BESTest av DYNAMISK BALANS Balance Evaluation Systems Test Fay Horak, Ph.D. Copyright 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BESTest av DYNAMISK BALANS Balance Evaluation Systems Test Fay Horak, Ph.D. Copyright 2008"

Transkript

1 BESTest av DYNAMISK BALANS Balance Evaluation Systems Test Fay Horak, Ph.D. Copyright 2008 Patient: Datum: Klockslag: Testledare: Skor: Barfota: Kommentar: 1. Patienten bör utföra övningarna i skor med låg klack eller barfota. 2. Om patienten använder hjälpmedel i samband med någon uppgift ska poängsättningen minskas med 1 poäng. 3. Om patienten behöver hjälp/stöd av en eller flera personer för att kunna utföra en uppgift ska 0 poäng noteras för denna uppgift. 4. Om du är osäker på vilken av två poäng patienten ska få, ska du välja det lägsta alternativet. Utrustning: Tidtagarur Väggmonterat måttband En 10 cm tjock T-foamdyna (Tempur ), 60x60 cm Ett lutande underlag (10 grader) 15 cm högt trappsteg eller motsvarande Ett 23 cm högt hinder, exempelvis två skokartonger staplade på varandra En 2 kg hantel En stol med armstöd och hård sits Tejp till markering av 3 och 6 m gångsträcka Poängsummering: Räkna ut procentsatsen Del I: Del II: Del III: Del IV: Del V: Del VI: /15x100= Biomekaniska begränsningar /21x100= Stabilitetsgränser /18x100= Antecipatoriska posturala justeringar /18x100= Balansreaktioner /15x100= Sensorisk integrering /21x100= Stabilitet vid gång TOTALT: /108 poäng= Total procent docent Erika Franzén vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Version

2 I. BIOMEKANISKA BEGRÄNSNINGAR Del I: /15 poäng Poängsättning (Sätt en ring runt 1. UNDERSTÖDSYTA (3) Belastar båda fötterna utan smärta eller felställningar. (2) Felställning och/eller smärta i en fot. (1) Felställningar ELLER smärta i båda fötterna. (0) Felställningar OCH smärta i båda fötterna. 2. HÅLLNING/LODLINJE AP= Anterior-Posterior ML= Medial-Lateral (3) Normal centrerad hållning i AP samt ML planet OCH har normal hållning (lodlinje) mellan kroppsegmenten. (2) Avvikande hållning i AP ELLER ML planet ELLER avvikande hållning (lodlinje) mellan de olika kroppssegmenten. (1) Avvikande hållning i AP ELLER ML planet OCH avvikande hållning (lodlinje) mellan de olika kroppssegmenten. (0) Avvikande i AP OCH ML planen. 3. STYRKA OCH RÖRLIGHET I FOTLEDER (3) Normal: Står på tårna så högt som möjligt och på hälarna med framfoten upp. (2) Lätt: Nedsatt funktion i en fot och en rörelseriktning, antingen i plantar- eller dorsalflexorer (dvs mindre än maximal höjd). (1) Måttlig: Nedsatt funktion i två riktningar (t.ex. plantarflexorer bilateralt eller både plantar- och dorsalflexorer i en fotled. (0) Svår: Nedsatt funktion i båda fötterna i både plantar- och dorsalflexion. (dvs mindre än maximal höjd bilateralt). Undersök noggrant båda fötterna avseende eventuell smärta eller felställningar (exempelvis påtaglig pronation/supination, onormala eller avsaknad av tår, smärta från plantarfascit, bursiter, m.m.). Undersök patienten från sidan och föreställ dig en lodrät linje genom individens mittpunkt (Center of Mass) ned till fötterna. Hos en vuxen, som står upp passerar den lodräta linjen genom mittpunkten ned till understödsytan och är normalt placerad framför ryggraden i linje med naveln, ca 2 cm framför den laterala malleolen, centralt mellan fötterna. Avvikande postural hållning såsom skolios, kyfos eller asymmetrier kan påverka mittpunktens lodlinje. Be patienten att vila sina fingertoppar i dina händer medan han/hon först reser sig upp på tå så högt som möjligt och därefter stå på hälarna. Observera höjden på tålyftet respektive hällyftet. Stå barfota framför mig. Berätta om du upplever någon smärta från fötter, fotleder eller ben. Stå avslappnat och titta rakt fram. Vila dina fingertoppar i mina händer medan du ställer dig på tå. Bibehåll denna ställning i 3 sekunder. Ställ dig nu på dina hälar genom att lyfta främre delen av foten. Bibehåll denna ställning i 3 sekunder. docent Erika Franzén vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Version

3 Poängsättning (Sätt en ring runt 4. STYRKA I HÖFTABDUKTION OCH BÅLENS LATERALFLEXION (3) Normal: Abducerar båda benen (var för sig) och lyfter foten från underlaget i 10 sekunder och bibehåller bålen lodrät. (2) Lätt: Abducerar båda benen (var för sig) från underlaget i 10 sekunder men utan att bibehålla bålen lodrät. (1) Måttlig: Abducerar endast ett ben från underlaget i 10 sekunder och bibehåller bålen lodrät. (0) Svår: Kan inte abducera något av benen (var för sig) så att foten lyfter från underlaget i 10 sekunder varken med bibehållande av bålen lodrät eller med lateralflekterad bål. Be patienten vila sina fingertoppar i dina händer medan de lyfter ett ben rakt åt sidan och håller kvar det i 10 sekunder. Om patienten behöver applicera kraft mot dina händer ska övningen bedömas som att patienten inte kan bibehålla bålens mittlinje. Vila dina fingertoppar lätt i mina händer och lyft benet åt sidan och håll kvar tills jag säger till. Försök att hålla överkroppen rak/lodrät medan du håller ut benet. 5. SÄTTA SIG PÅ GOLVET OCH RESA SIG UPP (3) Normal: Sätter sig ned på golvet och reser sig upp utan stöd/hjälp på mindre än 2 minuter. (2) Lätt: Använder en stol för att sätta sig ned på golvet ELLER för att resa sig upp. (1) Måttlig: Använder en stol för att sätta sig ned på golvet OCH för att resa sig upp. (0) Svår: Kan inte sätta sig ned på golvet eller ställa sig upp (även med hjälp av stol) eller väljer att inte medverka eller övningen tar mer än 2 minuter att genomföra. Börja med att patienten står nära en stabil stol. Be patienten sätta sig ned på golvet och resa upp igen. Patienten bedöms som sittande när skinkorna rör golvet. Om övningen tar mer än 2 minuter att genomföra (med eller utan hjälp av stolen) ges 0 poäng. Om patienten behöver fysisk hjälp ges 0 poäng. Försök att sätta dig ned på golvet och ställa dig upp på mindre än 2 minuter? Om du behöver använda dig av stolen för att ta dig ner till golvet eller för att ställa dig upp så går det bra men resultatet påverkas då. Säg till om du inte kan sätta dig på golvet eller ställa dig upp utan min hjälp. docent Erika Franzén vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Version

