Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård"

Transkript

1 Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: Fastställandedatum: Giltigt t.o.m.: Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård Innehåll 1. Syfte och omfattning Allmänt Ansvar och roller Beskrivning Behandlingsmål Indikationer Kontraindikationer Bedömning och utvärdering Behandling Ortopedtekniskt hjälpmedel Dokumentation Besöksregistrering Informationsöverföring Plan för kommunikation och implementering Dokumentinformation Referenser Syfte och omfattning Syftet med behandlingsrutinen är att beskriva fysioterapeutiska åtgärder för patienter med Multipel Skleros (MS). Rutinen gäller Fysioterapi Specialistvård Region Gävleborg. 2. Allmänt Behandlingsrutinen har tagits fram med stöd av: Multipel Skleros (MS), Landstinget i Jönköpings län Sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer för vårdgivare, FYSS samt Behandlingsriktlinjer för patienter med diagnosen Multipel Skleros (MS), Akademiska sjukhuset, sjukgymnastikavdelningen Uppsala. För ytterligare fördjupning hänvisas till Multiple Sclerosis Rehabilitation- from impairment to participation, se referenslista. Nationella riktlinjer för MS beräknas vara klara under Ansvar och roller Fysioterapeut inom Fysioterapi Specialistvård som utför arbetsuppgifter mot neurologmottagningen ansvarar för att följa denna rutin vid omhändertagande av patient med MS. Fysioterapeut som arbetar mot neurologmottagningen träffar patienter som har läkarkontakt inom öppen specialistvård. Fysioterapeut ingår i neurorehabteamet som är knutet till neurologmottagningen, se rutin Neuroteam och neurorehabteam, Division Medicin-Psykiatri. Fysioterapeut deltar i neurologmottagningens MS-skola som arrangeras 1 gång/år. Utbildningsmaterialet AVSTAMP används i MS-skolan.

2 Rutin 2(6) 4. Beskrivning 4.1. Behandlingsmål Den fysioterapeutiska behandlingen syftar till att maximera den fysiska funktionsförmågan och minimera sekundära komplikationer. Genom hela sjukdomsförloppet är den övergripande målsättningen för rehabilitering att optimera livskvaliteten för patienten. Behandlingsmålen är att patientens ska ha kunskap om sin sjukdom och sina symtom, kunna vara fysiskt aktiv, bibehålla och förbättra rörlighet och muskelstyrka, bibehålla och förbättra gång, balans och koordinationsförmåga, minska fallrisk, lindra muskelspänningar, hitta energibesparande åtgärder samt erhålla smärtlindring. Patienten informeras om rehabplan, vid behov ska en rehabplan upprättas. Se rutin för rehabplan för mer information Indikationer Indikationer för fysioterapeutiska behandlingsåtgärd: nydiagnostiserad patient skov nedsatt eller försämrad fysisk förmåga nedsatt fysisk aktivitet, nedsatt motivation till fysisk aktivitet smärta 4.3. Kontraindikationer Försiktighet bör iakttas vid träning i samband med skov tills symtomen stabiliserats och vid infektioner såsom urinvägsinfektion samt vid kortisonbehandling. Submaximal träning med vila är att föredra Bedömning och utvärdering Bedömning ska mynna ut i en analys avseende hur funktionsbortfall påverkar patienten i vardagslivet, på fritiden och avseende möjligheten till delaktighet i samhället. Stor vikt ska läggas vid patientens egna resurser och önskemål om förbättringsområden. Valda bedömningsinstrument bör användas genom hela vårdkedjan för att ge bästa möjliga förutsättning för utvärdering. De bör väljas utifrån såväl kroppsfunktion som aktivitet och delaktighet med hänsyn tagen till omgivningsfaktorer och personfaktorer.

