Friska äldres prestationer på afasitestet A-ning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Friska äldres prestationer på afasitestet A-ning"

Transkript

1 Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Logopedprogrammet Logopedi Examensarbete D-nivå, 30 högskolepoäng Vårterminen 2009 Friska äldres prestationer på afasitestet A-ning Författare: Tove Fagius Emma Söderman Handledare: Ing-Mari Tallberg, Karolinska Institutet Eric Lindström, Danderyds sjukhus 1

2 Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Logopedprogrammet Logopedi Examensarbete D-nivå, 30 högskolepoäng Vårterminen 2009 Friska äldres prestationer på afasitestet A-ning Sammanfattning A-ning, Neurolingvistisk afasiundersökning, är det mest använda afasitestet bland logopeder i Sverige idag. Syftet med föreliggande studie var att få fram referensvärden för en äldre normalgrupp på A-ning. Resultat från 82 friska personer i åldrarna år samlades in och stratifierades utifrån kön, ålder och utbildningsnivå. Medelvärdet för A-ningindex blev 4,8 av 5,0 möjliga, där de individuella resultaten visade en spridning från 4,3 till 5,0. Medelvärden för totalpoäng, A-ningindex samt index för de sju språkliga modaliteterna i testet sammanställdes i en tabell. I studien befanns ålder påverka resultaten på så sätt att högre ålder associerades med lägre resultat. Även utbildningsnivå påverkade resultaten, då ett samband mellan hög utbildning och höga resultat på testet befanns föreligga. Inga könsskillnader hittades för gruppen som helhet. Högst resultat uppnådde försökspersoner, både kvinnor och män, i åldersspannet år och med högskole- eller universitetsutbildning. Lägst resultat sågs hos män, år, utan högre utbildning. Performance of healthy elderly on the aphasia test A-ning Abstract A-ning, Neurolinguistic aphasia examination, is the most used aphasia test among Speech and Language Pathologists in Sweden today. The aim of the present study was to get reference data for a group of elderly normal subjects on A-ning. Results from 82 elderly, healthy people aged were collected and stratified by sex, age and level of education. Mean for A-ning index was 4.8 out of 5.0, with individual results ranging from 4.3 to 5.0. Means for total score, A-ning index and index for the seven linguistic modalities in the test were compiled into a norm table. Age was found to influence the results in the study, associating old age with lower results. Level of education influenced the results, as a relation was found between high level of education and high results on the test. No sex differences were found in the group as a whole. Subjects, both women and men, with a high level of education and in the age span years achieved the highest scores. Men within the age span years and with no higher education were found to have the lowest scores. 2

3 1 INLEDNING OCH BAKGRUND Afasi Afasitest A-ning, Neurolingvistisk afasiundersökning Normalt åldrande Språk och kognitiv förmåga vid normalt åldrande Åldrande och kognitiva förmågor Åldrande och språkliga förmågor Skattning av kognitiv förmåga ISW Syfte och förväntade resultat METOD Försökspersoner Test ISW A-ning Tillvägagångssätt Instruktioner till försökspersonerna ISW A-ning Rättning av testen ISW A-ning Informativt tal Hör- och läsförståelse Högläsning Diktamen och Informativ skrift Självkorrigeringar Interbedömarreliabilitet Teknisk utrustning Statistisk bearbetning Forskningsetiska överväganden RESULTAT Deskriptiv statistik ISW A-ning Inferentiell statistik T-test Korrelationer Gruppskillnader i A-ningindex Detaljerade resultat i urval Informativt tal Repetition Hörförståelse Läsförståelse Högläsning Informativ skrift DISKUSSION Allmän diskussion Metoddiskussion

4 4.2.1 Försökspersoner Skattning av försökspersonernas kognitiva nivå Försökspersonernas hälsostatus Hörselnedsättning hos försökspersonerna Testsituation och -förfarande Rättning av A-ning Interbedömarreliabilitet Replikerbarhet Resultatdiskussion Medelpoäng Medelpoäng på de olika modaliteterna Förväntade resultat Olika faktorers påverkan på resultaten Demografiska faktorer Kognitiv nivå Skattad FSIQ Kognitiv nedsättning Detaljerade resultat i urval Uppgift A7, Beskrivande tal Tematisk bild Uppgift E4, Sammanhängande text Uppgift A8, Berättande tal - Förlopp Uppgift G4, Sammanhängande text Förslag på framtida studier SLUTSATSER TACK REFERENSER Bilaga Bilaga Bilaga

5 1 INLEDNING OCH BAKGRUND A-ning, Neurolingvistisk Afasiundersökning (Lindström & Werner, 1995), är ett svenskt afasitest. Det är således ett språkligt test som används i kliniskt logopediskt arbete med patienter som har, eller kan misstänkas ha, en språkstörning till följd av hjärnskada. A-ning anses vara det mest spridda och använda afasitestet i Sverige idag och är avsett för differentialdiagnostik och svårighetsgradering av afasi. I en pågående enkätstudie av logoped och doktorand Monica Blom Johansson vid Uppsala universitet uppgav 86% av 197 logopeder som arbetar med afasi att de använder A-ning (Blom Johansson, 2009). Även i en magisteruppsats i logopedi (Carlsson & Eriksson, 2008) tillfrågades logopeder om vilka afasitest de använde. Av de 65 logopeder som svarade på enkätundersökningen använde 95% A-ning i någon utsträckning. Testet har standardiserats på personer med afasi (Lindström & Werner, 2000) men inte tidigare normerats på friska försökspersoner. Studier av friska personers språk är viktiga för att öka förståelsen för de förändringar i språkförmågan som uppkommer vid neurologiska skador och sjukdomar. En normering syftar till att ta reda på hur en mer eller mindre väldefinierad population, till exempel barn i en viss ålder eller kvinnor med en viss utbildningsnivå, presterar på ett test. En norm kan i detta fall vara ett medel- eller medianvärde, som sedan används för jämförelser vid bedömning av patienter som misstänks ha någon form av skada eller nedsättning (Lezak, Howieson & Loring, 2004). Normeringar av test och beskrivningar av normalprestationer är nödvändiga för att kunna särskilja hjärnskadebetingade språksvårigheter från normala variationer i populationen. Ett test som används kliniskt bör dessutom vara standardiserat. En standardisering innebär att statistisk prövning genomförs av ett tests egenskaper. Detta görs genom att deskriptiv statistik beräknas på testresultaten hos ett stickprov ur den population som testet är ämnat att undersöka (Lindström & Werner, 2000). I standardisering av ett test ingår också att reliabiliteten redovisas och att en validitetskoefficient anges i förhållande till något relevant kriterium (Egidius, 2008). I A-ningmanualen (Lindström & Werner, 1995) går att läsa att högsta poäng på testet ska ges då patienten anses prestera på sin premorbida nivå. Hur kan då den premorbida nivån för olika typer av patienter tänkas se ut? Trots att A-ning är utformat för personer med afasi är det ett rimligt antagande att även friska personer skulle få poängavdrag på en eller annan uppgift. Vidare är patientgruppen ofta äldre, då den vanligaste orsaken till afasi är en stroke och medelåldern för att drabbas av stroke är 73,6 år för män och 78,3 år för kvinnor (Riks- Stroke, 2007). Hos äldre kan testresultaten tänkas bli påverkade av åldersbetingade förändringar vad gäller exempelvis syn, hörsel, minne och kognition, utöver den normala variationen i populationen. Även faktorer som kön och utbildningsnivå kan misstänkas ha en inverkan på testresultaten. 1.1 Afasi Afasi är en symtombaserad diagnos som brukar definieras som språkstörning efter förvärvad hjärnskada (Ahlsén, 2008). Skadan kan drabba olika aspekter av språket, i stort kan sägas att förmågan att tolka och använda språkliga symboler är nedsatt (Lindström & Werner, 1995). Den vanligaste orsaken till afasi är en stroke (Eriksson, 2001), det vill säga en hjärninfarkt eller en hjärnblödning, som skadat områden involverade i språkliga processer. Andra orsaker kan vara traumatiska skador eller tumörer (Ahlsén, 2008). 5

