Kvalitetssäkring på universitet i Finland och på Åbo Akademi. Henrik Saxén Åbo Akademi

Transkript

1 Kvalitetssäkring på universitet i Finland och på Åbo Akademi Henrik Saxén Åbo Akademi

2 Europeisk utveckling Bolognaprocessen: Officiell målsättningen inte att skapa ett homogent utbildningssystem utan jämförbarhet Kvalitetssäkring (QA) har stor roll i undervisningsministrarnas slutkommunikéer: Bologna (1999S): Europeiskt samarbete inom QA centralt European Higher Education Area (EHEA) år 2010 Prag (2001): Behov av gemensamma kriterier inom QA betonas Berlin (2003):Grundkriterier för QA fastställs. European Association for Quality Assurance in Higher Education (ENQA) ges uppdraget att utveckla riktlinjer. Bergen (2005): ENQAs riktlinjer godkänns. Högskolornas roll inom QA lyfts fram. Register för utvärderingsorganisationer skall byggas upp.

3 Europeisk utveckling (forts) ENQA bildades år 2000 för att koordinera och utveckla europeisk QA. Organisationens medlemmar består av nationella utvärderingsorgan. Nationella utvärderingsorgan upptas i ENQA om de fyller kraven i "Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area" Publikationen central: Fastställer riktlinjer för QA.

4 Utgångspunkter i Finland Universitetslagen ställer krav: Hög internationell kvalitet inom forskning, utbildning och undervisning Högskolorna utvärderar egen verksamhet för att bedöma hur verkningsfull den är Högskolorna deltar i externa utvärderingar Högskolorna offentliggör utvärderingarnas resultat Rektorsrådets manifest (december 2005) Universiteten åtar sig utveckla heltäckande QA-system

5 Nationella utvärderingsorgan Rådet för utvärdering av högskolorna (Utvärderingsrådet) Utvärderar utbildning och administration, helhetsbedömning av högskolor Finlands medlem i ENQA Finlands Akademi Utvärderar forskningsområden Undervisningsministeriet Resultatstyrning Utredningar och riktade utvärderingar Ekonomiska, sociala och arbetsmarknadspolitiska effekter Bildningsmässiga och kulturella verkningar

6 Finlands policy för kvalitetssäkring Arbetsgrupp vid undervisningministeriet (UVM) gav 2004 betänkande om kvalitetssäkring Ny struktur behövs för att Finland skall uppfylla kraven inom det europeiska samarbetet (=kraven i ENQAs publikation) Modell till ny struktur föreslås. Modellen godkändes av universiteten. Strukturen betonar fyra begrepp: Kvalitetssäkringssystem (högskolans ansvar) Auditering (utvärderingsrådets ansvar) Utvärderingsrådets oberoende (UVM/riksdagens ansvar) Betonad roll för kvalitetssäkring i mål- och resultatstyrningssystemet (UVMs ansvar)

7 Kvalitetssäkringssystem Litteraturen ger olika tolkningar för hur ett QA-system definieras Utvärderingsrådet skriver in såväl uppföljning av verksamheten som utveckling av verksamheten i begreppet Systemet skall redogöra för bl.a. målsättningar för kvalitetssäkringen metoder för att uppnå målsättningarna hur resultaten av verksamheten bedöms hur utvärderingsresultaten beaktas Kriterier för systemet och för hur systemets funktion skall bedömas har fastställts i auditeringshandboken

8 Kriterier för kvalitetssäkringssystemet Fylla europeiska kriterier Del av styr- och ledningssystem Täcka högskolans hela verksamhet Inordnas i den normala verksamheten Vara kontinuerligt Vara dokumenterat Alla medlemmar av högskolesamfundet deltar

9 Ny ingrediens: Auditering Med auditering avses en extern utvärdering av högskolans kvalitetssäkringssystem Utvärderingsgruppen utses av Utvärderingsrådet Utvärderingsgruppen följer ett fastslaget protokoll En godkänd bedömning ger högskolan rätten att använda Utvärderingsrådets kvalitetscertifikat Process på två nivåer: Högskolans kvalitetssäkring som helhet Högskolans grundläggande uppgifter med fokusering på den examensinriktade utbildningen

