Linjedragningar för UKM:s kvalitetsgrupp Verkställande av självvärdering av kvalitetssystemen och presentation av kriterierna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Linjedragningar för UKM:s kvalitetsgrupp Verkställande av självvärdering av kvalitetssystemen och presentation av kriterierna"

Transkript

1 Arbetsseminarium i Vasa Kompetens i självvärdering av kvalitetssystemen Vasa kl Linjedragningar för UKM:s kvalitetsgrupp Verkställande av självvärdering av kvalitetssystemen och presentation av kriterierna Undervisningsrådet

2 Seminariets syften Stöda verkställandet av självvärderingarna och främja självvärderingarnas pålitlighet. Öka deltagarnas gemensamma syn gällande tolkningen av kriterierna. Dela med sig av sina erfarenheter gällande verkställande av självvärdering, speciellt gällande användning av kriterier. Informera om de centrala priciperna i och genomförandet av den externa valideringen. Informera om publicering av resultaten av självvärdering samt rapportering av bedömning. Introduktionstillfället genomförs i form av ett statligt stött projekt. Möjligt att följa med och kommentera via fjärruppkoppling.

3 Utvärdering och tidtabell för kvalitetssystemen Utvärdering UKM:s brev , 13/591/2014 till utbildningsanordnarna, Utbildningsstyrelsen och Karvi Resultaten används i utvecklingen av yrkesutbildningens kvalitetssystem på den nationella och lokala/utbildningsanordnarens nivå. Resultaten av utvärderingarna används också som ett av bakgrunds materialen i reformprocesserna för yrkesutbildningens tillstånd att anordna utbildning. Har inverkat på tidtabellen. Självvärdering i form av kriterier klo Resultaten förs till Survette-systemet. Den externa valideringen m.a.o.utvärderingsbesöken under tiden Publicering av resultaten av självvärderingen samt de preliminära resultaten av utvärderingen 6/2015 kommer på utbildningsstyrelsens sidor. Utarbetande av utvärderingsrapport senast

4 Aktörer Utbildnings- och kulturministeriet Kvalitetsgruppen fungerar som ledningsgrupp. Utbildningsstyrelsen Karvi Utbildningsanordnarna samt representanter för personal, studerande och externa intressenter som deltar i deras självvärderingar Externa utvärderare som deltar i validering. Karvi och Utbildningsstyrelsen väljer tillsammans. Val av utvärderare12/2014-1/2015. Introduktionsdag för utvärderare 9.2. Förberedande dag för huvudutvärderare ordnas i slutet av mars.

5 Självvärdering Utbildningsstyrelsen svarar för självvärderingen. Introduktionstillfällen gällande kvalitetssystem arrangerades för ledningen och självvärderingens ansvarspersoner 10-11/2014 (6 st.). Introduktionstillfälle gällande kriterier Uleåborg, Vasa och HDO Stödprojekt för kvalitetsstrategin och regionala nätverk stöder också självvärderingen år En guide gällande självvärdering av yrkesutbildningens kvalitetssystem består av stödmaterial för självvärdering. Kriterier för utvärdering av kvalitetssystem. Båda finns på både finska och svenska. tuki.

6 Självvärdering Resultaten av självvärdering rapporteras med en Survette förfrågan i vilken alla utbildningsanordnare deltar. Lösenord för Survette-förfrågan har sänts till alla utbildningsanordnare för grundläggande yrkesutbildning och är senast på väg till fortbildningsanordnarna Utbildningsanordnaren kan dela ut lösenord enligt eget tycke och föra in resultaten Survette-systemet i olika skeden. (Noggrannare anvisningar finns i början av förfrågan). Utbildningaanordnaren kan skriva ut sina svar i pdf-form (anvisningar finns i förfrågan). Varje utbildningsanordnare fyller endast i en Survette-förfrågan. Information ges av: Frågor gällande innehållet Tekniskt stöd

7 Deltagande i självvärdering I utvärdering av olika utvärderingspunkter bör representanter för centrala aktörer delta i respektive utvärderingspunkt på ett ändamålsenligt sätt. Utvärderingspunkterna ( ) utvärderas först och resultaten från dem utgör basen för utvärdering av punkt 4.1. I utvärdering av punkt 4.1. borde ledningen för utbildningsanordnaren och representanter för respektive utbildningsform, arrangemangsform och verksamhet delta. Representanter för de studerande bör åtminstone delta i utvärderingsområdet 4, punkterna Åsikterna hjälper också de övriga utvärderingsområdena vid definieringen av nivån enligt respektive utvärderingskriterium. Arbetslivets representanters deltagande i utvärdering av basuppgifter och i övrigt beaktande av en åsikt på motsvarande sätt som de studerandes åsikter. Övriga centrala intressenters och partners åsikter bör tas i beaktande på ett ändamålsenligt sätt.

8 Innehållet i självvärderingen Bakgrundsuppgifter Information om de grupper som deltagit i utvärdering En allmän beskrivning av utbildningsanordnarens kvalitetsstyrning och utvärdering Om utbildningsanordnarens verksamhet inte täcker all verksamhet som förfrågan innefattar, lämnas den obesvarad i detta avseende. Vid punkten för varje kriterium utvärderas utbildningsanordnarens situation på skala: 1= saknas 2= har påbörjats 3= under utveckling 4= väl utvecklat I slutet av förfrågan antecknas namn och ställning på alla som deltagit (listan kan kopieras) För varje utvärderingspunkt beskrivs en uppskattning av situationen för utbildningsanordnaren och ett bevis som stöder den.

