B O K S L U T VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Transkript

1 B O K S L U T VERKSAMHETSBERÄTTELSE

2 1. VERKSAMHETBERÄTTELSE OCH BOKSLUT Allmänt Enligt 68 i kommunallagen omfattar bokslutet balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Verksamhetsberättelsen är en del av bokslutet och både bokslutet och verksamhetsberättelsen är medel för att säkerställa att den som läser bokslutet får en riktig och tillräcklig bild av samkommunens resultat och ekonomiska ställning. Innehållet i verksamhetsberättelsen regleras i kommunallagen. Anvisningen föreslår att i verksamhetsberättelsen intas kommunledningens redogörelse för den interna tillsynens ställning i kommunen och de väsentligaste utvecklingsbehoven. Vid upprättandet av kommunens bokslut iakttas bestämmelserna i kommunallagen och i tillämpliga delar bestämmelserna i bokföringslagen och förordningen (KomL 68 ). Kommunallagen är en speciallag i förhållande till bokföringslagen. 1.2 Samkommunens organisation Samkommunen har alltid haft en modern och låg organisation både vad gäller den förtroendevalda ledningen och tjänstemannaledningen. Sättet att producera samkommunens utbildningstjänster har rationaliserats och dessa produceras från inom ramen för en enda läroanstalt, Östra Nylands yrkesinstitut Inveon Samkommunstämmor Under verksamhetsåret har samkommunstämman sammanträtt två gånger. Samkommunstämman har fattat beslut gällande bokslutet för år 2010, fastställt budget och ekonomiplanen för åren Samkommunstämmans protokoll har kontinuerligt publicerats bland yrkesinstitutets websidor ( Revisionsnämnd Enligt samkommunens revisionsstadga har samkommunen en revisionsnämnd som består av ordförande, viceordförande samt två andra ledamöter. Revisionsnämndens uppgifter stadgas i kommunallagen och revisionsstadgan. Till samkommunens revisionsnämnd för hör: Ordinarie Stefan Sveholm, ordförande Bengt Dahlqvist, viceordförande Camilla Antas Janica Sundbäck Ersättare Linda Blomander Matti Nuutti Hans Hellner Ann Lis Udd Nämnden har sammanträtt två gånger för revisionen av 2011 års förvaltning och räkenskaper. Samkommunstämman har enhälligt utsett Audiator Ab att omhänderha lagenlig revision i samkommunen under åren Audiator har utsett OFR Dan Lindroos för det egentliga revisionsarbetet Styrelsen Styrelsen har under året sammanträtt 12 gånger och berett de ärenden samkommunstämman behandlat och avgjort frågor gällande samkommunens och yrkesinstitutets verksamhet och ekonomi. Styrelsen för samkommunen består av sju medlemmar med lika många personliga ersättare. Styrelsens mandatperiod är två år. Vid valet av styrelse bör man sträva efter en regionalt och språkligt rättvis sammansättning men Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 2

3 så att den motsvarar de röstandelar vilka de i medlemskommunernas fullmäktige representerade grupperna erhållit vid senaste kommunalval. Styrelsen har för verksamhetsåren följande sammansättning: Ordinarie Magnus Björklund, ordförande Torolf Bergström, viceordförande Kari Hagfors Nancy Lökfors Petra Paakkanen Stefan Sandström Elisabeth Svaetichin Ersättare Kristel Pynnönen Nikolas Elomaa Ritva Suomalainen Leif Eriksson Gunnel Laukas Johan Isaksson Thomas Antas Gunilla Träskelin beviljades ansökt avsked från styrelsen och efterträddes av Elisabeth Svaetichin från 17 november Beredningen av planerna för nya enhetliga och tidsenliga utrymmen för samkommunens utbildningar i Kungsporten väntar fortfarande på beslut av Borgå stad att reservera en tomt för Campuset i Kungsporten. Styrelsens protokoll har kontinuerligt publicerats bland yrkesinstitutets websidor ( Översikt av utvecklingen och väsentliga händelser År 2011 var det sjuttonde verksamhetsåret för Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland. Samkommunen är utbildningsanordnare med tillstånd att anordna yrkesutbildning inom fyra olika utbildningsområden för sammanlagt högst 450 studerande. Organisationsreform som förverkligades innebär att samkommunens grundläggande yrkesutbildning ges inom ramen för en sammanslagen läroanstalt; Östra Nylands yrkesinstitut Inveon. Samkommunen utgår från att det nya sättet att producera utbildningstjänsterna skall ge ökad bärkraft för samkommunens utbildning. Det fortsatt goda ekonomiska resultatet och de framtidsutsikter Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland uppvisar för egen del ger goda förutsättningar och också tillräckligt med tid för samkommunens ägare att planera den optimala lösningen med tanke på yrkesutbildningens centrala roll för landskapets näringsliv och dess utvecklingsförutsättningar. Samkommunerna har tillsvidare haft en undanskymd roll i detta av Borgå stad ledda utredningsarbete. Med tanke på arbetsmotivation, utvecklingsarbete och speciellt utmaningarna i fråga om samkommunens utrymmeslösningar är de nödvändiga besluten redan kraftigt försenade Granskning av ekonomin som helhet Samkommunens ekonomi har 2011 fortsättningsvis utvecklats i en gynnsam riktning. Orsakerna till detta står att finna i en god budgetdisciplin samt i en överskridning av de enhetsprisenliga ersättningarna i huvudsak beroende på en obudgeterad resultatbaserad finansieringsandel uppgående till 0,4 M. Samkommunens kassamedel och goda likviditet möjliggör en storsatsning inför framtiden för Östra Nylands yrkesinstitut Inveon. Således har utredningsarbetet för ett finlandssvenskt campus med Inveon som huvudaktör inletts under år 2010 och väntar fortfarande på tomtreserveringsbeslutet av Borgå stad. 1.5 Samkommunens personal För år 2011 ingår i noterna till bokslutet en kortfattad personalrapport över samkommunens personal. Sammanfattningsvis kan noteras att medelåldern är 48,25 år (48,2 år 2010) och att den genomsnittliga anställningstiden i Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 3

