Blodsjukdom- Fysioterapi Specialistvård, Gävle

Transkript

1 Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: Fastställandedatum: Giltigt t.o.m.: Upprättare: Martha E Meza Andrade Fastställare: Anna Gustavsson Blodsjukdom- Fysioterapi Specialistvård, Gävle Innehåll 1. Syfte och omfattning Allmänt Ansvar och roller Beskrivning Behandlingsmål Patienturval Bedömning och utvärdering Behandling Relativa kontraindikationer för fysisk träning (1, 2,9) Remissvar Gånghjälpmedel Dokumentation Besöksregistrering Överrapportering Plan för kommunikation och implementering Dokumentinformation Referenser Syfte och omfattning Syftet med rutinen är att beskriva den fysioterapeutiska verksamheten för patienter med blodsjukdom på hematologmottagningen. Rutinen gäller inom Fysioterapi Specialistvård Gävle. 2. Allmänt Denna behandlingsrutin är sammanställd utifrån Sjukgymnastiskt vårdprogram för patienter som genomgår cytostatikabehandling på grund av hematologiska maligniteter (1) och Sjukgymnastiskt vårdprogram för patienter med multipelt myelom (2) med totalt ca 25 referenser. Vårdprogrammen är utarbetade 2008 respektive 2007 av en grupp fysioterapeuter verksamma inom hematologisjukvården nationellt i Sverige. I vårdprogrammen finns bakgrund till rekommendationer för fysioterapi vid hematologisk sjukdom. 3. Ansvar och roller Samtliga fysioterapeuter inom Fysioterapi Specialistvård Gävle, ansvarar för att följa denna rutin vid omhändertagande av patienter med blodsjukdom.

2 4. Beskrivning Rutin 2(6) 4.1. Behandlingsmål Det fysioterapeutiska huvudmålet är att patienten når en så god funktionell nivå som möjligt (1, 2). Delmål (1, 2): Minskad risk för lungkomplikationer Minskad reduktion av styrka, kondition och bentäthet Bibehållen rörlighet Minskat illamående Minskad smärta Minskad ortostatism Ökat välbefinnande Minskad risk för djup ventrombos/reducerat posttrombotiskt syndrom Minskad fatigue Ökad ergonomisk medvetenhet 4.2. Patienturval Patienter inskrivna på hematologmottagningen på Sjukhuset i Gävle med diagnoserna: Myelom Akut lymfatisk leukemi (ALL) Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) Akut myeloisk leukemi (AML) Kronisk myeloisk leukemi (KML) 4.3. Bedömning och utvärdering Bedömning av andningsfunktion (dyspné, andningsteknik, sekretproblematik, ta del av undersökningar såsom röntgen, CRP och sputumodling). Bedöma patientens muskelfunktion och funktionella förmåga (funktionellt testbatteri för hematologpatienter (3)). Det finns en särskild manual samt normalvärden för testet. Smärtanalys. Smärtskattning med visuell analog skala (VAS) (4) eller Borgs symtomskala (5). Grad av illamående kan skattas med VAS (4) eller på Borgs symtomskala (5). Mätning av ortostatiskt blodtryck. Välbefinnande kan skattas med VAS (4). Fatigue kan mätas med Fatigue Severity Scale (FSS) (6) och Piper Fatigue Scale (7).

3 Rutin 3(6) Specifik ledundersökning och mätning av ledrörlighet med goniometer (8). Konditionstest rekommenderas inte p.g.a. att patientens blodvärden kan variera så mycket under vårdtiden att det svårt att utvärdera testvärdena (1, 2) Behandling Varje patient bör behandlas individuellt utifrån aktuella problem. Den hematologiska diagnosen har sällan betydelse för den fysioterapeutiska behandlingen utan det är biverkningarna av cytostatika- och strålningsbehandlingen som avgör åtgärderna. Patientens motivation och mål styr tillsammans med undersökningsfynden val av fysioterapeutiska insatser. Helheten står i centrum. Patientens allmäntillstånd och specifika ordinationer avgör dagens aktivitetsnivå. En individuell behandlingsplan skrivs med klar målformulering tillsammans med patienten. Fysioterapeutiska insatser (1, 2): Instruktioner för att förbättra andningsfunktionen (sekretmobilisering med motståndsandning, huffing, andningsteknik, djupandning, mobilisering, lägesändring, inhalationsteknik). Ge information om vikten av fysisk aktivitet och träning, samt kunskap om vad patienten bör vara uppmärksam på vad gäller aktivitetsnivå vid blodsjukdomar med avseende på den ökade frakturrisken p.g.a. bensköhet. Utprovning av individuellt anpassat träningsprogram bestående av muskulär styrke- och uthållighetsträning (framförallt bålstabilitet), konditionsträning samt funktionell träning. Vid konditionsträning på cykel rekommenderas start 10 minuter med belastning 25-50W 1-2 ggr/dag och successiv ökning efter patientens förmåga. Vid behov tillägg av övningar för att öka ledrörlighet. Fyra olika träningsprogram finns utarbetade för denna patientgrupp (2): 1. För sängliggande patienter. Feber eller lågt trombocytvärde är ej kontraindicerande. Syfte: Andningsgymnastik, trombosprofylax samt bibehållande av styrka/uthållighet. 2. För patienter med bättre allmäntillstånd som orkar vara uppe lite mer. Feber eller lågt trombocytvärde är inte kontraindicerande. Syfte: Andningsgymnastik, trombosprofylax samt bibehållande av styrka/uthållighet. 3. För uppegående patienter. Trombocytvärde bör vara 15. Vid kroppstemperatur >38 C eller pågående behandling med antikoagulantia bör trombocytvärdet vara 20. Syfte: Bibehålla styrka/uthållighet. 4. För patienter med gott allmäntillstånd samt avsaknad av kontraindikationer. Trombocytvärdet bör vara 15. Syfte: Bibehålla styrka/uthållighet.