9 Extern validering Karvi och utbildningsstyrelsen genomför tillsammans. Till extern validering väljs ca15 % av utbildningsaordnarna (35 st.) på basen av resultaten av självvärderingarna. På basen av självvärderingarna grupperas utbildningsanordnarna och ca var femte utbildningsanordnare tas till extern utvärdeting så att 35 utbildningsanordnare kommer med. Utbildningsanordnarna får information om uttagning till extern utvärdering senast Utvärderingsbesöken pågår alltifrån en dag till 1,5 2 dagar. Utvärderingsgruppens storlek är 3-4 utvärderare, större kan bestå av 6. Extern utvärdering grundar sig på det material som man fått fram via självvärderingarna och som urvalsuppgifter i form av information som erhållits under utvärderingsbesöken. En muntlig feedback som avslutning på besöket och en kort skriftlig rapport.

10 Publicerande av självvärderingens resultat Resultaten av självvärderingen publiceras enligt respektive utbildningsanordnare och enligt respektive utvärderingspunkt (1-3) och (5-6). I utvärderingspunkt 4 publiceras också resultaten från underpunkterna ( ) samt den totala utvärderingen av självvärderingen i punkt 4 som utbildningsanordnaren gett. Om utbildningsanordnaren inte gör någon självvärdering, publiceras också det resultatet. Resultaten av självvärderingen publiceras på Utbildningsstyrelsens nätsidor. Resultaten används i utvecklande av kvalitetsstyrning på nationell nivå.

11 Utbildningsanordnarnas åtgärder efter utvärdering Feedbacksförfrågan (Survette-förfrågan) ställs till utbildningsanordnarna efter hela processen. Utbildningsanordnaren publicerar utvärderingarnas centrala resultat. Utbildningsanordnaren gör eventuellt de korrigerande åtgärderna som krävs i kvalitetssystemet eller åtgärder som inriktar sig på funktionsdugligheten Utbildningsanordnaren utarbetar på basen av resultaten av självvärderingen en utvecklingsplan för kvalitetssystemet och besluter om ett tillvägagångssätt för uppföljning av planens genomförande Utbildningsanordnaren bedömer utvecklingsåtgärdernas prestanda och informerar om resultaten.

12 Principer för utarbetande och användande av kriterier Användarinriktning Kriterierna får inte begränsa utbildningsanordnarnas möjlighet att välja ett system som lämpar sig bäst för verksamhetsmiljön. En markering av basuppgifterna i kriterierna hjälper utbildningsanordnaren att inrikta sig på utvecklingsåtgärderna. Förtroende Prov på en verksamhet enligt kriterier ansvarar utbildningsanordnaren för. Verksamhetens öppenhet och transparens Resultaten och processen är offentliga och lättillgängliga. Strävan efter en jämn kvalitet och förträfflighet Kriterierna är utarbetade i fyra nivåer. Innovation, förmågan att förnya sig och lärande av andra Kriterierna består också av krav på systemets innovation, förmåga att förnya sig och lärande av andra.

13 Kriterierna för självvärdering av yrkesutbildningens kvalitetssystem Utvärderingspunkter: 1. Kvalitetskultur och kvalitetsstyrningens helhet 2. Uppskattning enligt kriterier (saknas, har påbörjats, under utveckling, väl utvecklat) Helhetsbedömning (saknas, har påbörjats, under utveckling, väl utvecklat) Utvärdering av egen situation enligt utvärderingspunkter Yrkesprov som stöder utvärdering 2. Strategiskt ledarskap och verksamhetsstyrning 3. Personal och övriga utbildningsaktörer 4. Kvalitetsstyrning av basuppgifter och funktioner som stöder dem 5.Utvärdering och användning av resultat 6. Förbättring

14 Kriterierna för självvärdering av yrkesutbildningens kvalitetssystem Utvärderingspunkt 4 underpunkter: 4.1 Basuppgifternas kvalitetsstyrning som helhet Utvärdering enligt kriterier (saknas, har påbörjats, underutveckling, väl utvecklat) Helhetsbedömning (saknas,inledande,utvecklande, avancerad) Utvärdering av egen situation enligt respektive bransch Yrkesprov som stöder utvärdering 4.2 Utbildning som arrangeras som yrkesutbildning i läroanstaltsform 4.3 Arrangerande av yrkesprovsexamen och förberedande utbildning för den (ge, ye, sye) 4.4 Läroavtalsutbildning 4.5 Övrig utbildning (förberedande och orienterande, övrig inte examensinriktad utbildning, verkstadsverksamhet) 4.6 Avgiftsbelagd serviceverksamhet 4.7 Stödtjänster som erbjuds studerande 4.8 Yrkesinriktade specialläroanstalters utvecklings- väglednings- och stödtjänster i specialundervisningen

15 Allmänt om kriterier Kriteriernas olika nivåer är kumulativa och således inte alltid på en lägre nivå än framförda krav vid förflyttning till följande nivå. Yrkesprov: Ett yrkesprov är utbildningsanordnarens presenterade evidens för att utbildningsanordnarens verksamhet uppfyller de kännetecken som förutsätts i kriterierna på den nivå som utvärderas. Endast ett centralt bevis och ett eventuellt externt utvärderingsbesök av utbildningsanordnaren Bevis för systemets funktionsduglighet och kontinuerliga förbättring förutsätts i allmänhet under minst tre års i det avancerade skedet. Kvalitetssystemet bör också täcka garanterandet av kvaliteten för inlärning som sker på arbetsplatsen. Då kriterierna består av flera komponenter, är uppskattningen inte något medeltal, utan en uppskattning som utformats på basen av en gemensam diskussion. Kriterierna innefattar principen för fortgående förbättring (EQAVETreferensram) samt övergripande på utbildningsanordnarens nivå och också på respektive nivå för utvärderingsobjekten och också på avancerad nivå.

