Hållbar utveckling. och yrkesutbildningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hållbar utveckling. och yrkesutbildningen"

Transkript

1 1 Hållbar utveckling och yrkesutbildningen

2 2 En hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Dess tre grundelement är ekologisk, ekonomisk samt social och kulturell hållbarhet. Målet för hållbar utveckling är att människorna skall lära sig att leva i harmoni med naturen och varandra. FN:s världskommission för miljö och utveckling 1987 Strategierna visar vägen för främjande av hållbar utveckling I undervisningsministeriets strategi för hållbar utveckling och utbildning (2006) nämns följande utvecklingsåtgärder för främjandet av hållbar utveckling i yrkesutbildningen före år 2014: En uppföljning görs av hur väl den hållbara utvecklingen via yrkesproven överförs till yrkesutövningen före år Utvecklingen av mångsidiga läromedel och fortbildningen för lärare och arbetsplatshandledare inom olika yrkesområden för främjande av hållbar utveckling fortsätter. Utvecklingen av läroanstalternas miljöcertifieringssystem fortsätter, bl.a. genom att före år 2014 vidga begreppet till att även omfatta den sociala och kulturella dimensionen av hållbar utveckling. Målet är att 15 % av yrkesläroanstalterna år 2014 har någon form av certifikat eller erkännande angående nivån på arbetet för en hållbar utveckling. Detta förutsätter att det ordnas tillräckligt med fortbildning för lärare i yrkesinriktade studier. Resurserna borde i framtiden kunna användas av den omgivande regionen på så sätt, att undervisningsställena för naturoch miljöområdet före år 2014 skulle bilda regionala resurscentra för miljökompetens och hållbar utveckling. Målet är att få hållbar utveckling med i planeringen och genomförandet av de olika grenarna i tävlingen Taitaja före år 2014.

3 3 Det är oerhört viktigt att öka kompetensen om hållbar utveckling och miljöfrågor för att Finland och hela det globala samfundet ska kunna möta de utmaningar som t.ex. bekämpandet av klimatologiska förändringar, den ökade förbrukningen av naturresurser, den minskade mångfalden i naturen och utvecklingsfrågor för med sig. Skolor och läroanstalter innehar en viktig roll när det gäller att skapa dessa färdigheter. Ett av syftena med utbildningen är att fostra ansvarsfulla och engagerade medborgare som beaktar hållbar utveckling i sitt arbete och i vardagens valsituationer. En ansvarsfull medborgare är medveten om de ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensionerna av hållbar utveckling och kombinerar dessa i vardagens valsituationer. Väsentligt är att vara medveten om att förändringar behövs både på individ- och samhällsnivå, att ha förmåga och motivation att delta och påverka och att förbinda sig till hållbar livsföring. Yrkesutbildningen tar vid där den grundläggande utbildningen slutade I den grundläggande utbildningen är Ansvar för miljö, välfärd och en hållbar utveckling ett temaområde som genomförs i olika läroämnen ur en för dem karakteristisk synvinkel, på ett sätt som elevens utvecklingsskede förutsätter. Temaområdet ska synas i skolans verksamhetskultur och vardagsrutiner. Målet för den grundläggande utbildningen är att fostra miljömedvetna medborgare som vill engagera sig i arbetet för en hållbar livsstil, som kan bygga framtiden på ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbara lösningar. Syftet med den grundläggande utbildningen är att eleven ska lära sig att förstå nödvändigheten av miljövård, förutsättningarna för mänskans välfärd och förhållandet dem emellan lära sig att varsebli förändringar i miljön och i mänskors välbefinnande, att utreda orsaker och förutse följder och verka till förmån för livsmiljön och för att öka välfärden lära sig att bedöma sin egen konsumtion, vilken inverkan det egna handlingssättet har och att tillägna sig sådana handlingssätt som en hållbar utveckling förutsätter lära sig att främja välfärden i sitt samhälle och att förstå hoten mot och möjligheterna till välfärd på global nivå lära sig att förstå att individen genom sina val formar såväl sin egen som vår gemensamma framtid, att verka på ett uppbyggande sätt för en hållbar utveckling.

4 4 Granskning av EU:s strategi för hållbar utveckling 2006 På väg mot hållbara val - Ett nationellt och globalt hållbart Finland, 2006 Johannesburg 2002 (Rio+10) Nordens strategi för hållbar utveckling år 2001 Kyoto 1997 FN:s deklaration om ett decennium för hållbar utveckling Hållbar utveckling En ny kurs för Norden 2004 Program Baltic 21 E Europeiska unionens verksamhetsprogram Egen strategi för FN:s europeiska område 2005 Undervisningsministeriets utvecklingsplaner för utbildning och forskning , , Hållbar konsumtion och produktion (KULTU) 2005 Utbildningsstyrelsens program för främjande av hållbar utveckling för åren Strategi för fostran och utbildning som främjar hållbar utveckling 2006, bereddes av Utbildningsavdelningen vid Finlands komission för hållbar utveckling Undervisningsministeriets Utbildning för hållbar utveckling; Genomförande av programmet Baltic 21E samt en nationell strategi för det av FN utlysta årtiondet för utbildning för hållbar utveckling ( ), 2006 Miljöcertifiering för läroanstalter 2004 Miljökriterier för läroanstalter 2003 Projektet Ammatti-keke 2003 Certifiering av hållbar utveckling vid läroanstalterna 2009 Läroanstalternas kriterier för hållbar utveckling 2008 Hållbar utveckling i rekommendationen om kvalitetsledning för yrkesutbildningen 2008 Hållbar utveckling i yrkesprov 2006 FN:s specialsession 1997 (Rio+5) Östersjöländerna Baltic 21-programmet 1996 Finska indikatorer för hållbar utveckling 2000, 2004 Utbildningsstyrelsens program för främjande av hållbar utveckling Grön Flagg i yrkesutbildning 2000 Hållbar utveckling i de yrkesinriktade läroplansgrunderna 1999 Internationella avtal om hållbar utveckling Nationella program för hållbar utveckling Riodeklarationen 1992 (Agenda 21) Regeringens program för hållbar utveckling 1998 Utbildningsstyrelsens program för hållbar utveckling Hållbar utveckling i yrkesutbildningen