6 1.2 Afasitest Afasitest används enligt Goodglass och Kaplan (1983) i främst tre syften: 1, för att diagnostisera afasi, 2, som ett sätt att mäta en patients språkliga prestation, vilket kan göras flera gånger för att se förändringar över tid och 3, för en mångsidig bedömning av patientens starka och svaga språkliga förmågor, vilken sedan kan fungera som underlag för terapi. Afasitest är vanligen utformade för att elicitera exempel på kommunikativa beteenden, såsom tal, hörförståelse, läsförståelse och skrift, hos en patient. Den gemensamma nämnaren är att användning och bearbetning av språkliga symboler undersöks. Många afasitest innehåller uppgifter som de flesta vuxna skulle klara med enstaka fel, om inte felfritt (Lezak et al., 2004). De mest spridda testen är enligt Lezak och kolleger testbatterier. Afasitestbatterier inkluderar alltid ett brett urval av uppgifter så att arten och graden av språkproblemen och deras associerade brister kan bestämmas. Testet kan resultera i en poäng eller ett index som används för att sätta en diagnos, eller i en beskrivning av patientens kommunikationssvårigheter. De flesta afasitest består av utförliga, precisa och välkontrollerade procedurer. De administreras bäst av personer, såsom logopeder, som är insatta i afasiologi och tränade i att undersöka afasi. Majoriteten av befintliga afasitest inkluderar inte normativa data från friska, äldre vuxna. De som gör det ger en blandad bild av åldrandets effekt på språket (Kemper, 1992). Ett test som blivit normerat på friska äldre är Boston Diagnostic Aphasia Examination, där den tredje, senaste versionen av testet förkortas BDAE-3 (Goodglass, Kaplan & Barressi, 2000). BDAE är ett välkänt amerikanskt afasitest som även finns översatt till bland annat spanska och franska. I normeringen testades 147 neurologiskt friska män mellan 25 och 85 år med BDAE (Borod, Goodglass & Kaplan, 1980). Sju av deltesten valdes bort eftersom de ansågs för lätta. Man fann att de friska försökspersonernas medelpoäng på de olika deltesten med få undantag låg inom en poäng under maxpoäng (maxpoängen varierar mellan 2 och 72 på de olika deltesten). Dock sågs effekter av ålder och utbildning på flera deltest. De lägsta poängen tillhörde personer över 60 år med mindre än nio års utbildning (Goodglass & Kaplan, 1983). Afasitest som används i Sverige är utöver A-ning bland annat Norsk Grunntest for Afasi (Reinvang & Engvik, 1980) och logoped Pia Apts test Grundläggande Neuropsykologisk Undersökning, GNU (2001) samt Pia Apts Afasiprövning, PAPAP (1997). GNU testar afasi men även andra associerade symtom vid hjärnskada och är utprovat på en normalgrupp bestående av 52 malmöbor mellan 31 och 90 år (Apt, 2001). Vid utprovningen fick 63% av försökspersonerna maxpoäng på testet, 29% hade ett poängs avdrag och 8% hade två poängs avdrag, vilket var det lägsta resultatet. Den yngre gruppen (31-70 år) presterade signifikant bättre än den äldre gruppen (71-90 år) och gruppen med högre utbildning presterade signifikant bättre än gruppen med lägre utbildning. Norsk Grunntest for Afasi, ofta kallat Reinvang, är ett norskt afasitest av Ivar Reinvang och Harald Engvi från Det är standardiserat på 161 norska afasipatienter, men inte normerat på friska personer. Ett annat test som används av logopeder är Lurias neuropsykologiska undersökning, ett omfattande testmaterial som bygger på Lurias neuropsykologiska teorier och metoder (se vidare Luria, The Working Brain, 1973). Det har gjorts tillgängligt av den danska neuropsykologen Anne- Lise Christensen genom en handbok, manual och arbetsmaterial som publicerats på engelska och danska och översatts till svenska av Birgitta Stegmann (1984). Det är dock varken standardiserat eller normerat. Testbatteri för bedömning av subtila språkstörningar, TBSS, är ett testmaterial som används i Sverige vid bedömning av lindrig afasi eller andra språksvårigheter på en högre nivå än vad som kan fångas upp av ett traditionellt afasitest. 6

7 TBSS består av Bedömning av subtila språkstörningar, BeSS (Laakso, Brunnegård & Hartelius, 2000), ordflödestestet FAS, Boston Naming Test (Kaplan, Goodglass & Weintraub, 1983; svenska normer av Tallberg, 2005) samt Meningsanalys och Morfologisk komplettering (Elbro, 1990) A-ning, Neurolingvistisk afasiundersökning A-ning utarbetades av logopederna Eric Lindström och Christina Werner i etapper mellan 1990 och 1995 (Lindström & Werner, 1995). Testet är utformat efter lingvistiska modeller som åskådliggör olika strukturer och nivåer i språkets organisation. Testets råpoäng räknas om till ett index, A-ningindex, mellan 0,0 (mycket grav afasi) och 5,0 (ingen eller mycket lindrig afasi). Det språkliga innehållet är inspirerat av Lurias neurolingvistiska teori. En standardisering gjordes år 2000 på 290 patienter med afasi (Lindström & Werner, 2000). Resultatet blev, sammanfattningsvis, att A-ning är ett reliabelt test som särskiljer olika svårighetsgrader av afasi samt illustrerar kvalitativa skillnader mellan olika afasidiagnoser. A-ning har tidigare använts som ett testinstrument i magisteruppsatser i logopedi. Bland annat använde Bucht och Enblom (2002) A-ning på en grupp med 20 försökspersoner med lindrig eller ingen kvarstående afasi, i en första testomgång inför vidare testning med TBSS. Dock testades inte försökspersonerna med hela A-ning utan med ett urval av 20 uppgifter som ansågs vara de svåraste. Försökspersonerna fick på detta urval ett A-ningindex mellan 4,3 och 5,0 med ett medeltal på 4,75. Brunnegård och Laakso (1998) testade en grupp på nio MS-patienter och en matchad kontrollgrupp på nio personer med BeSS och A-ning. MSgruppen fick ett A-ningindex mellan 4,8 och 5,0, med 4,88 som medelpoäng, medan kontrollgruppen hade 4,91 som medelpoäng och ett Aningindex på mellan 4,7 och 5, Normalt åldrande Med normalt åldrande menas ett åldrande utan svåra sjukdomar (Perlmutter & Hall, 1992). Det normala åldrandet sker på flera plan: biologiskt, psykologiskt och socialt (La Rue, 1992). Det biologiska åldrandet är förknippat med försämringar av funktioner som till exempel immunförsvar, syn och hörsel. Åldrandet påverkar och förändrar alla organ i kroppen, men alla kroppssystem åldras inte i samma takt. Arv, miljö och livsstil påverkar åldrandet, som därför kan se mycket olika ut hos olika individer Språk och kognitiv förmåga vid normalt åldrande Åldrande och kognitiva förmågor Kognitiva funktioner har visat sig påverkas negativt av åldrande, en påverkan som dock inte sprider sig jämnt över olika funktioner. Alla kognitiva funktioner visar inte heller samma försämring hos alla människor vid åldrande, utan vissa av funktionerna verkar påverkas även av andra faktorer, såsom utbildning och socioekonomisk status (Inouye, Albert, Mohs, Sun & Berkman, 1993). Sådana faktorer kan användas som prediktorer för hur en viss person bör kunna utvecklas kognitivt i hög ålder (Robins Wahlin, 1999). Faktorer som kan påverka den kognitiva utvecklingen kan vara demografiska, psykometriska eller biologiska. Demografiska faktorer är till exempel formell utbildningsnivå och kön. Man har sett att högre utbildning associeras med signifikant bättre resultat vid test av kognitiv prestation i hög ålder (Inouye et al. 1993; Wiederholt, Cahn, Butters, Salmon, Kritz-Silverstein & Barrett-Connor, 1993). Dock är orsakssambandet oklart. Vad gäller kön brukar man se olika resultat på olika typer av kognitiva uppgifter. Kvinnor tenderar att få bättre resultat än män vad gäller verbalt 7

