Hållbar utveckling. och yrkesutbildningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hållbar utveckling. och yrkesutbildningen"

Transkript

1 1 Hållbar utveckling och yrkesutbildningen

2 2 En hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Dess tre grundelement är ekologisk, ekonomisk samt social och kulturell hållbarhet. Målet för hållbar utveckling är att människorna skall lära sig att leva i harmoni med naturen och varandra. FN:s världskommission för miljö och utveckling 1987 Strategierna visar vägen för främjande av hållbar utveckling I undervisningsministeriets strategi för hållbar utveckling och utbildning (2006) nämns följande utvecklingsåtgärder för främjandet av hållbar utveckling i yrkesutbildningen före år 2014: En uppföljning görs av hur väl den hållbara utvecklingen via yrkesproven överförs till yrkesutövningen före år Utvecklingen av mångsidiga läromedel och fortbildningen för lärare och arbetsplatshandledare inom olika yrkesområden för främjande av hållbar utveckling fortsätter. Utvecklingen av läroanstalternas miljöcertifieringssystem fortsätter, bl.a. genom att före år 2014 vidga begreppet till att även omfatta den sociala och kulturella dimensionen av hållbar utveckling. Målet är att 15 % av yrkesläroanstalterna år 2014 har någon form av certifikat eller erkännande angående nivån på arbetet för en hållbar utveckling. Detta förutsätter att det ordnas tillräckligt med fortbildning för lärare i yrkesinriktade studier. Resurserna borde i framtiden kunna användas av den omgivande regionen på så sätt, att undervisningsställena för naturoch miljöområdet före år 2014 skulle bilda regionala resurscentra för miljökompetens och hållbar utveckling. Målet är att få hållbar utveckling med i planeringen och genomförandet av de olika grenarna i tävlingen Taitaja före år 2014.

3 3 Det är oerhört viktigt att öka kompetensen om hållbar utveckling och miljöfrågor för att Finland och hela det globala samfundet ska kunna möta de utmaningar som t.ex. bekämpandet av klimatologiska förändringar, den ökade förbrukningen av naturresurser, den minskade mångfalden i naturen och utvecklingsfrågor för med sig. Skolor och läroanstalter innehar en viktig roll när det gäller att skapa dessa färdigheter. Ett av syftena med utbildningen är att fostra ansvarsfulla och engagerade medborgare som beaktar hållbar utveckling i sitt arbete och i vardagens valsituationer. En ansvarsfull medborgare är medveten om de ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensionerna av hållbar utveckling och kombinerar dessa i vardagens valsituationer. Väsentligt är att vara medveten om att förändringar behövs både på individ- och samhällsnivå, att ha förmåga och motivation att delta och påverka och att förbinda sig till hållbar livsföring. Yrkesutbildningen tar vid där den grundläggande utbildningen slutade I den grundläggande utbildningen är Ansvar för miljö, välfärd och en hållbar utveckling ett temaområde som genomförs i olika läroämnen ur en för dem karakteristisk synvinkel, på ett sätt som elevens utvecklingsskede förutsätter. Temaområdet ska synas i skolans verksamhetskultur och vardagsrutiner. Målet för den grundläggande utbildningen är att fostra miljömedvetna medborgare som vill engagera sig i arbetet för en hållbar livsstil, som kan bygga framtiden på ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbara lösningar. Syftet med den grundläggande utbildningen är att eleven ska lära sig att förstå nödvändigheten av miljövård, förutsättningarna för mänskans välfärd och förhållandet dem emellan lära sig att varsebli förändringar i miljön och i mänskors välbefinnande, att utreda orsaker och förutse följder och verka till förmån för livsmiljön och för att öka välfärden lära sig att bedöma sin egen konsumtion, vilken inverkan det egna handlingssättet har och att tillägna sig sådana handlingssätt som en hållbar utveckling förutsätter lära sig att främja välfärden i sitt samhälle och att förstå hoten mot och möjligheterna till välfärd på global nivå lära sig att förstå att individen genom sina val formar såväl sin egen som vår gemensamma framtid, att verka på ett uppbyggande sätt för en hållbar utveckling.

4 4 Granskning av EU:s strategi för hållbar utveckling 2006 På väg mot hållbara val - Ett nationellt och globalt hållbart Finland, 2006 Johannesburg 2002 (Rio+10) Nordens strategi för hållbar utveckling år 2001 Kyoto 1997 FN:s deklaration om ett decennium för hållbar utveckling Hållbar utveckling En ny kurs för Norden 2004 Program Baltic 21 E Europeiska unionens verksamhetsprogram Egen strategi för FN:s europeiska område 2005 Undervisningsministeriets utvecklingsplaner för utbildning och forskning , , Hållbar konsumtion och produktion (KULTU) 2005 Utbildningsstyrelsens program för främjande av hållbar utveckling för åren Strategi för fostran och utbildning som främjar hållbar utveckling 2006, bereddes av Utbildningsavdelningen vid Finlands komission för hållbar utveckling Undervisningsministeriets Utbildning för hållbar utveckling; Genomförande av programmet Baltic 21E samt en nationell strategi för det av FN utlysta årtiondet för utbildning för hållbar utveckling ( ), 2006 Miljöcertifiering för läroanstalter 2004 Miljökriterier för läroanstalter 2003 Projektet Ammatti-keke 2003 Certifiering av hållbar utveckling vid läroanstalterna 2009 Läroanstalternas kriterier för hållbar utveckling 2008 Hållbar utveckling i rekommendationen om kvalitetsledning för yrkesutbildningen 2008 Hållbar utveckling i yrkesprov 2006 FN:s specialsession 1997 (Rio+5) Östersjöländerna Baltic 21-programmet 1996 Finska indikatorer för hållbar utveckling 2000, 2004 Utbildningsstyrelsens program för främjande av hållbar utveckling Grön Flagg i yrkesutbildning 2000 Hållbar utveckling i de yrkesinriktade läroplansgrunderna 1999 Internationella avtal om hållbar utveckling Nationella program för hållbar utveckling Riodeklarationen 1992 (Agenda 21) Regeringens program för hållbar utveckling 1998 Utbildningsstyrelsens program för hållbar utveckling Hållbar utveckling i yrkesutbildningen