4 samkommunen är 9,18 år (9,2 år 2010). En knapp tredjedel av personalen kommer att pensioneras de närmaste åren Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna De mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna som påverkar utvecklingen samkommunens verksamhet är operativa risker, finansieringsrisker och skaderisker. De största operativa riskerna hänför sig till tillgången på behöriga lärare. Till övriga delar är personalens kompetens och tillgången till personal, datasystemens funktion, konjunkturväxlingar och ändringar i lagstiftningen under kontroll. Undervisningsministeriets rekommendation att samkommunen borde privatiseras och slås i hop med metropolområdets yrkesutbildningsaktiebolag kan ses som en operativ risk för samkommunen. Också den konsultutredning som Borgå stad låtit utföra innehåller alternativ vilka kan ses som operativa risker för samkommunens verksamhet och om dessa alternativ förverkligas avslutas samkommunens verksamhet. Finansieringsriskerna har samkommunen egentligen inte då placeringar av likvida medel har skötts med betoning på säkerhet på bekostnad av avkastning. Samkommunens lån är bundna till fast ränta vilket har liknande effekter. Samkommunens egendom är försäkrad till sitt fulla värde Miljöfaktorer Samkommunen skall som utbildningsanordnare beakta hållbar utveckling och därmed också fungera enligt de principer som man undervisar. I och med den 2007 fullbordade saneringen av uppvärmningen att fungera med havsvattenvärme och naturgas har ett betydande steg tagits till förmån för miljön. Miljöfaktorer som kan ha ekonomiska konsekvenser är eventuella fukt och mögelproblem liksom vatten och avloppsnätets skick i Haikoenheten Ledningens utlåtande om den interna tillsynen Styrelsen ska i verksamhetsberättelsen redogöra för hur den interna tillsynen och den riskhantering som ingår i denna har ordnats i samkommunen, huruvida man observerat brister i tillsynen under den avslutade räkenskapsperioden och på vilket sätt man har för avsikt att utveckla den interna tillsynen under gällande ekonomiplaneringsperiod. Styrelsen konstaterar att den interna tillsynen ingår i de ledande tjänstemännens ansvarsområden. Den interna tillsynen skall säkerställa att samkommunens verksamhet är ekonomisk och resultatrik, att de uppgifter som ligger till grund för besluten är tillräckliga och tillförlitliga och att man följer bestämmelserna i lag, myndighetsföreskrifter och de olika organens beslut samt att tillgångar och resurser tryggas. Den interna tillsynen ska genomföras i samkommunens lednings, planerings och styrningspraxis. Styrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. Därtill ansvarar alla de organ och tjänsteinnehavare, som beviljats behörighet att disponera över kommunens tillgångar och som fungerar som myndigheter för genomförandet av den interna tillsynen. Den interna tillsynen har ej observerat brister i samkommunens verksamhet. 1.7 Behandling av resultatet och balansering av ekonomin Styrelsen föreslår för samkommunstämman att räkenskapsperiodens överskott för år ,61 ackumuleras på ett vinst och förlustkonto i balansräkningen. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 4

5 1.8 Grundkapitalet Samkommunens medlemskommuner och deras andel i samkommunens grundkapital framgår ur tabellen nedan. Grundkapitalet har under räkenskapsåret utökats med kommunernas betalningar för samkommunens lån. Samkommunens grundkapital och dess fördelning Kommun Andel Grundkapital Ökningar 2011 Grundkapital Borgå 54,08 % , , ,97 Sibbo 16,33 % , , ,44 Lovisa 25,51 % , , ,17 Lappträsk 3,06 % , , ,92 Mörskom 1,02 % , , ,30 Summa 100,00 % , , ,80 Samkommunens grundkapital har under räkenskapsåret ökats med de betalningar som medlemskommunerna gjort för amorteringen av samkommunens lån till kulturenhetens utrymmeslösning, Lundagatan Resultatbaserad finansiering inom yrkesutbildningen Från år 2002 har ett system med resultatbaserad finansiering varit i bruk inom yrkesutbildningen. Detta betyder att en del av finansieringen till utbildningsanordnarna kommer att beviljas på basen av fastställda resultatparametrar. Samkommunens resultatbaserade finansiering uppgår för år 2011 till vilket märkbart förbättrar samkommunens ekonomiska resultat för året. Kriterierna för den resultatbaserade finansieringen har ändrats från år 2011 och samkommunstämman har beslutit att de parametrar som samkommunen följer upp är de samma som ingår i den förnyade modellen. Resultatbaserad finansiering inom yrkesutbildningen från 2011 Priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning graderas på basis av verksamhetens resultat utgående från ett resultatindex för utbildningsanordnaren. Sålunda har 3 % av statens totala finansiering avskilts till en resultatbaserad del. Samkommunen följer upp de nya parametrar som från år 2011 är en del av den resultatbaserade finansieringen. En genomslagskraftsmätare mäter studerandenas sysselsättning, övergång till fortsatta studier, genomströmning och avbrott i studierna. Vid beräkningen av resultatindexet utgör genomslagskraftsmätaren 90 procent, lärarbehörighetsmätaren 7 procent och personalutvecklingsmätaren 3 procent. De fyra bästa femtedelar av de utbildningsanordnarna som ingår i resultatindexberäkningen får resultatbaserad tilläggsfinansiering på basen resultatindexet. Grunden för beräkningen av genomslagskraftsmätaren är de studerande som genomför en yrkesinriktad grundexamen hos en enskild utbildningsanordnare. Antalet studerande under det år som ligger fem år tillbaka i tiden jämfört med det år då finansieringsbeslutet fattas utgör bas. Värdet för mätaren för en enskild utbildningsanordnare baserar sig på de studerandes situation under en uppföljningsperiod på tre och ett halvt år. I samband med beräkningen av genomslagskraftsmätaren indelas de studerande vid uppföljningsperiodens slut i följande fem kategorier: Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 5

