VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VERKSAMHETSBERÄTTELSE"

Transkript

1 B O K S L U T VERKSAMHETSBERÄTTELSE

2 1. VERKSAMHETBERÄTTELSE OCH BOKSLUT Allmänt Enligt 68 i kommunallagen omfattar bokslutet balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Verksamhetsberättelsen är en del av bokslutet och både bokslutet och verksamhetsberättelsen är medel för att säkerställa att den som läser bokslutet får en riktig och tillräcklig bild av samkommunens resultat och ekonomiska ställning. Innehållet i verksamhetsberättelsen regleras i kommunallagen. Anvisningen föreslår att i verksamhetsberättelsen intas kommunledningens redogörelse för den interna tillsynens ställning i kommunen och de väsentligaste utvecklingsbehoven. Vid upprättandet av kommunens bokslut iakttas bestämmelserna i kommunallagen och i tillämpliga delar bestämmelserna i bokföringslagen och förordningen (KomL 68 ). Kommunallagen är en speciallag i förhållande till bokföringslagen. 1.2 Samkommunens organisation Samkommunen har alltid haft en modern och låg organisation både vad gäller den förtroendevalda ledningen och tjänstemannaledningen. Sättet att producera samkommunens utbildningstjänster har rationaliserats och dessa produceras från inom ramen för en enda läroanstalt, Östra Nylands yrkesinstitut Inveon Samkommunstämmor Under verksamhetsåret har samkommunstämman sammanträtt två gånger. Samkommunstämman har fattat beslut gällande bokslutet för år 2008, fastställt budget och ekonomiplanen för åren och också utgått från att samkommunen fortsätter som självständig regional utbildningsanordnare. Som en del av detta beslut har ett omfattande utvecklingsarbete inletts. Avsikten är att samkommunens utvecklingstjänster skall bli mångsidigare än tidigare, att verksamheten skall kvalitetssäkras och att samarbetet med arbets och näringsliv samt ägarkommunerna skall utvecklas Revisionsnämnd Enligt samkommunens revisionsstadga har samkommunen en revisionsnämnd som består av ordförande, viceordförande samt två andra ledamöter. Revisionsnämndens uppgifter stadgas i kommunallagen och revisionsstadgan. Till samkommunens revisionsnämnd för hör: Ordinarie Stefan Sveholm, ordförande Bengt Dahlqvist, viceordförande Camilla Antas Janica Sundbäck Ersättare Linda Blomander Matti Nuutti Hans Hellner Ann Lis Udd Nämnden har sammanträtt två gånger för revisionen av 2009 års förvaltning och räkenskaper. Samkommunstämman har enhälligt utsett Audiator Ab att omhänderha lagenlig revision i samkommunen under åren Audiator har utsett OFR Dan Lindroos för det egentliga revisionsarbetet Styrelsen Styrelsen har under året sammanträtt 12 gånger och berett de ärenden samkommunstämman behandlat och avgjort frågor gällande samkommunens och dess läroanstalters verksamhet och ekonomi. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 2

3 Styrelsen för samkommunen består av sju medlemmar med lika många personliga ersättare. Styrelsens mandatperiod är två år. Vid valet av styrelse bör man sträva efter en regionalt och språkligt rättvis sammansättning men så att den motsvarar de röstandelar vilka de i medlemskommunernas fullmäktige representerade grupperna erhållit vid senaste kommunalval. Styrelsen har för verksamhetsåren följande sammansättning: Ordinarie Magnus Björklund, ordförande Torolf Bergström, viceordförande Kari Hagfors Nancy Lökfors Petra Paakkanen Stefan Sandström Gunilla Träskelin Ersättare Kristel Pynnönen Nikolas Elomaa Ritva Suomalainen Leif Eriksson Gunnel Laukas Johan Isaksson Thomas Antas Beredningen av samkommunens svar till undervisningsministeriets så kallade yrkesinstitutstrategi har varit årets viktigaste uppgift för styrelsen förutom den sedvanliga beredningen av budget och bokslutsärenden. Under året har styrelsen ansökt om tilläggsplatser av undervisningsministeriet samt inlett utredningsarbetet för skapandet av nya undervisningsutrymmen för den svenskspråkiga utbildningen inom andra stadiet i östra Nyland Översikt av utvecklingen och väsentliga händelser År 2009 var det femtonde verksamhetsåret för Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland. Samkommunen är utbildningsanordnare med tillstånd att anordna yrkesutbildning inom fyra olika utbildningsområden för sammanlagt högst 450 studerande. En organisationsreform har trätt i kraft och innebär att samkommunens grundläggande yrkesutbildning ges inom ramen för en sammanslagen läroanstalt; Östra Nylands yrkesinstitut Inveon. Samkommunen utgår från att det nya sättet att producera utbildningstjänsterna skall ge ökad bärkraft för samkommunens utbildning. Det fortsatt goda ekonomiska resultatet och de framtidsutsikter Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland uppvisar för egen del ger goda förutsättningar och också tillräckligt med tid att planera den optimala lösningen med tanke på yrkesutbildningens centrala roll för landskapets näringsliv och dess utvecklingsförutsättningar Granskning av ekonomin som helhet Samkommunens ekonomi har 2009 fortsättningsvis utvecklats i en gynnsam riktning. Orsakerna till detta står att finna i en god budgetdisciplin samt i en överskridning av de med facit på hand för lågt budgeterade enhetsprisenliga ersättningarna. Till detta bör konstateras att samkommunen erhållit resultatbaserad finansiering uppgående till ca euro under året. Därtill kan redovisas för ca euro extraordinära intäkter från inlösning av vägområde för den efterlängtade lätta trafikleden och ett fusionsvederlag (Aktia). Tabellen nedan anger enligt av samkommunstämman fastställd bindningsnivå användningen av olika anslag och poster i samkommunens budget under år Samkommunens kassamedel och goda likviditet möjliggör en storsatsning inför framtiden för Östra Nylands yrkesinstitut Inveon. Således har utredningsarbetet för ett finlandssvenskt campus med Inveon som huvudaktör inletts under år Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 3

4 Uppföljning enligt bindningsnivå Utgifter Inkomster Budget Bokslut Budget Bokslut Bruks VERKSAMHETEN grad i % SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER ,71 90, , ,40 ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT IN 2 VEON , VERKSAMHET SAMMANLAGT ,70 97, , ,21 INVESTERINGAR Byggnadsinvesteringar , ,50 39, ,69 0,00 Reparationsinvesteringar 0,00 0,00 0,0 0,00 0,00 Anskaffning av maskiner och utrustning , ,40 72, ,32 0,00 INVESTERINGAR SAMMANLAGT , ,90 63, ,01 0,00 FINANSIERING Årsbidrag , ,1 Finansieringens kassaflöde ,82 23,2 Förändring av kassamedel ,15 99,7 1.5 Samkommunens personal För år 2009 har egentligt personalbokslut inte uppgjorts. I noterna till bokslutet ingår en kortfattad personalrapport över samkommunens personal. Sammanfattningsvis kan noteras att medelåldern är 47,9 år och att den genomsnittliga anställningstiden i samkommunen är 9,7 år. En knapp tredjedel av personalen kommer att pensioneras de närmaste åren Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna De mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna som påverkar utvecklingen samkommunens verksamhet är operativa risker, finansieringsrisker och skaderisker. De största operativa riskerna hänför sig till tillgången på behöriga lärare. Till övriga delar är personalens kompetens och tillgången till personal, datasystemens funktion, konjunkturväxlingar och ändringar i lagstiftningen under kontroll. Samkommunen har upprepat sin ansökan om tilläggsplatser till sitt tillstånd att ordna utbildning. Också ministeriets rekommendation att samkommunen borde privatiseras och slås i hop med metropolområdets yrkesutbildningsaktiebolag kan ses som en operativ risk för samkommunen. Finansieringsriskerna har samkommunen egentligen inte då placeringar av likvida medel har skötts med betoning på säkerhet på bekostnad av avkastning. Samkommunens lån är bundna till fast ränta vilket har liknande effekter. Samkommunens egendom är försäkrad till sitt fulla värde Miljöfaktorer Samkommunen skall som utbildningsanordnare beakta hållbar utveckling och därmed också fungera enligt de principer som man undervisar. I och med den 2007 fullbordade saneringen av uppvärmningen att fungera med havsvattenvärme och naturgas har ett betydande steg tagits till förmån för miljön. Miljöfaktorer som kan ha ekonomiska konsekvenser är eventuella fukt och mögelproblem liksom vatten och avloppsnätets skick i Haikoenheten. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 4