5 5 Främjandet av hållbar utveckling i yrkesutbildningen Grunderna för yrkesinriktade grundexamina förnyas åren I läroplanens gemensamma del anges principer och förfaringssätt som är gemensamma för alla grundexamina samt centrala värden för utbildningsanordnaren. I den gemensamma delen förpliktas utbildningsanordnaren bland annat att vidta följande åtgärder som innehåller dimensioner för hållbar utveckling: utbildningsanordnaren ska se till att den undervisning som ges omfattar verksamhet som stärker förmågan till samverkan och som erbjuder en möjlighet att dryfta värderingar och lyfta fram kulturarvet (F 811/1998, 9 ) utbildningsanordnaren ska utarbeta en personalutvecklingsplan utbildningsanordnaren ska i läroplanen göra upp planer för åtgärder som främjar jämlikhet och likabehandling utbildningsanordnaren ska vidta åtgärder som främjar hållbar utveckling Rekommendationer om kvalitetsledning stöder främjandet av hållbar utveckling Rekommendationen om kvalitetsledning för yrkesutbildningen fastställdes i januari Syftet med rekommendationen för kvalitetsledning är att ge ramar för ett långsiktigt utvecklande av kvalitetsledning inom all yrkesutbildning. Rekommendationen om kvalitetsledning för yrkesutbildningen baserar sig på den gemensamma europeiska referensramen CQAF (Common Quality Assurance Framework) som utvecklats i samband med Köpenhamnsprocessen för den yrkesinriktade utbildningen inom Europeiska unionen. I olika skeden av kvalitetsledning syns hållbar utveckling på följande sätt: Planering; utbildningsanordnaren tar in ett handlingsprogram för hållbar utveckling i sitt verksamhetssystem; genom handlingsprogrammet styrs måluppfyllelsen och genomförandet av åtgärder i anslutning till miljöfrågor, de anställdas och de studerandes arbetarskydd och välbefinnande samt det samhälleliga ansvaret Genomförande; utbildningsanordnaren sörjer för att principen om hållbar utveckling följs i all verksamhet Genomförande; utbildningsanordnaren främjar med sina åtgärder socialt, ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt hållbar utveckling

6 6 HÅLLBAR UTVECKLING I GRUNDERNA FÖR YRKESINRIKTADE GRUNDEXAMINA: Hållbar utveckling är en av nyckelkompetenserna för livslångt lärande i grunderna för yrkesinriktade grundexamina: Studeranden eller examinanden förbinder sig att i sitt yrke verka för den hållbara utvecklingens ekologiska, ekonomiska, sociala samt kulturella principer. Han/hon iakttar författningar, bestämmelser och avtal som gäller hållbar utveckling i arbetsuppgifter inom branschen. Hållbar utveckling ingår också i de yrkesinriktade läroplansgrundernas yrkesinriktade examensdelar enligt branschvisa betoningar. Hållbar utveckling bedöms som en del av yrkesproven och/eller annan kompetens. Grundexamen inom naturbruk och miljö som hör till utbildningsområdet för naturbruk och miljö erbjuder en 30 sv:s examensdel i hållbar utveckling Hållbara tillvägagångssätt Hållbar utveckling ingår i följande examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier): Obligatoriska examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen: Fysik och kemi, 2 sv Häslokunskap, 1 sv Konst och kultur, 1 sv Valfria tilläggsdelar till obligatoriska examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen Miljölära, 0 4 sv Etik, 0 4 sv Företagsverksamhet, 0 4 sv I de valfria tilläggsdelarna till obligatoriska examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen ingår Miljökunskap 0 4 sv Målet är att den studerande följer arbets- och verksamhetsmetoder i enlighet med principerna för hållbar utveckling så att de stöder uppnåendet av yrkesskicklighet och kompletterar yrkeskompetensen fungerar på ett energibesparande sätt motverkar uppkomsten av avfall och sorterar avfall ändamålsenligt samt behärskar livscykeln för produkter som är centrala med tanke på yrkesskickligheten utför arbete så att miljöriskerna minimeras samt handlar så att kulturarvet värnas.