5 5 Främjandet av hållbar utveckling i yrkesutbildningen Grunderna för yrkesinriktade grundexamina förnyas åren I läroplanens gemensamma del anges principer och förfaringssätt som är gemensamma för alla grundexamina samt centrala värden för utbildningsanordnaren. I den gemensamma delen förpliktas utbildningsanordnaren bland annat att vidta följande åtgärder som innehåller dimensioner för hållbar utveckling: utbildningsanordnaren ska se till att den undervisning som ges omfattar verksamhet som stärker förmågan till samverkan och som erbjuder en möjlighet att dryfta värderingar och lyfta fram kulturarvet (F 811/1998, 9 ) utbildningsanordnaren ska utarbeta en personalutvecklingsplan utbildningsanordnaren ska i läroplanen göra upp planer för åtgärder som främjar jämlikhet och likabehandling utbildningsanordnaren ska vidta åtgärder som främjar hållbar utveckling Rekommendationer om kvalitetsledning stöder främjandet av hållbar utveckling Rekommendationen om kvalitetsledning för yrkesutbildningen fastställdes i januari Syftet med rekommendationen för kvalitetsledning är att ge ramar för ett långsiktigt utvecklande av kvalitetsledning inom all yrkesutbildning. Rekommendationen om kvalitetsledning för yrkesutbildningen baserar sig på den gemensamma europeiska referensramen CQAF (Common Quality Assurance Framework) som utvecklats i samband med Köpenhamnsprocessen för den yrkesinriktade utbildningen inom Europeiska unionen. I olika skeden av kvalitetsledning syns hållbar utveckling på följande sätt: Planering; utbildningsanordnaren tar in ett handlingsprogram för hållbar utveckling i sitt verksamhetssystem; genom handlingsprogrammet styrs måluppfyllelsen och genomförandet av åtgärder i anslutning till miljöfrågor, de anställdas och de studerandes arbetarskydd och välbefinnande samt det samhälleliga ansvaret Genomförande; utbildningsanordnaren sörjer för att principen om hållbar utveckling följs i all verksamhet Genomförande; utbildningsanordnaren främjar med sina åtgärder socialt, ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt hållbar utveckling

6 6 HÅLLBAR UTVECKLING I GRUNDERNA FÖR YRKESINRIKTADE GRUNDEXAMINA: Hållbar utveckling är en av nyckelkompetenserna för livslångt lärande i grunderna för yrkesinriktade grundexamina: Studeranden eller examinanden förbinder sig att i sitt yrke verka för den hållbara utvecklingens ekologiska, ekonomiska, sociala samt kulturella principer. Han/hon iakttar författningar, bestämmelser och avtal som gäller hållbar utveckling i arbetsuppgifter inom branschen. Hållbar utveckling ingår också i de yrkesinriktade läroplansgrundernas yrkesinriktade examensdelar enligt branschvisa betoningar. Hållbar utveckling bedöms som en del av yrkesproven och/eller annan kompetens. Grundexamen inom naturbruk och miljö som hör till utbildningsområdet för naturbruk och miljö erbjuder en 30 sv:s examensdel i hållbar utveckling Hållbara tillvägagångssätt Hållbar utveckling ingår i följande examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier): Obligatoriska examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen: Fysik och kemi, 2 sv Häslokunskap, 1 sv Konst och kultur, 1 sv Valfria tilläggsdelar till obligatoriska examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen Miljölära, 0 4 sv Etik, 0 4 sv Företagsverksamhet, 0 4 sv I de valfria tilläggsdelarna till obligatoriska examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen ingår Miljökunskap 0 4 sv Målet är att den studerande följer arbets- och verksamhetsmetoder i enlighet med principerna för hållbar utveckling så att de stöder uppnåendet av yrkesskicklighet och kompletterar yrkeskompetensen fungerar på ett energibesparande sätt motverkar uppkomsten av avfall och sorterar avfall ändamålsenligt samt behärskar livscykeln för produkter som är centrala med tanke på yrkesskickligheten utför arbete så att miljöriskerna minimeras samt handlar så att kulturarvet värnas.