4 II. STABILITETSGRÄNSER Poängsättning (Sätt en ring runt 6. STABILITET I SITTANDE MED SLUTNA ÖGON 2 försök tillåts. Betygsätt patienten utifrån det sämsta försöket på varje sida. VÄ Bedömning av lutning HÖ Luta sig åt sidan (3) (3) Normal: Lutar sig maximalt åt sidan. Den övre axeln flyttas förbi kroppens mittlinje. Mycket stabilt utförande. (2) (2) Lätt: Lutar sig måttligt åt sidan. Den översta axeln närmar sig kroppens mittlinje men passerar inte eller uppvisar viss instabilitet. (1) (1) Måttlig: Lutar sig lite åt sidan ELLER uppvisar påtaglig instabilitet. (0) (0) Svår: Kan inte luta sig eller faller (överskrider stabilitetsgränserna). VÄ Bedömning av återpositionering HÖ Återpositionering (3) (3) Normal: Återgår till lodrät position. (2) (2) Lätt: Påtaglig under-, eller överkompensation för att räta upp sig men återupptar till slut lodrät position. (1) (1) Måttlig: Misslyckas att återgå till lodrät position (0) (0) Svår: Faller. Del II: /21 poäng Patienten ska sitta på en plan, fast yta utan armstöd (t.ex. en brits eller stol) med fötterna på golvet. Vid lutning åt sidan får patienten lyfta sätet eller fötterna. Observera om patienten återupptar en lodrät position på ett mjukt och korrekt sätt utan kompensation. Betygsätt patienten utifrån det sämsta försöket på varje sida. Korsa armarna över bröstet och placera fötterna axelbrett isär. Jag kommer att be dig att blunda och luta dig så långt som möjligt åt sidan. Du ska hålla ryggen rak och luta dig så långt du kan åt sidan utan att tappa balansen eller behöva använda händerna. När du lutat dig så långt du kan, fortsätt att blunda och återgå till utgångspositionen. Det är tillåtet att lyfta sätet och fötterna. Blunda och luta dig åt sidan nu. (Upprepa åt andra sidan) docent Erika Franzén vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Version

5 Poängsättning (Sätt en ring runt 7. STÅENDE STABILITETSGRÄNSER, FRAMÅT 2 försök tillåts. Bästa resultatet noteras. Avstånd: cm. (3) >32cm. (2) 16,5 32cm. (1) <16,5 cm. (0) Inget mätbart resultat eller måste fångas upp. Placera måttbandet vid slutet av patientens fingrar när dennes axlar är flekterade till 90 grader. Patienten får inte lyfta på hälarna, rotera bålen eller överdrivet protrahera skuldran. Patienten ska behålla sina armar parallellt med linjalen och får vid behov använda den minst afficerade armen. Notera det bästa resultatet. Lyft båda armarna framför dig så att armarna är parallella. Sträck dig framåt, med raka fingrar, så långt som möjligt. Lyft inte på hälarna och rör inte linjalen eller väggen. När du har sträckt dig framåt så långt du kan, återgå till utgångspositionen. Jag kommer att be dig göra detta två gånger. Sträck dig framåt så långt det går. 8. STÅENDE STABILITETSGRÄNSER, ÅT SIDAN 2 försök tillåts. Bästa resultatet noteras. Avstånd: Vänster: cm. Höger: cm. Vä Hö (3) (3) >25,5 cm. (2) (2) 10 25,5 cm. (1) (1) <10 cm. (0) (0) Inget mätbart resultat eller måste fångas. Patienten ska stå med parallella fötter. Placera måttbandet vid patientens fingertoppar då axeln är abducerad till 90 grader. Notera det längsta horisontella avståndet längs måttbandet. Notera det bästa resultatet. Säkerställ att patienten utgår från ett neutralt läge. Patienten får lyfta en häl från golvet, dock inte hela foten. Stå normalt med axelbredd mellan fötterna och armarna efter sidan. Lyft armen ut till sidan. Dina fingrar ska inte röra linjalen. Sträck dig så långt du kan med utsträckta fingrar. Du får inte lyfta tårna från golvet. Sträck dig så långt du kan. (Upprepa åt andra sidan) docent Erika Franzén vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Version

6 III. ANTECIPATORISKA POSTURALA JUSTERINGAR Del III: /18 poäng Poängsättning (Sätt en ring runt 9. SITTANDE TILL STÅENDE (3) Normal: Reser sig till stående på första försöket UTAN att använda händerna och stabiliserar sig utan hjälp. (2) Reser sig upp på första försöket MED hjälp av händerna. (1) Reser sig upp efter flera försök ELLER behöver minimal hjälp för att resa sig eller stabilisera sig eller behöver ta stöd med benen mot stolen. (0) Behöver måttlig eller mycket fysisk hjälp för att resa sig upp. 10. STÅ PÅ TÅ 2 försök tillåts. Poängsätt det bästa resultatet. (3) Reser sig så högt som möjligt och står stabilt under minst 3 sekunder. (2) Hälarna lämnar golvet, men inte så högt som när patienten får stöd genom att hålla undersökaren i händerna ELLER uppvisar lätt instabilitet men står i 3 sekunder. (1) Står i 3 sekunder. (0) Kan inte stå på tå. Notera hur rörelsen påbörjas och om händerna placeras på stolskarmarna, låren eller om armarna förs framåt. Dra av en poäng om patienten inte kan hålla armarna korsade mot bröstkorgen eller lutar sig mot stolen. Om du misstänker att patienten inte reser sig så högt som möjligt på tå, be honom/henne att resa sig medan han/hon håller i dina händer. Försäkra dig om att patienten tittar på ett fast föremål ca 1 till 4 m bort. Res dig upp till stående med korslagda armar över bröstet. Använd inte dina händer, om du inte måste. Luta inte benen mot stolen när du står upp. Res dig upp nu. Ställ dig med fötterna axelbrett isär. Placera händerna på höfterna. Res dig så högt du kan på tårna. Försök att behålla denna ställning åtminstone tills jag har räknat högt till tre. Titta rakt fram. Ställ dig på tårna nu. 11. STÅ PÅ ETT BEN 2 försök tillåts. Poängsätt det bästa resultatet. Vänster: Försök 1: s. Försök 2: s. (3) Normal: Står stabilt i > 20 s. (2) Instabilitet i bålen ELLER står s. (1) Står 2 10 s. (0) Kan inte stå på ett ben. Höger: Försök 1: s. Försök 2: s. (3) Normal: Står stabilt i > 20 s. (2) Instabilitet i bålen ELLER står s. (1) Står 2 10 s. (0) Kan inte stå på ett ben. Notera hur länge han/hon kan behålla denna ställning, dock längst 30 sekunder. Stoppa tidtagningen om patienten inte kan hålla händerna på höfterna eller nuddar med foten i golvet eller lutar foten mot stödjebenet. Försäkra dig om att patienten tittar på ett fast föremål ca 1 till 4 m bort. Håll händerna på höfterna och titta rakt fram. Lyft underbenet bakåt. Låt inte det böjda benet röra vid det andra benet. Tidtagningen stoppas om det böjda benet vidrör stödjebenet eller/och om du släpper händerna från höfterna. Stå på ett ben så länge som möjligt. Lyft benet nu. (Upprepa med andra benet) docent Erika Franzén vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Version