16 Inledande nivå Kvalitetsstyrningens tillvägagångssätt täcker en del av organisationensfunktionerna. Kvalitetsstyrningen är endast till en del kopplad till styrningssystemet. Kvalitetsstyrningens mål och ansvar är oklara. Det finns brister i systematik, omfattning och dokumentering. De studerandes och intressenternas deltagande är sporadiskt eller individuellt skiftande. Man samlar systematiskt enstaka utvärderings-, feedbacks- och resultatuppgifter på vilka man reagerar. Det finns i någon mån prov på utvecklande av tillvägagångssätt.

17 Utvecklande nivå Kvalitetsstyrningens tillvägagångssätt bildar ett funktionerande system. Kvalitetssystemet täcker till väsentliga delar utbildningsanordnarens basuppgifter och på ett ändamålsenligt sätt utvecklandet av verksamheten Ledningen styr kvalitetskontroll och kvalitetsutveckling och kvalitetsstyrningen hör rätt väl ihop med en del av ledarsystemet. Intressenter och partner deltar i kvalitetskontroll och utveckling. Bildande av kvalitetskultur stöds med systematiskt utvecklande av kvalitetsstyrnings- och utvärderingskompetens. Organisationen har en gemensam syn på hur utbildningens kvalitet kontrolleras och förbättras och utvecklandet av verksamheten baserar sig på en befintlig kvalitetskultur. På basen av självvärdering, nationell och övrig utvärdering samt resultats- och feedbacksinformation har utvecklingsåtgärder inletts. Bevis för kvalitetssystemets effekt i utvecklingen av verksamheten finns i någon mån.

18 Avancerad nivå Kvalitetsstyrning är en väsentlig del av ledarskapssystemet. Kvalitetsstyrningens tillvägagångssätt bildar ett övergripande och dynamiskt system. Kvalitetssystemet täcker alla utbildningsanordnarens funktioner och nivåer och stöder på ett utomordentligt sätt uppnåendet av målen på basen av utbildningsanordnarens utbildningspolitiska syften. Det finns prov på tillämpning av tillvägagångssätt på gemensamt överenskomna sätt gällande olika funktioner, enheter och nivåer. Bildande av kvalitetskultur stöds genom ett systematiskt utvecklande av kvalitetsstyrnings- och utvärderingskompetens och om dess effekt finns klara och kontinuerliga tecken. En etablerad kvalitetskultur stöder på ett utomordentligt sätt utbildningsanordnarens verksamhet och utvecklandet av den.

19 Avancerad nivå Personal, studerande och övriga intressenter och partner deltar i utarbetandet och genomförandet av kvalitetssystemet på ändamålsenliga sätt för att stöda uppnåendet av målen. Kvalitetssystemet täcker tillvägagångssätten och deras tillämpning av utvärdering och förbättring. Det finns klara och kontinuerliga bevis för kvalitetssystemets effekt i utvecklingen av verksamheten.

20 Exempel på användning av kriterier Kunder: Utbildningsanordnaren besluter vilka som är de väsentligaste kunderna och hurudana tjänster eller produkter som erbjuds dem. Ledningen, samarbetspartner på det sätt som utbildningsanordnaren besluter Dokumentering: Dokumenteringen av kvalitetssystemet och informationen som det producerat borde göras systematiskt och på ett ändamålsenligt sätt. På ändamålsenliga sätt: I kriterierna granskas ändamålsenlighet i förhållande till ställda mål, m.a.o. exempelvis på hur tillvägagångssättet som valts, främjar uppnåendet av målen. Tillvägagångssättens enhetlighet: Utbildningsanordnaren definierar hur enhetlig organisationens verksamhet bör vara, t.ex. vid olika enheter eller utbildningsbranscher med beaktande av normerna.

Allmän presentation av kriterierna och verkställandet av självvärdering

Allmän presentation av kriterierna och verkställandet av självvärdering Introduktionstillfälle -självvärdering av det system som stöder en fungerande kvalitetsledning och en fortsatt förbättring av kvaliteten Vaasa 31.10.2014 Allmän presentation av kriterierna och verkställandet

Läs mer

Utvecklande av kvalitetsledningssystem på basen av utvärderingsresultat

Utvecklande av kvalitetsledningssystem på basen av utvärderingsresultat Arbetsseminarium: Från utvärdering till utveckling Utvecklande av kvalitetsledningssystem på basen av utvärderingsresultat Undervisningsrådet Leena Koski www.oph.fi leena.koski@oph.fi Basuppgifter Arbetsseminarium:

Läs mer

Identifiering och delning av goda modeller Introduktion till eftermiddagens arbete Bakgrundsmaterial

Identifiering och delning av goda modeller Introduktion till eftermiddagens arbete Bakgrundsmaterial Identifiering och delning av goda modeller Introduktion till eftermiddagens arbete Bakgrundsmaterial Undervisningsråd Leena Koski Organisationer som deltar i arbetsseminariet ABB Oy Ammatillinen erikoisoppilaitos

Läs mer

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV Föreskrifter och anvisningar 2012:41 Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2012:41 ISBN 978-952-13-5273-7(häft.) ISBN 978-952-13-5274-4

Läs mer

Bilaga 1. Begrepp Bra praxis Evidens Extern auditering Extern utvärdering Förutsättningar för anordnande av utbildning

