B O K S L U T VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Transkript

1 B O K S L U T VERKSAMHETSBERÄTTELSE

2 Direktörens översikt 2014 Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland har igen fogat ett framgångsrikt år till sin historia. Det bokslut som nu föreläggs styrelse, revisorer och ägarna på samkommunstämman är i alla fall ekonomiskt mycket bättre än vad de yttre förutsättningarna borde ha möjliggjort. Utmaningarna under året och i framtiden är i alla fall tre till antalet; lokalitetsfrågan, organisationsfrågan och ekonomin. Lokalitetsfrågan Vad gäller lokaliteter för yrkesutbildning i östra Nyland verkar det som om samtliga parter så småningom börjat inse att en Campus-lösning i Harabacka är det enda vettiga alternativet. Den mellanrapport som utarbetats av en tjänsteinnehavararbetsgrupp har ganska långt omfattats av beslutsfattarna i sina respektive organisationer. Innan de slutliga entreprenadavtalen görs upp återstår endast utmaningar som tomten, detaljplanen, finansieringen, byggherren och tidtabellen. Stadsstyrelsen i Borgå har beslutat föreslå samkommunsstyrelsen för Itä-Uudenmaan koulutuskunta-yhtymä (IUKKY) att arrendeavtalet för tomten justeras så, att det blir möjligt att bygga ett gemensamt campus för yrkesutbildningen i Borgå på Styrmansvägens område. Om IUKKY godkänner förslaget kan tomtens detaljplan föras vidare och också planeringen av Campuset inledas på allvar. Vad undertecknad kan förstå borde man alltså kunna avancera i lokalitetsfrågan senast i mars Lokalitetslösningen har stöd i samtliga nuvarande utbildar- och ägarorganisationer och Campuset behövs för samtliga organisationslösningars utbildningstillstånd. Organisationsfrågan Grunderna för att få tillstånd att ordna yrkesutbildning efter är sådana att det är helt klart att samkommunen inte kommer att få nytt tillstånd bland annat på grund av att tidsenliga lokaliteter saknas, ekonomin inte är tillräckligt hållbar på sikt, ett kvalitetsledningssystem saknas, verksamheten har för liten omfattning och andelen behörig undervisningspersonal inte är tillräcklig. Av dessa orsaker bör samkommunens utbildning sammanföras med övrig yrkesutbildning antingen på undervisningsspråklig grund (Inveon + Prakticum + Axxell) eller på regional grund (Inveon + Amisto + PointCollege+Edupoli) för att få en trovärdig ansökan om utbildningstillstånd vilken har realistiska möjligheter att godkännas. Samkommunens ekonomi Stödresurser för såväl utbildningen som administrationen har dimensionerats enligt en verksamhet som omfattar grundläggande utbildning för 450 studerande och en omfattande vuxen- och läroavtalsutbildning. På grund av årsklassen svenskspråkig ungdoms minskning i kombination med skärpt konkurrens och lokaliteter som inte är de mest attraktiva längre har medfört att samkommunen i dagens läge utbildar endast 300 studerande. En utgiftsstruktur enligt 450 studerande, en inkomststruktur enligt 300 studerande är en omöjlig ekvation att lösa på ett år eller två år utan att försämra utbildningens kvalitet. I detta skede då det väsentliga bör vara att ha ett yrkesinstitut med en hög pedagogisk nivå och fortsättningsvis goda resultat i verksamheten som platsar i den nya utbildningsanordnarens utbud är det inte ens rationellt att eftersträva positivt resultat eller ens positivt verksamhetsbidrag. Det bör konstateras att samkommunen har en solid ekonomisk ställning, god likviditet och är skuldfri så när som fastighetsunderhållsskulden. Av denna orsak bör det för ägare, styrelse, förvaltning och yrkesinstitutet vara tillräckligt om samkommunen lyckas följa den fastställda ekonomiskt strama budgeten för år Samkommunen har beredskap att medverka i en organisations-och lokalitetslösning förutsatt att det ger den svenska yrkesutbildningen tidsenliga lokaliteter och en organisationslösning som tryggar verksamheten i östra Nyland. Johan Söderberg, direktör Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 2

3 1. VERKSAMHETBERÄTTELSE OCH BOKSLUT Allmänt Enligt 68 i kommunallagen omfattar bokslutet balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Verksamhetsberättelsen är en del av bokslutet och både bokslutet och verksamhetsberättelsen är medel för att säkerställa att den som läser bokslutet får en riktig och tillräcklig bild av samkommunens resultat och ekonomiska ställning. Innehållet i verksamhetsberättelsen regleras i kommunallagen. Anvisningen föreslår att i verksamhetsberättelsen intas kommunledningens redogörelse för den interna tillsynens ställning i kommunen och de väsentligaste utvecklingsbehoven. Vid upprättandet av kommunens bokslut iakttas bestämmelserna i kommunallagen och i tillämpliga delar bestämmelserna i bokföringslagen och -förordningen (KomL 68 ). Kommunallagen är en speciallag i förhållande till bokföringslagen. 1.2 Samkommunens organisation Samkommunen har alltid haft en modern och låg organisation både vad gäller den förtroendevalda ledningen och tjänstemannaledningen. Sättet att producera samkommunens utbildningstjänster har rationaliserats och dessa produceras från inom ramen för en enda läroanstalt, Östra Nylands yrkesinstitut Inveon Samkommunstämmor Under verksamhetsåret har samkommunstämman sammanträtt två gånger. Samkommunstämman har fattat beslut gällande bokslutet för år 2013, fastställt budget och ekonomiplanen för åren Samkommunstämman har vid dessa möten diskuterat både organisations- och lokalitetslösning. Samkommunstämman har önskat en utredning om en organisationslösning där dels ägarna till Inveon, Prakticum och Axell skulle sammanföras i en ny organisation och dels till en samgång mellan Inveons och Prakticums ägare. Utredningarna sammanfördes till en utredning under minister Ole Norrbacks ledning. Samkommunstämmans protokoll har kontinuerligt publicerats inom ramen för yrkesinstitutets websidor ( Revisionsnämnd Enligt samkommunens revisionsstadga har samkommunen en revisionsnämnd som består av ordförande, viceordförande samt två andra ledamöter. Revisionsnämndens uppgifter stadgas i kommunallagen och revisionsstadgan. Till samkommunens revisionsnämnd för åren hör: Ordinarie Ersättare Mats Rosqvist, ordförande Lena Karlsson Taika Sahlsten-Mäkelä, viceordförande Christer Bengts Dan Tallberg Marina Bäcklund-Kuikka Janica Sundbäck Berndt-Gustav Schauman Nämnden har sammanträtt en gång för revisionen av 2014 års förvaltning och räkenskaper. Samkommunstämman har enhälligt utsett BDO Audiator Ab att omhänderha lagenlig revision i samkommunen under åren BDO Audiator har utsett OFR Krister Rehn för det egentliga revisionsarbetet. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 3

