EXAMENSARBETE. Utvärdering av fysioterapeutiska åtgärder före knäartroplastik. Hanna Frohm Lovisa Ottosson Fysioterapeutexamen Fysioterapeut
|
|
- Ann Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EXAMENSARBETE Utvärdering av fysioterapeutiska åtgärder före knäartroplastik Hanna Frohm Lovisa Ottosson 2016 Fysioterapeutexamen Fysioterapeut Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
2 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskap Fysioterapeutprogrammet, 180hp Utvärdering av fysioterapeutiska åtgärder före knäartroplastik Evaluation of physiotherapeutic interventions prior to kneearthroplasty Lovisa Ottosson och Hanna Frohm Kurs: S0094H Termin: HT15 Handledare: Jenny Röding, Universitetslektor Examinator: Irene Vikman, Universitetslektor
3 Vi vill rikta ett stort tack till fysioterapeuterna vid Piteå älvdalssjukhus som gjort det möjligt för oss att genomföra detta examensarbete. Vi vill också tacka vår handledare Jenny Röding som med sitt glada humör och stora engagemang väglett oss genom arbetet. 2
4 Abstrakt Bakgrund: Idag har var fjärde person över 45 år artros. Knäledsartros är en av de vanligaste typerna av artros och antalet personer i Sverige som opereras med knäartroplastik ökar. Det finns studier som visat att preoperativ träning med fysioterapeut minskar vårdtiderna och är kostnadseffektivt, men få studier undersöker om preoperativa fysioterapeutiska åtgärder har någon påverkan på funktionen i knäleden postoperativt. Syfte: Syftet med denna studie är att fyra månader efter en knäledsartroplastik utvärdera om preoperativa fysioterapeutiska åtgärder påverkar smärta och knäledsrörlighet. Metod: För att besvara studiens syfte användes en kvantitativ ansats med enkät som datainsamlingsmetod. Enkäten utformades i samrådan med verksamma fysioterapeuter vid Piteå älvdalssjukhus. Den utgick från de befintliga rutiner som används vid återbesök för att mäta funktion i den opererade leden. Enkäten fylldes i av verksamma fysioterapeuter vid återbesöket. Insamlingsperioden varade mellan 1/6-1/ Resultat: Resultatet av undersökningen visar att deltagarna som tränat preoperativt på inrådan av fysioterapeut, uppvisade en förbättring i extension och smärta postoperativt jämfört med de som inte tränat med fysioterapeut. Resultatet visade även en minskad variationsvidd gällande flexion hos den gruppen som tränat preoperativt med fysioterapeut. Trots att denna undersökning är relativt liten kan ändå en skillnad i funktion ses till fördel för de som tränat med fysioterapeut. Nyckelord: Fysioterapi, knäartroplastik, knäledsartros, preoperativ träning. 3
5 Innehållsförteckning Bakgrund... 5 Syfte Metodansats Resultat Konklusion Referenslista Bilaga 1. Enkät Bilaga 2. Informationsbrev till respondenter Bilaga 3. Samtyckesformulär 4
6 Bakgrund Knäledens anatomi Knäleden är kroppens största led och är en gångjärnsled. Rörelserna som kan tas ut i leden är framförallt flexion och extension men leden tillåter även viss inåt- och utåtrotation. Leden sammanbinder os femoris(lårbenet) med patella(knäskålen) och tibia(skenbenet).den distala delen av femur har en medial och en lateral kondyl som är formad för att passa ihop med tibiaplatån, detta är avgörande för knäets rörlighet. På tibiaplatån sitter menisker som ger en fördjupning för femurkondylerna att leda mot, vilket ger en ökad stabilitet i leden. För att öka stabiliteten ytterligare finns ett medialt och ett lateral kollateralligament, samt bakre och främre korsband. För att underlätta rörligheten i knäleden är ledytorna täckta med ledbrosk (1). Artros Knäledsartros är en långsamt progredierande sjukdom som kan leda till smärta i leden. Sjukdomen angriper brosket på ledytorna i knäleden samt vävnader runtomkring. Förutom smärta kan det även ge symptom som ledstelhet, nedsatt styrka, svullnad och felställningar (2). I Sverige är cirka var fjärde person över 45 år drabbad av artros. Förekomsten korrelerar med ökande antal överviktiga samt i och med åldrandet (3) och är högre hos kvinnor än hos män. Det har visat sig att efter menopausen ökar incidensen kraftigt för kvinnor att drabbas av artros, troligen till följd av hormonella faktorer (4,5). Skillnaden mellan sjukdom och icke sjukdom är problematiskt vid artros, då den kliniska bilden inte behöver stämma överens med bilden som röntgen visar. Det är vanligt att patienter med radiologisk osteoartrit har få eller inga symptom, medan patienter utan strukturella förändringar på röntgen kan ha klassiska symptom av artros (6). Artros är en komplex sjukdom där både symptom och sjukdomsutveckling skiljer sig från individ till individ och gör den än mer komplex då många olika faktorer spelar in och som även kan påverka varandra. Både ärftlighet, kön, miljö, övervikt, fetma, låg fysisk aktivitet samt ledskador är riskfaktorer (7). Frånsett ärftlighet, kön och åldrande kan övriga faktorer påverkas. Detta betyder att man kan minska risken för att drabbas av artros samt påverka förloppet. Vid måttlig artros kan fysisk aktivitet lindra besvären en tid och anses även vara den bästa behandlingen vad gäller funktion och kostnadseffektivitet. Fysisk aktivitet innebär att den kroppsrörelse som sker är en följd till skelettmuskulaturens sammandragning och som resulterar i ökad energiförbrukning. Träning 5
