8. Hållbar ekonomi. 7. Års-/kvalitetsredovisning. Ledamöter kallas Ersättare underrättas. l. Upprop. Nämndens ordfårande. 2.

Transkript

1 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Tid: Onsdagen den 24 februari 2016 kl Plats: Sammanträdesrum Åsnen, Torggatan 12, Tingsryd KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA Ledamöter kallas Ersättare underrättas Ärende l. Upprop 2. V al av justerare 3. Fastställande av dagordning 4. Meddelanden 5. Delegationsbeslut 6. skolchefen rapporterar Föredragande Nämndens ordfårande Nämndens ordförande Nämndens ordförande Skolchef skolchef skolchef Anteckningar I tur att justera: AnnicaHägg Johansson Inga handlingar 7. Års-/kvalitetsredovisning skolchef, Besök kl.l 0.1 O Utvecklingsledare, Förvaltningskamrer 8. Hållbar ekonomi 9. Redovisning av vårdnadsbidrag Nämndens ordförande Planeringsledare Handlingar på sammanträdet Besök kl Redovisning av kommunens aktivitetsansvar 11. Uppföljning av Hypemet 12. Ansvar för skolplanscher Administratör BUF Besök kl Administratör BUF Besök kl Inga handlingar Skolchef

2 13. Information om Kulturverkstan 14. Förslag till ändring i rutin för ekonomisk rapportering inom BUN Nämndens ordförande Skolchef 15. Kurser, konferenser och nätverk Inga handlingar Tingsryd ~~w~wr Marie Sohlberg Ordförande Pressens företrädare inbjudes till information onsdagen den 24 februari kl.ls.oo på barn- och utbildningsförvaltningen, Torggatan 12, Tingsryd, om frågor som har behandlats på barn- och utbildningsnämndens sammanträde.

3 Arende 4 Meddelanden 1

4 Tingsryds kommun Barn- och utbildningsförvaltningen (1) Barn- och utbildningsnämnden Meddelanden Förslag till beslut l. Barn- och utbildningsnämnden tar emot informationen om inkomna meddelanden under perioden Beskrivning av ärendet Följande meddelanden har inkommit till barn- och utbildningsnämnden under perioden : l. Kommunfullmäktiges sammanträdesprotokoll2016-0l-25 6 avseende ny organisering av folkhälsoarbetet i Tingsryds kommun. Dnr 2016/ Kultur- och fritidsutskottets sammanträdesprotokoll avseende skötsel av lilla planen vid Ryds idrottsplats. Dnr 2016/ Polismyndigheten i Malmö Rgn Syd- Underrättelse om beslut gällande stöld av bärbar dator tillhörande Dackeskolan. Dnr 2015/ Polismyndigheten i Malmö Rgn Syd- Anmälningsrapport gällande häleri genom misstänkt stöldgods i bil. Dnr 2016/ Polismyndigheten i Kronoberg Rgn Syd- Underrättelse om beslut gällande försök till stöld i skola. Dnr 2016/ skolinspektionen- Uppföljning av riktad tillsyn av utbildning i Tingsryds kommun för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd. Dnr 2014/ Tingsryds kommun Box Tingsryd besöksadress Torggatan 12 Tingsryd telefon fax (vx) e-posuhemsida barn.utbildning@tingsryd.se

5 Arende 5 Delegationsbeslut 3

6 Tingsryds kommun Barn- och utbildningsförvaltningen (1) Barn- och utbildningsnämnden Delegationsbeslut Förslag till beslut l. Barn- och utbildningsnämnden tar emot redovisningen av anmälda delegationsbeslut under perioden Beskrivning av ärendet Följande delegationsbeslut har inkommit till barn- och utbildningsnämnden under perioden : l. Skolchef anmäler beslut enligt delegationspunkt 6.9 avseende beviljad skolskjuts. Beslutsdatum Dnr 2016/ Förvaltningskamrer anmäler beslut enligt delegationspunkt 3.2 avseende tecknande av avtal gällande läromedel. Beslutsdatum Dnr 2016/ Tingsryds kommun Box Tingsryd besöksadress Torggatan 12 Tingsryd telefon fax {vx) e-posuhemsida barn.utbildning@tingsryd.se

7 Arende 7 Ars-/kvalitetsredovisning 5

8 ~Tingsryds ~kommun Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Datum ZOtrajz3 Gcc 1 (1) Lena Willman barn.utbildning@tingsryd.se Till Barn- och utbildningsnämnden Kvalitetsredovisning för skolväsendet i Tingsryds kommun 2015 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner kvalitetsredovisningen 2015 för skolväsendet i Tingsryds kommun och uppdra åt barn- och utbildningsförvaltningen att följa upp de föreslagna åtgärderna. Beskrivning av ärendet Kommunens kvalitetsredovisning bygger på förskolornas, fritidshemmens och skolornas kvalitetsredovisningar och andra uppgifter som är väsentliga för uppföljning och utvärdering. Den ska innehålla en bedömning i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen avser att vidta om målen inte har uppnåtts. Ärendets beredning Kvalitetsredovisningen har arbetats fram av utvecklingsledaren på barn- och utbildningsförvaltningen. Beslutsunderlag Skollagen 4 kap. Systematiskt kvalitetsarbete, huvudmannanivå 3. Nämndens beslut ska skickas till Kommunfullmäktige för kännedom. Lena Willman Utvecklingsledare Tingsryds kommun Box Tingsryd besöksadress Torggatan 12 Tingsryd telefon fax (vx) e-post/hem sida barn.utbildning@tingsryd.se

9 Kvalitetsredovisning 2015_ Barn- och utbildningsnämnd 7

10 l n nehållsförteckn in g l Verksamhetsbeskrivning Uppföljning av 2014 års kvalitetsredovisning Verksamhetens mål och utveckling l Medborgare Alla barn och elever känner sig trygga i våraförskolor och skolor Varje elev utvecklasoptimalt efter sinaförutsättningar och Tingsryds kommuns kunskapsresultat och måluppfyllelsen ligger i den bästa halvan i landet Högaförväntningar Nyanlända barn/elever Varje barn och elev känner delaktighet och har möjlighet att påverka planering och genorriförandet av sina studier Alla vårdnadshavare är nöjda med verksamheten och känner sig delaktiga Samhälle Förskolor och skolor finns i alla sju kommundelar Det råder en stark samverkan mellan skoloriförskolor och det lokala näringslivet och samhället i övrigt Ekonomi En budget i balans kopplat till god kvalitet vad gäller bl. a. personaltäthet Hållbar ekono1ni Medarbetare Alla lärare är behöriga i de ämnen de tmdervisar i ochför de årskurser de undervisar Förskollärare 80% Fritidshem 80 % De flesta av vår personal mår bra och har ett högt hälsoläge All personal ska vara nöjd med sitt arbete och sin arbetssituation Process... l Det finns tydliga skriftliga rutiner för arbete kring barn och elever med särskilda behov medfastställda tider för respons gentemot elever och vårdnadshavare Vi har snabb respons gentemot vårdnadshavare som söker plats inomförskola ochfritidshem Arbetsmiljöarbete God intern kontroll Mål och åtgärder för Barn- och utbildningsnämnd, Kvalitetsredovisning (21) 8