4 1.2.3 Styrelsen Styrelsen har under året sammanträtt åtta gånger och berett de ärenden samkommunstämman behandlat och avgjort frågor gällande samkommunens och yrkesinstitutets verksamhet och ekonomi. Styrelsen för samkommunen består av sju medlemmar med lika många personliga ersättare. Styrelsens mandatperiod är två år. Vid valet av styrelse bör man sträva efter en regionalt och språkligt rättvis sammansättning men så att den motsvarar de röstandelar vilka de i medlemskommunernas fullmäktige representerade grupperna erhållit vid senaste kommunalval. Styrelsen har för verksamhetsåren följande sammansättning: Ordinarie Camilla Antas Magnus Björklund, ordförande Juha Elo Nancy Lökfors Petra Paakkanen Stefan Sandström Anita Spring, viceordförande Ersättare Margareta Rintala Malin Häggqvist Monica Pokela Kjell Grönqvist Maria Grundström Thomas Antas Ove Blomqvist Styrelsen har utsett samkommunens representanter i arbetsgruppen som utrett en organisationslösning som utgår från undervisningsspråket. Utredningen har letts av minister Ole Norrback och kommer att behandlas av styrelse, samkommunstämma och ägarkommuner under år 2015 då riktlinjerna för organisationslösningen skall fastställas. Styrelsens föredragningslistor och protokoll publiceras regelbundet på yrkesinstitutets webbplats ( Översikt av utvecklingen och väsentliga händelser Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland är utbildningsanordnare med tillstånd att anordna yrkesutbildning inom fyra olika utbildningsområden för sammanlagt högst 450 studerande. Från och med år 2010 har den positiva utvecklingen i samkommunens studerandeantal vänts till en negativ trend med sjunkande antal studerande och som en följd av detta en motsvarande minskning i den enhetsprisenliga ersättningen. I och med att enhetspriserna per studerande inte heller har utvecklats i gynnsam riktning är ekonomin en allt större utmaning de närmaste åren. Samkommunen har kunnat kompensera inkomstbortfallet med dels resultatbaserad finansiering på basen av verkligt goda resultat och en ökad produktivitet och effektivitet. Det ekonomiska resultatet är 2014 sådant att verksamhetsbidrag och årsbidrag är positiva medan räkenskapsperiodens resultat dels på grund av ändrade avskrivningsprinciper visar ett underskott. Utmaningarna i fråga om rekryteringen av studerande försämrar på sikt möjligheten till resultatförbättringar, också det att verksamheten fortsättningsvis tvingas genomföras i otidsenliga lokaliteter är en utmaning för ekonomin. Det kan konstateras att de ekonomiska parametrarna som stämman uppställt uppfylls Granskning av ekonomin som helhet Samkommunens ekonomi har 2014 som helhet utvecklats i en negativ men behärskad och planerad riktning. Ett vikande antal studerande har till stora delar kunnat kompenseras med ökad effektivitet och produktivitet samt framför allt med hjälp av personalens stora kostnadsmedvetenhet. Samkommunens kassamedel och goda likviditet möjliggör en satsning inför framtiden för Östra Nylands yrkesinstitut Inveon. Utredningsarbetet för ett campus med Inveon som en av huvudaktörerna har gjorts under året men har ännu inte kunnat förverkligas av både externa och interna orsaker. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 4

5 1.5 Samkommunens personal För år 2014 ingår i noterna till bokslutet en kortfattad personalrapport över samkommunens personal. Sammanfattningsvis kan noteras att personalen minskat från 70 till 61 anställda och att medelåldern är50,7 år (49,8 år 2013) och att den genomsnittliga anställningstiden i samkommunen är 11,6 år. De närmaste åren är pensionsavgången behärskad i och med att endast nio anställda av 61 pensioneras de närmaste fem åren. Sjukfrånvaron har minskat betydligt från föregående år och är nu totalt 910 dagar av vilka 70 är 1-3 dagar långa. Antalet sjukdagar per person har minskat från 23 till 15 per anställd. Detta trots att en minskning i personalstyrkan tenderar öka frånvaron per person Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna De mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna som påverkar utvecklingen i samkommunens verksamhet är operativa risker, finansieringsrisker och skaderisker. De största operativa riskerna hänför sig till tillgången på behöriga lärare. Till övriga delar är personalens kompetens och tillgången till personal, datasystemens funktion, konjunkturväxlingar och ändringar i lagstiftningen under kontroll. Undervisningsministeriets tidigare, ännu inte slutbehandlade, rekommendation att samkommunen borde privatiseras och slås i hop med metropolområdets yrkesutbildningsaktiebolag kan ses som en operativ risk för samkommunen. Enligt det strukturprogram som Katainens regering godkänt skall utbildningsanordnarnätverket göras tätare och effektivare. Samkommunen har medverkat i utredningarna, som gjorts under minister Ole Norrbacks utredning. Oberoende av vilken organisationsmodell samkommunens ägare går in för kan man konstatera att samkommunens verksamhet upphör Som operativ risk måste också samkommunens lokaliteter ses. Eftersom underhållet inte tilldelats nödvändiga resurser då avsikten har varit att bygga nya utrymmen i Kungsporten är lokalernas skick allt annat än tillfredsställande. Inte heller kring denna fråga har samstämmiga beslut kunnat fattas i ägarkommunernas styrelser eller i samkommunstämman. Osäkerheten om strukturerna och lokaliteterna fortsätter och inverkar naturligtvis hämmande på arbetsron och framtidstron. Finansieringsrisker har samkommunen egentligen inte då placeringar av likvida medel har skötts med betoning på säkerhet på bekostnad av avkastning. Samkommunens lån var bundet till fast ränta vilket har haft liknande effekter. Av lånet har de två sista amorteringarna gjorts under år 2014 och samkommunen är därmed skuldfri. Samkommunens egendom är försäkrad till sitt fulla värde Miljöfaktorer Samkommunen skall som utbildningsanordnare beakta hållbar utveckling och därmed också fungera enligt de principer som man undervisar. I och med den 2007 fullbordade saneringen av uppvärmningen att fungera med havsvattenvärme och naturgas har ett betydande steg tagits till förmån för miljön. Miljöfaktorer som kan ha ekonomiska konsekvenser är eventuella fukt- och mögelproblem liksom vatten- och avloppsnätets skick i Haikoenheten Ledningens utlåtande om den interna tillsynen Styrelsen ska i verksamhetsberättelsen redogöra för hur den interna tillsynen och den riskhantering som ingår i denna har ordnats i samkommunen, huruvida man observerat brister i tillsynen under den avslutade räkenskapsperioden och på vilket sätt man har för avsikt att utveckla den interna tillsynen under gällande ekonomiplaneringsperiod. Styrelsen konstaterar att den interna tillsynen ingår i de ledande tjänstemännens ansvarsområden. Den interna tillsynen skall säkerställa att samkommunens verksamhet är ekonomisk och resultatrik, att de uppgifter som ligger till grund för besluten är tillräckliga och tillförlitliga och att man följer bestämmelserna i lag, myn- Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 5