7 7 Hållbar utveckling som en del av läroanstaltens vardag En läroanstalt som främjar tillägnandet av en hållbar livsstil är en plats där hållbar utveckling ingår i all verksamhet. Utgångspunkten för utveckling av läroanstaltsgemenskapen är en diskussion om värderingar som alla medlemmar i gemenskapen kan delta i. Med hjälp av programmet för hållbar utveckling kan läroanstalten integrera synvinkeln för hållbar utveckling i ledningen, undervisningen och i verksamhetskulturen. För att bygga upp programmet bildas ofta en bred arbetsgrupp som består av representanter för olika yrkeskårer och studerande. För att arbetet ska lyckas är det väsentligt att ledningen förbinder sig och beviljar de resurser som behövs. Då undervisningen och vardagsrutinerna utvecklas är det också viktigt att samarbeta med utomstående instanser. Det första som görs är en kartläggning av läroanstaltens situation gällande hållbar utveckling. Till ämnen som kan behandlas hör hantering av miljöfrågor, användning av material, avfallssortering eller energisparande. En bild av social och kulturell hållbarhet fås till exempel genom enkäter gällande studerandenas och personalens välbefinnande eller en kartläggning om säkerhetsrisker, kulturell mångfald och kulturarv. Det är också viktigt att utreda hur hållbar utveckling har integrerats i undervisningen, i inlärning i arbetet och i yrkesproven. Personalen och studerande diskuterar kartläggningsresultaten tillsammans och de viktigaste förbättringsområdena lyfts fram som mål för programmet för hållbar utveckling. Åtgärder, ansvar, tidtabeller, resurser och uppföljning och bedömning bestäms i programmet. Programmet genomförs med stöd av instruktioner, information, utbildning och samarbete. Med hjälp av dem går det att förbinda hela läroanstaltsgemenskapen till de gemensamma målen och att säkra att alla personalgrupper har tillräcklig kompetens. Utöver den egna personalen och de studerande informeras också intressegrupper om frågor kring hållbar utveckling. Till stöd för läroanstaltens arbete för hållbar utveckling har olika system och verktyg utarbetats. Bland dessa kan nämnas Grön Flaggprogrammet och Miljöcertifiering för läroanstalter. Verktyg för utarbetandet av programmet för hållbar utveckling: edu.fi/yrkesutbildning

8 8 MILJÖFRÅGORNA I EFQM-MODELLEN Hur fastställs miljövärden och verksamhetsprinciper? Hur fastställs processer i anknytning till miljöledning och hur säkerställs deras utveckling? Hur informerar ledarna personalen om miljövärdens verksamhetsprinciper och strategiska mål? Hur sporrar ledarna till ständig förbättring i miljöfrågor? Hur inspirerar och sporrar ledarna personalen till att bekta miljöfrågor i verksamheten och till innovativt tänkande? LEDARSKAP Hur kan ledarna befrämja främjandet och stödjandet av åtgärder som förbättrar miljöskyddet och utbildningsorganisationens samhälleliga påverkan och deras deltagande samt att de kommande generationernas rättigheter och behov respekteras? Hur känner ledarna igen och leder förändringar i miljöfrågor och säkrar de behövliga resurserna i förändringarna? Hur följs förändringarnas resultat upp? Hur bedöms miljöfrågor (t.ex. ledningens exempel) och hur förbättras verksamheten? Hur kan den högsta ledningen visa vägen i utbildningsorganisationens miljöfrågor? Bild: Leena Koski, UBS

9 9 Programmet Grön Flagg Grön Flagg är ett internationellt program för miljöfostran, som i Finland koordineras av Sällskapet för miljöfostran i Finland (SYKSE). Grön Flagg är en verksamhetsmodell som erbjuder deltagarna ett konkret sätt att minska miljöeffekterna av sin verksamhet, göra hållbar utveckling till en del av vardagen i undervisningen och verksamheten och aktivera elever och personal. Programdeltagarna får stödmaterial och regelbunden respons på sin verksamhet. I programmet deltar daghem, grundskolor, gymnasier, yrkesläroanstalter och andra samfund inom fostran. I programmet Grön Flagg behandlas ett tema åt gången. Vatten, energi och minskat avfall är grundteman. Senare kan man välja ett tema ur närmiljön eller teman kring hållbar konsumtion, vårt gemensamma jordklot eller ett tema som man själv utarbetat. Varje tema behandlas under ett år, varefter läroanstalten kan ansöka om den gröna flaggan av den nationella kommissionen för Grön Flagg. Under följande läsår är det meningen att läroanstalten skall fortsätta med ett nytt tema. Mera information om programmet Grön Flagg hittar du på adressen Miljökriterierna utvidgas till hållbar utveckling Miljöcertifieringen för läroanstalter erbjuder effektiva verktyg till stöd för självvärdering, uppbyggandet av planen för hållbar utveckling och för utvecklandet av undervisning och lärmiljöer. Certifieringskriterierna utvidgas under år 2008 till kriterier för hållbar utveckling, som förutom miljöfrågor täcker även den eknomiska, sociala och kulturella hållbarhetens synvinklar. I kriterierna betraktas hur hållbar utveckling sammankopplas med ledarskapet, undervisningen och verksamhetskulturen vid läroanstalten. Utgångspunkten för yrkesläroanstalternas utvärderingskriterier är kompetensbehoven inom hållbar utveckling inom olika utbildningsområden, som betonas olika enligt bransch. Kriterierna går in för att införliva hållbar utveckling i undervisningen, inlärning i arbetet och yrkesproven. Det är viktigt att synvinklar för de olika delområdena för hållbar utveckling har beaktats i praxisen för de lärmiljöer som används i yrkesutbildningen vid läroanstalten, t.ex. arbetssalar, undervisningskök eller lantbruk. För verksamhetskulturens del kan läroanstalten välja teman som materialanvändning, vatten och energi, avfallshantering,