6 1) studerande som har avlagt yrkesinriktad grundexamen under uppföljningsperioden och har arbete vid tidpunkten för den sista veckan av uppföljningsperioden (utexaminerad, sysselsatt), 2) studerande som har avlagt yrkesinriktad grundexamen och som under uppföljningsperioden bedriver studier för högskoleexamen eller har avlagt högskoleexamen (utexaminerad, fortsättningsstuderande), 3) studerande som har avlagt yrkesinriktad grundexamen under uppföljningsperioden och inte bedriver studier med sikte på högskoleexamen eller har avlagd högskoleexamen och inte heller har arbete vid tidpunkten för den sista veckan av uppföljningsperioden (utexaminerad, har inte arbete och är inte fortsättningsstuderande), 4) studerande som inte har avlagt yrkesinriktad grundexamen under uppföljningsperioden, men alltjämt bedriver studier som leder till yrkesinriktad grundexamen eller annan examen eller som är sysselsatta vid tidpunkten för den sista veckan av granskningsperioden (outexaminerad, har inte arbete men är studerande), 5) studerande som inte har avlagt yrkesinriktad grundexamen eller någon annan examen under uppföljningsperioden och som inte bedriver studier med sikte på annan examen och inte har arbete vid tidpunkten för den sista veckan av granskningsperioden (outexaminerad, har inte arbete och är inte heller studerande). Vid beräkningen av genomslagskraftsmätaren räknar man ut ett parametervärde, som uttrycker utbildningsanordnarens självständiga påverkan på hur de studerande har placerat sig i respektive grupp. När parametervärdena räknas ut till delas de av utbildningsanordnaren oberoende bakgrundsfaktorerna ett konstant värde. De egenskaper som beaktas som bakgrundsfaktorer har att göra med de studerandenas ålder, modersmål, kön, familjetyp, medeltalet på grundskolans avgångsbetyg samt utbildning som getts i form av specialundervisning. Ändringen gjordes retroaktivt också för år Utexaminerade och sysselsatta: UTVÄRDERING 2010 MÅLSÄTTNING 2011 UTVÄRDERING % 71 % 58 % Utexaminerade fortsättningsstuderande UTVÄRDERING 2010 MÅLSÄTTNING 2011 UTVÄRDERING ,4 % 4 % 3 % Utexaminerad, inte sysselsatt och inte fortsättningsstuderande UTVÄRDERING 2010 MÅLSÄTTNING 2011 UTVÄRDERING ,3 % 12 % 24 % Outexaminerad men studerar eller är sysselsatt UTVÄRDERING 2010 MÅLSÄTTNING 2011 UTVÄRDERING ,6 % 10 % 11 % Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 6

7 Outexaminerad som varken studerar eller arbetar UTVÄRDERING 2010 MÅLSÄTTNING 2011 UTVÄRDERING ,7 % 2 % 4 % Utbildningspersonalens formella behörighet Parametern beskriver hur stor del av lärarna (timlärare i bisyssla inte medräknade) som enligt förordning har formell behörighet att verka som lärare vid yrkesläroanstalter. UTVÄRDERING 2010 MÅLSÄTTNING 2011 UTVÄRDERING ,8 % 60 % 52,5 % Uppdatering av personalens yrkeskunskap Denna parameter innebär att de kostnader som föranleds av uppdatering av personalens yrkeskunskap ställs i relation till alla personalkostnader inom samkommunen (dock inte personalkostnader för läroavtal). Kostnaderna för uppdatering av personalens yrkeskunskap inbegriper alla kostnader som uppstår p.g.a. denna verksamhet, såsom lönekostnader för personer som deltar i utbildning, deltagaravgifter, rese och inkvarteringskostnader, dagtraktamenten. Dessutom inkluderas kostnader för lärarnas arbetslivskontakter och kostnader för upprätthållande av arbetsförmågan. UTVÄRDERING 2010 MÅLSÄTTNING 2011 UTVÄRDERING ,6 % 2 % 1,5 % Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 7

8 2. SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER Förvaltning Till den allmänna förvaltningen hör styrelsen och revisionsnämnden som förtroendevalda organ. Beslutsrätten och delegeringsnivån hölls i stort sätt på tidigare nivå trots den nya, tydligare organisationen, det nya rationellare sättet att organisera utbildningen och de nya resurserna inom utvecklingsarbete, kvalitetssäkring, vuxenutbildning, läroavtalsutbildning och internationell verksamhet. Samkommunen leds av en direktör som har det övergripande ansvaret för samkommunens verksamhet, förvaltning och ekonomi. Till direktörens direkta ansvarsområde har enligt organisationsschemat hört utrymmestjänsterna, den interna servicen, ekonomiförvaltningen och prognostiseringen. För den grundläggande utbildningsverksamhetens verksamhet och ekonomi ansvarar institutets rektor. Rektor har i organisationen det odelade pedagogiska ansvaret gentemot styrelsen. 2.2 Vuxen och läroavtalsutbildning och interna utbildningstjänster (Gunilla Träskelin) Resultatenheten har arbetat för förverkligandet av yrkesinstitutstrategins övergripande målsättningar genom att stärka studerandes förutsättningar för livslångt lärande, bemöta individuella kompetensbehov, förhindra marginalisering, trygga utbildningens tillgänglighet samt stärka förutsättningarna för service och utvecklingsverksamhet för arbetslivet. Resultatenheten har samarbetat med olika aktörer för att främja vuxenutbildningens utveckling. Yrkesinriktad tilläggsutbildning och fortbildning Samkommunen ordnar tilläggsutbildning och fortbildningskurser i enlighet med vad utbildningstillståndet medger. Samkommunen har deltagit i projektet Läroporten i östra Nyland. Projektet upprätthåller Ohjauspiste i Borgå centrum. Via det har samkommunen kunnat marknadsföra sin verksamhet. I oktober deltog samkommunen i ett två dagars evenemang, Öppna kunskapens port, som riktade sig såväl till företag som till allmänheten. Projektet är tvåspråkigt. Service och utbildningsuppgifter för arbetslivet och för små och medelstora företag Enheten ordnar kurser som tillgodoser arbetslivets och ungdomsutbildningens behov. Under hösten inleddes arbetet med att kartlägga behovet av yrkesförarkompetensutbildning i regionen. I samarbete med några företag gjordes en kursplan upp för våren Under verksamhetsåret ordnades kurser i heta arbeten, arbetssäkerhet, första hjälp samt livsmedelshygien. Läroavtalsutbildning Under verksamhetsåret har läroavtal gjorts mellan lämpliga arbetsgivare, studerande och samkommunen då utbildningsformen varit ändamålsenlig för samtliga parter. Under 2011 fick en läroavtalsstuderande sitt avgångsbetyg. Internationell verksamhet Avgående studerande har gjort studieresor inom norden. Internationalism har tagits upp i den dagliga undervisningen. Resultatenheten har bistått vid arrangemang kring studerandes kontakter till utlandet. Kulturenheten har inlett ett samarbete med Střední uměleckoprůmyslová škola i Jihlava Helenín i Tjeckien. Projektet International Center for Art i Borgå gamla tullhus har avslutats. 2.3 Kvalitetssäkring och internt utvecklingsarbete (Frank Backman) Strategiarbete Till den av samkommunstämman i april 2009 godkända strategin för samkommunen och Inveon gjordes inga uppdateringar under år I och med att det verkade uppenbart att samkommunen kommer att upplösas och att upprätthållaren utbyts från och med , bordlades utvecklingsarbetet av strategin. Detta betyder att samkommunens verksamhet kommer att styras av gällande strategi till slutet av år Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 8

