VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Transkript

1 B O K S L U T VERKSAMHETSBERÄTTELSE

2 1. VERKSAMHETBERÄTTELSE OCH BOKSLUT Allmänt Enligt 68 i kommunallagen omfattar bokslutet balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Verksamhetsberättelsen är en del av bokslutet och både bokslutet och verksamhetsberättelsen är medel för att säkerställa att den som läser bokslutet får en riktig och tillräcklig bild av samkommunens resultat och ekonomiska ställning. Innehållet i verksamhetsberättelsen regleras i kommunallagen. Anvisningen föreslår att i verksamhetsberättelsen intas kommunledningens redogörelse för den interna tillsynens ställning i kommunen och de väsentligaste utvecklingsbehoven. Vid upprättandet av kommunens bokslut iakttas bestämmelserna i kommunallagen och i tillämpliga delar bestämmelserna i bokföringslagen och förordningen (KomL 68 ). Kommunallagen är en speciallag i förhållande till bokföringslagen. 1.2 Samkommunens organisation Samkommunen har alltid haft en modern och låg organisation både vad gäller den förtroendevalda ledningen och tjänstemannaledningen. Sättet att producera samkommunens utbildningstjänster har rationaliserats och dessa produceras från inom ramen för en enda läroanstalt, Östra Nylands yrkesinstitut Inveon Samkommunstämmor Under verksamhetsåret har samkommunstämman sammanträtt två gånger. Samkommunstämman har fattat beslut gällande bokslutet för år 2008, fastställt budget och ekonomiplanen för åren och också utgått från att samkommunen fortsätter som självständig regional utbildningsanordnare. Som en del av detta beslut har ett omfattande utvecklingsarbete inletts. Avsikten är att samkommunens utvecklingstjänster skall bli mångsidigare än tidigare, att verksamheten skall kvalitetssäkras och att samarbetet med arbets och näringsliv samt ägarkommunerna skall utvecklas Revisionsnämnd Enligt samkommunens revisionsstadga har samkommunen en revisionsnämnd som består av ordförande, viceordförande samt två andra ledamöter. Revisionsnämndens uppgifter stadgas i kommunallagen och revisionsstadgan. Till samkommunens revisionsnämnd för hör: Ordinarie Stefan Sveholm, ordförande Bengt Dahlqvist, viceordförande Camilla Antas Janica Sundbäck Ersättare Linda Blomander Matti Nuutti Hans Hellner Ann Lis Udd Nämnden har sammanträtt två gånger för revisionen av 2009 års förvaltning och räkenskaper. Samkommunstämman har enhälligt utsett Audiator Ab att omhänderha lagenlig revision i samkommunen under åren Audiator har utsett OFR Dan Lindroos för det egentliga revisionsarbetet Styrelsen Styrelsen har under året sammanträtt 12 gånger och berett de ärenden samkommunstämman behandlat och avgjort frågor gällande samkommunens och dess läroanstalters verksamhet och ekonomi. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 2

3 Styrelsen för samkommunen består av sju medlemmar med lika många personliga ersättare. Styrelsens mandatperiod är två år. Vid valet av styrelse bör man sträva efter en regionalt och språkligt rättvis sammansättning men så att den motsvarar de röstandelar vilka de i medlemskommunernas fullmäktige representerade grupperna erhållit vid senaste kommunalval. Styrelsen har för verksamhetsåren följande sammansättning: Ordinarie Magnus Björklund, ordförande Torolf Bergström, viceordförande Kari Hagfors Nancy Lökfors Petra Paakkanen Stefan Sandström Gunilla Träskelin Ersättare Kristel Pynnönen Nikolas Elomaa Ritva Suomalainen Leif Eriksson Gunnel Laukas Johan Isaksson Thomas Antas Beredningen av samkommunens svar till undervisningsministeriets så kallade yrkesinstitutstrategi har varit årets viktigaste uppgift för styrelsen förutom den sedvanliga beredningen av budget och bokslutsärenden. Under året har styrelsen ansökt om tilläggsplatser av undervisningsministeriet samt inlett utredningsarbetet för skapandet av nya undervisningsutrymmen för den svenskspråkiga utbildningen inom andra stadiet i östra Nyland Översikt av utvecklingen och väsentliga händelser År 2009 var det femtonde verksamhetsåret för Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland. Samkommunen är utbildningsanordnare med tillstånd att anordna yrkesutbildning inom fyra olika utbildningsområden för sammanlagt högst 450 studerande. En organisationsreform har trätt i kraft och innebär att samkommunens grundläggande yrkesutbildning ges inom ramen för en sammanslagen läroanstalt; Östra Nylands yrkesinstitut Inveon. Samkommunen utgår från att det nya sättet att producera utbildningstjänsterna skall ge ökad bärkraft för samkommunens utbildning. Det fortsatt goda ekonomiska resultatet och de framtidsutsikter Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland uppvisar för egen del ger goda förutsättningar och också tillräckligt med tid att planera den optimala lösningen med tanke på yrkesutbildningens centrala roll för landskapets näringsliv och dess utvecklingsförutsättningar Granskning av ekonomin som helhet Samkommunens ekonomi har 2009 fortsättningsvis utvecklats i en gynnsam riktning. Orsakerna till detta står att finna i en god budgetdisciplin samt i en överskridning av de med facit på hand för lågt budgeterade enhetsprisenliga ersättningarna. Till detta bör konstateras att samkommunen erhållit resultatbaserad finansiering uppgående till ca euro under året. Därtill kan redovisas för ca euro extraordinära intäkter från inlösning av vägområde för den efterlängtade lätta trafikleden och ett fusionsvederlag (Aktia). Tabellen nedan anger enligt av samkommunstämman fastställd bindningsnivå användningen av olika anslag och poster i samkommunens budget under år Samkommunens kassamedel och goda likviditet möjliggör en storsatsning inför framtiden för Östra Nylands yrkesinstitut Inveon. Således har utredningsarbetet för ett finlandssvenskt campus med Inveon som huvudaktör inletts under år Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 3