10 10 säkerhet, välfärd, förebyggande av utslagning, kulturell mångfald eller kulturmiljö som betoningar för sitt arbete för hållbar utveckling. De nya kriterierna för hållbar utveckling och frågeformulären för sjävvärdering som utarbetats på basis av dem, kan lätt sammanställas så att de går att förena med olika redskap för kvalitetsledning, t.ex. kriterierna för det europeiska kvalitetspriset EFQM. Följande steg Från miljöcertifiering för läroanstalter till certifiering av hållbar utveckling Läroanstalterna kan ansöka om miljöcertifiering av OKKA-stiftelsen. Certifikatet beviljas enligt Miljökriterier för skolor och läroanstalter. För att få certifikatet måste läroanstalten göra en självvärdering. Därtill verifierar en yttre auditör att läroanstalten uppfyller miljökriterierna. Certifiering enligt de nya kriterierna för hållbar utveckling startar i början av år För att kunna få certifikatet skall läroanstalten uppfylla de obligatoriska kraven i utvärderingskriterierna och nå upp till den förutsatta nivån i fråga om särskilt poängsatta kriterier. OKKA-stiftelsen och Finlands miljöinstitut Sykli och Eco-One erbjuder material, råd och utbildning till stöd för användningen av miljökriterierna, uppbyggandet av ett program för hållbar utveckling, självvärderingen och ansökan om certifikatet. Ytterligare information fås på adresserna och fi/eco-one. Utbildningsstyrelsen uppmuntrar yrkesläroanstalterna att börja tillämpa kriterierna och certifieringssystemet även ekonomiskt. Det går att ansöka om stöd från Utbildningsstyrelsen för auditering av läroanstalterna. Fritt formulerade ansökningar jämte motiveringar riktas till Susanna Tauriainen och skickas till Utbildningsstyrelsens registratur. (kontaktuppgifter nedan). Läroanstalternas miljökriterier och miljöcertifieringssystem har utvecklats inom Envedu-projektet, som har fått stöd från EU:s Life-fond och av undervisningsministeriet. Projektet samarbetade med Utbildningssektorns fackorganisation OAJ, OKKA-stiftelsen, Utbildningsstyrelsen, Hyvinkään-Riihimäen aikuiskoulutuskeskus, Uleåborgs universitet, fakulteten för tillämpad pedagogik vid Joensuu universitet och Eco-One.

11 11 SCHEMA ÖVER VERKSAMHETEN I EN HÖGKLASSIG KEKE-SKOLA PLANERING UTVeckling Undervisningen t.ex. Värderingar och attityder Branschinriktad miljökompetens Att delta och påverka Läroplanen, inlärning i arbetet, yrkesprov Lärmiljön Att spara material, energi och vatten, avfallshantering, farliga ämnen Säkerhet, arbetshygien, trivsel, förebyggande av utslagning Samarbete internt: ledningen, undervisningspersonalen, den övriga personalen, eleverna externt: näringslivet, myndigheterna, olika organisationer GENOMFÖRANDE UTVÄRDERING STEGEN MOT HÅLLBAR UTVECKLING 1. Kartläggning 2. Program för hållbar utveckling: mål och åtgärder 3. Självvärdering 4. Utomstående utvärdering 5. Läroanstalternas miljöcertifikat, Grön Flagg Verktyg till stöd för arbetet Miljöcertifiering för läroanstalter Kriterier, stödmaterial och utbildning för uppbyggande av ett miljöprogram och för sjävvärdering Programmet Grön Flagg Kriterier, stödmaterial och utbildning:miljöfostran, deltagande, ekologiska vardagsrutiner Webbplats för yrkesutbildning Grunder för yrkesinriktad grundexamen

12 Kontaktuppgifter: 12 Yrkesutbildning och hållbar utveckling Susanna Tauriainen Utbildningsstyrelsen PL (Hagnäskajen 6) Helsingfors Telefon Miljöcertifiering för läroanstalter Erkka Laininen OKKA-stiftelsen, Järnvägsmannagatan 6 A, Helsingfors Telefon Grön flagg Aino Alasentie Norra Hesperiagatan 15 A, Helsingfors Telefon (09) Fax (09) Utbildingsstyrelsen PL 380 (Hagnäskajen 6) Helsingfors Telefon STUDIO VIIVA 2008

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV Föreskrifter och anvisningar 2012:41 Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2012:41 ISBN 978-952-13-5273-7(häft.) ISBN 978-952-13-5274-4

Läs mer

Kriterier och certifiering för hållbar utveckling i läroanstalter Fria bildningen

Kriterier och certifiering för hållbar utveckling i läroanstalter Fria bildningen Kriterier och certifiering för hållbar utveckling i läroanstalter Fria bildningen Logon för certifiering för hållbar utveckling i läroanstalter: Marisa Saarinen Stiftelsen för undervisning, fostran och

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Gun Oker-Blom 1

Gun Oker-Blom 1 Läroplanen som verktyg för en helhetsskapande skola; med fokus på gymnasiet Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Nordiskt skolledarseminarium 28.1. 2016 28.1.2016 Gun Oker-Blom 1 Upplägg Läroplanen och

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT FÖR EXAMENSTILLFÄLLE:

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Beslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande:

Beslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande: DNR 4/011/2009 Föreskrift Att iakttas som förpliktande Till anordnare av grundläggande utbildning DATUM 16.3.2009 Giltighetstid från och med 16.3.2009 tillsvidare Rätten att meddela Lag om föreskriften

Läs mer

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Vilka slags medborgare behöver Finland i framtiden? Aktiva och innovativa Kreativa och skickliga i att tillämpa sina färdigheter Mångkunniga