9 Kvalitetssäkring Kvalitetssäkringen under år 2011 fokuserades på vidareutvecklandet av rutiner och god praxis beträffande studerandeadministrationen. Det viktigaste var implementeringen av studerandeadministrationsprogrammet Wilmas funktioner i det vardagliga arbetet. Det skapades bl. a. blanketter som är enhetliga för Inveon och på så sätt åstadkom man ett enhetligt, korrekt och logiskt sätt att föra in det nya materialet i studerandeadministrationsprogrammet. Detta utmynnar senare i bl. a. utskrifter, statistik mm. I slutet av år 2011 fattades ett beslut om att gå med i ett av Utbildningsstyrelsen finansierat projekt, där målet är att stödja utbildningsanordnare som befinner sig i det inledande skedet av arbetet med att etablera ett systematiskt kvalitetsarbete och utveckla kvalitetsledningen. Syftet är att förstärka den regionala nätverksbildningen vid utvecklingen av kvalitetsledningen. Med hjälp av nätverken strävar man bl.a. efter att identifiera och sprida goda förfaranden inom kvalitetsledningen samt att öka kunskapen om de nationella och europeiska riktlinjerna i fråga om kvalitetsledningen samt personalens kvalitetskompetens. Samkommunen deltar i ett regionalt nätverksprojekt (LARK Laatua ammatillisen koulutuksen arkeen) tillsammans med de flesta utbildningsanordnare i metropolområdet. Projekttiden är Utvärdering Största delen av de större utvärderingarna under år 2011 gjordes på våren. Utbildningsstyrelsen genomförde en självvärdering av utbildningsanordnare beträffande inlärningsresultat i examina inom byggnadsbranschen Denna självvärdering kompletterade den information om inlärningsresultat som samlats tidigare in för en nationell utvärdering. Självvärderingen gjordes av en mångsidig grupp, i vilken ingick lärare, arbetsplatshandledare, studerande från det tredje läsåret samt företrädare för ledningen. Följande av Utbildningsstyrelsen anordnad enkät var riktad till anordnare av grundläggande yrkesutbildning om stödåtgärder för de studerande samt genomförandet av specialundervisning. Enkäten var riktad till anordnare som inte anvisats särskild utbildningsuppgift inom specialundervisning. Frågorna gällde stödåtgärder och förfaranden som är i bruk för alla studerande i behov av stöd samt för studerande som får specialundervisning. Internt utförde Inveon två enkäter. På våren gjordes till studeranden en omfattande jämställdhets, likabehandlings och trivselenkät, i vilken man ville utreda bl. a. hur väl jämställdhet mellan könen förverkligats vid Inveon samt hur man trivs att studera vid Inveon. Ytterligare riktades en enkät till personalen, där man utredde vilka informationskanaler personalen föredrog att använda. Resultaten från dessa enkäter kommer att fungera som bakgrundsmaterial i samband med planeringen av kommande läsår. 3. ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON 2011 (Solveig Mickels) Samkommunens utbildning för yrkesinriktad grundexamen har sedan varit samlad i en enda läroanstalt, Östra Nylands yrkesinstitut Inveon, vilken utgör ett av samkommunens två resultatområden. Resultatområdets kvalitativa och kvantitativa målsättningar för verksamhetens följer dem som uppgjorts för samkommunen. Yrkesinstitutet är fortfarande en ung organisation och även om de centrala funktionerna som garanterar studerandes och personalens rättsskydd har utarbetats, återstår mycket utvecklingsarbete. Utvecklingsarbetet försvåras av att beslut om den kommande upprätthållarstrukturen ännu inte har fattats. De utvecklingsområden som lider mest av den ovissa situationen är personalutvecklingen, förbättrandet av undervisningen till den del arbetet sammanhänger med undervisningsutrymmena (de nuvarande lokalerna stöder inte en modern pedagogik och försvårar en ökning av den yrkesinriktade specialundervisningen) samt möjligheterna till nytänkande inom studerandevården. Yrkesinstitutets kärnverksamhet är undervisning för yrkesinriktade grundexamina, samt till denna hörande stödfunktioner. Utvecklingsarbetet och den konkreta verksamheten styrs aktivt i enlighet med samkommunens strategi och dess målbeskrivning i samarbetet med resultatenheten 104 UTVECKLING OCH KVALITETSSÄKRING. I gemensam ansökning 2011 annonserades 165 studieplatser. Styrelsen antog, på basis av ansökningens resultat, 145 studerande. Det var väntat att alla platser inte skulle fyllas eftersom yrkesinstitutet satsat på ett brett utbud av studieplatser som gav ungdomarna en reell möjlighet att välja sitt studieområde och motverkade att någon skulle bli helt utan studieplats. Till yrkesstarten antogs 8 studerande. Som under tidigare år förändrades antag Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 9