8 episodminne (Herlitz, Airaksinen & Nordström, 1999; Shaie & Willis, 1993), ordflödesuppgifter (Herlitz et al., 1999) samt perceptuell hastighet (Shaie & Willis, 1993). Många studier visar att män har ett övertag vad gäller bland annat visuospatiala uppgifter (bl.a. Herlitz et al., 1999; Shaie & Willis, 1993). Shaie och Willis visar i sin studie (1993) att kvinnor har bättre verbala förmågor än män vid hög ålder (från 74 år), medan resultaten på verbala test i yngre ålder visar jämnare resultat mellan könen. Psykometriska faktorer, som mäts i olika typer av intelligenstest, påverkas i varierande grad av åldrande. Man brukar tala om två typer av intelligens, flytande respektive kristalliserad, där flytande intelligens refererar till intellektuell förmåga nödvändig för att lösa nya problem, medan kristalliserad intelligens refererar till ackumulerad kunskap (Bergman, Blomberg & Almkvist, 2007). Normalt kognitivt åldrande har karakteriserats av en huvudsaklig försämring i flytande intelligens, med start vid cirka 50 års ålder, och endast en minimal försämring vad gäller kristalliserad intelligens (Trollor & Valenzuela, 2001). Vad gäller biologiska faktorer anses försämrad hälsa påverka kognitiva funktioner negativt. Bergman et al. genomförde 2007 en studie av påverkan på kognition vid nedsatt fysisk hälsa och åldrande. I den fann man att kognitivt krävande uppgifter var mer känsliga för nedsatt fysisk hälsa, medan uppgifter som innehåller motoriska, visuella och spatiala element var mer benägna att påverkas negativt av hög ålder. Man kan därför tänka sig att åldersskillnader vad gäller vissa områden inom kognition skulle kunna reduceras om man skulle göra kognitiv testning med endast helt friska äldre. Det har även uppmärksammats att oupptäckt begynnande demens hos äldre, som anser sig vara friska, kan sänka medelresultatet, öka variansen och därmed underskatta kognitiv förmåga hos friska äldre (Holtzera Goldin, Zimmerman, Katz, Buschke & Lipton, 2008; Sliwinski, Lipton, Buschke & Stewart, 1996) Åldrande och språkliga förmågor En individs kognitiva och språkliga förmågor är tätt sammanlänkade och påverkar varandra. Detta gäller särskilt mer komplext språk som kräver arbetsminne och exekutiva förmågor såsom planering och problemlösning. Många, om inte alla, av dessa processer tros bli påverkade vid normalt åldrande (Federmeier, Schwartz, Van Petten & Kutas, 2003). Många studier har visat att normalt åldrande påverkar vissa språkliga funktioner mer än andra. Äldre personers ordförråd och ordförståelse tenderar att vara konstant eller förbättras, medan förmågan att producera ord i muntlig och skriftlig form försämras (Burke & Shafto, 2004; Shaie & Willis, 1993). Svårigheter att hitta rätt ord, det vill säga svårigheter med ordtillträde, är ett vanligt klagomål hos äldre, och förekomsten av sådana problem ökar med åldern. Flera studier har konfirmerat detta (Kemper, 1992). När det gäller skrift fann MacKay och Abrams (1998), i en studie av framplockning av ortografisk kunskap, att felstavningar ökade med stigande ålder, både när det gällde högfrekvent och lågfrekvent förekommande ord. Burke och Shafto (2004) föreslår i en modell att åldrande försvagar de kopplingar som finns mellan lingvistiska representationer i hjärnan. De menar att de system som representerar ordens fonologi och ortografi blir utsatta när dessa kopplingar försvagas, och försämrar därmed förmågan att hitta ord vid hög ålder. Federmeier et al. (2003) fann, i en studie av åldersbetingade förändringar vid olika nivåer av språkliga processer, stöd för teorier som menar att det främst är högre språkliga processer som påverkas av åldersförändringar. Detta verkar gälla både språkproduktion och språkförståelse samt både i tal och i skrift. Detta stämmer överens med annan forskning som funnit att äldre har större svårighet än unga att förstå långa och syntaktiskt komplexa meningar (Norman, Kemper & Kynette, 1992; Obler, Fein, Nicholas & Albert, 1991), och att förståelse och bearbetning av sammanhängande tal och text tycks vara svårare för äldre än för yngre vuxna. Detta tros hänga ihop med försämrad funktion av arbetsminnet (Kemper, 8

9 1992). Med utgångspunkt i en genomgång av studier innehållande olika talexempelsanalyser från äldre, föreslår Kemper (1992) att äldre vuxnas tal är mindre komplext och mindre flytande än yngre vuxnas tal. I enlighet med uppgifterna ovan fann Holmbro och Olsson i sin magisteruppsats (2000) ett negativt samband mellan stigande ålder och medelvärde på testet BeSS, som innehåller mer komplexa språkliga uppgifter, hos en äldre normalgrupp i åldrarna år. Skillnaderna mellan åldersgrupperna var dock relativt små, enligt författarna troligen beroende på ett snävt åldersintervall där varje grupp hade ett spann på 5 år. Även nedsatt hörsel påverkar den språkliga förmågan hos äldre, genom att försvåra språkförståelse och kommunikation. Många äldre drabbas av presbyacusis, vilket är en hörselnedsättning karakteriserad av minskad känslighet för toner i höga frekvensområden, beroende på selektiv förlust av hårceller i den basala delen av Cortiska organet (Wingfield, Prentice, Koh & Little, 2000). Presbyacusis kan anses vara en del av det naturliga åldrandet, men stora individuella variationer föreligger. Incidensen för denna hörselnedsättning ökar med stigande ålder. 1.4 Skattning av kognitiv förmåga Som nämnts ovan är en persons språkliga förmåga sammanlänkad med andra kognitiva förmågor. För att kunna bedöma om en neurologisk skada eller sjukdom påverkat en persons kognitiva och språkliga förmågor är det viktigt att försöka skatta på vilken nivå dessa förmågor låg när personen var frisk. Detta kan göras informellt utifrån uppgifter om personens utbildning, yrke och intressen, eller formellt med därför avsedda test ISW Testet Irregularly Spelled Words, ISW (Tallberg, Wenneborg & Almkvist, 2006), är ett svenskt test som utarbetats för att retrospektivt skatta premorbid förmåga, det vill säga kognitiv nivå före insjuknande. ISW är ett test av kristalliserad intelligens och undersöker lexikon genom att testa förmågan att läsa ord med icke-ljudenlig stavning. Korrekt uttal av oregelbundet stavade ord reflekterar en inlärning av associationen mellan ordets ortografi och dess uttal. I beskrivningar av ordavkodning brukar man skilja mellan två vägar: en direkt, lexikal väg och en indirekt, icke-lexikal väg (Magnusson, Nauclér & Reuterskiöld, 2008). Vid läsning av regelbundet stavade ord kan både den icke-lexikala, fonologiska, och den lexikala, ortografiska, vägen användas, medan man vid läsning av icke regelbundet stavade ord tvingas till att använda den lexikala vägen för att uttala ordet korrekt. Uttal av ord kan ses som en lexikal funktion där implicita minnesprocesser används. Lexikala funktioner, som bygger på implicita minnesprocesser, är relativt stabila vid normalt åldrande, till skillnad från explicita minnesprocesser involverade i framplockning och inkodning av ord, som är tydligt påverkade av normalt åldrande (Gabrieli, 1996; Bergman, Blomberg & Almkvist, 2007). De funktioner som anses vara stabila bör vara en mer pålitlig indikator på premorbid generell kognitiv funktion än mer sårbara funktioner och används därför i testet (Tallberg, Wenneborg & Almkvist, 2006). Råpoäng på ISW, tillsammans med de demografiska variablerna kön och utbildningslängd, anses ge en bra skattning av en persons premorbida kognitiva nivå, eller när det gäller friska individer, en persons kognitiva förmåga, motsvarande det resultat personen skulle kunna tänkas få på ett traditionellt IQ-test. 9

10 1.5 Syfte och förväntade resultat Syftet med denna studie var att undersöka äldre friskas prestationer på afasitestet A-ning och att utreda om faktorer som kön, ålder och utbildningsnivå påverkar prestationen på testet, samt om något samband finns mellan resultat på A-ning och kognitiv förmåga (mätt med testet ISW). Vi förväntade oss höga testresultat med ett A-ningindex över 4,7, då försökspersonerna ansågs sig vara friska och utan språkliga svårigheter. Detta utifrån de resultat kontrollgruppen på nio friska personer i studien av Brunnegård och Laakso (1998) fick på A-ning. Vidare förväntade vi oss en takeffekt, det vill säga att många testdeltagare skulle få maxpoäng på testet. De frågeställningar som låg till grund för denna studie var: Hur presterar en normalgrupp i åldrarna 66 till 85 år på afasitestet A-ning? Hur påverkas prestationerna av ålder, kön och utbildningsnivå? Finns något samband mellan prestation på A-ning och skattad kognitiv nivå? 10

11 2 METOD 2.1 Försökspersoner I studien har 84 personer testats, samtliga bosatta i Mälardalen. Testresultaten från 82 av dessa inkluderades i studien. Försökspersonerna delades in i grupper efter ålder, kön och utbildningsnivå (se Tabell 1). Materialet innehåller två åldersspann: 66 till 75 år respektive 76 till 85 år. I den yngre gruppen ingick 43 personer och i den äldre 39 personer. Medelåldern för hela gruppen var 75,1 år med en standardavvikelse på 5, personer var kvinnor och 40 var män. Försökspersonerna delades in i två grupper, A och B, efter utbildningsnivå. Grupp A innefattar personer med en utbildning på motsvarande grundskoleeller gymnasienivå, totalt 43 personer. Grupp B innefattar personer med utbildning på högskole- eller universitetsnivå, totalt 39 personer. Tabell 1. Försökspersonernas fördelning. Grupp A: personer med utbildning motsvarande grundskole- eller gymnasienivå. Grupp B: personer med utbildning på högskole- eller universitetsnivå. Ålder, år Utbildningsgrupp A B A B Kvinnor år (n = 14) år (n = 8) år (n = 11) år (n = 9) Män år (n = 9) år (n = 12) år (n = 9) år (n = 10) Försökspersonerna rekryterades genom föreningar, organisationer, offentliga mötesplatser och personliga kontakter. För deltagande i studien skulle försökspersonerna uppfylla följande kriterier: 1) Ingen känd demenssjukdom, tidigare neurologisk skada eller neurologisk sjukdom 2) Ingen dyslexi eller andra betydande läs- och skrivsvårigheter 3) Svenska som enda eller ett av flera modersmål 4) Funktionell syn och hörsel, med eller utan hjälpmedel Två försökspersoner exkluderades ur studien. Den ena uppgav i början av testtillfället att han tidigare drabbats av stroke med tillfällig afasi som följd, och den andra hade så pass grav dysartri att hjärnskada eller neurologisk sjukdom ej kunde uteslutas. En försöksperson uppgav att han hade haft ett annat modersmål än svenska under de första tolv åren av sitt liv, men att svenskan nu var hans bästa språk. Detta bedömdes som godtagbart för deltagande i studien. Resultaten från 82 personer inkluderades således i studien. 2.2 Test ISW ISW består av en pärm med 38 låneord, ett ord per sida, som försökspersonen får läsa högt. Testledaren antecknar i tillhörande protokoll huruvida försökspersonen uttalar orden enligt gällande svenska uttalsregler eller ej. Varje rätt uttalat ord ger en poäng. Råpoängen sätts sedan in i en formel där även de demografiska variablerna kön och utbildningslängd räknas in, och utifrån detta fås en poäng som skattar en persons fullskaliga IQ (FSIQ), motsvarande IQ mätt med Wechsler Adult Intelligence Scale, WAIS (2003). 11