7 7 Hållbar utveckling som en del av läroanstaltens vardag En läroanstalt som främjar tillägnandet av en hållbar livsstil är en plats där hållbar utveckling ingår i all verksamhet. Utgångspunkten för utveckling av läroanstaltsgemenskapen är en diskussion om värderingar som alla medlemmar i gemenskapen kan delta i. Med hjälp av programmet för hållbar utveckling kan läroanstalten integrera synvinkeln för hållbar utveckling i ledningen, undervisningen och i verksamhetskulturen. För att bygga upp programmet bildas ofta en bred arbetsgrupp som består av representanter för olika yrkeskårer och studerande. För att arbetet ska lyckas är det väsentligt att ledningen förbinder sig och beviljar de resurser som behövs. Då undervisningen och vardagsrutinerna utvecklas är det också viktigt att samarbeta med utomstående instanser. Det första som görs är en kartläggning av läroanstaltens situation gällande hållbar utveckling. Till ämnen som kan behandlas hör hantering av miljöfrågor, användning av material, avfallssortering eller energisparande. En bild av social och kulturell hållbarhet fås till exempel genom enkäter gällande studerandenas och personalens välbefinnande eller en kartläggning om säkerhetsrisker, kulturell mångfald och kulturarv. Det är också viktigt att utreda hur hållbar utveckling har integrerats i undervisningen, i inlärning i arbetet och i yrkesproven. Personalen och studerande diskuterar kartläggningsresultaten tillsammans och de viktigaste förbättringsområdena lyfts fram som mål för programmet för hållbar utveckling. Åtgärder, ansvar, tidtabeller, resurser och uppföljning och bedömning bestäms i programmet. Programmet genomförs med stöd av instruktioner, information, utbildning och samarbete. Med hjälp av dem går det att förbinda hela läroanstaltsgemenskapen till de gemensamma målen och att säkra att alla personalgrupper har tillräcklig kompetens. Utöver den egna personalen och de studerande informeras också intressegrupper om frågor kring hållbar utveckling. Till stöd för läroanstaltens arbete för hållbar utveckling har olika system och verktyg utarbetats. Bland dessa kan nämnas Grön Flaggprogrammet och Miljöcertifiering för läroanstalter. Verktyg för utarbetandet av programmet för hållbar utveckling: edu.fi/yrkesutbildning

8 8 MILJÖFRÅGORNA I EFQM-MODELLEN Hur fastställs miljövärden och verksamhetsprinciper? Hur fastställs processer i anknytning till miljöledning och hur säkerställs deras utveckling? Hur informerar ledarna personalen om miljövärdens verksamhetsprinciper och strategiska mål? Hur sporrar ledarna till ständig förbättring i miljöfrågor? Hur inspirerar och sporrar ledarna personalen till att bekta miljöfrågor i verksamheten och till innovativt tänkande? LEDARSKAP Hur kan ledarna befrämja främjandet och stödjandet av åtgärder som förbättrar miljöskyddet och utbildningsorganisationens samhälleliga påverkan och deras deltagande samt att de kommande generationernas rättigheter och behov respekteras? Hur känner ledarna igen och leder förändringar i miljöfrågor och säkrar de behövliga resurserna i förändringarna? Hur följs förändringarnas resultat upp? Hur bedöms miljöfrågor (t.ex. ledningens exempel) och hur förbättras verksamheten? Hur kan den högsta ledningen visa vägen i utbildningsorganisationens miljöfrågor? Bild: Leena Koski, UBS

9 9 Programmet Grön Flagg Grön Flagg är ett internationellt program för miljöfostran, som i Finland koordineras av Sällskapet för miljöfostran i Finland (SYKSE). Grön Flagg är en verksamhetsmodell som erbjuder deltagarna ett konkret sätt att minska miljöeffekterna av sin verksamhet, göra hållbar utveckling till en del av vardagen i undervisningen och verksamheten och aktivera elever och personal. Programdeltagarna får stödmaterial och regelbunden respons på sin verksamhet. I programmet deltar daghem, grundskolor, gymnasier, yrkesläroanstalter och andra samfund inom fostran. I programmet Grön Flagg behandlas ett tema åt gången. Vatten, energi och minskat avfall är grundteman. Senare kan man välja ett tema ur närmiljön eller teman kring hållbar konsumtion, vårt gemensamma jordklot eller ett tema som man själv utarbetat. Varje tema behandlas under ett år, varefter läroanstalten kan ansöka om den gröna flaggan av den nationella kommissionen för Grön Flagg. Under följande läsår är det meningen att läroanstalten skall fortsätta med ett nytt tema. Mera information om programmet Grön Flagg hittar du på adressen Miljökriterierna utvidgas till hållbar utveckling Miljöcertifieringen för läroanstalter erbjuder effektiva verktyg till stöd för självvärdering, uppbyggandet av planen för hållbar utveckling och för utvecklandet av undervisning och lärmiljöer. Certifieringskriterierna utvidgas under år 2008 till kriterier för hållbar utveckling, som förutom miljöfrågor täcker även den eknomiska, sociala och kulturella hållbarhetens synvinklar. I kriterierna betraktas hur hållbar utveckling sammankopplas med ledarskapet, undervisningen och verksamhetskulturen vid läroanstalten. Utgångspunkten för yrkesläroanstalternas utvärderingskriterier är kompetensbehoven inom hållbar utveckling inom olika utbildningsområden, som betonas olika enligt bransch. Kriterierna går in för att införliva hållbar utveckling i undervisningen, inlärning i arbetet och yrkesproven. Det är viktigt att synvinklar för de olika delområdena för hållbar utveckling har beaktats i praxisen för de lärmiljöer som används i yrkesutbildningen vid läroanstalten, t.ex. arbetssalar, undervisningskök eller lantbruk. För verksamhetskulturens del kan läroanstalten välja teman som materialanvändning, vatten och energi, avfallshantering,