11 Barn- och utbildningsnämnd, Kvalitetsredovisning (21) 9

12 1 Verksamhetsbeskrivning Försko le- och skolverksamheten är indelad i fem rektorsområden (Ro) och samlade under en nämnd, barn- och utbildningsnämnden. Ro l består av verksamhet från förskola till åk 9 i Tingsryd och till åk 3 i Konga. I Tingsryd finns grundsärskola och en förberedelseklass för invandrarbarn/flyktingbarn. Ro 2 består av verksamhet från förskola till åk 6 i Ryd och i Urshult I Ryd finns förberedelseklass för invandrarbarn/flyktingbarn och träningsskola. Ro 3 består av verksamhet från förskola till åk 6 i Linneryd och Rävemåla upp till åk 3. Ro 4 består av verksamhet från förskola till åk 6 i Väckelsång. Ro 5 finns i Tingsryd och består av ungdomsgymnasiet W asaskolan och vuxenutbildningen, Tingsryds Lärcenter (TLC). På W asaskolan finns gymnasiesärskolan och på TLC finns särvux. Elevhälsan är den kommunövergripande organisationen för barn/elever i behov av särskilt stöd. Inom varje rektorsområde finns det ett lokalt elevhälsoteam som utgörs av skolsköterskor, kuratorer och specialpedagoger som tillhör Elevhälsan. Det finns också specialpedagoger, särskaleansvarig och samordnare som är placerade centralt och har ett kommunövergripande uppdrag inom Elevhälsan. Psykologtjänst köps in. Inom kommunen finns en fristående förskola och en fristående grundskolan åk 7-9. I förskolan finns 482 barn. I grundskolan finns 1191 elever. I fritidshem finns 436 elever. I gymnasieskolan finns 230 elever. På komvux/lärcenter finns 230 elever. (Avstämningsdatum O 15) 2 Uppföljning av 2014 års kvalitetsredovisning Vi har även under 2015 deltagit i Skolverkets Matematildy:ft för alla lärare i grundskolan även deltagandet i SKL:s Matematiksatsning, PISA 2015 har fortsatt. Arbetet kring Höga förväntningar har fortsatt, det har bl.a. utmynnat i en Elevinflytandeplan på varje skola. Ett stort fokus på att öka elevernas måluppfyllelse har pågått under hela året. De aktiviteter som har vidtagits finns presenterade i aktiviteterna under måttet; Varje elev utvecklas optimalt efter sinaförutsättningar och Tingsryds kommuns kunskapsresultat och måluppfyllelse ligger i den bästa halvan i landet. I förskolan har vi arbetet med Skolverkets NT -satsning naturvetenskap och teknik). Vi har fortsatt ökat flyktingmottagande som har inneburit ett ökat mottagande av nyanlända elever. Detta har inneburit stora krav på flexibilitet i organisationen. Vi har tagit fram en handlingsplan för mottagande i förskolan. Skolverkets nya material för övergångar mellan de olika skolformerna har implementerats och används nu i verksamheterna. Ett nytt simavtal har arbetats fram tillsammans med Medley för att öka simkunnigheten hos våra elever. En särskild kompetenssatsning har gjorts för de lärare som undervisar i engelska. Vi har tillsatt en kompetensförsörjningsgrupp som har arbetat med framtida rekryteringar. Vi har redan nu svårt att rekrytera behörig personal till alla våra verksamheter, det här är mycket oroväckande. För att kunna behålla en hög kvalitet i våra verksamheter behöver vi kompetent personal. En ny pedagogik IT -plan har arbetats fram och vår nämnd har tagit fram ett nytt måldokument Barn- och utbildningsnämnd, Kvalitetsredovisning (21) 10

13 3 Verksamhetens mål och utveckling 3.1 Medborgare Alla barn och elever känner sig trygga i våra förskolor och skolor. Mått Trygghetsindex barn/elever Mätmetod Resultat från frågor som berör trygghet i den årliga enkäten. Genomförs med barn 4-5 år, åk 2, åk 5 och åk 8 i grundskolan samt åk 2 på gymnasiet. Syftet med måttet Att fortlöpande mäta och redovisa den upplevda tryggheten. 98 % av våra barn och elever känner sig trygga i våra förskolor och skolor. l SKL:s Öppna jämförelse kring elevernas syn på skolan (för åk 5 och åk 8). Känner 96 % av eleverna i åk 5 sig trygga och 92 % av eleverna i åk 8. Aktiviteter Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Hur stödjer aktiviteten målet? Årligen utvärdera planerna och göra en n ulägesanalys med åtgärder. Förtydligande Rektor, lärare och elever gör en n ulägesanalys och identifierar åtgärder. Det finns en plan mot kränkande behandling i varje verksamhet. Utifrån resultaten av attitydenkäten samt den utvärdering och nulägesanalys som görs i verksamheterna upprättas en ny plan mot kränkande behandling Varje elev utvecklas optimalt efter sina förutsättningar och Tingsryds kommuns kunskapsresultat och måluppfyllelsen ligger i den bästa halvan i landet. Mått Kunskapsresultat åk 3 Mätmetod Resultat från nationella prov i åk 3. Syftet med måttet Att fortlöpande följa upp resultaten från de nationella proven i åk % av eleverna har klarat samtliga delprov i svenska och matematik. l svenska klarade 85 % alla delprov och i matematik var det 83 % som klarade samtliga delprov. Kunskapsresultat åk 6 godkända i alla ämnen Mätmetod Andel godkända i alla ämnen. Syftet med måttet Följa upp elevernas mål uppfyllelse. 81 %av eleverna i åk 6 har fått betyg i samtliga ämnen. De ämn en vi har låg måluppfyllelse är idrott och hälsa, matematik, engelska och svenska som andraspråk. Kunskapsresultat åk 6 meritvärde Mätmetod Terminsbetyg meritvärd e. Syftet med måttet Mäta elevernas måluppfyllelse. Barn- och utbildningsnämnd, Kvalitetsredovisning (21) 11

