTÄMMAN

Läs mer

B O K S L U T VERKSAMHETSBERÄTTELSE

B O K S L U T VERKSAMHETSBERÄTTELSE B O K S L U T VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 1 0 1. VERKSAMHETBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 1. 1. Allmänt Enligt 68 i kommunallagen omfattar bokslutet balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter

Läs mer

EKONOMIPLAN 2012 2014 BUDGET 2012

EKONOMIPLAN 2012 2014 BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2012 2014 BUDGET 2012 Fastställd av samkommunstämman 17.11.2011 Träder i kraft 1.1.2012 1. SAMKOMMUNEN FÖR YRKESUTBILDNING I ÖSTRA NYLAND Samkommunen har tillsvidare fått avslag på ansökan

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

VERKSAMHETSBERÄTTELSE B O K S L U T VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 9 1. VERKSAMHETBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 1. 1. Allmänt Enligt 68 i kommunallagen omfattar bokslutet balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter

Läs mer

Styrelsen 09 2013 P R O T O K O L L 12.11.2013

Styrelsen 09 2013 P R O T O K O L L 12.11.2013 Styrelsen 09 2013 P R O T O K O L L 12.11.2013 Styrelsen 12.11.2013 s.2 FÖREDRAGNINGSLISTA 09/2013 Tid: 12.11.2013 kl. 15.00 Plats: Inveon, Edelfeltsstigen 1 ÄRENDEN SOM SKALL BEHANDLAS 1 LAGLIGHET OCH

Läs mer

EKONOMIPLAN 2015 2017 BUDGET 2015

EKONOMIPLAN 2015 2017 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2015 2017 BUDGET 2015 Fastställd av samkommunstämman 11.11.2014 Träder i kraft 1.1.2015 1. SAMKOMMUNEN FÖR YRKESUTBILDNING I ÖSTRA NYLAND Samkommunens tillstånd att ordna yrkesutbildning är

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

EKONOMIPLAN 2011 2013 BUDGET 2011

EKONOMIPLAN 2011 2013 BUDGET 2011 EKONOMIPLAN 211 213 BUDGET 211 Fastställd av samkommunstämman 3.11.21 Träder i kraft 1.1.211 SAMKOMMUNEN FÖR YRKESUTBILDNING I ÖSTRA NYLAND EKONOMIPLAN 211 213 1. SAMKOMMUNEN FÖR YRKESUTBILDNING I ÖSTRA

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-181-4 ISBN-13: 978-952-213-181-2

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Styrelsen 07 2012 P R O T O K O L L 28.8.2012

Styrelsen 07 2012 P R O T O K O L L 28.8.2012 Styrelsen 07 2012 P R O T O K O L L 28.8.2012 Styrelsen 28.8.2012 s.2 FÖREDRAGNINGSLISTA 7/2012 Tid: 28.8.2012 kl. 16.00 Plats: Inveon, Lundagatan 8 ÄRENDEN SOM SKALL BEHANDLAS 1 LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET

Läs mer

Bilaga 1. Begrepp Bra praxis Evidens Extern auditering Extern utvärdering Förutsättningar för anordnande av utbildning

Bilaga 1. Begrepp Bra praxis Evidens Extern auditering Extern utvärdering Förutsättningar för anordnande av utbildning Bilaga 1. Begrepp I denna bilaga har samlats de i kriteriet använda centralaste begreppen närmast gällande kvalitetsledning vid yrkesutbildning. En del begrepp har definierats med den av Finlands Standardiseringsförbund

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

HJÄLP TILL LIV INTERNATIONAL

HJÄLP TILL LIV INTERNATIONAL ÅRSREDOVISNING för Räkenskapsåret 2009-01-01 - - 2009-12-31 Årsredovisningen omfattar Sid -Förvaltningsberättelse 1 -Resultaträkning 2 -Balansräkning 3-4 -Tilläggsupplysningar med noter 5-7 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK Årsredovisning Styrelsen får härmed avge årsredovisning för avseende räkenskapsåret 2013 (Org nr 802004-7802) Resultaträkning, kr 2013 2012 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 2 069 593 1 706 453 Summa

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Vårt Hus nr 1 i Göteborg

Bostadsrättsföreningen Vårt Hus nr 1 i Göteborg Organisationsnummer Bostadsrättsföreningen Vårt Hus nr 1 i Göteborg ÅRSREDOVISNING AVSEENDE RÄKENSKAPSÅRET 2013-01-01-2013-12-31 Bostadsrättsföreningen Vårt Hus nr 1 i Göteborg 1(9) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 Tillfredsställande resultat under stark omvärldspåverkan Omsättning 221,6 miljoner euro (181,3 milj. euro föregående år) Affärsverksamhetens kassaflöde 22,1 miljoner

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 1(11) Skellefteå Golf AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Styrelsen 03 2013 P R O T O K O L L 11.04.2013