6 dighetsföreskrifter och de olika organens beslut samt att tillgångar och resurser tryggas. Den interna tillsynen ska genomföras i samkommunens lednings-, planerings- och styrningspraxis. Styrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. Därtill ansvarar alla de organ och tjänsteinnehavare, som beviljats behörighet att disponera över samkommunens tillgångar och som fungerar som myndigheter för genomförandet av den interna tillsynen. Den interna tillsynen har inte observerat brister i samkommunens verksamhet. 1.7 Behandling av resultatet och balansering av ekonomin Styrelsen föreslår för samkommunstämman att räkenskapsperiodens underskott för år 2014, ,95, ackumuleras på ett vinst- och förlustkonto i balansräkningen. 1.8 Grundkapitalet Samkommunens medlemskommuner och deras andel i samkommunens grundkapital framgår ur tabellen nedan. Grundkapitalet har under räkenskapsåret utökats med kommunernas betalningar för samkommunens lån. Samkommunens grundkapital och dess fördelning Kommun Andel Grundkapital Ökningar 2014 Grundkapital Borgå 54,08 % , , ,97 Sibbo 16,33 % , , ,44 Lovisa 25,51 % , , ,17 Lappträsk 3,06 % , , ,92 Mörskom 1,02 % , , ,30 Summa 100,00 % , , ,80 Samkommunens grundkapital har under räkenskapsåret ökats med de inbetalningar som medlemskommunerna gjort för amorteringen av samkommunens lån för kulturenehetens utrymmeslösning vid Lundagatan Resultatbaserad finansiering Samkommunens resultatbaserade finansiering uppgår för år 2014 till ca vilket märkbart förbättrat samkommunens ekonomiska resultat för året. Kriterierna för den resultatbaserade finansieringen har ändrats från år 2011 och samkommunstämman har beslutit att de parametrar som samkommunen följer upp är de samma som ingår i den förnyade modellen. Resultatbaserad finansiering inom yrkesutbildningen Priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning graderas på basis av verksamhetens resultat utgående från ett resultatindex för utbildningsanordnaren. Sålunda har 3 % av statens totala finansiering avskilts till en resultatbaserad del. Samkommunen följer upp de nya parametrar som från år 2011 är en del av den resultatbaserade finansieringen. En genomslagskraftsmätare mäter studerandenas sysselsättning, övergång till fortsatta studier, genomströmning och avbrott i studierna. Vid beräkningen av resultatindexet utgör genomslagskraftsmätaren 90 procent, lärarbehörighetsmätaren 7 procent och personalutvecklingsmätaren 3 procent. De fyra bästa femtedelar av de utbildningsanordnare som ingår i resultatindexberäkningen får resultatbaserad tilläggsfinansiering på basen resultatindexet. Grunden för beräkningen av genomslagskraftsmätaren är de studerande som genomför en yrkesinriktad grundexamen hos en enskild utbildningsanordnare. Antalet studerande under det år som ligger fem år tillbaka i tiden jämfört med det år då finansieringsbeslutet fattas utgör bas. Värdet Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 6

7 för mätaren för en enskild utbildningsanordnare baserar sig på de studerandes situation under en uppföljningsperiod på tre och ett halvt år. I samband med beräkningen av genomslagskraftsmätaren indelas de studerande vid uppföljningsperiodens slut i följande fem kategorier: 1) studerande som har avlagt yrkesinriktad grundexamen under uppföljningsperioden och har arbete vid tidpunkten för den sista veckan av uppföljningsperioden (utexaminerade och sysselsatta), 2) studerande som har avlagt yrkesinriktad grundexamen och som under uppföljningsperioden bedriver studier för högskoleexamen eller har avlagt högskoleexamen (utexaminerade fortsättningsstuderande), 3) studerande som har avlagt yrkesinriktad grundexamen under uppföljningsperioden och inte bedriver studier med sikte på högskoleexamen eller har avlagd högskoleexamen och inte heller har arbete vid tidpunkten för den sista veckan av uppföljningsperioden (utexaminerad, inte sysselsatt och inte fortsättningsstuderande), 4) studerande som inte har avlagt yrkesinriktad grundexamen under uppföljningsperioden, men alltjämt bedriver studier som leder till yrkesinriktad grundexamen eller annan examen eller som är sysselsatta vid tidpunkten för den sista veckan av granskningsperioden (outexaminerad men studerar eller är sysselsatt), 5) studerande som inte har avlagt yrkesinriktad grundexamen eller någon annan examen under uppföljningsperioden och som inte bedriver studier med sikte på annan examen och inte har arbete vid tidpunkten för den sista veckan av granskningsperioden (outexaminerad som varken studerar eller arbetar). Vid beräkningen av genomslagskraftsmätaren räknar man ut ett parametervärde, som uttrycker utbildningsanordnarens självständiga påverkan på hur de studerande har placerat sig i respektive grupp. När parametervärdena räknas ut till delas de av utbildningsanordnaren oberoende bakgrundsfaktorerna ett konstant värde. De egenskaper som beaktas som bakgrundsfaktorer har att göra med de studerandenas ålder, modersmål, kön, familjetyp, medeltalet på grundskolans avgångsbetyg samt utbildning som getts i form av specialundervisning Utexaminerade och sysselsatta: UTVÄRDERING 2013 MÅLSÄTTNING 2014 UTVÄRDERING ,0 % 68,0 % 61,9 % Utexaminerade fortsättningsstuderande UTVÄRDERING 2013 MÅLSÄTTNING 2014 UTVÄRDERING ,2 % 5,0 % 7,8 % Utexaminerad, inte sysselsatt och inte fortsättningsstuderande UTVÄRDERING 2013 MÅLSÄTTNING 2014 UTVÄRDERING ,5 % 13,0 % 18,1 % Outexaminerad men studerar eller är sysselsatt UTVÄRDERING 2013 MÅLSÄTTNING 2014 UTVÄRDERING ,2 % 10,0 % 6,5 % Outexaminerad som varken studerar eller arbetar UTVÄRDERING 2013 MÅLSÄTTNING 2014 UTVÄRDERING ,2 % 2,0 % 5,7 % Utbildningspersonalens formella behörighet Parametern beskriver hur stor del av lärarna (timlärare i bisyssla inte medräknade) som enligt förordning har formell behörighet att verka som lärare vid yrkesläroanstalter. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 7