7 innebär att det finns en klar målsättning att öka prestationsförmågan genom olika typer av fysisk aktivitet (8). Träning är således målinriktad fysisk aktivitet och utgör grunden i behandling av artros i höft eller knä. Eftersom att sjukdomen är kronisk måste träningen följa denna och bedrivas livet ut. Fysisk aktivitet som promenader och cykling rekommenderas ofta, men det behövs även träning inriktad specifikt på artrosleden. Forskning har visat att motsatsen till vad många patienter tror, så minskar träningen ledsmärta och förbättrar funktionen, dessutom med 2 3 gånger större effekt än farmakologisk smärtlindring (8) Bild 1. Effektstorlek av träning och andra icke-kirurgiska behandlingar vid knäartros (9). Träningen som ordineras vid knäledsartros syftar till att patienten ska återfå normal muskelfunktion och minskad smärta. Det är viktigt att träningen är funktionell och vid artros i knäleden handlar det ofta om neuromuskulär träning som är specifikt framtagen för den funktionsnedsättning som följer av artros. Exempel på neuromuskulär övning kan vara att kliva upp på stepbräda. Patienten strävar då efter att knäet ska vara i linje med foten och att inte knäet förs framför tårna. Genom neuromuskulär träning ökar man den sensomotoriska kontrollen vilket kommer att gynna stabiliteten i den artrosdrabbade leden (10). Vid svårare fall och långt gången artros har fysisk aktivitet inte samma goda effekt och då övervägs istället operation (8). 6
8 Knäartroplastik Vid en knäartroplastik byts knäets skadade ledytor ut. Samtliga ledytor kan bytas ut men vanligast är att bara byta ut lederna mellan femur och tibia, det kallas då för total knäledsplastik. När de skadade ledytorna avlägsnats sätts protester fast genom att gjutas fast med bencement. Knäleden är, efter höftleden, den vanligaste leden att operera med artroplastik (10). Under 2012 gjordes drygt knäartroplastiker i Sverige, vilket innebär en ökning med 4,4 % jämfört med föregående år (11). Bild 2. Artrosdrabbad knäled samt en knäled opererad med total knäledsplastik (12) Preoperativ träning En RCT-studie som gjordes 2011 visar att preoperativ träning minskar vårdtiden och kostnaderna, men ingen signifikant skillnad i funktionen sågs postoperativt jämfört med kontrollgruppen. I studien tränade 126 personer enligt ett träningsprogram utformat av fysioterapeut 40 minuter om dagen i fyra veckor innan sin operation och jämfördes med en kontrollgrupp på 117 personer som inte deltog i den preoperativa träningen (13). En liknande RCT-studie där försökspersonerna utförde styrketräning, rörlighetsträning och trappträning minst tre gånger i veckan i fyra till åtta veckor innan sin operation visar även den goda resultat i funktion innan operationen och kortare vårdtid än kontrollgruppen. 7
9 Träningen skedde som ett tillägg till den normala vården och den träning som rekommenderas inför en knäartroplastik (14). I en tredje studie undersöktes det om preoperativ proprioceptionsträning kunde öka balans och funktion postoperativt. En träningsgrupp utförde proprioceptionsträning sex veckor innan operationen, kontrollgruppen fick vård enligt rutin. Postoperativt visade träningsgruppen en bättre balans i stående än kontrollgruppen men ingen skillnad i kliniskt utfall kunde ses (15). Mycket forskning finns kring effekterna av preoperativ träning vid knäartroplastik, studierna visar på att det kan vara fördelaktigt för rehabiliteringen men framförallt att det kortar vårdtiderna och är kostnadseffektivt (13,14,15). Det som inte framgår är om den fysioterapeutiskt ledda träningen ligger till grund för de goda resultaten eller om träning i allmänhet har samma effekt. Det som skiljer den fysioterapeutiskt ledda träningen från allmän träning är att den är utformad för att påverka den funktionsnedsättning som följer vid artros (10). En studie beskriver att den fysioterapeutiska träningen grundar sig i att förbättra den sensomotoriska kontrollen där man utför träning med kontrollerade rörelser genom koordinerad muskelaktivering. Stor vikt läggs vid att hitta alignment, alltså att lederna ska vara i gynnsam position i förhållande till varandra under utförandet (16). I en annan studie riktar sig den fysioterapeutiskt ledda träningen till att träna upp styrka, balans, koordination och uthållighet (17). Dessa två studier har båda visat goda resultat av preoperativ träning ledd av fysioterapeut. I båda studierna har försöksgruppen haft en snabbare progression av träningen jämfört med kontrollgruppen som inte fått träning av fysioterapeut, samt fått minskad smärtupplevelse. Liknande övningar har utförts i båda studierna två respektive tre gånger per vecka med start minst 4 veckor innan operationen (16,17). Riktlinjer i olika landsting Riktlinjerna efter en knäartroplastik skiljer sig beroende på landsting. I Norrbottens läns landsting uppmanas patienterna att efter en knäartroplastik vara fysiskt aktiva i största möjliga mån samt att dagligen utföra träning för rörlighet och styrka. Detta för att återfå så god funktion som möjligt. Innan operationen får patienterna muntlig och skriftlig information där de rekommenderar patienterna att förbättra sin kondition och vara så fysiskt aktiva som möjligt (18). 8
10 Av de som opererats vid Piteå älvdals sjukhus uppger 70 % att de är nöjda eller mycket nöjda med resultatet av sin operation. De 30 % som inte är nöjda har oftast drabbats av komplikationer såsom kvarstående smärta, infektion, nervskador eller proteslossning (19). Läkningstiden efter en knäartroplastik uppskattas vara fyra till sex månader, i Norrbottens läns landsting sker uppföljning efter 4 månader. Vid uppföljningen undersöker fysioterapeut knäet genom att mäta rörlighet och muskelfunktion samt ställer frågor om smärta och upplevd funktion (19,20). I västra Götalands preoperativa information står det att syftet med operationen är att patienten ska få en smärtfri knäled och att rörligheten i den opererade leden kommer att uppgå till 110 i flexion. Ingen preoperativ träning rekommenderas i informationsbladet. Gällande postoperativ träning rekommenderas patienten att träna enligt givet träningsprogram och att vid svullnad minska sin gångsträcka samt utföra de cirkulatoriska övningar som finns i träningsprogrammet. Återbesök till fysioterapeut sker där två månader postoperativt (21). I den preoperativa informationen för Skånes landsting står det att patienten ska vara i så god kondition som möjligt inför operationen samt att promenader och god kosthållning är bra för läkningsprocessen. De skriver även att patienten bör ha deltagit i artrosskola och där fått information om sitt tillstånd och hjälp med att komma igång med specifik träning, samt att patienten efter operationen upplever minskad