4 Rutin 4(6) Möjliggöra för träning, på sjukhuset, på annan vårdnivå eller på egen hand utifrån patientens behov. Ordination av fysisk aktivitet på recept (FaR) (9). Smärtlindrande behandling i form av transkutan elektrisk nervstimulering (TENS), fysisk aktivitet, värme/kyla, avspänning, viloställningar och hjälpmedel. Skriftlig instruktion för avspänning finns utarbetad (2). Behandling av illamående i form av TENS och/eller avspänning. Information om cirkulationsbefrämjande rörelser innan uppstigning och vikten av fysisk aktivitet för att motverka ortostatism. Information om cirkulationsbefrämjande övningar och fysisk aktivitet för att motverka djup ventrombos/reducera posttrombotiskt syndrom. Information om vikten av fysisk aktivitet för att motverka fatigue. Ge information om ökad ergonomisk medvetenhet. Utprovning/anpassning av gånghjälpmedel. Muntlig information inför/under cytostatikabehandling för att motivera till fysik aktivitet och förhindra komplikationer av inaktivitet. I boken FYSS (9) finns ett kapitel om fysisk aktivitet vid cancer. Där beskrivs biologiska mekanismer av fysisk aktivitet vid cancer samt träningsmetodik med mer specifika angivelser på träningsintensitet, förslag på aktiviteter och viktiga saker att tänka på vid träning vid cancer. Avseende fysisk aktivitet som behandling och rehabilitering vid cancersjukdomar bör dagliga aktiviteter som involverar stora muskelgrupper, exempelvis gång, cykling och skidåkning, av måttlig till hög intensitet anpassad till den enskilda individen med en varaktighet av minst minuter eftersträvas. Tiden måste anpassas till den enskilde individens situation, ålder och tidigare erfarenhet av fysisk aktivitet och träning. Tung belastning bör undvikas (9) Relativa kontraindikationer för fysisk träning (1, 2,9) Hänsyn ska alltid tas till patientens allmäntillstånd och individuella reaktioner på mediciner, feber samt låga blodvärden. Vid feber p.g.a. infektioner ska träningen ställas in. Samråd alltid med läkare innan träningsstart. Höga kortisondoser kan ge ökad katabolism och dölja infektion. Vid myelom ska alltid frakturrisk p.g.a. skelettdestruktion uppmärksammas. Vid aktiv blodsjukdom ska patienten inte träna i bassäng p.g.a. den ökade infektionsrisken Remissvar Remissvar skrivs till remitterande läkare innehållande kort sammanfattning av status, målsättning, behandling och resultat Gånghjälpmedel Gånghjälpmedel ordineras enligt rutin inom Fysioterapi Specialistvård.

5 Rutin 5(6) 4.8. Dokumentation Patientjournal skrivs i Melior enligt rutin inom Fysioterapi Specialistvård Besöksregistrering Alla öppenvårdsbesök registreras i Elvis enligt rutin inom Fysioterapi Specialistvård Överrapportering Överrapportering till annan vårdinstans sker vid behov enligt rutin inom Fysioterapi Specialistvård. 5. Plan för kommunikation och implementering Denna rutin kommuniceras genom mail från Platinainläggare till alla medarbetare inom Fysioterapi Specialistvård. 6. Dokumentinformation Dokumentet är upprättat av Martha Meza, leg fysioterapeut Fysioterapi Specialistvård Gävle. Dokumentet är granskat av Annika Othzén, överläkare Hematologmottagningen Gävle sjukhus. 7. Referenser Dokumentnamn 1. Sjukgymnastiskt vårdprogram för patienter som genomgår cytostatikabehandling på grund av hematologiska maligniteter 2. Sjukgymnastiskt vårdprogram för patienter med multipelt myelom 3. Wiberg E, Zechner E. Bedömning av funktionell kapacitet hos njursjuka reliabilitetsprövning av testbatteri 4. Carlsson AM. Assessment of chronic pain. Aspects of the reliability and validity of the Visual Analogue Scale 5. Borg GAV. Psychophysical bases of percieved exertion 6. Krupp LB et al. The fatigue severity scale. Application to patients with multiple sclerosis and systemic lupus erythematosus 7. Östlund U, Gustavsson P, Fürst CJ. Translation and cultural adaption of the Plats Utgåva 2, Nationellt samarbete av svenska sjukgymnaster Utgåva 3, Nationellt samarbete av svenska sjukgymnaster Nordisk fysioterapi 1997;1: Pain 1983;16: Arcives of neurology 1989;46: European Journal of Oncology Nursing 2007;11:133-40

6 Rutin 6(6) Piper fatigue scale for use in Sweden 8. Clarkson HM. Musculoskeletal assessment joint range of motion and manual muscle strength 2nd ed 9. Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet. FYSS. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling Funktionellt testbatteri för hematologpatienter Träningsprogram (4 st) Avspänningsprogram Rutin Elvis Rutin Melior Rutin överrapportering till annan vårdinstans Rutin ordination gånghjälpmedel Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins; 2000 Statens Folkhälsoinstitut; 2008 Pappersform på Fysioterapi Specialistvård Pappersform på Fysioterapi Specialistvård Pappersform på Fysioterapi Specialistvård Platina Dokumentsök. Dokument ID N:\Projekt\Division Medicin- Psykiatri\Styrning\4.Specialmedicin\ 13.Fysioterapi Specialistvård