14 Meritvärdet har ökat, det är i år var det 203. Kunskapsresultat åk g godkända i alla ämnen - exklusive nyanlända elever Mätmetod Slutbetyg åk g andel godkända i alla ämnen Syftet med måttet Se elevers måluppfyllelse exklusive nyanlända elever Kunskapsresultaten i åk g har under läsåret 2014/2015 ökat från 5g% till81 % måluppfyllelse bland elever som varit i Sverige längre tid än 4 år. Kunskapsresultat åk g godkända i alla ämnen - inklusive nyanlända elever Mätmetod Slutbetyg åk g andel godkända i alla ämnen. Syftet med måttet Se elevers mål uppfyllelse. Inklusive nyinvandrade och med okänd bakgrund. Det samlade kunskapsresultatet med alla elever inräknade är 65 % med betyg i samtliga ämnen. Kunskapsresultat åk g meritvärde - exklusive nyanlända elever Mätmetod Slutbetyg åk g meritvärde Syftet med måttet Att se elevernas meritvärde exklusive nyanlända elever. En markant och positiv ökning av kunskapsresultaten gentemot tidigare år har noterats under 2015 (231 ). Kunskapsresultat åk g meritvärde - inklusive nyanlända elever Mätmetod Slutbetyg åk g meritvärd e. Syftet med måttet Att se elevernas meritvärd e. Inklusive nyinvandrade och med okänd bakgrund. Meritvärdet för samtliga elever är 208, en förbättring jämfört med föregående år (203). Kunskapsresultat åk g behörighet till gymnasieskolan - exklusive nyanlända elever Mätmetod Kunskapsresultat åk g andel behöriga till gymnasieskolan (yrkesprogram) Syftet med måttet Andel behörig till gymnasieskolan exklusive nyanlända elever Kunskapsresultaten och behörigheten bland elever med svensk skolbakgrund har ökat från 82 % 2013, 84 % 2014 till88% måluppfyllelse år Kunskapsresultat åk g behörighet till gymnasieskolan - inklusive nyanlända elever Mätmetod Slutbetyg åk 9 behörighet till gymnasieskolan- yrkesförberedande program. Syftet med måttet Antal som är behöriga till nationella program på gymnasieskolan. Inklusive nyinvandrade med okänd bakgrund. 74% av samtliga elever är behöriga till gymnasiet. Fler elever än tidigare har betyg i fler ämnen och saknar endast betyg i något ämne. Det innebär att vi inte kommer att ha några elever som går i preparandgrupp. Slutbetyg gymnasiet Mätmetod Slutbetyg gymnasiet genomsnittligt meritvärde. Syftet med måttet Mäta elevernas måluppfyllelse. Gymnasieskolans slutbetyg var 13,3, något lägre än föregående år då det var 13, 76. l riket var värdet 14,4. - Kunskapsuppföljning nyanlända Det finns idag inga speciella rutiner för uppföljning av våra nyanlända elevers kunskaps utveckling. Vi kommer under 2016 att skapa rutiner för detta. Barn- och utbildningsnämnd, Kvalitetsredovisning (21) 12

15 Aktiviteter Spetsutbildning i matematik åk 7-9 Hur stödjer aktiviteten målet? Tingsryds kommun har fått beviljat av Skolverket att genomföra spetsutbildning i matematik. Förtydligande För de elever som har fallenhet för matematik. Läser matematik 1 h extra varje vecka. Spetsutbildning i matematik erbjuds elever som ska börja åk 7. Det är elever som har fallenhet för matematik med minst betyget B i sitt terminsbetyg från åk 6. Spetsutbildningen startade hösten SKL:s Matematiksatsning, PISA 2015 Hur stödjer aktiviteten målet? Öka måluppfyllelsen i matematik i de deltagande kommunerna. Finna struktur för styrning och ledning av förändringsarbete. Förtydligande Deltagande kommuner är Karlshamn, Älmhult, Svalöv, Emmaboda, Lessebo, Sölvesborg och Tingsryd. Kommungruppen har träffats vid sex tillfällen under 2015 för att förbereda nätverksträffarna med de andra kommunerna, efter arbeta träffarna och genomföra de operativa målen (kommunens åtaganden). Efter varje nätverksträff har rektorsgruppen och BUN fått rapport om vilka operativa mål som har fastslagits. Under året har det genomförts tre nätverkskonferenser. Skolverkets Matematiklyft Hur stödjer aktiviteten målet? Öka måluppfyllelsen i matematik för eleverna i grundskolan. Förtydligande Ge lärarna fortbildning i matematik för att utveckla sin undervisning. Skolverkets Matematiklyft avslutades den 1 juni. Samtliga deltagare har varit mycket nöjda med utbildningen. Under hösten har utbildningen fortsatt, men på halvfart. Det har inte tillskjutits några statliga medel från skolverket för handledarna, detta finansierar förvaltningen själva. Engelska nätverk Hur stödjer aktiviteten målet? Förstelärarna Anette Grahn, Anne Johansson och Ann-Charlotte Bergqvist håller i nätverket som är för alla lärare i kommunen som undervisar i engelska. Nätverket är för att öka elevernas måluppfyllelse i engelska. Under höstterminen 2015 har engelskautvecklarna tagit fram och genomfört ett utbildningspaket för samtliga lärare på grundskolan och gymnasieskolan som undervisar i engelska. Utbildningen har innehållit två träffar i september där Emil Thyberg från Linneuniversitetet har föreläst om betyg och bedömning. Därefter en föreläsning av Sara Bruun som berättade om digitala arbetssätt i klassrummet. Hennes föreläsning kommer att följas upp senare med workshops våren Engelskautvecklarna har även följt upp elevernas betyg i engelska över tid på individnivå. Flexibla onsdagar gy Hur stödjer aktiviteten målet? Eleverna är inte schemalagda på onsdagarna. Förtydligande De elever som vill har möjlighet att få stöd på onsdag, både de som har behov av särskilt stöd och de som vill nå ett ännu högre resultat. Nätverk fritidshem Hur stödjer aktiviteten målet? En representant från varje fritidshem träffas 2-3 ggr/termin för att utveckla fritidshemmens verksamheter. En dag för samtlig personal genomförs varje termin. Förtydligande Vid träffarna planeras fortbildning för personal samt kollegialt lärande. Nätverket har arbetat med Skolverkets förslag på den nya läroplanen för fritidshemmet. Representant från nätverket deltar i Linneuniversitetets närverk för personal i fritidshem. Nätverket har arbetat med Skolverkets nya Allmänna råd för fritidshemmen, har även presenterats för samtlig personal i fritidshemmen. Har berättat och visat sina pedagogiska planeringar och dokumentation för varandra. Nätverk förskola Hur stödjer aktiviteten målet? Nätverk där det finns en deltagare med från varje förskola i kommunen samt Barn- och utbildningsnämnd, Kvalitetsredovisning (21) 13