12 2.2.2 A-ning A-ningmaterialet består av en uppgiftspärm, en manual och testprotokoll. Uppgiftspärmen innehåller 21 sidor med bild- och textmaterial som visas för patienten (P-sidor) samt 20 sidor med uppgifter och instruktioner till logopeden (L-sidor). Till pärmen hör också 63 textkort för läsförståelseuppgifterna samt för de alternativa skrivuppgifterna (tänkta för patienter som inte klarar att skriva för hand eller på tangentbord). Testet består av renodlat språkliga uppgifter grupperade på fyra lingvistiska nivåer - ljudnivå, ordnivå, satsnivå och textnivå - inom sju modaliteter. De sju modaliteterna är Informativt tal, Repetition, Hörförståelse, Läsförståelse, Högläsning, Diktamen och Informativ skrift. Dessa modaliteter, och de uppgifter som ingår, presenteras i tabell 2 nedan. Sammanlagt är det 44 uppgifter, där varje uppgift innefattar 1-10 deluppgifter. Allt som allt består testet av 219 deluppgifter. Tabell 2. Testets sju modaliteter och de uppgifter som ingår. Modalitet A, Informativt tal A1 Namn, adress ålder A2 Benämning av bilder A3 Benämning efter beskrivning A4 Satskomplettering A5 Automatiserade serier A6 Meningar A7 Beskrivande tal tematisk bild A8 Berättande tal - förlopp Modalitet B, Repetition B1 Bokstäver B2 Bokstavssekvenser B3 Nonsensstavelser B4 Ord B5 Ordsekvenser B6 Ordpar B7 Korta meningar B8 Långa meningar Modalitet C, Hörförståelse C1 Fonetisk analys och syntes C2 Grundord C3 Associerade ord C4 Ordpar C5 Korta meningar C6 Komplexa meningar C7 Långa meningar C8 Sammanhängande text Modalitet D, Läsförståelse D1 Bokstäver D2 Bokstavssekvenser D3 Nonsensstavelser D4 Ord D5 Korta meningar D6 Komplexa meningar D7 Långa meningar D8 Sammanhängande text Modalitet E, Högläsning E1 Bokstäver E2 Ord E3 Meningar E4 Sammanhängande text Modalitet F, Diktamen F1 Bokstäver F2 Bokstavssekvenser F3 Ord F4 Meningar Modalitet G, Informativ skrift G1 Namn, adress, telefonnummer G2 Ord G3 Meningar G4 Sammanhängande text Uppgifterna är ordnade i en följd som innebär att den språkliga förmågan undersöks på en lingvistisk nivå i taget, med början på ljudnivån. Skrivuppgifterna undersöks dock för sig. Ett annat undantag är att första uppgiften på ordnivå i modaliteten Informativt tal föregår uppgifterna på ljudnivån. Totalpoängen inom var och en av de sju modaliteterna kvoteras så att testdeltagaren får ett modalitetsindex på 0,0-5,0. En indexpoäng, A-ningindex, mellan 0,0 och 5,0 räknas sedan ut för hela testet. Testdeltagarens A-ningindex ger en inblick i språkstörningens svårighetsgrad, där man tänker sig att ett index mellan 0,0 och 1,0 motsvarar mycket svår afasi, 1,0-2,0 motsvarar svår afasi, 3,0-4,0 motsvarar måttlig afasi och 4,0-5,0 motsvarar lindrig eller ingen afasi. 12

13 2.3 Tillvägagångssätt Samtliga försökspersoner har genomgått testen ISW och A-ning. Testen har genomförts i nämnd ordning. Redan befintliga protokoll har använts för respektive test. Testen har genomförts enskilt och administrerats av författarna själva. 43 respektive 41 testningar utfördes av respektive testledare. Inför testperioden genomfördes en genomgång av testförfarandet testledarna emellan, för att säkerställa att utförandet av testningen skulle bli så enhetligt som möjligt. Ett testtillfälle tog sammanlagt mellan 35 minuter och en timme och utfördes i föreningslokaler, på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge eller i försökspersonens hem. Testningarna pågick under en tremånadersperiod. Vid testtillfället gjordes anteckningar i därför avsett protokoll. Utöver detta gjordes en ljudupptagning under testningen, med undantag av elva tillfällen (13%) som inte kunde spelas in på grund av tekniska problem med inspelningsutrustningen. Efter att samtliga testningar utförts rättade varje testledare de test hon själv administrerat. Anteckningar i testprotokollen samt ljudinspelningarna låg till grund för rättningen. Vid osäkerhet under rättningen togs ett konsensusbeslut av författarna. Vid behov rådfrågades studiens båda handledare, tillika konstruktörer av respektive test, och ett beslut togs i samråd med dem. En av försökspersonerna hade redan genomfört ISW ett fåtal dagar tidigare som deltagare i en annan studie (Cromnow & Landberg, 2009). I det fallet gjordes ingen ISW-testning, utan personens resultat inhämtades istället från nämnda studies författare. Vad gäller A-ning är manualen konstruerad för rättning av testresultat för personer som har, eller kan misstänkas ha, hjärnskadebetingade språkstörningar. Anvisningarna för poängberäkning i testmanualen kan därmed inte ge fullständig information kring bedömning av friska personers prestationer. Författarna har därför i samråd med testets ena konstruktör, tillika studiens bihandledare, gjort förtydliganden utifrån manualen i de fall behovet uppstått. Dessa förtydliganden beskrivs närmare under Rättning av testen Instruktioner till försökspersonerna ISW Instruktioner till försökspersonerna gavs enligt riktlinjer på testprotokollets försättsblad med tillägget att testet består av låneord. Innan testningen inleddes ställdes frågor, även det enligt testprotokollets försättsblad, om försökspersonen hade dyslexi eller visuella problem, om modersmålet var svenska och om andra språkkunskaper fanns samt vilken personens högsta utbildning var och hur många utbildningsår försökspersonen hade från grundskola/folkskola och framåt. Dessa upplysningar användes dels för uträkning av skattad IQ utifrån resultatet på ISW (ISW-FSIQ), dels för placering i utbildningsgrupp A eller B A-ning Inför testningen informerades försökspersonerna översiktligt om testets innehåll och användningsområde. Svårighetsgraden på uppgifterna beskrevs som varierande, men tämligen låg för en språkligt normalfungerande person. Instruktioner till uppgifterna i A-ning gavs enligt uppgiftspärmen. I samråd med en av testförfattarna bestämdes att varje uppgift skulle presenteras med sin uppgiftsrubrik för att förhindra att övergången mellan olika uppgifter skulle bli abrupt Rättning av testen ISW Antal utbildningsår skattades utifrån följande riktlinjer: 13