3 Rutin 3(6) Bedömningsinstrument Bedömning av motorisk funktion: styrketester 0-5 skalan enl Janda funktionell styrka; ex Chair Stand test. Bedömning av fatigue: FSS, Fatigue Severity Scale. Bedömning av gångförmåga: självvald gånghastighet 10 m 6-minuters gångtest MSWS-12, MS Walking Scale-12. Bedömning av balans: TUG, Timed Up and Go test BBS, Bergs balansskala BDL balansskala MiniBESTest av dynamisk balans. Samtliga patienter tillfrågas via neurologmottagningen om de vill ingå i det Svenska neuroregistrets kvalitetsregistrering, MS-registret. I MS-registret lägger fysioterapeut in mätvärden gällande 10 meter gångtest, TUG, 6 minuters gångtest och MSWS Behandling MS är en sjukdom med varierande sjukdomsbild vilket gör att det är viktigt att behandlingen är individanpassad och att hänsyn tas till sjukdomens förlopp och personens målsättning. Information/MS-skola Patientundervisning är ett redskap för att kunna hantera sin sjukdom så bra som möjligt. Oavsett var i sjukdomen personen befinner sig har fysioterapeuten en viktig roll att ge information kring sjukdomen och att motivera personen till självständighet och delaktighet i samhället. Konditionsträning Generella rekommendationer gällande konditionsträning/uthållighetsträning för personer med EDSS < 7: Ergometercykel, armergometercykling, vattengymnastik samt gång på gåband kan rekommenderas. Löpning och rodd lämpar sig främst för personer med lindringa symptom. Träningsfrekvens 2-3 gånger/vecka, initialt på en nivå av % av maxpuls, minuters pass beroende på symptomnivå och ork.

4 Rutin 4(6) Styrketräning Generella rekommendationer gällande styrketräning för personer med EDSS < 7: Initialt rekommenderas en intensitet på 15 repetitioner, för att efter några månader kunna öka motståndet och minska intensiteten till 8-10 repetitioner. Till en början rekommenderas 1-3 set per övning som senare kan ökas till 3-4 set. Mellan varje set bör en vila på 2-4 minuter läggas in för återhämtning. Ett program för hela kroppen innehållande 4-8 övningar rekommenderas med tyngdpunkt på träning av nedre extremiteterna. Styrketräning 2-3 gånger/vecka har visat sig ge resultat. Kombinerad styrke- och konditionsträning Då personer med MS ofta har både nedsatt styrka och kondition bör man sannolikt träna båda. Det finns för få studier i dag för att fastställa intensiteten i detta. Rekommendationer är att träna maximalt 2 pass styrketräning och 2 pass konditionsträning/vecka. Mellan passen bör det vara timmars vila för återhämtning. Det finns viss evidens som visar att fatigue kan förbättras genom styrke-och konditionsträning. Balansträning För personer med lindriga och medelsvåra symtom behövs specifik balansträning för en förbättrad balans. Balansträning verkar kunna bidra till minskning i antalet fall och förbättra balansen hos personer med MS. Att träna olika sensoriska strategier verkar vara en viktig del i balansträningen. Det finns vissa indikationer på att styrke- och konditionsträning också ger vissa effekter på förbättrad balans. Gångträning Syftet med gångträning är att normalisera gångmönstret i möjligaste mån. Det är viktigt att väga in energiåtgång när man bedömer behov av gånghjälpmedel. Träningen kan utföras med t ex crosstrainer, gåband och i trappa. Förflyttningsträning (i/ur säng, gång, trappa, rullstolskörning) Regelbunden förflyttningsträning för att bibehålla självständigheten. Kontrakturprofylax För personer med svåra symtom och nedsatt motorisk förmåga är kontrakturprofylax en viktig del i förebyggande syfte för att motverka komplikationer som kontrakturer kan ge. Smärtbehandling Beroende på smärtans härkomst kan bl a TENS, akupunktur, träning, stretching och bassäng prövas. Kylbehandling Värmekänslighet är ett vanligt förekommande symtom hos personer med MS även om inte alla drabbas av det. Kylväst kan vara ett sätt att underlätta fysisk aktivitet och vardagsaktiviteter. Det finns olika sorters västar, dels aktiv väst där kallt vatten cirkulerar inne i västen, dels passiv väst där det är kylelement i form av isblock eller saltblock inne i västen. Båda typerna av väst har visat positiv effekt på gångförmåga, upplevelse av fatigue och kognitiv funktion. Vid en jämförelse mellan västarna verkar dock den aktiva västen ha något större effekt. Den passiva