10 Auditering (forts) Processen bedömer kvalitetsäkringssystemets omfattning (processer i användning) metoder för uppföljning, utvärdering, utveckling (processernas uppbyggnad) funktionsduglighet (ändamålsenlig information) öppenhet (tillgänglighet för olika intressentgrupper) slagkraft (användningsgrad vid enheterna) effektivitet (bevis för att systemet ger resultat) Målet att säkerställa att högskolan har ett stabilt kvalitetssäkringssystem, som stöder en fortgående utveckling av verksamheten systemet är ändamålsenligt systemet leder till utvecklingsåtgärder systemet är internationellt pålitligt Alla högskolor auditeras före år 2010

11 Utvärderingsrådets oberoende Viktigt krav i ENQAs kvalitetskriterier är att det nationella utvärderingsrådet är en oberoende organisation I Finland hör Utvärderingsrådet under UVM, men en arbetsgrupp har tillsatts för att granska nuläget. Med största sannolikhet kommer rådet att bli en självständig organisation. Ett annat problem som arbetsgruppen utreder är förhållandet mellan rådet och Finlands Akademi.

12 Mål- och resultatstyrning Svårt att utveckla kvalitativa mätare för mål och resultat UVM har inte meddelat om att auditeringsresultaten ger ekonomiska fördelar eller nackdelar Satsning på kvalitetsenheter: T.ex. inom grundutbildningen delade 20 enheter på 6 M under

13 QA på ÅA Externa orsaker UVM:s tilldelning av medel på basis av kvalitet Enheter för högkvalitativ utbildning Kvalitetsuniversitet inom vuxenutbildningen Utvärderingsrådets auditering Projektfinansiering från UVM och Utvärderingsrådet? Samarbete med andra universitet Marknadsföring Interna orsaker Bättre information (alla målgrupper) Bättre översikt, bl.a. för ledningen på olika nivåer underlättar planering och ledarskap ökad delaktighet strategiskt beslutsfattande minskade risker för organisationen

14 Målsättningar för QA på ÅA På lång sikt Öka intresset bland personal och studerande för att utveckla universitetet: Ger konkurrenskraft På kort sikt Bygga upp en struktur som bevisar att vi uppnår Universitetslagens stipuleringar

15 Kvalitetssäkring, nuläge på ÅA Organisation Prorektor med ansvar för kvalitetssäkring Stöds av kvalitetsnämnd + koordinator granskar främst grundutbildning/administration Dekanus/fakultetsrådet ansvarar för verksamheten på fakultetsnivå 6 resp. 13 uppgifter i förvaltningsinstruktionen fakulteten utser ämnesansvariga Ämnesrådslag

16 Kvalitetssäkring, nuläge (forts) Exempel på verksamhet MinPlan information, studieplanering och handledning Externa utvärderingar av samtliga fakulteter baserades inte på självutvärderingar liten delaktighet vid enheterna Kurs i högskolepedagogik Lärcenter/lärocenter + fortbildning för personalen

17 Nämnd för kvalitetssäkring och utvärdering 11 medlemmar, prorektor (ordf.), 4 lärare, 3 admin. och 3 stud. Kvalitetskoordinator fungerar som sekreterare Planerar och koordinerar ÅA:s verksamhet inom det givna ämnesområdet. Uttalar sig om områdets budgetanvändning Hittills främst inriktat sig på grundutbildning och administration Ledningsgrupp Prorektor (ordf.), prodekaner och utnämnda ansvarspersoner vid de fristående institutionerna. Kvalitetskoordinatorn fungerar som sekreterare Aktiverar informationsutbytet universitetsledningen enheterna Förbättra genomslagskraften för rekommendationer utarbetade av prorektor eller kvalitetsnämnden

18 Erkännande Ole Karlsson, Åbo Akademi, tackas för den största delen av informationen bakom denna presentation