10 ningsresultatet under sommarmånaderna så att en del antagna föll bort medan nya sökande kunde antas till existerande grupper. Undervisning inom orienterande och förberedande utbildning för grundläggande yrkesutbildning, den s.k. Yrkesstarten, började hösten 2011 inom ett projekt. En person är anställd för undervisning och planering. Dessutom har en del av yrkesinstitutets övriga lärare timläraruppdrag inom yrkesstarten. Yrkesstarten alla studieplatser är alla fyllda. Folkakademins beslut att inte ta in studerande till s.k. 10:e klassen kunde märkas vid antagningen till yrkesstarten och bör beaktas i det fortsatta utvecklingsarbetet. En befattning som skolgångsbiträde/studiecoach inrättades. En person är anställd för ett år och till arbetsuppgifterna hör också utvärdering av behovet och planering av den fortsatta verksamheten. Målet är att kunna erbjuda studerande med särskilda behov ett ökat stöd som handleder dem i att utveckla strategier för att självstyrande klara av studier, elevhemsboende och övergång till arbetslivet. Ett ökande behov av extra stöd är tydligt märkbart. Yrkesinstitutets verksamhet är uppdelad i sex resultatenheter (kostnadsställen) enligt indelningen nedan. 200 GEMENSAMMA KOSTNADER Till resultatenheten hör rektor och institutets lärare i studier som kompletterar yrkeskompetensen (tidigare gemensamma studier). Inom kostnadsstället sköts också andra funktioner som är gemensamma för alla resultatenheter, t.ex. studiehandledning. Undervisningsteknologi Yrkesinstitutets pedagogisk tekniska utrustning för undervisning har uppdateras med flera datorer. Övriga konkreta möjligheter är begränsade i nuvarande lokaler. Ny IKT teknik i undervisningen koordineras med behovet av datorutrustning för användningen av studerandeadministrationsprogrammet Primus och kommunikationsprogrammet Wilma. En viktig del i utvecklingsarbetet är uppdateringen av lärarnas kompetens inom nätundervisning, vilket i första hand sker inom Gynsam projektet. Kompetenshöjningen har inte kunnat genomföras i den utsträckning som ursprungligen planerades. Orsaken kan ligga i att nuvarande utrustning inte motiverar till eller underlättar ibruktagande av nya pedagogiska metoder. Inlärning i arbete Inlärning i arbete är sedan hösten studieveckor (sv) eller 4 sv längre än det minimum lagen stadgar om. Antalet veckor är anpassat till yrkesinstitutets periodindelning och borde genomgå en utvärdering. Att i detta skede göra en omfattande läroplansändring är ändå inte ändamålsenligt, eftersom en koordinering av läroplanerna i den nya upprätthållarstrukturen ändå förväntas vara nödvändig. Enligt principerna för personliga studiestigar kan en studerande individuellt ha mera inlärning i arbete och 9 studerande har under året avlagt sv ute i arbetslivet. Inlärning i arbete är den mest konkreta formen för samarbetet med arbetslivet. Yrkesteam och yrkesprov Under hösten tillsattes fyra yrkesteam för mandatperioden Yrkesteamens uppgift är att övervaka yrkesprovens planering, genomförande och bedömning, att fatta beslut i ärenden som baseras på studerandes anhållan om rättelse av bedömning, samt att fungera som ett diskussionsforum för utbildning och arbetsliv. För utvecklingsarbetet har yrkesinstitutet beviljats ett separat statsunderstöd via utbildningsstyrelsen. Gruppindelning och schemaläggning Enligt verksamhetsplanen skall strukturen ses över men har begränsats till smärre förbättringar. En genomgripande förändring är avhängig av beslut om lokaler och upprätthållarstruktur. 201 INVEON KULTUR Resultatenheten Inveon kultur omfattar artesanutbildning (hantverk och konstindustri: miljöplanering och byggande; planering och tillverkning av föremål/mode) samt bildartesanutbildning (visuell framställning: grafisk Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 10

11 planering; skulptur/smyckekonst) i Inveons lokaler vid Lundagatan 8, i centrum av Borgå. Utbildningen inom miljöplanering och byggande förverkligas som ett försök med utvidgad inlärning i arbete (40 70 studieveckor enligt individuell plan). Antagningen till programmet skedde 2011 i samverkan med husbyggnad inom en ny antagningsenhet, byggnadsteknik. Förhoppningen var att förbättra rekryteringen till studierna i miljöplanering och byggande eftersom utbildningen bedöms vara viktig i och med regionens exceptionellt stora byggnadsbestånd som är kulturhistoriskt betydelsefullt. Tyvärr gav försöket inte det önskade resultatet. Som orsak till att man inte ville välja miljöbyggande och planering uppgav studerande i påfallande stor utsträckning lokaliteterna i Lundagatan 8 samt resorna mellan centrum och Haiko. 202 INVEON TEKNIK Resultatenheten Inveon teknik omfattar utbildningarna inom bilbranschen, logistik samt maskin och metallbranschen i Inveons lokaler vid Edelfeltsstigen 1. Utbildning för kombinationsfordonsförare har inletts hösten 2010 och samarbetet med samkommunens vuxenutbildning inom ramen för kompetens/kunskapscentrum för yrkeschaufförer fördjupas. En bilskolförståndartjänst inrättades och besattes ordinarie från INVEON HUSTEKNIK Resultatenheten Inveon husteknik omfattar utbildningarna inom husbyggnad, el och automation, datateknik och datakommunikation samt husteknik/vvs i Inveons lokaler vid Edelfeltsstigen 1. Utbildningen till ICT montör inleddes hösten 2010 med ny läroplan och till utbildningen antogs studerande också hösten Grupperna är i detta nu små och förutsätter specialarrangemang. Arbetet på passivenergihuset har framskridit så att huset vid årets slut var så gott som färdigt. Antagningen till grundexamen för husbyggare skedde koordinerat med artesanutbildningen i en gemensam antagningsenhet. Under två perioder studerade alla antagna enligt samma läroplan varefter de valde inriktning. Vid valet befäste utbildningen i husbyggnad sin ställning som yrkesinstitutets populäraste utbildning, då så gott som alla antagna valde att utbilda sig till husbyggare. 204 INVEON SERVICE Resultatenheten Inveon service omfattar utbildningarna inom hotell, restaurang och cateringbranschen samt hårbranschen i Inveons lokaler vid Edelfeltsstigen 1. Antagning till frisörutbildning görs vart tredje år och på hösten inledde 16 ungdomar sina studier. Tyngdpunkterna inom kockutbildningen var matproduktion, kundbetjäning, kvalitet, samarbete och ansvar. Frisörutbildningen arbetade marknadsföring, kundbetjäning och trivsel med den avgående gruppen medan grundstudierna var viktigast under höstterminen. Vardera utbildningen erbjuder undervisning i praktiska arbetsuppgifter vilka också är genuina produktions och kundbetjäningstillfällen riktade till studerande, personal och utomstående kunder. 205 INVEON STUDIESOCIALA FUNKTIONER Det övergripande målet för studerandevården i yrkesinstitutet har varit att vidareutveckla det nätverk av stödtjänster som behövs för att erbjuda alla studerande en trygg och likvärdig studiemiljö och därmed öka trivseln och förebygga studieavbrott. I studerandevårdsteamet ingår kurator (ordförande), rektor, studiehandledare, speciallärare och hälsovårdare. En viktig roll i stödet för studeranden spelar grupphandledaren, vilken är en aktiv länk mellan studerande och studerandevårdsteamet. Studerandevården för ungdomar under 18 år sker i nära samarbete med hemmen. Studerandehälsovården handhas av Borgå stad. Under verksamhetsåret fick studerandevårdsteamet tillgång till arbetshandledning i grupp. Teamets medlemmar deltog i ett flertal utbildningar ordnade av regionförvaltningen, utbildningsstyrelsen och social och hälsovårdsbranschens organisationer. Samarbetet med vårdnadshavarna stöds av informations och temakvällar samt utvecklandet av det elektroniska kommunikationssystemet Wilma. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 11