smärta från knäleden och ökad rörlighet i jämförelse med tidigare. Postoperativ träning rekommenderas för att uppnå så goda resultat som möjligt. Uppföljning sker efter tre månader hos läkaren som opererade (22). Även Halland (23) och Dalarna (24), ger liknande information till sina patienter. I Södersjukhusets preoperativa information står det att nio av tio som fått en ny knäled blir besvärsfria i 10 år och en del ända upp mot 30 år. De skriver också att rörligheten med tiden blir god men inte lika bra som i en vanlig knäled (25). Västerbottens läns landsting anger i sin preoperativa information att patienten innan ska träna kondition, knärörlighet och styrka runt knäleden (26). Örebro län råder patienten till att ta kontakt med fysioterapeut för råd och träning innan operationen (27). Det finns belägg för att preoperativ information om operationen och träning kortar vårdtider och minskar kostnader (13). Undersökning i detta arbete gjordes vid Piteå älvdals sjukhus och följer därför riktlinjerna som gäller för Norrbottens läns landsting och är en utvärdering av nuvarande rutiner (19). 9
11 Syfte Syftet var att utvärdera om preoperativa fysioterapeutiska åtgärder har någon påverkan gällande smärta och rörlighet i knäleden vid fyra månaders uppföljning. Frågeställningar 1. Finns det skillnad i knäledsrörlighet fyra månader postoperativt mellan patienter som utfört preoperativ specifik fysioterapeutiska åtgärder jämfört med de som inte gjort det? 2. Minskar fysioterapeutisk träning den upplevda smärtan efter en knäartroplastik jämfört med de som inte utfört fysioterapeutisk träning preoperativt? Metodansats Design En kvantitativ ansats användes för att på bästa sätt besvara syftet med undersökningen. Till denna studie utformades en enkät som datainsamlingsmetod (28). Svaren från enkäterna kom sedan att användas för att besvara syftet i denna jämförelsestudie. Enkäten utformades i samrådan med verksamma fysioterapeuter vid Piteå älvdals Sjukhus. Innehållet i enkäten baserar sig på de tester som redan används vid fyra månaders återbesök. Därför har ingen datasökning gjorts efter en motsvarande validerad enkät. Författarna har valt att exkludera frågor om kraft i enkäten, då det är en subjektiv bedömning och fysioterapeuten kan bara avgöra om kraften är nedsatt eller liksidig. Urval Försökspersonerna rekryterades genom ett konsekutivt urval vid återbesöket på sjukhus fyra månader efter operation. Inklusionskriterier för deltagarna var att de genomgått en opereration för knäartros med en total knäartroplastik på Piteå älvdals Sjukhus samt att de deltog vid sitt fyra månaders återbesök. Exklusionskriterier var personer med kognitiva nedsättningar (29). Antalet som genomgått knäartroplastik och blivit kallade för uppföljning under tiden för insamling av enkäter var 84 st. Samtliga knäartroplastiker i Norrbotten utförs vid Piteå älvdals 10
12 sjukhus men uppföljningen sker vid närmsta sjukhus. Därav kallades inte samtliga patienten tillbaka till Piteå älvdals sjukhus. Datainsamlingsmetod För att besvara syftet utformades en enkät bestående av sex frågor (bilaga 1). Enkäten fylldes i under återbesöket av närvarande fysioterapeut. Fråga 1-2 bestod av kategorisk fakta (ålder och kön). Fråga 3 handlade om rörligheten i knäleden mätt med goniometer, vilket är en reliabel och valid metod(30). Fråga 4-5 gällde smärtskattning enligt VAS både före och efter operationen. VAS är ett reliabilitets- och validitetstestat mätinstrument (31). Sista frågan handlade om ifall patienten hade utövat specifik träning för knäledsartros ledd av fysioterapeut inför sin knäartroplastik, samt vilken typ av träning som utförts. Dataanalys Efter att enkäterna samlats in analyserades data deskriptivt genom programmet Excel. Frågorna från enkäten analyserades utifrån olika datanivåer. Fråga 1 och 6 analyserades som nominaldata då det är frågor som endast kan kategoriseras. Dessa frågor redovisas i en frekvenstabell som visar antalet personer samt den procentuella andelen av vardera kategori. Fråga 2-4 är kvotdata då det finns en absolut nollpunkt där vi beräknade medelvärde och standardavvikelse. Fråga 5 är intervalldata då resultaten går att rangordna men det finns ingen absolut nollpunkt. En sambandsanalys gjordes gällande smärta och rörlighet mellan patienter som tränat preoperativt med fysioterapeut och de patienter som inte gjort det (29). Bortfall Enkätsinsamlingen har haft ett bortfall på två försökspersoner som vid sitt fyra månaders återbesök inte träffade den ansvarige fysioterapeuten för enkäten, därför samlades inte deras uppgifter in. 11
13 Resultat Under perioden 1 Juni Oktober 2015 samlades 16 ifyllda enkäter in. Av dessa 16 var 12 stycken kvinnor (75 %) och fyra stycken var män (25 %). Medelåldern för försökspersonerna var 68,4 år. Av försökspersonerna hade sex stycken (37,5 %) tränat med fysioterapeut inför operationen. Tabell 1. Deltagarnas bakgundsdata. Kön n (%) n=16 Ålder m (± SD) Variationsvidd Man 4 (25%) 68,4 (2,8) år Kvinna 12(75%) Tränat med fysioterapeut Ej tränat med fysioterapeut Figur 1. Visar antal deltagare som tränat preoperativt med fysioterapeut respektive de deltagare som inte tränat med fysioterapeut. 12
14 De försökspersoner som tränat med fysioterapeut hade en rörlighet på grader i flexion, vilket gav ett medelvärde på 108, och -3-0 i extension, vilket gav ett medelvärde på -1,2. Tabell 2. Deltagare som tränat preoperativt. Flexion, extension och smärtskattning. Variabel Medelvärde (±SD) Median Variationsvidd Flexion 108 (8,2) Extension -1,2 (1,7) -3-0 grader Smärtskattning (VAS) De som inte tränat med fysioterapeut var tio stycken (62,5 %), de hade en rörlighet på i flexion, vilket gav ett medelvärde på 113, och i extension, vilket gav ett medelvärde på -5,2. Tabell 3. Deltagare som inte utfört fysioterapeutisk preoperativ träning. Variabel Medelvärde (±SD) Median Variationsvidd Flexion 113 (11,9) Extension -5,2 (6,0) Smärtskattning (VAS) 2, De försökspersoner som tränat med fysioterapeut skattade sin smärta mellan 1-3 enligt VAS och hade ett medelvärde på 2. De försökspersoner som inte tränat med fysioterapeut skattade deras smärta mellan 1-8 enligt VAS och fick ett medelvärde på 2,5. 13