5 Rutin 5(6) västen har dock fördelar i att den är lättare, enklare att ta med sig, lättare att använda själv för personer med nedsatt styrka och den är billigare. Alla personer med MS och värmekänslighet har dock inte positiv effekt av kylväst. Avspänningsträning Avspänningsträning för patienter med MS har positiva effekter på energi, förmågan till stresshantering och exekutiva funktioner samt även på fatigue och sömnkvalitén. Hjälpmedelsutprovning Vid behov av hjälpmedel rekommenderar och provar fysioterapeuten ut lämpligt hjälpmedel utifrån det individuella behovet. I det flesta fall gäller egenansvar vid behov av hjälpmedel. Vid förskrivning av hjälpmedel gäller Fysioterapi Specialistvårds rutiner för hjälpmedelsordination. Kylvästar är egenansvar Ortopedtekniskt hjälpmedel Fysioterapeut på neurologmottagningen har delegering att skriva remiss till ortopedteknisk avdelning (OTA). Fysioterapeut bedömer patientens behov av ortopedtekniskt hjälpmedel. Patienten kan även själv vända sig till OTA utan remiss och får då själv bekosta hjälpmedlet Dokumentation Patientjournal skrivs i Melior enligt rutin inom Fysioterapi Specialistvård Besöksregistrering Alla öppenvårdsbesök registreras i Elvis enligt rutin inom Fysioterapi Specialistvård Informationsöverföring Vid behov av informationsöverföring till annan vårdnivå sker det via telefon eller skriftligt. Skriftlig informationsöverföring sker på särskild blankett eller att rehabplanen skickas. 5. Plan för kommunikation och implementering Denna rutin kommuniceras genom mail från Platinainläggare till alla medarbetare inom Fysioterapi Specialistvård. 6. Dokumentinformation Dokumentet upprättat av Helena Jensen, leg fysioterapeut och Margareta Olgarsson, leg sjukgymnast. Dokumentet granskat av Sven Jackmann, överläkare neurologen. Dokumentet senast reviderat av leg fysioterapeut Helena Jensen, leg fysioterapeut Marianne Skoglund, leg fysioterapeut Ewa Niemi-Andersson.

6 Rutin 6(6) 7. Referenser Dokumentnamn Multipel Skleros (MS), Landstinget i Jönköpingslän Sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer för vårdgivare Reviderad Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet. FYSS. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling Multiple Sclerosis Rehabilitation. From impairment to participation. Edited by Marcia Finlayson. Behandlingsriktlinjer för patienter med diagnosen Multipel Skleros (MS) Avstamp Neuroteam och neurorehabteam, division medicin-psykiatri, dokument ID Rutin för rehabplan, dokument ID Rutin Elvis, dokument ID Rutin ordination gånghjälpmedel Rutin Melior Checklista för öppenvård Rutin för informationsöverföring till annan vårdinstans Plats 11&nodeType=12&childId=7312#mat etal_och_malniva Statens Folkhälsoinstitut; by Taylor & Francis Group, LLC. Version date: ro/sjukgymnastik/dokument/behandli ngsriktlinjer/nervsystemets%20skador %20och%20sjukdomar/MS.pdf Platina Platina Platina Specialistvård\17. Rutiner\Metoder och hjälpmedel\gävle/hudik Specialistvård\17. Rutiner\Patientadministrativa rutiner\elvis och Melior Specialistvård\14. Arbetsområden\Öppenvård\Öppenvår d Gävle Specialistvård\17. Rutiner\Informationsöverföring

Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård

Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Dokument ID: 09-45701 Fastställandedatum: 2016-02-17 Giltigt t.o.m.: 2017-02-17 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Parkinsons sjukdom, Fysioterapi

Läs mer

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-44019 Fastställandedatum: 2015-08-18 Giltigt t.o.m.: 2016-08-18 Upprättare: Elin O Martinsson Fastställare: Anna Gustavsson Benamputerade, Fysioterapi

Läs mer

Cervikal Dystoni, Fysioterapi Specialistvård

Cervikal Dystoni, Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-125698 Fastställandedatum: 2016-02-10 Giltigt t.o.m.: 2017-02-10 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Cervikal Dystoni, Fysioterapi

Läs mer

Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård

Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-45701 Fastställandedatum: 2018-10-19 Giltigt t.o.m.: 2019-10-19 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Seija Hjärpsgård Parkinsons sjukdom, Fysioterapi

Läs mer

Hjärtoperation med sternotomi, Fysioterapi Specialistvård

Hjärtoperation med sternotomi, Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-73727 Fastställandedatum: 2015-02-11 Giltigt t.o.m.: 2016-02-11 Upprättare: Anna M Janson Fastställare: Tova Marknell Hjärtoperation med sternotomi,

Läs mer

Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård

Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-45701 Fastställandedatum: 2017-05-23 Giltigt t.o.m.: 2018-05-23 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Seija Hjärpsgård Parkinsons sjukdom, Fysioterapi

Läs mer

Cervikal Dystoni, Fysioterapi Specialistvård

Cervikal Dystoni, Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-125698 Fastställandedatum: 2017-05-23 Giltigt t.o.m.: 2018-05-23 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Seija Hjärpsgård Cervikal Dystoni, Fysioterapi

Läs mer

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-44019 Fastställandedatum: 2018-06-18 Giltigt t.o.m.: 2019-06-18 Upprättare: Charlotta A Gunnarsson Fastställare: Seija Hjärpsgård Benamputerade, Innehåll

Läs mer

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen

Läs mer

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros 20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,

Läs mer

Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD

Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer Manual FaR-METODEN Personcentrerad samtalsmetodik Receptet: FaR/MIN PLAN Samverkan med aktivitets arrangörer/ egen aktivitet FYSS 05 och andra rekommendationer Utgåva april 05. Allt material kan laddas

Läs mer

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07) Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07) Presentation Parkinsonteamet Solna 3 neurologer 1 fysioterapeut 1 Arbetsterapeut

Läs mer

Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit

Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit Regional medicinsk riktlinje Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 1-2015) giltigt till januari 2017 Utarbetad av: sektorsrådet i reumatologi

Läs mer

Träning vid hjärtsvikt

Träning vid hjärtsvikt Träning vid hjärtsvikt Cecilia Edström Sjukgymnast HOPP-projektet Skellefteå Hjärtcentrum, Umeå Fysisk träning vid kronisk hjärtsvikt är högt prioriterat! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning

Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning Ylva Cedervall, med.dr., leg. sjukgymnast Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset, Uppsala ylva.cedervall@akademiska.se Samband motorik

Läs mer

Bilaga 1 SVP Fallprevention

Bilaga 1 SVP Fallprevention Bilaga 1 SVP Fallprevention Här presenteras SVP Fallprevention så som den ter sig i elektronisk patientjournal (Melior). Samtliga valbara förval ses i planen. Möjlighet finns att komplettera med fritextformuleringar.

Läs mer

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05 Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05 RUTIN CNS-infektioner neurologisk och kognitiv bedömning på Infektion Utfärdad av: Marie Studahl, överläkare Godkänd av: Lars-Magnus

Läs mer

Rutiner för vårdhundsteam inom Härnösands kommun

Rutiner för vårdhundsteam inom Härnösands kommun Socialförvaltningen Andreas Vikdahl, 0611-348339 Andreas.Vikdahl@harnosand.se 2015-10-01 Rutiner för vårdhundsteam inom Härnösands kommun Dokumentnamn Rutiner för vårdhundsteam Dokumenttyp Rutin Upprättad