4 Uppföljning enligt bindningsnivå Utgifter Inkomster Budget Bokslut Budget Bokslut Bruks VERKSAMHETEN grad i % SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER ,71 90, , ,40 ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT IN 2 VEON , VERKSAMHET SAMMANLAGT ,70 97, , ,21 INVESTERINGAR Byggnadsinvesteringar , ,50 39, ,69 0,00 Reparationsinvesteringar 0,00 0,00 0,0 0,00 0,00 Anskaffning av maskiner och utrustning , ,40 72, ,32 0,00 INVESTERINGAR SAMMANLAGT , ,90 63, ,01 0,00 FINANSIERING Årsbidrag , ,1 Finansieringens kassaflöde ,82 23,2 Förändring av kassamedel ,15 99,7 1.5 Samkommunens personal För år 2009 har egentligt personalbokslut inte uppgjorts. I noterna till bokslutet ingår en kortfattad personalrapport över samkommunens personal. Sammanfattningsvis kan noteras att medelåldern är 47,9 år och att den genomsnittliga anställningstiden i samkommunen är 9,7 år. En knapp tredjedel av personalen kommer att pensioneras de närmaste åren Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna De mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna som påverkar utvecklingen samkommunens verksamhet är operativa risker, finansieringsrisker och skaderisker. De största operativa riskerna hänför sig till tillgången på behöriga lärare. Till övriga delar är personalens kompetens och tillgången till personal, datasystemens funktion, konjunkturväxlingar och ändringar i lagstiftningen under kontroll. Samkommunen har upprepat sin ansökan om tilläggsplatser till sitt tillstånd att ordna utbildning. Också ministeriets rekommendation att samkommunen borde privatiseras och slås i hop med metropolområdets yrkesutbildningsaktiebolag kan ses som en operativ risk för samkommunen. Finansieringsriskerna har samkommunen egentligen inte då placeringar av likvida medel har skötts med betoning på säkerhet på bekostnad av avkastning. Samkommunens lån är bundna till fast ränta vilket har liknande effekter. Samkommunens egendom är försäkrad till sitt fulla värde Miljöfaktorer Samkommunen skall som utbildningsanordnare beakta hållbar utveckling och därmed också fungera enligt de principer som man undervisar. I och med den 2007 fullbordade saneringen av uppvärmningen att fungera med havsvattenvärme och naturgas har ett betydande steg tagits till förmån för miljön. Miljöfaktorer som kan ha ekonomiska konsekvenser är eventuella fukt och mögelproblem liksom vatten och avloppsnätets skick i Haikoenheten. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 4

5 1.6. Ledningens utlåtande om den interna tillsynen Styrelsen ska i verksamhetsberättelsen redogöra för hur den interna tillsynen och den riskhantering som ingår i denna har ordnats i samkommunen, huruvida man observerat brister i tillsynen under den avslutade räkenskapsperioden och på vilket sätt man har för avsikt att utveckla den interna tillsynen under gällande ekonomiplaneringsperiod. Styrelsen konstaterar att den interna tillsynen ingår i de ledande tjänstemännens ansvarsområden. Efter att den nya organisationen togs i bruk och verksamheten kvalitetssäkras kommer också den interna tillsynen att ses över och eventuellt ges tilläggsresurs. Styrelsen konstaterar dock att samkommunens verksamhet inte är så omfattande och att den interna tillsynen fungerar också i dagens läge trots att egentlig dokumentation över den ej uppgjorts men att kvalitetssäkringssystemet också skall beakta denna funktion. Den interna tillsynen skall säkerställa att samkommunens verksamhet är ekonomisk och resultatrik, att de uppgifter som ligger till grund för besluten är tillräckliga och tillförlitliga och att man följer bestämmelserna i lag, myndighetsföreskrifter och de olika organens beslut samt att tillgångar och resurser tryggas. Den interna tillsynen ska genomföras i kommunens lednings, planerings och styrningspraxis. Styrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. Därtill ansvarar alla de organ och tjänsteinnehavare, som beviljats behörighet att disponera över kommunens tillgångar och som fungerar som myndigheter för genomförandet av den interna tillsynen. Den interna tillsynen har ej observerat brister i samkommunens verksamhet. 1.7 Behandling av resultatet och balansering av ekonomin Styrelsen föreslår för samkommunstämman att räkenskapsperiodens överskott för år ,86 ackumuleras på ett vinst och förlustkonto i balansräkningen. 1.8 Grundkapitalet Samkommunens medlemskommuner och deras andel i samkommunens grundkapital framgår ur tabellen nedan. Grundkapitalet har under räkenskapsåret utökats med kommunernas betalningar för samkommunens lån. Samkommunens grundkapital och dess fördelning Kommun Andel Grundkapital Ökningar 2009 Grundkapital Borgå 54,08 % , , ,97 Sibbo 16,33 % , , ,44 Lovisa 11,22 % , , ,63 Pernå 9,18 % , , ,01 Lappträsk 3,06 % , , ,92 Strömfors 3,06 % , , ,92 Liljendal 2,04 % , , ,61 Mörskom 1,02 % , , ,30 Summa 100,00 % , , ,80 Samkommunens grundkapital har under räkenskapsåret ökats med de betalningar som medlemskommunerna gjort för amorteringen av samkommunens lån till kulturenhetens utrymmeslösning i Lundagatan 8. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 5