10 10 säkerhet, välfärd, förebyggande av utslagning, kulturell mångfald eller kulturmiljö som betoningar för sitt arbete för hållbar utveckling. De nya kriterierna för hållbar utveckling och frågeformulären för sjävvärdering som utarbetats på basis av dem, kan lätt sammanställas så att de går att förena med olika redskap för kvalitetsledning, t.ex. kriterierna för det europeiska kvalitetspriset EFQM. Följande steg Från miljöcertifiering för läroanstalter till certifiering av hållbar utveckling Läroanstalterna kan ansöka om miljöcertifiering av OKKA-stiftelsen. Certifikatet beviljas enligt Miljökriterier för skolor och läroanstalter. För att få certifikatet måste läroanstalten göra en självvärdering. Därtill verifierar en yttre auditör att läroanstalten uppfyller miljökriterierna. Certifiering enligt de nya kriterierna för hållbar utveckling startar i början av år För att kunna få certifikatet skall läroanstalten uppfylla de obligatoriska kraven i utvärderingskriterierna och nå upp till den förutsatta nivån i fråga om särskilt poängsatta kriterier. OKKA-stiftelsen och Finlands miljöinstitut Sykli och Eco-One erbjuder material, råd och utbildning till stöd för användningen av miljökriterierna, uppbyggandet av ett program för hållbar utveckling, självvärderingen och ansökan om certifikatet. Ytterligare information fås på adresserna och fi/eco-one. Utbildningsstyrelsen uppmuntrar yrkesläroanstalterna att börja tillämpa kriterierna och certifieringssystemet även ekonomiskt. Det går att ansöka om stöd från Utbildningsstyrelsen för auditering av läroanstalterna. Fritt formulerade ansökningar jämte motiveringar riktas till Susanna Tauriainen och skickas till Utbildningsstyrelsens registratur. (kontaktuppgifter nedan). Läroanstalternas miljökriterier och miljöcertifieringssystem har utvecklats inom Envedu-projektet, som har fått stöd från EU:s Life-fond och av undervisningsministeriet. Projektet samarbetade med Utbildningssektorns fackorganisation OAJ, OKKA-stiftelsen, Utbildningsstyrelsen, Hyvinkään-Riihimäen aikuiskoulutuskeskus, Uleåborgs universitet, fakulteten för tillämpad pedagogik vid Joensuu universitet och Eco-One.

11 11 SCHEMA ÖVER VERKSAMHETEN I EN HÖGKLASSIG KEKE-SKOLA PLANERING UTVeckling Undervisningen t.ex. Värderingar och attityder Branschinriktad miljökompetens Att delta och påverka Läroplanen, inlärning i arbetet, yrkesprov Lärmiljön Att spara material, energi och vatten, avfallshantering, farliga ämnen Säkerhet, arbetshygien, trivsel, förebyggande av utslagning Samarbete internt: ledningen, undervisningspersonalen, den övriga personalen, eleverna externt: näringslivet, myndigheterna, olika organisationer GENOMFÖRANDE UTVÄRDERING STEGEN MOT HÅLLBAR UTVECKLING 1. Kartläggning 2. Program för hållbar utveckling: mål och åtgärder 3. Självvärdering 4. Utomstående utvärdering 5. Läroanstalternas miljöcertifikat, Grön Flagg Verktyg till stöd för arbetet Miljöcertifiering för läroanstalter Kriterier, stödmaterial och utbildning för uppbyggande av ett miljöprogram och för sjävvärdering Programmet Grön Flagg Kriterier, stödmaterial och utbildning:miljöfostran, deltagande, ekologiska vardagsrutiner Webbplats för yrkesutbildning Grunder för yrkesinriktad grundexamen

12 Kontaktuppgifter: 12 Yrkesutbildning och hållbar utveckling Susanna Tauriainen Utbildningsstyrelsen PL (Hagnäskajen 6) Helsingfors Telefon Miljöcertifiering för läroanstalter Erkka Laininen OKKA-stiftelsen, Järnvägsmannagatan 6 A, Helsingfors Telefon Grön flagg Aino Alasentie Norra Hesperiagatan 15 A, Helsingfors Telefon (09) Fax (09) Utbildingsstyrelsen PL 380 (Hagnäskajen 6) Helsingfors Telefon STUDIO VIIVA 2008

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

GRÖN FLAGG PROGRAMMET SOM STÖD FÖR MILJÖFOSTRAN I DAGHEMMEN

GRÖN FLAGG PROGRAMMET SOM STÖD FÖR MILJÖFOSTRAN I DAGHEMMEN GRÖN FLAGG PROGRAMMET SOM STÖD FÖR MILJÖFOSTRAN I DAGHEMMEN Theresa Knopp Natur och Miljö -2014- Vad är Grön Flagg? Daghemmens, skolornas och läroanstalternas program för hållbar utveckling. Ett internationellt

Läs mer

Ett program för hållbar utveckling

Ett program för hållbar utveckling Ett program för hållbar utveckling Hållbar utveckling ett projekt för hela skolan Målet för en hållbar utveckling är att garantera hälsosamma, trygga och rättvisa livsmöjligheter för nuvarande och kommande

Läs mer

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Fastställda 6.4.2011 för försöksperioden 2011-2015 ÅLR 2011/2564 Grunder för förberedande utbildning för grundläggande

Läs mer

Beslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande:

Beslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande: DNR 4/011/2009 Föreskrift Att iakttas som förpliktande Till anordnare av grundläggande utbildning DATUM 16.3.2009 Giltighetstid från och med 16.3.2009 tillsvidare Rätten att meddela Lag om föreskriften

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Bilaga 1. Begrepp Bra praxis Evidens Extern auditering Extern utvärdering Förutsättningar för anordnande av utbildning

Bilaga 1. Begrepp Bra praxis Evidens Extern auditering Extern utvärdering Förutsättningar för anordnande av utbildning Bilaga 1. Begrepp I denna bilaga har samlats de i kriteriet använda centralaste begreppen närmast gällande kvalitetsledning vid yrkesutbildning. En del begrepp har definierats med den av Finlands Standardiseringsförbund

Läs mer

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll

Läs mer

Allmän presentation av kriterierna och verkställandet av självvärdering

Allmän presentation av kriterierna och verkställandet av självvärdering Introduktionstillfälle -självvärdering av det system som stöder en fungerande kvalitetsledning och en fortsatt förbättring av kvaliteten Vaasa 31.10.2014 Allmän presentation av kriterierna och verkställandet

Läs mer

KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN. Den allmänbildande utbildningen

KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN. Den allmänbildande utbildningen KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN Den allmänbildande utbildningen Utvecklandet av kvaliteten på den internationella verksamheten i Finland är förankrad i tanken om internationalismen