7 Poängsättning (Sätt en ring runt 12. VÄXELVIS PLACERING AV FÖTTER PÅ TRAPPSTEG Antal steg: Tid: s. (3) Normal: Står självständigt och säkert och nuddar trappsteget 8 ggr på <10 sekunder. (2) Nuddar trappsteget 8 ggr på sekunder OCH/ELLER uppvisar instabilitet (t.ex. oregelbunden fotplacering, överdriven bålrörelse, tveksamhet eller orytmiska steg). (1) Nuddar trappsteget <8 ggr ELLER utförandet tar >20 sekunder. (0) Nuddar trappsteget <8 ggr MED stöd av hjälpmedel. 13. STÅENDE HANTELLYFT (3) Normal: Bibehåller stabilitet. (2) Märkbart stegrat svaj. (1) Tar steg för att återfå stabiliteten ELLER kan inte lyfta armarna snabbt utan att tappa balansen. (0) Kan inte utföra övningen eller behöver hjälp för att återfå stabilitet. Använd en standardhöjd på trappsteget (15 cm). Räkna antalet korrekta beröringar och tiden det tar att utföra 8 beröringar. Patienten får titta på fötterna. Använd en 2 kg hantel. Patienten ska stå och med båda händerna lyfta hanteln framför sig till axelhöjd. Patienten ska genomföra detta så snabbt som möjligt. Minska resultatet med en poäng om vikten måste vara lättare än 2 kg eller om hanteln lyfts mindre än 75 grader. Håll händerna på höfterna. Placera växelvis framfoten på trappsteget. Fortsätt tills det att varje fot rört trappsteget 4 gånger (dvs. totalt 8 gånger). Jag tar tid på hur fort du kan utföra detta. Du kan börja nu. Lyft denna hantel så snabbt du kan med båda händerna framför kroppen upp till axelhöjd. Håll armbågarna raka när du lyfter och håll kvar vikten i axelhöjd. Håll kvar medan jag räknar till tre. Börja nu. docent Erika Franzén vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Version

8 IV. Balansreaktioner Poängsättning (Sätt en ring runt 14. REAKTIONSFÖRMÅGAN INOM UNDERSTÖDSYTAN FRAMÅT 2 försök tillåts. (3) Stabiliserar sig med fotlederna utan ytterligare arm- eller höftrörelser. (2) Stabiliserar sig med hjälp av arm- eller höftrörelser. (1) Tar ett steg för att stabilisera sig. (0) Behöver fångas ELLER behöver hjälp ELLER vill inte utföra övningen. 15. REAKTIONSFÖRMÅGA INOM UNDERSTÖDSYTAN BAKÅT 2 försök tillåts. (3) Stabiliserar sig med fotlederna utan ytterligare arm- eller höftrörelser. (2) Stabiliserar sig med hjälp av arm- eller höftrörelser. (1) Tar ett steg för att stabilisera sig. (0) Behöver fångas ELLER behöver hjälp ELLER vill inte utföra övningen. 16. KOMPENSATORISKT STEG FRAMÅT (3) Återhämtar balansen med ett stort steg framåt (ett korrigeringssteg är tillåtet). (2) Tar fler än ett steg för att återhämta balansen men utför detta självständigt ELLER tar ett steg med obalans. (1) Tar flertalet steg för att återhämta balansen ELLER behöver lättare stöd för att undvika ett fall. (0) Tar inget steg ELLER skulle ha ramlat om patienten inte tagits emot ELLER ramlar spontant. Stå framför patienten med en hand på varje axel. Tryck patienten lätt bakåt så att fotledens dorsalflexorer kontraheras (och tårna börjar lyftas). Släpp sedan plötsligt. Låt inte patienten luta sig innan trycket appliceras. Notera endast det bästa resultatet av två försök om patienten är oförberedd eller om trycket blir för hårt. Stå bakom patienten med en hand på vardera skulderblad. Tryck patienten lätt framåt med en jämn kraft. Tryck till dess att patientens hälar precis lämnar golvet. Släpp plötsligt. Låt inte patienten luta sig innan trycket appliceras. Notera endast det bästa resultatet av två försök om patienten är oförberedd eller om trycket blir för hårt. Stå framför och lite vid sidan om patienten, placera en hand på varje axel och be patienten att luta sig framåt med överkroppen. Lämna plats för patienten att kliva framåt. Be patienten att luta sig framåt tills axlarna och höfterna är längre fram än tårna. Släpp patienten plötsligt när han/hon har intagit en framåtlutande ställning där hälarna nästan lämnar golvet. Testet måste leda till minst ett steg framåt. VAR BEREDD ATT FÅNGA PATIENTEN. Del IV: /18 poäng Stå med fötterna axelbrett isär och armarna utefter sidorna. Håll emot trycket från mina händer. Tillåt mig inte knuffa dig bakåt. När jag släpper så bibehåll balansen utan att ta ett steg. Stå med fötterna i axelbredd och armarna utefter sidorna. Håll emot trycket från mina händer. Tillåt mig inte knuffa dig framåt. När jag släpper så behåll balansen utan att ta ett steg. Ställ dig med fötterna i axelbredd och armarna utefter sidorna. Luta dig framåt mot mina händer så långt att du inte skulle klara av att hålla balansen själv. När jag då släpper dig, gör det som krävs för att inte ramla, som att ta ett steg framåt. docent Erika Franzén vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Version