8 UTVÄRDERING 2013 MÅLSÄTTNING 2014 UTVÄRDERING ,8% 60,0 % 59,5 % Uppdatering av personalens yrkeskunskap Denna parameter innebär att de kostnader som föranleds av uppdatering av personalens yrkeskunskap ställs i relation till alla personalkostnader inom samkommunen (dock inte personalkostnader för läroavtal). Kostnaderna för uppdatering av personalens yrkeskunskap inbegriper alla kostnader som uppstår p.g.a. denna verksamhet, såsom lönekostnader för personer som deltar i utbildning, deltagaravgifter, rese- och inkvarteringskostnader, dagtraktamenten. Dessutom inkluderas kostnader för lärarnas arbetslivskontakter och kostnader för upprätthållande av arbetsförmågan. UTVÄRDERING 2013 MÅLSÄTTNING 2014 UTVÄRDERING ,5 % 1,0 % 2,2 % 2. SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER Förvaltning Till den allmänna förvaltningen hör styrelsen och revisionsnämnden som förtroendevalda organ. Samkommunen leds av en direktör som har det övergripande ansvaret för samkommunens verksamhet, förvaltning och ekonomi. Till direktörens direkta ansvarsområde har enligt organisationsschemat hört utrymmestjänsterna, den interna servicen, ekonomiförvaltningen och prognostiseringen. För den grundläggande utbildningsverksamhetens verksamhet och ekonomi ansvarar institutets rektor. Rektor har i organisationen det odelade pedagogiska ansvaret gentemot styrelsen. 2.2 Vuxen- och läroavtalsutbildning och interna utbildningstjänster (Gunilla Träskelin) Resultatenheten har arbetat för förverkligande av yrkesinstitutsstrategins övergripande målsättningar genom att stärka studerandes förutsättningar för livslångt lärande, bemöta individuella kompetensbehov, förhindra marginalisering, trygga utbildningens tillgänglighet samt stärka förutsättningarna för service och utvecklingsverksamhet för arbetslivet. Samarbetet i det svenskspråkiga vägledningsnätverket har fortsatt även under Inom nätverket utreds förutsättningar för att bygga upp en större svenskspråkig vägledningshelhet i Nyland. Läroavtalsutbildning Under verksamhetsåret har läroavtal gjorts mellan lämpliga arbetsgivare, studerande och samkommunen då utbildningsformen varit ändamålsenlig för samtliga parter. Under verksamhetsåret 2014 skrevs ett nytt läroavtal inom metallbranschen. Två läroavtalsstuderande utexaminerades under 2014, en husbyggare och en verkstadsmekaniker. Kursverksamhet Kursutbudet har utvecklats i enlighet med målsättningen i ekonomiplanen. Under året har enheten ordnat kurser som tillgodoser arbetslivets, ungdomsutbildningens och personalens behov. Kurserna har i huvudsak varit yrkeskompetenskurser för chaufförer. Samarbetet med Yrkesakademin samt Finlands Transport och Logistik SKAL r.f har fortsatt under året. Genom samarbetet med ovan nämnda parter har vi haft tillgång till goda föreläsare samt kunnat marknadsföra våra kurser i SKAL:s medlemscirkulär. Under året har följande kurser ordnats: Förutseende körning, Digitala färdskrivarens användning och regler, Nödförstahjälp för chaufförer, Vägskydd 1, Arbetssäkerhet för logistikbranschen, Godsansvar och säkerhet samt kundservice vid vägtransporter, ADR kompletteringskurs, kurs i elsäkerhet samt kurs i heta arbeten. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 8

9 Utomstående har också erbjudits möjlighet att uppgradera sitt C-körkort till CE. Tre personer deltog i CEutbildning i april-maj För Ajovarma Oy:s personal ordnades i oktober utbildningen Utveckling av den egna körskickligheten. Under 2014 har 23 kurser ordnats. Utöver studerande och personal deltog 275 utomstående i de kurser som ordnades. Internationell verksamhet Avgående studerande har gjort studieresor inom Norden. Enheten har informerat studerande om möjligheten att avlägga inlärning i arbete perioder utomlands. 2.3 Kvalitetssäkring och internt utvecklingsarbete (Frank Backman) Strategiarbetet Det att samkommunens tillstånd att ordna yrkesutbildning upphör och ovissheten om organisationsoch lokalitetslösningen, har bidragit till att en uppdatering av strategierna har ansetts omotiverad. Detta betyder att samkommunen verksamhet utgår från samkommunens och Inveons strategier och från de fastställda strategiska tyngdpunkterna för åren Kvalitetssäkring Undervisnings- och kulturministeriets kvalitetsstrategi för yrkesutbildningen stipulerar att varje utbildningsanordnare bör senast 2015 ha ett fungerande system för kvalitetsledning/verksamheten. Trots detta, kommer ett kvalitetsledningssystem inte att skapas för samkommunen med tanke på de resurser det skulle krävt och den verksamhetstid samkommunen har till sitt förfogande. Kvalitetsarbetet har dock inte helt lagts på is, utan bl. a. rutinbeskrivningar för inlärning i arbete samt erkännande av kunnande har uppgjorts. Avsikten är att fler för undervisningen centrala rutinbeskrivningar uppgörs under år Utvärdering En utbildningsanordnares verksamhet utvärderas ständigt och även år 2014 utfördes en mängd olika utvärderingar. Årets utredningar gjordes av Utbildningsstyrelsen (UBS) samt av Kommunförbundet (K) enligt tabellen nedan. Resultaten från dessa enkäter kommer att fungera som bakgrundsmaterial i samband med planeringen av kommande läsår. K Enkät om kvalitetsarbete till kommunerna och samkommunerna UBS Insamling av uppgifter om studeranden som avgått UBS Lägesöversikt över utbildningen för vuxna romer UBS Uppföljning av genomförandet av examensgrunderna UBS Insamling av yrkesprovsresultat, fordonsmekaniker UBS Enkät om revidering av examensgrunderna för byggnadsbranschen Säkerhetsarbete I lagstiftningen om yrkesutbildningen definieras rätten till en lärmiljö som är fysiskt, psykiskt och socialt trygg. Utbildningsanordnaren ska tillsammans med ledningen och personalen i läroanstalter planera och organisera verksamheten så att undervisningen och lärandet kan äga rum i trygga förhållanden och miljöer. Inveons arbetsår inleddes med personalens utbildningsdagar med temat säkerhet. Representanter från både det lokala räddningsverket och från lokalpolisen var inbjudna som föreläsare. Personalen fick ett digert paket om säkerhet i skolan ur myndigheternas synvinkel. Säkerhetsarbetet fortsätter under år 2015 i form av släcknings- och utrymningsövningar samt föreläsningar. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 9