Läs mer

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING DNr 6/011/2000 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM 21.1.2000 Giltighetstid från 21.1.2000 tills vidare L 630/98 25 2 mom F 811/98, ändring 10, 4 mom., F 1139/99 Tillägg till föreskriften 9/011/99,

Läs mer

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR Medieassistent Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundexamen i audiovisuell kommunikation USB:s föreskrift 38/011/2014, 28.10.2014

Läs mer

REKOMMENDATION OM KVALITETSLEDNING FÖR YRKESUTBILDNINGEN

REKOMMENDATION OM KVALITETSLEDNING FÖR YRKESUTBILDNINGEN REKOMMENDATION OM KVALITETSLEDNING FÖR YRKESUTBILDNINGEN REKOMMENDATION OM KVALITETSLEDNING FÖR YRKESUTBILDNINGEN Författarna och Utbildningsstyrelsen Ombrytning Riikka Kiema ISBN 978-952-13-3658-4 (häft.)

Läs mer

FÖRESKRIFT 49/011/2005. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 49/011/2005. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 49/011/2005 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2006 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2006 FÖRESKRIFT 49/11/2005 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen

Läs mer

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en

Läs mer

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN Internationella färdigheter för alla Innehåll Varför internationalisering på hemmaplan?...3 Internationalisering på hemmaplan utmanar att reflektera över värden och attityder...

Läs mer

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet Vasa övningsskola Inspiration för det lokala läroplansarbetet Inspiration för den lokala läroplansprocessen VAD ÄR LPstöd 2016 ger inspiration för den lokala läroplansprocessen. är en utbildningshelhet

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET

NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET Datanom Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundeamen i informations- och kommunikationsteknik USB:s föreskrift

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34 YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN Föreskrift 38/011/2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:34 INNEHÅLL I Uppbyggnaden av yrkesexamen för arbete som teamledare och delarna i examen-----------

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION

SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION Merkonom Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundeamen inom företagsekonomi UBS:s

Läs mer

Gymnasiediplomet. Slöjd

Gymnasiediplomet. Slöjd Gymnasiediplomet Slöjd 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:10 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Innehåll 1 Allmänna utgångspunkter 3 2 Slöjdstudier i gymnasiet 3 Erkännande av kunnande 4

Läs mer

Linjedragningar för UKM:s kvalitetsgrupp Verkställande av självvärdering av kvalitetssystemen och presentation av kriterierna

Linjedragningar för UKM:s kvalitetsgrupp Verkställande av självvärdering av kvalitetssystemen och presentation av kriterierna Arbetsseminarium i Vasa Kompetens i självvärdering av kvalitetssystemen Vasa 15.1.2015 kl. 9.15-10.45 Linjedragningar för UKM:s kvalitetsgrupp Verkställande av självvärdering av kvalitetssystemen och presentation

Läs mer

Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken

Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken Fountain Park Ab Ledande Strategiarbete Påverkande Ny ledare ombord Förändringsprocesser Värden och etiska principer Förändringar i verksamhetsmiljön Kommunicera

Läs mer

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom husteknik. Rörmontör. Fastställda av Yrkesteam Husteknik 20.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom husteknik. Rörmontör. Fastställda av Yrkesteam Husteknik 20.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon splaner Grundexamen inom husteknik Rörmontör Fastställda av Yrkesteam Husteknik 20.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon 1 Innehåll och lärdomsprov... 2 1 Sammanfattning av yrkesprov... 3 2 splaner...

Läs mer

Yrkesprovsplaner Grundexamen i visuell framställning, bildartesan

Yrkesprovsplaner Grundexamen i visuell framställning, bildartesan splaner Grundexamen i visuell framställning, bildartesan Grafisk planering Fastställda av Yrkesteam Inveon Kultur 28.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon 1 Innehåll och lärdomsprov... 2 1 Sammanfattning

Läs mer

ABB Suomessa. Förmannen en möjliggörare för välmående i arbete

ABB Suomessa. Förmannen en möjliggörare för välmående i arbete ABB Suomessa Förmannen en möjliggörare för välmående i arbete ABB i Finland (31.12.2012) Omsättning 2,4 miljarder EUR Personal ca 6600 på 30 orter 184 miljoner EUR i forsknings- och utvecklingsverksamhet

Läs mer

SKOLANS VERKSAMHETSKUL- TUR

SKOLANS VERKSAMHETSKUL- TUR SKOLANS VERKSAMHETSKUL- TUR Hur? Hur fungerar detta i skolans vardag? Vad lyckas bra? Vad kan utvecklas? Konkreta förslag: Varför? Hur? När? Vem? 1. Verksamhetskulturen i vår skola befrämjar samarbete

Läs mer

Beslut 24.02.2012. UKM Tillstånd att ordna utbildning för grundläggande yrkeskompetens för lastbils- och bussförare

Beslut 24.02.2012. UKM Tillstånd att ordna utbildning för grundläggande yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Beslut OKM/10/531/2012 24.02.2012 Jakelussa mainituille Hänvisning Ärende UKM Tillstånd att ordna utbildning för grundläggande yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Undervisnings- och kulturministeriet

Läs mer

BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*)

BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*) BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*) NAMNET PÅ EXAMEN Yrkesexamen i idrott (SV) Liikunnan ammattitutkinto (FI) DEN YRKESSKICKLIGHET SOM PÅVISATS I EXAMEN Uppbyggnaden av examen Denna examen består av samtliga

Läs mer

ÄR ATT LÄRA. Unga som utexamineras för ett yrke får redan under studietiden praktiska kunskaper om arbetsuppgifterna