Styrelsen 03 2013 P R O T O K O L L 11.04.2013 Styrelsen 03 2013 P R O T O K O L L 11.04.2013 Styrelsen 11.04.2013 s.2 FÖREDRAGNINGSLISTA 03/2013 Tid: 11.04.2013 kl. 16.30 Plats: Inveon, Lundagatan 8 ÄRENDEN SOM SKALL BEHANDLAS 1 LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK

FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK 31.12.2013 FO-nummer 1785638-2 Hemort: Helsingfors FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Resultaträkning 1 Balansräkning,

Läs mer

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Fastställda 6.4.2011 för försöksperioden 2011-2015 ÅLR 2011/2564 Grunder för förberedande utbildning för grundläggande

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret ÅRSREDOVISNING för Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Räkenskapsåret 2009 Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Styrelsen för Fridhems Folkhögskola får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET

BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET Stadsstyrelsen 257 15.09.2014 Stadsstyrelsen 312 27.10.2014 Stadsstyrelsen 374 22.12.2014 Stadsstyrelsen 25 02.02.2015 BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET STST 15.09.2014

Läs mer

Styrelsen 10 2012 P R O T O K O L L 13.11.2012

Styrelsen 10 2012 P R O T O K O L L 13.11.2012 Styrelsen 10 2012 P R O T O K O L L 13.11.2012 Styrelsen 13.11.2012 s.2 FÖREDRAGNINGSLISTA 10/2012 Tid: 13.11.2012 kl. 15.00 Plats: Inveon, Edelfeltsstigen 1 ÄRENDEN SOM SKALL BEHANDLAS 1 LAGLIGHET OCH

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Brf Skyttegatan 6 Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Årsredovisning. Kode Norra Bredband Ekonomisk förening

Årsredovisning. Kode Norra Bredband Ekonomisk förening Årsredovisning för Kode Norra Bredband Ekonomisk förening Räkenskapsåret 2006 Kode Norra Bredband Ekonomisk förening Styrelsen för Kode Norra Bredband Ekonomisk förening får härmed avge årsredovisning

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Jobba i arbetsgrupper. Listan med gruppindelning finns på kursens hemsida.

Jobba i arbetsgrupper. Listan med gruppindelning finns på kursens hemsida. Inlämningsuppgift 1 Grundkurs i redovisning våren 2008 Jobba i arbetsgrupper. Listan med gruppindelning finns på kursens hemsida. 1. Läs igenom frågorna nedan och diskutera tillsammans utgående från föreläsningarna

Läs mer

Årsredovisning för Svenska Islandshästförbundet 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för Svenska Islandshästförbundet 2012-01-01-2012-12-31 Sida 1 av 8 Årsredovisning för Svenska Islandshästförbundet för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Innehåll Sida - Förvaltningsberättelse - Resultaträkning - Balansräkning - Noter 2 3 4 5 Om inte annat

Läs mer

Årsredovisning för Web 2.0 AB

Årsredovisning för Web 2.0 AB Årsredovisning för Web 2.0 AB Räkenskapsåret 2009-05-01-2010-04-30 Web 2.0 AB 1(8) Styrelsen och verkställande direktören för Web 2.0 AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009-05-01-2010-04-30.

Läs mer

Sida 1 (15) Sida 2 (15) Sida 3 (15) Sida 4 (15) Sida 5 (15) Sida 6 (15) Sida 7 (15) Sida 8 (15) Sida 9 (15) Sida 10 (15) RESULTATRÄKNING 1 Not 2014 2013 Verksamhetsintäkter Medlemsavgifter 150 250 136

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. för. Bostadsrättsföreningen Hejaren 3

ÅRSREDOVISNING. för. Bostadsrättsföreningen Hejaren 3 Bostadsrättsföreningen Hejaren 3 Sid 1 (9) ÅRSREDOVISNING för Bostadsrättsföreningen Hejaren 3 Styrelsen får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari 31 december 1999. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Årsbokslut för SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Räkenskapsåret 2009 SVENSKA KANOTFÖRBUNDET 1(6) 2009-01-01 2008-01-01 Resultaträkning Not -2009-12-31-2008-12-31 Intäkter Nettoomsättning 1 1 598 854 1 714 786 Offentligrättsliga

Läs mer

Bostadsrättsföreningen 2007-01-01 2007-12-31

Bostadsrättsföreningen 2007-01-01 2007-12-31 Bostadsrättsföreningen 2007-01-01 2007-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse 1 Allmänt 1 Styrelse och revisorer 2 Fastigheter 5 Förvaltning 5 Stadgeenlig besiktning 5 Föreningens lån 6 Ekonomisk

Läs mer

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup Årsredovisning för MX-ONE Usergroup 802015-5373 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för MX-ONE Usergroup får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse Förslag till vinstdisposition