5 1.6. Ledningens utlåtande om den interna tillsynen Styrelsen ska i verksamhetsberättelsen redogöra för hur den interna tillsynen och den riskhantering som ingår i denna har ordnats i samkommunen, huruvida man observerat brister i tillsynen under den avslutade räkenskapsperioden och på vilket sätt man har för avsikt att utveckla den interna tillsynen under gällande ekonomiplaneringsperiod. Styrelsen konstaterar att den interna tillsynen ingår i de ledande tjänstemännens ansvarsområden. Efter att den nya organisationen togs i bruk och verksamheten kvalitetssäkras kommer också den interna tillsynen att ses över och eventuellt ges tilläggsresurs. Styrelsen konstaterar dock att samkommunens verksamhet inte är så omfattande och att den interna tillsynen fungerar också i dagens läge trots att egentlig dokumentation över den ej uppgjorts men att kvalitetssäkringssystemet också skall beakta denna funktion. Den interna tillsynen skall säkerställa att samkommunens verksamhet är ekonomisk och resultatrik, att de uppgifter som ligger till grund för besluten är tillräckliga och tillförlitliga och att man följer bestämmelserna i lag, myndighetsföreskrifter och de olika organens beslut samt att tillgångar och resurser tryggas. Den interna tillsynen ska genomföras i kommunens lednings, planerings och styrningspraxis. Styrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. Därtill ansvarar alla de organ och tjänsteinnehavare, som beviljats behörighet att disponera över kommunens tillgångar och som fungerar som myndigheter för genomförandet av den interna tillsynen. Den interna tillsynen har ej observerat brister i samkommunens verksamhet. 1.7 Behandling av resultatet och balansering av ekonomin Styrelsen föreslår för samkommunstämman att räkenskapsperiodens överskott för år ,86 ackumuleras på ett vinst och förlustkonto i balansräkningen. 1.8 Grundkapitalet Samkommunens medlemskommuner och deras andel i samkommunens grundkapital framgår ur tabellen nedan. Grundkapitalet har under räkenskapsåret utökats med kommunernas betalningar för samkommunens lån. Samkommunens grundkapital och dess fördelning Kommun Andel Grundkapital Ökningar 2009 Grundkapital Borgå 54,08 % , , ,97 Sibbo 16,33 % , , ,44 Lovisa 11,22 % , , ,63 Pernå 9,18 % , , ,01 Lappträsk 3,06 % , , ,92 Strömfors 3,06 % , , ,92 Liljendal 2,04 % , , ,61 Mörskom 1,02 % , , ,30 Summa 100,00 % , , ,80 Samkommunens grundkapital har under räkenskapsåret ökats med de betalningar som medlemskommunerna gjort för amorteringen av samkommunens lån till kulturenhetens utrymmeslösning i Lundagatan 8. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 5

6 1.9. Resultatbaserad finansiering inom yrkesutbildningen Från år 2002 har ett system med resultatbaserad finansiering varit i bruk inom yrkesutbildningen. Detta betyder att en del av finansieringen till utbildningsanordnarna kommer att beviljas på basen av fastställda resultatparametrar. Från och med budgeten för år 2005 har parametrarna för utvärdering av verksamheten förnyats så att de motsvarar parametrarna för den riksomfattande resultatbaserade finansieringen. Nedan följer en redogörelse för de olika parametrarna. Allmänt kan konstateras att samkommunens resultat enligt de parametrar vilka har den största betydelsen för totalresultatet har förbättrats det senaste året. Samkommunen har som resultatbaserad tilläggsfinansieringsandel år 2009 erhållit ca Utbildningstillståndets användningsgrad Samkommunen har utbildningstillstånd för 450 studerande. Utbildningstillståndets användningsgrad beskriver hur stor andel av anordnarens utbildningsplatser som utnyttjas. Antalet studerande räknas varje år 20.1 och 20.9, och antalet meddelas till utbildningsstyrelsen. Utbildningstillståndets användningsgrad räknas ut som ett medeltal av studerandeantalet dessa två datum. Samkommunen har också år 2009 (på samma sätt som år 2008) ansökt om 50 tilläggsplatser till sitt utbildningstillstånd. Utbildningstillståndets användningsgrad Utvärdering 2008 Målsättning 2009 Utvärdering ,6 % 105 % 101 % Studerande i Östra Nylands yrkesinstitut Inveon Kommun Antal Antal Borgå Lappträsk Liljendal 19 Lovisa Mörskom 3 5 Pernå 42 Sibbo Strömfors 7 Sammanlagt Övriga Summa Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 6

7 Graden av avbrutna studier Graden av avbrutna studier innefattar de studerande som avbrutit sina studier utan att avlägga examen eller utan att placera sig i arbetslivet. Graden av avbrutna studier Utvärdering 2008 Målsättning 2009 Utvärdering ,3 % < 2 % 1,2 % Graden av genomförda examina Graden av genomförda examina innebär hur stor del av de antagna i en viss studerandegrupp som utexamineras inom lagstadgad tid (4 år). Andelen studerande som påbörjat sina studier 2005 och utexamineras inom utsatt tid ( ) var för samkommunens del % Graden av genomförda examina Utvärdering 2008 Målsättning 2009 Utvärdering ,0 % > 90 % 81,7 % Utbildningspersonalens formella behörighet Parametern beskriver hur stor del av lärarna (timlärare i bisyssla inte medräknade) som enligt förordning har formell behörighet att verka som lärare vid yrkesläroanstalter. Utbildningspersonalens formella behörighet Utvärdering 2008 Målsättning 2009 Utvärdering ,6 % > 66 % 60 % Uppdatering av personalens yrkeskunskap Denna parameter innebär att de kostnader som föranleds av uppdatering av personalens yrkeskunskap ställs i relation till alla personalkostnader inom samkommunen (dock inte personalkostnader för läroavtal). Kostnaderna för uppdatering av personalens yrkeskunskap inbegriper alla kostnader som uppstår p.g.a. denna verksamhet, såsom lönekostnader för personer som deltar i utbildning, deltagaravgifter, rese och inkvarteringskostnader, dagtraktamenten. Dessutom inkluderas kostnader för lärarnas arbetslivskontakter och kostnader för upprätthållande av arbetsförmågan. Uppdatering av personalens yrkeskunskap Utvärdering 2008 Målsättning 2009 Utvärdering % 2 % 1 % Etablering i arbetslivet Parametern beskriver andelen av de utexaminerade som placerar sig i arbetslivet. I statistiken ingår de utexaminerade åren , sammanlagt 392 yrkesmän och kvinnor. Som etablerad i arbetslivet räknas sysselsatt, värnpliktig och arbetande studerande. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 7

8 Etablering i arbetslivet Utvärdering 2008 Målsättning 2009 Utvärdering ,2 % > 75 % 79,1 % Etablering i fortsatta studier Med denna parameter avses hur stor andel av de utexaminerade som studerar vidare i yrkeshögskolor eller högskolor (heltidsstuderande). I statistiken ingår de utexaminerade åren , sammanlagt 427 yrkesmän och kvinnor. Etablering i fotsatta studier Utvärdering 2008 Målsättning 2009 Utvärdering ,8 % >15 % 15,6 % 2. VERKSAMHETEN 2009: SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER 2.1 Förvaltning Förvaltningens centrala uppgifter år 2009 har varit att få den nya organisationen smidigt inkörd. En stor del av de resurser som kan anvisas för anskaffningar har detta första år med ny enhetligare servicestruktur satsas i gemensam infrastruktur speciellt inom informations och kommunikationsteknologin. Till den allmänna förvaltningen hör styrelsen och revisionsnämnden som förtroendevalda organ. Beslutsrätten och delegeringsnivån hölls i stort sätt på tidigare nivå trots den nya, tydligare organisationen, det nya rationellare sättet att organisera utbildningen och de nya resurserna inom utvecklingsarbete, kvalitetssäkring, vuxenutbildning, läroavtalsutbildning och internationell verksamhet. En nyinrättad direktörstjänst har från haft det övergripande ansvaret för samkommunens verksamhet, förvaltning och ekonomi. Till direktörens direkta ansvarsområde har enligt organisationsschemat hört utrymmestjänsterna, den interna servicen, ekonomiförvaltningen och prognostiseringen. För den grundläggande utbildningsverksamhetens verksamhet och ekonomi ansvarar institutets rektor. Rektor har i organisationen det odelade pedagogiska ansvaret gentemot styrelsen. En kvalitetssäkringsprocess har inletts och gäller hela samkommunen, tyngdpunkten ligger i första skedet på yrkesinstitutets system och rutiner. Den interna förvaltningens centrala uppgift är att bevara samkommunens existensberättigande. Detta arbete skall vara kontinuerligt, systematiskt och målmedvetet och definieras i samkommunens strategiska dokument. 2.2 Vuxen och läroavtalsutbildning och interna utbildningstjänster (Alf Björkstrand) Under 2009 inleddes utvecklingsprocessen gällande vuxen, läroavtals och interna utbildningstjänster samt internationell verksamhet. Sammanslagningen av samkommunens läroanstalter möjliggjorde inrättandet av en utbildningschefstjänst med ansvar för denna resultatenhet. Resultatenheten har inlett förverkligandet yrkesinstitutstrategins övergripande målsättningar genom att stärka studerandes förutsättningar för livslångt lärande, bemöta individuella kompetensbehov, förhindra marginalise Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 8

