Utvärdering inför återgång till idrott. Suzanne Werner. Centrum för idrottsskadeforskning och utbildning, Karolinska Institutet

Transkript

1 Suzanne Werner

2 De flesta idrottsutövare vill kunna återgå till samma idrott och idrottsliga nivå så fort som möjligt efter en skada.

3 Kan vi utvärdera idrottare för att kunna utlova säker återgång till idrott? I så fall hur?

4 Varje idrott har en unik kravprofil som vi bör känna till för att kunna välja specifika idrottsfunktionella tester inför återgång till idrott.

5 Kravprofil uthållighetsidrotter 1 = små krav; 5 = mycket stora krav Teknik 3 Flexibilitet 2 Muskelstyrka 3 Hastighet 2 Anaeroba krav 3 Aeroba krav 5

6 Kravprofil lagbollspel 1 = små krav; 5 = mycket stora krav Teknik 4 Flexibilitet Muskelstyrka 3 3 Hastighet 4 Anaeroba krav Aeroba krav 3 3

7 Kravprofil teknikgrenar 1 = små krav; 5 = mycket stora krav Teknik 5 Flexibilitet Muskelstyrka Hastighet Anaeroba krav Aeroba krav 1 1

8 En individs funktionella förmåga är komplex och förändras vid skada eller sjukdom. Vad innebär funktionell förmåga och hur kan man mäta det?

9 Funktionella prestationstester är vanliga då syftet är att utvärdera funktionell kapacitet efter rehabilitering, särskilt inför återgång till idrott.

10

11 Funktionella tester = samspel mellan olika fysiska/fysiologiska kvalitéer: - Muskelstyrka - Muskelflexibilitet - Ledrörlighet - Ledstabilitet - Balans - Koordination

12 Funktionella tester anses vara ett mått på fysisk prestationsförmåga Avsikten är därför att: - identifiera ev fysiska svagheter - förutsäga möjlighet till återgång i idrott - ge feedback åt patienten

13 Vilka funktionella tester bör vi använda? Vad bör vi tänka på vid genomförandet av dessa tester?

14 Riktlinjer för funktionella tester: Hög validitet - mått på det vi avser att mäta God reliabilitet - hög precision vid upprepade mätningar Hög relevans - explosivitet, uthållighet, max. styrka beroende på idrottsgren Stor specificitet - likna aktuell idrott/aktivitet Praktisk genomförbarhet Standardiserat genomförande

15 Vad bör man basera testerna på? Dagliga livet: de fysiska krav som ställs på kroppen vid olika aktiviteter Vid idrott: idrottens kravprofil OBS! Testet bör efterlikna aktiviteten så mycket som möjligt

16 Därför finns det olika typer av funktionella tester, t ex hopp-, löp- och balanstester. Gemensamt för dessa är att: de är enkla att genomföra de kräver minimal utrustning de tar liten tid i anspråk de är kostnadseffektiva, billiga de kan genomföras på fältet de är tillgängliga för många

17 Hopptester

18 Vid funktionella hopptester anges vanligtvis förhållandet mellan skadad och oskadad sida som kriterium för normal resp onormal hoppförmåga. Måtten är något av följande: - hopplängd/höjd, - antal hopp på viss given tid - tiden det tar att utföra repetitiva hopp Noyes et al 1991; Eastlack et al 1999; Augustsson et al 2004

19 Horisontella enbenshopp Itoh et al 1998; Fitzgerald et al 2000; Augustsson et al 2004 Vertikala enbenshopp Risberg et al 1995; Petschnig et al 1998; Östenberg et al 1998

20 God reliabilitet har påvisats både vid horisontella enbenshopp Paterno & Greenberger 1996; Manske et al 2003 Bremander et al 2007 och vertikala enbenshopp Wilson et al 1993; Manske et al 2003

21 Enbenshopp på längden = vanligaste hopptestet. Särskilt vanligt vid utvärdering av patienter med främre X-bandsskador. Hopplängd mäts! Barber et al 1990; Risberg et al 1994; Sernert et al 1999; Fitzgerald et al 2000; Augustsson et al 2004.