9 Poängsättning (Sätt en ring runt 17. KOMPENSATORISKT STEG BAKÅT (3) Återhämtar balansen med ett stort steg framåt (ett korrigeringssteg är tillåtet). (2) Tar fler än ett steg för att återhämta balansen men utför detta självständigt ELLER tar ett steg med obalans. (1) Tar flertalet steg för att återhämta balansen ELLER behöver lättare stöd för att undvika ett fall. (0) Tar inget steg ELLER skulle ha ramlat om patienten inte tagits emot ELLER ramlar spontant. Stå bakom och lite vid sidan om patienten med en hand på varje skulderblad och be patienten att luta sig bakåt. Lämna plats för patienten att kliva bakåt. Be patienten att luta sig bakåt tills axlarna och höfterna är längre bak än hälarna. Släpp patienten plötsligt när han/hon har intagit en bakåtlutande ställning där tårna nästan lämnar golvet. Testet måste leda till minst ett steg bakåt. Ställ dig med fötterna i axelbredd och armarna utefter sidorna. Luta dig bakåt mot mina händer så långt att du inte skulle klara av att hålla balansen själv. När jag då släpper dig, gör det som krävs för att inte ramla, som att ta ett steg bakåt. VAR BEREDD ATT FÅNGA PATIENTEN. 18. KOMPENSATORISKT STEG ÅT SIDAN Stå bakom och lite vid sidan Vänster (3) Återhämtar balansen självständigt med ett stort steg (korsade ben eller ett stort steg åt sidan). Höger (3) Återhämtar balansen självständigt med ett stort steg (korsade ben eller ett stort steg åt sidan). om patienten med en hand på den högra (eller vänstra) sidan av bäckenet och be patienten att luta hela sin kroppsvikt mot din hand. Lämna plats för patienten att kliva åt sidan. Be patienten att luta sig åt sidan till dess att mitten av bäckenet finns ovanför den högra (eller vänstra) foten och släpp sedan plötsligt. (2) Tar fler än ett steg men återhämtar balansen självständigt. (1) Tar steg men behöver lätt stöd för att undvika ett fall. (0) Måste fångas upp eller tar inget steg. (2) Tar fler än ett steg men återhämtar balansen självständigt. (1) Tar steg men behöver lätt stöd för att undvika ett fall. (0) Måste fångas upp eller tar inget steg. (Upprepa åt andra sidan) VAR BEREDD ATT FÅNGA PATIENTEN. Stå med fötterna intill varandra och armarna utefter sidorna. Luta dig åt sidan mot min hand så långt att du inte skulle klara av att hålla balansen själv. När jag då släpper dig, gör det som krävs för att inte ramla, som att ta ett steg åt sidan. docent Erika Franzén vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Version

10 V. SENSORISK INTEGRERING Del V: /15 poäng Poängsättning (Sätt en ring runt 19. SENSORISK INTEGRERING VID BALANS I STÅENDE (MODIFIERAD CTSIB) A Öppna ögon, fast underlag Försök 1 s. Försök 2 s. (3) 30s stabilt. (2) 30s instabilt. (1) < 30s. (0) Klarar ej. B Blundandes, fast underlag Försök 1 s. Försök 2 s. (3) 30s stabilt. (2) 30s instabilt. (1) < 30s. (0) Klarar ej. C Öppna ögon, mjukt underlag Försök 1 s. Försök 2 s. (3) 30s stabilt. (2) 30s instabilt. (1) < 30s. (0) Klarar ej. D Blundandes, mjukt underlag Försök 1 s. Försök 2 s. (3) 30s stabilt. (2) 30s instabilt. (1) < 30s. (0) Klarar ej. Gör testen i ordning. Notera den tid patienten kunde stå vid varje deluppgift, maximalt 30 sekunder. Om patienten inte klarar att stå kvar i 30 sekunder, upprepa testet och notera ett medelvärde. Använd en 10 cm tjock T- foamdyna. Hjälp patienten upp på dynan. Låt patienten stiga av dynan mellan testerna. Eventuell lutning eller höftstrategier under ett test ska noteras som instabilt. För de kommande 4 testerna kommer du antingen att stå på denna dyna eller på golvet, med ögonen öppna eller stängda. Håll händerna på höfterna. Stå med fötterna ihop så att de nästan rör varandra. Titta rakt fram. För varje test ska du försöka stå så stilla som möjligt tills jag säger stopp. docent Erika Franzén vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Version

11 Poängsättning (Sätt en ring runt 20. STÅ PÅ ETT LUTANDE UNDERLAG blundandes Med tårna vända mot övre kanten dvs uppåt. 2 försök tillåts. Försök 1 s. Försök 2 s. (3) Står självständigt och stabilt utan överdrivet svaj i 30 s och rakt i förhållande till gravitationskraften (ca 10 grader dorsalflexion i ankeln). (2) Står självständigt i 30 s med påtagligt mer svaj än i uppgift 19B (stående på plant underlag) ELLER står i förhållande till det lutande underlaget (lutar bakåt). (1) Behöver lätt stöd ELLER står självständigt i s. (0) Klarar ej stå 10 s ELLER vill inte försöka att stå självständigt. Hjälp patienten att stiga upp på det lutande underlaget (10 graders lutning). När patienten börjar blunda, påbörjas tidtagningen. Om patienten inte klarar att stå kvar i 30 sekunder, upprepa och notera ett medelvärde för båda försöken. Notera om patienten svajar mer än när han/hon stod på plan mark med ögonen stängda uppgift 19B) eller om patienten har svårt att hålla sig lodrät och lutar sig bakåt. Användning av käpp eller mänskligt stöd under testets gång ska bedömas som behöver lätt stöd. Var snäll och stå på det lutande underlag med dina tår vända mot översta kanten. Placera fötterna axelbrett isär och händerna på höfterna. Jag kommer att påbörja tidtagningen så snart du har stängt ögonen. Försök att stå så stilla som möjligt tills jag säger stopp. docent Erika Franzén vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Version

12 VI. STABILITET VID GÅNG Poängsättning (Sätt en ring runt 21. GÅNG PLANT UNDERLAG Tid: s (3) Normal: Går 6 m med god hastighet ( 5,5 s) och med god balans. (2) Lätt: Går 6 m med långsam hastighet (>5,5 s) och med god balans (1) Måttlig: Går 6 m men uppvisar instabilitet (t.ex. bredbent, lateral flexion av bålen, ojämna steg). (0) Svår: Klarar inte gå 6 m utan hjälp ELLER med uppenbara gångsvårigheter ELLER uppenbar instabilitet. 22. GÅNG I OLIKA HASTIGHETER (3) Normal: Märkbar förändring av gånghastigheten utan instabilitet. (2) Lätt: Klarar ej att ändra gånghastighet utan att uppvisa instabilitet. (1) Måttlig: Ändrar gånghastighet men uppvisar instabilitet. (0) Svår: Ingen märkbar förändring i gånghastighet OCH uppvisar tecken på instabilitet. 23. GÅNG MED HUVUDVRIDNINGAR (3) Normal: Vrider huvudet från sida till sida utan att ändra gånghastigheten och med god balans. (2) Lätt: Saktar ner gånghastigheten vid huvudvridningar. (1) Måttlig: Uppvisar instabilitet vid huvudvridningar. (0) Svår: Uppvisar instabilitet OCH minskad gånghastighet vid huvudvridningar OCH/ELLER vill inte vrida huvudet inom sitt befintliga rörelseomfång under gång. Placera två markeringar med 6 meters mellanrum, på ett plant golv, så att patienten kan se båda två. Använd ett tidtagarur för att registrera gångtiden. Patienten ska börja med tårna på den första markeringen. Tidtagningen påbörjas när den första foten lämnar marken och stoppas när båda fötterna passerat den andra markeringen. Patienten går 3-5 steg i sin vanliga gånghastighet, säg sedan fort och efter 3-5 snabba steg, långsamt. Efter ytterligare 3-5 långsamma steg, be patienten att stanna. Låt patienten uppnå sin vanliga gånghastighet och be sedan patienten att titta till vänster eller höger efter var 2:a 3:e steg och hålla kvar så att de tittar över axeln tills att du ber dem att titta åt andra sidan. Undersök patientens nackrörlighet. Om patienten har nedsatt rörlighet i nacken tillåt då att bål och huvud rör sig tillsammans (en bloc). Del VI: /21 poäng Gå i din vanliga takt från denna markering, förbi nästa markering, och stanna. Starta när jag säger gå. Börja gå i din vanliga gånghastighet. När jag säger fort, gå så fort du kan. När jag säger långsamt, går du mycket långsamt. Börja gå rakt fram med din vanliga gånghastighet och vrid sedan huvudet till höger när jag säger höger och vänster när jag säger vänster. Fortsätt titta åt ena hållet tills jag ber dig titta åt andra sidan. Försök att fortsätta gå rakt fram. docent Erika Franzén vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Version