Bilaga 1. Begrepp Bra praxis Evidens Extern auditering Extern utvärdering Förutsättningar för anordnande av utbildning Bilaga 1. Begrepp I denna bilaga har samlats de i kriteriet använda centralaste begreppen närmast gällande kvalitetsledning vid yrkesutbildning. En del begrepp har definierats med den av Finlands Standardiseringsförbund

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

Åtgärdsprogrammet för utvecklingen av undervisnings- och handledningspersonalens kunnande

Åtgärdsprogrammet för utvecklingen av undervisnings- och handledningspersonalens kunnande ANSÖKNINGSMEDDELANDE 1 (5) Anordnare av yrkesutbildning Uppstart av nätverksprojekt kring utveckling av undervisnings- och handledningspersonalens kunnande som stöd för genomförandet av reformen av yrkesutbildningen

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Redovisningstjänster BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.1.2007 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Redovisningstjänster BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.9.2006 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 25 mars 2015 246/2015 Lag om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning Utfärdad i Helsingfors den 20 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016

SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016 SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016 I Examens delar och uppbyggnad ------------------------------------------------------------------------------------- 3 II Krav på yrkesskicklighet

Läs mer

BLANKETT 1. DE EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT ANORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH YRKESINRIKTAD TILLÄGGSUTBILDNING

BLANKETT 1. DE EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT ANORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH YRKESINRIKTAD TILLÄGGSUTBILDNING BLANKETT 1. DE EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT ANORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH YRKESINRIKTAD TILLÄGGSUTBILDNING Tabell 4. Grunduppgifter för ekonomin och utbildningsverksamheten inkl. en

Läs mer

I punkten uppges kontaktuppgifter för den person som kan kontaktas i fråga om uppgifterna på blanketten.

I punkten uppges kontaktuppgifter för den person som kan kontaktas i fråga om uppgifterna på blanketten. IFYLLNADSANVISNINGAR 1(5) Basuppgifter 20.9.2016 FOLKHÖGSKOLOR På blanketten samlas uppgifter om antalet studerandeveckor som grund för statsandelsfinansiering för den utbildning som lyder under lagen

Läs mer

MästarePLUS regler 1 MästarePLUS-tävlingens regler, godkända 10.10.2012

MästarePLUS regler 1 MästarePLUS-tävlingens regler, godkända 10.10.2012 MästarePLUS regler 1 MästarePLUS-tävlingens regler, godkända 10.10.2012 Innehållsförteckning 1. TÄVLINGENS SYFTE... 4 1.1. Allmänt... 4 1.2. Syfte... 4 1.3. Etiska regler och värderingar... 4 2. TÄVLINGSSYSTEMET...

Läs mer

Hörandetillfälle för medborgarinstituten. Helsingfors Annika Bussman

Hörandetillfälle för medborgarinstituten. Helsingfors Annika Bussman Hörandetillfälle för Helsingfors 22.10.2014 Annika Bussman Förnyandet av strukturer inom andra stadiets utbildning och fri bildning Grundar sig på hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin samt

Läs mer

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Data och finansiering BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.1.2011 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

Centrala beredningar i anslutning till finansierings- och strukturreformen

Centrala beredningar i anslutning till finansierings- och strukturreformen Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

INNeHÅLLSFFÖTeCKNINg 1. TÄVLINgeNS SYFTe... 4 2. TÄVLINgSSYSTeMeT... 5 3. ANMÄLNINg... 5 4. TÄVLINgSArrANgeMANg... 6

INNeHÅLLSFFÖTeCKNINg 1. TÄVLINgeNS SYFTe... 4 2. TÄVLINgSSYSTeMeT... 5 3. ANMÄLNINg... 5 4. TÄVLINgSArrANgeMANg... 6 MästarePLUS regler INNEHÅLLSFFÖTECKNING 1. TÄVLINGENS SYFTE... 4 1.1. Allmänt... 4 1.2. Syfte... 4 1.3. Etiska regler och värderingar... 4 2. TÄVLINGSSYSTEMET... 5 2.1. Mästare- och MästarePLUS-finaler...

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34 YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN Föreskrift 38/011/2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:34 INNEHÅLL I Uppbyggnaden av yrkesexamen för arbete som teamledare och delarna i examen-----------

Läs mer

För att skapa frågeformulär krävs det att personen har rättigheter som AIPAL-användarens ansvariga användare.

För att skapa frågeformulär krävs det att personen har rättigheter som AIPAL-användarens ansvariga användare. BRUKSANVISNING FÖR AIPAL 3.2.2015 1 ( 7 ) Till examensarrangörens ansvariga användare av AIPAL ATT SKAPA FRÅGEFORMULÄR BEGREPP I denna anvisning informeras om hur examensarrangörerna tar nationella responsfrågor

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Kvalitetssäkring på universitet i Finland och på Åbo Akademi. Henrik Saxén Åbo Akademi

Kvalitetssäkring på universitet i Finland och på Åbo Akademi. Henrik Saxén Åbo Akademi Kvalitetssäkring på universitet i Finland och på Åbo Akademi Henrik Saxén Åbo Akademi Europeisk utveckling Bolognaprocessen: Officiell målsättningen inte att skapa ett homogent utbildningssystem utan jämförbarhet

Läs mer

Kvalitetsstrategi för yrkesutbildningen. Förslag ur arbetsgruppsbetänkande

Kvalitetsstrategi för yrkesutbildningen. Förslag ur arbetsgruppsbetänkande Kvalitetsstrategi för yrkesutbildningen Förslag ur arbetsgruppsbetänkande På gång (resultatavtal 2011) 40 nya examensgrunder Nya grunder för examensmästarutbildningen Införande av ECVET, i bruk 2012 Utvärderingssystem

Läs mer

Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser.

Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Denna deklaration ligger i linje med den europeiska visionen

Läs mer

Specialyrkesexamen i företagsledning

Specialyrkesexamen i företagsledning Specialyrkesexamen i företagsledning Specialyrkesexamen i företagsledning De som har avlagt specialyrkesexamen i företagsledning har den kompetens i strategisk företagsledning och de insikter i företagsledning

Läs mer

KVALITETSLEDNING I ANSLUTNING TILL LÄROAVTALSUTBILDNING

KVALITETSLEDNING I ANSLUTNING TILL LÄROAVTALSUTBILDNING KVALITETSLEDNING I ANSLUTNING TILL LÄROAVTALSUTBILDNING Rekommendation för läroavtalsutbildning Utvärdering 1/2003 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen Ombrytning: Layout Studio Oy/Marke Eteläaho

Läs mer

Grunderna för planen för småbarnspedagogik Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen

Grunderna för planen för småbarnspedagogik Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen Grunderna för planen för småbarnspedagogik 24.11.2016 Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen Från barndagvård till småbarnspedagogik Beredningen, förvaltningen och styrningen av lagstiftningen om barndagvård

Läs mer

Kompetensbaserad utbildningrevidering av grunderna för yrkesinriktade grundexamina och övriga föreskrifter. Helena Öhman undervisningsråd

Kompetensbaserad utbildningrevidering av grunderna för yrkesinriktade grundexamina och övriga föreskrifter. Helena Öhman undervisningsråd Kompetensbaserad utbildningrevidering av grunderna för yrkesinriktade grundexamina och övriga föreskrifter Helena Öhman undervisningsråd (TUTKE 2) RP 20.3.2014 Kompetensinriktning Utgår från arbetslivet

Läs mer

Hörandetillfälle för folkhögskolor. Helsingfors 22.10.2014 Annika Bussman

Hörandetillfälle för folkhögskolor. Helsingfors 22.10.2014 Annika Bussman Hörandetillfälle för folkhögskolor Helsingfors 22.10.2014 Annika Bussman Förnyandet av strukturer inom andra stadiets utbildning och fri bildning Grundar sig på hållbarhetsunderskottet i den offentliga

Läs mer

Utbildningsstyrelsen 2007. Edita Prima Oy. Helsingfors 2007. ISBN 978-952-13-3136-7 (häft.) ISBN 978-952-13-3137-4 (pdf)

Utbildningsstyrelsen 2007. Edita Prima Oy. Helsingfors 2007. ISBN 978-952-13-3136-7 (häft.) ISBN 978-952-13-3137-4 (pdf) AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA 2006 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA 2006 ANVISNING 2/440/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen 2007 Edita Prima Oy Helsingfors 2007 ISBN 978-952-13-3136-7

Läs mer

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 31.1.2013

Läs mer

UTBILDNINGSSTYRELSEN 1.3.2011 WERA webb-rapporteringstjänsten. Gymnasieutbildning, yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning

UTBILDNINGSSTYRELSEN 1.3.2011 WERA webb-rapporteringstjänsten. Gymnasieutbildning, yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning UTBILDNINGSSTYRELSEN 1.3.2011 WERA webb-rapporteringstjänsten TIDTABELL FÖR STATISTIKEN I WERA ÅR 2011 1. NYBÖRJARPLATSER, yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning Nybörjarplatser - Uppgifterna om nybörjarplatserna

Läs mer

2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten,

2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten, 1 of 8 21/03/2011 11:29 Finlex» Lagstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 1998» 6.11.1998/811 6.11.1998/811 Beaktats t.o.m. FörfS 203/2011. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Förordning

Läs mer

Strategiska riktlinjer för livslång vägledning Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2011:15

Strategiska riktlinjer för livslång vägledning Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2011:15 Strategiska riktlinjer för livslång vägledning Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2011:15 Vejlederseminarium på Färöarna 7.5.2012 Carola Bryggman Regionförvaltningsverkens

Läs mer

Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan

Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan Utbildningsturné Hösten 2010 FPA Ny betoning inom den lagstadgade verksamheten (Sata-kommittén 26.5.2009 => riktlinjer)

Läs mer

ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization)

ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization) ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization) Inom ramen för ISO utvecklas fortgående system för att underlätta samarbetet mellan organisationer men även förbättra t.ex. konsumenters möjlighet

Läs mer

FÖRESKRIFT 70/011/2000 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA OCH INGÅENDE AV AVTAL

FÖRESKRIFT 70/011/2000 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA OCH INGÅENDE AV AVTAL FÖRESKRIFT 70/011/2000 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA OCH INGÅENDE AV AVTAL AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA OCH INGÅENDE AV AVTAL UTBILDNINGSSTYRELSEN 2001 1 Oy Edita Ab Helsingfors 2001 ISBN

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Data och finansiering BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.9.2009 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

FÖRESKRIFT 35/011/2007. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 35/011/2007. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 35/011/2007 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR PRODUKTUTVECKLARE 2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR PRODUKTUTVECKLARE 2008 FÖRESKRIFT 35/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

Arbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland

Arbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland Arbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland Nordiskt seminarium 21.9.2011 Heidi Backman Regeringsprogrammet 2011- Inom all utbildning betonas kontakter till arbetslivet och fostran till

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnader Situationen 20.9.2005

Beräkning av statsandelar för driftskostnader Situationen 20.9.2005 UTBILDNINGSSTYRELSEN Redovisningstjänster BASUPPGIFTER/Grundläggande utbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnader Situationen 20.9.2005 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 31 december 2013 1287/2013 Lag om elev- och studerandevård Utfärdad i Helsingfors den 30 december 2013 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Läs mer

I punkten uppges kontaktuppgifter för den person som kan kontaktas i fråga om uppgifterna på blanketten.