9 ring, trygga utbildningens tillgänglighet och stärka förutsättningarna för service och utvecklingsverksamhet för arbetslivet. Resultatenheten har samarbetat med olika aktörer för att främja vuxenutbildningens utveckling (projektorganisationer, examenskommissioner, länsstyrelser, förbund, arbetstagarorganisationer, företagarföreningar med flera). Yrkesinriktad tilläggsutbildning och fortbildning Samkommunen ordnar tilläggsutbildning och fortbildningskurser i enlighet med vad utbildningstillståndet medger och då efterfrågan uppstår. Under 2009 har samkommunen trots ansökan om tilläggsplatser inte tilldelats platser för yrkesinriktad påbyggnadsutbildning eller för förberedande utbildning för fristående examina. Arbetet har kommit igång med att främja utvecklingen av den svenskspråkiga yrkesinriktade tilläggsutbildningen inom samkommunen, att tillvarata samlat kunnande och sprida det, att utbyta idéer, att växa och utvecklas som examensarrangör. Förutsättningarna för arrangerande förberedande utbildning för fristående examina och för arrangerande av examenstillfällen har förbättrats genom att utbildningschefen blivit examensmästare(25sp). Ett nätverk för samarbete(läroporten) har skapats mellan olika aktörer inom vuxenutbildning. Läroavtalsutbildning En ökning av samkommunens yrkesutbildning i form av läroavtal har skett under verksamhetsåret. Läroavtal har gjorts mellan lämpliga arbetsgivare, studerande och Inveons vuxenutbildning då utbildningsformen varit ändamålsenlig för samtliga parter. Läroavtalsutbildningen har marknadsförts kraftigt under 2009, det tar dock tid innan en utbildningsanordnare som endast varit känd som ungdomsutbildare även blir en känd och erkänd vuxenutbildare. Service och utbildningsuppgifter för arbetslivet och för små och medelstora företag Enheten har ordnar kurser som tillgodoser arbetslivets och ungdomsutbildningens behov, till exempel: heta arbeten, yrkeschaufförkompetens, arbetarskydd och arbetssäkerhet. Yrkesinstitutet har samarbetat med arbetslivet inom gemensamma projekt som underleverantör. Ett samarbete med övriga svenska och lokala vuxenutbildningsanordnare, bransch och företagarorganisationer har inletts. Internationell verksamhet Internationell verksamheten har skett genom samarbete med utländska skolor, samarbete med arbetsgivare och inlärning i arbete utomlands. Avgående studerande har gjort studieresor inom norden. Internationalism har tagits upp i den dagliga undervisningen, till exempel inom ämnet studiehandledning. Resultatenheten har bistått vid arrangemang kring yrkesinstitutets studerandes kontakter till utlandet. Inveon har under läsåret en assistentlärare från Hereford i England, assistentläraren är med på andra lärares lektioner och bidrar till internationell fostran och till en bättre engelska för våra studerande. Inveons lärare i engelska kommer från Polen, hon sprider kunskap om Centraleuropa och talar mest engelska med studerande. Inveon kultur har haft internationellt utbyte med Sankt Petersburg. Projekt International Center Tradition for Art Under året togs beslutet att grunda ett internationellt center för konst och hantverk i tullhuset i Borgå. Samarbetspartners i projektet är Borgå stad, Östra Nylands förbundsprogram för rysk kompetens, Borgå handelsläroverk, kulturbranschens aktiva genom föreningen Kansantaiteen edistämisyhdistys r.y. och Inveon. Vi räknar med att vårt engagemang i centret skall ge våra studerande möjligheter till internationellt samarbete och utbyte. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 9

10 2.3 Kvalitetssäkring och internt utvecklingsarbete (Frank Backman) Strategiarbetet Det under år 2008 påbörjade strategiarbetet slutfördes i början av år 2009 och strategiförslaget för samkommunen och Inveon presenterades för styrelsen under dess möte i mars. Styrelsen kommenterade utkastet och det godkändes i samkommunstämman i april Kvalitetssäkring Uppbyggandet av ledningssystemet för både samkommun och Inveon fortsatte under år Samkommunens ledningsgrupp beslöt att ansvara för kvalitetssäkringsarbetet istället för den planerade kvalitetsprojektgruppen. Olika mallar presenterades för ledningsgruppen men ingen struktur fastställdes under år 2009, utan man beslöt att benchmarka övriga utbildningsanordnare. Samkommunens ledningsgrupp beslöt under sitt möte i november att uppbyggningsarbetet görs nu av en arbetsgrupp bestående av samkommunens direktör och utvecklingschefen. Under år 2009 har man även deltagit i en av Suomen ympäristöopisto (SYKLI) arrangerad utbildning för hållbar utveckling inom läroanstalten (Kohti oppilaitoksen kestävän kehityksen ohjelmaa ). Denna utbildning inkluderade 4 närstudiedagar samt uppbyggandet av läroanstaltens HållUt program. Arbetet bordlades för Inveons del pga. tidsbrist. Nationell utvärdering Institutet deltog under våren 2009 i en av Rådet för utbildningsutvärdering organiserad utvärdering, som inriktades på genomförandet av yrkesprov i praktiken och effekterna av utvärderingen av inlärning i arbetet. Målet var att vidareutveckla ovan nämnda system samt fördjupa utvärderingskulturen och dialogen mellan olika aktörer. Till en början samlades det in en mängd material från de olika enheterna vilket kom att ligga som underlag för ett utvärderingsmöte. Den egentliga utvärderingen gjordes av en mångsidig grupp som bestod av företrädare för anordnaren, läroanstalterna, ledningen, arbetslivet, lärarna och de studerande. Dessutom säkerställde man att olika branscher och examina var representerade genom att kalla in representanter från arbetslivet. I utvärderingen lyftes fram styrkor, utvecklingsobjekt och kritiska punkter/problem. Som en del av yrkesprovssystemet för yrkesinriktade grundexamina gjorde Utbildningsstyrelsen en nationell insamling och uppföljning av inlärningsresultat, där utvärderingsinformationen samlades in direkt från yrkesproven. För Inveons del gällde insamlingen och uppföljningen av inlärningsresultaten grundexamen inom byggnadsbranschen (studeranden som inledde studier hösten 2008). Som resultat av uppföljningen konstaterades att Inveons resultat ligger nära det nationella genomsnittet. På hösten gjordes en annan av rådet organiserad utvärdering, som var inriktad på utvärdering av studerandevården i den grundläggande yrkesutbildningen. I utvärderingen betonades bredd och på så sätt granskades utvärderingsobjektet ur olika synvinklar. Utvärderingsgruppen bestod av STUDS gruppen (rektor, kurator, studiehandledare, speciallärare, skolhälsovårdare). Ytterligare bidrog samkommunens direktör med sakkunnighet i vissa frågor. Studerandenas röst hördes genom att plocka med input från trivselenkäten till studerade som gjordes våren Studerandeadministrationsprogrammen De på våren dimitterade studeranden från Haikoenheten fick sitt examensbetyg och intyg över avlagda studier utskrivna ur studerandeadministrationsprogrammet Primus. I centrumenheten skrevs de ännu ut enligt gammalt mönster. För läsåret gjordes hela institutets schemaläggning med arbetsschemaprogrammet Kurre, i och med att man tog det även i bruk i centrumenheten. Ytterligare började man använda Primus och Kurres www anslutning Wilma i centrumenheten. Användandet av Wilma begränsades först endast till lärarna, för att man kunde bli bekant med användandet av programmet. Man Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 10

11 hade för avsikt att ta med Haikoenheten i systemet då den utlovade uppdateringen av programmen skulle publiceras. Detta skedde dock inte under hösten Sammanfattning Sammanfattningsvis kan man konstatera att en hel del har hänt under året Det kanske mest betydelsefulla arbetet gjordes i och med i bruktagandet av Primus och Kurre i båda enheterna. På så sätt har man byggt upp ett strukturerat sätt att handskas med registreringen av studerandenas prestationer, ett sätt att skapa arbetsordning för både studerande och lärare samt en möjlighet att arkivera en mängd uppgifter i de olika register som Primus består av. Inkörandet av Wilma under hösten 2009 i centrumenheten har varit lite knaggligt, men vi hoppas på att uppdateringen av programmet medför förbättringar och förenklingar av vissa dagliga centrala funktioner och ser emot ett centralt verktyg för både lärare, studerande och vårdnadshavare. En väldigt viktig del av verksamheten var även fastställandet av strategin för både samkommun och institut. Detta är ett styrdokument för hela vår verksamhet. En årligen återkommande revidering av den står även inför dörren, ifall vi besluter för att gå inför det. En större ändring av strategin är aktuell inom ett par år, då vi står inför förändringar vad gäller utbildningsanordnare av svenskspråkig yrkesutbildning i Östra Nyland. En stor resursslukare har även varit den lagstadgade skyldigheten till att delta i olika utvärderingar av undervisningen. Resultat från utvärdering har man endast erhållit av UBS. Rådet för utbildningsutvärdering har som princip att inte rangordna anordnarna, så några uppgifter om nationell placering kommer vi inte att få. Rapporterna (som kommer någon gång i maj 2010) beskriver läget i landet i stort och då kan vi sedan jämföra vår egen verksamhet med den. Kvalitetssäkrandet kan kanske klassas som för tillfället den mest kritiska punkt i utvecklingsarbetet, eftersom skapandet av ett verksamhetssystem har inte riktigt tagit fart. Dels beror det på tidsbrist, dels på svårigheten att bestämma sig hurudan struktur som man är ute efter. Mer resurser har riktats till det grundläggandet arbetet i och med att vi har nu två personer som utarbetar mallen för systemet. Målet är att få processbeskrivningarna uppgjorda under år 2010, för att sedan i ett senare skede få hela verksamheten implementerad i verksamhetssystemet. 3. VERKSAMHETEN 2009: ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON (Solveig Mickels) Yrkesinstitutets första arbetsår genomfördes enligt en planering i två steg. Vårterminen förverkligades i enheterna enligt de arbetsföredelningar och den resurstilldelning som fastställts av styrelsen för verksamheterna på Edelfeltsstigen 1 och Lundagatan 8 som skilda skolor. För läsåret förverkligades en enhetlig planering för yrkesinstitutets hela verksamhet. Undervisningen organiserades i fyra enheter: Inveon kultur, Inveon teknik, Inveon husteknik och Inveon service och för varje enhet utsågs en enhetschef bland de ordinarie lektorerna. Yrkesinstitutet har under hela verksamhetsåret haft en fungerande ledningsgrupp som sammanträtt varannan vecka under pågående skolår. Medlemmar i ledningsgruppen är de fyra enhetscheferna, studiehandledaren, en representant utsedd av personalen samt rektor, som fungerar som gruppens ordförande. Samkommunens personalsekreterare har från hösten fungerat som ledningsgruppens sekreterare. Direktören har närvaro och yttranderätt vid ledningsgruppens sammanträden. Ledningsgruppen har genom diskussion förberett ärenden som senare presenterats styrelse, lärarmöten eller samarbetsorganet för beslut. En stor del av ledningsgruppens tid har gått åt till att koordinera de olika verksamhetskulturerna som fanns i de gamla skolorna och att dra upp riktlinjer för den människosyn och pedagogik som skall tillämpas i de nya läroplanerna. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 11