13 24. GÅNG MED 180 GRADERS VÄNDNING (TVÄRVÄNDNING) (3) Normal: Tvärvänder snabbt med fötterna nära varandra ( 3 steg) och med god balans. (2) Lätt: Tvärvänder LÅNGSAMT med fötterna nära varandra ( 4 steg) och med god balans. (1) Måttlig: Tvärvänder med fötterna nära varandra med tecken på instabilitet (oavsett hastighet). (0) Svår: Kan inte tvärvända med fötterna nära varandra, varken snabbt eller långsamt och med uppenbar instabilitet. 25. GÅNG ÖVER HINDER (3) Normal: Kliver över 2 skokartonger med liten förändring i hastighet och med god balans. (2) Lätt: Kliver över 2 skokartonger med god balans men uppvisar försiktighet genom att sakta ned. (1) Måttlig: Kliver över 2 skokartonger med instabilitet ELLER vidrör kartongerna. (0) Svår: Kan inte kliva över skokartongerna Visa patienten hur en tvärvändning går till. När patienten börjat gå med sin vanliga gånghastighet säg vänd och stopp. Räkna hur många steg patienten tar från det att du säger vänd tills patienten har vänt och stannat och är åter stabil. Tecken på instabilitet inkluderar att gå bredspårigt, att ta extra steg eller ökad båloch armrörelse. Placera två skokartonger (total höjd, 23 cm) ovanpå varandra och ca 3 meter ifrån den plats där patienten börjar gå. Titta efter förändring i gånghastighet, tveksamhet, korta steg och om han/hon nuddar hindret. Börja gå med din vanliga gånghastighet och när jag säger vänd och stopp, vänd om så fort som möjligt för att titta i motsatt riktning och stanna. Vänd så att du stannar med fötterna tätt ihop. Börja gå med din vanliga gånghastighet. När du kommer fram till lådorna, kliv över, inte runt dem, och fortsätt att gå. docent Erika Franzén vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Version

14 26. TIMED UP & GO (TUG) Tid: s (3) Normal: Snabb (< 11 s) med god balans. (2) Lätt: Långsam (> 11 s) med god balans. (1) Måttlig: Snabb (< 11 s) med instabilitet. (0) Svår: Långsam (> 11 s) med instabilitet. 27. TIMED UP & GO MED KOGNITIV UPPGIFT TUG + kognitiv uppgift: s (3) Normal: Ingen märkbar skillnad mellan sittande och gående gällande tempo och noggrannhet vid nedräkningen och/eller ingen märkbar skillnad i gånghastighet (<10%) jämfört med vanlig TUG. (2) Lätt: Nedsatt utförande av den kognitiva uppgiften ELLER minskad gånghastighet (>10 %) jämfört med vanlig TUG. (1) Måttlig: Nedsatt utförande av den kognitiva uppgiften OCH minskad gånghastighet (>10 %) jämfört med vanlig TUG. (0) Svår: Kan inte räkna baklänges under gång ELLER slutar gå vid nedräkningen. Låt patienten sitta på karmstolen med ryggen mot ryggstödet. Notera tiden mellan att du säger gå och att patienten återgår till en sittande ställning. Stoppa tidtagningen när patienten har satt sig ner på stolsitsen. MATERIAL: Tejpa ett sträck tvärsöver golvet 3 meter framför stolen. a)kognitiv uppgift (subtraktionsövning): I sittande, be patienten att räkna baklänges från ett nummer mellan 90 och 100, dra ifrån 3 siffror åt gången. Notera hur fort och noggrant han/hon utför uppgiften i stillasittande. b) TUG med kognitiv uppgift (subtraktionsövning): Be sedan patienten att räkna baklänges på samma sätt, men börja räkna utifrån ett annat nummer och efter några sådana nedräkningar, säg gå, som en signal att patienten ska stiga upp och gå. Notera tiden mellan att du säger gå och att patienten återgår till en sittande ställning (med skinkorna på stolsitsen) samt notera nedsättning i den kognitiva uppgiften. Stolen bör vara en stabil karmstol. När jag säger gå skall du resa dig upp från stolen och i din normala gångtakt passera det tejpade sträcket, vända dig om, gå tillbaka och sätta dig på stolen igen. Jag kommer att registrera hur lång tid det tar. a) Kognitiv uppgift (subtraktionsövning): Räkna baklänges, dra ifrån med tre siffror åt gången, från (numret) medan du sitter på stolen. b) TUG med kognitiv uppgift (subtraktionsövning): Nu skulle jag vilja att du räknar baklänges från (annat nummer), med 3 siffror åt gången, och när jag säger GÅ!, fortsätter du att räkna baklänges samtidigt som du reser dig upp från stolen och i din normala takt går över det tejpade sträcket, vänder dig om, gå tillbaka och sätter dig på stolen igen. Jag kommer att registrera hur lång tid det tar. docent Erika Franzén vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Version

Testa din förmåga att röra en kroppsdel och hålla andra helt stilla. Sätt score för varje del: 0=Klarar; 1=Klarar inte.

