Att göra Skåne jämställt
|
|
- Gunilla Danielsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 R E G I O N A L T R E S U R S C E N T R U M F Ö R K V I N N O R I S K Å N E Att göra Skåne jämställt En utvärdering av RRC:s verksamhetsbidrag Marianne Bull Mars 2013
2
3 Innehåll Innehåll Sammanfattning Inledning Inledning Metod eller konsten att göra rätt saker på rätt sätt 3 3. Metod eller konsten att göra rätt saker på rätt sätt Bakgrund Verksamhetsbidrag till Resurscentra Bakgrund Verksamhetsbidrag till Resurscentra Vad har genomförts? Vad skulle göras och vad blev effekterna? 5 5. Mål, Vad utfall har genomförts? och prioriteringar Vad skulle göras och vad blev effekterna?... 8 Mål, utfall och prioriteringar 6. Vad anser olika aktörsgrupper 6 Några frågeställningar med intresse för RRC 6 6. Andra Vad regionala anser olika aktörer aktörsgrupper Några frågeställningar med intresse för RRC Verksamhetsbidraget Andra regionala aktörer... och strukturpåverkan Slutsatser och rekommendationer 8 7. Verksamhetsbidraget och strukturpåverkan Bilaga I Dokument Slutsatser och rekommendationer Bilaga II Kontaktade personer 11 Bilaga I Dokument Bilaga II Kontaktade personer
4 4
5 1. Sammanfattning Denna utvärdering av Tillväxtverkets verksamhetsbidrag till ResursCentra (RC) för kvinnor i Skåne har genomförts på uppdrag av RRC (Regionalt Resurscentrum) och Winnet Skåne. En övergripande frågeställning rör frågan om projektets metoder skapat förutsättningar för tillväxt och ökad jämställdhetsintegrering på regional nivå? För utvärderingen konkreta frågor kring urval och genomförande har utarbetats i samverkan med projektledningen. Materialet är baserat på projektdokumentation i kombination med deltagande i olika lokala och regionala aktiviteter samt analys av kvalitativa intervjuer genomförda med ett strategiskt urval av nyckelpersoner. Verksamhetsbidraget finansieras av Tillväxtverket (3.5 MSEK) och beskrivs av projektledningen i välstrukturerade dokument. Syften och mål är ambitiöst formulerade. Projektet ska verka för jämställdhet i regionalt tillväxtarbete. Utvärderaren menar att projektet är väl genomfört och verkar i målens riktning. Uppgjorda planer följs, planerade aktiviteter genomförs, mindre avvikelser rapporteras och erfarenheter sprids. Projektrapporteringen är föredömligt välgjord. Utvärderaren är positiv till en fortsatt verksamhet. Rekommendation riktas till RRC, Region Skåne och Tillväxtverket. RRC uppmanas fortsätta stöd till LRC/nätverk, utbildningar och uppdrag. Region Skåne bör uppmärksamma RRC:s kompetens och bevaka att RRC blir inbjudna till relevanta forum och att RRC:s kompetens i jämställdhetsintegrering tillvaratas på ett optimalt sätt i Region Skånes verksamhet. Tillväxtverket bör verka för att RRC:s villkor för finansiering stabiliseras under en något längre period. Vad anser olika aktörer? Nätverk/LRC (Lokala ResursCentum) är i huvudsak nöjda med projektet. De uppskattar stöd, att vara delaktiga i processen och att få tillgång till olika nätverk. Regionala aktörer är också positiva till insatsen och framhåller framförallt ny information och intressanta nätverk. Kritik från ansvariga inom Leader (Liaison Entre Actions de Development de l Économie Rurale) har framkommit efter RRC:s sammanställningen av jämställdhet i Leader-programmet. Synpunkterna rör dels valet av metod - räkning av antal män och kvinnor i ledningsfunktioner och dels att initiativet till studien kom från RRC. Utvärderaren noterar dock att reaktionen från Leader stämmer väl med RRC:s intentioner i omruskningsstrategin. En hög ambitionsnivå i målformuleringen är stimulerande men innebär alltid ett dilemma - måluppfyllelse blir mer av ett riktmärke och är därmed svår att genomföra under en begränsad tidsperiod. Dock har projektet klart bidragit till att stödja uttalade ambitioner. Utvärderaren är positiv till verksamhetens genomförande och en fortsättning av verksamheten. Rekommendationer riktas mot Tillväxtverket, Region Skåne och RRC. Tillväxtverket uppmanas verka för stabilitet i stödet till RRC. Långsiktighet är viktigt för att RRC ska kunna åstadkomma strukturförändring rörande jämställdhet i regional utveckling. Vidare uppmanas Tillväxtverket synliggöra goda exempel nationellt. Rekommendationerna till Region Skåne rör ambitionen att använda RRC:s kompetens i jämställdhetsintegrering i regional utveckling och att involvera RRC i olika regionala organ. Slutligen uppmanas RRC fortsätta stödet till LRC/nätverk vid sidan om utbildningar och uppföljning av diverse studier t.ex. jämställdhet i Leader, könssammansättningen i näringslivsråden och betydelsen av lokala genuskontrakt. 5 2
6 2. Inledning Denna utvärderingsinsats fokuserar avgränsade insatser som ingår i Tillväxtverkets verksamhetsbidrag till Resurscentra i Skåne Syftet med utvärderingen är att se om och på vilket sätt arbetet inom verksamhetsbidraget bidrar till utveckling i Lokala ResursCentra (LRC) och i nätverk i Skåne. Avsikten är att visa på hur LRC/nätverk uppfattar arbetet, goda och mindre goda erfarenheter. Arbetet med verksamhetsbidraget organiseras genom två arbetsgrupper med representanter för LRC/nätverk. Utvärderingen har följt gruppernas arbete. Utöver nedan angivna frågeställningar inkluderar utvärderingen, för att en helhetsbild ska kunna ges, även bedömningar av projektdokumentation såsom sammanställningar av förväntade och slutliga resultat. Uppdraget genomförs på uppdrag av Regionalt Resurs- Centrum (RRC) placerat vid Region Skåne och Winnet Skåne. 