6 1.9. Resultatbaserad finansiering inom yrkesutbildningen Från år 2002 har ett system med resultatbaserad finansiering varit i bruk inom yrkesutbildningen. Detta betyder att en del av finansieringen till utbildningsanordnarna kommer att beviljas på basen av fastställda resultatparametrar. Från och med budgeten för år 2005 har parametrarna för utvärdering av verksamheten förnyats så att de motsvarar parametrarna för den riksomfattande resultatbaserade finansieringen. Nedan följer en redogörelse för de olika parametrarna. Allmänt kan konstateras att samkommunens resultat enligt de parametrar vilka har den största betydelsen för totalresultatet har förbättrats det senaste året. Samkommunen har som resultatbaserad tilläggsfinansieringsandel år 2009 erhållit ca Utbildningstillståndets användningsgrad Samkommunen har utbildningstillstånd för 450 studerande. Utbildningstillståndets användningsgrad beskriver hur stor andel av anordnarens utbildningsplatser som utnyttjas. Antalet studerande räknas varje år 20.1 och 20.9, och antalet meddelas till utbildningsstyrelsen. Utbildningstillståndets användningsgrad räknas ut som ett medeltal av studerandeantalet dessa två datum. Samkommunen har också år 2009 (på samma sätt som år 2008) ansökt om 50 tilläggsplatser till sitt utbildningstillstånd. Utbildningstillståndets användningsgrad Utvärdering 2008 Målsättning 2009 Utvärdering ,6 % 105 % 101 % Studerande i Östra Nylands yrkesinstitut Inveon Kommun Antal Antal Borgå Lappträsk Liljendal 19 Lovisa Mörskom 3 5 Pernå 42 Sibbo Strömfors 7 Sammanlagt Övriga Summa Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 6

7 Graden av avbrutna studier Graden av avbrutna studier innefattar de studerande som avbrutit sina studier utan att avlägga examen eller utan att placera sig i arbetslivet. Graden av avbrutna studier Utvärdering 2008 Målsättning 2009 Utvärdering ,3 % < 2 % 1,2 % Graden av genomförda examina Graden av genomförda examina innebär hur stor del av de antagna i en viss studerandegrupp som utexamineras inom lagstadgad tid (4 år). Andelen studerande som påbörjat sina studier 2005 och utexamineras inom utsatt tid ( ) var för samkommunens del % Graden av genomförda examina Utvärdering 2008 Målsättning 2009 Utvärdering ,0 % > 90 % 81,7 % Utbildningspersonalens formella behörighet Parametern beskriver hur stor del av lärarna (timlärare i bisyssla inte medräknade) som enligt förordning har formell behörighet att verka som lärare vid yrkesläroanstalter. Utbildningspersonalens formella behörighet Utvärdering 2008 Målsättning 2009 Utvärdering ,6 % > 66 % 60 % Uppdatering av personalens yrkeskunskap Denna parameter innebär att de kostnader som föranleds av uppdatering av personalens yrkeskunskap ställs i relation till alla personalkostnader inom samkommunen (dock inte personalkostnader för läroavtal). Kostnaderna för uppdatering av personalens yrkeskunskap inbegriper alla kostnader som uppstår p.g.a. denna verksamhet, såsom lönekostnader för personer som deltar i utbildning, deltagaravgifter, rese och inkvarteringskostnader, dagtraktamenten. Dessutom inkluderas kostnader för lärarnas arbetslivskontakter och kostnader för upprätthållande av arbetsförmågan. Uppdatering av personalens yrkeskunskap Utvärdering 2008 Målsättning 2009 Utvärdering % 2 % 1 % Etablering i arbetslivet Parametern beskriver andelen av de utexaminerade som placerar sig i arbetslivet. I statistiken ingår de utexaminerade åren , sammanlagt 392 yrkesmän och kvinnor. Som etablerad i arbetslivet räknas sysselsatt, värnpliktig och arbetande studerande. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 7

8 Etablering i arbetslivet Utvärdering 2008 Målsättning 2009 Utvärdering ,2 % > 75 % 79,1 % Etablering i fortsatta studier Med denna parameter avses hur stor andel av de utexaminerade som studerar vidare i yrkeshögskolor eller högskolor (heltidsstuderande). I statistiken ingår de utexaminerade åren , sammanlagt 427 yrkesmän och kvinnor. Etablering i fotsatta studier Utvärdering 2008 Målsättning 2009 Utvärdering ,8 % >15 % 15,6 % 2. VERKSAMHETEN 2009: SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER 2.1 Förvaltning Förvaltningens centrala uppgifter år 2009 har varit att få den nya organisationen smidigt inkörd. En stor del av de resurser som kan anvisas för anskaffningar har detta första år med ny enhetligare servicestruktur satsas i gemensam infrastruktur speciellt inom informations och kommunikationsteknologin. Till den allmänna förvaltningen hör styrelsen och revisionsnämnden som förtroendevalda organ. Beslutsrätten och delegeringsnivån hölls i stort sätt på tidigare nivå trots den nya, tydligare organisationen, det nya rationellare sättet att organisera utbildningen och de nya resurserna inom utvecklingsarbete, kvalitetssäkring, vuxenutbildning, läroavtalsutbildning och internationell verksamhet. En nyinrättad direktörstjänst har från haft det övergripande ansvaret för samkommunens verksamhet, förvaltning och ekonomi. Till direktörens direkta ansvarsområde har enligt organisationsschemat hört utrymmestjänsterna, den interna servicen, ekonomiförvaltningen och prognostiseringen. För den grundläggande utbildningsverksamhetens verksamhet och ekonomi ansvarar institutets rektor. Rektor har i organisationen det odelade pedagogiska ansvaret gentemot styrelsen. En kvalitetssäkringsprocess har inletts och gäller hela samkommunen, tyngdpunkten ligger i första skedet på yrkesinstitutets system och rutiner. Den interna förvaltningens centrala uppgift är att bevara samkommunens existensberättigande. Detta arbete skall vara kontinuerligt, systematiskt och målmedvetet och definieras i samkommunens strategiska dokument. 2.2 Vuxen och läroavtalsutbildning och interna utbildningstjänster (Alf Björkstrand) Under 2009 inleddes utvecklingsprocessen gällande vuxen, läroavtals och interna utbildningstjänster samt internationell verksamhet. Sammanslagningen av samkommunens läroanstalter möjliggjorde inrättandet av en utbildningschefstjänst med ansvar för denna resultatenhet. Resultatenheten har inlett förverkligandet yrkesinstitutstrategins övergripande målsättningar genom att stärka studerandes förutsättningar för livslångt lärande, bemöta individuella kompetensbehov, förhindra marginalise Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 8

