Kvalitetsstrategi för yrkesutbildningen. Förslag ur arbetsgruppsbetänkande

Transkript

1 Kvalitetsstrategi för yrkesutbildningen Förslag ur arbetsgruppsbetänkande

2 På gång (resultatavtal 2011) 40 nya examensgrunder Nya grunder för examensmästarutbildningen Införande av ECVET, i bruk 2012 Utvärderingssystem baserat på yrkesprov och examenstillfällen Digitaliserande av examensgrunderna, Kvalitetsstrategin för yrkesutbildningen (arbetsgrupp) Kvaliteten i läroavtalsutbildningen (arbetsgrupp) Kvalitetshandbok för läroavtalsutbildningen Genomströmningsprogrammet (16 milj)

3 Systematisk kvalitetsledning Systematisk kvalitetsledning på alla aktörsnivåer och i alla utbildningsformer. Styrinstrument utarbetas som stöder kvalitetssäkringen och ger en kontinuerlig kvalitetshöjning inom yrkesutbildningen. Utbildningsanordnaren bör 2015 ha ett fungerande system för kvalitetsledning/verksamheten En auditeringsprocess bör utarbetas och kriterier för kvalitetsledningen som lämpar sig för yrkesutbildning och utbildningsanordnare av olika slag.

4 Systematisk kvalitetsledning Utvärderingen av förutsättningarna för att anordna yrkesutbildning tydliggörs inom kvalitetssäkringen För att stödja målsättningen upprättas kriterier för att utvärdera förutsättningarna för att anordna yrkesutbildning. Dessutom utarbetas elektroniska tjänster för tillstånd att anordna yrkesutbildning, vilket ska bidra till utvärderingen av förutsättningarna för att anordna utbildningen.

5 Finansieringssystemet Finansieringssystemet bör stödja de kvalitativa mål som ställts upp och bidra till en kontinuerlig kvalitetshöjning. Finansieringssystemet för yrkesutbildning görs tydligare, så att finansieringen fastställs på enahanda grunder för alla utbildningsformer. Resultatansvaret ges en något större tyngd inom finansieringen samtidigt som det utarbetas mätinstrument för resultatfinansiering.

6 Informationsarkitektur Styrningen av den yrkesinriktade utbildningen bör på samtliga nivåer utgå från tillförlitlig och mångsidig information som grundar sig på resultat och utvärderingar. För att stödja målsättningen utarbetas det en enhetlig informationsarkitektur som ska stödja styrningen, uppföljningen och beslutsfattandet på området. Kvaliteten på utbildningen bör vara transparent och basera sig på offentliga uppgifter. För att stödja målsättningen offentliggörs bl.a. alla centrala resultat som gäller kvaliteten på utbildningen och dess genomslagskraft.

7 Utvecklingsarbetet! utbildningsanordnarna stöds systematiskt och långsiktigt i olika skeden av kvalitetsutvecklingen med hjälp av självutvärdering, kamratinlärning och - utvärdering, utmärkelser och belöningar. redskap och stödformer utarbetas som bidrar till att utveckla kvalitetsarbetet i olika skeden av kvalitetsutvecklingen. för att utveckla anordnandet av yrkesutbildning och administrationen av den försäkrar man sig bl.a. om undervisningspersonalens, ledningens och förmännens kompetens och att den är tidsenlig. kvalitetsledningen inom yrkesutbildningen anlitar enhetliga principer, förfaranden och processer som gör det lättare att uppnå målsättningarna.

8 Samarbete Kvalitetshöjningen baserar sig på en kontinuerlig utveckling av inlärningen och verksamheten. metoder utvecklas bl.a. för att identifiera och dra nytta av god praxis. samarbetet intensifieras inom kvalitetsledningen med andra utbildningsaktörer och förvaltningsområden i syfte att likrikta förfarandena. Kvalitetsledningen inom yrkesutbildningen förverkligas och utvecklas genom ett aktivt samarbete med aktörer på nationell och internationell nivå.

9 Utveckling av kvaliteten inom läroavtalsutbildningen Förslag ur arbetsgruppsbetänkande

10 Läroavtalsutbildningen, målet för projektet var att 1. fastställa kvalitetskriterier för myndighetsverksamheten vid anordnandet av läroavtalsutbildning 2. lägga fram åtgärdsförslag som tar fasta på läroavtalsutbildningens särdrag och utifrån vilka styrsystemet kan utvecklas med fokus på tydligare och enhetligare administrativa rutiner 3. fastställa fördelningen av ansvar och åtaganden inom lärande i arbetet med avseende på utbildningsanordnaren, arbetsgivaren och den studerande 4. utarbeta förslag till åtgärder varigenom läroavtalsutbildning arrangeras enligt efterfrågan 5. beskriva de ovannämnda förslagens inverkan på lagstiftningen och övriga bestämmelser.

11 Utgångspunkten för kvalitetsutvecklingen är att läroavtalsutbildningen ska ingå i utbildningsanordnarens utbud av yrkesutbildning och dess särdrag tas i beaktande i utbildningsanordnarens strategier. Att utbildningsanordnaren i sin organisation har definierat rutiner, handlingsmodeller, resurser administrationen och styrsystemet för läroavtalsorganisationen status för dem som handhar läroavtalsutbildningen så att de myndighetsuppgifter som fastställs i kvalitetskriterierna kan verkställas och utvecklas.

12 Ramarna för kvalitetsledningen utgörs av beskrivningarna av och kriterierna för de olika momenten av läroavtalsutbildningsprocessen. ansvars- och skyldighetsfördelningen mellan parterna i lärande i arbetet Av att utbildningen anordnas i nätverk - framhäver utbildningsarrangörernas ansvar i fastställandet av ansvars- och arbetsfördelningen.

13 För att främja kvalitetssäkringen och enhetliga rutiner ska systemet enligt styrgruppen göras transparentare systemen för datainsamling och uppföljning ska utvecklas utbildningsanordnarnas studieadministrativa system stöds så att systemen bidrar till datainsamlingen på riksnivå och säkerställer kvaliteten och transparensen informationsbasen för läroavtalsutbildningen ska omfatta samtliga moment i processen

14 Arbetsmarknadsorganisationerna arbetsmarknadsorganisationerna ska utreda hur kollektivavtalen har beaktat utbildningsuppdragens kravnivå och utvecklingen av yrkesfärdigheterna samt eventuella särbestämmelser om praktikanters och läroavtalsstuderandes löner studieförvaltningsmyndigheterna och arbetsmarknadsorganisationerna utreder olika modeller som gör det möjligt att smidigt arbeta på flera olika arbetsplatser under läroavtalsutbildningen och att alla parter förbinder sig i detta i lika hög grad.