Läs mer

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB reviderad version

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB reviderad version Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB reviderad version CWS Comfort Window System AB (publ) Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2011-09-01 till 2012-08-31 I den ursprungliga rapporten, publicerat

Läs mer

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 2006.05.01-2007.04.30 HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 Kallelse Medlemmarna i HSB:s Bostadsrättsförening Anneberg i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

Styrelsen avger följande årsredovisning för räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31. Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Noter 7

Styrelsen avger följande årsredovisning för räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31. Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Noter 7 1 Styrelsen avger följande årsredovisning för räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31. Innehåll: Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Noter 7 Om inte annat särskilt anges redovisas alla

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

4 Bolaget skall ha en styrelse om minst fem (5) och högst åtta (8) ledamöter.

4 Bolaget skall ha en styrelse om minst fem (5) och högst åtta (8) ledamöter. BILAGA 1 BOLAGSORDNING för Ålands Skogsindustrier Ab 1 Bolagets firma är Ålands Skogsindustrier Ab. 2 Bolagets hemort är Finström. 3 Föremålet för bolagets verksamhet är att bedriva industriell bearbetning

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2011-01-01 2010-01-01 Not 2011-12-31 2010-12-31

RESULTATRÄKNING 2011-01-01 2010-01-01 Not 2011-12-31 2010-12-31 RESULTATRÄKNING 2011-01-01 2010-01-01 Not 2011-12-31 2010-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Nettoomsättning 10 006 434 11 812 227 Övriga rörelseintäkter 1 3 000 152 967 741 13 006 586 12 779 968 Rörelsens

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Omsättning 234,9 miljoner euro (228,9 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 21,4 miljoner euro (24,3 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 13,1 miljoner euro

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

P R O T O K O L L 15.12. 2010

P R O T O K O L L 15.12. 2010 Styrelsen 11 20100 P R O T O K O L L 15.12. 2010 Styrelsen 15.12.2010 s.2 FÖREDRAGNINGSLISTA 11/2010 Tid: 15.12.2010 kl. 13.00 Plats: Inveon, Edelfeltsstigen 1 ÄRENDEN SOM SKALL BEHANDLAS 1 LAGLIGHET OCH

Läs mer

Styrelsen 03 2014 PROTOKOLL 06.05.2014

Styrelsen 03 2014 PROTOKOLL 06.05.2014 Styrelsen 03 2014 PROTOKOLL 06.05.2014 Styrelsen 06.05.2014 s.2 FÖREDRAGNINGSLISTA 02/2014 Tid: 06.05.2014 kl. 15.00 Plats: Inveon, Edelfeltsstigen 1 ÄRENDEN SOM SKALL BEHANDLAS 1 LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET

Läs mer

Styrelsen 02 2015 P R O T O K O L L 05.03.2015

Styrelsen 02 2015 P R O T O K O L L 05.03.2015 Styrelsen 02 2015 P R O T O K O L L 05.03.2015 Styrelsen 05.03.2015 s.2 FÖREDRAGNINGSLISTA 02/2015 Tid: 5.3.2015 kl. 16.30 Plats: Inveon, Lundagatan 8 ÄRENDEN SOM SKALL BEHANDLAS 1 LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET

Läs mer

Delårsrapport H1-2015. SWEMET AB E-post info@swemet.se Telefon +46 13 10 05 80 Fax +46 13 10 05 80 Org. number 556675-2142 www.swemet.

Delårsrapport H1-2015. SWEMET AB E-post info@swemet.se Telefon +46 13 10 05 80 Fax +46 13 10 05 80 Org. number 556675-2142 www.swemet. Delårsrapport H1-2015 SWEMET AB E-post info@swemet.se Telefon +46 13 10 05 80 Fax +46 13 10 05 80 Org. number 556675-2142 SWEMET H1 2015 FÖRSTA HALVÅRET 2015 Intäkterna uppgick till 6,3 MSEK (6,1) Resultatet

Läs mer

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857.

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. REVISIONSBERÄTTELSE Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt styrelsens förvaltning i Bostadsrättsföreningen

Läs mer

Årsredovisning. Brf Källunden

Årsredovisning. Brf Källunden Årsredovisning för Brf Källunden 715600-0460 Räkenskapsåret 2012 1 (10) Styrelsen för Brf Källunden får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Detta är Brf Källunden

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Styrelsen för Kävlinge Golfbana AB (publ) avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Styrelsen för Svenska Fallskärmsförbundet avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning

Läs mer

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning: Årsredovisning för MYTCO AB Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 4 Redovisningsprinciper

Läs mer

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31 Årsredovisning för PRfekt Kontor AB Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Årsredovisning. Brf Rökeriet