9 ring, trygga utbildningens tillgänglighet och stärka förutsättningarna för service och utvecklingsverksamhet för arbetslivet. Resultatenheten har samarbetat med olika aktörer för att främja vuxenutbildningens utveckling (projektorganisationer, examenskommissioner, länsstyrelser, förbund, arbetstagarorganisationer, företagarföreningar med flera). Yrkesinriktad tilläggsutbildning och fortbildning Samkommunen ordnar tilläggsutbildning och fortbildningskurser i enlighet med vad utbildningstillståndet medger och då efterfrågan uppstår. Under 2009 har samkommunen trots ansökan om tilläggsplatser inte tilldelats platser för yrkesinriktad påbyggnadsutbildning eller för förberedande utbildning för fristående examina. Arbetet har kommit igång med att främja utvecklingen av den svenskspråkiga yrkesinriktade tilläggsutbildningen inom samkommunen, att tillvarata samlat kunnande och sprida det, att utbyta idéer, att växa och utvecklas som examensarrangör. Förutsättningarna för arrangerande förberedande utbildning för fristående examina och för arrangerande av examenstillfällen har förbättrats genom att utbildningschefen blivit examensmästare(25sp). Ett nätverk för samarbete(läroporten) har skapats mellan olika aktörer inom vuxenutbildning. Läroavtalsutbildning En ökning av samkommunens yrkesutbildning i form av läroavtal har skett under verksamhetsåret. Läroavtal har gjorts mellan lämpliga arbetsgivare, studerande och Inveons vuxenutbildning då utbildningsformen varit ändamålsenlig för samtliga parter. Läroavtalsutbildningen har marknadsförts kraftigt under 2009, det tar dock tid innan en utbildningsanordnare som endast varit känd som ungdomsutbildare även blir en känd och erkänd vuxenutbildare. Service och utbildningsuppgifter för arbetslivet och för små och medelstora företag Enheten har ordnar kurser som tillgodoser arbetslivets och ungdomsutbildningens behov, till exempel: heta arbeten, yrkeschaufförkompetens, arbetarskydd och arbetssäkerhet. Yrkesinstitutet har samarbetat med arbetslivet inom gemensamma projekt som underleverantör. Ett samarbete med övriga svenska och lokala vuxenutbildningsanordnare, bransch och företagarorganisationer har inletts. Internationell verksamhet Internationell verksamheten har skett genom samarbete med utländska skolor, samarbete med arbetsgivare och inlärning i arbete utomlands. Avgående studerande har gjort studieresor inom norden. Internationalism har tagits upp i den dagliga undervisningen, till exempel inom ämnet studiehandledning. Resultatenheten har bistått vid arrangemang kring yrkesinstitutets studerandes kontakter till utlandet. Inveon har under läsåret en assistentlärare från Hereford i England, assistentläraren är med på andra lärares lektioner och bidrar till internationell fostran och till en bättre engelska för våra studerande. Inveons lärare i engelska kommer från Polen, hon sprider kunskap om Centraleuropa och talar mest engelska med studerande. Inveon kultur har haft internationellt utbyte med Sankt Petersburg. Projekt International Center Tradition for Art Under året togs beslutet att grunda ett internationellt center för konst och hantverk i tullhuset i Borgå. Samarbetspartners i projektet är Borgå stad, Östra Nylands förbundsprogram för rysk kompetens, Borgå handelsläroverk, kulturbranschens aktiva genom föreningen Kansantaiteen edistämisyhdistys r.y. och Inveon. Vi räknar med att vårt engagemang i centret skall ge våra studerande möjligheter till internationellt samarbete och utbyte. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 9

10 2.3 Kvalitetssäkring och internt utvecklingsarbete (Frank Backman) Strategiarbetet Det under år 2008 påbörjade strategiarbetet slutfördes i början av år 2009 och strategiförslaget för samkommunen och Inveon presenterades för styrelsen under dess möte i mars. Styrelsen kommenterade utkastet och det godkändes i samkommunstämman i april Kvalitetssäkring Uppbyggandet av ledningssystemet för både samkommun och Inveon fortsatte under år Samkommunens ledningsgrupp beslöt att ansvara för kvalitetssäkringsarbetet istället för den planerade kvalitetsprojektgruppen. Olika mallar presenterades för ledningsgruppen men ingen struktur fastställdes under år 2009, utan man beslöt att benchmarka övriga utbildningsanordnare. Samkommunens ledningsgrupp beslöt under sitt möte i november att uppbyggningsarbetet görs nu av en arbetsgrupp bestående av samkommunens direktör och utvecklingschefen. Under år 2009 har man även deltagit i en av Suomen ympäristöopisto (SYKLI) arrangerad utbildning för hållbar utveckling inom läroanstalten (Kohti oppilaitoksen kestävän kehityksen ohjelmaa ). Denna utbildning inkluderade 4 närstudiedagar samt uppbyggandet av läroanstaltens HållUt program. Arbetet bordlades för Inveons del pga. tidsbrist. Nationell utvärdering Institutet deltog under våren 2009 i en av Rådet för utbildningsutvärdering organiserad utvärdering, som inriktades på genomförandet av yrkesprov i praktiken och effekterna av utvärderingen av inlärning i arbetet. Målet var att vidareutveckla ovan nämnda system samt fördjupa utvärderingskulturen och dialogen mellan olika aktörer. Till en början samlades det in en mängd material från de olika enheterna vilket kom att ligga som underlag för ett utvärderingsmöte. Den egentliga utvärderingen gjordes av en mångsidig grupp som bestod av företrädare för anordnaren, läroanstalterna, ledningen, arbetslivet, lärarna och de studerande. Dessutom säkerställde man att olika branscher och examina var representerade genom att kalla in representanter från arbetslivet. I utvärderingen lyftes fram styrkor, utvecklingsobjekt och kritiska punkter/problem. Som en del av yrkesprovssystemet för yrkesinriktade grundexamina gjorde Utbildningsstyrelsen en nationell insamling och uppföljning av inlärningsresultat, där utvärderingsinformationen samlades in direkt från yrkesproven. För Inveons del gällde insamlingen och uppföljningen av inlärningsresultaten grundexamen inom byggnadsbranschen (studeranden som inledde studier hösten 2008). Som resultat av uppföljningen konstaterades att Inveons resultat ligger nära det nationella genomsnittet. På hösten gjordes en annan av rådet organiserad utvärdering, som var inriktad på utvärdering av studerandevården i den grundläggande yrkesutbildningen. I utvärderingen betonades bredd och på så sätt granskades utvärderingsobjektet ur olika synvinklar. Utvärderingsgruppen bestod av STUDS gruppen (rektor, kurator, studiehandledare, speciallärare, skolhälsovårdare). Ytterligare bidrog samkommunens direktör med sakkunnighet i vissa frågor. Studerandenas röst hördes genom att plocka med input från trivselenkäten till studerade som gjordes våren Studerandeadministrationsprogrammen De på våren dimitterade studeranden från Haikoenheten fick sitt examensbetyg och intyg över avlagda studier utskrivna ur studerandeadministrationsprogrammet Primus. I centrumenheten skrevs de ännu ut enligt gammalt mönster. För läsåret gjordes hela institutets schemaläggning med arbetsschemaprogrammet Kurre, i och med att man tog det även i bruk i centrumenheten. Ytterligare började man använda Primus och Kurres www anslutning Wilma i centrumenheten. Användandet av Wilma begränsades först endast till lärarna, för att man kunde bli bekant med användandet av programmet. Man Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 10