Läs mer

Rutin Beslut om vak/ extravak

Rutin Beslut om vak/ extravak Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet Från FYSS till patientcentrerat samtal Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2011 Förhöjd sjukdomsrisk? Från FYSS till patientcentrerat samtal Kräver kunskap

Läs mer

Information. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig

Information. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig Jönköping 2012-04-11 Information Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig En kommunalisering av hemsjukvården har genomförts i flera län i landet men det har inte genomförts

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-98069 Fastställandedatum: 2016-06-09 Giltigt t.o.m.: 2017-06-09 Upprättare: Caroline E Holmsten Fastställare: Anna Gustavsson Höftfraktur, Fysioterapi

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. År 2014. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-30

Patientsäkerhetsberättelse. År 2014. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-30 Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-30 Susanne Håkansson MAS, Bodil Evertsson MAR, Barbro Toutin MAS Lars Liljedahl Verksamhetschef HSL Organisatoriskt ansvar för

Läs mer

Att leva med Spasticitet

Att leva med Spasticitet Att leva med Spasticitet Fakta Vad är spasticitet? Förmågan till förflyttning, händernas finmotorik och kommunikation med mimik och gester, är grundläggande funktioner i våra vardagsliv. Störningar i rörelseförmåga

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom

Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom Akademiska sjukhuset LSA Sjukgymnastiken 2013-11-29: Anna Renberg/Ebba Widman Cauwenbergh Kontaktperson: Ebba Widman Cauwenbergh Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom Dessa behandlingsriktlinjer

Läs mer

Att mäta för att veta. Senior alert

Att mäta för att veta. Senior alert Att mäta för att veta Senior alert Kvalitetsregistrens syfte systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra vårdens kvalitet (Patientdatalagen) Syftet med mätningarna i Senior alert Förbättring Forskning

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid MS

Fysisk aktivitet och träning vid MS Fysisk aktivitet och träning vid MS www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat med statsbidrag från Socialstyrelsen.

Läs mer

Kvinna 39 år. Kvinna 66 år. Jag är gravid, nu i vecka 25. Från vecka 14 har jag haft ont i bäcken och rygg. Jag gick till. Vad tycker patienterna?

Kvinna 39 år. Kvinna 66 år. Jag är gravid, nu i vecka 25. Från vecka 14 har jag haft ont i bäcken och rygg. Jag gick till. Vad tycker patienterna? Ont i nacke, rygg, bäcken. Var stel överallt och hade symptom i olika former såsom huvudvärk, isningar i nerverna mm. Jag har uppnått fantastisk förändring. Har nästan aldrig ont och tillfällig stelhet

Läs mer

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal 2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan

Läs mer

Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING Titel: Förvaltning: Verksamhet/division: Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården Ortopedkliniken AS Kirurgiskt centrum LE Alla PV Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef

Läs mer

Sjukgymnastik i utveckling

Sjukgymnastik i utveckling Sjukgymnastik i utveckling Inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 april 2011 UTBILDARE Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund Lillemor Lundin Olsson Så stärker och vidareutvecklar du din yrkesroll

Läs mer

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,

Läs mer

Fysisk aktivitet, rörelse och beröring

Fysisk aktivitet, rörelse och beröring Fysisk aktivitet, rörelse och beröring...att erbjuda upplevelse av hälsa trots sjukdom... Föreläsning vid bpsd-registrets årsmöte 2012 Marie Ternström leg sjukgymnast Sandvikens kommun Om hälsa att vara

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje

Läs mer

Åldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa

Åldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa Åldrande och fysisk 1 aktivitet Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut Avdelningen för barns & äldre hälsa Varför bör samhället prioritera ett hälsosamt åldrande Argument 1 Andelen äldre ökar

Läs mer

Fysisk aktivitet. en del av din cancerrehabilitering

Fysisk aktivitet. en del av din cancerrehabilitering Fysisk aktivitet en del av din cancerrehabilitering Denna text är omarbetad av RCC Stockholm-Gotland (september 2015) och fakta granskad av Sveriges sjukgymnaster med specialistexamen inom onkologi. Förlagan