Läs mer

GRÖN FLAGG PROGRAMMET SOM STÖD FÖR MILJÖFOSTRAN I DAGHEMMEN

GRÖN FLAGG PROGRAMMET SOM STÖD FÖR MILJÖFOSTRAN I DAGHEMMEN GRÖN FLAGG PROGRAMMET SOM STÖD FÖR MILJÖFOSTRAN I DAGHEMMEN Theresa Knopp Natur och Miljö -2014- Vad är Grön Flagg? Daghemmens, skolornas och läroanstalternas program för hållbar utveckling. Ett internationellt

Läs mer

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll

Läs mer

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Fastställda 6.4.2011 för försöksperioden 2011-2015 ÅLR 2011/2564 Grunder för förberedande utbildning för grundläggande

Läs mer

Allmän presentation av kriterierna och verkställandet av självvärdering

Allmän presentation av kriterierna och verkställandet av självvärdering Introduktionstillfälle -självvärdering av det system som stöder en fungerande kvalitetsledning och en fortsatt förbättring av kvaliteten Vaasa 31.10.2014 Allmän presentation av kriterierna och verkställandet

Läs mer

GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp

GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp 1 GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp UTBILDNINGSSTYRELSEN 2009 2 INNEHÅLL INLEDNING 1. SYFTET MED FORTBILDNINGEN I ARBETSLIVSKUNNANDE FÖR LÄRARE OCH STUDIERNAS UPPBYGGNAD 2. STUDIERNAS

Läs mer

LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm

LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm LP-stöd 2016 MODUL 4 25.9.2014 Ingelisa Wikholm Var står LP-arbetet just nu? - UBS:s tidtabell - kort information om turné kring förskolan E-grunder - normdel - stöddel - eventuellt material för lärarhandledning

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Ett program för hållbar utveckling

Ett program för hållbar utveckling Ett program för hållbar utveckling Hållbar utveckling ett projekt för hela skolan Målet för en hållbar utveckling är att garantera hälsosamma, trygga och rättvisa livsmöjligheter för nuvarande och kommande

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016

SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016 SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016 I Examens delar och uppbyggnad ------------------------------------------------------------------------------------- 3 II Krav på yrkesskicklighet

Läs mer

Arbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland

Arbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland Arbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland Nordiskt seminarium 21.9.2011 Heidi Backman Regeringsprogrammet 2011- Inom all utbildning betonas kontakter till arbetslivet och fostran till

Läs mer

Den ändrade föreskriften skall följas fr.o.m. 1.8.2005.

Den ändrade föreskriften skall följas fr.o.m. 1.8.2005. OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN Dnr 28/011/2004 FÖRESKRIFT Lagstadgad, bör iakttas Datum 27.8.2004 Yrkesutbildningsanordnarna Examenskommissionerna GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN OCH FÖR FRISTÅENDE EXAMEN

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden

Läs mer

Ämnesvis uppdelning med hänvisning till läroplan

Ämnesvis uppdelning med hänvisning till läroplan Ämnesvis uppdelning med hänvisning till läroplan I all undervisning är en strävan efter hållbar utveckling en grundpelare. Inom området hållbar utveckling kan alla läroämnen integreras, men trots detta

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 25 mars 2015 246/2015 Lag om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning Utfärdad i Helsingfors den 20 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut

Läs mer

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

SLÖJD. Läroämnets uppdrag 1 SLÖJD Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att hantera slöjdprocessen på ett heltäckande sätt. I detta ingår självständig eller gemensam planering och framställning av

Läs mer

Handbok för erkännande av kunnande för läroplansbaserad grundexamen

Handbok för erkännande av kunnande för läroplansbaserad grundexamen Handbok för erkännande av kunnande för läroplansbaserad grundexamen Studiehandledarna vid YA! Hösten 011 16.9.011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VAD ÄR ERKÄNNANDE AV KUNNANDE?... 1 STUDIERNAS UPPBYGGNAD... ANVISNINGAR

Läs mer

GRUNDEXAMEN I NATUR OCH MILJÖ 2009

GRUNDEXAMEN I NATUR OCH MILJÖ 2009 GRUNDEXAMEN I NATUR OCH MILJÖ 2009 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR MILJÖ, MILJÖVÅRDARE UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR NATUR, NATURINSTRUKTÖR FRAMSTÄLLARE AV NATURPRODUKTER NATUR-

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola Nordiskt skolledarseminarium Helsingfors 28.1.2016 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 SKOLANS LÄROPLAN och årsplanen som bygger på den KOMMUNENS

Läs mer

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR Medieassistent Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundexamen i audiovisuell kommunikation USB:s föreskrift 38/011/2014, 28.10.2014

Läs mer

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 31.1.2013

Läs mer

Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning

Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? ELEVHÄLSA GENOM SAMARBETE OCH DELAKTIGHET Lag om elev- och studerandevård 1287/2013 Nationella dagar för elev- och studerandevård

Läs mer

5.20 Bildkonst. Mål för undervisningen

5.20 Bildkonst. Mål för undervisningen 5.20 Bildkonst Undervisningen i bildkonst tar avstamp från ett dynamiskt bildsamhälle i en kulturellt mångskiftande verklighet. Denna utforskas genom att man producerar och tolkar bilder. De studerandes

Läs mer

Bilaga 1. Begrepp Bra praxis Evidens Extern auditering Extern utvärdering Förutsättningar för anordnande av utbildning