22 Friska försökspersoner: 85-90% sidoskillnad är normalt Barber et al 1990; Risberg et al 1995; Juris et al 1997 Främre X-bandsskadade patienter icke opererade: 95% sidoskillnad hos de som återgick till preop aktivitet 85% hos övriga Fitzgerald et al 2000

23 Vid vertikalhopp ska försökspersonen hoppa så högt som möjligt på båda benen och landa på båda benen. Hopphöjd mäts! Wiklander et al 1987; Bobbert & van Ingen Schenau 1988

24 Vid trestegshopp utför försökspersonen tre hopp rakt fram på samma ben och landar på båda benen. Hopplängd mäts! Risberg et al 1994, 1995

25 Vid sidhopp-test utför försökspersonen 10 hopp från sida till sida över två linjer med 30 cm avstånd. Tiden mäts! Itoh et al 1998

26 Modifierad version av sidhopp-testet : Försökspersonen utför så många hopp som möjligt från sida till sida över de två linjerna med 30 cm avstånd. Antal korrekta hopp mäts! Werner & Westin, opublicerade data

27 Sidhopp-testet

28 Vid sick-sack sidhopp-test hoppar försökspersonen på ett ben i sick-sack (10 markeringar) över två 6 m långa parallella linjer. Tiden mäts! X X 6 meter X X 30 cm X Risberg et al 1994

29 Vid 8-hopp-test hoppar försökspersonen i en 8-figur på ett ben så snabbt som möjligt två varv i följd. Tiden mäts! Itoh et al 1998

30 8-hopp-testet var det hopptest som var mest känsligt för patienter med fotledsdistorsioner. Thorwid & Werner, Sjukgymnastdagarna 2007

31 Vid square-hop test utför försökspersonen så många hopp som möjligt på ett ben medsols in och ut ur en fyrkant (30x35cm) i 30 sekunder. Antal fotisättningar inne i fyrkanten räknas! Östenberg et al 1998

32 Square-hop test 1. Är storleken 30x35 cm adekvat för alla individer - trots olika stora fötter? 2. Hur bör hoppet bedömas med kvantitet och/eller kvalitet?

33 Hur bör hopptestet bedömas? Antalet korrekta hopp, d v s antalet utförda hopp minus antalet fel? Procentuellt sett godkända hopp? Poäng Excellent Very Good Good Fair Poor 0-20

34 Validitet = graden av hur exakt ett test mäter den egenskap eller förmåga som avses (giltighet). Vad är det egentligen som vi mäter med funktionella tester?

35 Validitet: vad mäter hoppet? Vid enbenshopp utför man ett enda hopp. Det anses vara mått på explosiv maximal styrka.

36 Validitet: vad mäter hoppet? Vid square-hop test utför man så många repetitioner som möjligt under 30 sekunder. Det anses vara mått på uthållig styrka.

37 Square-hop test: mått på koordination?

38 Square-hop test: mått på koordination?

39 Vad mäter square-hop test? Koordinationsuthållighet = förmågan att under lång tid utföra koordinativt krävande rörelser Snabbhetsuthållighet = Förmågan att under lång tid utföra Rörelser med bibehållen snabbhet

40 Validitet: Vad mäter olika hopptester? Friska försökspersoner: Dålig korrelation mellan hopptester som mäter explosivitet och uthållighet innebärande mått på olika typer av hoppförmåga? Portney & Watkins 2000; Östenberg et al 1998

41 Validitet: Vad mäter olika hopptester? God korrelation mellan square-hop test och side-hop test, båda anses mäta uthållig styrka. Portney & Watkins 2000; Östenberg et al 1998; Gustavsson et al 2006

42 Reliabilitet: Hur tillförlitliga är olika hopptester? Ett tests reliabilitet = graden av reproducerbarhet (precision) vid genomförandet av samma test med samma försöksperson Under samma standardiserade förhållanden.

43 Reliabilitet: Hur tillförlitliga är olika hopptester? De flesta kliniker och forskare använder vanligtvis bara ett enda hopptest. Hur tillförlitligt är det för att upptäcka funktionella begränsningar?