3. Metod eller konsten att göra rätt saker på rätt sätt Vad innebär utvärdering? En extern utvärdering skiljer sig från exempelvis en intern projektuppföljning och resultatredovisning genom att utgöra både en systematisk dokumentation och en oberoende kritisk granskning i förhållande till ursprungligen formulerade mål. Val av metodiskt angreppssätt styrs ytterst av utvärderingens syfte och omfattning. Det kan i vissa fall handla om strikt revision, dvs. använda medel skall verifieras i förhållande till ursprungliga mål och planer. Andra utvärderingar betonar mer vikten av en processinriktad dokumentation. Avsikten är i det senare fallet både att genera ny kunskap och samtidigt under pågående utvärdering också kunna ge feedback och därmed eventuellt påverka fortsatt verksamhet konstruktivt. Utvärderingen granskar, analyserar och bedömer såväl syfte som reella och förväntade effekter. Utvärdering synliggör ResursCentra:s genomförande och resultat. Projektet värderas utifrån utformning, implementering, resultat och eventuella synergieffekter. Rekommendationer till förändringar presenteras. Rapporten innehåller även en bedömning av hur resultaten kan utgöra underlag för fortsatt utveckling av arbetssättet. Har verksamma upplevt att arbetssättet varit adekvat? Processdelen skildrar och analyserar översiktligt verksamhetens utveckling och eventuella icke planerade sidoeffekter. Resultat och effekter belyses utifrån LRC:s perspektiv och upplevelser. Bedömningarna omfattar således både kvantitativa som kvalitativa aspekter. Insamling av material gjordes genom en kombination av intervjuer vid sidan av skriftlig dokumentation (t.ex. projektansökningar, delrapporter, projektsammanställningar, internutvärdering, indikatorsammanställningar, deltagarenkäter, intervjustudien). Konkreta frågor kring urval och genomförande utarbetades i samverkan med projektledningen. Fortlöpande avrapportering lämnades till RRC. Intervjuer med ett urval strategiska nyckelpersoner genomfördes för att bl.a. bedöma utvecklingseffekter enligt i projektansökan föreslagna indikatorer. Inget bortfall i intervjudelen kan rapporteras eftersom samtliga kontaktade personer deltog. Den samlade utvärderingen presenteras i denna mindre rapport i mars Utvärderaren deltog även i ett urval aktiviteter såsom: regionala konferenser, delregionala mötesplatser, dialogmöten, arbetsgruppsmöte (1, 5) samt RRC:s planeringsmöten. Angreppssättet är inspirerat av en kombination av tre olika utvärderingsstrategier. En studie av måluppfyllelse relateras till en översiktlig processbeskrivning och genomförs med viss hänsyn till ett aktörsperspektiv. Målanalysen jämför utfall d.v.s. resultat och effekter med de 6 3
7 ursprungliga målen. Processen skildrar och analyserar verksamhetens utveckling och eventuella icke planerade sidoeffekter. Resultat och effekter belyses dessutom med viss hänsyn till olika aktörers perspektiv och upplevelser. Vidare beaktas indikatorer för resultat och utfall. 4. Bakgrund Verksamhetsbidrag till Resurscentra Verksamhetsbidrag till RRC finansieras av Tillväxtverket med ca 3.5 miljoner. Projektet pågår under perioden med förlängning inom budget under januari-mars Verksamheten drivs av RRC som under projektperioden är placerat vid Region Skåne. Projektet tas fram av och genomförs i samverkan med sex Lokala ResursCentra (LRC)/ kvinnonätverk: (Grid-Vellinge, Aurora-Lund, Christina-Kristianstad, FemNet-Malmö, Queenia-Östra Göinge, KvinNet-Sjöbo, Region Skåne och Winnet Skåne (FRC). Christina föreningen- Kristianstad och Grid-Vellinge gjorde dessutom egna ansökningar inom insatsområde 2. Det övergripande syftet med RRC:s verksamhet under är att bidra till jämställdhet inom det regionala tillväxtarbetet i Skåne. Arbetet fokuseras till aktiviteter inom två insatsområden (1 och 5) i RTP, enligt följande: I insatsområde 1, Entreprenörskap och innovativa miljöer, har arbetet tonvikt på att synliggöra kvinnors villkor och att öka kvinnors inflytande. Förutsättningarna för företagande kvinnor ska förbättras genom att påverka strukturer som hindrar kvinnors entreprenörskap och företagande. Förbättrade förutsättningar förväntas uppnås genom synliggörande, kunskapsspridning och goda exempel. Målgrupp är företagens vänner och företagande kvinnor. Arbetet ska medföra ökad delaktighet för kvinnor i kommunala näringslivsråd och andra arenor i kommunerna genom samverkan med LRC, kommuner och andra företagarorganisationer. Huvudmål Förutsättningarna för företagande kvinnor ska förbättras genom att påverka strukturer som hindrar kvinnors entreprenörskap och företagande. Delmål - Ökad kompetens om jämställdhet/genusfrågor hos företagens vänner. - Ett aktivt partnerskap för kvinnors företagande. - Ökad delaktighet för kvinnor i kommunala näringslivsråd. Inom insatsområde 5, Landsbygdsutveckling, ska kvinnors villkor synliggöras och kvinnors inflytande öka. Kvinnors organisering på landsbygden skall stärkas för landsbygdens utveckling. Arbetet är inriktat på ökad jämställdhet i Leader-arbetet och att synliggöra samt åtgärda hinder för kvinnors organisering eller nätverkande på landsbygden. Avsikten är att arbetet ska lyfta fram den resurs kvinnor med annan etnisk bakgrund kan utgöra för landsbygdens utveckling, liksom att landsbygden kan skapa möjligheter för dessa kvinnor. Huvudmål - Öka jämställdhet i Leader-arbetet. - Strukturella hinder för kvinnors organisering och nätverkande på landsbygden ska synliggöras och åtgärdas. Delmål - Påverkansarbete på Local Action Group(LAG)-grupper och projektägare om jämställt Leader-arbete. 7 4
8 - Bidra till jämställd samverkan och mobilisering på landsbygden. - Lyfta fram den resurs som kvinnor med annan etnisk bakgrund är för landsbygdens utveckling. Regionala utvecklingsprogram (RUP), Regionala Tillväxtprogrammet (RTP) liksom andra centrala och regionala styrdokument för jämställdhet och regional utveckling presenteras. En intressant beskrivning återfinns av rådande förhållande i Skånes kommuner rörande företagande, nyföretagande och representation i exempelvis näringslivsbolag och LEADERprogrammets LAG-grupper uppdelade på kvinnor och män. Siffror för såväl riket som Skåne och dess olika regiondelar redovisas liksom erfarenheter från arbetet inom programmet främja kvinnors företagande och RRC i Skåne. Ansökan har en tydlig logisk uppbyggnad och pedagogisk utformning. Ansökan utgörs enligt utvärderaren av ett mycket välunderbyggt och tydligt strukturerat dokument. Genomgående betonas vikten av faktamässig kartläggning rörande nuläge och hinder för förändring. Aktiviteter föreslås som uppmärksammar strukturella begränsningar vid sidan om konkreta förslag till företagsutveckling och möjligheter till nätverksbyggen. Projektmodellen är enligt utvärderaren tydligt uppställd enligt en målhierarkisk Logical Framework Approach (LFA)-ansats och återfinns i projektdokumentationen. Övergripande syfte bryts enligt LFA ner i huvudmål, delmål, aktiviteter och en s.k. logisk kedja. Regelbundna och mycket välstrukturerade rapporter har sammanställts av projektledningen och skickats till Tillväxtverket. Rapporterna är informativa och visar samstämt att uppgjorda planer följs samt att mindre avvikelser påpekas enligt sedvanliga rutiner. All projektdokumentation och relevanta underlag har varit tillgänglig för utvärderaren. 