Bilaga 1. Begrepp Bra praxis Evidens Extern auditering Extern utvärdering Förutsättningar för anordnande av utbildning Bilaga 1. Begrepp I denna bilaga har samlats de i kriteriet använda centralaste begreppen närmast gällande kvalitetsledning vid yrkesutbildning. En del begrepp har definierats med den av Finlands Standardiseringsförbund

Läs mer

Läroplan för grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen. Närvårdare

Läroplan för grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen. Närvårdare Läroplan för grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen Närvårdare Godkänd av styrelsen för Ålands gymnasium XX.06.2016 Innehåll 1. INLEDNING... 4 1.1 Mål... 4 1.2 Värdegrund... 5 1.3 Närvårdare

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet

Läs mer

Specialyrkesexamen i företagsledning

Specialyrkesexamen i företagsledning Specialyrkesexamen i företagsledning Specialyrkesexamen i företagsledning De som har avlagt specialyrkesexamen i företagsledning har den kompetens i strategisk företagsledning och de insikter i företagsledning

Läs mer

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING DNr 6/011/2000 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM 21.1.2000 Giltighetstid från 21.1.2000 tills vidare L 630/98 25 2 mom F 811/98, ändring 10, 4 mom., F 1139/99 Tillägg till föreskriften 9/011/99,

Läs mer

HÄLSOKUNSKAP. Läroämnets uppdrag

HÄLSOKUNSKAP. Läroämnets uppdrag HÄLSOKUNSKAP Läroämnets uppdrag Hälsokunskap är ett läroämne som bygger på kunskap från flera vetenskapsgrenar. Undervisningen i hälsokunskap har som uppgift att ge eleverna mångsidig kunskap om hälsa.

Läs mer

Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor

Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor Uppgifter i anslutning till planen Central författningsgrund: Lag om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986) Lag om ändring av lagen

Läs mer

FÖRESKRIFT 70/011/2000 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA OCH INGÅENDE AV AVTAL

FÖRESKRIFT 70/011/2000 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA OCH INGÅENDE AV AVTAL FÖRESKRIFT 70/011/2000 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA OCH INGÅENDE AV AVTAL AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA OCH INGÅENDE AV AVTAL UTBILDNINGSSTYRELSEN 2001 1 Oy Edita Ab Helsingfors 2001 ISBN

Läs mer

Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen

Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever Utbildningsstyrelsen Till kommunstyrelserna DNR 5/011/2004 FÖRESKRIFT Lagstadgad, bör iakttas DATUM 27.2.2004 Giltighetstid Fr.o.m. 1.8.2004

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer

TILLSTÅND ATT ORDNA UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKES- KOMPETENS FÖR LASTBILS- OCH BUSSFÖRARE

TILLSTÅND ATT ORDNA UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKES- KOMPETENS FÖR LASTBILS- OCH BUSSFÖRARE Datum 12.6.2007 Anordnare av grundläggande yrkesutbildning Dnr och yrkesinriktad tilläggsutbildning 146/530/2007 TILLSTÅND ATT ORDNA UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKES- KOMPETENS FÖR LASTBILS- OCH BUSSFÖRARE

Läs mer

FÖRESKRIFT 12/011/2006. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 12/011/2006. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 12/011/2006 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FOTOGRAF 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FOTOGRAF 2007 FÖRESKRIFT 12/011/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet Vasa övningsskola Inspiration för det lokala läroplansarbetet Inspiration för den lokala läroplansprocessen VAD ÄR LPstöd 2016 ger inspiration för den lokala läroplansprocessen. är en utbildningshelhet

Läs mer

Dokumentering av yrkesprov

Dokumentering av yrkesprov Blanketten görs i tre versioner. Kryssa för vilken version: Gemensam Arbetsplatshandledare Studerande Examensdel: Företagande inom hästhushållningen Yrkesprov nr 5 Studerande: Plats: Matrikelnr Tidpunkt

Läs mer

PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN

PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN Föreskrift 10/011/2016 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2016

Läs mer

Programmet Den nya grundskolan. Elevinriktning, kompetenta lärare och en verksamhetskultur som präglas av samhörighet

Programmet Den nya grundskolan. Elevinriktning, kompetenta lärare och en verksamhetskultur som präglas av samhörighet Programmet Den nya grundskolan Elevinriktning, kompetenta lärare och en verksamhetskultur som präglas av samhörighet Grundskolan förnyas. Aktuella utmaningar är en ökande ojämlikhet i utbildningen och

Läs mer

Linjedragningar för UKM:s kvalitetsgrupp Verkställande av självvärdering av kvalitetssystemen och presentation av kriterierna

Linjedragningar för UKM:s kvalitetsgrupp Verkställande av självvärdering av kvalitetssystemen och presentation av kriterierna Arbetsseminarium i Vasa Kompetens i självvärdering av kvalitetssystemen Vasa 15.1.2015 kl. 9.15-10.45 Linjedragningar för UKM:s kvalitetsgrupp Verkställande av självvärdering av kvalitetssystemen och presentation

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor

Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor Riitta Pyykkö Vasa 1.12.2011 Delaktighet i ett mångkulturellt Norden Varför är valideringen nu på agendan? Valideringen är av nytta för individen,

Läs mer

Läroplan för den grundläggande yrkesutbildningen

Läroplan för den grundläggande yrkesutbildningen Godkänd av direktionen (ersätter Läroplanens gemensamma del fr. 7.11.2011) Axxells ledningssystem är certifierat enligt standarderna ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001 Innehållsförteckning 1 Allmänt...