10 Ett stort arbete inom ramen för säkerhet färdigställdes i slutet av år 2014, då institutets räddningsplan blev färdig och godkänd av de lokala räddningsmyndigheterna. Den största arbetsmängden förorsakades av det stora antalet utrymningskartor (32 st.) som man var tvungen att skapa och hänga upp på väggarna i institutet. Det färdiga arbetet kommer att föras in i Inveons säkerhetsmapp i lärplattformen Fronter i början av år Syftet med planerna är att skapa förfaringssätt och processer för olika situationer på förhand, så att man vid behov kan använda dem och så att verksamheten är tryggad i alla situationer. Säkerhetsinstruktionerna kommer att färdigställas under vårterminen 2015 och förankras hos medlemmarna i organisationen så att de omfattar organisationens gemensamma principer och förfaringssätt. På hösten 2014 omstrukturerades samkommunens säkerhetsorganisation. Dess nya medlemmar inledde även säkerhetsstudier vid Itä-Suomen yliopisto (Turvallisuuslainsäädäntö osana oppilaitosten toimintaa). 3. ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON 2014 (Solveig Mickels) Östra Nylands yrkesinstitut Inveon utgör ett av samkommunens två resultatområden. Yrkesinstitutet sköter samkommunens kärnverksamhet, utbildning för yrkesinriktad grundexamen samt till denna hörande stödfunktioner. Resultatområdets kvalitativa och kvantitativa målsättningar följer dem som uppgjorts för samkommunen. Utvecklingsarbetet och den årliga verksamheten styrs aktivt i enlighet med samkommunens strategi och dess målbeskrivning, i samarbetet med resultatenheten 104 UTVECKLING OCH KVALITETSSÄKRING och med utnyttjande av projektverksamheten. Gemensam ansökan till utbildning efter grundskolan förverkligades 2014 första gången i och enligt den nya antagningsförordningen. Portalen har mycket hög säkerhetsprofil och Inveons personal deltog i nödvändiga utbildningar före ibruktagandet. På grund av få ungdomar i årskullen i östra Nyland erbjöd Inveon 102 studieplatser inom bara 7 av yrkesinstitutets 11 grundexamina i gemensam ansökan. Styrelsen antog 83 studerande i juni. Som under tidigare år förändrades antagningsresultatet under sommarmånaderna så, att en del antagna föll bort i och med att antagningsresultaten för utbildning som inte ingår i gemensam ansökan publicerades. Under hösten, efter avslutad ansökning, kunde ett antal studerande erbjudas en studieplats i existerande grupper. Under året har yrkesinstitutet speciellt arbetat med att utveckla sitt nätverk till samarbetspartners, såväl lagstadgade som frivilliga. Speciellt kan nämnas kommunernas ungdomsarbetare och uppsökare, församlingens ungdomsarbetare, studiehandledarna i högstadierna och högstadiernas rektorer. Studerandevården blev studerandehälsa En ny lag om studerandevården på andra stadiet trädde i kraft i augusti. Enligt lagen förskjuts tyngdpunkten i studerandevården till det förebyggande arbetet och yrkesinstitutet skall ha en arbetsgrupp som planerar och förverkligar arbetet. Yrkesinstitutets placeringskommun, Borgå, skall erbjuda kurators-, psykolog- och skolhälsovårdstjänster för hela andra stadiet. Efter lagändringen har Inveons studerande tillgång till ungefär oförändrade kurators- och skolhälsovårdstjänster medan de nya skolpsykologtjänsterna blir tillgängliga i början av Arbetet med den nya studerandevårdsplanen har börjat, de lagstadgade grupperna har grundats och arkiven för dokumentering har organiserats. I det förebyggande arbetet fäster vi uppmärksamhet speciellt vid samhörigheten mellan studerande och kontakterna till vårdnadshavarna. Dessa syns i att gruppdynamikdagar och vårdnadshavarkvällar ordnas för såväl årskurs ett som två. Studerandes möjlighet att prata med vuxna har ökat genom att Borgå stads ungdomsarbetare finns i Inveon två dagar per vecka då de rör sig bland skolans studerande. I början av året trädde också en ny lag i kraft som stadgar om studerandens rätt till en trygg studiemiljö och delaktighet. I lagen preciseras lärarens rättigheter att ingripa mot vissa former av störande beteende under lektionstid. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 10

11 Fyra yrkesteam Inveon har 4 yrkesteam, ett för varje resultatenhet. Yrkesteamen är, vid sidan av lärarnas kontakter till arbetsplatserna, den viktigaste länken mellan yrkesinstitutet och arbetslivet. Yrkesteamens lagstadgade uppgift är att ansvara för yrkesproven och speciellt att de till sitt innehåll motsvarar arbetslivets krav samt att bedömningen görs av kompetenta personer. Utöver detta för yrkesteamen i Inveon en diskussion som gäller speciellt utbud av studieplatser och läroplanernas innehåll. Disciplinorganet Disciplinorganet tillsattes i och med att den s.k. SORA-lagstiftningen trädde i kraft i januari Disciplinorganet fattar beslut i ärenden som gäller disciplin samt fråntagande och återställande av studierätten samt fråntagande och återställande av rätten att bo i yrkesinstitutets elevhem. Organets sammansättning är 2 representanter för upprätthållaren (styrelsen) och en representant var för studerandevården, lärarkåren, studerande och arbetslivet. Disciplinorganet fattar beslut på beredning av rektor. Disciplinorganet sammanträdde 2 gånger och behandlade under året disciplinär åtgärd mot 4 studerande. 200 GEMENSAMMA KOSTNADER Yrkesinstitutets verksamhet är uppdelad i sex resultatenheter (kostnadsställen) enligt indelningen nedan. Till resultatenheten 200 Gemensamma kostnader hör rektor och yrkesinstitutets lärare i studier som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier). Inom kostnadsstället sköts också andra funktioner som är gemensamma för alla resultatenheter, t.ex. studiehandledning. Personalutveckling Personalutvecklingen sker vid interna utbildningsdagar och med hjälp av riktade projektanslag. Speciellt kan noteras 11 lärares deltagande i en IKT-workshop för lärmiljöer på nätet, 10 personers deltagande i en utbildning om den nya studerandehälsolagen och 4 lärares deltagande i handledarutbildning, samtliga finansierade med projektanslag. Ytterligare har 3 lärare haft möjlighet till arbetslivsperioder i lokala företag. Undervisningsteknologi Ett antal datorer uppdaterades under året, delvis genom nyanskaffning. Genom projektfinansiering kunde 10 pekplattor inköpas och tas i bruk. Speciellt skall pekplattorna användas i samband med handledning av inlärning i arbete på ställen som är avlägsna (t.ex. studerandes hemkommun) eller svårtillgängliga (t.ex. i skärgården). Inlärning i arbete och yrkesprov Inlärning i arbete är i Inveon 24 studieveckor (sv) eller 4 sv längre än det minimum lagen stadgar om. Antalet veckor är anpassat till yrkesinstitutets periodindelning. Enligt principerna för personliga studiestigar kan en studerande individuellt ha mera inlärning i arbete. Inlärning i arbete är den mest konkreta formen för samarbetet med arbetslivet. Eftersom inlärning i arbete utgör en stor del av studierna för grundexamen är det viktigt att säkra kvaliteten på handledningen och bedömningen under arbetslivsperioderna. Detta stöds genom uppdaterat handledningsmaterial för arbetsplatshandledarna. En ny rutinbeskrivning för lärarnas arbete under inlärning i arbete togs i bruk vid höstterminens start. Specialundervisningen Yrkesinstitutet har en speciallärare. Under arbetsåret registrerades 40 studerande som specialstuderande med behov av ökat stöd i studierna. Specialundervisningen i liten grupp har så gott som upphört och merparten av specialundervisningen förverkligas nu med specialläraren som kompanjonlärare i den ordinarie gruppen. Ett ökat behov av anpassade mål också i yrkesstudier kunde skönjas. En större del av speciallärarens arbetstid används nu också för att göra upp de individuella planerna för specialstuderande och för att handleda yrkeslärarna. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 11