15 Av de personer som tränat preoperativt med fysioterapeut hade fyra stycken deltagit i gruppträning, en fick ett individuellt träningsprogram och en deltog i gruppträning samt utövade övrig träning i form av cykelträning ordinerat av fysioterapeut. Träningsform 14% 14% 0% träningsprogram träning ledd av fysioterapeut gruppträning övrig träning 72% Figur 2. Typ av träning som utförts av de försökspersoner som tränat specifikt med fysioterapeut inför operationen. 14
16 Diskussion Metoddiskussion Arbetet syftar till att utvärdera effekten av preoperativ träning gällande smärta och rörlighet vid knäartroplastik, utifrån den rutinmässiga uppföljning som görs efter fyra månader postoperativt. Enkäten utgår ifrån befintlig mall som används vid uppföljningen. I den undersöks smärta, kraft och rörlighet, detta för att kunna utvärdera patientens funktion i den opererade knäleden. Som vi tidigare nämnt valde vi att utesluta mätningen av kraft då det blir en subjektiv mätning som kan variera beroende på vem som utfört testet. Det är tydligt att undersökningarna i mallen tar upp relevanta faktorer som krävs för god funktion. Frågan vi ställer oss är vad svaren i undersökningen egentligen säger om personens funktionella förmåga och hur det påverkar det vardagliga livet. För att ta reda på hur patienten upplever att vardagen fungerar efter operationen kompletteras undersökningen i nuläget med en kortare intervju. Det är kanske där vi får information om den verkliga funktionen. Patientens funktion skattas genom att mäta smärta, rörlighet och styrka vilka är enskilda faktorer för god funktion. Dock används inget test som mäter den funktionella förmågan. Vi anser det relevant att som fysioterapeut även mäta den funktion genom funktionella tester som Timed Up and Go, chairstands test etc. (32). Genom dessa tester får vi veta vad de enskilda faktorerna faktiskt säger och hur de påverkar patienten. Därför skulle det vara ett bra komplement till den befintliga mallen. Enkäten fylldes i under en fyramånaders period under sommaren Det är möjligt att sommarperioden inte är optimal för att få in så många svar som möjligt, en orsak till detta kan vara att det under sommarperioden är något färre återbesök. Att olika fysioterapeuter fyllt i enkäten anser vi inte haft någon påverkan resultatet då frågorna inte är tolkningsbara. För att få mer underlag till tolkning av resultat hade det varit gynnsamt om enkäten legat ute en annan period av året samt under en längre tid. Undersökningen gjordes vid Piteå älvdals sjukhus och utgår därför ifrån deras rutiner. Rutinerna för uppföljning postoperativt ser olika ut beroende på landsting, en del har uppföljning hos läkaren som utfört operationen (22) och andra hos fysioterapeut. Tiden för uppföljning varierar mellan två till sex månader efter operationen. Vid återbesöket på Piteå älvdalssjukhus som sker fyra månader postoperativt utvärderas kraft, smärta och rörlighet samt en kortare intervju om hur tillvaron fungerar efter operationen. Författarna anser att utan en vidare undersökning av dessa olika rutiner är det är svårt att avgöra om någon är att föredra, samt om dessa skillnader har någon större betydelse för patienten. 15
17 Resultatdiskussion Syftet med undersökningen var att fyra månader efter en knäledsartroplastik utvärdera om preoperativa fysioterapeutiska åtgärder påverkar smärta och knäledsrörlighet. Utifrån resultatet kan författarna konstatera att fysioterapeutiska åtgärder preoperativt ökar rörlighet och minskar smärta hos patienten fyra månader efter att de genomgått en knäartroplastik. Resultatet av undersökningen visar på en förbättring gällande extension och smärta hos gruppen som tränat med fysioterapeut. Samtidigt visar resultatet på en mindre variationsvidd gällande flexion även om medelvärdet blev lägre än i gruppen som inte tränat med fysioterapeut. Utifrån den här undersökningen drar vi slutsatsen att fysioterapeutisk träning preoperativt är bra för funktionen i den opererade knäleden. För att kunna gå på slät mark krävs 70 flexion i knäleden och för att kunna gå i trapp krävs 90 flexion vilket samtliga deltagare har uppnått vid uppföljningen (33). En extensionsdefekt i knäleden kan orsaka felaktig spänning av mjukdelar och obalans i leden(34), därför läggs ofta stor vikt vid att återfå normal extension, det vill säga full sträckning av benet. I gruppen som tränat preoperativt med fysioterapeut var variationsvidden endast mellan -3-0 medan gruppen som inte tränat preoperativt med fysioterapeut hade en variationsvidd på Att återfå ett normalt rörelseomfång är av stor vikt då det krävs för att utföra dagliga aktiviteter (35). Gällande smärta enligt VAS fick gruppen som inte tränat med fysioterapeut ett högre medelvärde, detta har att göra med att en deltagare skattat sin smärta betydligt högre än övriga deltagare. Genom att beräkna medianvärde togs extremvärdena bort och då visar resultatet att värdena blir samma för båda grupperna. Den slutsats författarna kan dra av resultatet är att fysioterapeutisk preoperativ träning inte ökar smärtan postoperativt. Trots att denna undersökning är relativt liten kan ändå en skillnad i funktion ses till fördel för de som tränat med fysioterapeut. Det som kan ha påverkat resultatet är om patienterna utfört för träning postoperativt och om denna träning haft någon inverkan. Eftersom enkäten inte berörde detta ämne kan författarna inte dra några slutsatser om detta. Författarna anser dock att träning postoperativt har en påverkan på funktionen. Det vi vet angående den postoperativa träningen i Norrbottens läns landsting är att alla patienter innan hemgång blir instruerade i ett hemträningsprogram. Träningsprogramet innehåller övningar för att öka rörlighet och stärka muskulatur och rekommenderas att utföras två gånger per dag fram till återbesöket (18). 16