Läs mer

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2 Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det

Läs mer

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer

Läs mer

Fyss & FaR Fysisk aktivitet på recept

Fyss & FaR Fysisk aktivitet på recept Fyss & FaR Fysisk aktivitet på recept Åse Blomqvist leg fysioterapeut FaR-teamet centrala och västra Göteborg FaR som behandlingsmetod Nationella riktlinjer 1. Tobak 2. Alkohol 3. Ohälsosamma matvanor

Läs mer

Arbetsanpassning. Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen RIKTLINJER/RUTINER. Riktlinje KS 15-245-026 1991-11- 2019-04-21 1:4 2015-04-21

Arbetsanpassning. Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen RIKTLINJER/RUTINER. Riktlinje KS 15-245-026 1991-11- 2019-04-21 1:4 2015-04-21 Kommunstyrelseförvaltningen RIKTLINJER/RUTINER Arbetsanpassning Dokumentnamn Arbetsanpassning Dokumenttyp Riktlinje Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Kommunfullmäktige Per Häggström

Läs mer

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

RUTIN FÖR FALLPREVENTION 2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6 Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6 Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid

Läs mer

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form.

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. KONDITION STYRKA RÖRLIGHET Varför behöver du träna kondition? Kondition=

Läs mer

Rapport från projekt Multisjuka äldre TryggVE-modellen November 2010

Rapport från projekt Multisjuka äldre TryggVE-modellen November 2010 Rapport från projekt Multisjuka äldre TryggVE-modellen November 2010 Ingela Thorell, Primärvården, projektledare Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Metod... 4 Arbetsformer...

Läs mer

Positionering 24h. Positioneringslösningar för hela dygnet. Partner of Clinical Services Network

Positionering 24h. Positioneringslösningar för hela dygnet. Partner of Clinical Services Network Positionering 24h Positioneringslösningar för hela dygnet Partner of Clinical Services Network Positionering 24h Barn och vuxna som har svårigheter att självständigt bibehålla en stabil postural position

Läs mer

Beskrivning. Medicinska indikationer

Beskrivning. Medicinska indikationer Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Ortopedtekniska hjälpmedel; kompletterande rutin för de verksamhetsområden som förskriver ortopedtekniska hjälpmedel Innehåll Syfte och omfattning... 1 Allmänt...

Läs mer

Delegering inom kommunal hälso- och sjukvård

Delegering inom kommunal hälso- och sjukvård Delegering inom kommunal hälso- och sjukvård Rutin Malmö Stad Upprättad Datum: Reviderad: Enhet: 2001-10-15 2014-06-12 Vård och Omsorg - Medicinskt Ansvariga Innehållsförteckning Delegering inom kommunal

Läs mer

Psoriasisartrit, fysioterapi inom specialistvårdsreumatologi

Psoriasisartrit, fysioterapi inom specialistvårdsreumatologi Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-46570 Fastställandedatum: 2015-04-08 Giltigt t.o.m.: 2017-04-08 Upprättare: Malin S Westling Fastställare: Tova Marknell Psoriasisartrit, fysioterapi

Läs mer

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Samverkan vid demens För att sätta diagnos Kring hälsoproblem och sjukdomar Kring demenssjukdomen Uppföljning

Läs mer

2015-03-11. Vad säger lagen?