11 hade för avsikt att ta med Haikoenheten i systemet då den utlovade uppdateringen av programmen skulle publiceras. Detta skedde dock inte under hösten Sammanfattning Sammanfattningsvis kan man konstatera att en hel del har hänt under året Det kanske mest betydelsefulla arbetet gjordes i och med i bruktagandet av Primus och Kurre i båda enheterna. På så sätt har man byggt upp ett strukturerat sätt att handskas med registreringen av studerandenas prestationer, ett sätt att skapa arbetsordning för både studerande och lärare samt en möjlighet att arkivera en mängd uppgifter i de olika register som Primus består av. Inkörandet av Wilma under hösten 2009 i centrumenheten har varit lite knaggligt, men vi hoppas på att uppdateringen av programmet medför förbättringar och förenklingar av vissa dagliga centrala funktioner och ser emot ett centralt verktyg för både lärare, studerande och vårdnadshavare. En väldigt viktig del av verksamheten var även fastställandet av strategin för både samkommun och institut. Detta är ett styrdokument för hela vår verksamhet. En årligen återkommande revidering av den står även inför dörren, ifall vi besluter för att gå inför det. En större ändring av strategin är aktuell inom ett par år, då vi står inför förändringar vad gäller utbildningsanordnare av svenskspråkig yrkesutbildning i Östra Nyland. En stor resursslukare har även varit den lagstadgade skyldigheten till att delta i olika utvärderingar av undervisningen. Resultat från utvärdering har man endast erhållit av UBS. Rådet för utbildningsutvärdering har som princip att inte rangordna anordnarna, så några uppgifter om nationell placering kommer vi inte att få. Rapporterna (som kommer någon gång i maj 2010) beskriver läget i landet i stort och då kan vi sedan jämföra vår egen verksamhet med den. Kvalitetssäkrandet kan kanske klassas som för tillfället den mest kritiska punkt i utvecklingsarbetet, eftersom skapandet av ett verksamhetssystem har inte riktigt tagit fart. Dels beror det på tidsbrist, dels på svårigheten att bestämma sig hurudan struktur som man är ute efter. Mer resurser har riktats till det grundläggandet arbetet i och med att vi har nu två personer som utarbetar mallen för systemet. Målet är att få processbeskrivningarna uppgjorda under år 2010, för att sedan i ett senare skede få hela verksamheten implementerad i verksamhetssystemet. 3. VERKSAMHETEN 2009: ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON (Solveig Mickels) Yrkesinstitutets första arbetsår genomfördes enligt en planering i två steg. Vårterminen förverkligades i enheterna enligt de arbetsföredelningar och den resurstilldelning som fastställts av styrelsen för verksamheterna på Edelfeltsstigen 1 och Lundagatan 8 som skilda skolor. För läsåret förverkligades en enhetlig planering för yrkesinstitutets hela verksamhet. Undervisningen organiserades i fyra enheter: Inveon kultur, Inveon teknik, Inveon husteknik och Inveon service och för varje enhet utsågs en enhetschef bland de ordinarie lektorerna. Yrkesinstitutet har under hela verksamhetsåret haft en fungerande ledningsgrupp som sammanträtt varannan vecka under pågående skolår. Medlemmar i ledningsgruppen är de fyra enhetscheferna, studiehandledaren, en representant utsedd av personalen samt rektor, som fungerar som gruppens ordförande. Samkommunens personalsekreterare har från hösten fungerat som ledningsgruppens sekreterare. Direktören har närvaro och yttranderätt vid ledningsgruppens sammanträden. Ledningsgruppen har genom diskussion förberett ärenden som senare presenterats styrelse, lärarmöten eller samarbetsorganet för beslut. En stor del av ledningsgruppens tid har gått åt till att koordinera de olika verksamhetskulturerna som fanns i de gamla skolorna och att dra upp riktlinjer för den människosyn och pedagogik som skall tillämpas i de nya läroplanerna. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 11