18 Den preoperativa informationen som ges till patienter idag skiljer sig mycket mellan olika landsting. En del rekommenderar att patienten tränar kondition, knärörlighet och styrka runt knäleden (26) medan andra inte rekommenderar någon träning alls (23). Det finns god evidens för att preoperativ träning kortar vårdtider och är kostnadseffektiv (13,14,15). Det borde utifrån detta vara intressant för sjukvården att utforma nationella riktlinjer för preoperativ träning vid knäatroplastik. Genom att preoperativt utföra fysioterapeutiska åtgärder har patienten möjlighet att bana in rörelsemönster, våga ta ut rörelser i ytterlägen, bör få träningsvana. Författarna anser det fördelaktigt för den postoperativa rehabiliteringen att patienten innan operationen utfört träning. Detta borde leda till att patienten får en mer positiv inställning till träning. Återbesök efter knäartroplastik görs i hela landet (19-27). Vid Piteå älvdalssjukhus utvärderas som tidigare nämnts smärta och rörlighet samt en kortare intervju om hur tillvaron fungerar efter operationen. Den information som fysioterapeuten får vid tester och mätning är relevant för att kartlägga patientens tillstånd. Det är med denna information lätt att se vilka insatser och åtgärders som bör vidtas. Den information som samlas in idag är inte tillräcklig för att kunna bedöma patientens funktion ur en fysioterapeutisk synvinkel. Författarna anser det relevant att i en fysioterapeutisk utvärdering använda sig av modernare mätinstrument som till exempel KOOS(36), där patientens fysiska förmåga att delta i olika sammanhang mäts. Ett bättre undersökningsunderlag skulle ge patienten bättre förutsättningar i rehabilitering samt ge fysioterapeuten tydligare underlag för att sätta in rätt åtgärder och insatser. I nuläget tillämpas inga åtgärder baserat på den information som fås vid återbesöket. Denna information är värdefull för patienternas fortsatta rehabilitering eftersom att de får veta vilka funktioner som behöver förbättras. Författarna anser att den information som fås vid återbesöket bör leda till en fortsatt åtgärd, detta för att återbesöket ska fylla ett större syfte. Vidare anser vi att det även kan vara gynnsamt för sjukvården både ekonomiskt och ur belastningssynpunkt att redan vid återbesöket sätta in de åtgärder som patienten har behov av. Det viktigaste med den här undersökningen är, förutom att undersöka smärta och funktion, att den faktiskt visar på en skillnad mellan dessa två grupper som visar på goda resultat av preoperativ träning ledd av fysioterapeut. Författarna anser att fler insatser borde riktas mot förebyggande åtgärder. Mycket av den forskning som finns kring preoperativ träning vid knäartroplastik kommer fram till att det minskar vårdtiden och är kostnadseffektivt. Resultaten visar även att 17
19 preoperativ träning har god effekt gällande funktion innan operationen men att det postoperativt inte kvarstår någon signifikant skillnad mellan de som inte utfört träning (13,14,15). En annan studie menar att preoperativ träning bidrar till en bättre läkning medan den postoperativa träningen är det som påverkar funktionen (28). Även om det idag inte finns tillräckligt med forskning för att påvisa att preoperativ träning påverkar funktionen postoperativt finns det ändå goda belägg för att det vore fördelaktigt att implementera rutiner för detta. Konklusion Resultatet påvisar en viss skillnad i funktion till fördel för de som tränat preoperativt med fysioterapeut. Det som resultatet visar i kombination med befintlig forskning som visar på kostnadseffektivitet och förkortade vårdtider bör kunna stärka relevansen för att införa fler preoperativa fysioterapeutiska åtgärder. Det behövs mer forskning inom området men detta kan vara en indikation på att preoperativ träning kan påverka funktionen postoperativt. 18
20 Referenslista 1. Blackburn T.A, Craig E. Knee anatomy; a Brief review. PHYS THER. 1980:60: Sahlström A, Johnell O, Redlund-Johnell I. The Natural Course of Arthrosis of the Knee. Clin Orthop Relat Res: 1997:340: Englund M, Turkiewicz A. Artros allt vanligare folksjukdom. Läkartidningen. 2014; Prieto-Alhambra D, Judge A, Javaid M. K, Cooper C, Diez-Perez A, Arden N. K. Incidence and risk factors for clinically diagnosed knee, hip and hand osteoarthritis: influences of age, gender and osteoarthritis affecting other joints. Ann Rheum Dis. 2013: de Klerk B. M, Schiphof D, Groeneveld F. P, Koes B. W, van Osch G. J. M, van Meurs J. B, Bierma-Zeinstra S. M. Rheumatology. No clear association between female hormonal aspects and osteoarthritis of the hand, hip and knee: a systematic review. Rheumatology. 2009;48: O'Reilly S, Doherty M. Signs Symptoms and laboratory tests Osteoarthritis. OUP. 2003;2: Felson D. T, Zhang Y. An update on the epidemiology of knee and hip osteoarthritis with a view to prevention. Arthritis Rheum, 1998;41: FaR. Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet. Östersund: Statens folkhälsoinstitut; Rapport 2011:30 9. Roos EM, Ageberg E. Träning är en grundsten i behandlingen. Läkartidningen. 2014;111:CRST. 10. Scott R.D. Total knee arthroplasty. 2nd edition. Elsevier Health Science; Svenska knäprotesregistret. Årsrapport Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund; Northwestern Medicine [fotografi] 2014 [Citerad ] Hämtad från: Huang S-W, Chen P-H, Chou Y-H. Effects of a preoperative simplified home rehabilitation education program on length of stay of total knee arthroplasty patients. Orthop Traumatol Surg Res. Maj 2012;98:
21 14. Swank AM, Kachelman JB, Bibeau W, Quesada PM, Nyland J, Malkani A. Prehabilitation before total knee arthroplasty increases strength and function in older adults with severe osteoarthritis. J Strength Cond Res Natl Strength Cond Assoc. 2011;25: Gstoettner M, Raschner C, Dirnberger E, Leimser H, Krismer M. Preoperative proprioceptive training in patients with total knee arthroplasty. The Knee. 2011;18: Ageberg E, Link A, Roos EM: Feasibility of neuromuscular training in patients with severe hip or knee OA: the individualized goal-based NEMEX-TJR training program. BMC Musculoskelet Disord 2010;11: Topp R, Swank A, Quesada P, Nyland J, Malkani A. The effect of prehabilitation exercise on strength and functioning after total knee arthroplasty. Phys Med Rehabil. 2009;1: Norrbottens läns landsting. Riktlinjer preoperativt vid knäartroplastik [Citerad ] Hämtad från: C3%A4rd/KV%C3%85%20Ickekirurgisk/Preoperativa%20f%C3%B6rberedelser%20kn%C3%A4artroplastik,%20pri m%c3%a4r.pdf 19. Norrbottens läns landsting. Riktlinjer postoperativt vid knäartroplastik. [Citerad ] Hämtad från: ; %C3%A4rd/KV%C3%85%20Ickekirurgisk/Postoperativ%20v%C3%A5rd%20p%C3%A5%20v%C3%A5rdavdelning% 20vid%20kn%C3%A4artroplastik.pdf 20. Norrbottens läns landsting. Checklista återbesök knäartroplastik. [Citerad ] Hämtad från: A4rd/KV%C3%85%20Ickekirurgisk/Checklista%20vid%20%C3%A5terbes%C3%B6k%20kn%C3%A4artroplast ik.pdf. 20
22 21. Västra Götalandsregion. Knäprotesoperation- till dig som ska genomgå en knäprotesoperation på Alingsås lasarett [Citerad ] Hämtad från: pdf 22. Region Skåne. Knäprotes patientinformation. [Citerad ] Hämtad från: edsbroschyr.pdf 23. Region Halland. Patientinformation knäprotes [Citerad ] Hämtad från: Landstinget Dalarna. Patientinformation knäprotes. [Citerad ] Hämtad från: Södersjukhuset. Till dig som ska genomgå en planerad knäprotesoperation. [Citerad ] Hämtad från: nformation_2013.pdf 26. Västerbottens läns landsting. Knäprotes, information från ortopedkliniken [Citerad ] Hämtad från: %20Information%20fr%C3%A5n%20Ortopedkliniken%20kn%C3%A4protes% pdf 27. Örebro läns landsting. Till dig som ska bli knäprotesopererad. [Citerad ] Hämtad från: nformation/a5_folder_kn%c3%a4protesoperation_feb_2014_ml.pdf 28. Trost J. Enkät-boken. 4:1 ed. Lund: Studentlitteratur; Olsson H, So rensen S. Forskningsprocessen - kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 3rd ed. Stockholm: Liber AB; Brosseau L, Balmer S, Tousignant M, O'Sullivan J.P, Goudreault C, Goudreault M, Gringas A. Intra- and intertester reliability and criterion validity of the parallelogram and universal goniometers for measuring maximum active knee flexion and extension of patients with knee restrictions Presented in part at the 67th Annual Congress of ACFAS in Ottawa, Ont, May 12,
23 31. Carlsson A.M. Assessment of chronic pain. I. Aspects of the reliability and validity of the visual analogue scale. Department of Psychology, University of Stockholm, Karolinska Sjukhuset, Stockholm Sweden. 1983;16: Huber E. O, Meichtry A, de Bie R. A, Bastiaenen C. H. Construct validity of change scores of the Chair Stand Test versus Timed Up and Go test, KOOS questionnaire and the isometric muscle strength test in patients with severe knee osteoarthritis undergoing total knee replacement. Manual therapy Andriacchi T. P, Galante J. O, Fermier R. W. The influence of total knee-replacement design on walking and stair-climbing. The Journal of Bone & Joint Surgery. 1982;64: Nisell R. Mechanics of the knee: a study of joint and muscle load with clinical applications. Acta Orthopaedica. 1985:56; Lavernia C, D'Apuzzo M, Rossi M. D, Lee D. Accuracy of knee range of motion assessment after total knee arthroplasty. The Journal of arthroplasty. 2008:23; Roos EM, Lohmander LS. Knee injury and Osteoarthritis Outcome Score (KOOS): from joint injury to osteoarthritis. Health Qual Life Outcomes 2003;1:64 22
24 23
Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR)
Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Information Detta träningsprogram användes i en forskningsstudie vid Skånes universitetssjukhus i Lund där personer med svår artros
Läs mer1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6)
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-98069 Fastställandedatum: 2016-06-09 Giltigt t.o.m.: 2017-06-09 Upprättare: Caroline E Holmsten Fastställare: Anna Gustavsson Höftfraktur, Fysioterapi
Läs merBenamputerade, Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-44019 Fastställandedatum: 2015-08-18 Giltigt t.o.m.: 2016-08-18 Upprättare: Elin O Martinsson Fastställare: Anna Gustavsson Benamputerade, Fysioterapi
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs merInformation från Ortopedkliniken
Knäprotes Information från Ortopedkliniken Mars 2010 Information inför planerad knäprotesoperation. Informationen vänder sig främst till dig som står på väntelista för att en läkare skall bedöma om du
Läs merUtvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län
Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och
Läs merInformation inför operation höftprotes
Information inför operation höftprotes Allmän information Du skall genomgå en operation på grund av artros (ledsvikt/ledbroskssjukdom) i din höftled. Du kommer att få en protes där ledskålen i bäckenet
Läs merInformation till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet
Information till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet (Information till patienter som skall opereras för en främre korsbandsskada i knäleden.) Januari 2014 Knäleden är kroppens största
Läs merRegisterbaserade PROM-studier
Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,
Läs merFörebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR
Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby
Läs merHjärtoperation med sternotomi, Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-73727 Fastställandedatum: 2015-02-11 Giltigt t.o.m.: 2016-02-11 Upprättare: Anna M Janson Fastställare: Tova Marknell Hjärtoperation med sternotomi,
Läs merBehandlingsriktlinjer för sjukgymnaster vid meniskskada.
Faktabakgrund Meniskens funktion är primärt att fungera som stötdämpare, men den bidrar också till att ge en viss stabilitet i knäet. Det diskuteras även om meniskerna har en proprioceptiv funktion. Menisken
Läs merGrav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund
Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.
Läs merOM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia.
OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. Är din hund stel när den vaknar på morgonen? Har den en hälta som kommer och går? Är den mindre intresserad av långpromenaden? Eller har den svårt att komma
Läs merMultipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-45681 Fastställandedatum: 2016-02-19 Giltigt t.o.m.: 2017-02-19 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Multipel skleros (MS), Fysioterapi
Läs merArtrosskola på Gotland
Artrosskola på Gotland Till dig med artrosbesvär i höft, knä eller hand Du som har ledbesvär från höft, knä och/eller hand, som föranleder besök inom sjukvården erbjuds att gå Artrosskola på Gotland Habiliterings
Läs merTräning vid hjärtsvikt
Träning vid hjärtsvikt Cecilia Edström Sjukgymnast HOPP-projektet Skellefteå Hjärtcentrum, Umeå Fysisk träning vid kronisk hjärtsvikt är högt prioriterat! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Läs merDistal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast
Distal Femurfraktur, rehabilitering Utvärderingsinstrument Jennie Classon Leg sjukgymnast 1 Hur ovanlig är distal femurfraktur? Incidens ca 60-65 per år på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal Medelålder
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN
Läs merTRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala
TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå
Läs merChecklista för förebyggande av besvär i höft, ben och fötter
42 Checklista för förebyggande av besvär i höft, ben och Del A: Inledning Arbetsrelaterade besvär i höft, ben och utgörs av försämringar i kroppsstrukturer som senor, muskler, nerver, leder eller bursor
Läs merSvenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger
Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger MATS LUNDSTRÖM PROF. EM. RC SYD/EYENET SWEDEN, BLEKINGESJUKHUSET, KARLSKRONA, SVERIGE Innehåll Varför använda PROM? Krav på
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier*
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merKnäledsartros. Vad händer i kroppen?
Vad händer i kroppen? Ledbrosk minskar och försvinner Kroppens leder är till för att öka rörligheten. I alla leder möts minst två ben. De delar av benen som möts i en led är klädda med brosk, som är ett
Läs mer36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut.
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: VVT012 Tentamen ges för: SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-04-27 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merHäloperation på grund av besvär från hälsenefästet
1 av 5 Häloperation på grund av Bakgrund Hälsenan, även kallad för akillessenan, är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från
Läs merHjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg
VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merNationella Kataraktregistret och PROM
Nationella Kataraktregistret och PROM Mats Lundström Registerhållare, Nationella Kataraktregistret EyeNet Sweden Nationella Kataraktregistret (NCR) Startår: 1992 Täckningsgrad: 100% av alla kliniker, 98.5%
Läs merSlutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige
Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som
Läs merPhysiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures
Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri
Läs merResultat Smärtkliniken
KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merFaktorer som påverkar resultatet av operationen
Faktorer som påverkar resultatet av operationen Sjukdomen Interventionen Rätt diagnos Bäst teknik / operationsmetod Organisationen Kliniska riktlinjer, vidareutbildning, kvalitetsäkring Patienten ålder,
Läs merOsäker väg tillbaka efter korsbandsskada
Osäker väg tillbaka efter korsbandsskada De flesta vill återgå till idrotten efter en främre korsbandsskada. Långt ifrån alla gör det. Medicinska och personliga spelar in och även vilken typ av idrott
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9
Läs merInformation. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig
Jönköping 2012-04-11 Information Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig En kommunalisering av hemsjukvården har genomförts i flera län i landet men det har inte genomförts
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
Läs merMuskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Läs merHAGOS. Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem
HAGOS Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc DOI 10.1007/s00167-013-2721-7 H I P Cross-cultural adaptation to Swedish and validation of the Copenhagen Hip and
Läs merLigamentskador i fotleden
Ligamentskador i fotleden En av de vanligaste skadorna i samband med idrott är ligamentskada i fotleden. Speciellt utsatt är de laterala ligamenten. P.g.a. hur frekventa dessa skador är, finns ökat intresse
Läs merÄldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!
Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma! Susanne Gustafsson 2013-09-09 Hälsofrämjande åtgärder syftar till att möjliggöra en förändring av ett beteende
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Benspatt på häst en litteraturstudie
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Benspatt på häst en litteraturstudie Louise Rohrwacher Strömsholm
Läs merARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS
Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 7 010-05-15 Arbetsterapeuter ARBETSTERAPIPROGRAM KNÄARTROPLASTIK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter
Läs merArtros, diagnostik och definition
Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Artros (OA) Artros T8 Vad är artros Varför får man artros? Epidemiologi Led- och broskbiologi Metod att undersöka ledens
Läs merOm du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen
Om du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen Besök vår hemsida för mer information: www.patientforsakring.se Om du skadas i vården... Om du drabbas
Läs merBefolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård
Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar
Läs merUtvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30
Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby
Läs merkompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merBehandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2
Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det
Läs meropereras för åderbråck
Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!
Läs merMaria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414
Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Läs merStudera krafterna som påverkar höften. Studerar och förbättrar nya protesdesigner. Funktion och överlevnad av proteser
Studera krafterna som påverkar höften Studerar och förbättrar nya protesdesigner Funktion och överlevnad av proteser In-vivo, in-vitro och matmatiska studier Historiskt intresse (Wolff & Pauwels) Ball
Läs merResultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram
Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram Sandvikens smärtrehabprogram ingår i Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS). I detta register samlas data
Läs merPERIOPERATIVA HUDFÖRBEREDELSER. En del i kampen mot vårdrelaterade infektioner
PERIOPERATIVA HUDFÖRBEREDELSER En del i kampen mot vårdrelaterade infektioner Ida Markström Specialistsjuksköterska inom operationssjukvård Magister i Omvårdnad Anestesi- och Intensivvårdskliniken, Vrinnevisjukhuset
Läs merHantering av läkemedel
Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och
Läs merUnderbensproteser - för rörlighet i vardagen
Underbensproteser - för rörlighet i vardagen Information till underbensamputerade Partner of Clinical Services Network Välkommen till Aktiv Ortopedteknik Att leva utan en förlorad kroppsdel kan ha stor
Läs merMEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014
MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014 Medborgarpanelens upplevelse av hälso- och sjukvårdens tjänster på webben. Arbetsmaterial 2014-0-23 Handläggare Ove Granholm 2014-0-23 2(7) Undersökning nummer 2 är slutförd.