Testa din förmåga att röra en kroppsdel och hålla andra helt stilla. Sätt score för varje del: 0=Klarar; 1=Klarar inte. Test Protokoll : GG Fysiska tester Kropp och hälsa 1. Kroppslängd Mät din kroppslängd när du står uppsträckt barfota. Kroppslängd 2. Kroppsvikt Mät helst kroppsvikten naken på morgonen efter toalettbesök

Läs mer

Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1

Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1 Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1 "Box Position Mät ut med hjälp av pinnen: lite mer än axelbrett mellan fötterna, pinnen ska gå i linje med fotens inre sida och axelns yttre sida. Aktiv Sidoböjning

Läs mer

Träningssplan: vecka 1-6

Träningssplan: vecka 1-6 Träningssplan: vecka 1-6 Här följer ett träningspass för hela kroppen som passar nybörjare. Passet är utvecklat för att passa din livsstil och tack vare det kan du träna när och var du vill och behöver

Läs mer

Sträck ut efter träningen

Sträck ut efter träningen Sträck ut efter träningen När du har tränat är det dags igen. Hoppar du över stretchingen får du lättare ömma, styva och korta muskler. Det är viktigt att uttänjningen sker i en lugn och behärskad takt.

Läs mer

BERGS BALANSSKALA MANUAL

BERGS BALANSSKALA MANUAL 1 BERGS BALANSSKALA MANUAL Instruktion Visa och förklara för patienten före varje moment som han/hon ska utföra. Det är det första försöket som ska poängsättas.det är därför mycket viktigt att patienten

Läs mer

Böj ena knäet, Böj sedan överkroppen TÄNK PÅ:

Böj ena knäet, Böj sedan överkroppen TÄNK PÅ: Aktiv Sidoböjning Utgångsposition, stående i atletisk position, med fötterna brett isär, ett riktvärde är att stå lite bredare än vad som känns bekvämt. Greppa pinnen med tummarna precis utanför höfterna.

Läs mer

LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA

LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA Jag har varit sjuk och vill få hjälp att komma tillbaka till löpningen och en frisk, vältränad kropp. Jag ska springa Lidingö Tjejlopp 10

Läs mer

Känner du dig svajig när du tränar?här får du tips på hur du bli stabil när du tränar. Du kommer få lära dig mer om hållning, tryck och core.

Känner du dig svajig när du tränar?här får du tips på hur du bli stabil när du tränar. Du kommer få lära dig mer om hållning, tryck och core. Stabilitet Känner du dig svajig när du tränar?här får du tips på hur du bli stabil när du tränar. Du kommer få lära dig mer om hållning, tryck och core. Tina Reuterswärd är ledare för jympa-, core-, flex

Läs mer

DdEeNn BbÄäSsTtAa IiıNnVvEeSsTtEeRrIiıNnGgEeNn DdUu KkAaNn GgÖöRrAa....AaTtTt IiıNnVvEeSsTtEeRrAa Iiı DdIiıNn EeGgEeNn HhÄäLlSsAa

DdEeNn BbÄäSsTtAa IiıNnVvEeSsTtEeRrIiıNnGgEeNn DdUu KkAaNn GgÖöRrAa....AaTtTt IiıNnVvEeSsTtEeRrAa Iiı DdIiıNn EeGgEeNn HhÄäLlSsAa DdEeNn BbÄäSsTtAa IiıNnVvEeSsTtEeRrIiıNnGgEeNn DdUu KkAaNn GgÖöRrAa...AaTtTt IiıNnVvEeSsTtEeRrAa Iiı DdIiıNn EeGgEeNn HhÄäLlSsAa GLAD SOMMAR! Ni har varit helt fantastiska, jag har fått mycket träningsinspiration

Läs mer

Mindfull STÅENDE Yoga

Mindfull STÅENDE Yoga Mindfull STÅENDE Yoga Tack min kollega Leg psykolog och MBSR-lärare Åshild Haaheim som fotograferat rörelserna på Garrison Institute. Intention & Yogafilosofi Intentionen med mindfull yoga är att utforska

Läs mer

FUNKTIONELL STYRKA OCH RÖRLIGHETR RLIGHET. Övningsbeskrivningar av grundläggande. ggande funktionella träningsr. ningsrörelserrelser

FUNKTIONELL STYRKA OCH RÖRLIGHETR RLIGHET. Övningsbeskrivningar av grundläggande. ggande funktionella träningsr. ningsrörelserrelser FUNKTIONELL STYRKA OCH RÖRLIGHETR RLIGHET Övningsbeskrivningar av grundläggande ggande funktionella träningsr ningsrörelserrelser Lasse Carlsson MSB Revinge Belastningsprinciper Maxstyrka Mix (styrka/hypertrofi)

Läs mer

Lärarmanual för Simkampen

Lärarmanual för Simkampen Lärarmanual för Simkampen Lärarmanualen är tänkt att använda som ett hjälpmedel vid simundervisningen inför Sim- kampen. Materialet innehåller ett antal övningar med skiftande svårighetsgrad och förslag

Läs mer

Sommartra ning 2016 KFUM THN, Flickor 04

Sommartra ning 2016 KFUM THN, Flickor 04 Sommartra ning 2016 KFUM THN, Flickor 04 Välj mellan att träna de Fysiska styrkeövningarna eller att Löpträna. Försök att variera. Utför minst 5 grenar på fysikövningarna utöver uppvärmning. Poängräkning

Läs mer

Övningsupplägg Aktiv Rörlighetsträning

Övningsupplägg Aktiv Rörlighetsträning Morgon-BRAK Omfattning: Mål: Tidsuttag: Övningsledare: Deltagare: Hänvisning: Materiel/Utrustning: Säkerhet: Förberedelser: Övrigt: Aktiv rörlighetsträning och stabilitetsövningar som genomförs dagligen

Läs mer

GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna!

GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna! GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna! Broschyr_A5_generell.indd 1 2015-10-23 16:10 n o i t o M ÄR DEN BÄSTA MEDICINEN Vi människor är gjorda för rörelse.

Läs mer

Sit up diagonal. Skottkärra från boll. Side ups med fotstöd. Planka på boll. Benlyft från boll - kan utföras från golv och bän

Sit up diagonal. Skottkärra från boll. Side ups med fotstöd. Planka på boll. Benlyft från boll - kan utföras från golv och bän Bål - Varierade bålövningar med kroppsvikt eller boll Kroppsvikt Sit up rak Sit up diagonal Bäckenlyft Fällkniv - fokus på tempo i övning Båten med rotation - med eller utan vikt Plankan Redskap Sit up

Läs mer

gymprogrammet träningsguiden 2011 01 TRG1101s26_41_programmet.indd 26 2011-02-16 11.31

gymprogrammet träningsguiden 2011 01 TRG1101s26_41_programmet.indd 26 2011-02-16 11.31 26 TRG1101s26_41_programmet.indd 26 2011-02-16 11.31 SNYGG, STARK OCH EXPLOSIV med kontrastträning Att förbättra sin fysiska form behöver varken vara komplicerat eller tidskrävande. Vår träningsexpert

Läs mer

Träningsprogram för dig med AS

Träningsprogram för dig med AS Träningsprogram för dig med AS Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se ÖVNING 1 Vridning av bröstryggen Ligg på sidan och dra upp knäna mot magen. Håll Håll kvar kvar knäna knäna mot

Läs mer

Uppvärmning: Uppvärmning (startar varje träningspass)

Uppvärmning: Uppvärmning (startar varje träningspass) Grattis detta är ditt träningsprogram för sommaren. Detta är utformat så att du ska komma tillbaks stark och minimera skador när säsongen börjar igen. Om man vilar från träning hela sommaren måste man

Läs mer

SmartgymS TRÄNA HEMMA PROGRAM SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort!