12 Lärarkåren har sammanträtt en gång per period och vid sina möten diskuterat den nya verksamhetskulturens praktiska linjedragningar, undervisningens och fostrans pedagogik samt praktiska frågor som arbetsdagar, schemaläggning, inlärning i arbete och registrering av bedömning. Samtliga protokoll från yrkesinstitutets sammanträden har publicerats i intranätet i enlighet med målet att uppnå en genomskinlig och demokratisk organisation. På grund av att de svenska översättningarna av de nya examensgrunderna mycket sent fanns till yrkesinstitutets förfogade, försenades arbetet med de nya läroplanerna så att deras slutliga fastställande flyttades till följande verksamhetsår. Samtliga lärare erbjöds under arbetsåret möjligheter att delta i de av utbildningsstyrelsen anordnade informationstillfällen om ibruktagandet av de nya examensgrunderna. 3.1 GEMENSAMMA KOSTNADER Till resultatenheten hör rektor och lärarna i de studier som kompletterar yrkeskompetensen (tidigare gemensamma studier). Under året kunde tjänsten som lektor i gymnastik besättas ordinarie efter många år med tillfälliga tjänsteinnehavare. Därmed kunde ett utvecklingsarbete som gäller undervisningen i gymnastik, hälsokunskap och idrott inledas, liksom en aktivering av studerandes frivilliga deltagande i idrottsevenemang och turneringar. Arbetet med att planera Inveons utbud av nätbaserade studier inleddes inom det östnyländska samarbetsprojektet Gynsam. Inlärning i arbete Inlärning i arbete omfattar enligt lagen minst 20 sv. Inveon förlängde på försök inlärning i arbete för alla studerande till 24 sv (3 hela perioder) för läsåret så att en utvärdering av försöket skall göras vid läsårets slut. Kvaliteten på inlärning i arbete har förbättrats, bl.a. genom att yrkesinstitutets register över samarbetsföretag har uppdaterats och förts in i Primus, samt beskrivits kvalitativt. Under höstterminen har en del utbildningar haft svårighet med att hitta inlärning i arbete platser för alla sina studerande på grund av den ekonomiska nedgången som medfört en minskad byggnadsverksamhet i regionen. Yrkesprov Alla studerande bör inom sin utbildning avlägga praktiska yrkesprov som visar deras yrkeskompetens. Målet att samtliga yrkesprov, utom det allra första, skall avläggas på arbetsplatserna i genuina arbetsuppgifter i samband med inlärning i arbete har kunnat förverkligas till 90 %. Det första studieårets yrkesprov, vilket omfattar branschens grundstudier, genomförs i arbetsplatsliknande förhållande i yrkesinstitutet (i verkstäder, kök och studior). Tillsättandet av de nya yrkesteamen har fördröjts bl.a. på grund av att det är svårt att hitta branschrepresentanter som har såväl tid som tillräckliga språkkunskaper. 3.2 INVEON KULTUR Till enheten hör utbildningarna inom hantverk och konstindustri samt visuell framställning. Inveon kultur har arbetat framgångsrikt med att skapa nya former av internt samarbete inom det nya yrkesinstitutet. I praktiken har samarbetet ofta krävt att enhetens studerande och lärare har transporterats till Haiko för gemensamma evenemang. På våren fick utbildningen synlighet genom en utställning i Konstfabriken med anledning av att kulturutbildning i Borgå fyllde 120 år. Enheten tog i bruk de nya examensgrunderna för hantverk och konstindustri då höstterminen inleddes. 3.3 INVEON TEKNIK Till enheten hör utbildningarna inom bilteknik, logistik och maskin och metallbranschen. Nya examensgrunder togs i bruk för utbildningarna i bilteknik och i logistik. En utredning av arbetskraftsbehovet ledde till ett beslut om Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 12

13 att utbildningen i logistik från och med nästa läsår ombildas till utbildning för kombinationsfordonsförare och att kommande investeringar satsas på anskaffningen av en fordonskombination. En bilskolföreståndartjänst inrättades för att säkerställa utvecklingen av den myndighetsreglerade branschens utbildning för såväl unga som vuxna. 3.4 INVEON HUSTEKNIK Till enheten hör utbildningarna i el och automationsteknik, husbyggnad och husteknik. Nya examensgrunder togs i bruk för el och automationsteknik medan husbyggnadsbranschen redan är inne på sitt andra läsår med nya examensgrunder. Enhetens projekt med bygge i egen regi av ett egnahemshus enligt standard för passivenergihus inleddes på höstterminen. Projektet ger såväl studerande som lärare möjlighet att lära sig mera om de nya energikrav som ställs på tekniken vid byggandet, med speciell hänsyn till lokala, kommande projekt för passiv och lågenergibyggande. Det svikande antalet sökande till elmontörsutbildningen ledde till att studieplatserna inför nästa ansökning flyttades över till ett utbildningsprogram för ICT montörer. 3.5 INVEON SERVICE Till enheten hör utbildningarna inom hotell och restaurangbranschen samt hårbranschen. Bägge utbildningarna har aktivt arbetat med kundbetjäning och utvecklande av undervisningen enligt riktlinjerna i de kommande examensgrunderna. Arbetet med att utreda möjligheterna till en lunchrestaurang i anslutning till kockutbildningen försenades på grund av en längre sjukskrivning inom projektet med utvidgad inlärning i arbete. Utredningen har därför skjutits upp till följande verksamhetsår och kan därmed också vid behov beakta samkommunens planer på nybygge för yrkesinstitutet. 3.6 STUDIESOCIALA FUNKTIONER Arbetet med att vidareutveckla nätverket av stödtjänster fortsatte under året. Den mest betydande insatsen var inrättandet av en studiehandledartjänst som kunde besättas ordinarie i början av höstterminen. Övriga tjänster inom studerandevården är speciallärare och kurator. Studerandehälsovården sköts av Borgå stad. De ovan nämnda personerna bildar, tillsammans med rektor, yrkesinstitutets studerandevårdsteam som har sammanträtt regelbundet varannan vecka under läsåret. Studerandevårdsteamet gav också en stor arbetsinsats till den utvärdering av studerandevården som Rådet för utbildningsutvärdering genomförde. Studerandevårdens samarbete med hemkommunernas social, ungdoms och arbets och näringslivsbyråer har förstärkts och nya kontakter till bl.a. polisen har upprättats. Samarbetet med studerandes vårdnadshavare har ytterligare utvecklats och klassföreståndarnas arbete är här av central betydelse. Processen med att utveckla elevhemsboendet inleddes. Rutinerna för formella beslut och arkivering inom studerandevården omarbetades och protokollföringen integrerades i Primus med beaktande av gällande sekretessbestämmelser. Arbetet med att säkra studerandes rätt till en trygg studiemiljö har aktiverats bl.a. genom ett tydligare förhållningssätt till användningen av tobak och alkohol, en uppdaterad plan för förebyggande av mobbning och ett omedelbart ingripande om tecken på mobbning förekommer. 3.7 PROJEKTVERKSAMHET Flexteam Öst och Gynsam Skolsamarbetet Flexteam Öst erbjuder fortsättningsvis studerande i yrkesinstitutet möjlighet att avlägga studentexamen parallellt med yrkesstudierna. Flexteamgruppens arbete har under året i huvudsak bestått av koordinering av det praktiska samarbetet medan ett nytt projekt, Gynsam, bildades för det egentliga utvecklingsarbetet. Gynsam startade sin verksamhet på hösten med extern finansiering och det administreras av Lovisa stad. Projektets mål är att möjliggöra avläggandet av fullständiga dubbelexamina med hjälp av NDF studier. Bägge projekten omfattar såväl all yrkes som gymnasieutbildning i Östra Nyland och Kotka. Gynsam projektet ordnade grundläggande utbildning för lärare i användningen av nätplattformen Fronter och hälften av Inveons lärarkår har aktivt deltagit i utbildningen Utbildningsunionen Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 13