5. Vad har genomförts? Vad skulle göras och vad blev effekterna? Mål, utfall och prioriteringar Ett antal mötesplatser har skapats och genomförts under projektperioden på platser i Skåne. Sex delregionala mötesplatser har samlat cirka 75 personer (utöver medverkande). På fyra regionala konferenser har drygt 140 personer närvarat under perioden. Till ovan nämna mötesplatser och konferenser görs omfattande utskick med inbjudningar via e-post till olika relevanta nätverk inom offentlig verksamhet, företagsutveckling, landsbygdsutveckling, kvinno- och landsbygdsnätverk. Exempelvis inbjuds avdelningen för Regional utveckling vid Region Skåne och alla LRC/nätverks kontaktpersoner. Inbjudan fanns även i Nätverksnytt som når kommuner, Nyföretagarcenter, Svenskt Näringsliv, ALMI, bibliotek med företagsservice, Folkuniversitet, Coompanion, regionpolitiker och medlemmar i LRC/nätverk samt Leadernätverk, LRF, SLU, Länsstyrelsen etc. Totalt skickas inbjudan till cirka personadresser. Projektledningens sammanställning av deltagarenkäter från träffarna har varit tillgängliga för utvärderaren. Enkäter är ofta svårtolkade. Trots sedvanliga metodproblem visar enkäterna samstämmigt på ett gott resultat och en rimlig svarsfrekvens. Deltagarna är i huvudsak nöjda med följande: - tiden för seminarierna, - föredragshållarnas prestationer och - balansen mellan föredrag och diskussion. 8 5
9 Dessutom framhålls nyttan av ny kunskap i kombination med nya kontakter mellan lokala och centrala aktörer samt att aktivt nätverkande förbättrar dessa kontakter. Intervjuade personer bekräftar i samtal med utvärderaren att de arrangerade träffarna/ mötesplatserna är intressanta innehållsmässigt samt att möjligheter till mingel med lokala nätverk och andra aktörer har funnits. Genusfrågor och jämställdhet behandlas vid konferenserna. Mötestillfällena innebär möjligheter för lokala företagare att synliggöra företag och verksamhetsidéer. Sammantaget betyder detta att verksamhetsbidraget och ResursCentra:s verksamhet haft betydelse för att lyfta fram genus- och jämställdhetsfrågor i olika sammanhang. Sammanställningar över verksamheten visar enligt utvärderaren att uppgjorda planer utförts planenligt på ett föredömligt sett. Någon enstaka avvikelse har noterats i dokumentationen och rapporterats till finansiären. Förändringar som gjorts har inneburit en förbättrad effekt och ett bättre utnyttjande av projektmedel. Exempelvis har inte ytterligare informationsmaterial producerats när adekvat information redan fanns tillgänglig och också användes. I något enstaka fall föreslås istället modifiering av uppgjorda planer genom framställning av kompletterande material. 6. Vad anser olika aktörsgrupper? Några frågeställningar med intresse för RRC - Vilka förväntningar har LRC på arbetet inom verksamhetsbidraget? - Hur har LRC medverkat inom verksamhetsbidraget? - Hur har LRC uppfattat arbetssättet? Hur har LRC lyckas förankra arbetssätt och verksamhet lokalt samt skapa ökad lokal delaktighet? - Har LRC utvecklat rutiner för större ansvar och uppdrag? - Vilka spinoffeffekter har iakttagits t.ex. ansökan om medel, samverkan med kommuner? Två arbetsgrupper har knutits till verksamhetsbidragets genomförande. Grupperna har inriktats mot insatsområde 1 och 5 (landsbygdsutveckling, entreprenörsutveckling). Deltagare i grupperna har intervjuats av utvärderaren vid olika tillfälle. Vid första intervjurundan 2011 uppvisas olika åsikter. Nyttan av diskussionerna för det lokala arbetet påpekas avflertalet. De fick tillgång till ny kunskap, större nätverk och nya insikter i strategiarbete. Samordningsvinster rörande konferenser och förslag på intressanta talare omnämns liksom oklarheter kring gruppernas mandat och syftet med Verksamhetsbidraget. Frågan om gruppens roll klarnade efter ett tag: Är vi arbetsgrupp, beställare eller referensgrupp? Omruskningsstrategin upplevdes som luddig och inte genomförbar med några seminarier som enda metod. LRC har i varierande grad medverkat i verksamhetsbidragets genomförande. Några deltar i planering och genomförande av regionala konferenser och lokala mötesplatser. Andra har aktivt analyserat dokument och tagit fram underlag till analyser och rapporter. Flertalet mobiliserar medlemmar och sympatisörer till deltagande i konferenser och mötesplatser. Att mobilisera ytterligare lokalt beskrivs som svårt. Andra Spinoff-effekter iakttas t.ex. har kommuner med låg representation av kvinnor i näringslivsråd förbättrat den könsmässiga sammansättningen efter deltagande i regionala konferenser. Flera LRC söker också egna verksamhetsbidrag från Tillväxtverket. Utvärderingens intervjumaterial visar att det är svårt att argumentera för strategiska regionala insatser när LRC/nätverk inte har medel till lokaler och aktiviteter. De menar att det är en utopi att bygga det lokal verksamheten enbart på medlemmarnas ekonomiska bidrag. Att ta bort 9 6
10 basfinansieringen är därför förödande, enligt detta synsätt. Lågkonjunkturen slår hårt mot små nätverk och föreningar. ResursCentra konkurrerar med andra om medel, uppmärksamhet och aktiva personer. Beteendet beskrivs som att medlemmar kommer bara på det som är roligt. Samtidigt framhålls RRC:s strategiska arbetssätt för att påverka attityder och åstadkomma långsiktiga förändringar. Nyttan av deltagande vid träffar berörs i termer av tillgång till nya nätverk och arenor. Vikten av att lära känna personer i olika organisationer betonas. Det innebär personliga möten som senare underlättar fortsatta kontakter. Vidare uppskattar lokala nätverk att de fått möjlighet att bli synliggjorda, informera om verksamhet och medlemmars företag. Olika möjligheter framhålls till uppdrag och intäkter för fler LRC och egna företag. I andra intervjuomgången med arbetsgruppsdeltagare i juni berörs nyttan av verksamhetsbidraget. Konferenserna uppges ha haft bra program och nätverksbygge anses viktigt. Samtalen domineras av oro inför framtiden. Det är förödande att basfinansieringen är borta. En återkommande fråga rör: varför ges pengar till strategier när det konkreta lokala arbetet inte kan finansieras? De säger att det inte går att hitta lokala sponsorer till administration. Samtidigt påpekas enstaka att strukturellt arbete känns mer