12 Gemensamma studier Undervisningen av de gemensamma studierna, i vardagligt tal kallade KEX-studier (från studier som kompletterar examensdelarna ), har förverkligats med ämneslärare. Ett ökat behov av anpassade mål kan skönjas liksom ett litet, men växande, behov av läroplaner för studerande med invandrarbakgrund. På grund av minskat antal studerandegrupper räcker timmarna inom det egna ämnet nu inte till för att fylla undervisningsskyldigheten för lektor i engelska och lektor i gymnastik och hälsokunskap. Säkring av genomströmningen Inveon gör toppresultat i de nationella mätningarna av utbildningens effektivitet och verkan. De flesta studerande som antas för studier slutför sina studier för en komplett examen inom den planerade studietiden, 3 år, men en liten ökning av antalet studerande som fortsätter på sitt fjärde studieår kan ses. Andelen negativt avbrutna studier (avbrott utan ny studieplats eller arbete) är nationellt sett mycket låg i Inveon, men en ökning har också här kunnat skönjas de senaste åren. Inom projektet Ström har prövats olika modeller för att stöda ungdomar som saknar studiemotivation eller av andra orsaker riskerar att avbryta studierna. Projektets resultat visar att det finns en önskan om fler vuxna i klasserna så att det finns tid för individuella diskussioner och att studerande upplever sig sedd och värdefull. Rutiner för bedömning En av lärararbetets svåraste och viktigaste uppgifter är bedömningen av studerande. Bedömningen indelas idag i bedömning av studieprestationer och bedömning av kunnande. Dessutom skall studerande lära sig att göra en självvärdering av både studier och kunnande. Bedömningen skall informera studerande om hans/hennes kunnande i form av vitsord, men skall också vara motiverande och handledande för de fortsatta studierna. Under ledning av utbildningschefen har bedömning behandlats vid interna utbildningsdagar och lärarmöten. Flexteam Öst Flexteam Öst utgör de konkreta ramarna för studerandes lagstadgade rätt att välja utbildning från mera än en upprätthållares utbud. En styrgrupp för utvecklandet av Flexteam har bildats med representanter för Borgå, Lovisa, Sibbo och de lokala utbildarna på andra stadiet. Flexteam Öst finansieras helt av de deltagande utbildningsanordnarna. Planer för internationalisering och jämställdhet Yrkesinstitutet har två planer inom verksamhetsområdet: Plan för internationalisering och Plan för befrämjande av jämställdhet. För jämställdhetsarbetet finns en arbetsgrupp med representanter för lärar- och elevkårerna samt den övriga personalen. Svenska kulturfonden har beviljat medel för en temadag inom jämställdhetsarbetet. Temadagen förverkligas 2015 Studerandes delaktighet Till yrkesutbildningens uppgifter hör att stöda studerandes utveckling till aktiva samhällsmedborgare. Studerandekåren är representerad i yrkesteamen, disciplinorganet, studerandevårdsgruppen, jämställdhetsgruppen och i läroplansarbetet. I yrkesinstitutet finns en studerandekår. En handledningsresurs står till förfogande med mål att stöda studerandekåren till att vara en aktiv part i intressebevakning och utvecklande av trivseln. Intresset för deltagande i kårverksamheten har tyvärr varit ganska lamt och ytterligare metoder behövs för att aktivera flera studerande i utvecklandet av det som är av gemensamt intresse. Yrkesinstitutet har ett flertal aktiva och kunniga studerandetutorer som handleds av studiehandledaren. 201 INVEON KULTUR Resultatenheten Inveon kultur omfattar artesanutbildning (hantverk och konstindustri med inriktningarna mode och inredning & design) samt bildartesanutbildning (visuell framställning: grafisk planering;) i Inveons lokaler vid Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 12