14 Grundskolenivå: Folkskola enligt det antal år som personen hade uppgett. En realexamen likställdes med nio års grundskola. I vissa fall tillräknades försökspersonen ett eller flera extra år för studier på en nivå som ligger mellan grundskola och gymnasium. Gymnasienivå: Gymnasiekompetens enligt det antal år personen hade uppgett eller efter bedömning. Utbildningslängden bedömdes dock som max tolv års utbildning om personen ej studerat på högre nivå än motsvarande gymnasium. Högskolenivå: För att tillräknas högskolekompetens skulle personen ha minst ett års fullföljda studier på högskola. Studier omfattande mindre än ett år tillgodoräknades ej. Utbildningar som idag är på högskolenivå, såsom sjuksköterska och sjukgymnast, räknades som teoretiska högskolestudier även om försökspersonen genomgått utbildningen innan den uppgraderades. Konstnärliga utbildningar gav mindre antal utbildningsår än teoretiska utbildningar, då det som är avgörande för testet är hur mycket teoretisk utbildning personen har fått. I dessa fall skattades antal teoretiska år utifrån varje utbildnings inriktning och utformning. Universitetsnivå: Vid dubbla examina på samma akademiska nivå räknades ett år bort, eftersom detta ej kan antas motsvara en examen på högre nivå med lika många studieår A-ning Rättning har i huvudsak skett enligt manualen till testet. Som nämnts ovan är denna dock konstruerad för rättning av afasipatienters testresultat, och går därför inte alltid att applicera på friska personers prestationer. Utifrån anvisningarna i manualen sattes vissa förtydligande riktlinjer upp. Dessa redovisas nedan Informativt tal Uppgift A1, Namn, adress, ålder samt uppgift G1 (Informativ skrift), Namn, adress, telefonnummer: Försökspersonerna har antagits uppge korrekta uppgifter. Om uppgifterna från A1 och G1 inte stämt överens eller om försökspersonen uttryckt tvekan kring given information har uppgifterna kontrollerats med hjälp av eniro.se. Uppgift A6, Meningar: Utelämnande av artikel, t ex Kvinna häller upp saft, bedömdes som dysgrammatism, vilket enligt manualen ger en delpoäng istället för maximala två. Försökspersoner som beskrev bilden med mer än en mening fick full poäng, trots att det i instruktionen efterfrågas en mening. Detta så länge meningsbyggnad och innehåll var korrekt. Uppgift A7, Beskrivande tal Tematisk bild: Visuella feltolkningar gav inte poängavdrag, då dessa ej ansågs relevanta för bedömningen av språket och förmågan att berätta. Exempel på visuella feltolkningar tas upp under Informativt tal. Avvikande ordval tolkades som motsvarande verbalparafasier och gav därför ett poängavdrag. Detta utifrån kriteriet för full uppgiftspoäng: Bilden ska beskrivas otvetydigt och informativt vad gäller flertalet händelser. Uppenbart agrammatiska meningar gav också avdrag. Uppgift A8, Berättande tal Förlopp: I manualen ges förslag på tolv tänkbara på varandra följande moment som skall framgå av berättelsen. För full poäng krävs att minst fem moment i logisk följd beskrivs och att händelseförloppet beskrivs informativt och innehållsmässigt adekvat. För en likvärdig bedömning av försökspersonernas beskrivningar beslutades att beskrivningen, med minst fem moment i logisk följd, bör innehålla följande tre moment för att bedömas som informativt och innehållsmässigt adekvat: 14

15 - beställning (även val av mat på menyn och dylikt accepterades) - intag av mat (även att maten kommit in till bordet eller hur den smakade accepterades) - betalning (även kommentarer om kostnaden eller att be om notan accepterades) Hör- och läsförståelse Uppgift C8, Sammanhängande text, samt uppgift D8, Sammanhängande text: Rätt besvarad innehållsfråga ger enligt manualen full poäng. Kompletterande frågor kan enligt instruktioner i uppgiftspärmen ställas vid behov. Studiens författare har tolkat vid behov som syftande på situationer där expressiva språkliga problem kan tänkas skymma den impressiva förmågan, såsom vid bedömning av personer med misstänkt språkstörning. Eftersom försökspersonerna i studien inte bedömdes ha sådana expressiva problem beslutades att poäng inte skulle ges om försökspersonen fick följdfrågor eller svarsalternativ Högläsning Uppgift E4, Sammanhängande text: Alla typer av läsfel som ej självkorrigerades spontant gav, enligt manualen, poängavdrag. Detta gäller även små fel, som exempelvis tillagda eller borttagna funktionsord, och oavsett om dessa ändrat meningens innehåll och grammatik eller ej Diktamen och Informativ skrift Skrivuppgifter, modalitet F och G: Stavfel bedömdes motsvara litteralparagrafier och gav därmed ett poängavdrag enligt manualen. Även missade diakritiska tecken på å, ä och ö gav poängavdrag, då detta förändrar ordet och därmed kan tolkas som en litteralparagrafi. Missad eller tillagd prick över i och j gav dock ej avdrag, eftersom detta inte stör läsbarheten eller förändrar ordets betydelse. Svårläst text där bokstäver kan misstas för andra gav avdrag enligt samma princip. Sammanblandning av versaler och gemener accepterades så länge läsbarheten var god och bokstäver inte kunde misstolkas. Uppgift G4, Sammanhängande skrift: För full poäng krävs adekvat innehåll, korrekt grammatik och stavning. Enligt manualen kan texten förväntas innehålla tack för inbjudan, återbud, förklaring varför man ej kan komma och underskrift. För en likvärdig bedömning av försökspersonernas brev beslutades att brevet bör innehålla dessa moment för att bedömas som adekvat Självkorrigeringar I de allmänna riktlinjer som ges i A-ningmanualen står att vid spontan och relativ snabb självkorrektion som resulterar i en bättre respons sätts poängen efter den bästa prestationen. Relativ snabb har tolkats som inom item, det vill säga innan testledaren hunnit börja på nästa deluppgift Interbedömarreliabilitet Interbedömarreliabilitet testades genom att en utomstående bedömare, väl bekant med A- ning i egenskap av testets andra författare, gjorde en bedömning av fyra slumpvis utvalda försökspersoner, motsvarande ca 5% av hela stickprovet, två från varje testledare. Detta antal baserades på uppgifter ur Cohen och Swerdlik (2005) om att felvariansen i en studie till 5% kan sägas bero på testledarna. Den utomstående bedömaren poängsatte de uppgifter som gick att bedöma utifrån inspelning och testets skrivuppgifter, vilket innebar att 32 av 44 uppgifter 15

16 bedömdes. Dessa resultat jämfördes sedan med testledarnas poängsättning av samma uppgifter. 2.4 Teknisk utrustning Ljudupptagningar gjordes med Creative Zen Microphoto 8 gb, en mp3-spelare med inbyggd mikrofon. 2.5 Statistisk bearbetning Statistiska beräkningar gjordes i SPSS, Statistical Package for the Social Sciences, version 17.0 (2008) och i Microsoft Excel (2002). Deskriptiv statistik, i form av medelvärden och standardavvikelser, beräknades för A-ningindex, modalitetsindex samt ISW-FSIQ på stickprovet i sin helhet samt på de åtta grupperna. Medelvärde och standardavvikelse för A- ningindex och totalpoäng för A-ning beräknades både utifrån varje försökspersons poäng och utifrån medelpoängen för de åtta grupperna. Detta för att se om skillnaden i antal försökspersoner i de olika grupperna påverkade det totala medelvärdet. Deskriptiv statistik i form av frekvensberäkningar gjordes också för ett antal uppgifter som författarna ansåg särskilt intressanta, på grund av frekvent förekommande felsvar, tvekan eller kommentarer från försökspersonerna. Oberoende T-test, med signifikansnivå p= 0,05, utfördes för att undersöka skillnader mellan de båda åldersgrupperna, mellan de båda utbildningsgrupperna samt mellan könen. För att jämföra de åtta gruppernas resultat med varandra gjordes univariat variansanalys (ANOVA), med signifikansnivå p= 0,05, där data hade delats upp avseende åldersgrupp, utbildningsgrupp och kön. En univariat variansanalys beräknades också efter att de tre försökspersoner med lägst A-ningindex räknats bort, för att se i vilken grad dessa avvikande resultat påverkade skillnaderna grupperna emellan. Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient beräknades på A-ningindex och ålder, på A- ningindex och antal utbildningsår samt på A-ningindex och ISW-FSIQ. Interbedömarreliabilitet beräknades med Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient på testledarnas och den utomstående bedömarens poängsättning av fyra försökspersoners prestationer på A-ning. Beräkningarna gjordes utifrån 32 uppgifter i A-ning indelade efter modalitet. 2.6 Forskningsetiska överväganden Samtliga försökspersoner deltog efter tillfrågan frivilligt, med vetskap om att deras testresultat skulle komma att användas i studien. I samband med testningen mottog de skriftlig information om studiens syfte och meddelades att de var fria att när som helst avbryta sin medverkan i studien utan att behöva ange skäl för detta. Vid samma tillfälle begärdes skriftligt samtycke, se bilaga 1. Försökspersonerna försågs efter testningen med kodnamn, så att de kunde vara anonyma vid hanteringen av insamlad data. 16

17 3 RESULTAT 3.1 Deskriptiv statistik ISW ISW-FSIQ beräknades, enligt för testet framtagen formel, utifrån försökspersonernas råpoäng i kombination med kön och skattad utbildningslängd (se Tallberg et al., 2006). Medelvärde och standardavvikelse beräknades på resultaten och befanns ligga på 110,31 respektive 10,54. Det lägsta resultatet hamnade på 87,99 och det högsta på 131,11. Fördelningen av ISW-FSIQ visas i figur 1. Figur 1: Fördelning av ISW-FSIQ bland försökspersonerna A-ning Medelvärdet beräknades utifrån samtliga försökspersoners resultat och var för totalpoängen 211 poäng av 220 möjliga, med en standardavvikelse på 5,48 poäng, och för A-ningindex 4,81 poäng av 5,0 möjliga, med en standardavvikelse på 0,12 poäng. Spridningen var för totalpoängen respektive 4,3-5,0 för A-ningindex, när detta avrundats enligt instruktioner i testets manual. Medelvärde för hela gruppen beräknades också utifrån de åtta gruppernas medelvärden, för att se eventuell påverkan på medelresultatet av gruppernas varierande storlek (8-14 försökspersoner per grupp). Detta blev då 4,81 (Sd 0,09) för A- ningindex och 212 för totalpoängen, vilket alltså inte skilde sig nämnvärt från beräkningen utifrån samtliga försökspersoners individuella resultat. Medelvärden och standardavvikelser beräknades även på A-ningindex för de åtta grupperna i studien. Dessa presenteras nedan i figur 2 samt i tabell 3 och 4. Ingen av försökspersonerna klarade testet felfritt. Sju personer fick dock ett avrundat A-ningindex på 5,0. Fyra av dessa hade en totalpoäng på 219 och tre en totalpoäng på 218. Lägst avrundat A-ningindex bland försökspersonerna var 4,3 (totalpoäng 190). 17

