10 FRÅGOR TILL NCU OM UTVECKLINGEN AV NATIONELL KVALITETSUTVÄRDERING INOM SMÅBARNSPEDAGOGIK

Transkript

1 10 FRÅGOR TILL NCU OM UTVECKLINGEN AV NATIONELL KVALITETSUTVÄRDERING INOM SMÅBARNSPEDAGOGIK utvärderingsexperter inom småbarnspedagogik Janniina Vlasov och Laura Repo svarar på frågor

2 1. Varför utvecklas utvärderingen av småbarnspedagogik just nu? Finland har saknat en gemensam nationell uppfattning om småbarnspedagogikens samhälleliga betydelse och inte heller haft kvalitetsfaktorerna för att utvärdera småbarnspedagogiken. Det finns ingen gemensam uppfattning om begreppen kvalitet och utvärdering. Finland har inte haft ett enhetligt system för kvalitetshantering och uppföljning. è De metoder som anordnarna använder är splittrade. è Det finns inte tillgängliga jämförbara uppgifter. Utbidlning med inriktning på utvärdering av småbarnspedagogik är rätt smalt. (OECD, 2016; Alila, 2013; Mikkola, Repo, Vlasov, Paananen & Mattila, 2017)

3 2. Vad betyder självvärdering inom småbarnspedagogik? Med självvärdering avses en utvärdering av den egna verksamheten; styrkorna i verksamheten och utvecklingsbehoven. Utvärderingen ska genomföras av anordnaren. Anordnaren har ålagts att utvärdera sin verksamhet gällande småbarnspedagogik, men lagen definierar inte, vilka kvalitetshanteringssystem eller utvärderingsmetoder anordnarna ska använda. Självvärdering ger information om verksamhetens nuläge och utgör därmed en grund för utvecklingsarbetet.

4 3. Hur fördelas utvärderingsuppgifterna inom småbarnspedagogik på olika nivåer? Den nationella nivån 1. NCU genomför externa utvärderingar av småbarnspedagogik enligt utvärderingsplanen 2. NCU stöder anordnarna i självvärderingen inom småbarnspedagogiken Anordnarnivån följer upp och utvärderar regelbundet den småbarnspedagogik de ordnar, granskar planer na för småbarnspedagogik som finns och följer upp hur utvärderingen genomförs i olika verksamhetsformer beslutar om utvärderingsmetoder och publiceringskanaler deltar i extern utvärdering säkerställer barnens och vårdnadshavarnas delaktighet i utvärderingsprocessen Nivån för genomförande av verksamheten man genomför målmedveten och planmässig självvärdering för personalen man genomför utvärdering av pedagogisk verksamhet och verksamhetsmiljön man utvärderar genomförandet av planen för småbarnspedagogik tillsammans med vårdnadshavarna och barnen

5 4. Vilka är NCU:s uppgifter som gäller utvärderingen av småbarnspedagogik? GENOMFÖR nationella utvärderingar av småbarnspedagogik enligt utvärderingsplanen och producerar information om hur verksamheten fungerar och hur man genomför och följer planerna för småbarnspedagogik TAR FRAM system för utvärdering av småbarnspedagogikens kvalitet som stöd för anordnarnas självvärdering DEFINIERAR indikatorer för småbarnspedagogikens kvalitet, dvs. egenskaper som beskriver målen, som i sin tur beskriver hurdan kvalitet och kvalitetsnivå man vill uppnå STÖDER anordnarna och serviceproducenterna i självvärdering genom utbildning och handledning

6 5. Hurdan vision har NCU om av den nationella utvärderingshelheten? NATIONELL NIVÅ TEORETISK STRUKTURERING AV KVALITETEN PÅ SMÅBARNSPEDAGOGIKEN OCH EN UTVÄRDERING AV DEN OCH INDIKATORER PÅ KVALITETEN Mätare UTVÄRDERINGSDATA UTVECKLINGS- ÅTGÄRDER UTVÄRDERING SOM UTVECKLAR DIGITALT SYSTEM FÖR UTVÄRDERING AV SMÅBARNSPEDAGOGIKENS KVALITET Mätare Mätare LOKAL NIVÅ Repo & Vlasov, 2017

7 6. Hur framskrider utvecklingen av utvärderingssystemet i NCU? Fas I: Utarbetar man en teoretisk strukturering för småbarnspedagogikens kvalitet och en utvärdering av verksamheten samt gör upp definitioner för kvalitetsindikatorer. Utredningen Varhaiskasvatuksen arvioinnin nykytila gavs ut hösten 2017 è en expertgrupp inledde sitt arbete hösten 2017 è den första fasen blir klar under hösten 2018 Fas II: Utvecklar man ett digitalt system för kvalitetsutvärdering som stöd för kommunernas självvärdering. Via systemet kan NCU samla in nationellt utvärderingsmaterial. è Planeringsarbetet för andra fasen har inletts

8 7. Vad innebär utvärdering på den nivå där verksamheten genomförs? På den nivå där verksamheten genomförs riktas utvärderingen in på växelverkan mellan personalen och barnet, stämningen, lärmiljön samt på personalens pedagogiska val. (Grunderna för planen för småbarnspedagogik, 2016) Utvärderingen gäller inte barnen eller barnens inlärningsresultat, utan den ska stödja utvecklingen av småbarnspedagogik och främja förutsättningarna för barnens välbefinnande samt främja deras utveckling och inlärning. Inom småbarnspedagogiken riktar sig därmed utvärderingen till den pedagogiska verksamheten och förutsättningen för verksamheten.