12 Under verksamhetsåret kunde en ökad oro bland yrkesinstitutets studerande märkas, vilket i sin tur ledde till ett större behov av snabba ingripande i akuta situationer. Behovet av ökat stöd i yrkesstudier konstaterades också. Eftersom personresurserna i yrkesinstitutet inte räcker till registrerades inte alla studerande med behov av stöd formellt som specialstuderande. Studerandevården är ett krävande, mångprofessionellt arbete där risken för felbedömningar har vuxit under de senaste åren. Inveon kunde trots detta förverkliga studerandevården i gott samarbete med studerande och vårdnadshavare så, att inget behov av rättelse uppstod. 206 INVEON PROJEKTVERKSAMHET Förutom det fortsatta utvecklingsarbete som karakteriserar yrkesinstitutets verksamhet finns specialområden som kräver extra satsningar. Detta utvecklingsarbete görs ofta i form av externt finansierade projekt. Den egna finansieringen i projekten varierar mellan 8 och 30 %. Under verksamhetsåret har Inveon haft två personer med tidsbundna avtal anställda inom projektverksamheten Flexteam Öst och Gynsam Flexteam Öst erbjöd de konkreta ramarna för studerandes lagstadgade rätt att välja utbildning från mera än en upprätthållares utbud. En del av de utvecklingsuppgifter för vilka det ännu inte funnits resurser, har överförts till det nya projektet Gynsam. Projektet Gynsam utvecklar utbudet och kompetensen inom nätbaserade studier. Målet är att kunna erbjuda studerande möjlighet till två kompletta examina på fyra år, samt att ge studerande som studerar för en examen möjligheter till individuella, fördjupande eller specialiserade studier. Samkommunens styrelse godkände på hösten ett samarbetsavtal enligt vilket gymnasiestuderande kan avlägga bildartesanexamen och yrkesinstitutets studerande ett komplett gymnasiebetyg fr.o.m Undervisningen förutsätter, när den förverkligas, utvecklande av 16 nätbaserade studieveckor inom grafisk planering, vilka också yrkesinstitutets ordinarie studerande kan dra nytta av. Projektet Gynsam har extern finansiering och administreras av Lovisa stad, medan Flexteam Öst helt finansieras av de deltagande utbildningsanordnarna Utbildningsunionen Utbildningsunionen är ett samarbets och utvecklingsprojekt där samkommunen varit projektägare. Den externa finansieringen har upphört. Under året har inte funnits behov av att sammankalla utbildningsunionen till sammanträde Utvecklande av yrkesprov I och med att de nya examensgrunderna har tagits i bruk i alla examina har betydelsen av yrkesprov som utvärderingsmetod ökat. I Inveon är utvecklingsarbetet starkt knutet till utvecklandet av yrkesteamens arbete. Projektet har tillverkat handledningsmaterial och ordnat utbildningar för arbetsplatshandledare samt utvecklat yrkesteamens arbetssätt och rutiner. Projektet har beviljats extern finansiering till slutet av Framgångsrik ung företagare Enligt de nya examensgrunderna skall varje studerande undervisas i entreprenörskap och företagsamhet, minst 5 sv. Dessutom skall erbjudas möjlighet till fördjupade studier genom företagsverksamhet. Projektet lämnade in sin slutrapport vid årsskiftet och erfarenheterna från projektet integreras i undervisningen Försök med utvidgad inlärning i arbete Inveon inledde 2009 ett försök med utvidgad inlärning i arbete. Projektet, som ingår som en del i ett nationellt projekt, finansieras med särskilt statsunderstöd. Projektets mål är att utveckla en modell för yrkesinstitutet som erbjuder studerande personliga studiestigar i enlighet med undervisningsministeriets yrkesinstitutmodell, samt erbjuder arbetslivet ett lokalt anpassat utbildningsutbud. Projektet har beviljats fortsatt finansiering till hösten Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 12

13 4. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS I verksamhetsberättelsen har ovan beskrivits de omständigheter och händelser som inverkat på räkenskapsperiodens resultat och samkommunens ekonomiska ställning. I resultaträkningen nedan beskrivs räkenskapsperiodens resultat och i finansieringsanalysen hur verksamheten har finansierats. Vardera tillsammans med de nyckeltal som beräknas utgående från dem utvisar att samkommunens finansiering har varit tillräcklig. Ur finansieringsanalysen redovisas dessutom för hur investeringar, placeringar och amorteringar på lån finansieras i övrigt, utöver de internt tillförda medlen. Resultaträkning Bokslut 2010 Budget 2011 Bokslut 2011 Verksamhetens intäkter ,87 115,5 Verksamhetens kostnader ,07 93,0 VERKSAMHETSBIDRAG ,80 843,0 ÅRSBIDRAG ,08 966,4 Avskrivningar enligt plan ,47 98,4 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,61 111,2 Resultaträkningens nyckeltal: Resultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 121,3 114,8 119,9 116,1 103,3 Årsbidrag / Avskrivningar, % 240,8 164,3 213,2 168,3 30,7 5. FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Finansieringskalkylen och dess nyckeltal framgår nedan. Sammanfattningsvis kan konstateras att verksamhetens finansiering är tryggad och att årsbidraget täcker de årliga investeringarna och att likviditeten är god. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 13