Läs mer

UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina

UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) 2 VERKSTÄLLANDE AV EXAMENSGRUNDERNA INOM DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN 2.1 Uppgörandet av läroplanen och dess innehåll Enligt lagen om yrkesutbildning

Läs mer

Den nya grundskolan och världens kunnigaste lärare Regeringens spetsprojekt inom kompetens och utbildning

Den nya grundskolan och världens kunnigaste lärare Regeringens spetsprojekt inom kompetens och utbildning Den nya grundskolan och världens kunnigaste lärare Regeringens spetsprojekt inom kompetens och utbildning Projektledare Sanna Vahtivuori-Hänninen sanna.vahtivuori-hanninen@minedu.fi Programmet Den nya

Läs mer

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer

53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden 53 09.12.2015 Principer för förskoleundervisningen från och med 1.8.2016. 337/12.00.01/2015 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Den

Läs mer

Vi7 workshop

Vi7 workshop Vi7 workshop 4-5.9.2015 Innehåll UBS Vi7 LP 1.8.2016 Mitt gymnasium Arbetssätt Det lokala läroplansarbetet Ge en tydlig grund för gymnasiets lokala läroplansarbete Digitalt läroplansverktyg som utbildningsanordnarna

Läs mer

KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN. Den allmänbildande utbildningen

KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN. Den allmänbildande utbildningen KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN Den allmänbildande utbildningen Utvecklandet av kvaliteten på den internationella verksamheten i Finland är förankrad i tanken om internationalismen

Läs mer

2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten,

2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten, 1 of 8 21/03/2011 11:29 Finlex» Lagstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 1998» 6.11.1998/811 6.11.1998/811 Beaktats t.o.m. FörfS 203/2011. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Förordning

Läs mer

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en

Läs mer

Verksamhetskulturen i förändring. Eva Staffans

Verksamhetskulturen i förändring. Eva Staffans Verksamhetskulturen i förändring Eva Staffans Hur skapas verksamhetskultur? Utgångspunkten är det sociala samspelet Handlingsmönster formas av kulturen Alla bidrar till att forma verksamhetskulturen och

Läs mer

REKOMMENDATION OM KVALITETSLEDNING FÖR YRKESUTBILDNINGEN

REKOMMENDATION OM KVALITETSLEDNING FÖR YRKESUTBILDNINGEN REKOMMENDATION OM KVALITETSLEDNING FÖR YRKESUTBILDNINGEN REKOMMENDATION OM KVALITETSLEDNING FÖR YRKESUTBILDNINGEN Författarna och Utbildningsstyrelsen Ombrytning Riikka Kiema ISBN 978-952-13-3658-4 (häft.)

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag 1 RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen

Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen Nationella dagar för elev- och studerandevård 2013 Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén 1 Presentation av Utgångspunkter för undervisning

Läs mer

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN Internationella färdigheter för alla Innehåll Varför internationalisering på hemmaplan?...3 Internationalisering på hemmaplan utmanar att reflektera över värden och attityder...

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR REHABILITERING EXAMINANDENS NAMN:

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR REHABILITERING EXAMINANDENS NAMN: Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: STÖD FÖR REHABILITERING EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET

NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET Datanom Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundeamen i informations- och kommunikationsteknik USB:s föreskrift

Läs mer

Åtgärdsprogrammet för utvecklingen av undervisnings- och handledningspersonalens kunnande

Åtgärdsprogrammet för utvecklingen av undervisnings- och handledningspersonalens kunnande ANSÖKNINGSMEDDELANDE 1 (5) Anordnare av yrkesutbildning Uppstart av nätverksprojekt kring utveckling av undervisnings- och handledningspersonalens kunnande som stöd för genomförandet av reformen av yrkesutbildningen

Läs mer

Partnerskapsträff i Vasa Vuxenutbildningsservice & läroavtalsverksamhet

Partnerskapsträff i Vasa Vuxenutbildningsservice & läroavtalsverksamhet Partnerskapsträff i Vasa 2-3.12 2009 Vuxenutbildningsservice & läroavtalsverksamhet Trender och tendenser..... Yrkesutbildningens växande popularitet Dualismen övergår i ett enhetligt (gränslöst) utbildningssystem

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

GRUNDEXAMEN I VISUELL FRAMSTÄLLNING, BILDARTESAN 2010

GRUNDEXAMEN I VISUELL FRAMSTÄLLNING, BILDARTESAN 2010 GRUNDEXAMEN I VISUELL FRAMSTÄLLNING, BILDARTESAN 2010 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR GRAFISK PLANERING UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR BILD- OCH MEDIEKONST UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9 RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

CERTIFIERINGSREGLER ( )

CERTIFIERINGSREGLER ( ) CERTIFIERINGSREGLER (13.4.2004) Miljöcertifikat för läroanstalter kan sökas av alla läroanstalter som strävar efter att förbättra miljöarbetet i sina egna lednings-, undervisnings- och servicefunktioner.