professionellt och ändamålsenligt. Enstaka förslag utan möjlighet att finansieras framförs även. Exempelvis borde Tillväxtverket finansiera körkort till kvinnor på landsbygden. Sambandet mellan lågkonjunktur och de egna företaget berörs. Det anses extra svårt att mobilisera kvinnor och arbeta ideellt när det egna företaget går dåligt. RRC initierade 2011en kartläggning angående könsfördelningen inom Näringslivsråden. I ett fåtal kommuner finns representanter från LRC/nätverk i Näringslivsrådet eller motsvarande verksamhet. Samband framkommer mellan näringslivsklimatet, förekomsten av kvinnors företagande och kontakter med nätverken från kommunens sida. Under hösten 2012 gör RRC en intern uppdatering av verksamheten hos LRC/nätverk. Den visar att flertalet bedriver en varierad verksamhet såsom t.ex. nätverkande, medlemsrådgivning, utbildningar/studiecirklar, seminarier, mentorprogram, frukostmöten och studiebesök. Flera medlemmar deltar i aktiviteter anordnade av RRC. Några LRC/nätverk har sökt egna verksamhetsbidrag från Tillväxtverket. Flera uppger att de samverkar med Leader och planerar att gemensamma aktiviteter såväl inom den egna kommunen som över kommungränserna. Samverkan med den egna kommunen beskrivs som bra. Andra regionala aktörer Vem har ansvar för jämställdhet i regional tillväxt och utveckling? Flera aktörer har en viktig roll i frågan. Region Skåne har ett regeringsuppdrag att ta fram en handlingsplan för jämställdhetsintegrering i regional utveckling och tillväxt. Länsexperten för jämställdhet finns på Länsstyrelsen och Winnet Skåne kommer att driva RRC fortsättningsvis. Är jämställdhet är en faktor som vägs in i olika beslut? Stärker projektet det regionala resurscentrats roll i det regionala tillväxtarbetet och bidrar det till jämställdhet genom att synliggöra kvinnors villkor samt öka kvinnors inflytande? Företrädare för Region Skåne framhåller att RRC:s kompetens i genus- och jämställdhetsfrågor har värdesatts och kan komma att efterfrågas i olika sammanhang även framledes t.ex. kvinnors företagande, jämställdhetsintegrering i regional utveckling, handlingsplanens genomförande och jämställdhetsfrågor i samband med ärendehantering. Andra intervjupersoner påpekar dock att Skåne är ett svårarbetat län ur jämställdhetssynpunkt. Detta förklaras utifrån faktorer som en kombination av könsuppdelad arbetsmarknad, bruksmentalitet och segregation. 10 7
11 Andra beskriver i intervjuerna utvecklingen som att RRC har uppslukats av organisationen Region Skåne vilket innebär tillgång till breda myndighetsnätverk och legitimitet men samtidigt skapas en otydlighet och osjälvständighet. Flera centrala aktörer är ganska omedvetna om potential och verksamhet i LRC/nätverk. Dessa uppfattas ofta som små ideella föreningar eller möjligen sammanslutningar för mindre företag. Kunskapen har enligt utvärderaren inte tillräckligt nått ut om Lokala resurscentras nätverkskapacitet och förmåga att mobilisera företag av olika storlek och inom skiftande branscher. 7. Verksamhetsbidraget och strukturpåverkan Att inom ramen för en tvåårig projektverksamhet åstadkomma långsiktig strukturpåverkan är ambitiöst och svårt. Utvärderaren menar dock att vissa strategiska effekter kan iakttagas. Ett antal exempel anges nedan: - Ystad kommun förändrar sammansättningen i näringslivsråden. Andelen kvinnor ökade från 23 % till 50 %. Förändringen sker efter deltagande i RRC konferens där statistik över sammansättningen i kommunerna presenteras av Region Skånes analysavdelning. Information som även presenterats i kartläggningen av näringslivsråden. - Beställningar av rapporter och presentationer vid konferenser resulterar även i interna diskussioner inom Region Skåne. Exempelvis frågan kring könsuppdelad arbetsmarknad och hur kvinnors dominans i offentlig sektor påverkar deras möjlighet att starta företag. - RRC har deltagit i processen kring framtagandet av handlingsplanen för jämställdhetsintegrering i regional utveckling. - RRC kompetens i jämställdhetsfrågor har uppmärksammats internt och kan komma att tas i fråga även framledes. - Konferenserna har synliggjort frågor kring jämställdhet och regional utveckling. Nätverk har etablerats och underhållits. - Leaderkartläggningen har väckt viktiga frågor kring jämställdhet i Leaderarbetet. Mottagandet av kritiken illustrerar ett dilemma med att arbeta utifrån omruskningsstrategier. Verksamma inom Leader hade inte beställt rapporten och upplevde sig kränkta av att välkända fakta synliggjordes av aktörer utifrån. 8. Slutsatser och rekommendationer Utvärderaren konstaterar att projektet är väl genomfört och föredömligt dokumenterat. Uppgjorda planer följs och rapporteras enligt existerande överenskommelser. Att verka för jämställdhet i regionalt tillväxt- och utvecklingsarbete är synnerligen tidskrävande och komplicerat. Arbetet med verksamhetsbidraget bygger på tidigare insatser från RRC för jämställdhet på såväl lokal som regional nivå i länet. LRC och nätverken har på olika sätt varit involverade i arbetet med verksamhetsbidraget. Verksamheten har därmed bidragit till att aktivera och vitalisera LRC/nätverken. Samtidigt ger desamma uttryck för en blandad bild av verksamhetsbidragets genomförande. Några är positiva till strukturpåverkan medan andra inte förstår denna prioritering samtidigt som de inte kan finansiera den egna basverksamheten. Projektmål som presenteras ovan är långsiktigt orienterade och ambitiöst formulerade. Utvärderaren menar att projektet verkat i intention med målen. Att genomföra ambitiöst mål under projektperioden har inte varit avsikten och är inte heller möjligt. 11 8