ÄR ATT LÄRA. Unga som utexamineras för ett yrke får redan under studietiden praktiska kunskaper om arbetsuppgifterna ATT GÖRA ÄR ATT LÄRA av Unga som utexamineras för ett yrke får redan under studietiden praktiska kunskaper om arbetsuppgifterna inom branschen. I varje treårig yrkesinriktad grundexamen ingår minst ett

Läs mer

Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning. Åbo 24.9.2014

Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning. Åbo 24.9.2014 Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning Åbo 24.9.2014 Dagens program 9.00-9.10 Välkommen, Camilla Forsberg, CLL 9.10-11.30 Inledning och tillbakablick Frågor som avgörs på lokalnivå Annika Lassus

Läs mer

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag HUSLIG EKONOMI Läroämnets uppdrag Läroämnet huslig ekonomi har som uppdrag att stödja elevens tillväxt och utveckling till en konsument som tar hand om de grundläggande förutsättningarna för att underhålla

Läs mer

CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET

CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET UTARBETANDET AV EN STUDERANDEVÅRDSPLAN Föreskrift 94, 101/011/2014 INNEHÅLL

Läs mer

UTBILDNINGEN I FINLAND

UTBILDNINGEN I FINLAND UTBILDNINGEN I FINLAND 1 Utbildningen i Finland Universitet Gymnasieutbildning Läropliktsutbildning Grundläggan ÅLDER LÄSÅR Förskoleunde eller daghem Påbyggnadsexamina vid yrkeshögskolor Yrkeshögskolor

Läs mer

FÖRBEREDELSE FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARUPPGIFTER 2 sv

FÖRBEREDELSE FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARUPPGIFTER 2 sv OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN BILAGA 1 1/7 FÖRBEREDELSE FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARUPPGIFTER 2 sv Mål och centralt innehåll, berömlig nivå Den studerande skall känna till läroplanen och det nationella

Läs mer

HANDLEDANDE UTBILDNING FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN

HANDLEDANDE UTBILDNING FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN Utbildningsgrunder HANDLEDANDE UTBILDNING FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN Föreskrift 5/011/2015 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2015 Innehåll INLEDNING... 1 1 HANDLEDANDE UTBILDNING FÖR DEN

Läs mer

4 BEDÖMNING AV DE STUDERANDE

4 BEDÖMNING AV DE STUDERANDE Y R K E S P R O V E N T A S I B R U K BILAGA 3 GRUNDER FÖR LÄROPLANEN OCH FÖR FRISTÅENDE EXAMEN INOM DEN YRKESINRIKTADE GRUNDUTBILDNINGEN (godkänd i direktionen 30.9.2005) B I L A G O R 4 BEDÖMNING AV

Läs mer

Ansvarsfulla investeringar

Ansvarsfulla investeringar 1 (5) Ansvarsfulla investeringar Allmänt Direkta aktie- och ränteplaceringar Bästa praxis och rutiner inom ansvarsfulla investeringar har utvecklats markant under de senaste åren. Principerna för ansvarsfulla

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

Bästa Nyhetsbrevläsare,

Bästa Nyhetsbrevläsare, I detta nyhetsbrev berättar vi om egrunderna, ansökan till specialundervisning, Registret över verifierat kunnande, den nya delen om läroavtal i Studieinfo, SePPO-projektet och den kommunvisa SADe-turnén.

Läs mer

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom el- och automationsteknik. Elmontör Automationsmontör

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom el- och automationsteknik. Elmontör Automationsmontör splaner Grundexamen inom el- och automationsteknik Elmontör Automationsmontör Fastställda av Yrkesteam Husteknik 20.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon 1 Innehåll och lärdomsprov... 2 1 Sammanfattning

Läs mer

UNDERVISNING OCH HANDLEDNING SOM GES HANDIKAPPADE STUDERANDE I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN 2010

UNDERVISNING OCH HANDLEDNING SOM GES HANDIKAPPADE STUDERANDE I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN 2010 UNDERVISNING OCH HANDLEDNING SOM GES HANDIKAPPADE STUDERANDE I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN 2010 FÖRESKRIFT 09/011/2010 grunder för LÄROPLAN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

BILAGA 1. Avbrott i yrkesutbildningen

BILAGA 1. Avbrott i yrkesutbildningen BILAGA 1 Orienterande och förberedande utbildning inför den grundläggande i promemorian av Arbetsgruppen för utveckling av övergången mellan grundläggande utbildning och utbildning på andra stadiet: (Undervisningsministeriets

Läs mer

LÄROAVTALSUTBILDNINGEN I ETT NÖTSKAL FÖR FÖRETAGARE

LÄROAVTALSUTBILDNINGEN I ETT NÖTSKAL FÖR FÖRETAGARE LÄROAVTALSUTBILDNINGEN I ETT NÖTSKAL FÖR FÖRETAGARE Kontaktinformation för Helsingfors läroavtalsbyrå Helsingfors stad Utbildningsverket Läroavtalsbyrån PB 3000 00099 Helsingfors stad Besöksadress Tavastvägen

Läs mer

Skogsutbildningen i Finland Jämförelser med Sverige

Skogsutbildningen i Finland Jämförelser med Sverige Skogsutbildningen i Finland Jämförelser med Sverige Yrkeshögskolan Novia Jakobstad Nykarleby Vasa Novia är resultatet av att Yrkeshögskolan Sydväst och Svenska yrkeshögskolan gick samman 1.8.2008 Yrkeshögskolan

Läs mer

FÖRESKRIFT 19/011/2007. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 19/011/2007. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 19/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR HANTVERKARE 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR HANTVERKARE 2007 FÖRESKRIFT 19/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