13 Lundagatan 8, i centrum av Borgå. Utbildningen inom Inredning och design startade på hösten enligt en ny läroplan. Till bildartesanutbildningen antogs inte studerande. Utbildningen inom artesan/sömnad beviljades ett understöd av Svenska kulturfonden inom Kultur i skolan för ett samarbetsprojekt med Östra Nylands Teater. 202 INVEON TEKNIK Resultatenheten Inveon teknik omfattar utbildningarna inom bilbranschen, logistik samt maskin och metallbranschen i Inveons lokaler vid Edelfeltsstigen 1. Detta år antogs inga studerande till maskin och metall men under året har maskin- och metallutbildningen givits speciell uppmärksamhet vid marknadsföringen av utbildningen. Rekryteringen till branschen är svår i hela landet. 203 INVEON HUSTEKNIK Resultatenheten Inveon husteknik omfattar utbildningarna inom husbyggnad, el och automation, datateknik och datakommunikation samt husteknik/vvs i Inveons lokaler vid Edelfeltsstigen 1. Detta år antogs inga studerande till el- och automation. En läroplan för komplettering av ICT-examen till elmontörsexamen på sammanlagt 4 studieår togs i bruk. 204 INVEON SERVICE Resultatenheten Inveon service omfattar utbildningarna inom hotell, restaurang och cateringbranschen samt hårbranschen i Inveons lokaler vid Edelfeltsstigen 1. Tyngdpunkterna inom kockutbildningen var matproduktion, kundbetjäning, kvalitet, samarbete och ansvar. Frisörutbildningen arbetade med marknadsföring, kundbetjäning och speciellt med företagsamhet inom hårbranschen. Vardera utbildningen erbjuder undervisning i praktiska arbetsuppgifter vilka också utgör genuina produktions och kundbetjäningstillfällen riktade till studerande, personal och utomstående kunder. 205 INVEON STUDIESOCIALA FUNKTIONER Förutom studerandevården hör matservice och studerandeboendet till de studiesociala funktionerna. Studerandeboendet ser ut att vara i ett brytningsskede där det behövs mera resurser för övervakning och speciellt sysselsättande verksamhet på kvällarna. Planen för utvecklande av studerandeboendet väntar på beslut om tidtabellen för omlokalisering av yrkesinstitutet. 206 INVEON PROJEKTVERKSAMHET Förutom det fortsatta utvecklingsarbete som karakteriserar yrkesinstitutets verksamhet finns specialområden som kräver extra satsningar. Detta utvecklingsarbete görs ofta i form av externt finansierade projekt. Inom projekten finns möjlighet att dra nytta av motsvarande utvecklingsarbete inom de övriga deltagande skolorna. Den egna finansieringsandelen i projekten är drygt 20 %. Från och med februari har projekten skötts inom den ordinarie personalens arbetsuppgifter. Nedan beskrivs de största projekten. HANDY2 handledning av yrkeslärare, arbetsplatshandledare och studerande Projektet har tillverkat handledningsmaterial och ordnat utbildningar för arbetsplatshandledare. Under året hade 2 lärare möjlighet att göra långa arbetslivsperioder ute i lokala branschföretag och 1 lärare arbetade med handledning av inlärning i arbete med användande av informationsteknik. Pekplattor för handledningen inskaffades. Samarbetspartners i projektet var Optima, Axxell och Inveon. Projektet avslutades vid verksamhetsårets slut. Yrkeskunnig mentor Projektet fortsätter till slutet av Under verksamhetsåret har en allmän föreläsning om sociala medier i undervisningen förverkligats. Dessutom har en workshop ordnats där 10 lärare deltagit och lärt sig skapa bloggar och provar dem i undervisningen under vårterminen. Yrkesinstitutets tekniska beredskap för ibruktagande av IKT i undervisningen har uppgraderats. Samarbetsparter är Optima, International Point College, Yrkesakademin och Inveon. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 13

14 Flyt 3 Inom projektet Flyt 3 har Inveon fördjupat samarbetet med den grundläggande utbildningen gällande stadieövergången från grundskolan till yrkesutbildning. Inom ramen för projektet har man infört Struktur i studievardagen ; ett program för systematisk uppföljning av studerandes prestationer och studieframsteg. Samarbetsparter i projektet var Optima, YA!, VYI och Axxell. Projektet avslutades under verksamhetsåret. Kompis Projektet KompiS har haft som mål att utveckla modeller för identifiering av arbetslivets framtida utbildnings- och kompetensbehov. Inveon har inom ramen för projektet deltagit i, det av Posintra administrerade, Metalli Talliprojektet. En betydande anskaffning av IKT-utrustning kunde göras till maskin- och metall utbildningen. Samarbetsparter i projektet var Prakticum, Axxell, YA! och Optima. Projektet avslutades under verksamhetsåret. Mångprofessionell studerandevård Målet är att utveckla tjänster och processer som den nya elev- och studerandevårdslagen förutsätter. Samarbetsparter i projektet är Axxell, YA!, Optima. Projektet inleddes i augusti 2014 och fortgår till slutet av Kompetens 2015 Projektet kompetens 2015 inleddes i augusti Målsättningen är att utveckla och sprida modeller för kompetensbaserad yrkesutbildning samt modeller för samarbete kring de nya gemensamma examensdelarna och de yrkesinriktade examensdelarna. Samarbetsparter i projektet är Optima, YA!, Axxell, Inveon, Folkhälsan utbildning och Point College. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 14

15 4. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS I verksamhetsberättelsen har ovan beskrivits de omständigheter och händelser som inverkat på räkenskapsperiodens resultat och samkommunens ekonomiska ställning. I resultaträkningen nedan beskrivs räkenskapsperiodens resultat och i finansieringsanalysen hur verksamheten har finansierats. Vardera tillsammans med de nyckeltal som beräknas utgående från dem utvisar att samkommunens finansiering har varit tillräcklig. I finansieringsanalysen redovisas för hur investeringar, placeringar och amorteringar på lån finansieras i övrigt, utöver de internt tillförda medlen. Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland Bruksgrad Resultaträkning Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut Verksamhetens intäkter ,68 103,8 Försäljningsintäkter ,83 126,5 Personalintäkter (FPA etc) ,13 410,3 Hyresintäkter ,88 109,7 Övriga verksamhetsintäkter ,84 68,7 Ersättningar för prestationer ,00 103,0 Verksamhetens kostnader ,93 96,5 Löner ,32 100,4 Personalbikostnader ,76 93,8 Köp av tjänster ,93 107,8 Material, förnödenheter ,73 91,2 Hyror ,65 101,8 Övriga kostnader ,54 52,2 VERKSAMHETSBIDRAG ,75-974,0 Finansiella intäkter och kostnader ,88 73,6 Ränteintäkter och övriga finansieringsintäkter ,58 77,6 Räntekostnader och övriga finansieringskostnader ,70 107,4 Kommunernas betalningsandel för ränta ,00 100,0 ÅRSBIDRAG , ,6 Extraordinära inkomster Avskrivningar enligt plan ,58 100,8 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,95 46,2 Resultaträkningens nyckeltal: Resultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 106,9 107,6 111,8 Årsbidrag / Avskrivningar, % 54,18 69,5 143,1 Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 15

16 5. FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Finansieringskalkylen och dess nyckeltal framgår nedan. Sammanfattningsvis kan konstateras att verksamhetens finansiering fortfarande är tryggad och att årsbidraget täcker de årliga investeringarna och att likviditeten är god. Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland Bruksgrad FINANSIERINGSKALKYL Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel , Årsbidrag , Extraordinära poster ,00 Extraordinära poster, Korrigeringsposter ,00 Investeringar ,67 17 Byggnadsinvesteringar ,00 - Aktier och andelar ,00 Anskaffning av maskiner och utrustning ,67 89 Nettokassaflöde ,96-42 Finansieringens kassaflöde ,37 Förändringar i lånen Minskning av långfristiga lån Minskning av kortfristiga lån , Förändring i eget kapital, kommunal betalningsandel , Övriga förändringar i likviditeten ,90 Förändring i förvaltat kapital och förvaltade medel ,00 Förändring i omsättningstillgångar ,50 Förändring i fordringar ,19 Förändring i räntefria skulder ,21 Förändring av kassamedel, verksamheten , Förändring av kassamedel Kassamedel ,58 Kassamedel ,91 Förändring av kassamedel ,33 Finansieringskalkylens nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 347,7 349,2 165,6 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 347,7 349,2 165,6 Låneskötselbidrag 28,6 1,2 1,9 Kassamedel (M ) 4,0 3,3 3,4 Kassabetalningar (M ) 4,1 4,9 5,2 Likviditet (kassadagar) Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 16

