Allmän presentation av kriterierna och verkställandet av självvärdering

Transkript

1 Introduktionstillfälle -självvärdering av det system som stöder en fungerande kvalitetsledning och en fortsatt förbättring av kvaliteten Vaasa Allmän presentation av kriterierna och verkställandet av självvärdering Utbildningsråd Leena Koski

2 Självvärdering av kvalitetsledningssystem Resultaten av självvärderingen rapporteras med en Survette förfrågan som verkställs av Utbildningsstyrelsen och i den deltar alla som anordnar yrkesutbildning (189 st.). Introduktionstillfällen för självvärdering av kvalitetsledingssystem arrangeras för ledningen och självärderingens ansvarspersoner 10-11/2015 (6 st.). En guide för självvärdering av yrkesutbildningens kvalitetsledningssystem består av stödmaterial gällande självvärdering. Kvalitetsstrategins stödprojekt och de regionala nätverken stöder också självvärderingen år Självvärderingen verkställs i januari- mars Resultaten offentliggörs i juni På basen av självvärderingen utarbetas en utredning gällande tillståndet för utbildningsanordnarnas kvalitetsledning.

3 Självvärdering av kvalitetsledningssystemen Feedbacksförfrågan (Survette-förfrågan) ställs till utbildningsanordnarna efter hela processen. Utbildningsanordnaren offentliggör utvärderingarnas centrala resultat. Utbildningsanordnaren gör eventuella nödvändiga korrigerand åtgärder som riktar sig mot kvalitetsledningssystemet eller dess funktionsduglighet. Utbildningsanordnaren utarbetar på basen av resultaten av självvärderingen en utvecklingsplan för ett kvalitetsledningssystem och bestämmer om uppföljningsförfarande gällande verkställandet av planen. Utbildningsanordnaren utvärderar utvecklingsåtgärdernas resultat och informerar om dem.

4 Principerna för utarbetande och användning Användarinriktning Kriterierna får inte inskränka på utbildningsanordnarnas möjlighet att välja det system som lämpar sig bäst för verksamhetsmiljön. Grunduppgifternas betoning i kriterier hjälper utbildningsanordnaren att rikta in sig på utvecklingsåtgärder. Förtroende Utbildningsanordnaren ansvarar för dokumentering av verksamheten i enlighet med kriterierna. Verksamhetens öppenhet och transparens Resultaten och processen är offentliga och resultaten lätt tillgängliga. Strävan efter jämn kvalitet och utomordentlighet Kriterierna är laddade till fyra nivåer. Innovativitet, förnyelseförmåga och lärande av andra Kriterierna består också av krav på systemets innovativitet, förnyelseförmåga och lärande av andra.

5 Självvärderingens innehåll Bakgrundsfakta Verkställande av självvärdering Information om utbildningsanordnarens kvalitetsledning och utvärdering av kvaliteten (Om utbildningsanordnarens verksamhet inte uppfyller alla angivna objekt i kriterierna eller angiven verksamhet i enskilda kriterier, görs ingen utvärdering i detta avseende.) Kriterierna för självvärdering gällande yrkesutbildningens kvalitetsledningssystem Kvalitetskultur och kvalitetsledningens helhet Strategiskt ledarskap och styrning av verksamheten Personal och övriga utbildningsaktörer Leena Koski

6 Självvärderingens innehåll 4.1. Kvalitetsledning i fråga om de grundläggande uppgifterna som helhet 4.2. Utbildning som anordnas som grundläggande yrkesutbildning i läroanstaltsform 4.3. Anordnande av fristående examina och förberedande utbildning (grex, yex, syex) 4.4. Läroavtalsutbildning 4.5 Övrig utbildning (orienterande och förberedande utbildning, övrig icke examensinriktad utbildning, verkstadsverksamhet) 4.6. Avgiftsbelagd serviceverksamhet (inkl. arbetskraftspolitisk utbildning, fortbildning) 4.7. Stödtjänster som erbjuds de studerande 4.8. Utvecklings-, handlednings- och stöduppgifter inom specialyrkesläroanstalter Utvärdering och användning av resultat Förbättrande Leena Koski

7 Organisering av självvärdering För självvärdering ges direktiv endast för att trygga resultatens samstämmighet, jämförbarhet, och tillförlitlighet. Valet av personer som ansvarar för organisering och verkställande av självvärdering borde inledas. Inom år 2014 borde tidtabell för utvärdering och deltagare i utvärderingen informeras. Deltagare: I utvärderingen inom olika utvärderingsmoment bör, med tanke på ifrågavarande utvärderingsmoment, representanter från centrala aktörer delta. Utvärderingsmomenten ( ) utvärderas först och resultaten av dem är basen för utvärdering av moment 4.1. Smågrupper: Trygga en täckande representation I utvärderingen av utvärderingsmoment 4.1. borde ledningen för utbildningsanordnaren och respektive utbildningsform, arrangemangsform och representanter för verksamheten delta.

8 Organisering av självvärdering Deltagare: (fortsätter) Representanterna för de studerande bör åtminstone delta i utvärderingsdelen 4 i utvärderingen av utvärderingsmomenten Synsättet hjälper också gällande andra utvärderingsmoment vid fastställandet av nivån på respektive utvärderingsmoment. Representanterna från arbetslivet deltar i utvärdering av grundläggande uppgifter och tar tillsammans med studerande ställning till utvärderingsmomenterna Övriga centrala intressenters och partners ståndpunkter bör tas i beaktande på ett ändamålsenligt sätt.