12 Verksamhetsbidraget bidrar enligt utvärderaren också till att skapa nya mötesplatser, bygga och stötta olika nätverk samt höja kompetensnivån kring jämställdhetsfrågor. Arbetet har utförts i samverkan med flera centrala aktörer i regionen. Långsiktigt varaktiga strukturförändringar tar dock tid. Även om projektet nått långt är frågan om jämställdhet i regional utveckling inte löst. Är det möjligt att RRC kommer att användas inom delar av det framtida arbetet med jämställdhetsintegrering i regionalt tillväxt- och utvecklingsarbete? Jämställdhet ingår i den handlingsplan som Region Skåne tar fram. Personer från RRC har deltagit i regionalt tillväxtarbetet. RRC, LRC och närverken bjuds in till seminarier och konferenser. Trots RRC:s placering på Region Skåne är RC enligt utvärderaren de inte en självklar aktör i regionalt tillväxt- och utvecklingsarbete. Detta innebär att ResursCentra:s möjligheter att påverka jämställdhetsfrågor i regional utveckling är och har varit begränsat. Region Skåne har som tidigare nämnts ett strategiskt viktigt uppdrag att ta fram en handlingsplan för jämställdhet i regionalt utvecklings- och tillväxtarbete. RRC befinner sig i en spännande utvecklingsfas. Verksamheten kommer att lämna Region Skåne och övergå till Winnet Skåne. En omfattande förändring som även får konsekvenser för lokaler, personal och framtida finansiering. En fortsättning av verksamhetsbidraget bör således samordnas med Region Skåne arbete med bl.a. handlingsplanen. Vidare bör det pågående samarbetet med andra centrala aktörer fortsätta på regional och lokal nivå. RRC, LRC och nätverken har sedan starten verkat utifrån tillfälliga och osäkra projektlösningar. - Utvärderaren är därmed positiv till en förlängning av verksamheten. Rekommendationer RRC - Följ upp Leaderstudien för notera ev. förändringar rörande jämställdhet. Involvera Leaderkontoret från starten i arbetet. - Följ upp den könsmässiga sammansättningen av kommunernas jämställdhetsråd. - Fortsätt samarbetet med Region Skåne analysavdelning och ta fram fler studier med jämställdhetsstatistik t.ex. kring könsuppdelad arbetsmarknad. - Initiera fler studier kring exempelvis lokala könskontrakt. - Fortsätt med utbildningar för LRC/nätverk. Innefattande bl.a: nationella uppdraget, framtida finansieringsmodeller och projektarbete som metod. - Fortsatt uppsökande verksamhet för LRC/nätverken med avsikt att mobilisera verksamhet och medlemmar. - Arbeta med att hitta modeller för framtida arbete lokalt, regionalt och centralt - Utveckla modeller för tydligare uppdragsbeskrivningar för LRC/nätverken Rekommendationer Region Skåne - Använd RRC:s jämställdhetskompetens. Formulera uppdrag kring jämställdhet i regional utveckling. - Involvera RRC i samverkansgruppen och stöd RRC aktivt i den nya rollen. - Bevaka att RRC blir en aktiv part i olika referensgrupper med bäring på jämställdhet i regional utveckling. Rekommendationer Tillväxtverket - Skapa en kontinuitet för RRC. Jämställdhetsintegrering och strukturpåverkan kräver tid och stabila villkor för en rimlig existens. - Inventera goda exempel i genomförda utvärderingar av verksamhetsbidraget och synliggör dessa nationellt på konferenser och i skrifter. 12 9
13 Bilaga I Dokument Ansökan Resurscentra , reviderad upplaga Att stå på samma sida en metodhandbok i jämställdhetsarbete, Malmö stad (2012) Qlara rapport, rörande deltagande kvinnor med annan etnisk bakgrund Deltagarlistor konferenser, träffar och arbetsgruppsmöten Dolt företagande, kvinnor i familjeföretag exempel Östra Göinge, RRC (2008) Going Abroad, newsletter RRC Skåne Going Abroad, Gender analysis, M Hozer-Kochmiel, U Zimoch (2012) Granskning av styrning och strategidokument Leader Skåne, arbetsmaterial RRC 2012 Handlingsplan för jämställd regional tillväxt regeringskansliet (2012) Horisontell och vertikal könssegregering inom IT, Winnet Tillväxtverket (2012) Hur jämställt är företagandet i Skånes kommuner? RRC (2012) skrift Idébank för lokal utveckling erfarenhet från LRC/nätverk Inbjudningar till konferenser, delregionala mötesplatser, RRC Skåne Intervjustudie LRC, kartläggningar Jämställdhetsstatistik, Länsstyrelsen i Skåne 2011 Kunskapsunderlag och förslag till strategier för att främja kvinnors företagande (2009) KvinNet, informationsmaterial KvinnoKraft, de första 10 åren, infofolder Leader i Skåne, Leaderkontoret Lägesrapport 2, verksamhetsbidraget Mentorskap ett sätt att utveckla företagandet (2007) Minnesanteckningar från möten med arbetsgrupperna för insatsområdena entreprenörskap och landsbygdsutveckling Mötesanteckningar partnerskapsmöten, arbetsgrupper och träffar Nätverksnytt nyhetsbrev från RRC i Skåne 2011 och 2012 Omruskningsstrategi Power-Point presentation Winnet Sammanställning av enkäter konferenser, delregionala mötesplatser, RRC Skåne Seminariedokumentation Slutrapport Uppdrag inom landsbygdsutveckling, Winnet Skåne 2012 Slutrapport, Uppdrag inom Insatsområde landsbygdsutveckling, FemNet Utskickslistor från Region Skåne, RRC och lokala nätverk Utveckling av kvinnors företagande i Skåne, utveckling i siffror attitydundersökn. RRC Verksamhetsberättelse RRC i Skåne 2011 Verksamhetsbeskrivning, sammanfattning Verksamhetsbeskrivning, sammanfattning Verksamhetsbeskrivning, sammanfattning Handlingsplan för jämställd regional tillväxt, Region Skåne,
14 Bilaga II Kontaktade personer Alwén Ewa, Ystad kommun Andersson Henrik, Länsstyrelsen Skåne Arvesen Christina, Winnet Skåne Blixen-Finecke Catharina, Regionråd Region Skåne Böhm Lisbeth, Grid Cappelen Solveig, Christina Delvéus Viia, FemNet Ekvall Ann, Tomelilla kommun Gustafsson Maria, Landsbygdsnätverket Jordbruksverket Kristjansson Gudmundur, Region Skåne Kvant Susanne, Region Skåne Larsson Kristina, Kävlinge kommun Lhådö Sara, Länsstyrelsen Skåne Lindell Christian, Näringsliv Region Skåne Lundgren Monica, Kvinnokraft Melander Ulrika, Region Skåne Michelsen Pia, Aurora Lund Nilsson Annika, Hörby kommun Nilsson Bodil, RRC, Region Skåne Nilsson Ritva, Hässleholms kommun Leader verksamhetsledare Noreke Lani, KvinNet Pedersen Gerd, Aurora Lund Persson Sylvia, Queenia Scholten Christina, Malmö Högskola Sjöstrand Catharina, Grid Svensson Hofvendal Maria, LRF Torstensson Söderberg Britt-Marie, Winnet Sverige ordförande Särnmark Ylva, jämställdhetskonsult, Ronneby Wallström Ylva, Sjöbo kommun 14 11
15 15
16 R E G I O N A L T R E S U R S C E N T R U M F Ö R K V I N N O R I S K Å N E
Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014
Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merGenomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010
Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2
Läs merVerksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen
Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150
Läs merVerksamhetsplan 2014-2016
Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning
Läs merKunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
Läs merVälfärdsutveckling genom stödstrukturer för frivilligt arbete
Ansökan om medel till en förstudie Välfärdsutveckling genom stödstrukturer för frivilligt arbete - För framgångsrik samverkan mellan ideella organisationer och kommuner/landsting/regioner och Sveriges