14 Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland Finansieringskalkyl Bokslut 2010 Budget 2011 Bokslut 2011 Bruksgrad 2011 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel , ,08 966,4 Årsbidrag , ,08 966,4 Extraordinära poster Extraordinära poster, Korrigeringsposter Investeringar , ,95 8,5 Byggnadsinvesteringar , ,87 153,2 Passivenergihuset/Nytt eget projekt (Netto) ,50 119,3 Anskaffning av maskiner och utrustning , ,42 65,9 Nettokassaflöde , ,03 166,8 Finansieringens kassaflöde , ,07 Förändringar i lånen , ,32 Minskning av långfristiga lån , ,18 Minskning av kortfristiga lån 5 513, ,86 Förändring i eget kapital, kommunal betalningsan , ,00 Övriga förändringar i likviditeten , ,75 Förändring i förvaltat kapital och förvaltade me Förändring i omsättningstillgångar 8 849, ,26 Förändring i fordringar , ,73 Förändring i räntefria skulder , ,22 Förändring av kassamedel, verksamheten , ,96 134,2 Förändring av kassamedel Kassamedel , ,56 Kassamedel , ,52 Förändring av kassamedel , ,96 Finansieringskalkylens nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 370,9 212,3 297,2 328,8 46,7 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 175,9 113,7 158,8 143,7 24,1 Låneskötselbidrag 25,9 1,9 2,2 2,2 0,6 Kassamedel (M ) 3,3 2,50 2,15 1,48 0,69 Kassabetalningar 2010 (M ) 4,8 4,7 4,89 4,44 4,36 Likviditet (kassadagar) ,4 158, Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 14

15 6. BALANSRÄKNINGEN OCH DESS NYCKELTAL B A L A N S R Ä K N I N G B A L A N S R Ä K N I N G AKTIVA , PASSIVA , A BESTÅENDE AKTIVA , A EGET KAPITAL , I IMMATERIELLA TILLGÅNGAR , I Grundkapital , II MATERIELLA TILLGÅNGAR , II Över /underskott från tidigar , III PLACERINGAR , III Räkenskapsperiodens resulta , B FÖRVALTADE MEDEL , D FÖRVALTAT KAPITAL , C RÖRLIGA AKTIVA , E FRÄMMANDE KAPITAL , I OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR , I Långfristigt , II FORDRINGAR , II Kortfristigt , IV KASSA OCH BANK , Balansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % 82,6 84,1 77,0 73,9 69,8 Relativ skuldsättningsgrad, % 31,7 31,7 41,9 50,3 66,3 Lånestock (M ) 0,9 1,20 1,46 1,73 1,98 7. BUDGETENS FÖRVERKLIGANDE ENLIGT RESULTATOMRÅDE Verksamheten, dess målsättningar och resultat har beskrivits i textdelen ovan. Verksamhetens inkomster och utgifter framgår ur tabellen nedan. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 15

16 VERKSAMHETSUTGIFTER Budget 2011 Bokslut 2011 Bruksgrad SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER 101 ALLMÄN FÖRVALTNING ,83 85,3 102 INTERN FÖRVALTNING ,02 83,9 103 VUXEN LÄROAVTALS OCH INTERNA UTBILDNINGSTJÄNSTER ,51 84,0 104 UTVECKLING OCH KVALITETSSÄKRING ,11 93,8 105 INTERNA SERVICEFUNKTIONER ,21 86,5 106 FASTIGHETSFUNKTIONER ,26 105,8 107 ÖVRIGA SERVICEFUNKTIONER ,24 26,8 SAMMANLAGT ,18 96,4 2 ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON 200 GEMENSAMMA KOSTNADER ,02 86,2 201 INVEON KULTUR ,33 80,0 202 INVEON TEKNIK ,84 90,9 203 INVEON HUSTEKNIK ,85 91,4 204 INVEON SERVICE ,42 105,9 205 INVEON STUDIESOCIALA FUNKTIONER ,15 82,3 206 INVEON PROJEKTVERKSAMHET ,28 177,7 SAMMANLAGT ,89 90,4 VERKSAMHET SAMMANLAGT ,07 92,3 8. INVESTERINGAR Samkommunens investeringar under år 2011 i form av anskaffning av maskiner och utrustning uppgick till Inveon bygger i egen regi ett passivenergihus för försäljning. 9. AVSLUTNING Bokslutet för år 2011 utgör en god grund för det utvecklingsarbete som har inletts och ställer inga ekonomiska hinder för en kontinuerlig utveckling av verksamheten inom Östra Nylands yrkesinstitut Inveon enligt uppdragna riktlinjer. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 16

17 Förteckning över bokföringsböcker Bokföringsböcker som använts Dagbok Huvudbok Som bokföringsprogram har använts Datronics för kommunal bokföring utarbetade program vilket kompletterats så att det motsvarar affärsbokföring enligt bokföringslagen. VÄRDERINGSPRINCIPER Alla omsättningstillgångar är värderade till direkt anskaffningspris. Alla aktier och andelar har i balansen upptagits till sitt anskaffningspris. Reserveringar har inte gjorts. Principerna för avskrivningar enligt plan har följt tidigare fastställda principer. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 17

18 10 DATERING OCH UNDERSKRIFT Styrelsen har behandlat och godkänt bokslutet i Borgå den 28 februari Magnus Björklund Torolf Bergström Petra Paakkanen Nancy Lökfors Stefan Sandström Ritva Suomalainen Elisabeth Svaetichin Johan Söderberg Bokslutet är uppgjort enligt god bokföringssed. Över utförd revision har getts revisionsberättelse. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 18

19 Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland Resultaträkning Bokslut 2010 Budget 2011 Bokslut 2011 Verksamhetens intäkter ,5 Försäljningsintäkter ,7 Personalintäkter (FPA etc) Avgiftsintäkter ,9 Övriga verksamhetsintäkter ,7 Bidrag Bruksgrad 2011 Ersättningar för prestationer ,1 Verksamhetens kostnader ,0 Löner ,3 Personalbikostnader ,1 Köp av tjänster ,0 Material, förnödenheter ,3 Hyror ,8 Övriga kostnader ,0 VERKSAMHETSBIDRAG ,0 Finansiella intäkter och kostnader ,6 Ränteintäkter och övriga finansieringsintäkter ,4 Räntekostnader och övriga finansieringskostna ,5 Kommunernas betalningsandel för ränta ,3 ÅRSBIDRAG ,4 Extraordinära inkomster Avskrivningar enligt plan ,4 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,2 Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 19