Läs mer

Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken

Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken Fountain Park Ab Ledande Strategiarbete Påverkande Ny ledare ombord Förändringsprocesser Värden och etiska principer Förändringar i verksamhetsmiljön Kommunicera

Läs mer

Utbildningsstyrelsen. Charlotta Rehn 05/2016

Utbildningsstyrelsen. Charlotta Rehn 05/2016 Utbildningsstyrelsen Charlotta Rehn 05/2016 Utbildningsstyrelsen uppdrag fr.o.m. 1.8.2015 Till Utbildningsstyrelsens uppgifter hör o o o att göra upp och besluta om grunderna för planen för småbarnspedagogik

Läs mer

EFFEKTERNA AV KOMPETENSUTVECKLINGEN FÖR UNDERVISNINGSVÄSENDETS PERSONAL

EFFEKTERNA AV KOMPETENSUTVECKLINGEN FÖR UNDERVISNINGSVÄSENDETS PERSONAL EFFEKTERNA AV KOMPETENSUTVECKLINGEN FÖR UNDERVISNINGSVÄSENDETS PERSONAL Syftet med kompetensutvecklingen för undervisningsväsendets personal är att förstärka ett kunnande som är konkurrenskraftigt och

Läs mer

NLS Rapport/Sektorn för gymnasie och yrkesutbildning/finland

NLS Rapport/Sektorn för gymnasie och yrkesutbildning/finland 1 (5) 10.3.2015 NLS Rapport/Sektorn för gymnasie och yrkesutbildning/finland Gymnasiets, den grundläggande yrkesutbildningens, den yrkesinriktade vuxenutbildningens samt det fria bildningsarbetets strukturer

Läs mer

Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande

Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande Utbildningens roll i Finland Möjliggör ett välfungerande och konkurrenskraftigt samhälle samt ekonomisk tillväxt Står i direkt relation till finländarnas inkomstnivå, hälsa, välbefinnande och samhälleliga

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen

Läs mer

FRÄMJANDE AV MUNHÄLSAN OCH ARBETE I SPECIALOMRÅDEN INOM MUNHÄLSAN

FRÄMJANDE AV MUNHÄLSAN OCH ARBETE I SPECIALOMRÅDEN INOM MUNHÄLSAN Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: FRÄMJANDE AV MUNHÄLSAN OCH ARBETE I SPECIALOMRÅDEN INOM MUNHÄLSAN EXAMINANDENS

Läs mer

SKOLANS VERKSAMHETSKUL- TUR

SKOLANS VERKSAMHETSKUL- TUR SKOLANS VERKSAMHETSKUL- TUR Hur? Hur fungerar detta i skolans vardag? Vad lyckas bra? Vad kan utvecklas? Konkreta förslag: Varför? Hur? När? Vem? 1. Verksamhetskulturen i vår skola befrämjar samarbete

Läs mer

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015 LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015 Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Utbildningsstyrelsen godkände grunderna

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION

SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION Merkonom Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundeamen inom företagsekonomi UBS:s

Läs mer

Kan vi bli en Sälle-hamn?

Kan vi bli en Sälle-hamn? Kan vi bli en Sälle-hamn? INNEHÅLL Vad går Sälle-hamnprogrammet ut på? Vad förutsätts av Sälle-hamnarna? Så här stöds Sälle-hamnarna av HSR rf Hur kan vi bli en Sälle-hamn? Sälle-hamnprogrammet pågår året

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att

Läs mer

Vägkost från Utbildningsstyrelsen

Vägkost från Utbildningsstyrelsen Vägkost från Utbildningsstyrelsen LPstöd2016 Modul 2.2 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Vad nytt? Grunderna för förskoleundervisningens läroplan i bokform (20 ) http://verkkokauppa.oph.fi/epages/oph.sf/sv_fi/?objectpath=/shops

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN, FRISÖR 2009

GRUNDEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN, FRISÖR 2009 GRUNDEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN, FRISÖR 2009 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR FRISÖR FÖRESKRIFT 27/011/2009 grunder för yrkesinriktad grundexamen Utbildningsstyrelsen Pärm: Pramedia Oy Layout:

Läs mer

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får

Läs mer

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling Rio-deklarationen Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Rio-deklarationen om miljö och utveckling Ingress Förenta Nationernas konferens

Läs mer

3 UNDERVISNINGEN. 3.1 Synen på lärande

3 UNDERVISNINGEN. 3.1 Synen på lärande 3 UNDERVISNINGEN 3.1 Synen på lärande Grunderna för läroplanen bygger på en syn på lärande, där lärandet är ett resultat av den studerandes aktiva, målinriktade och självstyrda arbete. Lärare strävar efter

Läs mer

Kulturskolans roll i samhället Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor

Kulturskolans roll i samhället Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor Kulturskolans roll i samhället 02.02.2016 Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor Grundtanken Kulturen är en del av alla människors vardag och alla har rätt till kulturservice oberoende

Läs mer

DEN KOMPETENSBASERADE UTBILDNINGEN GENOMFÖRS stegmärken för utbildningsanordnarna

DEN KOMPETENSBASERADE UTBILDNINGEN GENOMFÖRS stegmärken för utbildningsanordnarna DEN KOMPETENSBASERADE UTBILDNINGEN GENOMFÖRS stegmärken för utbildningsanordnarna Stödmaterial för verkställandet av TUTKE 2 Guider och handböcker 2014:1 Utbildningsstyrelsen och författarna Guider och

Läs mer

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper

Läs mer

lastbils- och bussförare

lastbils- och bussförare Brev UKM/232/531/2015 7.10.2015 Enligt sändlista Referens Ärende UKM Tillstånd att ordna utbildning för grundläggande yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Undervisnings- och kulturministeriet uppdaterar

Läs mer

FÖRBEREDELSE FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARUPPGIFTER 2 sv

FÖRBEREDELSE FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARUPPGIFTER 2 sv OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN BILAGA 1 1/7 FÖRBEREDELSE FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARUPPGIFTER 2 sv Mål och centralt innehåll, berömlig nivå Den studerande skall känna till läroplanen och det nationella

Läs mer