9 Kriterier Kvalitetsledningssystemet bör också täcka tryggandet av kvaliteten för inlärning på arbetsplatsen. Eftersom kriterierna innehåller ett flertal saker, är inte utvärderingen ett medeltal, utan en utvärdering på basen av gemensamma diskussioner Kriterierna innefattas av principen ständig förbättring (EQAVETreferensram) både övergripande på utbildningsanordnarens nivå och också på respektive utvärderingsobjekts nivå. Också kriterievist granskade, innefattas utvecklade nivåer av ifrågavarande princip. Utbildningsanordnaren bedömer på vilken nivå respektive utvärdering på respektive kriterium befinner sig och ger en total värdering av utvärderingsobjektet på skala: Saknas Har påbörjats Under utveckling Väl utvecklat Leena Koski

10 Kriterier Kriteriets olika nivåer är kumulativa och därför inte alltid på en lägre nivå än företedda krav vid förflyttning till följande nivå. Dokumentering för systemets funktionsduglighet och ständiga förbättring förutsätts åtminstone under tre års tid. Endast ett centralt yrkesprov med ett eventuellt externt utvärderingsbesök av utbildningsanordnaren presenterar mer täckande prov på grunden för utvärderingen Under utveckling: kvalitetsledningens tillvägagångssätt bildar ett funktionerande system kvalitetsledningssystemet täcker till centrala delar utbildningsanordnarens basuppgifter och på ett ändamålsenligt sätt utvecklingen av verksamheten intressenter och partner deltar kvalitetssäkring och utvecklande av kvaliteten. Man har något slags dokumentering för säkerställer kvalitetsledningssystemets efektivitet vid utvecklande av verksamheten. Leena Koski

11 Kriterier Skapande av kvalitetskulturen stöds med ett systematiskt utvecklande av kvalitetslednings- och utvärderingskompetens Organisationen har en gemensam syn på hur utbildningens kvalitet ska säkerställas och förbättras samt att utvecklandet av verksamheten grundar sig på den kvalitetskulturen som finns. Väl utvecklat: Tillvägagångssätten för kvalitetsledningen bildar ett övergripande och dynamiskt system Kvalitetsledningssystemet täcker alla utbildningsanordnarens funktioner och nivåer samt stöder på basen av utbildningsanordnarens utbildningspolitiska mål, på ett utmärkt sätt uppnåendet av egna strategiska mål Det finns dokumenten på tillämpning av metoder på gemensamt överenskomna sätt i olika funktioner, enheter och nivåer Skapande av kvalitetskulturen stöds med ett systematiskt utvecklande av kvalitetslednings- och utvärderingskompetens. En tydlig och fortgående dokumentering av effektiviteten finns. Leena Koski

12 Kriterier En etablerad kvalitetskultur stöder på ett utmärkt sätt utbildningsanordnarens verksamhet och utvecklandet av den I utarbetandet och verkställandet av kvalitetsledningssystemet deltar personal, studerande och övriga intressenter och partner på ändamålsenliga sätt som stöder uppnåendet av målen Kvalitetsledningssystemet täcker metodernas utvärdering och förbättring av tillämpningen För kvalitetsledningssystemets effektivitet gällande utvecklandet av verksamheten finns tydlig och fortgående dokumentering. Leena Koski

13 Exempel på användning av kriterier Kunder: Utbildningsanordnaren besluter vilka som är de mest centrala kunderna och hurudana tjänster och produkter man erbjuder dem. Ledningen, kompanjonerna enligt det sätt som utbildningsanordnaren bestämmer Dokumentering: Dokumentering av kvalitetsledningssystemets producerade kunskap borde göras på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt. Dokumentering: Dokumentering är utbildningsanordnarens evidens på att utbildningsanordnarens verksamhet uppfyller kriteriets kännetecken på den nivå som utvärderas. På ändamålsenliga sätt: I kriterierna granskas ändamålsenlighet i förhållande till ställda mål m.a.o. till exempel hur metoden som valts främjar uppnåendet av målen. Metodernas samstämmighet: Utbildningsanordnaren preciserar hur samstämmig organisationens verksamhet borde vara t.ex. på olika enheter eller utbildningsbranscher med iakttagande av normerna.

14 Resultat av självvärdering gällande pilotering Allmän nivå är litet under skalan Utvecklande. Av utvärderingsområden fick kvalitetskultur och kvalitetsledningens helhet det lägsta betyget och dess underkapitel kvalitetsledningens transparens och kommunikation (oftast har påbörjats ). Information om kvalitetsledning ges närmast endast till personalen annars så är informationen till alla parter inte systematisk, vilket borde ha uppfyllts för att verksamheten skulle ha varit under utveckling. Den bästa bedömningen fick strategiskt ledarskap och styrning av verksamheten och dess understycke 2.9 riktande av resurser Bästa betyg fick strategiskt ledarskap och styrning av verksamheten och dess underkapitel 2.9 riktning av resurser. Allmänt taget gav de stora yrkesläroanstalterna bättre betyg åt sig själva än små som specialiserat sig inom ett visst område. I de externa utvärderingarna fick dessutom utvecklingobjekten allmänt om utvärderingsdelarna betyget (5) och förbättrande betyget (6)