SmartgymS TRÄNA HEMMA PROGRAM SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort! S TRÄNA HEMMA PROGRAM 28 SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort! Kom i form hemma Vi träffar många personer som tränar mycket och som är motiverade och som har

Läs mer

Grundteknik i bänkpress 1

Grundteknik i bänkpress 1 Bänkpress Öka lite under lång tid. Det är viktigt att du har rätt teknik. Då slipper du skador och du utvecklas. Paola Johansson är svensk mästare i styrkelyft. Hon är även individuell tränare i Friskis

Läs mer

Pedagogik & Metodik Verktygslåda. Uppvärmningslekar: Senast uppdaterad 2006-03-21

Pedagogik & Metodik Verktygslåda. Uppvärmningslekar: Senast uppdaterad 2006-03-21 Pedagogik & Metodik Verktygslåda Uppvärmningslekar: Namn: Brokull Genomförande: När man blir kullad ställer man sig som en bro, man blir befriad genom att kompisen kryper under. Namn: Plåsterkull Genomförande:

Läs mer

Bouleträning. (Ovanstående text är inspirerad av Anders Gerestrands hemsida: www.) geocities.com/boulesidan.)

Bouleträning. (Ovanstående text är inspirerad av Anders Gerestrands hemsida: www.) geocities.com/boulesidan.) Bouleträning Bouleteknik Målet i boule är kasta sina klot på ett sådant sätt att de gör störst nytta. Detta är svårt att göra om man inte har full kontroll över kloten. Visst kan dåliga klot studsa rätt

Läs mer

Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min. Tonus avspänning: lätt/svårt. UTFÖRANDE Passivt Assisterat

Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min. Tonus avspänning: lätt/svårt. UTFÖRANDE Passivt Assisterat MOTOR EVALUATION SCALE FOR UPPER EXTREMITY IN STROKE PATIENTS BEDÖMNINGSPROTOKOLL Svensk version Patientens namn: Test datum - tid: Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min Hänthet höger/vänster Stöd

Läs mer

Fokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad!

Fokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad! Torsdagsgympa 2011 Passets uppbyggnad Fokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad! 44 6minuter av den totala tiden

Läs mer

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen. Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt

Läs mer

KNÄKONTROLL PROGRAM FÖREBYGG SKADOR PRESTERA BÄTTRE

KNÄKONTROLL PROGRAM FÖREBYGG SKADOR PRESTERA BÄTTRE SVENSKA FOTBOLLS FÖRBUNDETS KNÄKONTROLL PROGRAM FÖREBYGG SKADOR PRESTERA BÄTTRE TRE AV FYRA SKADOR KAN UNDVIKAS! Det har väl knappast undgått någon fotbollstränare att det har skrivits mycket om den höga

Läs mer

Svänghantlar - Fitness-Tubes LH-1406

Svänghantlar - Fitness-Tubes LH-1406 Svänghantlar - Fitness-Tubes LH-1406 Bruksanvisning - 1 - INNEHÅLLSFÖRTECKNING Leveransomfattning... 3 Tekniska Data... 3 Ändamålsenlig användning... 3 Säkerhetsanvisningar... 4 Fitness Tubes funktion...

Läs mer

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen Om detta är första CPUP-bedömningen ersätts sedan föregående bedömningstillfälle med under senaste året Personnummer Efternamn Förnamn Boendeform Assistent Tolk

Läs mer

Utmana din balans. Testa din balans

Utmana din balans. Testa din balans 1 Utmana din balans Testa din balans 1. Stå upp utan stöd. Ha fötterna ihop. Hur länge klarar du att stå så utan att flytta fötterna? Det är bra om du klarar att stå mer än 30 sekunder. 2. För lätt? Gör

Läs mer

MÅLVAKTSTIPS. Hans Gartzell Certifierad Målvaktstränarinstruktör

MÅLVAKTSTIPS. Hans Gartzell Certifierad Målvaktstränarinstruktör MÅLVAKTSTIPS Hans Gartzell Certifierad Målvaktstränarinstruktör Målvaktsspel När motståndarna spelar upp bollen tänk på att: 1. Stå upp, så långt som möjligt för bättre översikt, men var beredd på att

Läs mer

Inledning Syfte grund Allmänt kring handstående måste

Inledning Syfte grund Allmänt kring handstående måste Inledning Detta material vänder sig till dig som tränar eller är tränare inom svensk simhoppning. För dig som tränare syftar det till att vara ett enkelt sätt att lära ut handstående till dina simhoppare.

Läs mer

Axelträning program i tre steg

Axelträning program i tre steg Axelträning program i tre steg Det här är ett träningsprogram som särskilt är tänkt att användas av personer som använder rullstol eller går med kryckkäppar. Upplägget är en successivt stegrad träning

Läs mer

Manual för Anmälan till Sittgruppen, enligt Värmlandsmodellen

Manual för Anmälan till Sittgruppen, enligt Värmlandsmodellen 1 (7) Manual för Anmälan till Sittgruppen, enligt Värmlandsmodellen Denna manual är framtagen för att ge vägledning att fylla i Anmälan till Sittgruppen. Strukturen/rubrikerna följer Anmälningsformulärets

Läs mer

KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.

KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1. REHABILITERINGSPROGRAM VID KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska och öka

Läs mer

Stretchövningar Längskidor

Stretchövningar Längskidor Stretchövningar Längskidor 1:7 Suboccipitala musklerna. Nackrosetten. Är en muskelgrupp som sitter mellan skallbasen och första och andra halskotan. Har stor betydelse för balansen i nacken. Stretchas

Läs mer

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet LEG. LÄKARE HANS SPRING MEDICINSK CHEF FÖR REHABZENTRUM (CENTRUM FÖR REHABILITERING) OCH SWISS OLYMPIC MEDICAL CENTER I LEUKERBAD, SCHWEIZ OCH LANDLAGSLÄKARE FÖR SCHWEIZISKA HERRLANDSLAGET I ALPIN SKIDÅKNING

Läs mer

Alla kan röra på sig. Till dig som är drabbad av osteoporos (benskörhet)

Alla kan röra på sig. Till dig som är drabbad av osteoporos (benskörhet) Alla kan röra på sig. Till dig som är drabbad av osteoporos (benskörhet) Råd och övningar vid osteoporos Rätt hållning kan förebygga överbelastning på muskler och leder. Stå så rak som möjligt. Håll in