I punkten uppges kontaktuppgifter för den person som kan kontaktas i fråga om uppgifterna på blanketten. IFYLLNADSANVISNINGAR 1(5) Basuppgifter 20.9.2015 FOLKHÖGSKOLOR På blanketten samlas uppgifter om antalet studerandeveckor som grund för statsandelsfinansiering för den utbildning som lyder under lagen

Läs mer

Yrkesutbildningsreformen

Yrkesutbildningsreformen Yrkesutbildningsreformen Infotillfälle om Studieinfo och övriga webbtjänster för lärande, 20.1.2017 Ulla-Jill Karlsson Konsultativ tjänsteman Kompetens och utbildning: Yrkesutbildningsreformen 2015-2018

Läs mer

Vad är på gång? Utveckling på området kvalitetssäkring. Ole Karlsson

Vad är på gång? Utveckling på området kvalitetssäkring. Ole Karlsson Vad är på gång? Utveckling på området kvalitetssäkring Ole Karlsson Förkortningar EHEA European Higher Education Area ENQA the European Association for Quality Assurance in Higher Education Bolognaprocessen

Läs mer

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning

Läs mer

Studieinfo.fi Informations- och utbildningsdag för ansvariga användare inom vuxenutbildning

Studieinfo.fi Informations- och utbildningsdag för ansvariga användare inom vuxenutbildning Studieinfo.fi Informations- och utbildningsdag för ansvariga användare inom vuxenutbildning 23.9.2013 Sari Ellonen, Heidi Bergström, Satu Hornborg och Laura von der Hagen Dagens program 9.30 Kaffeservering,

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014 UTKAST Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014 Föreskrift 24/011/2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:24 Föreskrifter och anvisningar 2014:24 Grunder för fristående examen

Läs mer

FÖRUTSEENDE OCH VERKNINGSFULL UTVÄRDERING 2020

FÖRUTSEENDE OCH VERKNINGSFULL UTVÄRDERING 2020 FÖRUTSEENDE OCH VERKNINGSFULL UTVÄRDERING 2020 Strategin för Nationella centret för utbildningsutvärdering 02 04 05 06 08 09 12 Vision, uppdrag och verksamhetsidé Servicelöften Strategiska mål NCU:s resultatkort

Läs mer

Rapport Utvärdering av SFI

Rapport Utvärdering av SFI Rapport Utvärdering av SFI Folkuniversitetet, återbesök 8 november Rapporten ingår i ett utvärderingsprojekt som är ett samarbete mellan utbildningsförvaltningen och SFI Stockholm vid arbetsmarknadsförvaltningen

Läs mer

Rapport. Utvärdering av sfi, återbesök ABF 2 april 2014

Rapport. Utvärdering av sfi, återbesök ABF 2 april 2014 Rapport Utvärdering av sfi, återbesök ABF 2 april 2014 Rapporten ingår i ett utvärderingsprojekt som är ett samarbete mellan utbildningsförvaltningen och SFI Stockholm vid arbetsmarknadsförvaltningen i

Läs mer

Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015

Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 Detta dokument innehåller matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 samt mellan ISO 9001:20015 och ISO 9001:2008. Dokumentet

Läs mer

FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN

FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN ELEVVÅRDSPLANEN FÖR PARGAS STAD FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN Innehåll Elevvårdsplanen för Pargas stad, förskoleundervisningen 3 1. Inledning 3 2. Yrkesövergripande samarbete inom elevvården 4 2.1 Styrgruppen

Läs mer

GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp

GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp 1 GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp UTBILDNINGSSTYRELSEN 2009 2 INNEHÅLL INLEDNING 1. SYFTET MED FORTBILDNINGEN I ARBETSLIVSKUNNANDE FÖR LÄRARE OCH STUDIERNAS UPPBYGGNAD 2. STUDIERNAS

Läs mer

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning sida 1 (6) SPRÅKSTRATEGI 1. Inledning representerar nästan 140 000 yrkeshögskolestuderande. År 2013 har SAMOK 26 medlemsföreningar varav tre är svenskspråkiga. Studerandekårernas officiella språk bestäms

Läs mer

ANSÖKNINGSMEDDELANDE. Ärende ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2014 Yrkesutbildning TUTKE2 Genomförande av de reviderade examensgrunderna för grundexamina

ANSÖKNINGSMEDDELANDE. Ärende ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2014 Yrkesutbildning TUTKE2 Genomförande av de reviderade examensgrunderna för grundexamina ANSÖKNINGSMEDDELANDE 19.11.2014 60/2014 Ärende ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2014 Yrkesutbildning TUTKE2 Genomförande av de reviderade examensgrunderna för grundexamina Bakgrund Författningsgrund Statsunderstödslagen

Läs mer

YRKESINRIKTADE GRUNDEXAMINA Studiestig för elitidrott

YRKESINRIKTADE GRUNDEXAMINA Studiestig för elitidrott Planen uppgjord Datum 15/2 2013 Justering av uppbyggnaden Datum 21/3 2013 Formell justering Datum 28/3 2013 Godkännande av planen Datum 17/4 2013 Godkänd i andra stadiets utbildningsnämnds sektion Datum