16 två färskolechefer och utvecklingsledare. Förtydligande Utveckla förskolans verksamhet. Planera kompetensutvecklingsdagar för personalen. Nätverket har under året planerat och genomfört fyra kompetensutvecklingsdagar för förskolans personal. Attitydenkäterna för barn och föräldrar har reviderats. Engelskautvecklare Anette Grahn har besökt nätverket och berättat om hur man kan arbeta med engelska i förskolan. Aterkoppling från det regionala kommunnätverket för förskolan har gjorts. Aterkoppling från NT-utvecklaren görs vid varje träff, även en återkoppling från träffarna med nätverket för flerspråkighet i förskolan görs. Nätverk F-klass Hur stödjer aktiviteten målet? Här deltar all personal som undervisar i F-klass tillsammans med utvecklingsledaren. Förtydligande l gruppen sker ett kollegialt lärande och fortbildning planeras och genomförs. Under hösten har färskoleklassens personal fått kompetensutveckling i kommunikation. Eva Coldwell, legitimerad logoped har föreläst och handlett personalen under fem tillfällen. F-klassen har genomfört Skolverkets Matematiklyft under våren. Ett studiebesök har genomförts på Ängens färskoleklass i Färjestaden. Regionalt kommunnätverk- förskolan Hur stödjer aktiviteten målet? Tingsryds kommun ingår i ett regionalt nätverk för förskolan. De kommuner som ingår förutom Tingsryd är Älmhult, Osby och Sölvesborg. Förtydligande Nätverket är till för att kompetensutveckla färskolechefer och förskollärare. Nätverket anordnar bl.a. föreläsningar, workshops mm. Arbetet med beprövad erfarenhet; Inskolningsmetoder (Ett barns första möte med förskolan") har startat. Färskolecheferna träffades i Älmhult för information om arbetet. En enkät har gått ut till samtliga arbetslag (150) i förskolorna. l Tingsryd var det 29 arbetslag som besvarade enkäten. Enkäten ska sammanställas och resultaten presenteras för arbetslagen under hösten Färskolecheferna har haft en föreläsningsdag/workshop under våren tillsammans med Anna Davidsson. Den 26 oktober redovisade projektledaren Martina Emanuelsson arbetet kring Ett barns första möte med förskolan. Färskolecheferna fick presentationen i augusti. Marie Lindvall-Wahlberg föreläste för förskollärarna i Älmhult den november om föräldraaktiv inskolning och anknytningsteorin. NT-nätverk förskola Hur stödjer aktiviteten målet? Skolverket har startat ett nationellt nätverk med skolutvecklare inom naturvetenskap och teknik. Förtydligande Tingsryds kommun har beslutat att satsa på en NT-utvecklare för förskolan. Projektet kommer att pågå till december Skolverket utbildarnt-utvecklare under projektet. NT-utvecklaren skapar nätverk i kommunen med NTansvariga från varje förskola. Målet är att barnen ska utveckla intresse och förståelse för naturvetenskap och teknik. Det finns nu 28 NT-ansvariga på våra förskolor. Under året har de NT-ansvariga träffats vid sex tillfällen. l oktober fick samtliga lyssna till Beppe Singer. De NT-ansvariga med hjälp av NT-utvecklaren har även genomfört föräldramöten på samtliga förskolor. Vi har fått 6 stycken Beebots från AV-Media. De NT-ansvariga på förskolorna har fått utbildning i att koda med hjälp av robot-bin. Förskolorna har nu tillgång till Bee-bots (robot-bin). Förstelärare Hur stödjer aktiviteten målet? Tingsryds kommun har 16 förstelärare. Förtydligande Samtliga förstelärare har en uppdragsbeskrivning. Samtliga förstelärare har träffat utvecklingsledare, planeringsledare och sin rektor för ett utvärderingssamtal där bland annat uppdragsbeskrivningen har reviderats inför läsåret 2015/2016. Under våren har ytterligare fyra förstelärartjänster tillsatts för tiden 1 juli 2015 till 30 juni Den 15 oktober träffades förstelärarna. De hade till träffen läst boken; Förstelärare - en handbok av Per Barn- och utbildningsnämnd, Kvalitetsredovisning (21) 14

17 KornhalL Boken diskuterades på träffen. Nationella prov åk 6 Hur stödjer aktiviteten målet? Lärarna som genomför de nationella proven träffas vid fyra tillfällen under våren. Förtydligande Tillfälle 1: Inför proven Tillfälle 2 och 3: Sambedömning av proven Tillfälle 4: Resultat och analys Utvecklingsledaren har träffat samtliga lärare i åk 6 som ska genomföra de nationella proven. Lärarna har träffats ytterligare två gånger under våren för sambedömning. Den 15 juni träffades lärarna som genomfört proven samt mottagande lärare i åk 7 för att informera sig kring hur det har gått i de nationella proven. Nationella prov åk 3 Hur stödjer aktiviteten målet? Lärarna som genomför de nationella proven träffas vid fyra tillfällen under våren. Förtydligande Tillfälle 1: Inför proven Tillfälle 2 och 3: Sambedömning av proven Tillfälle 4: Resultat och analys Utvecklingsledaren har träffat samtliga lärare som ska genomföra proven i åk 3. Lärarna har träffats vid ett tillfälle för sambedömning. Lärarna träffades den 15 juni tillsammans med mottagande lärare i åk 4 för att informera sig kring resultaten av de nationella proven. Handledarutbildning förskola/fritidshem Hur stödjer aktiviteten målet? Wasaskalan genomför handledarutbildning för all personal i förskolan och på fritidshemmen. Förtydligande Vid två tillfällen har Wasaskalan (Perry Erlandsson) gett utbildning i handledning av AP L-elever från Barn- och fritidsprogrammet En fördjupad utbildning som genomförs av Skolverket kommer att erbjudas personalen. Under våren 2016 kommer någon/några barnskötare från varje förskola att genomgå Skolverkets handledarutbildning med stöd av lärare från Wasaskalans barn- och fritidsprogram. studiebesök F-klass Hur stödjer aktiviteten målet? i april gör personalen i F-klass ett studiebesök på Ängens F-klass i Färjestaden. Förtydligande Ängens F-klass arbetar med utomhuspedagogik och tanken med besöket är att få inspiration och ideer. l april var all personal från förskaleklassen på studiebesök på Färjestadens skola. Eva Marksson som är förskollärare i F-klassen Ängen berättade om hur hon arbetar med utomhuspedagogik. Föreläsning elevassistenter Hur stödjer aktiviteten målet? Den 20 april kommer Lisette Åkesson och föreläser för elevassistenterna. Den 21 april föreläste Lisette Åkesson för alla elevassistenter. Uppstartsföreläsning David Eberhard Hur stödjer aktiviteten målet? Föreläsning av David Eberhard. David Eberhard, psykiater, författare och debattör föreläste för all personal i förvaltningen om "Barnen som tog över makten". ipad -fritidshem Hur stödjer aktiviteten målet? Utbildning i digital dokumentation, personalen i fritidshemmen. Barn- och utbildningsnämnd, Kvalitetsredovisning (21) 15