17 6. BALANSRÄKNINGEN OCH DESS NYCKELTAL B A L A N S R Ä K N I N G B A L A N S R Ä K N I N G AKTIVA , ,70 PASSIVA , ,70 A BESTÅENDE AKTIVA , ,87 A EGET KAPITAL , ,29 I IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 0, ,88 1 Programvara 0, ,88 I Grundkapital , ,80 II MATERIELLA TILLGÅNGAR , ,94 II Över-/underskott från tidigare år , ,84 1 Mark- och vattenområden , ,67 III Räkenskapsperiodens resultat , ,35 2 Byggnader , ,38 D FÖRVALTAT KAPITAL , ,85 3 Maskiner och inventarier , ,10 1 Donationsfondernas kapital , ,63 4 Utgifter med lång verkningstid , ,79 2 Övrigt förvaltat kapital 0,00 0,00 III PLACERINGAR , ,05 E FRÄMMANDE KAPITAL , ,78 1 Aktier och andelar , ,77 I Långfristigt 0,00 0,00 2 Stiftelsekapital , ,28 2 Annuitetslån Nordea 0,00 0,00 3 Fastighets Ab Lundagatan , ,00 II Kortfristigt , ,78 B FÖRVALTADE MEDEL , ,63 1 Annuitetslån Nordea 0, ,53 1 Egna stipendiefonder 0,00 0,00 2 Skulder till leverantörer , ,70 2 Donationsfonder , ,63 3 Övriga skulder , ,34 C RÖRLIGA AKTIVA , ,20 4 Resultatregleringar , ,21 I OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR , ,66 1 Centrallager , ,62 2 Handlager 0,00 0,00 3 Halvfärdiga omsättningstillg , ,04 II FORDRINGAR , ,96 Kortfristiga fordringar , ,96 1 Kundfordringar , ,39 2 Resultatregleringar , ,57 IV KASSA OCH BANK , ,58 Balansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % 92,8 90,3 83,1 Relativ skuldsättningsgrad, % 16,1 19,8 35,5 Lånestock (M ) 0,0 0,3 0,6 Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 17

18 7. BUDGETENS FÖRVERKLIGANDE ENLIGT RESULTATOMRÅDE Verksamheten, dess målsättningar och resultat har beskrivits i textdelen ovan. Verksamhetens inkomster och utgifter framgår ur tabellerna nedan. Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland Bruksgrad Resultatområden 2014 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER 101 ALLMÄN FÖRVALTNING ,84 54,6 102 INTERN FÖRVALTNING ,07 101,1 103 VUXEN- LÄROAVTALS- OCH INTERNA UTBILDNINGSTJÄNSTER ,90 101,5 104 UTVECKLING OCH KVALITETSSÄKRING ,41 91,2 105 INTERNA SERVICEFUNKTIONER ,86 90,9 106 FASTIGHETSFUNKTIONER ,68 96,7 SAMMANLAGT ,76 95,2 2 ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON 200 GEMENSAMMA KOSTNADER ,04 90,4 201 INVEON - KULTUR ,34 116,6 202 INVEON - TEKNIK ,78 108,4 203 INVEON - HUSTEKNIK ,37 94,5 204 INVEON - SERVICE ,55 99,4 205 INVEON - STUDIESOCIALA FUNKTIONER ,20 96,3 206 INVEON - PROJEKTVERKSAMHET ,89 59,6 SAMMANLAGT ,17 97,2 VERKSAMHET SAMMANLAGT ,93 96,5 Verksamhetens inkomster Bruksgrad Resultatområden 2014 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER 101 ALLMÄN FÖRVALTNING ,0 102 INTERN FÖRVALTNING ,9 103 VUXEN- LÄROAVTALS- OCH INTERNA UTBILDNINGSTJÄNSTER ,8 104 UTVECKLING OCH KVALITETSSÄKRING ,0 105 INTERNA SERVICEFUNKTIONER ,0 106 FASTIGHETSFUNKTIONER ,2 SAMMANLAGT ,57 147,3 2 ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON 200 GEMENSAMMA KOSTNADER ,2 201 INVEON - KULTUR ,3 202 INVEON - TEKNIK ,0 203 INVEON - HUSTEKNIK ,5 204 INVEON - SERVICE ,9 205 INVEON - STUDIESOCIALA FUNKTIONER ,9 206 INVEON - PROJEKTVERKSAMHET ,7 SAMMANLAGT ,98 85,2 VERKSAMHET SAMMANLAGT ,55 101,1 Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 18

19 8. INVESTERINGAR Samkommunens investeringar under år 2014 i form av anskaffning av maskiner och utrustning uppgick till , AVSLUTNING Bokslutet för år 2014 utgör en god grund för det utvecklingsarbete som har inletts och ställer inga ekonomiska hinder för en kontinuerlig utveckling av verksamheten inom Östra Nylands yrkesinstitut Inveon på kort sikt enligt uppdragna riktlinjer. Den ogynnsamma utvecklingen av antalet studerande och svårigheten att anpassa kostnaderna efter snabbt fallande intäkter manar dock till stor ekonomisk försiktighet de kommande åren. Budgeten för år 2015 har av samkommunstämman på styrelsens förslag fastställts med ett negativt årsbidrag på ca euro. En ansvarsfull skötsel av samkommunens ekonomi förutsätter minst ett positivt årsbidrag varför samkommunen bör sträva efter att uppvisa ett positivt årsbidrag för år Förteckning över bokföringsböcker Bokföringsböcker som använts Dagbok Huvudbok Som bokföringsprogram har använts Datronics för kommunal bokföring utarbetade program vilket kompletterats så att det motsvarar affärsbokföring enligt bokföringslagen. VÄRDERINGSPRINCIPER Alla omsättningstillgångar är värderade till direkt anskaffningspris. Alla aktier och andelar har i balansen upptagits till sitt anskaffningspris. Reserveringar har inte gjorts. Principerna för avskrivningar enligt plan har följt tidigare fastställda principer. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 19

20