20 B A L A N S R Ä K N I N G B A L A N S R Ä K N I N G AKTIVA , ,93 PASSIVA , ,93 A BESTÅENDE AKTIVA , ,98 A EGET KAPITAL , ,73 I IMMATERIELLA TILLGÅNGAR , ,88 1Programvara , ,88 I Grundkapital , ,80 II MATERIELLA TILLGÅNGAR , ,84 II Över /underskott från tidigare å , ,49 1Mark och vattenområden , ,67 III Räkenskapsperiodens resultat , ,44 2 Byggnader , ,31 D FÖRVALTAT KAPITAL , ,12 3Maskiner och inventarier , ,49 1 Donationsfondernas kapital , ,12 4Halvfärdiga byggnader 0, ,37 2Övrigt förvaltat kapital 0,00 0,00 III PLACERINGAR , ,26 E FRÄMMANDE KAPITAL , ,08 1Aktier och andelar , ,77 I Långfristigt , ,79 2 Stiftelsekapital , ,28 2 Annuitetslån Nordea , ,79 3Fastighets Ab Lundagatan , ,21 II Kortfristigt , ,29 B FÖRVALTADE MEDEL , ,12 1 Annuitetslån Nordea , ,50 1Egna stipendiefonder 480,68 479,48 2Skulder till leverantörer , ,52 2Donationsfonder , ,64 3Övriga skulder , ,46 C RÖRLIGA AKTIVA , ,83 4 Resultatregleringar , ,81 I OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR , ,77 1Centrallager , ,36 2Handlager 1 822, ,41 3Halvfärdiga omsättningstillg ,87 0,00 II FORDRINGAR , ,50 Kortfristiga fordringar , ,50 1 Kundfordringar , ,33 2 Resultatregleringar , ,17 IV KASSA OCH BANK , ,56 Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 20

21 Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland Finansieringskalkyl Bokslut 2010 Budget 2011 Bokslut 2011 Bruksgrad 2011 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel ,4 Årsbidrag ,4 Extraordinära poster Extraordinära poster, Korrigeringsposter Investeringar ,5 Byggnadsinvesteringar ,2 Passivenergihuset/Nytt eget projekt (Netto) ,3 Anskaffning av maskiner och utrustning ,9 Nettokassaflöde ,8 Finansieringens kassaflöde Förändringar i lånen Minskning av långfristiga lån Minskning av kortfristiga lån Förändring i eget kapital, kommunal betalningsan Övriga förändringar i likviditeten Förändring i förvaltat kapital och förvaltade me Förändring i omsättningstillgångar Förändring i fordringar Förändring i räntefria skulder Förändring av kassamedel, verksamheten ,2 Förändring av kassamedel Kassamedel Kassamedel Förändring av kassamedel Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 21

22 Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland VERKSAMHETSUTGIFTER VERKSAMHETSINKOMSTER Bokslut 2010 Budget 2011 Bokslut 2011 Bruksgrad 2011 Bokslut 2010 Budget 2011 Bokslut SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER 101 ALLMÄN FÖRVALTNING ,3 102 INTERN FÖRVALTNING , VUXEN LÄROAVTALS OCH INTERNA UTBILDNINGSTJÄNSTER , UTVECKLING OCH KVALITETSSÄKRING ,8 105 INTERNA SERVICEFUNKTIONER , FASTIGHETSFUNKTIONER , ÖVRIGA SERVICEFUNKTIONER , SAMMANLAGT , ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON 200 GEMENSAMMA KOSTNADER , INVEON KULTUR , INVEON TEKNIK , INVEON HUSTEKNIK , INVEON SERVICE , INVEON STUDIESOCIALA FUNKTIONER , INVEON PROJEKTVERKSAMHET , SAMMANLAGT , VERKSAMHET SAMMANLAGT , Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 22

23 NOTER TILL BOKSLUTET ÅR 2011 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon BYGG NADSÅR ÅLDER Fastighetsförteckning YTA, M² VOLYM. M³ BALANSVÄRDE GRUDFÖR BÄTTRINGAR 2011 PLANENLIG AVSKRIVNING ÅR 2011 BALANSVÄRDE HUVUDBYGGNAD Skolbyggnad, elevhem Flygelbyggnad Elavdelningen Administrationsflygel Auditorium Totalt , , ,72 MATSALSBYGGNAD Sanering, tillbyggnad Totalt , , ,00 BILAVDELNING ,60 0, ,60 BYGGNADSAVDELNING , , ,72 IDROTTSHALL , , ,24 POJKELEVHEM , , ,00 FLICKELEVHEM ,00 900, ,00 MASKIN&METALLTEKNIK , , ,34 REKTORSBOSTAD , ,00 LÄRARBOSTÄDER , ,00 GÅRDSKARLSBOSTÄDER , ,00 VVS HALL , , ,39 SAMMANLAGT ,31 0, , ,00 SAMMANDRAG 2011 IB ÖKNING AVSKRIVNING UB IMMATERIELLA RÄTTIGHETER ,88 0,00 0, ,88 JORD OCH VATTENOMRÅDEN ,67 0,00 0, ,67 BYGGNADER ,31 0, , ,00 HALVFÄRDIGA BYGGNADER , ,37 0,00 0,00 MASKINER OCH INVENTARIER , , , , , , ,42 AVSKRIVNING, BYGGNADER ,31 AVSKRIVNING, MASKINER&INVENTARIER , ,47 Grunderna för avskrivningar enligt plan och fastighetsförteckning Avskrivningarna på förslitning underkastade tillgångar har fastställts i planen för planenliga avskrivningar. Avskrivningstiderna har beraknats enligt den ekonomiska brukstid som uppskattats utgående från anskaffningsutgiften för anläggningstillgangen och anläggningstillgångens karaktär: Uppskattade avskrivningstider och mot dem svarande årliga avskrivningsprocenter och avskrivningsmetoder: Byggnader 30 år / 3,3 % Maskiner och inventarier 5 år / 20 % JORD OCH VATTENOMRÅDEN Dessa består av fastigheten Villa Skandinavien och Lekis i Haiko i Borgå. RNr 1,48 i kvarter 402. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 23