18 Den 7 januari fick all personal på fritidshemmen kompetensutveckling av AV-Media i hur man kan använda sig utav i-pads för att dokumentera. Föreläsning Beppe Singer Hur stödjer aktiviteten målet? Föreläsning kring bemötande och förhållningssätt. Den 1 oktober "föreläste" Beppe Singer för eleverna i åk 1-6 från Dackeskolan och Väckelsångskolan. Han visade experiment och pratade om värdegrundsfrågor. Senare samma dag hade han en föreläsning för de NTansvariga på kommunens förskolor. Föreläsningen hette "10 sätt att misslyckas som lärare". Den 2 oktober föreläste han för lärare i grundskolan och gymnasieskolan. Det var samma föreläsning som de NT-ansvariga fick. Föreläsning Per Måhl Hur stödjer aktiviteten målet? Betygssättning och bedömning. Den 20 april föreläste Per Måhl för alla lärare i betygssättning och bedömning. Föreläsning genrepedagogik Hur stödjer aktiviteten målet? Hanna Stehagen skulle föreläsa utifrån sin bok; Språk i alla ämnen. Alla lärare i åk 7-9 och på gymnasiet har läst boken; Språk i alla ämnen av Hanna Stehagen. Tyvärr fick Hanna förhinder och kom aldrig till föreläsningen. Två av våra förestelärare på Wasaskolan, Sara T ordsson och Martina Söderlind berättade istället hur de arbetar med genrepedagogik. Därefter arbetade lärarna i ämnesgrupper utifrån boken de läst. Föreläsning IKT i so-undervisningen Hur stödjer aktiviteten målet? Johan Eriksson var på Dackeskolan och visade på hur man kan arbeta med IKT i so-undervisningen för lärare i åk 4-9. Den 19 augusti var Johan Eriksson från Runbacka skolor i Sollentuna och berättade hur han använder sig utav IKT i sin so-undervisning. De som deltog var lärarna som undervisar i so i åk 4-9. Föreläsning för särskolan Hur stödjer aktiviteten målet? Lars Gustafsson föreläser för särskolans personal den 20 augusti om särskolans värdeskapande arbete för varje elev, varje dag. Den 20 augusti föreläste Lars Gustafsson, organisationskonsult, chefsutbildare och föreläsare för all personal i särskolan om "Varje elevs bästa särskola". Föreläsning Barn som gör oss oroliga Hur stödjer aktiviteten målet? Anna Christina Strömberg föreläste för all personal i förskolan, fritidshemmen och grundskolan samt elevassistenter kring barn som gör oss oroliga. Den 2 september föreläste Anna Christina Strömberg, specialpedagog kring pedagogiska strategier och framgångsfaktorer i arbetet med barn/elever med ADHD och Asperger syndrom för personalen i förskolan, fritidshemmen och elevassistenterna. Övergångar mellan skolformerna Hur stödjer aktiviteten målet? En arbetsgrupp bestående av special pedagoger, speciallärare har tagit fram riktlinjer för övergångar mellan de olika skolformerna utifrån skolverkets rekommendationer. Förtydligande skolledningsgruppen har beslutat att riktlinjerna ska gälla för alla förskolor och skolor. Det har nu tagits fram ett material som ska användas i Tingsryds kommun vid övergångar mellan de olika skolformerna och stadierna. Materialet och mallarna finns att tillgå på lntranätet. Barn- och utbildningsnämnd, Kvalitetsredovisning (21) 16

19 3.1.3 Höga förväntningar Mått Höga förväntningar på eleverna Mätmetod Attitydenkäten Utvärdering personalen augusti Syftet med måttet Kunna säkerställa att pedagogerna har höga förväntningar på eleverna. l attitydenkäten som eleverna besvarade fanns frågan med om lärarna hade höga förväntningar på att eleverna skulle klara sitt skolarbete, här svarade 97 % av eleverna att lärarna förväntade sig att de skulle klara skolarbetet. Föräldrarna svarade på samma fråga att 93 % av elevernas lärare hade höga förväntningar på dem. Vi har lagt ett stort fokus på Höga förväntningar på alla nivåer under läsåret 2014/2015. Aktiviteter Höga förväntningar Hur stödjer aktiviteten målet? Alla grundskolor ska arbeta med höga förväntningar. Förtydligande l arbetet ska elever, lärare, rektorer och föräldrar involveras. Det ska finnas en elevinflytandeplan på samtliga skolor senast den 31 december l utvärderingen framkom att arbetet ska fortsätta även under höstterminen Det beslutades att varje skola ska göra en Elevinflytandeplan som ska vara klar den 31 december Alla skolor har nu gjort en plan och den kommer att finnas med i det systematiska kvalitetsarbetet, då den ska följas upp och utvärderas årligen Nyanlända barn/elever Mått Bra mottagande av nyanlända barn/elever Mätmetod Måttet utvärderas efter varje terminsslut. Syftet med måttet Att följa upp och utveckla verksamheten. Vi har skapat en bra organisation för mottagande av nyanlända elever i grundskolan och gymnasieskolan. Det finns förberedelseklasser på Trojaskolan och Dackeskolan. Vi har också en biträdande rektor som i sitt uppdrag har ett förvaltningsövergripande ansvar för arbetet med de nyanlända eleverna samt modersmålsundervisningen och studiehandledning. Den här organisationen kräver stor flexibilitet. Under våren 2016 kommer organisationen att ses över igen, då förutsättningarna har ändrats, då fler nyanlända barn och elever har kommit. Vi ser ett stort behov av en "Landningsbana" i Tingsryd s kommun för nyanlända familjer. Aktiviteter Flerspråkighet och interkulturalitet i förskolan Hur stödjer aktiviteten målet? Tio förskollärare från förskolorna i kommunen har deltagit i Förskolelyftet, Flerspråkighet och interkulturalitet i förskolan som genomförs av Kristianstad högskola. Förtydligande En arbetsgrupp med de tio förskollärarna som genomgått utbildningen och utvecklingsledaren och en av färskolecheferna har bildat en arbetsgrupp för att bl. a. ta fram en handlingsplan för barn med annat modersmål. Gruppen har träffats regelbundet under våren för att arbeta fram en handlingsplan för barn med annat modersmål i förskolan. Deltagarna har också förankrat arbetet ute i förskolornas arbetslag. Handlingsplan för nyanlända barn finns nu på lntranätet. Sara Wijk, barnbibliotekarie har varit på ett möte och presenterat barnböcker på andra språk. Barn- och utbildningsnämnd, Kvalitetsredovisning (21) 17