44 Reliabilitet: Hur tillförlitliga är olika hopptester? Låg sensitivitet (38-52%) för att upptäcka funktionella svagheter med endast ett hopptest, enbenshopp på längden. Tegner et al 1986; Noyes et al 1991 Hög sensitivitet (82%) vid en kombination av olika hopptester. Itoh et al 1998 Ett testbatteri av hopptester behövs för att upptäcka funktionella begränsningar. Gustavsson et al, 2006

45 Använd fler än ett hopptest! Välj en kombination av olika hopptester, som mäter olika fysiska kvalitéer + + Explosiv styrka Spänst Uthållig styrka Koordination

46 Löptester

47 Vid trapplöpningstestet springer försökspersonen uppför ett viss antal trappsteg (t ex 55), vänder 180 och springer tillbaka nedför samma trappa till starten. Tiden mäts!

48 Vid 8-löpning springer försökspersonen medsols och/eller motsols ett visst antal gånger i en 8-figur. Tiden mäts! 4 meter

49 Vid Slalom-test springer försökspersonen fram och tillbaka mellan sex häckar i en 12 meter lång bana. Häckarna är placerade med 2 meters intervall. Tiden mäts! Alricsson et al 2001

50 Vid häck-testet hoppar man över den 1:a häcken, kryper under den 2:a, hoppar över den 3:e, osv. Efter den sista häcken springer man den kortaste vägen tillbaka till starten. 6 häckar, 2 meters intervall, i en 12 meter lång bana. Tiden mäts! Alricsson et al 2001

51

52 Balanstester

53 Vid SOLEC test står försökspersonen i en cirkel (0,5 meter i diameter) på ett ben och blundar under 60 sekunder. Balanstiden mäts! 0,5 meter Svenska Fotbollförbundet

54 SOLEC test har en acceptabel reliabilitet och är mer känsligt för patienter med främre X-bandsskador och fotledsdistorsioner än för friska försökspersoner. Fältström & Werner, Opublicerade data

55 Vid tåhävningstestet ska försökspersonen göra så många tåhävningar som möjligt. Antalet godkända tåhävningar räknas! Grävare-Silbernagel et al, 2001

56 Subjektiv värdering av belastning Rating of perceived effort = en modifiering av Borg s 10-gradiga skala för att mäta upplevd ansträngning vid styrketräning. Siff, Denver, Co, USA

57 Träningsintensitet Grad av Kondition Uthållig Max styrka ansträngning styrka Siff, Denver, Co, USA: Rating of perceived effort

58 Före testet: Hur rädd är Du inför testet? Ej rädd Lite rädd Ganska rädd Rädd Mycket rädd Oerhört rädd

59 Efter testet: Hur mycket tog Du i vid testet? 0% 25% 50% 75% 100%

60 Efter testet: Hur ont gjorde det vid testet? Ej ont Lite ont Ganska ont Ont Mycket ont Oerhört ont

61 Mätsäkerhet Motions- och idrottsskador inträffar ofta i slutet av träningen, då man är trött. Dugan & Frontera 2000 De flesta kliniker testar dock ej sina patienter i uttröttat tillstånd. Hur säkert är då testet?

62 Mätsäkerhet Augustsson et al (2004) utvärderade förmågan att utföra enbenshopp i både utvilat och uttröttat tillstånd 11 månader efter främre korsbandsrekonstruktion.

63 Mätsäkerhet 13 (av 19) patienter uppvisade abnormal symmetri mellan det opererade och icke opererade benet efter uttröttning. Sidoskillnad i hopplängd: Utvilat tillstånd = 3 cm Uttröttat tillstånd = 11 cm Augustsson et al 2004

64 Augustssons studie visar alltså att det sannolikt är viktigt att utvärdera främre korsbandsskadade patienter både före och efter muskulär uttröttning. Före Muskeluttröttning Efter

65 Skillnad mellan könen? Vid genomförandet av funktionella tester är det ingen skillnad mellan könen vad gäller sidoskillnad mellan skadat och icke skadat ben. Barber et al 1990; Risberg et al 1995; Itoh et al 1998 Men män presterar bättre än kvinnor i de flesta testerna med undantag av square-hop test och side-hop test, där ingen könsskillnad påvisades. Gustavsson et al 2006

66 Tack, så mycket!