14 Utbildningsunionen är ett brett samarbetsprojekt inom andra stadiets utbildning i Östra Nyland så att såväl skolor och yrkesinstitut som upprätthållare av utbildning deltar. Projektet ägs av samkommunen. Utbildningsunionen upprätthåller en informationsbyrå i Kulturhuset Grand och har en person anställd. Utbildningsunionens sammanträden är ett diskussionsforum och undervisningsministeriets rekommendation om upprätthållarstrukturen för yrkesutbildningen har varit ett regelbundet återkommande inslag under det gångna året. Finansieringen av Utbildningsunionen har under året i större grad fallit på projektets medlemmar, i takt med att den externa projektfinansieringen har minskat Utvecklande av yrkesprov Ett externt anslag för utvecklande av yrkesproven har inte kunnat användas under verksamhetsåret på grund av otillräcklig personalresurs Framgångsrik ung företagare Inom det av framför allt utbildningsstyrelsen finansierade lärmiljöprojektet har en modell för undervisande av företagsamhet och företagsverksamhet i Inveon utarbetats. Projektets verksamhet har under året överförts från en extern projektledare till en grupp inom Inveons egen lärarkår. Projektets plan integreras i de nya läroplanerna och övergår därefter att vara en del av yrkesinstitutets normala verksamhet Försök med utvidgad inlärning i arbete Utbildningsstyrelsen beviljade samkommunen projektanslag för försök med utvidgad inlärning i arbete för två år. Finansieringen möjliggjorde anställandet av en utbildningsplanerare fr.o.m Projektets uppgift är att utarbeta modeller som, med hjälp av inlärning i arbete, möjliggör en individualisering av undervisningen enligt studerandes behov. Projektet vänder sig speciellt till studerande som riskerar avbryta sina studier på grund av motivationssvårigheter, studerande med behov av anpassade mål i yrkesstudierna, studerande med behov av förkortad studietid (speciellt vuxna studerande) och studerande som önskar specialisera sig inom en bestämd nisch i sin bransch. Under året har 16 studerande studerat inom projektet och 10 lärare har på ett eller annat sätt handlett, planerat eller utvärderat utvidgad inlärning i arbete. Projektet utredde också förutsättningarna för att anta studerande till en speciell grupp med ett program med utvidgad inlärning i arbete. På basis av den utredningen beslutade styrelsen om antagning till miljöplanering och byggande 2010 enligt en läroplan som innehåller sv inlärning i arbete. 4. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS I verksamhetsberättelsen har ovan beskrivits de omständigheter och händelser som inverkat på räkenskapsperiodens resultat och samkommunens ekonomiska ställning. Resultaträkning Budget 2009 Bokslut 2009 Bruks% Bokslut 2008 Verksamhetens intäkter , Verksamhetens kostnader , VERKSAMHETSBIDRAG , Finansiella intäkter och kostnader ,26 264, ÅRSBIDRAG , , Extraordinära inkomster ,32 0 Avskrivningar enligt plan ,12 102, RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT , Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 14

15 I resultaträkningen nedan beskrivs räkenskapsperiodens resultat och i finansieringsanalysen hur verksamheten har finansierats. Vardera tillsammans med de nyckeltal som beräknas utgående från dem utvisar att samkommunens finansiering har varit tillräcklig. Ur finansieringsanalysen redovisas dessutom för hur investeringar, placeringar och amorteringar på lån finansieras i övrigt, utöver de internt tillförda medlen. Resultatet är bättre än budgeterat tack vare en fortsatt ökning i antalet studerande i samkommunens läroanstalter och den tilläggsfinansiering som samkommunen fått ( ) på basen av resultatet. Resultaträkningens nyckeltal: Resultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 119,9 116,1 103,3 Årsbidrag / Avskrivningar, % 213,2 168,3 30,7 5. FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Finansieringskalkylen och dess nyckeltal framgår nedan. Sammanfattningsvis kan konstateras att verksamhetens finansiering är tryggad och att årsbidraget täcker de årliga investeringarna och att likviditeten är god. Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland Budget Bokslut Bokslut Finansieringskalkyl Bruks grad i % 2008 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel Investeringar Nettokassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändring av kassamedel, verksamheten ,15 99, Förändring av kassamedel Kassamedel , Kassamedel , Förändring av kassamedel , Finansieringskalkylens nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 297,2 328,8 46,7 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 158,8 143,7 24,1 Låneskötselbidrag 3,0 2,2 0,6 Kassamedel (M ) 2,2 1,5 0,7 Kassabetalningar 2008 (M ) 4,9 4,4 4,4 Likviditet (kassadagar) 158,4 121,7 57,9 Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 15