Läs mer

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård 8 Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och

Läs mer

Fortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU

Fortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU Fortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU Ny kompetens för framtida arbetsmarknadsbehov att förutse och matcha kompetensbehov Stockholm 30 november 2010 Upplägg Europasamarbete med koppling till utbildning

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen

Läs mer

Studiehandledarpaket 2016

Studiehandledarpaket 2016 Studiehandledarpaket 2016 Anvisningar för dem som slutför den grundläggande utbildningen Gemensam ansökan till yrkesutbildning och gymnasieutbildning Ansökan till yrkesinriktad specialundervisning Ansökan

Läs mer

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR Medieassistent Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundexamen i audiovisuell kommunikation USB:s föreskrift 38/011/2014, 28.10.2014

Läs mer

Handbok för erkännande av kunnande för läroplansbaserad grundexamen

Handbok för erkännande av kunnande för läroplansbaserad grundexamen Handbok för erkännande av kunnande för läroplansbaserad grundexamen Studiehandledarna vid YA! Hösten 011 16.9.011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VAD ÄR ERKÄNNANDE AV KUNNANDE?... 1 STUDIERNAS UPPBYGGNAD... ANVISNINGAR

Läs mer

FÖRESKRIFT 12/011/2006. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 12/011/2006. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 12/011/2006 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FOTOGRAF 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FOTOGRAF 2007 FÖRESKRIFT 12/011/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2011

SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2011 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2011 FÖRESKRIFT 15/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:29 Föreskrifter och anvisningar 2011:29 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN

Läs mer

VÅR SYN PÅ. Ledningsgruppsarbetet inom KY. Ledningsgruppens uppdrag. Information från Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning April 2006.

VÅR SYN PÅ. Ledningsgruppsarbetet inom KY. Ledningsgruppens uppdrag. Information från Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning April 2006. VÅR SYN PÅ Information från Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning April 2006 Ledningsgruppsarbetet inom KY Ledningsgruppen för varje kvalificerad yrkesutbildning (KY) har mycket viktiga arbetsuppgifter.

Läs mer

Hur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar?

Hur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar? Kvalitetssäkring Hur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar? Inte ovanligt att: Olika lab rapporterar olika resultat (från exakt samma prov!) Olika analystekniker

Läs mer

Antagningar inom gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning samt ansökan till yrkesinriktad specialundervisning i gång

Antagningar inom gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning samt ansökan till yrkesinriktad specialundervisning i gång I detta nyhetsbrev tar vi upp aktuellt om förberedelserna inför antagning till utbildningar, läroavtalsutbildningens mötesplats, Viro Nordic Digital Day dagarna under ICT-veckan samt egrunderna. Här ingår

Läs mer

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet Vasa övningsskola Inspiration för det lokala läroplansarbetet Inspiration för den lokala läroplansprocessen VAD ÄR LPstöd 2016 ger inspiration för den lokala läroplansprocessen. är en utbildningshelhet

Läs mer

FÖRBEREDELSE FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARUPPGIFTER 2 sv

FÖRBEREDELSE FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARUPPGIFTER 2 sv OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN BILAGA 1 1/7 FÖRBEREDELSE FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARUPPGIFTER 2 sv Mål och centralt innehåll, berömlig nivå Den studerande skall känna till läroplanen och det nationella

Läs mer

Eleven studerar enligt verksamhetsområde

Eleven studerar enligt verksamhetsområde Utbildningsanordnare INDIVIDUELL PLAN FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ORDNAS (IP) Eleven studerar enligt verksamhetsområde Sekretessbelagd Offentlighetslagen 24 1 mom. punkt 30 1. BASUPPGIFTER Elevens namn

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

2. Antal elever under 18 år i den grundläggande utbildningen

2. Antal elever under 18 år i den grundläggande utbildningen UTBILDNINGSSTYRELSEN Finansierings- och kostnadsinformation BASUPPGIFTER/Grundläggande utbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnader Situationen 20.9.2008 Läroanstaltstyp Utlandsskola Folkhögskola

Läs mer

04 Stödja utbildning av personalen. 03 En kultur för självutvärdering

04 Stödja utbildning av personalen. 03 En kultur för självutvärdering Införandet av en referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildningar har blivit en allt viktigare fråga på senare år. Anordnare av yrkesutbildningar som befinner sig i det inledande skedet av att utveckla

Läs mer

CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET

CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET UTARBETANDET AV EN STUDERANDEVÅRDSPLAN Föreskrift 94, 101/011/2014 INNEHÅLL

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 22/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 FÖRESKRIFT 22/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

Stadsstyrelsen fastställer följande plan och tidtabell för åtgärder inom socialväsendet.

Stadsstyrelsen fastställer följande plan och tidtabell för åtgärder inom socialväsendet. Stadsstyrelsen 88 25.04.2016 Åtgärder inom socialväsendet 2819/01.00.00.01/2016 Stadsstyrelsen 25.04.2016 88 Beredare Stadsdirektör Patrik Nygrén, tfn 040 511 4383 Föredragande Stadsdirektör Patrik Nygrén,

Läs mer

UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina

UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) 2 VERKSTÄLLANDE AV EXAMENSGRUNDERNA INOM DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN 2.1 Uppgörandet av läroplanen och dess innehåll Enligt lagen om yrkesutbildning

Läs mer

Ansökan till utvecklingsnätverk för gymnasier

Ansökan till utvecklingsnätverk för gymnasier Ansökan till utvecklingsnätverk för gymnasier Ansökningstid 17.3.2016 kl. 12.00 21.4.2016 kl. 16.15 Ansökan kan bearbetas ända till ansökningstidens slut. Ansökningarna behandlas efter ansökningstiden.