12 Lärarkåren har sammanträtt en gång per period och vid sina möten diskuterat den nya verksamhetskulturens praktiska linjedragningar, undervisningens och fostrans pedagogik samt praktiska frågor som arbetsdagar, schemaläggning, inlärning i arbete och registrering av bedömning. Samtliga protokoll från yrkesinstitutets sammanträden har publicerats i intranätet i enlighet med målet att uppnå en genomskinlig och demokratisk organisation. På grund av att de svenska översättningarna av de nya examensgrunderna mycket sent fanns till yrkesinstitutets förfogade, försenades arbetet med de nya läroplanerna så att deras slutliga fastställande flyttades till följande verksamhetsår. Samtliga lärare erbjöds under arbetsåret möjligheter att delta i de av utbildningsstyrelsen anordnade informationstillfällen om ibruktagandet av de nya examensgrunderna. 3.1 GEMENSAMMA KOSTNADER Till resultatenheten hör rektor och lärarna i de studier som kompletterar yrkeskompetensen (tidigare gemensamma studier). Under året kunde tjänsten som lektor i gymnastik besättas ordinarie efter många år med tillfälliga tjänsteinnehavare. Därmed kunde ett utvecklingsarbete som gäller undervisningen i gymnastik, hälsokunskap och idrott inledas, liksom en aktivering av studerandes frivilliga deltagande i idrottsevenemang och turneringar. Arbetet med att planera Inveons utbud av nätbaserade studier inleddes inom det östnyländska samarbetsprojektet Gynsam. Inlärning i arbete Inlärning i arbete omfattar enligt lagen minst 20 sv. Inveon förlängde på försök inlärning i arbete för alla studerande till 24 sv (3 hela perioder) för läsåret så att en utvärdering av försöket skall göras vid läsårets slut. Kvaliteten på inlärning i arbete har förbättrats, bl.a. genom att yrkesinstitutets register över samarbetsföretag har uppdaterats och förts in i Primus, samt beskrivits kvalitativt. Under höstterminen har en del utbildningar haft svårighet med att hitta inlärning i arbete platser för alla sina studerande på grund av den ekonomiska nedgången som medfört en minskad byggnadsverksamhet i regionen. Yrkesprov Alla studerande bör inom sin utbildning avlägga praktiska yrkesprov som visar deras yrkeskompetens. Målet att samtliga yrkesprov, utom det allra första, skall avläggas på arbetsplatserna i genuina arbetsuppgifter i samband med inlärning i arbete har kunnat förverkligas till 90 %. Det första studieårets yrkesprov, vilket omfattar branschens grundstudier, genomförs i arbetsplatsliknande förhållande i yrkesinstitutet (i verkstäder, kök och studior). Tillsättandet av de nya yrkesteamen har fördröjts bl.a. på grund av att det är svårt att hitta branschrepresentanter som har såväl tid som tillräckliga språkkunskaper. 3.2 INVEON KULTUR Till enheten hör utbildningarna inom hantverk och konstindustri samt visuell framställning. Inveon kultur har arbetat framgångsrikt med att skapa nya former av internt samarbete inom det nya yrkesinstitutet. I praktiken har samarbetet ofta krävt att enhetens studerande och lärare har transporterats till Haiko för gemensamma evenemang. På våren fick utbildningen synlighet genom en utställning i Konstfabriken med anledning av att kulturutbildning i Borgå fyllde 120 år. Enheten tog i bruk de nya examensgrunderna för hantverk och konstindustri då höstterminen inleddes. 3.3 INVEON TEKNIK Till enheten hör utbildningarna inom bilteknik, logistik och maskin och metallbranschen. Nya examensgrunder togs i bruk för utbildningarna i bilteknik och i logistik. En utredning av arbetskraftsbehovet ledde till ett beslut om Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 12

13 att utbildningen i logistik från och med nästa läsår ombildas till utbildning för kombinationsfordonsförare och att kommande investeringar satsas på anskaffningen av en fordonskombination. En bilskolföreståndartjänst inrättades för att säkerställa utvecklingen av den myndighetsreglerade branschens utbildning för såväl unga som vuxna. 3.4 INVEON HUSTEKNIK Till enheten hör utbildningarna i el och automationsteknik, husbyggnad och husteknik. Nya examensgrunder togs i bruk för el och automationsteknik medan husbyggnadsbranschen redan är inne på sitt andra läsår med nya examensgrunder. Enhetens projekt med bygge i egen regi av ett egnahemshus enligt standard för passivenergihus inleddes på höstterminen. Projektet ger såväl studerande som lärare möjlighet att lära sig mera om de nya energikrav som ställs på tekniken vid byggandet, med speciell hänsyn till lokala, kommande projekt för passiv och lågenergibyggande. Det svikande antalet sökande till elmontörsutbildningen ledde till att studieplatserna inför nästa ansökning flyttades över till ett utbildningsprogram för ICT montörer. 3.5 INVEON SERVICE Till enheten hör utbildningarna inom hotell och restaurangbranschen samt hårbranschen. Bägge utbildningarna har aktivt arbetat med kundbetjäning och utvecklande av undervisningen enligt riktlinjerna i de kommande examensgrunderna. Arbetet med att utreda möjligheterna till en lunchrestaurang i anslutning till kockutbildningen försenades på grund av en längre sjukskrivning inom projektet med utvidgad inlärning i arbete. Utredningen har därför skjutits upp till följande verksamhetsår och kan därmed också vid behov beakta samkommunens planer på nybygge för yrkesinstitutet. 3.6 STUDIESOCIALA FUNKTIONER Arbetet med att vidareutveckla nätverket av stödtjänster fortsatte under året. Den mest betydande insatsen var inrättandet av en studiehandledartjänst som kunde besättas ordinarie i början av höstterminen. Övriga tjänster inom studerandevården är speciallärare och kurator. Studerandehälsovården sköts av Borgå stad. De ovan nämnda personerna bildar, tillsammans med rektor, yrkesinstitutets studerandevårdsteam som har sammanträtt regelbundet varannan vecka under läsåret. Studerandevårdsteamet gav också en stor arbetsinsats till den utvärdering av studerandevården som Rådet för utbildningsutvärdering genomförde. Studerandevårdens samarbete med hemkommunernas social, ungdoms och arbets och näringslivsbyråer har förstärkts och nya kontakter till bl.a. polisen har upprättats. Samarbetet med studerandes vårdnadshavare har ytterligare utvecklats och klassföreståndarnas arbete är här av central betydelse. Processen med att utveckla elevhemsboendet inleddes. Rutinerna för formella beslut och arkivering inom studerandevården omarbetades och protokollföringen integrerades i Primus med beaktande av gällande sekretessbestämmelser. Arbetet med att säkra studerandes rätt till en trygg studiemiljö har aktiverats bl.a. genom ett tydligare förhållningssätt till användningen av tobak och alkohol, en uppdaterad plan för förebyggande av mobbning och ett omedelbart ingripande om tecken på mobbning förekommer. 3.7 PROJEKTVERKSAMHET Flexteam Öst och Gynsam Skolsamarbetet Flexteam Öst erbjuder fortsättningsvis studerande i yrkesinstitutet möjlighet att avlägga studentexamen parallellt med yrkesstudierna. Flexteamgruppens arbete har under året i huvudsak bestått av koordinering av det praktiska samarbetet medan ett nytt projekt, Gynsam, bildades för det egentliga utvecklingsarbetet. Gynsam startade sin verksamhet på hösten med extern finansiering och det administreras av Lovisa stad. Projektets mål är att möjliggöra avläggandet av fullständiga dubbelexamina med hjälp av NDF studier. Bägge projekten omfattar såväl all yrkes som gymnasieutbildning i Östra Nyland och Kotka. Gynsam projektet ordnade grundläggande utbildning för lärare i användningen av nätplattformen Fronter och hälften av Inveons lärarkår har aktivt deltagit i utbildningen Utbildningsunionen Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 13