20 Aktiviteter!::va Persson har presenterat ;::;prakrorskoian ror all personal unaer n osten. t::va t-'ersson nar trattat natverket och berättat om sitt arbete med Språkförskolan i Ryd. Tanken är att det ska ordnas liknande aktiviteter på övriga förskolor i kommunen som tar emot nyanlända barn. Gruppens fortsatta arbete kommer att vara: - Fortsätta arbetet med språkgrupper i förskolan - Nätverket tar upp egna frågor som man vill diskutera, erfarenhetsutbyte - Inventera hur vi arbetar mot målen - Samsyn i kommunen - samma regler - En länk till den blivande "Landningsbanan" Handlingsplan för nyanlända elever i grundskolan Hur stödjer aktiviteten målet? En handlingsplan för mottagande av nyanlända elever i grundskolan har tagits fram. Förtydligande Planen finns på lntranätet. Föreläsning flerspråkighet i förskolan Hur stödjer aktiviteten målet? W ebbföreläsning av Eva Kristi n Salameh Den 26 oktober lyssnade all personal i förskolan på Eva Kristina Salamehs föreläsning om flerspråkighet och språkstörning. Föreläsningen följdes upp av gruppdiskussioner. Flerspråkighet i förskolan Hur stödjer aktiviteten målet? Kollegialt lärande utifrån flerspråkiga barn. Den 17 augusti träffades all personal från förskolan för att samtala kring flerspråkighet och interkulturalitet i förskolan. Som förberedelse till samtalet hade personalen fått läsa arbetena som förskollärarna skrivit som gått Förskalelyftets kurs i Flerspråkighet och interkulturalitet. Handlingsplanen som har tagits fram presenterades Varje barn och elev känner delaktighet och har möjlighet att påverka planering och genomförandet av sina studier. Mått Delaktighetsindex barn/elever Mätmetod Resultat från frågorna om delaktighet och inflytande. Mäts på barn 4-5, åk 2, åk 5 och åk 8 på grundskolan samt åk 2 på gymnasiet. Syftet med måttet Att fortlöpande mäta och redovisa den upplevda delaktigheten och inflytandet. Endast 67 % av våra elever känner att de är delaktiga och får påverka. De yngre eleverna känner en större delaktighet och upplever att de får påverka. De elever som känner att de får påverka minst är eleverna i åk 8. Nöjdhetsindex elever Mätmetod Attitydenkät Mäts på barn 4-5 år i förskolan. Ak 2, 5 och 8 i grundskolan. Samt åk 2 på gymnasiet. Syftet med måttet Mäter nöjdhet hos eleverna i grundskolan, fritidshemmen och gymnasieskolan. 92 % av barnen och eleverna känner sig nöjda med sin förskola/skola. l SKL:s rapport kring elevernas syn på skolan känner sig 94 % av eleverna i åk 5 att de är nöjda och 77 % av eleverna i åk 8. Det som framförallt drar ner resultatet i åk 8 är frågan ; skolarbetet gör mig så nyfiken attjag får lust att lära mig mer. Aktiviteter Elevråden träffar nämndens presidium. Hur stödjer aktiviteten målet? Varje termin bjuds elevråden från grundskolan åk 7-9 och gymnasieskolan till Barn- och utbildningsnämnd, Kvalitetsredovisning (21) 18

21 ett möte med nämndens presidium. Förtydligande På mötet sker ett samtal mellan politiker och elever. Pedagogisk dokumentation förskola Hur stödjer aktiviteten målet? Inspirera och skapa en förståelse för hur arbetslagen på förskolan kan starta ett reflektionsarbete med stöd av dokumentationer och observationer, samt hur detta arbete kan leda till att verksamheten följs upp, utvärderas och utvecklas i enlighet med vad läroplanen anger. Under 2013 och 2014 utbildades två förskollärare i pedagogisk dokumentation. De utbildade sedan all personal i förskolan och var även ute på varje färskoleavdelning och handledde personalen i pedagogisk dokumentation. Idag använder samtliga förskolor sig utav pedagogisk dokumentation. Pedagogisk dokumentation fritidshem Hur stödjer aktiviteten målet? Fortsatt arbete med pedagogisk dokumentation på fritidshemmet. Vid nätverksträffen för personalen i fritidshemmen har goda exempel på pedagogisk dokumentation visats och ett kollegialt lärande har skett. Pedagogisk planering grundskolan Hur stödjer aktiviteten målet? Fortsatt arbete med pedagogisk planering på grundskolan. Lärarna på grundskolan gör en pedagogisk planering inför varje nytt arbetsområde där eleverna kan se vad arbetsområdet ska innehålla och vilka mål de ska nå Alla vårdnadshavare är nöjda med verksamheten och känner sig delaktiga. Mått Delaktighetsindex vårdnadshavare Mätmetod Resultatet från frågorna om delaktighet och inflytande. Mäts hos föräldrar till alla barn i förskolan och fritidshemmen. Föräldrarna i åk 2, 5 och 8 i grundskolan. Syftet med måttet Att fortlöpande mäta och redovisa den upplevda delaktigheten och inflytandet. 90 % av vårdnadshavarna känner sig delaktiga i sina barns förskola och skola. Här når vi nämndens mål. Nöjdhetsindex vårdnadshavare Mätmetod Attitydenkät Genomförs med alla föräldrar till barn i förskolan och fritidshem. Åk 2, 5 och 8 på grundskolan. Syftet med måttet Mäter nöjd het. 95 % av vårdnadshavarna känner sig nöjda med våra verksamheter. Här når vi nämndens mål. Aktiviteter Information till vårdnadshavare Hur stödjer aktiviteten målet? stimulerande föräldramöten på förskolan. Pedagogiska planeringar för grundskolan. Informera om vad som händer i fritidshemmen. Förtydligande Information till föräldrarna på förskolan om förskolans läroplan. Grundskolan informerar föräldrarna genom föräldramöten, utvecklingssamtal, veckobrev eller dylikt. Fritidshemmen informerar föräldrarna genom olika typer av dokumentation som presenteras samt föräldramöten/föräldrafika/föräldraträffar. Hypernet förskola/fritidshem Hur stödjer aktiviteten målet? Digitalt verktyg (24 timmars E-ljänst). Barn- och utbildningsnämnd, Kvalitetsredovisning (21) 19

22 Förtydligande Ska underlätta för föräldrarna att kommunicera scheman, ny inkomst mm med förskolan och fritidshemmet. Föräldramöten Hur stödjer aktiviteten målet? Alla verksamheter ska genomföra ett föräldramöte per termin. Förtydligande På föräldramötena ska föräldrarna bli informerade om vad som händer i verksamheten. De ska också på olika sätt få möjlighet att vara delaktiga. Utvecklingssamtal Hur stödjer aktiviteten målet? Alla verksamheter ska erbjuda föräldrarna utvecklingssamtal en gång per termin. Förtydligande Fritidshemmen erbjuder utvecklingssamtal i samverkan med skolan. 3.2 Samhälle Förskolor och skolor finns i alla sju kommundelar. Mått Finns förskolor och skolor i alla sju kommundelar Syftet med måttet Det ska finnas skolor i samtliga 7 kommundelar Det råder en stark samverkan mellan skolor/förskolor och det lokala näringslivet och samhället i övrigt. Mått Samverkan med det lokala näringslivet Mätmetod Resultat från enkätfrågor till samtlig personal om samverkan med det lokala näringslivet. Syftet med måttet Att fortlöpande mäta och redovisa den upplevda samverkan. Det sker en samverkan mellan förskola/skola och näringslivet. Det finns en samverkansplan som arbetet utgår ifrån. Under 2015 har vi tagit fram en SYV-plan (studie- och yrkesvägledning). Aktiviteter U F-Kronoberg Hur stödjer aktiviteten målet? Grundskolan arbetar med utbildningspaketet för grundskolan. Gymnasieskolan har UF-företag. Det finns en representant med från UF Kronoberg i samverkansgruppen för skola-näringsliv. Samverkansgrupp Skola-Näringsliv Hur stödjer aktiviteten målet? Det finns en samverkansgrupp för grundskolan där det ingår representanter från skolan och näringslivet i kommunen. Följande aktiviteter har planerats och genomförts av samverkansgruppen: Entreprenörsdagar för elever i åk 5 och 6. Har beslutat att det här ska vara en återkommande aktivitet för eleverna i åk 5 och 6. Entreprenörsdag för lärare i grundskolan och gymnasieskolan den 6 mars. när lärarna hade sin Den 8 april genomfördes Framtidsdagen för eleverna på högstadiet och gymnasiet. Ett avtal har tecknats med Kreativum för åk 2, 5 och 8 för att underlätta besöken där. Två klasser deltog i Mot Nya Höjder och fick besök av astronauter i september månad. En "Chefslunch" har genomförts i höst. Stellan Nordahl föreläste om förhållningssätt och bemötande. Barn- och utbildningsnämnd, Kvalitetsredovisning (21) 20