18 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 Kvinnor Män 1,5 1 0,5 0 Grupp B, Grupp A, Grupp B, Grupp A, yngre yngre äldre äldre Figur 2: Medelvärde på A-ningindex för de åtta grupperna. Yngre står för års ålder och äldre för års ålder. Grupp A: personer med utbildning motsvarande grundskoleeller gymnasienivå. Grupp B: personer med utbildning på högskole- eller universitetsnivå. Två tabeller konstruerades med gruppernas medelvärden på A-ningindex. Dels en med två decimaler, för att visa på de små skillnader som faktiskt fanns (tabell 3), dels en med endast en decimal (tabell 4), eftersom A-ningindex avrundas på detta sätt enligt testets manual. Tabell 3: Samtliga gruppers medelvärden och standardavvikelser på A-ning samt antal försökspersoner per grupp. Grupp A: personer med utbildning motsvarande grundskoleeller gymnasienivå. Grupp B: personer med utbildning på högskole- eller universitetsnivå. Ålder, år Utb.grupp A B A B M Sd M Sd M Sd M Sd Män 4,84 (n=9) 0,09 4,88 (n=12) 0,07 4,60 (n=9) 0,17 4,81 (n=10) 0,09 Kvinnor 4,87 (n=14) 0,06 4,88 (n=8) 0,04 4,77 (n=11) 0,09 4,83 (n=9) 0,12 Tabell 4: Samtliga gruppers medelvärden på totalpoäng och A-ningindex avrundade enligt A-ningmanualen. Ålder, år Utb.grupp A B A B Aningindex Totalp. Aningindex Totalp. Aningindex Totalp. Aningindex Totalp. Män 4, , , ,8 212 Kvinnor 4, , , ,

19 De två grupper som fick högst medelpoäng var kvinnor och män i åldern år i utbildningsgrupp B. Dessa båda grupper hade ett medelvärde på 4,88 med standardavvikelser på 0,04 (kvinnor) respektive 0,07 (män). Lägst presterade män i åldern år i utbildningsgrupp A med ett medelvärde på 4,60 (Sd 0,17). I motsvarande grupp för kvinnor var medelvärdet 4,77 (Sd 0,09). I utbildningsgrupp A, ålder år, presterade kvinnorna ett medelvärde på 4,87 (Sd 0,06) och männen ett medelvärde på 4,84 (Sd 0,09). I utbildningsgrupp B, åldrarna 76-85, beräknades medelvärdet till 4,83 (Sd 0,12) för kvinnorna och 4,81 (Sd 0,09) för männen. Spridningen på resultaten är relativt liten och fördelningen negativt sned, vilket illustreras i figurerna 3 och 4 nedan. Figur 3 och 4: Stapeldiagram och histogram över fördelningen av A-ningindex, avrundat enligt manualen, bland försökspersonerna. Medelvärden och standardavvikelser beräknades på de olika modaliteterna för samtliga åtta grupper i studien. För varje modalitet beräknades också hela stickprovets medelvärde. Resultaten redovisas i tabell 5, 6 och 7 nedan. Ur dessa tabeller kan utläsas att modaliteten med högst resultat är Informativt tal (A) där det sammanlagda medlet för grupperna hamnar på 4,92. Denna modalitet samt modaliteten Högläsning (E) gav också de mest jämna resultaten, där samtliga grupper på Informativt tal fick ett medelindex på 4,9 eller 5,0 och där Högläsning gav ett medel på 4,8 eller 4,9 i samtliga grupper (medelindex 4,84). Övriga modaliteter visar mer spridda resultat grupperna emellan. Störst spridning hittas i modaliteten Informativ skrift (G), där gruppen män, år i utbildningsgrupp A fick det lägsta medlet på 4,4, och gruppen kvinnor, år i utbildningsgrupp B fick det högsta på 4,9. Det sammanlagda medlet (4,68) för Informativ skrift är också det lägsta bland modaliteterna. I tabell 6 och 7 kan man även utläsa att äldre män i utbildningsgrupp A hade lägst medelvärde på samtliga modaliteter. 19

20 Tabell 5: Medelvärden och standardavvikelser för hela stickprovet på de olika modaliteterna i A-ning. Hela stickprovet M Sd A. Informativt tal 4,92 0,11 B. Repetition 4,82 0,22 C. Hörförståelse 4,75 0,23 D. Läsförståelse 4,82 0,17 E. Högläsning 4,84 0,16 F. Diktamen 4,80 0,28 G. Informativ skrift 4,68 0,29 Tabell 6: Medelvärden och standardavvikelser för kvinnor på de olika modaliteterna i A-ning på respektive modalitetsindex. Grupp A: personer med utbildning motsvarande grundskoleeller gymnasienivå. Grupp B: personer med utbildning på högskole- eller universitetsnivå. Kön Kvinnor Ålder, år år år Utbildningsgrupp A B A B M Sd M Sd M Sd M Sd A. Informativt tal 4,9 0,09 5,0 0,04 4,9 0,09 4,9 0,11 B. Repetition 4,9 0,12 4,9 0,09 4,8 0,17 4,9 0,12 C. Hörförståelse 4,8 0,15 4,8 0,18 4,6 0,19 4,8 0,26 D. Läsförståelse 4,9 0,12 4,9 0,17 4,8 0,16 4,8 0,17 E. Högläsning 4,9 0,16 4,8 0,23 4,8 0,20 4,9 0,13 F. Diktamen 4,9 0,21 4,8 0,27 4,8 0,36 4,8 0,31 G. Informativ skrift 4,8 0,22 4,9 0,13 4,8 0,24 4,6 0,28 Tabell 7: Medelvärden och standardavvikelser för män på de olika modaliteterna i A-ning på respektive modalitetsindex. Grupp A: personer med utbildning motsvarande grundskoleeller gymnasienivå. Grupp B: personer med utbildning på högskole- eller universitetsnivå. Kön Män Ålder, år år år Utbildningsgrupp A B A B M Sd M Sd M Sd M Sd A. Informativt tal 4,9 0,14 5,0 0,06 4,9 0,18 4,9 0,13 B. Repetition 4,9 0,20 4,9 0,16 4,5 0,32 4,7 0,23 C. Hörförståelse 4,9 0,13 4,9 0,13 4,5 0,40 4,7 0,20 D. Läsförståelse 4,9 0,10 4,9 0,13 4,6 0,25 4,8 0,09 E. Högläsning 4,8 0,13 4,9 0,13 4,8 0,13 4,9 0,13 F. Diktamen 4,9 0,18 4,9 0,16 4,5 0,32 4,8 0,26 G. Informativ skrift 4,7 0,40 4,7 0,28 4,4 0,40 4,7 0,16 20

21 3.2 Inferentiell statistik T-test T-test utfördes för att undersöka om skillnader i resultaten förelåg mellan de två utbildningsgrupperna, mellan de två åldersgrupperna samt mellan könen. Skillnader hittades mellan utbildningsgrupp A och B, där hög utbildning gav signifikant högre resultat än låg utbildning (p=0,008), samt mellan de två åldersgrupperna, där högre ålder gav signifikant lägre resultat (p=0,000). Kön befanns inte påverka resultatet (p=0,12). Se medelvärden i tabell 3 och 4 ovan. Skillnad mellan de två åldersgrupperna undersöktes även vad gäller modalitet F, Diktamen och modalitet G, Informativ skrift. T-test visade att en signifikant skillnad förelåg för Diktamen (p=0,005) men inte för Informativ skrift (p=0,073). Inom Diktamen associerades hög ålder med lägre resultat Korrelationer Ett negativt samband på r = -0,472 (p 0,01) befanns föreligga mellan A-ningindex och ålder (se figur 5). Mellan A-ningindex och antal utbildningsår hittades en positiv korrelation på r = 0,379 (p 0,01). Korrelation mellan skattad kognitiv förmåga, ISW-FSIQ, och A-ningresultat gav en positiv korrelation på r = 0,293 (p 0,01). Enligt Cohens riktlinjer (1988) är en korrelation beräknad med Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient medelstark om den har ett värde på 0,3 0,5, stark om den har ett värde på 0,5 1,0 och svag om den har ett värde på 0,1 0,3. Figur 5. Korrelation mellan A-ningindex och ålder Gruppskillnader i A-ningindex Undergruppernas A-ningresultat jämfördes genom beräkning av univariat ANOVA, för att utreda om det förelåg skillnader mellan de åtta grupperna. Signifikant skillnad (p=0,003) hittades vad gäller utbildningsnivå i gruppen män år, där en högre utbildning påverkade testresultaten positivt. I övriga grupper fanns inga skillnader på resultaten utifrån utbildningsnivå. Ålder visade sig påverka resultaten signifikant för män i både utbildningsgrupp A (p=0,001) och B (p=0,04) samt för kvinnor i utbildningsgrupp A (p=0,004), på så sätt att högre ålder påverkade testprestationen negativt. Kvinnor i 21

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006

Läs mer

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet 6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet Sven-Eric Reuterberg Vadar det egentligen som säger att man skallförvänta sig samma genomsnittliga resultat för manliga och kvinnliga

Läs mer

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut.