14 Utbildningsunionen är ett brett samarbetsprojekt inom andra stadiets utbildning i Östra Nyland så att såväl skolor och yrkesinstitut som upprätthållare av utbildning deltar. Projektet ägs av samkommunen. Utbildningsunionen upprätthåller en informationsbyrå i Kulturhuset Grand och har en person anställd. Utbildningsunionens sammanträden är ett diskussionsforum och undervisningsministeriets rekommendation om upprätthållarstrukturen för yrkesutbildningen har varit ett regelbundet återkommande inslag under det gångna året. Finansieringen av Utbildningsunionen har under året i större grad fallit på projektets medlemmar, i takt med att den externa projektfinansieringen har minskat Utvecklande av yrkesprov Ett externt anslag för utvecklande av yrkesproven har inte kunnat användas under verksamhetsåret på grund av otillräcklig personalresurs Framgångsrik ung företagare Inom det av framför allt utbildningsstyrelsen finansierade lärmiljöprojektet har en modell för undervisande av företagsamhet och företagsverksamhet i Inveon utarbetats. Projektets verksamhet har under året överförts från en extern projektledare till en grupp inom Inveons egen lärarkår. Projektets plan integreras i de nya läroplanerna och övergår därefter att vara en del av yrkesinstitutets normala verksamhet Försök med utvidgad inlärning i arbete Utbildningsstyrelsen beviljade samkommunen projektanslag för försök med utvidgad inlärning i arbete för två år. Finansieringen möjliggjorde anställandet av en utbildningsplanerare fr.o.m Projektets uppgift är att utarbeta modeller som, med hjälp av inlärning i arbete, möjliggör en individualisering av undervisningen enligt studerandes behov. Projektet vänder sig speciellt till studerande som riskerar avbryta sina studier på grund av motivationssvårigheter, studerande med behov av anpassade mål i yrkesstudierna, studerande med behov av förkortad studietid (speciellt vuxna studerande) och studerande som önskar specialisera sig inom en bestämd nisch i sin bransch. Under året har 16 studerande studerat inom projektet och 10 lärare har på ett eller annat sätt handlett, planerat eller utvärderat utvidgad inlärning i arbete. Projektet utredde också förutsättningarna för att anta studerande till en speciell grupp med ett program med utvidgad inlärning i arbete. På basis av den utredningen beslutade styrelsen om antagning till miljöplanering och byggande 2010 enligt en läroplan som innehåller sv inlärning i arbete. 4. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS I verksamhetsberättelsen har ovan beskrivits de omständigheter och händelser som inverkat på räkenskapsperiodens resultat och samkommunens ekonomiska ställning. Resultaträkning Budget 2009 Bokslut 2009 Bruks% Bokslut 2008 Verksamhetens intäkter , Verksamhetens kostnader , VERKSAMHETSBIDRAG , Finansiella intäkter och kostnader ,26 264, ÅRSBIDRAG , , Extraordinära inkomster ,32 0 Avskrivningar enligt plan ,12 102, RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT , Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 14

15 I resultaträkningen nedan beskrivs räkenskapsperiodens resultat och i finansieringsanalysen hur verksamheten har finansierats. Vardera tillsammans med de nyckeltal som beräknas utgående från dem utvisar att samkommunens finansiering har varit tillräcklig. Ur finansieringsanalysen redovisas dessutom för hur investeringar, placeringar och amorteringar på lån finansieras i övrigt, utöver de internt tillförda medlen. Resultatet är bättre än budgeterat tack vare en fortsatt ökning i antalet studerande i samkommunens läroanstalter och den tilläggsfinansiering som samkommunen fått ( ) på basen av resultatet. Resultaträkningens nyckeltal: Resultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 119,9 116,1 103,3 Årsbidrag / Avskrivningar, % 213,2 168,3 30,7 5. FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Finansieringskalkylen och dess nyckeltal framgår nedan. Sammanfattningsvis kan konstateras att verksamhetens finansiering är tryggad och att årsbidraget täcker de årliga investeringarna och att likviditeten är god. Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland Budget Bokslut Bokslut Finansieringskalkyl Bruks grad i % 2008 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel Investeringar Nettokassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändring av kassamedel, verksamheten ,15 99, Förändring av kassamedel Kassamedel , Kassamedel , Förändring av kassamedel , Finansieringskalkylens nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 297,2 328,8 46,7 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 158,8 143,7 24,1 Låneskötselbidrag 3,0 2,2 0,6 Kassamedel (M ) 2,2 1,5 0,7 Kassabetalningar 2008 (M ) 4,9 4,4 4,4 Likviditet (kassadagar) 158,4 121,7 57,9 Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 15

16 6. BALANSRÄKNINGEN OCH DESS NYCKELTAL B A L A N S R Ä K N I N G B A L A N S R Ä K N I N G AKTIVA , ,30 PASSIVA , ,30 A BESTÅENDE AKTIVA , ,46 A EGET KAPITAL , ,68 I IMMATERIELLA TILLGÅNGAR , ,50 I Grundkapital , ,05 II MATERIELLA TILLGÅNGAR , ,45 II Över /underskott från tidigare år , ,20 III PLACERINGAR , ,51 III Räkenskapsperiodens resultat , ,43 B FÖRVALTADE MEDEL , ,42 D FÖRVALTAT KAPITAL , ,42 C RÖRLIGA AKTIVA , ,42 E FRÄMMANDE KAPITAL , ,20 I OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR , ,43 I Långfristigt , ,82 II FORDRINGAR , ,62 II Kortfristigt , ,38 IV KASSA OCH BANK , ,37 Balansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % 77,0 73,9 69,8 Relativ skuldsättningsgrad, % 41,9 50,3 66,3 Lånestock (M ) 1,5 1,7 2,0 7. BUDGETENS FÖRVERKLIGANDE ENLIGT RESULTATOMRÅDE Verksamheten, dess målsättningar och resultat har beskrivits i textdelen ovan. Verksamhetens inkomster och utgifter framgår ur tabellen nedan. 1 2 VERKSAMHETSUTGIFTER Bruksgrad i % VERKSAMHETSINKOMSTER Budget 2009 Bokslut 2009 Budget 2009 Bokslut 2009 SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIO NER ,71 90, , ,40 ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON VERKSAMHET SAMMANLAGT ,70 97, , ,21 Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 16

17 8. INVESTERINGAR Samkommunens investeringar under år 2009 framgår i sammandrag ur finansieringskalkylen nedan. Den för framtiden mest avgörande investeringen är förverkligandet av undervisningsutrymmen för vvs montörutbildningen i egen regi som ett samarbetsobjekt mellan de flesta av samkommunens tekniska linjer. Utrymmena är ändamålsenliga, förmånliga och har utgjort fullgod övnings och undervisningsmiljö och har tagits i bruk år Inveon bygger i egen regi ett passivenergihus för försäljning.. Investeringsutgifter Budget 2009 Bokslut 2009 Bruksgrad i % Budget 2009 Bokslut 2009 Byggnadsinvesteringar , ,50 0, ,69 0,00 Reparationsinvesteringar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Anskaffning av maskiner och utrustning , ,40 0, ,32 0,00 Sammanlagt , ,90 63, ,01 0,00 9. AVSLUTNING Bokslutet för år 2009 utgör en god grund för det utvecklingsarbete som har inletts och ställer inga ekonomiska hinder för en kontinuerlig utveckling av verksamheten inom Östra Nylands yrkesinstitut Inveon enligt uppdragna riktlinjer. Förteckning över bokföringsböcker Bokföringsböcker som använts Dagbok Huvudbok Som bokföringsprogram har använts Datronics för kommunal bokföring utarbetade program vilket kompletterats så att det motsvarar affärsbokföring enligt bokföringslagen. VÄRDERINGSPRINCIPER Alla omsättningstillgångar är värderade till direkt anskaffningspris. Alla aktier och andelar har i balansen upptagits till sitt anskaffningspris. Reserveringar har inte gjorts. Principerna för avskrivningar enligt plan har följt tidigare fastställda principer. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 17

18 10 DATERING OCH UNDERSKRIFT Styrelsen har behandlat och godkänt bokslutet i Borgå den 3 mars Magnus Björklund Kari Hagfors Petra Paakkanen Nancy Lökfors Gunilla Träskelin Torolf Bergström Stefan Sandström Johan Söderberg Bokslutet är uppgjort enligt god bokföringssed. Över utförd revision har getts revisionsberättelse. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 18

19 Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland Budget Bokslut Bokslut Resultaträkning Bruks grad i % 2008 Verksamhetens intäkter ,10 115, Försäljningsintäkter ,09 145, Avgiftsintäkter 0 0,00 0,0 0 Hyresintäkter ,18 125, Övriga verksamhetsintäkter ,94 135, Bidrag ,89 107, Ersättningar för prestationer ,00 114, Verksamhetens kostnader ,70 97, Löner ,34 99, Personalbikostnader ,39 86, Köp av tjänster ,70 68, Material, förnödenheter ,74 119, Hyror ,00 97, Övriga kostnader ,53 109, VERKSAMHETSBIDRAG , , Finansiella intäkter och kostnader ,26 264, Ränteintäkter och övriga finansieringsintäkter ,34 286, Räntekostnader och övriga finansieringskostnader ,96 97, Kommunernas betalningsandel för ränta ,88 100, ÅRSBIDRAG , , Extraordinära inkomster ,32 0 Avskrivningar enligt plan ,12 102, RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,86 137, Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 19