23 Entreprenörsdag 6 mars Hur stödjer aktiviteten målet? Lärarna i grundskolan och gymnasieskolan fick under en dag föreläsningar och workshops kring entreprenöriellt lärande. Förtydligande Under förmiddagen kom Sixten Engström att föreläste om entreprenörskap kopplat till skolan. Lärarna deltog i tre valfria workshops. På eftermiddagen kom Ragnar Åsbrink från Skolverket och föreläste om entreprenöriellt lärande. En utvärdering av dagen har gjorts. Föreläsningen av Sixten Engström var mycket uppskattad. Samtliga workshops fick gott betyg. Några tyckte att de kunde varit något längre och att man kunde haft möjlighet att få delta på fler. Skolverkets föreläsning var lite för lång. Här hade man kunnat ge fler praktiska förslag på hur man kan arbeta med entreprenöriellt lärande. Vi bör ha en återkommande dag för lärarna varje läsår. Entreprenörsdag för eleverna i åk 5-6 Hur stödjer aktiviteten målet? Eleverna i åk 5-6 besökte ett företag i kommunen den 5 mars. Förtydligande Inför besöket hade lärarna fått en lärarhandledning med tips och ideer på hur dagen kunde förberedas. Företagen hade fått en företagshandledning som stöd för elevernas besök. Efter besöket skulle ett efterarbete göras. Dagen blev mycket lyckad. Företagen var nöjda med förberedelserna inför besöket. De tyckte att eleverna var väl förberedda och intresserade. Lärarna var också nöjda både med förberedelserna inför besöket och besöket samt efterarbetet. Beslutat att ha det här som en återkommande aktivitet. Ännu inte beslutat med vilka årskurser eller när på läsåret. Framtidsdag för åk 7-9 och gymnasiet Hur stödjer aktiviteten målet? Den 8 april genomfördes det en Framtidsdag på Wasaskalan för elever i åk 7-9 och gymnasiet. Förtydligande Under dagen ska eleverna få möta företag och olika yrken för att öka sin kompetens kring vilka framtida arbeten som finns och därigenom lättare kunna göra sina val. Den 8 april genomfördes Framtidsdagen på Wasaskolan. De som deltog var eleverna i åk 7-9 (frivilligt) och samtliga elever på Wasaskolan. Under dagen fick eleverna lyssna till olika föreläsningar riktade mot näringslivet och utbildning. De deltog i workshops och fick möjlighet att besöka företag och högskolor/universitet som fanns i utställningshallen. SYV-plan Hur stödjer aktiviteten målet? En SYV-plan för Tingsryds kommun ska tas fram. Förtydligande En arbetsgrupp för framtagandet av planen har bildats. Den består av studie- och yrkesvägledarna, rektor och utvecklingsledare. SYV-planen är nu klar och håller på att implementeras ute i verksamheterna. Planen finns att tillgå på lntranätet. Bussresor till studiebesök Hur stödjer aktiviteten målet? Vid studiebesök på företag i Tingsryd s kommun där det krävs bussresa finns det möjlighet att söka medel för detta hos Vi Företagare. Ansökningsblankett finns på kommunens lntranät. Samverkansgruppen för Skola-Näringsliv beslutar om medlen. Chefslunch Hur stödjer aktiviteten målet? Chefslunch den 11 december. Förtydligande Den 11 december bjöds samtliga chefer i skolan och näringslivet in till en föreläsning av Stellan Nordahl kring värdegrundsfrågor. Föreläsningen av Stellan Nordahl var mycket uppskattad av samtliga deltagare. stellanföreläste på ett engagerat och personligt sätt i hur begreppen som förhållningssätt, bemötande, perception och konventioner kan ge möjligheter. Hur väljer vi att se på oss själva, varandra och omvärlden? Barn- och utbildningsnämnd, Kvalitetsredovisning (21) 21

24 3.3 Ekonomi En budget i balans kopplat till god kvalitet vad gäller bl.a. personaltäthet Mått Prognossäkerhet ekonomi Mätmetod Avvikelse mellan prognos och verkligt utfall. Syftet med måttet Säkerställa prognos mot årsbudget. Budget i balans Mätmetod Jämförelse budget mot utfall och avvikelse i % Helårsprognos utfall i förhållande till budget. Månadsrapportering till BUN och KS Delårsrapporter i april och augusti till BUN KS och KF Bokslut till BUN KS KF Syftet med måttet Vi ska ha en budget i balans kopplat till god kvalitet vad gäller bia personaltäthet Personaltäthet förskolan Syftet med måttet Likvärdighet mot kommungruppen och samtliga kommuner 4,5-5,5 barn/årsarbetare. Personaltäthet grundskolan Syftet med måttet Det ska vara 8,4 lärare per 100 elever. Personaltäthet i färskoleklass Mätmetod Antal årsarbetare per 100 elever. Syftet med måttet 7,3 lärare i förskaleklass per 100 elever. Personaltäthet i fritidshemmen Mätmetod Inskrivna elever per årsarbetare. Syftet med måttet 18,3 barn per årsarbetare Hållbar ekonomi Aktiviteter Utredning 3.4 Inackorderingsbidrag Utredning Vårdnadsbidrag Utredning Pedagogisk omsorg Utredning 3.1 O Pedagogiska måltider Utredning 4.4 Fritidshem Utredning 4.5 Förskola Utredning 4.1 O Undervisningstid för lärare Utredning 1.2 Grundskola Utredning 4.1 Vuxenutbildning Utredning 4.6 Gymnasieskola Barn- och utbildningsnämnd, Kvalitetsredovisning (21) 22