Årsredovisning. Brf Rökeriet Årsredovisning för Brf Rökeriet Räkenskapsåret 2007 Brf Rökeriet 1(9) Styrelsen för Brf Rökeriet får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2007. Förvaltningsberättelse Verksamhet Verksamhet Föreningen

Läs mer

Yrkesprovsplaner Grundexamen i visuell framställning, bildartesan

Yrkesprovsplaner Grundexamen i visuell framställning, bildartesan splaner Grundexamen i visuell framställning, bildartesan Grafisk planering Fastställda av Yrkesteam Inveon Kultur 28.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon 1 Innehåll och lärdomsprov... 2 1 Sammanfattning

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011 Fortsatt stark utveckling Tredje kvartalet Intäkterna ökade med 20 procent till 23,3 (19,4) MSEK. Rörelseresultatet ökade med 25 procent till 6,1

Läs mer

Årsredovisning för HSB:s brf Kåpan nr 272 i Stockholm

Årsredovisning för HSB:s brf Kåpan nr 272 i Stockholm Årsredovisning för HSB:s brf Kåpan nr 272 i Stockholm Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Resultaträkning Not 2011-12-31 2010-12-31 Nettoomsättning 1 8 077 988 7 573 717 Fastighetskostnader Drift 2-4

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Happy minds make happy people. H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké

Happy minds make happy people. H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké Happy minds make happy people H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké 212 Bokslutskommuniké Väsentliga händelser under 212 Redan under 211 aviserade vi att planen för att nå ett kostnadseffektivare

Läs mer

BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013

BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013 Neptunigatan 23 22100 MARIEHAMN FO nummer: 0842491-6 BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013 Uppgjord av: Ålands Företagsbyrå Ab, auktoriserad redovisningsbyrå Nygatan 9, 22100 Mariehamn, tel 018-29044 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

CWS Comfort Window System AB

CWS Comfort Window System AB 556574-9826 Årsredovisning för räkenskapsåret 2005-09-01-2006-08-31 Styrelsen för får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2005-09-01-2006-08-31 Bolagets sjätte räkenskapsår Redovisningen omfattar

Läs mer

Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp

Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten SRE011, URE011 FM1 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-15 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Lagtexter (t ex Årsredovisningslagen

Läs mer

Årsredovisning för BRF EGEN HÄRD 775000-0155. Räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31

Årsredovisning för BRF EGEN HÄRD 775000-0155. Räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31 Årsredovisning för BRF EGEN HÄRD Räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31 BRF EGEN HÄRD 2(9) Resultaträkning Belopp i kr Not 2009-01-01-2008-01-01- Nettoomsättning 1 4 348 675 4 140 571 Övriga rörelseintäkter

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Styrelsen och Verkställande direktören för Inev Studios AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Noteringar avseende bokslutsgranskning per 2014-12-31

Noteringar avseende bokslutsgranskning per 2014-12-31 Sveriges kristna råd Noteringar avseende bokslutsgranskning per 2014-12-31 1. Allmänt Granskning av årsbokslut samt förvaltningsrevision har utförts avseende verksamhetsåret 2014. Vårt allmänna intryck

Läs mer

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013 Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31.

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. ÖGC GOLF OCH MASKIN AB Årsredovisning Sida 1 ÅRSREDOVISNING 2014 Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. Årsredovisningen omfattar

Läs mer

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 )

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) Nettoomsättning Not 2 2 913 083 2 242 855 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -960 055-99 176 Drift -1 613 350-627 416 Förvaltningskostnader -215 522-299

Läs mer

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31 Årsredovisning för PRfekt Kontor AB Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Boo Allaktivitetshus AB

Boo Allaktivitetshus AB Årsredovisning för Boo Allaktivitetshus AB Räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26 Moderbolagets NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 1.1 31.12.2012 1) Omsättning Hyror 136 700 145,50 132 775 734,25 Ersättningar för nyttjande 205 697,92 128 612,96 Övrig avkastning på fastigheten 59

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

* Resultat före räntor, skatt, samt materiella och immateriella avskrivningar Gustavslundsvägen 143

* Resultat före räntor, skatt, samt materiella och immateriella avskrivningar Gustavslundsvägen 143 Delårsrapport, Fortsatt fokus på att öka antalet kunduppdrag Under tredje kvartalet 2014 visade Vendator ett negativt resultat. Rörelsemarginalen för koncernen uppgick till -3,2 procent och rörelseresultatet

Läs mer

Räkenskapsåret har främst kännetecknats av fortsatt renodling av verksamheten och fortsatt utveckling av organisationen.

Räkenskapsåret har främst kännetecknats av fortsatt renodling av verksamheten och fortsatt utveckling av organisationen. Årsredovisning 2008 556447-6140 Verksamhet Bolaget är helägt dotterbolag till Unikaboxen AB org nr 556320-8452 med säte i Stockholm, och utgör moderbolag i en koncern bestående av dotterbolagen Mark och

Läs mer