KOMPETENS OCH BILDNING 2025. Utbildningsstyrelsens strategi

KOMPETENS OCH BILDNING 2025. Utbildningsstyrelsens strategi KOMPETENS OCH BILDNING 2025 Utbildningsstyrelsens strategi Innehåll Förord...3 Effektivitetsaspekten...6 1. Kompetensen stärks och lärande kulturen förnyas...6 2. Ledarskapet i utbildningen stärks...7

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Föreskrift 49 /011/99 YRKESEXAMEN FÖR SKOGSMASKINSFÖRARE GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN

Föreskrift 49 /011/99 YRKESEXAMEN FÖR SKOGSMASKINSFÖRARE GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN Föreskrift 49 /011/99 YRKESEXAMEN FÖR SKOGSMASKINSFÖRARE 2000 GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN 1 YRKESEXAMEN FÖR SKOGSMASKINSFÖRARE EXAMENSGRUNDER UTBILDNINGSSTYRELSEN 2000 2 Utbildningsstyrelsen 2001 Edita

Läs mer

UTBILDNING SOM HANDLEDER FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV

UTBILDNING SOM HANDLEDER FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV Utbildningsgrunder UTBILDNING SOM HANDLEDER FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV Föreskrift 6/011/2015 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2015 Innehåll INLEDNING... 1 1 UTBILDNINGEN SOM HANDLEDER FÖR

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Redovisningstjänster BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.1.2007 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

Yrkesutbildningen i Finland. Yrkeskunnande, kunskaper och färdigheter för arbetslivet och fortsatta studier

Yrkesutbildningen i Finland. Yrkeskunnande, kunskaper och färdigheter för arbetslivet och fortsatta studier Yrkesutbildningen i Finland Yrkeskunnande, kunskaper och färdigheter för arbetslivet och fortsatta studier Utbildningssystemet i Finland Doktors- och licentiatexamina Universitet Högre högskoleexamina

Läs mer

TURISM-, KOSTHÅLLS- OCH EKONOMI- BRANSCHEN

TURISM-, KOSTHÅLLS- OCH EKONOMI- BRANSCHEN VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL TURISM-, KOSTHÅLLS- OCH EKONOMI- BRANSCHEN GRUNDEXAMEN INOM HOTELL-, RESTAURANG- OCH CATERINGBRANSCHEN Servitör, receptionist, kock Dokumentuppgifter

Läs mer

ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization)

ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization) ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization) Inom ramen för ISO utvecklas fortgående system för att underlätta samarbetet mellan organisationer men även förbättra t.ex. konsumenters möjlighet

Läs mer

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande

Läs mer

FÖRESKRIFT 43/011/2002. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 43/011/2002. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 43/011/2002 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I PLASTTEKNIK 2002 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I PLASTTEKNIK 2002 FÖRESKRIFT 43/011/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

GRUNDEXAMEN I INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK

GRUNDEXAMEN I INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK 1 GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN GRUNDEXAMEN I INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK 2014 KOMPETENSOMRÅDET FÖR MIKROSTÖD, DATANOM KOMPETENSOMRÅDET FÖR PROGRAMMERING, DATANOM FÖRESKRIFT 85/011/2014

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

BILAGA 1 BESLUTSMODELL 27.8.1998. Utbildningsanordnarens namn. Näradress (PB, om sådan finns) Postnummer och postanstalt. dag.månad.xxxx.

BILAGA 1 BESLUTSMODELL 27.8.1998. Utbildningsanordnarens namn. Näradress (PB, om sådan finns) Postnummer och postanstalt. dag.månad.xxxx. BILAGA 1 BESLUTSMODELL 27.8.1998 Utbildningsanordnarens namn Näradress (PB, om sådan finns) Postnummer och postanstalt dag.månad.xxxx xxx/430/xxxx TILLSTÅND ATT ORDNA UTBILDNING Undervisningsministeriet

Läs mer

Plan för hållbar utveckling

Plan för hållbar utveckling Sjundeå kommuns bildningsavdelning Att rädda världen är en barnlek 1. INLEDNING... 3 2. VAD ÄR HÅLLBAR UTVECKLING?... 4 2.1 Ekologiskt hållbar utveckling... 4 2.2 Ekonomiskt hållbar utveckling... 5 2.3

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

A. Utbildningsanordnarens ansökan för anordnare av och utbildningscentrum för grundläggande yrkeskompetens för lastbils- och bussförare.

A. Utbildningsanordnarens ansökan för anordnare av och utbildningscentrum för grundläggande yrkeskompetens för lastbils- och bussförare. ANVISNING FÖR BILAGAN Utbildningsanordnarna ska ange de uppgifter som nämns i punkterna A F i bilagan till detta brev: ansökningsblanketten och som bilagor till den kopior av nämnda handlingar samt de

Läs mer

Grunder för yrkesinriktad grundexamen

Grunder för yrkesinriktad grundexamen Grunder för yrkesinriktad grundexamen Grundexamen inom fastighetsservice 2014 Kompetensområdet för fastighetsskötsel, fastighetsskötare Kompetensområdet för lokalvård,lokalvårdare föreskrift 50/011/2014

Läs mer

GRUNDEXAMEN I TURISM, 2009

GRUNDEXAMEN I TURISM, 2009 GRUNDEXAMEN I TURISM, 2009 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR TURISMSERVICE, PRODUCENT AV RESETJÄNSTER UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR FÖRSÄLJNING AV TURISMSERVICE OCH INFORMATIONSTJÄNST,

Läs mer

GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:96 Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2014:96 ISBN 978-952-13-6002-2 (häft.) ISBN 978-952-13-6003-9

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

(innehåller förändringar och korrigeringar enligt föreskrift 4/011/2015 och föreskrift 43/011/2015)