Läs merGoda exempel och inspiration från landsbygdsprojekt och aktiviteter
R E S U R S C E N T R A F Ö R K V I N N O R I S V E R I G E Goda exempel och inspiration från landsbygdsprojekt och aktiviteter September 2012 www.winnet.se Quadruple Helix Central Baltic Quadruple är
Läs merHällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport
Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier
Läs merJÄMSTÄLLDHET I ALLA LÄN
JÄMSTÄLLDHET I ALLA LÄN 2013-05-22, Tillväxtverket Vad har länsstyrelserna för uppdrag? Vad gör länsstyrelserna? En utvecklingssatsning Länsstyrelsens uppdrag Jämställdhetspolitiska mål Jämställdhetsintegrering
Läs merJönköpings län. In business Nätverk för kvinnliga företagare
Jönköpings län Här ser du affärs- och innovationsutvecklings i Jönköpings län som drivs inom delprogrammet 1:1, Främja kvinnors företagande 2007 2009. Sammanställningen omfattar inrapporterade fram till
Läs merVerksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013
Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 1. Förbundets ändamål och uppgifter Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom Trelleborgs kommun svara för
Läs merÅtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering
Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Sammanfattning Den vetenskapliga utvärderingen av Halmstads kommuns Klimp-program kommer att genomföras av högskolan i Halmstad, som också utvärderar kommunens Lokala
Läs merAnalys av Plattformens funktion
Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merRevisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011
Revisionsrapport Samordning och Liz Hultgren Stadsrevisionen Örebro kommun 2011-12-13 Liz Hultgren Projektledare Kurt Westerback Kundansvarig Örebro kommun 1 av 12 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning
Läs merRevisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv
www.pwc.se Revisionsrapport Carl-Gustaf Folkeson Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv Trelleborgs kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...
Läs mer3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN
3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN STELLAN MALMER OCH PATRIK ZAPATA Finansieringsprincipen innebär att staten inte skall ålägga kommuner och landsting nya uppgifter utan att de får möjlighet att
Läs merStrategisk kompetensförsörjning
www.pwc.se Revisionsrapport Kerstin Svensson Cert. kommunal revisor Strategisk kompetensförsörjning Surahammar kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande revisionell bedömning... 1 2. Uppdrag... 3 2.1.
Läs merProjektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.
Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun Projektägare: Elsa von Friesen Projektledare: Sara Mattisson Godkänt av: Datum för godkännande: Barn och unga är en prioriterad grupp i kommunens olika verksamheter.
Läs merSamverkan regionorganisationen och kommunerna i länet
Projekt Region 2015 21 samverkan 130603 Bilaga Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet Bakgrund En region, en plats där människor vill leva, arbeta och bo, måste ha något att erbjuda: attraktiva
Läs merSociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd
Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag
Läs merAtt förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan
Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade
Läs merEnsamkommande barn - Lokalt och regionalt utvecklingsstöd. Östersund 21 maj 2014
Ensamkommande barn - Lokalt och regionalt utvecklingsstöd Östersund 21 maj 2014 Vilka utmaningar står kommunerna och landstingen inför? Hög inströmning av barn svårt att planera Utvidgade möjligheter till
Läs merVästbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet
Västbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet Delregional styrgrupp Västbus Reviderad 2015-10-28 Temagrupp Barn och Unga www.samverkanstorget.se I Göteborgsområdet samverkar Västra
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merElevhälsans uppdrag, organisation och arbete
Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2
Läs merKvalitetsgranskning vid besök i verksamhet
KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel
Läs merBeslut för förskola. i Sandvikens kommun
x Skolinspektionen Beslut Sandvikens kornmun kommun@sandviken.se Beslut för förskola i Sandvikens kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00,
Läs merBeslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.
Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun
Läs merKartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen
Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Redovisning av regeringsuppdrag S2014/3701/FST 2015-04-15 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Förord I denna rapport redovisar Socialstyrelsen
Läs merFörstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS
www.pwc.se PM Fredrik Markstedt Certifierad kommunal revisor och Charlotte Erdtman Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS Nynäshamns kommun Förstudie kring övertagandet av viss hälso-
Läs mer37-medel Länsstyrelsen Skåne. Skapa organisation Skapa kontaktnät för samverkan
Ägare: Finansiering: Tomelilla Kommun 37-medel Länsstyrelsen Skåne Projekttid: 140101 141231 Processledare: Johan Larsson Start Skapa organisation Skapa kontaktnät för samverkan Genomförande Organisera
Läs merProjektplan Landsbygdsinspiratör i Vi Unga under perioden 1 februari 2010 till 31 oktober 2010
Projektplan Landsbygdsinspiratör i Vi Unga under perioden 1 februari 2010 till 31 oktober 2010 Vi Unga Vi Unga är en partipolitiskt och religiöst obunden ungdomsorganisation. Vi baserar all vår verksamhet
Läs merRegionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat
Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat Regionala bredbandskoordinatorer länge efterfrågade underlätta för alla bredbandsföreningar som finns runtom i landet, som jobbar ideellt och
Läs mer2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014
2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med
Läs merGranskning av EU-arbete inom Motala kommun
Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4
Läs mer1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.