20 B A L A N S R Ä K N I N G B A L A N S R Ä K N I N G AKTIVA , ,30 PASSIVA , ,30 A BESTÅENDE AKTIVA , ,46 A EGET KAPITAL , ,68 I IMMATERIELLA TILLGÅNGAR , ,50 1 Programvara , ,50 I Grundkapital , ,05 II MATERIELLA TILLGÅNGAR , ,45 II Över /underskott från tidigare år , ,20 1 Mark och vattenområden , ,67 III Räkenskapsperiodens resultat , ,43 2 Byggnader , ,54 D FÖRVALTAT KAPITAL , ,42 3 Maskiner och inventarier , ,85 1 Donationsfondernas kapital , ,42 4 Halvfärdiga byggnader , ,39 2 Övrigt förvaltat kapital 0,00 0,00 III PLACERINGAR , ,51 E FRÄMMANDE KAPITAL , ,20 1 Aktier och andelar , ,02 I Långfristigt , ,82 2 Stiftelsekapital , ,28 2 Annuitetslån Nordea , ,82 3 Fastighets Ab Lundagatan , ,21 II Kortfristigt , ,38 B FÖRVALTADE MEDEL , ,42 1 Annuitetslån Nordea , ,00 1 Egna stipendiefonder 478,28 477,08 2 Skulder till leverantörer , ,31 2 Donationsfonder , ,34 3 Övriga skulder , ,30 C RÖRLIGA AKTIVA , ,42 4 Resultatregleringar , ,77 I OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR , ,43 1 Centrallager , ,46 2 Handlager 4 733, ,97 II FORDRINGAR , ,62 Kortfristiga fordringar , ,62 1 Kundfordringar , ,63 2 Resultatregleringar , ,99 IV KASSA OCH BANK , ,37 Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 20

B O K S L U T VERKSAMHETSBERÄTTELSE

B O K S L U T VERKSAMHETSBERÄTTELSE B O K S L U T VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 1 0 1. VERKSAMHETBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 1. 1. Allmänt Enligt 68 i kommunallagen omfattar bokslutet balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter

Läs mer

PROTOKOLL. Samkommunstämman 3.11.2010

PROTOKOLL. Samkommunstämman 3.11.2010 PROTOKOLL Samkommunstämman 3.11.21 Samkommunstämman 3.11.21 s. 2 Föredragningslista Tid: 3.11.21 kl 17. Plats: Östra Nylands yrkesinstitut Inveon, Haiko Ärenden som skall behandlas 1 ÖPPNANDE AV SAMKOMMUNSTÄMMAN

Läs mer

Styrelsen 22.04.2010 s.2 FÖREDRAGNINGSLISTA 04/10. Tid: 22.04.2010 kl. 14.30. Inveon, Edelfeltsstigen 1, Haiko ÄRENDEN SOM SKALL BEHANDLAS

Styrelsen 22.04.2010 s.2 FÖREDRAGNINGSLISTA 04/10. Tid: 22.04.2010 kl. 14.30. Inveon, Edelfeltsstigen 1, Haiko ÄRENDEN SOM SKALL BEHANDLAS Styrelsen 04 2010 Protokoll 22..04.2010 Styrelsen 22.04.2010 s.2 FÖREDRAGNINGSLISTA 04/10 Tid: 22.04.2010 kl. 14.30 Plats: Inveon, Edelfeltsstigen 1, Haiko ÄRENDEN SOM SKALL BEHANDLAS 1 LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET

Läs mer

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1.1 Samkommun... 2 1.2 Medlemskommuner... 2 1.3 Samkommunens uppgifter... 2 1.4 Samkommunens utbildningsenheter... 2 1.5 Undervisningsspråk... 3 2 SAMKOMMUNENS ORGAN... 3 2.1

Läs mer

Styrelsen 04/2009. Protokoll 27.4.2009

Styrelsen 04/2009. Protokoll 27.4.2009 Styrelsen 04/2009 Protokoll 27.4.2009 Styrelsen 27.04.2009 s. 2 FÖREDRAGNINGSLISTA 4/2009 Tid: 27.4.2009 kl. 15.30 Plats: Östra Nylands yrkesinstitut Inveon, kulturenheten Lundagatan 8, Borgå ÄRENDEN SOM

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

ÄRENDEN SOM SKALL BEHANDLAS

ÄRENDEN SOM SKALL BEHANDLAS Styrelsen 07 2013 PROTOKOLL 10..09.2013 Styrelsen 10.09.2013 s.2 FÖREDRAGNINGSLISTA 07/2013 Tid: 10.09.2013 kl. 15.00 Plats: Inveon, Edelfeltsstigen 1 ÄRENDEN SOM SKALL BEHANDLAS 1 LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET

Läs mer

EKONOMIPLAN 2011 2013 BUDGET 2011

EKONOMIPLAN 2011 2013 BUDGET 2011 EKONOMIPLAN 211 213 BUDGET 211 Fastställd av samkommunstämman 3.11.21 Träder i kraft 1.1.211 SAMKOMMUNEN FÖR YRKESUTBILDNING I ÖSTRA NYLAND EKONOMIPLAN 211 213 1. SAMKOMMUNEN FÖR YRKESUTBILDNING I ÖSTRA

Läs mer

Samkommunstämman 01/2009. Protokoll 16.4.2009

Samkommunstämman 01/2009. Protokoll 16.4.2009 Samkommunstämman 01/2009 Protokoll 16.4.2009 Samkommunstämman 16.04.2009 s. 1 Föredragningslista Tid: 16.04.2009 kl 17.00 Plats: Östra Nylands yrkesinstitut, VVS-klassrummet Ärenden som skall behandlas

Läs mer

Styrelsen 12 2011 P R O T O K O L L 15.12.2011

Styrelsen 12 2011 P R O T O K O L L 15.12.2011 Styrelsen 12 2011 P R O T O K O L L 15.12.2011 Styrelsen 15.12.2011 s.2 FÖREDRAGNINGSLISTA 12/2011 Tid: 15.12.2011 kl. 13.00 Plats: Inveon, Edelfeltsstigen 1 ÄRENDEN SOM SKALL BEHANDLAS 1 LAGLIGHET OCH

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-181-4 ISBN-13: 978-952-213-181-2

Läs mer

STIFTELSEN HELSINGFORS SVENSKA MUSIKINSTITUT

STIFTELSEN HELSINGFORS SVENSKA MUSIKINSTITUT STIFTELSEN HELSINGFORS SVENSKA MUSIKINSTITUT 1936490-4 BALANSBOK 31.12.2013 Innehållsförteckning Verksamhetsberättelse 1 Balansräkning 2 Resultaträkning 3 Noter och underskrifter 4-8 Balansräkningsspecifikation

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Kommunernas bokslut 2014

Kommunernas bokslut 2014 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2015:2 24.6.2015 Kommunernas bokslut 2014 Preliminära uppgifter Lägre verksamhetsintäkter och -kostnader Från 2013 till 2014

Läs mer

SAMKOMMUNSTÄMMAN 01 2015 PROTOKOL L

SAMKOMMUNSTÄMMAN 01 2015 PROTOKOL L SAMKOMMUNSTÄMMAN 01 2015 PROTOKOL L Samkommunstämman 29.04.2015 s.2 FÖREDRAGNINGSLISTA 01/2015 Tid: 29.04.2015 kl. 16.00 Plats: Inveon, Edelfeltsstigen 1 ÄRENDEN SOM SKALL BEHANDLAS 1 ÖPPNANDE AV SAMKOMMUNSTÄMMAN

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan Räkenskapsåret 2006-07-01-2007-06-30 Stiftelsen Sophiaskolan 1(8) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2006-07-01-2007-06-30.