(innehåller förändringar och korrigeringar enligt föreskrift 4/011/2015 och föreskrift 43/011/2015) GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN GRUNDEXAMEN I VISUELL FRAMSTÄLLNING, 2014 KOMPETENSOMRÅDET FÖR GRAFISK PLANERING, BILDARTESAN KOMPETENSOMRÅDET FÖR BILD- OCH MEDIEKONST,BILDARTESAN KOMPETENSOMRÅDET

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM TRÄBRANSCHEN 2010

GRUNDEXAMEN INOM TRÄBRANSCHEN 2010 GRUNDEXAMEN INOM TRÄBRANSCHEN 2010 Utbildningsprogrammet/kompetensområdet för industrisnickare, snickare FÖRESKRIFT 33/011/2010 grunder för yrkesinriktad grundexamen Utbildningsstyrelsen Pärm: Pramedia

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Tryckerier Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Tryckerier Varför Svanen? Fem enkla skäl Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte bara tid och

Läs mer

Grundexamen inom företagsekonomi, Merkonom 2009

Grundexamen inom företagsekonomi, Merkonom 2009 Grundexamen inom företagsekonomi, Merkonom 2009 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR KUNDBETJÄNING OCH FÖRSÄLJNING UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR EKONOMI- OCH KONTORSSERVICE UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET

Läs mer

FINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER. Arbete nära människan

FINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER. Arbete nära människan FINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER Arbete nära människan SuPer Närvårdarens och primärskötarens eget förbund Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer är Finlands största fackförbund

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

M å le t m ed insamlingen 1(5)

M å le t m ed insamlingen 1(5) 1(5) P e r soner som avlagt läroplansbaserad y r k e sutbildning kalenderåret 20 10 - anvisningar I nsamlin gen g älle r Uppgifterna samlas in om de studerande som är inskrivna vid läroanstalten och som

Läs mer

FÖRESKRIFT 4/011/2008. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 4/011/2008. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 4/011/2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING 2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING 2008 FÖRESKRIFT 4/011/2008 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

utbildning for hallbar utveckling i Sverige

utbildning for hallbar utveckling i Sverige Rekommendationer 2014.. Genomforande av larande och... utbildning for hallbar utveckling i Sverige.. Innehåll Inledning 3 Så togs rekommendationerna fram 4 Översikt 5 I. Rekommendationer för att öka och

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Tävling ger action i undervisningen

Tävling ger action i undervisningen Tävling ger action i undervisningen TÄVLINGSMODELL FÖR LÄROANSTALTER Tävling som undervisningsmetod Då man talar om tränings- och tävlingsverksamhet går tankarna för de flesta av oss antingen till Mästare-tävlingarna

Läs mer

Kartläggningsguide för temat Ett gemensamt jordklot

Kartläggningsguide för temat Ett gemensamt jordklot Kartläggningsguide för temat Ett gemensamt jordklot Syftet med det här häftet är att erbjuda er färdiga mallar och metoder för kartläggningar inom temat Ett gemensamt jordklot. Häftet innehåller kartläggningsverktyg

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM HOTELL-, RESTAURANG- OCH CATERINGBRANSCHEN 2010

GRUNDEXAMEN INOM HOTELL-, RESTAURANG- OCH CATERINGBRANSCHEN 2010 GRUNDEXAMEN INOM HOTELL-, RESTAURANG- OCH CATERINGBRANSCHEN 2010 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR KUNDSERVICE, SERVITÖR UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR HOTELLSERVICE, RECEPTIONIST

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

vill du utveckla dig själv och ditt företag?

vill du utveckla dig själv och ditt företag? vill du utveckla dig själv och ditt företag? Låt oss hjälpa. Svenskspråkiga utbildningsdagar, utbildningsprogram och examina Praktisk utbildning för arbetslivets krav Rastor erbjuder ett brett urval av

Läs mer

Fastställd av Ålands landskapsregering

Fastställd av Ålands landskapsregering RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS- BRANSCHEN, NÄRVÅRDARE 2010

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS- BRANSCHEN, NÄRVÅRDARE 2010 GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS- BRANSCHEN, NÄRVÅRDARE 2010 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR AKUTVÅRD UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR REHABILITERING UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET

Läs mer

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Nordiska ministerrådet Presentation NVC Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Anniina Pirttimaa Rådgivare för hållbar utveckling Nordiska ministerrådets sekretariat State of the World 2013

Läs mer

Grundexamen inom husteknik/rörmontör Examensdel: Förbränningsteknik 15 kp.

Grundexamen inom husteknik/rörmontör Examensdel: Förbränningsteknik 15 kp. Grundexamen inom husteknik/rörmontör Examensdel: Förbränningsteknik 15 kp. Krav på yrkesskicklighet Den studerande eller examinanden kan utföra installationsarbeten för förvaringsanordningar för bränslen

Läs mer

Ålands vårdinstitut. Läroplan för utbildningsprogrammet Vård och fostran av barn och unga 40 sv

Ålands vårdinstitut. Läroplan för utbildningsprogrammet Vård och fostran av barn och unga 40 sv Ålands vårdinstitut Läroplan för utbildningsprogrammet Vård och fostran av barn och unga 40 sv Fastställd av direktionen 7.6.2005 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRORD... 3 2. ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR UTBILDNINGSPROGRAMMET

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

INSAMLANDE AV PERSONUPPGIFTER VID ENKÄTER ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING AV UTBILDNING

INSAMLANDE AV PERSONUPPGIFTER VID ENKÄTER ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING AV UTBILDNING DATAOMBUDSMANNENS BYRÅ INSAMLANDE AV PERSONUPPGIFTER VID ENKÄTER ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING AV UTBILDNING Uppdaterad 27.07.2010 www.tietosuoja.fi 2 GENOMFÖRANDE AV ENKÄT ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING Planering

Läs mer