25 3.4 Medarbetare Alla lärare är behöriga i de ämnen de undervisar i och för de årskurser de undervisar. Mått Behörig personal i grundskolan och gymnasieskolan Mätmetod Jämförelse av lärarlegitimationen mot tjänstefördelning och undervisning i de ämnen och stadier läraren är behörig i. Syftet med måttet Alla lärare (1 00 %) skall vara behöriga i de ämnen de undervisar i, samt de stadie de undervisar på. l färskoleklass är 94 %av personalen behöriga, i grundskolan är det 91 % som är behöriga och i gymnasiet är det 85 % av personalen som är behöriga. Aktiviteter Behörig personal Hur stödjer aktiviteten målet? Vid anställning eftersträvas alltid att anställa behörig personal. Förtydligande Behörig i de ämnen de ska undervisa i och för det stadiet de ska undervisa på. Lärarlyftet Il Hur stödjer aktiviteten målet? 4 lärare deltar i Lärarlyftet Il. Förtydligande Under 2015 har följande lärare genomfört Lärarlyftskurser: Emelie Ericsson bild Anette Grahn eng Karin Bellenby eng Urban Midenby ma Hösten 2015 påbörjade Ida Aha Specialpedagogutbildning med inriktning mot särskolan inom Lärarlyftet Il. Kompetensförsörjningsgrupp Hur stödjer aktiviteten målet? För att säkra kompetensförsörjningen av behörig personal har en arbetsgrupp tillsats. Förtydligande Då det blir svårare och svårare att rekrytera kompetent framtida personal har en arbetsgrupp tillsatts för att inventera vad som gör Tingsryds kommun till attraktiv kommun att arbeta i. Arbetsgruppen består av planeringsledare, utvecklingsledare, en färskolechef och tre rektorer. Till sin hjälp har de under våren 2015 haft två studentmedarbetare. Under våren har barn- och utbildningsförvaltningen haft en studentmedarbetare anställd för att kartlägga personalens behörighet och ta fram en rekryteringsbroschyr. Rekryteringsbroschyren är nu klar och finns bl. a. på Linneuniversitetet Broschyren ska användas i olika rekryteringssammanhang Förskollärare 80% Mått Andel personal med förskailärarutbildning På förskolan är det 61 % av personalen som har en förskollärarexamen. Barn- och utbildningsnämnd, Kvalitetsredovisning (21) 23

26 Aktiviteter Behörig personal i förskolan Hur stödjer aktiviteten målet? Vid anställning eftersträvas att alltid anställa utbildade förskollärare. Förtydligande 60 %av vår personal har idag förskollärarexamen Fritidshem 80 % Mått Andel personal med lärarutbildning mot fritidshemmen På fritidshemmen är det 63 % av personalen som har en pedagogisk utbildning (förskollärare eller lärarutbildning mot fritidshem). Aktiviteter Behörig personal på fritidshem Hur stödjer aktiviteten målet? Vid nyrekrytering av personal till fritidshemmen ska fritidspedagoger eller grundlärare med examen mot fritidshem anställas. Förtydligande 30 % av vår personal i fritidshemmen har en fritidspedagogexamen De flesta av vår personal mår bra och har ett högt hälsoläge. Mått Hälsoläge Mätmetod Egen mätning. Syftet med måttet Hälsotalet inom förvaltningen ska vara > 95 %. Aktiviteter Hälsoplan Hur stödjer aktiviteten målet? På varje enhet ska det finnas en hälsoplan. Förtydligande Hälsoplanen arbetas fram tillsammans med personalen. Den hälsoansvariga ansvarar för planen samt aktiviteterna. Medarbetarsamtal Hur stödjer aktiviteten målet? Varje anställd ska årligen erbjudas ett medarbetarsamtal med sin närmaste ~cl. Kick Off Hur stödjer aktiviteten målet? Kick Off för samtlig personal i förvaltningen. Förtydligande Genomförs på kvällstid Den 17 augusti deltog all personal i en gemensam kick off. Eftermiddagen inleddes med en föreläsning av David Eberhard som efterföljdes av mingel med lättare tilltugg All personal ska vara nöjd med sitt arbete och sin arbetssituation Mått Helhetsbedömning arbetssituation Barn- och utbildningsnämnd, Kvalitetsredovisning (21) 24

27 Mätmetod Personalenkät som genomförs vartannat år. Syftet med måttet Mäta personalens helhetsbedömning; Om jag gör en sammanfattning är jag nöjd med mitt arbete/min arbetssituation. Medarbetarenkäten genomfördes våren %av personalen var nöjda med sitt arbete och sin arbetssituation. l AktivUete Medarbetarsamtal 3.5 Process Det finns tydliga skriftliga rutiner för arbete kring barn och elever med särskilda behov med fastställda tider för respons gentemot elever och vårdnadshavare. Mått Skriftliga rutiner Mätmetod Det finns tydliga skriftliga rutiner för arbete kring barn och elever med särskilda behov med fastställda tider för respons gentemot elever och vårdnadshavare. Syftet med måttet Säkerställa att vi har tydliga skriftliga rutiner för arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd. Vi har utarbetade skriftliga rutiner för barn och elever med särskilda behov. Aktiviteter Pedagogisk kartläggning Hur stödjer aktiviteten målet? De elever som har behov av särskilda åtgärder där upprättar pedagogerna en pedagogisk kartläggning över behoven. Förtydligande Rektor beslutar om ett åtgärdsprogram ska skrivas. Vårdnadshavare kan överklaga beslutet Vi har snabb respons gentemot vårdnadshavare som söker plats inom förskola och fritidshem. Mått Väntetid Mätmetod Ansökningar Syftet med måttet Att fortlöpande mäta och redovisa andel som får plats på önskat datum. Enligt nämndens ijänstegaranti skall väntetiden på plats i förskola/fritidshem vara högst 1 månad. Efter samtal med färskolechefer framkommer att vi uppfyller detta mål. Aktiviteter Tilldelad plats i förskola eller fritidshem Hur stödjer aktiviteten målet? Väntetid på plats i förskolan eller fritidshemmet överskrider ej 1 månader. Barn- och utbildningsnämnd, Kvalitetsredovisning (21) 25

28 l Vi uppfyller nämndens mål Arbetsmiljöarbete Mått Arbetsmiljöarbete Mätmetod Avstämningsdatum framgår under aktiviteter. Syftet med måttet Att vi ska ha ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöarbetet följs upp i Stratsys utifrån ett årshjul. Här pågår ett arbete. Aktiviteter CAK (Centrala arbetsmiljökommittem) Hur stödjer aktiviteten målet? l kommitten lyfts tillbud, arbetsskador och olika former av utbildningar för personalen på olika nivåer. skyddskommitten BUF Hur stödjer aktiviteten målet? l skyddskommitten ingår förvaltningschef, planeringsledare, skyddsombud och fackliga företrädare. Förtydligande Diskuterar verksamhetsförändringar utifrån arbetsmiljöaspekter. Både fysiska och psykosociala. Uppföljning av skyddsrondsprotokoll inom förvaltningen. Uppföljning av rapporter av tillbud och arbetsplatsolyckor inom förvaltningen. Barnolycksfallsutbildning för personalen Hur stödjer aktiviteten målet? All personal i förskola, fritidshem, F-klass och grundskola åk 1-6 genomgår regelbundet en barnolycksfallsutbildning som genomförs av Tingsryds Lärcenter. Förtydligande Utbildningen omfattar 2,5 h och är både teoretisk och praktisk Under mars månad har all personal som arbetar i kommunens förskolor genomgått en barnolycksfallsutbildning God intern kontroll Mått Barn- och utbildningsnämndens samlade bedömning av IK Mätmetod En uppskattning görs av arbetet: -God -Tillräcklig -Svag Målet för den interna kontrollen 2014 är uppnått. Aktiviteter IK 2015 Mottagande av nyanlända elever Hur stödjer aktiviteten målet? Hur fungerar mottagandet av nyanlända barn/elever? Får barnen/eleverna det stöd de har rätt till? Förtydligande Särskilt stöd, modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet mm. Barn- och utbildningsnämnd, Kvalitetsredovisning (21) 26