2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen
Läs merStrategi EU-kontor Skåne Nordost
Strategi EU-kontor Skåne Nordost 1 Innehållsförteckning 1. Syfte sid. 3 2.1 Mål/inriktning sid. 3 2.2 EU 2020 sid. 4 3.1 Verksamhetsutveckling sid. 4 3.2 Metod och genomförande sid.5 4.1 Strategisk påverkan/samverkan
Läs merStrategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik
Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har
Läs merRevisionsrapport. 0500601 Granskning av Enhetlighet i biståndsbedömning för försörjningsstöd Christina Svensson. Arvika kommun
Revisionsrapport 0500601 Granskning av Enhetlighet i biståndsbedömning för försörjningsstöd Christina Svensson Arvika kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...1 2. Inledning/bakgrund...3 2.1 Metod/genomförande...3
Läs merFrån asyl till arbete plattform för god integration i Blekinge
Remissutgåva Från asyl till arbete plattform för god integration i Blekinge Regional överenskommelse och aktörsgemensam strategi för Blekinge kring etablering av nyanlända Blekingar 1 Integrationsrådet
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLD TILLVÄXT I UPPSALA LÄN
HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLD TILLVÄXT I UPPSALA LÄN Illustrationer: Helena Holmquist, Häppi Design Formgivning: Cecilia Eriksson, Cerif Tryck: KPH Trycksaksbolaget INNEHÅLL 1. Uppdraget 04 2. Frågan är
Läs merKOP nätverket för konst och publikfrågor
KOP nätverket för konst och publikfrågor På uppdrag av Kultur Skåne, Region Skånes kulturnämnd Utförd under år 2012 Anna Lönnquist, Ystads konstmuseum Innehåll Bakgrund... 1 KOP- nätverket för konst och
Läs merBeslut för förskola. Skoiinspektionen. i Solna kommun. Beslut. 2014-06-26 Dnr 43-2013:4702. Solna kommun
Beslut Solna kommun kommunstyrelsen@solna.se bam-utbilchiingsforvaltnineen@solna.se Beslut för förskola i Solna kommun Skoiinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:
Läs merProjekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun
Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: 2009-3020122 VOK AB Förhandsutvärdering & Utvärderingsupplägg ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long
Läs merHandläggare Datum Diarienummer Tanja Eklund 2015-10-07 LK/150039
Minnesanteckningar 1 (5) Demokratiberedningen Sekretariatet Handläggare Datum Diarienummer Tanja Eklund 2015-10-07 LK/150039 Plats Scandic Winn, kl. 09.00 15.00 Närvarande Malin Berglund (M), ordförande
Läs merMINNESANTECKNINGAR. Sörmlands Folkhälsonätverk. Datum: 19 november 2013 Tid: 9.00 15.30
Landstingets ledningsstab D A T U M D I A R I E N R Handläggare: Katarina Gustafson 2013-11-26 LS-LED12-358 MINNESANTECKNINGAR Sörmlands Folkhälsonätverk Datum: 19 november 2013 Tid: 9.00 15.30 Plats:
Läs merMinnesanteckningar vid möte med samverkansgruppen för Leaderordföranden och Leaders verksamhetsledare den 30 mars 2011 i Östersund.
Minnesanteckningar vid möte med samverkansgruppen för Leaderordföranden och Leaders verksamhetsledare den 30 mars 2011 i Östersund. Närvarande: Annika Andersson, Leader Sjuhärad Karl Johan Adolfsson, Leader
Läs merStöd till projekt för främjande av Livskraftigt hästföretagande
1(8) 2010-02-22 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten Magnus Nordgren Tfn: 036-15 58 67 Mobilnr: 0705-42 22 58 E-post: magnus.nordgren@jordbruksverket.se Stöd till projekt för främjande av Livskraftigt
Läs merProjektbeskrivning och Utvecklingsplan
Projektbeskrivning och Utvecklingsplan Löparakademins tioveckorsprogram 2016 Om Löparakademin Löparakademin är en ideell organisation vars övergripande ändamål är att öka samhörighet och integration genom
Läs merTre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS
Remissvar 2007-11-16 Remissens dnr N2007/7145/SAM Diarienummer 013-2007-3636 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Verket för näringslivsutveckling,
Läs merPedagogik för jämställd IT. 5% av Sveriges nya civilingenjörer inom datateknik är kvinnor. Har vi råd med det?
Pedagogik för jämställd IT 5% av Sveriges nya civilingenjörer inom datateknik är kvinnor. Har vi råd med det? Sammanfattning Gymnasiets program med inriktning mot data attraherar få unga kvinnor. I arbetslivet
Läs merKvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Snapphanens förskola Namn på rektor/förskolechef: Agneta Landin
År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Snapphanens förskola (K) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Snapphanens förskola Namn på rektor/förskolechef: Agneta Landin User:
Läs merPresentation av Björkängens förskola
Presentation av Björkängens förskola Vår förskola startade 1 oktober 1990 och tillhör Närlunda rektorsområde. Vi är en förskola i utveckling som har inspirerats av Reggio Emilias filosofi och tankar om
Läs merVerksamhetsplan. Skolmatsakademin 2016-2017. Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :
Verksamhetsplan Skolmatsakademin 2016-2017 Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort : 1. Vision & Strategi Skolmatsakademins vision är att på ett inspirerande sätt grundlägga sunda och hållbara
Läs merAvtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Läs merDokumentation gruppdialog 2 Lärkonferens 2010 08 26
Dokumentation gruppdialog 2 Lärkonferens 2010 08 26 Dokumentationen utgår från ESF samordnarnas anteckningar och är redigerade för att få liknande form. Syftet med dokumentationen är att andra snabbt ska
Läs merBarn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem
Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem Onsdag 14 november 2012 Ansvarig för internkontrollen Jan Gayen 1 Innehåll Bakgrund... 2 Fakta om Samrealskolan åk
Läs merBarns rätt som närstående - att utveckla evidensbaserad handlingsplan i palliativ vård
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva Elisabeth Johansson Aalbu Folkhälsocentrum +4616104894 2013-10-20 HBN13-023-1 Ä R E N D E G Å N G Hållbarhetsnämnden M Ö T
Läs merProjektplan hälsosamt åldrande 2014
Tjänsteskrivelse 2014-02-10 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0067 Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting
Läs merTjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE
Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Kommunstyrelsen Sociala myndighetsnämnden Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningen kring kvalitet
Läs merAnteckningar Strategiska styrgruppen 2012-12-20
Anteckningar Strategiska styrgruppen 2012-12-20 kl. 09.30-12.30 Göteborgsregionens kommunalförbund, Gårdavägen 2, Göteborg Närvarande Thomas Jungbeck (Ordförande) Kjell Karlsson Joakim Svärdström Johan
Läs merSvar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911
1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum
Läs mer2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006
PM Socialtjänstförvaltningen Yasmine Ekman Munir, Shahid Saleem, Ulla-Britt Fingal 2005-04-05 Bilaga 1 Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 Bakgrund
Läs mer2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se
2015/2016 Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se Syfte Verksamhetsplanen är ett verktyg för pedagogerna på de kommunala förskolorna på T1 samt en information till föräldrar. Den innehåller
Läs merLänsbygderådet Sjuhärad SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Arbetsutskott
2004-01-08 1(7) Plats och tid: Borås, kl. 17.00 19.15 Beslutande: Övriga Deltagare: Sassi Wemmer Eva Johansson Sven-Olof Carlsson Jan Vinkvist Ted Öjbro Utses att justera: Jan Vinkvist Paragrafer: 1-9
Läs merÖppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun
Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:34 Rapportnr: 2008:34 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga:
Läs merDatum: 20091123. Naturbruksgymnasiet Dingle hemsida: www.tillvaxtbohuslan.se
Datum: 20091123 Diarienummer: SLUTRAPPORT Journalnr: 2008-4651 När du avslutat ditt projekt ska du lämna en rapport där du redovisar projektets genomförande och resultat. Utgå från din projektplan och
Läs merHumanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
Läs merKvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret 2013-2014
Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret 2013-2014 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Håksbergs förskola Ansvarig förskolechef Lena Hellman Innehåll KVALITETSARBETE... 0 MÅL... 0 FÖRUTSÄTTNINGAR...