9 8. Hur kan målinriktad utvärdering genomföras inom småbarnspedagogiken? En systematisk utvärdering förutsätter att man sätter upp mål è målen för verksamheten finns i planen för småbarnspedagogik I planen för småbarnspedagogik finns också indikatorer på den kvalitet man vill uppnå, dvs. egenskaper som beskriver målen För utvärderingen ska indikatorerna indelas i sådant format att de kan mätas è man tar fram kriterier, dvs. utvärderingsgrunder Utifrån kriterierna tas mätare fram. De används till att verifiera hur man uppnått målen och vad som fortfarande måste utvecklas.

10 9. Hurdan är strukturen för målinriktad utvärdering? Exempel Mål Egenskap som beskriver målet (indikator) Egenskap som beskriver målet (indikator) Utvärderingsgrund (kriterium) Utvärderingsgrund (kriterium) Utvärderingsgrund (kriterium) Utvärderingsgrund (kriterium) OLIKA UTVÄRDERINGSMETODER, MÄTARE Reflekterande diskussion om utvärderingsresultat, identifiering av styrkor och utvecklingsområden samt utvecklingsåtgärder (Effekter och utvecklingsområden)

11 9. Hurdan är strukturen för målinriktad utvärdering? Exempel Verksamhetskulturen utvecklas så att Mål den stöder lek och växelverkan Personalen Egenskap utvecklar som beskriver handlingssätt målet och verksamhetsmiljöer (indikator) som stöder leken Egenskap Gruppens gemenskap som beskriver och positiva målet känsloklimat (indikator) stöds genom lek. Daghemmet har fasta Utvärderingsgrund och flexibla lekområden, (kriterium) områden där man kan avbryta leken och fortsätta senare Personalen Utvärderingsgrund observerar och dokumenterar (kriterium) leken varje vecka Personalen ser varje dag till att alla barn får Utvärderingsgrund delta i leken och vara (kriterium) en del av gruppen Personalen är med i Utvärderingsgrund barnens lekar alla (kriterium) dagar OLIKA UTVÄRDERINGSMETODER, MÄTARE Reflekterande diskussion om utvärderingsresultat, identifiering av styrkor och Man identifierar styrkor, beslutar om utvecklingsåtgärder. utvecklingsområden samt utvecklingsåtgärder (Effekter och utvecklingsområden)

12 10. Hurdana utmaningar förekommer vid utvärdering? Vilka faktorer omfattas inte i utvärderingskriterierna och i de färdiga utvärderingsmodellerna? è Om utvärderingen ensidigt riktar in sig på utvärderingsfaktorer som är lätta att observera och mäta, fästs mindre vikt vid andra faktorer som med tanke på småbarnspedagogikens kvalitet är väsentliga, men svårare att upptäcka (se Paananen, 2017). Hur får man på ett pålitligt sätt reda på hur varje enskilt barn upplever kvalitetet i verksamheten? Om den kvalitetsnivå eller det handlingssätt man eftersträvar inte definieras, finns det en risk att utvärderingen endast utgår från slumpmässiga observationer och subjektiva uppfattningar om kvalitet.

13 Slutligen Gemensamt för alla delfaktorer inom högklassig småbarnspedagogik är att de byggs upp i växelverkan. En miljö med växelverkan som är positiv, trygg och medkännande utgör kärnan för småbarnspedagogiken. à Gemensamt för alla delfaktorer inom högklassig småbarnspedagogik är att de byggs upp i växelverkan. à En miljö som gynnar växelverkan är avgörande för att vi ska nå målen för småbarnspedagogik. För att kunna skapa en god miljö för växelverkan behöver vi mångsidig kunskap om utvärdering och gemensamma insatser för att tolka och tillämpa kunskapen.

14 NCU:s 10 frågor om utvärdering till lokala anordnare 1. Följer utvärderingen planen och är den målinriktad? 2. Hur dokumenteras utvärderingsinformationen? 3. Hur utnyttjas utvärderingsinformationen på bästa möjliga sätt? 4. Hur kommuniceras utvärderingsresultaten till alla parter, till barnen och deras vårdnadshavare? 5. Hur utnyttjas utvärderingsinformationen i lokalt beslutsfattande och allokeringen av resurser? 6. Hur utnyttjas utvärderingsinformationen som stöd för ledarskap? 7. Förmedlas och rapporteras utvärderingsinformationen smidigt mellan anordnaren och enheterna? 8. Vem svarar för kvalitetshanteringshelheten? 9. Hur följs effekterna av den utveckling som genomförs utifrån utvärderingsinformationen upp? 10. Är utvärdering en naturlig del av allas arbete? (tillämpat Harjunen, Hietala, Lepola, Räisänen & Korpi 2017)

15 Källor Alila, K. (2013). Varhaiskasvatuksen laadun ohjaus ja ohjauksen laatu. Laatupuhe varhaiskasvatuksen valtionhallinnon ohjausasiakirjoissa Acta Universitatis Tamperensis Tampere: Tampere University Press. Harjunen, E., Hietala, H., Lepola, L., Räisänen, A. & Korpi, A. (2017). Arvioinnilla luottamusta. Perusopetuksen ja lukiokoulutuksen järjestäjien laadunhallinta- ja itsearviointikäytänteet. Julkaisut 4. Helsinki: Kansallinen koulutuksen arviointikeskus. OECD (2016) Starting Strong IV Monitoring Quality in Early Childhood Education and Care Country Note Finland. Paris: OECD Publishing. Finland.pdf Mikkola, A., Repo, L., Vlasov, J., Paananen, M. & Mattila, V. (2017). Varhaiskasvatuksen arvioinnin nykytila. Julkaisut 22. Helsinki: Kansallinen koulutuksen arviointikeskus. Paananen, M. (2017). Imaginaries of early childhood education. Societal roles of early childhood education in a transnational era of accountability. Helsinki Studies in Education, 3. Helsinki: Helsingin yliopisto.