2015-03-11. Vad säger lagen? Vad säger lagen? Fysisk aktivitet, fallrisk och fallprevention: Viktiga faktorer för att främja hälsa och välbefinnande för en åldrande befolkning Anna Cristina Åberg Leg Fysioterapeut, Docent Kunskapscentrum

Läs mer

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Fysisk aktivitet Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt,

Läs mer

Läkemedelsförsörjning - Cytostatikabeställning

Läkemedelsförsörjning - Cytostatikabeställning Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-52533 Fastställandedatum: 2016-03-14 Giltigt t.o.m.: 2017-03-14 Upprättare: Jessica A Eriksson Fastställare: Jessica Eriksson Läkemedelsförsörjning -

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom

Läs mer

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby

Läs mer

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Barn och ungdomar med fibromyalgi Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en

Läs mer

Sjukgymnastens nya roll och funktion

Sjukgymnastens nya roll och funktion Sjukgymnastens nya roll och funktion Inbjudan till konferens i Stockholm den 17-18 mars 2010 TALARE FRÅN Ordförande Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund Sara Holm Primärvården Landstinget Uppsala län

Läs mer

MS-sällskapets Rehabiliteringsdag Torsdagen 20/9 2007

MS-sällskapets Rehabiliteringsdag Torsdagen 20/9 2007 MS-sällskapets Rehabiliteringsdag Torsdagen 20/9 2007 Ett mål med mötet är att formulera MS-sällskapets konsensus dokument kring rehabilitering vid MS i Sverige Rehabiliteringsutskottet Ulrika Einarsson

Läs mer

Information för offentlig sammanfattning

Information för offentlig sammanfattning Information för offentlig sammanfattning Sjukdomsepidemiologi översikt Ökad förväntad livslängd och åldrande befolkningar förväntas leda till att artros blir den fjärde av de främsta orsakerna till funktionshinder

Läs mer

Axelträning program i tre steg

Axelträning program i tre steg Axelträning program i tre steg Det här är ett träningsprogram som särskilt är tänkt att användas av personer som använder rullstol eller går med kryckkäppar. Upplägget är en successivt stegrad träning

Läs mer

Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva

Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva 12 maj 2016 Ylva Cedervall med.dr, assoc.forskare, Inst. för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik, Uppsala universitet

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter med diagnosen Multipel Skleros (MS)

Behandlingsriktlinjer för patienter med diagnosen Multipel Skleros (MS) Akademiska sjukhuset VO LSA/Neuroenheten 2011-03-30/ A Renberg, E Widman Cauwenbergh 2014-12-04 (uppdatering omhändertagande vid Rehabiliteringsmedicinska mottagningen) Kontaktperson: Anna Renberg Behandlingsriktlinjer

Läs mer

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens

Läs mer

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB Patientsäkerhetsberättelse 2015 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2014 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras och dokumenteras. Samtliga inkomna avvikelser

Läs mer

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket Stroke Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2015 Afasi och samtal : goda råd om kommunikation (2010) Det är många gånger svårt att föra samtal med en person som har fått afasi.

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

YRKESKRAV. www.projektcarpe.se

YRKESKRAV. www.projektcarpe.se YRKESKRAV Generella kunskaper för medarbetare inom verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning Kortversion med yrkeskrav och ämnesområden www.projektcarpe.se 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet 1 av 5 Häloperation på grund av Bakgrund Hälsenan, även kallad för akillessenan, är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från

Läs mer

Juvenil Dermatomyosit

Juvenil Dermatomyosit www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.

Läs mer

Förskrivningsprocessen: utprovning av rollator för äldre personer

Förskrivningsprocessen: utprovning av rollator för äldre personer Förskrivningsprocessen: utprovning av rollator för äldre personer Anette Forsberg, Region Örebro län Carin Fredriksson, Örebro Universitet Marie Holmefur, Örebro Universitet Liselotte Norling Hermansson,

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Friskvårdscentraler Friskvårdskonsulent Motionsledare Medicinsk styrgrupp Maths Wensmark - beteendevetare,

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

Att leva med MS multipel skleros

Att leva med MS multipel skleros Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid

Läs mer

Riktlinjer och rutiner för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Riktlinjer och rutiner för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer och rutiner för delegering av hälso-och sjukvårdsuppgifter Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Fysisk aktivitet, FaR och Friskvårdslotsning

Fysisk aktivitet, FaR och Friskvårdslotsning Fysisk aktivitet, FaR och Friskvårdslotsning Helena Wallin Eriksson, hälsoplanerare Folkhälsoenheten Hälsa och habilitering folkhalsoenheten.hoh@lul.se www.lul.se/folkhalsoenheten Mia Modin, friskvårdslots