Läs mer

EKONOMIPLAN 2012 2014 BUDGET 2012

EKONOMIPLAN 2012 2014 BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2012 2014 BUDGET 2012 Fastställd av samkommunstämman 17.11.2011 Träder i kraft 1.1.2012 1. SAMKOMMUNEN FÖR YRKESUTBILDNING I ÖSTRA NYLAND Samkommunen har tillsvidare fått avslag på ansökan

Läs mer

B O K S L U T VERKSAMHETSBERÄTTELSE

B O K S L U T VERKSAMHETSBERÄTTELSE B O K S L U T VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 1 3 Direktörens översikt 2013 Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland har igen fogat ett framgångsrikt år till sin historia. Det bokslut som nu förläggs styrelse,

Läs mer

B O K S L U T VERKSAMHETSBERÄTTELSE

B O K S L U T VERKSAMHETSBERÄTTELSE B O K S L U T VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 1 1 1. VERKSAMHETBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 1. 1. Allmänt Enligt 68 i kommunallagen omfattar bokslutet balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter

Läs mer

B O K S L U T VERKSAMHETSBERÄTTELSE

B O K S L U T VERKSAMHETSBERÄTTELSE B O K S L U T VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 1 4 Direktörens översikt 2014 Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland har igen fogat ett framgångsrikt år till sin historia. Det bokslut som nu föreläggs

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den 7.5.2012 60 VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY 1. Målsättningar och principer för riskhantering... 2 2. Begrepp för riskhantering... 2

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK

FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK 31.12.2013 FO-nummer 1785638-2 Hemort: Helsingfors FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Resultaträkning 1 Balansräkning,

Läs mer

www.qicon.se Årsredovisning 2011

www.qicon.se Årsredovisning 2011 www.qicon.se www.qicon.se Årsredovisning 2011 Styrelsen och verkställande direktören för QI Construction AB (556521-7352) får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2011. Förvaltningsberättelse

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV Föreskrifter och anvisningar 2012:41 Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2012:41 ISBN 978-952-13-5273-7(häft.) ISBN 978-952-13-5274-4

Läs mer

Höjning av grundkapital

Höjning av grundkapital Landskapsfullmäktige 17 08.12.2010 Höjning av Nylands förbunds grundkapital och anslutning av nya medlemskommuner 65/00/00/00/2010 RMV 17 Inledning Statsrådet har genom sitt beslut av 22.10.2009 beslutat

Läs mer

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK Årsredovisning Styrelsen får härmed avge årsredovisning för avseende räkenskapsåret 2013 (Org nr 802004-7802) Resultaträkning, kr 2013 2012 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 2 069 593 1 706 453 Summa

Läs mer

Kommunernas bokslut 2015

Kommunernas bokslut 2015 ' Iris Åkerberg, statistiker E post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2016:2 28.6.2016 Kommunernas bokslut 2015 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och lägre intäkter Jämfört med 2014

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

B O K S L U T VERKSAMHETSBERÄTTELSE

B O K S L U T VERKSAMHETSBERÄTTELSE B O K S L U T VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 1 2 1. VERKSAMHETBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 1. 1. Allmänt Enligt 68 i kommunallagen omfattar bokslutet balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Styrelsen 09 2013 P R O T O K O L L 12.11.2013

Styrelsen 09 2013 P R O T O K O L L 12.11.2013 Styrelsen 09 2013 P R O T O K O L L 12.11.2013 Styrelsen 12.11.2013 s.2 FÖREDRAGNINGSLISTA 09/2013 Tid: 12.11.2013 kl. 15.00 Plats: Inveon, Edelfeltsstigen 1 ÄRENDEN SOM SKALL BEHANDLAS 1 LAGLIGHET OCH

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

BLANKETT 1. DE EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT ANORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH YRKESINRIKTAD TILLÄGGSUTBILDNING

BLANKETT 1. DE EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT ANORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH YRKESINRIKTAD TILLÄGGSUTBILDNING BLANKETT 1. DE EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT ANORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH YRKESINRIKTAD TILLÄGGSUTBILDNING Tabell 4. Grunduppgifter för ekonomin och utbildningsverksamheten inkl. en

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Statrådets förordning

Statrådets förordning Statrådets förordning om uppgifter som ska tas upp i små- och mikroföretags bokslut I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 8 kap. 6 i bokföringslagen (1336/1997), sådan den lyder i lag

Läs mer

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning: Årsredovisning för MYTCO AB Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 4 Redovisningsprinciper

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 Tillfredsställande resultat under stark omvärldspåverkan Omsättning 221,6 miljoner euro (181,3 milj. euro föregående år) Affärsverksamhetens kassaflöde 22,1 miljoner

Läs mer

Räkenskapsåret Gävle Cancerfond

Räkenskapsåret Gävle Cancerfond Räkenskapsåret 214 Gävle Cancerfond Verksamhetsberättelse BERÄTTELSE ÖVER 214 ÅRS VERKSAMHET VID STIFTELSEN GÄVLE CANCERFOND Allmänt om verksamheten Stiftelsen Gävle Cancerfond tillkom 1969 genom en testamentsdonation

Läs mer

Fritiof Jonsson Konsult AB

Fritiof Jonsson Konsult AB Sid 1 (5) Styrelsen och verkställande direktören för får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 24-5-1-25-4-3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETEN Kvalitet Inga uppdrag har varit aktuell utan kunskaper

Läs mer

Stiftelsen Boo KFUM:s Sporthall

Stiftelsen Boo KFUM:s Sporthall 1(9) Stiftelsen Boo KFUM:s Sporthall Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2015-07-01-2016-06-30 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 4

Läs mer

Styrelsen 07 2012 P R O T O K O L L 28.8.2012

Styrelsen 07 2012 P R O T O K O L L 28.8.2012 Styrelsen 07 2012 P R O T O K O L L 28.8.2012 Styrelsen 28.8.2012 s.2 FÖREDRAGNINGSLISTA 7/2012 Tid: 28.8.2012 kl. 16.00 Plats: Inveon, Lundagatan 8 ÄRENDEN SOM SKALL BEHANDLAS 1 LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion 17.5.2010 1 (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen 1 Begäran om utlåtande X förvaltningsdomstol ber kommunsektionen

Läs mer

Styrelsen 10 2013 PROTOKOLL 12.12.2013

Styrelsen 10 2013 PROTOKOLL 12.12.2013 Styrelsen 10 2013 PROTOKOLL 12.12.2013 Styrelsen 12.12.2013 s.2 FÖREDRAGNINGSLISTA 10/2013 Tid: 12.12.2013 kl. 11.00 Plats: Inveon, Edelfeltsstigen 1 ÄRENDEN SOM SKALL BEHANDLAS 1 LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET

Läs mer

BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013

BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013 Neptunigatan 23 22100 MARIEHAMN FO nummer: 0842491-6 BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013 Uppgjord av: Ålands Företagsbyrå Ab, auktoriserad redovisningsbyrå Nygatan 9, 22100 Mariehamn, tel 018-29044 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

Partnerskapsträff i Vasa Vuxenutbildningsservice & läroavtalsverksamhet

Partnerskapsträff i Vasa Vuxenutbildningsservice & läroavtalsverksamhet Partnerskapsträff i Vasa 2-3.12 2009 Vuxenutbildningsservice & läroavtalsverksamhet Trender och tendenser..... Yrkesutbildningens växande popularitet Dualismen övergår i ett enhetligt (gränslöst) utbildningssystem

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Swedwatch. Års redovisning. Org nr för räkenskapsåret (8) Styrelsen avger följande årsredovisning. Sida.

Swedwatch. Års redovisning. Org nr för räkenskapsåret (8) Styrelsen avger följande årsredovisning. Sida. 1(8) Swedwatch Org nr 802415-4737 Års redovisning för räkenskapsåret 2015 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse - resultaträkning - balansräkning - noter 2 3 4

Läs mer

Bokslutskommuniké. Senzime AB (publ) Perioden

Bokslutskommuniké. Senzime AB (publ) Perioden Senzime AB (publ) 1 (7) Bokslutskommuniké för Senzime AB (publ) Perioden 2007-09-01 2008-12-31 Senzime AB (publ) 2 (7) Senzime AB (publ) får härmed avge bokslutskommuniké för det förlängda verksamhetsåret

Läs mer

Förmögenhetskriterier

Förmögenhetskriterier Förmögenhetskriterier Övriga I denna anvisning används allmänt termen STEA-understöd, som avser statsunderstöd som beviljas allmännyttiga sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social

Läs mer

GodEl Sverige AB Org nr 556672-9926 ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GODEL SVERIGE AB

GodEl Sverige AB Org nr 556672-9926 ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GODEL SVERIGE AB ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GODEL SVERIGE AB Styrelsen och Verkställande Direktören för GodEl Sverige AB får härmed avge årsredovisning för sitt första räkenskapsår, 2004-11-12-2005-12-31 Innehåll Sida

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Brf Skyttegatan 6 Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Årsredovisning. Skottanet Ekonomisk Förening

Årsredovisning. Skottanet Ekonomisk Förening Årsredovisning för Skottanet Ekonomisk Förening Räkenskapsåret 2009 Skottanet Ekonomisk Förening 1(7) Styrelsen för Skottanet Ekonomisk Förening får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009.

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Bostadsrättsföreningen Skalsbyn Org.nr 716414-8376. för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31

ÅRSREDOVISNING. Bostadsrättsföreningen Skalsbyn Org.nr 716414-8376. för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 ÅRSREDOVISNING Bostadsrättsföreningen Skalsbyn Org.nr för räkenskapsåret Fastställelseintyg Undertecknad styrelseledamot intygar härmed att denna kopia av årsredovisningen överensstämmer med originalet,

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning. ASVH Service AB

Årsredovisning. ASVH Service AB Årsredovisning för ASVH Service AB Räkenskapsåret 2003 ASVH Service AB Styrelsen för ASVH Service AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2003. Förvaltningsberättelse Verksamhet ASVH Service

Läs mer

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse Borgvik Fibernät Ekonomisk Förening 1(7) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Borgvik Fibernät Ekonomisk Förening, får härmed avge årsredovisning för 2014. Allmänt om verksamheten Föreningen har till ändamål

Läs mer

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857.