16 6. BALANSRÄKNINGEN OCH DESS NYCKELTAL B A L A N S R Ä K N I N G B A L A N S R Ä K N I N G AKTIVA , ,30 PASSIVA , ,30 A BESTÅENDE AKTIVA , ,46 A EGET KAPITAL , ,68 I IMMATERIELLA TILLGÅNGAR , ,50 I Grundkapital , ,05 II MATERIELLA TILLGÅNGAR , ,45 II Över /underskott från tidigare år , ,20 III PLACERINGAR , ,51 III Räkenskapsperiodens resultat , ,43 B FÖRVALTADE MEDEL , ,42 D FÖRVALTAT KAPITAL , ,42 C RÖRLIGA AKTIVA , ,42 E FRÄMMANDE KAPITAL , ,20 I OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR , ,43 I Långfristigt , ,82 II FORDRINGAR , ,62 II Kortfristigt , ,38 IV KASSA OCH BANK , ,37 Balansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % 77,0 73,9 69,8 Relativ skuldsättningsgrad, % 41,9 50,3 66,3 Lånestock (M ) 1,5 1,7 2,0 7. BUDGETENS FÖRVERKLIGANDE ENLIGT RESULTATOMRÅDE Verksamheten, dess målsättningar och resultat har beskrivits i textdelen ovan. Verksamhetens inkomster och utgifter framgår ur tabellen nedan. 1 2 VERKSAMHETSUTGIFTER Bruksgrad i % VERKSAMHETSINKOMSTER Budget 2009 Bokslut 2009 Budget 2009 Bokslut 2009 SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIO NER ,71 90, , ,40 ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON VERKSAMHET SAMMANLAGT ,70 97, , ,21 Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 16

17 8. INVESTERINGAR Samkommunens investeringar under år 2009 framgår i sammandrag ur finansieringskalkylen nedan. Den för framtiden mest avgörande investeringen är förverkligandet av undervisningsutrymmen för vvs montörutbildningen i egen regi som ett samarbetsobjekt mellan de flesta av samkommunens tekniska linjer. Utrymmena är ändamålsenliga, förmånliga och har utgjort fullgod övnings och undervisningsmiljö och har tagits i bruk år Inveon bygger i egen regi ett passivenergihus för försäljning.. Investeringsutgifter Budget 2009 Bokslut 2009 Bruksgrad i % Budget 2009 Bokslut 2009 Byggnadsinvesteringar , ,50 0, ,69 0,00 Reparationsinvesteringar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Anskaffning av maskiner och utrustning , ,40 0, ,32 0,00 Sammanlagt , ,90 63, ,01 0,00 9. AVSLUTNING Bokslutet för år 2009 utgör en god grund för det utvecklingsarbete som har inletts och ställer inga ekonomiska hinder för en kontinuerlig utveckling av verksamheten inom Östra Nylands yrkesinstitut Inveon enligt uppdragna riktlinjer. Förteckning över bokföringsböcker Bokföringsböcker som använts Dagbok Huvudbok Som bokföringsprogram har använts Datronics för kommunal bokföring utarbetade program vilket kompletterats så att det motsvarar affärsbokföring enligt bokföringslagen. VÄRDERINGSPRINCIPER Alla omsättningstillgångar är värderade till direkt anskaffningspris. Alla aktier och andelar har i balansen upptagits till sitt anskaffningspris. Reserveringar har inte gjorts. Principerna för avskrivningar enligt plan har följt tidigare fastställda principer. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 17

18 10 DATERING OCH UNDERSKRIFT Styrelsen har behandlat och godkänt bokslutet i Borgå den 3 mars Magnus Björklund Kari Hagfors Petra Paakkanen Nancy Lökfors Gunilla Träskelin Torolf Bergström Stefan Sandström Johan Söderberg Bokslutet är uppgjort enligt god bokföringssed. Över utförd revision har getts revisionsberättelse. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 18

19 Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland Budget Bokslut Bokslut Resultaträkning Bruks grad i % 2008 Verksamhetens intäkter ,10 115, Försäljningsintäkter ,09 145, Avgiftsintäkter 0 0,00 0,0 0 Hyresintäkter ,18 125, Övriga verksamhetsintäkter ,94 135, Bidrag ,89 107, Ersättningar för prestationer ,00 114, Verksamhetens kostnader ,70 97, Löner ,34 99, Personalbikostnader ,39 86, Köp av tjänster ,70 68, Material, förnödenheter ,74 119, Hyror ,00 97, Övriga kostnader ,53 109, VERKSAMHETSBIDRAG , , Finansiella intäkter och kostnader ,26 264, Ränteintäkter och övriga finansieringsintäkter ,34 286, Räntekostnader och övriga finansieringskostnader ,96 97, Kommunernas betalningsandel för ränta ,88 100, ÅRSBIDRAG , , Extraordinära inkomster ,32 0 Avskrivningar enligt plan ,12 102, RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,86 137, Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 19

20 B A L A N S R Ä K N I N G B A L A N S R Ä K N I N G AKTIVA , ,30 PASSIVA , ,30 A BESTÅENDE AKTIVA , ,46 A EGET KAPITAL , ,68 I IMMATERIELLA TILLGÅNGAR , ,50 1 Programvara , ,50 I Grundkapital , ,05 II MATERIELLA TILLGÅNGAR , ,45 II Över /underskott från tidigare år , ,20 1 Mark och vattenområden , ,67 III Räkenskapsperiodens resultat , ,43 2 Byggnader , ,54 D FÖRVALTAT KAPITAL , ,42 3 Maskiner och inventarier , ,85 1 Donationsfondernas kapital , ,42 4 Halvfärdiga byggnader , ,39 2 Övrigt förvaltat kapital 0,00 0,00 III PLACERINGAR , ,51 E FRÄMMANDE KAPITAL , ,20 1 Aktier och andelar , ,02 I Långfristigt , ,82 2 Stiftelsekapital , ,28 2 Annuitetslån Nordea , ,82 3 Fastighets Ab Lundagatan , ,21 II Kortfristigt , ,38 B FÖRVALTADE MEDEL , ,42 1 Annuitetslån Nordea , ,00 1 Egna stipendiefonder 478,28 477,08 2 Skulder till leverantörer , ,31 2 Donationsfonder , ,34 3 Övriga skulder , ,30 C RÖRLIGA AKTIVA , ,42 4 Resultatregleringar , ,77 I OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR , ,43 1 Centrallager , ,46 2 Handlager 4 733, ,97 II FORDRINGAR , ,62 Kortfristiga fordringar , ,62 1 Kundfordringar , ,63 2 Resultatregleringar , ,99 IV KASSA OCH BANK , ,37 Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 20