Läs merGodkänd av: Eva Stjernström Divisionschef HHR Karin Lundin. Sjukhuschef Torsby Giltighetstid: 2009-06-01 2011-06-01.
Vårdprogram 1 (8) efter sjukhustiden Divisionen hälsa, habilitering och rehabilitering (HHR) Sjukhuset i Torsby Godkänd av: Eva Stjernström Divisionschef HHR Karin Lundin Utarbetad av: Magnus Elofsson
Läs merStark inför kirurgi stark för livet
Stark inför kirurgi stark för livet Kunskapsstöd om levnadsvanor och tillämpning av fysisk träning och andningsträning för patienter som ska genomgå bukkirurgi www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor Juni
Läs merFallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland
Fallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland Sammanställning av vårdcentralernas arbete med fallprevention utifrån en enkätundersökning 2008 LINKÖPING JANUARI 2009 JENNY MALMSJÖ - 1 - För
Läs merKan artrosskola enligt Bättre Omhändertagande av patienter med Artros (BOA) leda till minskad smärta?
Vesta NP 2014 Kan artrosskola enligt Bättre Omhändertagande av patienter med Artros (BOA) leda till minskad smärta? Lucie Crawford, ST-läkare, Hässelby vårdcentral Oktober 2014 Vetenskaplig handledare
Läs merPatella Pro. Ortosen som positionerar patella optimalt
Patella Pro Ortosen som positionerar patella optimalt P r o d u k t i n f o r m a t i o n Dynamisk återcentrering Patella Pro Beprövat överlägsen och en unik behandlingsmetod 2 Otto Bock HealthCare Patella
Läs merSMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg
SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg 20 % av befolkningen har måttlig till svår långvarig smärta. 20-40 % av besöken i primärvärden är föranledda av smärta, hälften
Läs merBERGS BALANSSKALA MANUAL
1 BERGS BALANSSKALA MANUAL Instruktion Visa och förklara för patienten före varje moment som han/hon ska utföra. Det är det första försöket som ska poängsättas.det är därför mycket viktigt att patienten
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs merDelegeringsutbildning inom Rehabilitering
Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,
Läs merFår vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 5 Psykiatriska kliniken Kungälvs sjukhus avdelning 9 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs merNationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken. Undersökningsperiod Höst 2010
ationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken Undersökningsperiod Höst Om ationell Patientenkät ationell Patientenkät genomförs inom flera områden, bl.a. primärvården, somatisk öppen
Läs merBilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting
10 oktober 2007 Bilaga till huvudrapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2007 Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen
Läs merVad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?
Ont i knäna? Får du ont i knäna när du går i trappor eller när du reser dig upp? Eller har du svårt för att sitta på huk och måste lägga något mjukt under knäna när du till exempel rensar i rabatten? Då
Läs merStrokerehabilitering Internationella strokedagen 2014
Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merUppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från
BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merAppendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel
Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och
Läs merDin värdering av behandlingen efter förlossningsbristning (ca 1 år)
Din värdering av behandlingen efter förlossningsbristning (ca 1 år) Enkät 1 år efter bristning Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Mobiltelefon... E-post...... Saknas uppgifter
Läs merUtbildningsplan för sjukgymnastprogrammet
Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 1SY13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-11-12 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2014-03-26 Sid 2
Läs merC-UPPSATS. Patientens erfarenhet av remissfrihet till sjukgymnast
C-UPPSATS 2010:006 Patientens erfarenhet av remissfrihet till sjukgymnast Linnea Löfstedt Luleå tekniska universitet C-uppsats Sjukgymnastik Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Sjukgymnastik
Läs merBarns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11
Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum
Läs merKatastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086
Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086 Socialstyrelsen Enheten för Krisberedskap Att: Jonas Holst 2006-12-29 Redovisning av enkätresultat Information från ambulans vid daglig verksamhet och katastrof
Läs merLöpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3)
Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Emil Ring Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1.
Läs merVårdprogram minskar postoperativt illamående - en klinisk naturalistisk interventionsstudie
Klinisk Patientnära Forskning 23 Vårdprogram minskar postoperativt illamående - en klinisk naturalistisk interventionsstudie Lisbeth Blom, Klinisk Adjunkt Omvårdnad Anna-Lena Jönsson, Vård- och kvalitetsutvecklare
Läs merSjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.
Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November
Läs merVÄLKOMMEN TILL KNÄLEDSPROTESOPERATION
Kirurgiska polikliniken (06) 826 4293 Fysiatriska avdelningen, tel. (06) 826 4365 Vårdplanerare tel. (06) 826 4782 Avdelning 7, tel. (06) 826 4303 VÄLKOMMEN TILL KNÄLEDSPROTESOPERATION ALLMÄNT OM LEDFÖRSLITNING
Läs merUppföljning av hemsjukvård i ordinärt boende i Östergötland
Uppföljning av hemsjukvård i ordinärt boende i Östergötland Nyckeltal beträffande antal besök, insatser och ansvarfördelning, september 214 Bo Davidsson Elisabeth Viman FoU Centrum för Vård, Omsorg och
Läs merSkriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10
Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Maria Björklund (Bibliotek & IKT) & Fredrik von Wowern (Kursansvariga termin 10), reviderad 2014-06-30 Introduktion till
Läs merUtvärdering av Prime For Life utbildning.
Utvärdering av Prime For Life utbildning. Alkoholbeteende och riskuppfattning bland värnpliktiga före och efter Prime For Life utbildning. Författare: Barbro Arvidson Handledare: Peter Palm ergonom vid
Läs merKlinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07. 3 högskolepoäng.
Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 120218 Tid: 09.30-12.30 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merEn pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio
En pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio Ort datum: Eskilstuna 2009-02-12 Författare: Anita Sehlstedt Handledare: Louise Olsson Sammanfattning Introduktion
Läs merBeskrivande statistik Kapitel 19. (totalt 12 sidor)
Beskrivande statistik Kapitel 19. (totalt 12 sidor) För att åskådliggöra insamlat material från en undersökning används mått, tabeller och diagram vid sammanställningen. Det är därför viktigt med en grundläggande
Läs merUtvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll
Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll CEPI april 2012 1 BAKGRUND Sedan år 2010 pågår i Sverige en nationell kampanj som handlar
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs mer