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. REVISIONSBERÄTTELSE Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt styrelsens förvaltning i Bostadsrättsföreningen

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup Årsredovisning för MX-ONE Usergroup 802015-5373 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för MX-ONE Usergroup får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse Förslag till vinstdisposition

Läs mer

Årsredovisning. ASVH Service AB

Årsredovisning. ASVH Service AB Årsredovisning för ASVH Service AB Räkenskapsåret 2004 ASVH Service AB 1(8) Styrelsen och verkställande direktören för ASVH Service AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2004. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om Forststyrelsens bokföring, bokslut, särskilda bokföring och särskilda bokslut I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 33 4 mom., 41 och 43 i lagen om Forststyrelsen

Läs mer

HJÄLP TILL LIV INTERNATIONAL

HJÄLP TILL LIV INTERNATIONAL ÅRSREDOVISNING för Räkenskapsåret 2009-01-01 - - 2009-12-31 Årsredovisningen omfattar Sid -Förvaltningsberättelse 1 -Resultaträkning 2 -Balansräkning 3-4 -Tilläggsupplysningar med noter 5-7 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

EKONOMIPLAN 2015 2017 BUDGET 2015

EKONOMIPLAN 2015 2017 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2015 2017 BUDGET 2015 Fastställd av samkommunstämman 11.11.2014 Träder i kraft 1.1.2015 1. SAMKOMMUNEN FÖR YRKESUTBILDNING I ÖSTRA NYLAND Samkommunens tillstånd att ordna yrkesutbildning är

Läs mer

Bokslut för BRF Alfågeln HSB Stockholm

Bokslut för BRF Alfågeln HSB Stockholm Bokslut för BRF Alfågeln 2004-01-01-2004-12-31 HSB Stockholm Resultaträkning 04-01 - 04-12 03-01 - 03-12 Nettoomsättning Not 1 11 349 109 10 150 735 Fastighetskostnader Drift Not 2-5 895 303-5 826 687

Läs mer

Årsredovisning för Svenska Islandshästförbundet 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för Svenska Islandshästförbundet 2012-01-01-2012-12-31 Sida 1 av 8 Årsredovisning för Svenska Islandshästförbundet för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Innehåll Sida - Förvaltningsberättelse - Resultaträkning - Balansräkning - Noter 2 3 4 5 Om inte annat

Läs mer

Räkenskapsåret Gävle Cancerfond

Räkenskapsåret Gävle Cancerfond Räkenskapsåret 28 Gävle Cancerfond Verksamhetsberättelse BERÄTTELSE ÖVER 28 ÅRS VERKSAMHET VID STIFTELSEN GÄVLE CANCERFOND Allmänt om verksamheten Stiftelsen Gävle Cancerfond tillkom 1969 genom en testamentsdonation

Läs mer

Årsredovisning. Kode Norra Bredband Ekonomisk förening

Årsredovisning. Kode Norra Bredband Ekonomisk förening Årsredovisning för Kode Norra Bredband Ekonomisk förening Räkenskapsåret 2006 Kode Norra Bredband Ekonomisk förening Styrelsen för Kode Norra Bredband Ekonomisk förening får härmed avge årsredovisning

Läs mer

HSB:S BRF FAGOTTEN I LUND

HSB:S BRF FAGOTTEN I LUND HSB:S BRF FAGOTTEN I LUND 716406-8129 HSB:S BRF FAGOTTEN I LUND Org nr 716406-8129 ÅRSREDOVISNING för räkenskapsåret 2002 HSB:S BRF FAGOTTEN I LUND 716406-8129 020101 010101 RESULTATRÄKNING NOT -021231-011231

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret ÅRSREDOVISNING för Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Räkenskapsåret 2009 Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Styrelsen för Fridhems Folkhögskola får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 239/2014 34 Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse för år 2013 samt beviljande av ansvarsfrihet Beslutsförslag Gemensamma

Läs mer

Styrelsen och verkställande direktören för. Brf Kullaberg 1 Org nr 716420-0060. får härmed avge. Årsredovisning

Styrelsen och verkställande direktören för. Brf Kullaberg 1 Org nr 716420-0060. får härmed avge. Årsredovisning Styrelsen och verkställande direktören för Brf Kullaberg 1 Org nr 716420-0060 får härmed avge Årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari 2014 31 december 2014 Innehåll: Förvaltningsberättelse Resultaträkning

Läs mer

Tävlingsprogrammet presenteras närmare vid styrelsens sammanträde.

Tävlingsprogrammet presenteras närmare vid styrelsens sammanträde. Samkommunstämman 22.04.2010 s. 8 Styrelsen 30.03.2010, 10 7 TÄVLINGSPROGRAM, CAMPUS PROJEKTET På basis av de diskussioner som förts mellan samkommunen och NAI Premises har bolaget uppgjort (under arbete)

Läs mer

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Frölunda Specialistsjukhus Resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys Belopp i tkr Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 143 002 139 275 Verksamhetens kostnader 2,3-138

Läs mer

Årsredovisning för HSB:s brf Kåpan nr 272 i Stockholm

Årsredovisning för HSB:s brf Kåpan nr 272 i Stockholm Årsredovisning för HSB:s brf Kåpan nr 272 i Stockholm Räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Resultaträkning Not 2012-12-31 2011-12-31 Nettoomsättning 1 8 065 055 8 077 988 Fastighetskostnader Drift 2-4

Läs mer

Styrelsen avger följande årsredovisning för räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31. Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Noter 7

Styrelsen avger följande årsredovisning för räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31. Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Noter 7 1 Styrelsen avger följande årsredovisning för räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31. Innehåll: Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Noter 7 Om inte annat särskilt anges redovisas alla

Läs mer

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31 Årsredovisning för PRfekt Kontor AB Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Handelsbolagets sista ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 2014-12-17

Handelsbolagets sista ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 2014-12-17 Handelsbolagets sista ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 2014-12-17 Solrosen Fastighetsförvaltning HB Org nr 916624-1837 SOLROSEN FASTIGHETSFÖRVALTNING HB Org.nr. 916624-1837 Förvaltningsberättelse Styrelsen för

Läs mer

ARSREDOVISNING RINGARLAN AB

ARSREDOVISNING RINGARLAN AB ARSREDVISNING 2010-05-01-2011-04-30 RINGARLAN AB FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE Styrelsen för Ringärian AB får härmed avlämna årsredovisning för tiden 2010-05-01 till och med 2011-04-30. Bolagsuppgifter Bolagets

Läs mer

ÅRSREDOVISNING FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN GODTEMPLAREN räkenskapsåret

ÅRSREDOVISNING FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN GODTEMPLAREN räkenskapsåret 1 (8) ÅRSREDOVISNING FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN GODTEMPLAREN räkenskapsåret 2012-01-01--2012-12-31 Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Godtemplaren avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01--2012-12-31.

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

Bokslut för BRF Morkullan HSB Stockholm

Bokslut för BRF Morkullan HSB Stockholm Bokslut för BRF Morkullan 2003-01-01-2003-12-31 HSB Stockholm Resultaträkning 03-01 - 03-12 01-09 -02-12 Nettoomsättning Not 1 8 277 115 11 221 143 Fastighetskostnader Drift Not 2-4 206 588-5 506 617 Planerat

Läs mer

Räkenskapsåret 2013. Gävle Cancerfond

Räkenskapsåret 2013. Gävle Cancerfond Räkenskapsåret 2013 Gävle Cancerfond Verksamhetsberättelse BERÄTTELSE ÖVER 2013 ÅRS VERKSAMHET VID STIFTELSEN GÄVLE CANCERFOND Allmänt om verksamheten Stiftelsen Gävle Cancerfond tillkom 1969 genom en

Läs mer

Bostadsrättsföreningen 2007-01-01 2007-12-31

Bostadsrättsföreningen 2007-01-01 2007-12-31 Bostadsrättsföreningen 2007-01-01 2007-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse 1 Allmänt 1 Styrelse och revisorer 2 Fastigheter 5 Förvaltning 5 Stadgeenlig besiktning 5 Föreningens lån 6 Ekonomisk

Läs mer

Styrelsen 05 2014 PROTOKOLL 14.08.2014

Styrelsen 05 2014 PROTOKOLL 14.08.2014 Styrelsen 05 2014 PROTOKOLL 14.08.2014 Styrelsen 14.08.2014 s.2 FÖREDRAGNINGSLISTA 05/2014 Tid: 14.08.2014 kl. 16.00 Plats: Inveon, Lundagatan 8 ÄRENDEN SOM SKALL BEHANDLAS 1 LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET

Läs mer

HJÄLP TILL LIV INTERNATIONAL

HJÄLP TILL LIV INTERNATIONAL ÅRSREDOVISNING för Räkenskapsåret 2013-01-01 - - 2013-12-31 Årsredovisningen omfattar Sid -Förvaltningsberättelse 1 -Resultaträkning 2 -Balansräkning 3-4 -Tilläggsupplysningar med noter 5-8 2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner. 1 (5) Instruktion för Keva Godkänd av delegationen 13.3.2014, träder i kraft 13.5.2014 I ALLMÄNT 1 Tillämpning I denna instruktion ges bestämmelser om den kommunala pensionsanstalten Kevas organ och verksamhet

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. XX AB Org.nr 000000-0000. för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31

ÅRSREDOVISNING. XX AB Org.nr 000000-0000. för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31 ÅRSREDOVISNING XX AB Org.nr för räkenskapsåret Fastställelseintyg Undertecknad styrelseledamot intygar härmed att denna kopia av årsredovisningen överensstämmer med originalet, samt att resultat- och balansräkningen

Läs mer