Läs mer

Processinriktning i ISO 9001:2015

Processinriktning i ISO 9001:2015 Processinriktning i ISO 9001:2015 Syftet med detta dokument Syftet med detta dokument är att förklara processinriktning i ISO 9001:2015. Processinriktning kan tillämpas på alla organisationer och alla

Läs mer

Uppföljning och revision av miljöledningssystem Miljöbedömningar vid affärsöverlåtelser

Uppföljning och revision av miljöledningssystem Miljöbedömningar vid affärsöverlåtelser Uppföljning och revision av miljöledningssystem Miljöbedömningar vid affärsöverlåtelser Richard Almgren Green Business AB richard.almgren@greenbusiness.se 070-5688112 Grundstrukturen i ISO 14001 Ständig

Läs mer

Lärarakademins kriterier

Lärarakademins kriterier s kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Bästa Nyhetsbrevläsare,

Bästa Nyhetsbrevläsare, I detta nyhetsbrev berättar vi om egrunderna, ansökan till specialundervisning, Registret över verifierat kunnande, den nya delen om läroavtal i Studieinfo, SePPO-projektet och den kommunvisa SADe-turnén.

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

God förvaltning i stiftelserna

God förvaltning i stiftelserna Grundat år 1988 God förvaltning i stiftelserna Nyckeln till en framgångsrik verksamhet som skapar mervärde i samhället Hur ser förvaltningen ut i våra stiftelser i dag? Finns stiftelsens inverkan och transparens

Läs mer

Utredning över förvaltnings- och styrningssystemet Corporate Governance Statement 2013

Utredning över förvaltnings- och styrningssystemet Corporate Governance Statement 2013 1 (5) Utredning över förvaltnings- och styrningssystemet Corporate Governance Statement 2013 Denna utredning över Saga Furs Oyj:s förvaltnings- och styrningssystem har avgivits som en skild berättelse

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR SEKRETERARE 2012 Föreskrift 19/011/2012

YRKESEXAMEN FÖR SEKRETERARE 2012 Föreskrift 19/011/2012 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR SEKRETERARE 2012 Föreskrift 19/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:24 Föreskrifter och anvisningar 2012:24 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande

Läs mer

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING DNr 6/011/2000 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM 21.1.2000 Giltighetstid från 21.1.2000 tills vidare L 630/98 25 2 mom F 811/98, ändring 10, 4 mom., F 1139/99 Tillägg till föreskriften 9/011/99,

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

SLUTRAPPORT 17.02.2010. Projektets Dnr 619/530/2007. Projekt som år 2007 fått statsunderstöd för utvecklande av lärmiljöer

SLUTRAPPORT 17.02.2010. Projektets Dnr 619/530/2007. Projekt som år 2007 fått statsunderstöd för utvecklande av lärmiljöer SLUTRAPPORT Projekt som år 2007 fått statsunderstöd för utvecklande av lärmiljöer 17.02.2010 Projektets Dnr 619/530/2007 Slutrapporten ska skickas före 19.2.2009 till Utbildningsstyrelsen. Syftet med slutrapporten

Läs mer

BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009

BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009 BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009 Innehållsförteckning Aktuellt inom projektet våren 2009 1. ARVO-utbildning 2. Kartläggning gällande verksamhetsmodeller med låg tröskel i anslutning

Läs mer

Nytt system för kursutvärdering vid Åbo Akademi

Nytt system för kursutvärdering vid Åbo Akademi Nytt system för kursutvärdering vid Åbo Akademi ÅAS utbildning för studentrepresentanter 19.1.2017 Tove Forslund, FUS/Lärandestödet tove.forslund@abo.fi 1 Åbo Akademi förbättrar uppföljningen och utvecklingen

Läs mer

Bilaga Sid 1 GRUNDERNA FÖR ARBETSLEDARUTBILDNING INOM BILBRANSCHEN, FÖRSÖKSUTBILDNING

Bilaga Sid 1 GRUNDERNA FÖR ARBETSLEDARUTBILDNING INOM BILBRANSCHEN, FÖRSÖKSUTBILDNING Bilaga 1 29.11.2010 Sid 1 GRUNDERNA FÖR ARBETSLEDARUTBILDNING INOM BILBRANSCHEN, FÖRSÖKSUTBILDNING 1. Utbildningens helhetsmål Målet för försöket med arbetsledarutbildning inom bilbranschen är att utbilda

Läs mer

UTBILDNINGSSTYRELSENS UPPSKATTNINGAR GÄLLANDE NYBÖRJARE I UTBILDNING SAMT ANTALET STUDERANDE OCH ANTALET LÄROANSTALTER HÖSTEN 2009

UTBILDNINGSSTYRELSENS UPPSKATTNINGAR GÄLLANDE NYBÖRJARE I UTBILDNING SAMT ANTALET STUDERANDE OCH ANTALET LÄROANSTALTER HÖSTEN 2009 Till medierna 6.8.2009 Materialet får användas fritt UTBILDNINGSSTYRELSENS UPPSKATTNINGAR GÄLLANDE NYBÖRJARE I UTBILDNING SAMT ANTALET STUDERANDE OCH ANTALET LÄROANSTALTER HÖSTEN 2009 Bifogat finns uppgifter

Läs mer

Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor

Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor Uppgifter i anslutning till planen Central författningsgrund: Lag om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986) Lag om ändring av lagen

Läs mer