Läs merVerksamhetsbeskrivning för Övre Motala ströms Vattenråd 2012-07-30
Verksamhetsbeskrivning för Övre Motala ströms Vattenråd 2012-07-30 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 1. Inledning...2 1.1 Geografisk avgränsning...2 1.2 Syfte...4 2. Deltagare...4 2.1 Övriga
Läs merMin väg till framtiden. Att arbeta med process i grupper
Min väg till framtiden Att arbeta med process i grupper Projektet Gävleborg har en arbetsmarknad som är starkt könsuppdelad med en kombination av låg- och högutbildade ungdomar. Oavsett utbildningsnivå
Läs merEn hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Läs merRAPPORT December 2014
RAPPORT December 2014 Sammanfattning av undersökningen: Så kan ett professionellt styrelsearbete utveckla Dalarnas näringsliv och generera fler arbetstillfällen Finansiärer: Region Dalarna Länsstyrelsen
Läs merMaktsalongen Verksamhetsplan 2015
Bilaga 5 Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. 2015 är organisationens fjärde år och organisationen växer med raketfart.
Läs merSektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA
Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA Elevhälsan Elevhälsan finns till för att eleverna på vår skola ska må bra, både fysiskt och psykiskt och för att eleverna ska få rätt stöd i
Läs merSamordnare för våld i nära relation Slutrapport
Slutrapport Kirsti Kanttikoski 2010-03-25 Sammanfattning I samband med att social- och äldrenämnden antog en plan för samverkan mellan socialtjänsten, andra myndigheter och frivilligorganisationer och
Läs merÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN
ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN Innehåll för folkhälsoarbete s. 3 Folkhälsorådet s. 3 Folkhälsoinsatser 2013 1. Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor 1.1 Livskraften
Läs merMinnesanteckningar vid Advisory Board: Kommunförbundet Skåne 27/8 2009
Datum Beteckning 2009-08 30 Minnesanteckningar vid Advisory Board: Kommunförbundet Skåne 27/8 2009 Närvarande: Stig Ålund, Ingvar Wiberg, Inger Björkvist, Åsa Ratcovich, Karen Lagercrantz, Margareta Rämgård
Läs merBetänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-10-21 LS 2015-0942 Landstingsstyrelsen Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck
Läs merLandstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun
Revisionsrapport* Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun Samverkan avseende ungdomar med psykosocialproblematik och psykiska sjukdomstillstånd November 2007 Karin
Läs merFörstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS
www.pwc.se PM Fredrik Markstedt Certifierad kommunal revisor och Charlotte Erdtman Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS Sollentuna kommun Förstudie kring övertagandet av viss hälso-
Läs merBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012
BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen
Läs merUtvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland.
2011-11-21 Eva Olsson Landsbygdsenheten 031-60 59 82 eva.olsson@lansstyrelsen.se Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. SAMMANFATTNING. Omsättningen
Läs merUppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland
Januari 2014 Jukka Törrö PwC Kommunal Sektor Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland Oxelösunds kommun Bakgrund & revisionsfråga Våren 2012 genomförde PwC på uppdrag av revisorerna
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
Läs merRevisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman
Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...
Läs merDefinitioner av egna indikatorer, som ingår i utvecklingsstrategin Bilaga 11
Definitioner av egna indikatorer, som ingår i utvecklingsstrategin Bilaga 11 Indikator (namn, benämning) Definition Beskrivning av hur mätning kommer att göras inkl. hur uppgifterna kommer att kontrolleras/styrkas
Läs merHandbok. för politiker i Ängelholms politiska organisation
Handbok för politiker i Ängelholms politiska organisation Innehåll Inledning Organisation Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Välfärdsnämnden Myndighetsnämnden Överförmyndarnämnden Valnämnden Krisledningsnämnden
Läs merFörberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn 2015-12-01 2016-06-30
Förberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn 2015-12-01 2016-06-30 Backspegel.. Inriktningsbeslut fattat av VO-College styrelse i maj
Läs merPM Genusspaningar från Gemensam Framtids Kyrkokonferens 2012
PM Genusspaningar från Gemensam Framtids Kyrkokonferens 2012 1. Inledning: Svenska Missionskyrkans Gendergrupp Svenska Missionskyrkans Gendergrupp bildades, på Kyrkostyrelsens uppdrag, för att vara ett
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Lextorpsskolans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...
Läs merSlutrapport. Gårdsbutiker i Sjuhärad Fas 1. Projekttid: 2013-07-15-2013-09-19. Projektledare: Malin Gustafsson. Styrgrupp:
Slutrapport Gårdsbutiker i Sjuhärad Fas 1 Projekttid: 2013-07-15-2013-09-19 Projektledare: Malin Gustafsson Styrgrupp: Roland Haraldsson, Leader Sjuhärad Annika Andersson, Leader Sjuhärad Susann Gustafson,
Läs merUtepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007
1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik
Läs merPartnerskap för jämställdhet. i Gävleborgs län
Partnerskap för jämställdhet i Gävleborgs län Partnerskap för jämställdhet i Gävleborg är ett samarbetsråd för att öka integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i det regionala utvecklingsarbetet. För
Läs merBarn- och utbildningsnämndens styrning och ledning av grundskolan
Revisionsrapport Barn- och utbildningsnämndens styrning och ledning av grundskolan Hallsbergs kommun Mars 2010 Marie Lindblad Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag...1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga...1
Läs merVerksamhetsplan 2015. Antagen 141127
Verksamhetsplan 2015 Antagen 141127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SYFTE OCH MÅL... 3 AKTIVITER FÖR 2015... 4 SAMVERKANSGRUPPER 2015... 4 LÄNSSAMVERKAN KOMMUN POLIS... 4 LÄNSGRUPPEN MOT VÅLD I NÄRA
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Loviselund Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer
Läs merNationella riktlinjer. Polisens arbete i sociala insatsgrupper
Nationella riktlinjer Polisens arbete i sociala insatsgrupper 2 3 Innehåll 1 Inledning 4 1.1 Syfte och ansvar 4 2 Vid uppstart 5 2.1 Fastställt behov 5 2.1.1 Polis-kommunöverenskommelse 5 2.2 Styrning
Läs mer