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut. Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: VVT012 Tentamen ges för: SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-04-27 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus 2013. Daniel Ulr

Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus 2013. Daniel Ulr Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus 2013 Ekängens nya olog neuropsyk i ic Daniel Ulr Neuropsykologisk utredning som ett viktigt led i vidare kartläggning och förståelse för Din klients

Läs mer

Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador

Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador -En klinisk studie av ett neuropsykologiskt rehabprogram Daniel Berggren, ST-psykolog i klinisk

Läs mer

SPRÅKTEST- VÅRD & OMSORG

SPRÅKTEST- VÅRD & OMSORG SPRÅKTEST- VÅRD & OMSORG Inledning Under många år har vi sett att en del av våra elever inom vård- och omsorgsutbildningarna i Landskrona har misslyckats med sina studier på grund av bristfälliga språkkunskaper.

Läs mer

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Tidigare trodde man att arbetsminnet var konstant för varje människa, idag vet man att det kan förbättras Om Cogmed

Läs mer

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Lisen Kjellmer, lektor, leg. logoped, Ph.D. Specialpedagogiska institutionen, Stockholms Universitet Specialpedagogikens

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Kursen ges som obligatorisk kurs inom psykologprogrammet på termin 1 och 2.

Kursen ges som obligatorisk kurs inom psykologprogrammet på termin 1 och 2. Samhällsvetenskapliga fakulteten PSPB12, Kurs 2: Människan i biologiskt och kognitivt perspektiv, 30 högskolepoäng Course 2: Biological and Cognitive Perspectives of Behaviour, 30 credits Grundnivå / First

Läs mer

Språket, individen och samhället VT08

Språket, individen och samhället VT08 Språket, individen och samhället VT08 Barns och vuxnas andraspråksinlärning Tvåspråkighet, kognition, m.m. Ellen Breitholtz 1. Barns och vuxnas andraspråksinlärning Vem är bäst? Vem är bäst på att lära

Läs mer

Läs- och skrivfärdigheter inom andra stadiet,

Läs- och skrivfärdigheter inom andra stadiet, Läs- och skrivfärdigheter inom andra stadiet, Södra Finlands Skriv- och Läsprojekt (SF-SOL) Ulla Lahtinen, Annette Renvaktar, Mikaela Asplund & Jenny Hjerpe Nästan all inlärning i skolan bygger på läsning

Läs mer

Läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Linköpings universitet

Läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Linköpings universitet Läsförståelseproblem i tidig skolålder Åsa Elwér Linköpings universitet LÄSFÖRSTÅELSEPROBLEM Det finns många skäl att barn uppvisar problem med sin läsförståelse! Länge såg man det endast som en följd

Läs mer

Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset

Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset Innehåll När och varför ska vi utreda? Vad kan vi utreda? Vad behöver

Läs mer

Att hitta rätt polis!

Att hitta rätt polis! RAPPORT NR 4 FRÅN PLIKTVERKETS POLISUPPFÖLJNINGSPROJEKT 4En beskrivning i siffror av Pliktverkets medverkan i urvalet Att hitta rätt polis! av sökanden till polisutbildningen 1997-2001 Elisabeth Lilie

Läs mer

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll CEPI april 2012 1 BAKGRUND Sedan år 2010 pågår i Sverige en nationell kampanj som handlar

Läs mer

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Jönköping 2016-02-04 /Elisabeth Fernell Gillbergscentrum, GU och Barnneuropsykiatriska kliniken elisabeth.fernell@gnc.gu.se

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande

Läs mer

Vilken betydelse har ÅLDERN för lärprocessen?

Vilken betydelse har ÅLDERN för lärprocessen? Vilken betydelse har ÅLDERN för lärprocessen? Redan Ebbinghaus försökte i sina studier, i slutet av 1800-t, fånga det rena lärandet en, som det visat sig, närmast omöjlig uppgift ty inlärning : 1. sker

Läs mer

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002 Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22

Läs mer

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem

Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem Åsa Elwér Talat språk... Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta? Maria Ottosson & Linda Werner Examensarbete 10 p Utbildningsvetenskap 41-60 p Lärarprogrammet Institutionen för individ och samhälle

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Rapport från Läkemedelsverket

Rapport från Läkemedelsverket Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Hörselverksamheten, Västra Götaland

Hörselverksamheten, Västra Götaland Hörselverksamheten, Västra Götaland Beslut ledningsgrupp 2010-06-22 Justerad 2010-11-23. Förtydligande av UD001 Justerad 2012-03-19.Två nya koder. AV055 och HDVKU18. HDVKU18 är en intern kod, ej till VEGA.

Läs mer

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar

Läs mer

Utredning och diagnos/sering av barn med begränsade kunskaper i svenska, språkliga svårigheter och med en annan kulturell bakgrund.

Utredning och diagnos/sering av barn med begränsade kunskaper i svenska, språkliga svårigheter och med en annan kulturell bakgrund. Utredning och diagnos/sering av barn med begränsade kunskaper i svenska, språkliga svårigheter och med en annan kulturell bakgrund. Emma Dahlson, leg. Psykolog Första linjen Malmö 60 miljoner människor

Läs mer

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI vid Psykossektionen, Psykiatri Sahlgrenska Vad är arbetsminne?

Läs mer

Utvärdering av återgivningsprovet Luftballongen

Utvärdering av återgivningsprovet Luftballongen Utvärdering av återgivningsprovet Luftballongen - användning för ungdomar och vuxna i klinisk logopedisk verksamhet Marika Arnesson och Emelie Persson Arnesson & Persson Ht 2012 Examensarbete, 30 hp Logopedprogrammet,

Läs mer

Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever

Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever Kartläggning av läs- och skrivfärdighet och läs- och skrivvanor inom grundläggande utbildningen i Nyland Vasa Specialpedagogiska Center Åbo Akademi i Vasa

Läs mer

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler

Läs mer

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Bakgrund Språkutvecklingen i förskolan påverkar tidig

Läs mer

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09)

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09) LUNDS UNIVERSITET, MATEMATIKCENTRUM, MATEMATISK STATISTIK BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09) Aktuella avsnitt i boken är Kapitel 7. Lektionens mål: Du

Läs mer

Ö V E R K L A G A N D E av Hovrättens över Skåne och Blekinge dom 2012-06-25 i mål nr T 1537-11

Ö V E R K L A G A N D E av Hovrättens över Skåne och Blekinge dom 2012-06-25 i mål nr T 1537-11 2012-07-18 Högsta domstolen Ö V E R K L A G A N D E av Hovrättens över Skåne och Blekinge dom 2012-06-25 i mål nr T 1537-11 Klagande Vellinge kommun, 212000-1033, 235 81 Vellinge Ombud: Advokat Christer

Läs mer

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön Uppgift 1 Deskripitiv statistik Lön Variabeln Lön är en kvotvariabel, även om vi knappast kommer att uppleva några negativa värden. Det är sannolikt vår intressantaste variabel i undersökningen, och mot

Läs mer

Studie av gränssnittsprototyp i projektet Webbklustring - användarupplevelsen

Studie av gränssnittsprototyp i projektet Webbklustring - användarupplevelsen LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för Datavetenskap Studie av gränssnittsprototyp i projektet Webbklustring - användarupplevelsen Namn E-mail Evelina Rennes evere305@student.liu.se INNEHÅLL INNEHÅLL

Läs mer

Utvärdering av återgivningsprovet Luftballongen

Utvärdering av återgivningsprovet Luftballongen Utvärdering av återgivningsprovet Luftballongen - användning för ungdomar och vuxna i klinisk logopedisk verksamhet Marika Arnesson och Emelie Persson Arnesson & Persson Ht 2012 Examensarbete, 30 hp Logopedprogrammet,

Läs mer

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05 Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05 RUTIN CNS-infektioner neurologisk och kognitiv bedömning på Infektion Utfärdad av: Marie Studahl, överläkare Godkänd av: Lars-Magnus

Läs mer

Kognitiv och emotionell påverkan efter stroke

Kognitiv och emotionell påverkan efter stroke efter stroke Regionala Strokedagen 19 maj 2016 Elisabeth Åkerlund leg psykolog specialist i neuropsykologi elisabeth.akerlund@vgregion.se Vad gör en neuropsykolog? Neuropsykologisk utredning Neuropsykologisk