Läs mer

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter

Läs mer

Minigym på Servicehus

Minigym på Servicehus Minigym på Servicehus Slutredovisning av projekt 2008-2011 Leg.sjukgymnast Janne Hammarlyck Hammarlyck Rehab AB Datum: 2012-02-06 Sammanfattning Projektet Minigym på Servicehus har drivits sedan hösten

Läs mer

Sfinkterskada hos obstetriska patienter

Sfinkterskada hos obstetriska patienter Sfinkterskada hos obstetriska patienter Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET:

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET: lighet och deras rätta rörelselsebanor. Motionen utvecklar rörelsefärdigheten och balansen samt upprätthåller färdigheten att klara sig självständigt och ökar det psykiska välbefinnandet. Avkopplingen

Läs mer

Meddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering

Meddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet

Läs mer

FYSS och FaR. för barn och ungdomar. Åse Blomqvist Leg sjukgymnast och processledare FaR-teamet centrala & västra Göteborg

FYSS och FaR. för barn och ungdomar. Åse Blomqvist Leg sjukgymnast och processledare FaR-teamet centrala & västra Göteborg FYSS och FaR för barn och ungdomar Åse Blomqvist Leg sjukgymnast och processledare FaR-teamet centrala & västra Göteborg FYSS 2016 Barn och unga Effekter av FA Nya svenska rekommendationer för FA hos barn

Läs mer

Samverkan mellan landstinget och kommunerna i Örebro län angående bedömning av egenvård i förskola/skola

Samverkan mellan landstinget och kommunerna i Örebro län angående bedömning av egenvård i förskola/skola Rubrik specificerande dokument ÖVERENSKOMMELSE Omfattar område/verksamhet/enhet Hälso- och sjukvård Sidan 1 av 10 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från datum Särskild

Läs mer

Beställarenheten för tandvård. Uppdragsbeskrivning

Beställarenheten för tandvård. Uppdragsbeskrivning Planeringsenheten/Beställarenheten för tandvård Beställarenheten för tandvård Uppdragsbeskrivning Ansvarig för dokumentet Beställarenheten för tandvård Revideras och följs upp Vid behov Fastställd Beslutat

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-13 Stella Georgas, Verksamhetschef enligt HSL Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Utredning och åtgärder vid etablerad psykisk ohälsa Företagshälsans riktlinjegrupp Ergonom vid AMM Med dr, ergonom/leg fysioterapeut Patientutredningar, kunskapsspridning,

Läs mer

Blodsjukdom- Fysioterapi Specialistvård, Gävle

Blodsjukdom- Fysioterapi Specialistvård, Gävle Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-44464 Fastställandedatum: 2015-08-06 Giltigt t.o.m.: 2017-08-06 Upprättare: Martha E Meza Andrade Fastställare: Anna Gustavsson Blodsjukdom- Fysioterapi

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något

Läs mer

Information inför operation höftprotes

Information inför operation höftprotes Information inför operation höftprotes Allmän information Du skall genomgå en operation på grund av artros (ledsvikt/ledbroskssjukdom) i din höftled. Du kommer att få en protes där ledskålen i bäckenet

Läs mer

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Trötthet hos patienter i livets slutskede Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.

Läs mer

Ålands Reumaförening r.f. Verksamhetsplan 2015

Ålands Reumaförening r.f. Verksamhetsplan 2015 Ålands Reumaförening r.f. Verksamhetsplan 2015 FÖRENINGENS VERKSAMHETSIDÉ Reumaföreningen på Åland vill fortsätta att främja folkhälsan och arbeta för att lindra och minska de reumatiska sjukdomarna och

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö Information till remitterande läkare om, PTSD och MMS-behandling i Malmö BEDÖMNINGSSAMTAL Samtalet resulterar i en gemensam behandlingsplan. - kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi () är en effektiv

Läs mer