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

Barn och familj 2012-03-21

Barn och familj 2012-03-21 I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är

Läs mer

med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården

med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3383 av Emma Henriksson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

HabQ-formulär Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismliknande tillstånd

HabQ-formulär Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismliknande tillstånd HabQ-formulär Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismliknande tillstånd autismliknande tillstånd 1(16) Checklista för inkludering

Läs mer

Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet

Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet Agneta Gulz 1, Magnus Haake 2, Kristina Hansson 3, Birgitta Sahlén 3, Ursula Willstedt-Svensson 4 1 Avdelningen för kognitionsvetenskap, Lunds universitet

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By Medborgarförslag Till Östermalms stadsdelsnämnd 2014-06-11 Från By Per-Ola Larsson Page 1 of 4 REGERINGEN PUBLICERADE FÖLJANDE TEXT PÅ SIN HEMSIDA DEN 4 JUNI 2014 Ny studie att drabbas av depression i

Läs mer

Information till. betygsnämndsledamöter, opponent och. disputationsordförande. inför disputation. Innehåll. Dnr 1-408/2013

Information till. betygsnämndsledamöter, opponent och. disputationsordförande. inför disputation. Innehåll. Dnr 1-408/2013 Dnr 1-408/2013 Information till betygsnämndsledamöter, opponent och disputationsordförande inför disputation Innehåll Inledning... 1 Betygsnämnd... 1 Förhandsgranskning... 2 Examination... 3 Opponent...

Läs mer

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med

Läs mer

Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola

Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola För varje elev som intagits eller överförts till specialundervisning uppgörs en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas (IP) inom ramen

Läs mer

Benämningsförmåga och språkförståelse hos äldre individer

Benämningsförmåga och språkförståelse hos äldre individer Institutionen för klinisk och experimentell medicin Kandidatuppsats i logopedi, 15 hp Vårterminen 2012 ISRN LIU-IKE/BSLP-G--12/009 SE Benämningsförmåga och språkförståelse hos äldre individer Boston Naming

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning

Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Statistik, 2p PROTOKOLL Namn:...... Grupp:... Datum:... Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Syftet med denna laboration är att ni med hjälp av MS Excel ska fortsätta den statistiska

Läs mer

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Children, Health, Intervention, Learning and Development Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Universitetslektor Elisabeth Elgmark Adjunkt Michael Sjökvist Doktorand

Läs mer

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala

Läs mer

HFS Hälsovinstmätningsprojekt

HFS Hälsovinstmätningsprojekt HFS Hälsovinstmätningsprojekt Evalill Nilsson HFS Nationella konferens Malmö 061026 Vad är hälsovinstmätning? Med hälsovinstmätning menar vi mätning av patienternas självskattade hälsa, före och efter

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60

Läs mer

PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13

PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13 Formulär 20 Boo J PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13 Fördelskohort 1923-88 åringar Frågor & Test Personnr: -. Namn:.. Proband nr.: 88 88 Undersökningsdatum: 20 / / (å,m,d) kl.. Allmän introduktion:

Läs mer

Termin 5 1: Informationsmöte och genomgång hur ett PM skrivs. Ges HT 2010 av kursgivare.

Termin 5 1: Informationsmöte och genomgång hur ett PM skrivs. Ges HT 2010 av kursgivare. Riktlinjer för PM Det är nu dags att påbörja ert examensarbete som ska ha anknytning till ämnet odontologisk profylaktik. Examensarbetet skall skrivas enligt Kis riktlinjer som gäller från och med VT11.

Läs mer

Övergång till forskarutbildning utifrån föräldrarnas utbildning

Övergång till forskarutbildning utifrån föräldrarnas utbildning Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2010-01-26 2010/1 Övergång till utifrån föräldrarnas Ju högre föräldrarna har, desto mer troligt

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika

Läs mer

Läkemedelsförteckningen

Läkemedelsförteckningen Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen

Läs mer

17 februari 2016. Läs- och skrivutredningskurs

17 februari 2016. Läs- och skrivutredningskurs Läs- och skrivutredningskurs 17 februari 2016 Inledning och presentation av kursupplägg Erfarenhetsutbyte SBU-rapporten Jag lär mig det mesta själv Elevers erfarenheter av ipad som ett alternativt verktyg

Läs mer

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och

Läs mer

Svensk normering av ordflödestesten FAS, Djur och Verb

Svensk normering av ordflödestesten FAS, Djur och Verb Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Logopedprogrammet Logopedi Examensarbete D-nivå, 20 poäng Vårterminen 2007 Svensk normering av ordflödestesten FAS, Djur och Verb Författare:

Läs mer

Stockholms universitet Termin 3 HT 2007. Anvisningar till Kurs 12, delkurs 1. FORSKNINGSMETODIK OCH VETENSKAPSTEORI, 7,5 hp

Stockholms universitet Termin 3 HT 2007. Anvisningar till Kurs 12, delkurs 1. FORSKNINGSMETODIK OCH VETENSKAPSTEORI, 7,5 hp Psykologiska institutionen Psykologlinjen Stockholms universitet Termin 3 HT 2007 Anvisningar till Kurs 12, delkurs 1 FORSKNINGSMETODIK OCH VETENSKAPSTEORI, 7,5 hp Kursens innehåll...2 Kursens uppläggning...2

Läs mer

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo. Anhöriga - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.se Varför? Allmängiltigt! Var 5:e person >18 år Anhörigas insatser ökar

Läs mer

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat 10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv

Läs mer

5. Nytta av hörapparat

5. Nytta av hörapparat 5. Nytta av hörapparat Sammanfattning Den systematiska litteraturöversikt som genomförts visar att man i de flesta studierna jämfört två eller tre hörapparater avsedda för personer med lätt till svår hörselnedsättning

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 18/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Medicinsk kontroll vid ergonomiskt belastande arbete (MEBA) validitet av en screeningmetod anspassad för företagshälsovården Dirk Jonker ab Ewa Gustafsson

Läs mer

Instruktioner till Inlämningsuppgiften i Statistik Kursen Statistik och Metod Psykologprogrammet (T8), Karolinska Institutet

Instruktioner till Inlämningsuppgiften i Statistik Kursen Statistik och Metod Psykologprogrammet (T8), Karolinska Institutet 1 Instruktioner till Inlämningsuppgiften i Statistik Kursen Statistik och Metod Psykologprogrammet (T8), Karolinska Institutet För att bli godkänd på inlämningsuppgiften krävs att man utför uppgiften om

Läs mer

ME01 ledarskap, tillit och motivation

ME01 ledarskap, tillit och motivation FÖRSVARSHÖGSKOLAN PM ILM-K X-2010 Institutionen för ledarskap och management 2010-06-27 Maria Fors Gerry Larsson ME01 ledarskap, tillit och motivation Introduktion Tidigare studier visar att tillit och

Läs mer

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2011-03-18 Nf 451/2010 Regionförbundet Örebro Utvärderingsverkstad 2010 2011 Kursort: Örebro Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Handledare: Kerstin Färm,

Läs mer

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

Utvärdering av ADL-träning efter stroke Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken,

Läs mer

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå

Läs mer

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Håkan Nyman Dr Med, Leg psykolog, specialist i neuropsykologi Karolinska institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap

Läs mer

Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg

Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (5) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG Seminarium med psykolog och Fil. Dr. Atle Dyregrov och psykolog Magne Raundalen Senter for Krisepsykologi, Fortunen 7, 5013 Bergen atle@uib.no www.krisepsyk.no www.kriser.no

Läs mer

Repetition och ANOVA. nbib44

Repetition och ANOVA. nbib44 Repetition och ANOVA nbib44 Repetition: Labb 2 Du har observerat: f(aa)=0.36, f(aa+aa)=0.64 Kan man testa om fenotypfrekvensen är i Hardy Weinberg jämvikt? Nej! Kan man testa om f(aa) är skiljt från någonting

Läs mer

Kognitiv psykologi 100430. Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller

Kognitiv psykologi 100430. Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller Utredningsmodeller Kognitiv psykologi 100430 Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi Metodorienterad utredning Befintlig metod, t.ex. testbatteri Datainsamling Slutsatser Utredningens mål måste

Läs mer

Matematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH

Matematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH Matematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH bearbetning av ett förkunskapstest av Lars Brandell Stockholm oktober 2005 1 2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten

Läs mer

Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret

Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret 41 Dorota Religa MD, PhD Specialistläkare i geriatrik Ansvarig specialistläkare Trafikmedicinsk Cetrum Geriatriska Kliniken,

Läs mer

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen

Läs mer

Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan

Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan Monica Reichenberg Jönköping 15 maj 2013 Monica Reichenberg, Göteborgs universitet Skolan har ett ansvar! För elever med utvecklingsstörning,

Läs mer

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI?

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? Resultat från en enkätundersökning 2007 Filosofiska institutionen Innehåll Om undersökningen 3 Resultat 5 Några slutsatser 13 Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Medföljande

Läs mer