Läs mer

Vaksala SK Bilaga fysträning prepubertala barn. Nivå 1 & 2. 6-12år

Vaksala SK Bilaga fysträning prepubertala barn. Nivå 1 & 2. 6-12år Vaksala SK Bilaga fysträning prepubertala barn Nivå 1 & 2 6-12år Daterad: 2015-02-27 Reviderad: En bild med blandade Vaksala SK spelare i bakgrunden? Glädje! Sida 2 av 7 Fysträning för prepubertala barn

Läs mer

Innan passningen. Riktning och höjd

Innan passningen. Riktning och höjd Innan passningen Titta upp innan du får bollen så du ser passningsalternativen Dölj passningen för motståndarna så länge som möjligt Använd passningsfinten vid behov det gör motståndarna osäkra Luras även

Läs mer

CORE 7 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL

CORE 7 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL CORE 7 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL IMY Medicinsk Yoga utgår från ett energitänkande som säger att de flesta obalanser, krämpor och sjukdomar vi drabbas av har sitt ursprung i präglingar och blockeringar

Läs mer

MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL

MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL CORE 8 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL IMY Medicinsk Yoga utgår från ett energitänkande som säger att de flesta obalanser, krämpor och sjukdomar vi drabbas av har sitt ursprung i präglingar och blockeringar

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION/SÄKERHETSRIKTLINJER S. 2-3 MONTERINGSINSTRUKTIONER S. 4-6 SPRÄNGSKISS S. 7 DELLISTA S. 8 UPPVÄRMNING S.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION/SÄKERHETSRIKTLINJER S. 2-3 MONTERINGSINSTRUKTIONER S. 4-6 SPRÄNGSKISS S. 7 DELLISTA S. 8 UPPVÄRMNING S. 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION/SÄKERHETSRIKTLINJER S. 2-3 MONTERINGSINSTRUKTIONER S. 4-6 SPRÄNGSKISS S. 7 DELLISTA S. 8 UPPVÄRMNING S. 09-10 2 INTRODUKTION / SÄKERHETSRIKTLINJER A. Introduktion Stort

Läs mer

Träningssplan: vecka 7-12

Träningssplan: vecka 7-12 Träningssplan: vecka 7-12 Här följer ett mer avancerat träningspass för när du har byggt din styrka med introduktionspasset. Som tidigare kan du träna när och var du vill, och denna gång fokuserar vi på

Läs mer

Lär dig göra marklyft

Lär dig göra marklyft Lär dig göra marklyft Marklyft är en bra övning för din kropp. I ett enda lyft använder du alla muskler. Så greppa en skivstång! Vi visar hur du får till dina marklyft. Marklyft 1 Före lyftet Stå med fötterna

Läs mer

Grundövningar för bågskyttar. Steg 1

Grundövningar för bågskyttar. Steg 1 Grundövningar för bågskyttar Steg En beskrivning av enkla grundövningar som hjälper skyttarna att förbättra sin skjutteknik. Av: Modell: Erik Larsson, erik@ortogonal.com Hanna Janeke Jenny Wredberg Rev:

Läs mer

LYCKA TILL! För ytterligare information: Annamari Jääskeläinen Ungdomsansvarig. Finlands Handbollförbund

LYCKA TILL! För ytterligare information: Annamari Jääskeläinen Ungdomsansvarig. Finlands Handbollförbund Det är meningen att utföra teknikmärket som en del av handbollsspelarens vardagliga träning. Det är meningen att utföra övningarna på träningar under tränarens ledning. Man behöver inte gå igenom alla

Läs mer

Snabbhetsträning. Upplands Distriktslag -94. Vid frågor, kontakta Jonas på: 1 info@footballspeedacademy.com

Snabbhetsträning. Upplands Distriktslag -94. Vid frågor, kontakta Jonas på: 1 info@footballspeedacademy.com Snabbhetsträning Upplands Distriktslag -94 1 info@footballspeedacademy.com Innehållsförteckning Information!!!!!!!! 3 Uppvärmning!!!!!!!! 3 Mobility/Flexibility!!!!!!!!! 3 Activation!!!!!!!!!! 6 Precompetition!!!!!!!!!!

Läs mer

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros? Ont i knäna? Får du ont i knäna när du går i trappor eller när du reser dig upp? Eller har du svårt för att sitta på huk och måste lägga något mjukt under knäna när du till exempel rensar i rabatten? Då

Läs mer

TREC PTV anvisningar för uppgifter www.trecsverige.se

TREC PTV anvisningar för uppgifter www.trecsverige.se PTV anvisningar för uppgifter 1 TREC PTV anvisningar för uppgifter www.trecsverige.se PTV anvisningar för uppgifter 2 Välkommen att läsa nya PTV anvisningar för uppgifter. Dokumentet ersätter tidigare

Läs mer

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla

Läs mer

OBS! Läs igenom instruktionerna noga innan du mäter din patient, ha gärna måttblanketten nära till hands för att underlätta måttagningen.

OBS! Läs igenom instruktionerna noga innan du mäter din patient, ha gärna måttblanketten nära till hands för att underlätta måttagningen. MÅTTANVISNINGAR OBS! Läs igenom instruktionerna noga innan du mäter din patient, ha gärna måttblanketten nära till hands för att underlätta måttagningen. DET HÄR BEHÖVER DU VID MÅTTTAGNING Tunt måttband

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Stomioperation. Fysisk aktivitet och livsstil före och efter o

Stomioperation. Fysisk aktivitet och livsstil före och efter o Stomioperation Fysisk aktivitet och livsstil före och efter o peration Musklerna i buken Bukväggen sträcker sig från bröstkorgens bas till höftbenet. Under huden finns fettvävnad, bindväv och ytliga bukmuskler

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen Detta test på hur din häst arbetar tar ca tre minuter och bör ingå i uppvärmningen varje dag. Du måste veta vad du vill när du sitter

Läs mer

Fysträningen Skara HF A flickor 2009-2010

Fysträningen Skara HF A flickor 2009-2010 Vecka 39 5 x 800 meter Vecka 40 1 bålstab 15x100m max puls, gå tillbaka sakta starta om. Vecka 41 1 hopprep 5min + 20 x 60/20 max puls gå tillbaka starta om. 5 km puls165-170 Vecka 42 1 hopprep 5min +

Läs mer

Måttinstruktioner 11/11/2013. AnySuit.se och HappyTie.se. Kroppsmått. Att förstå vid mätning. Exakta plaggmått. Plaggets längd

Måttinstruktioner 11/11/2013. AnySuit.se och HappyTie.se. Kroppsmått. Att förstå vid mätning. Exakta plaggmått. Plaggets längd Måttinstruktioner 1 AnySuit.se och HappyTie.se 2 AnySuit.se grundades 2007 och är en av de första skrädderierna på Internet. Tack vare vår långa erfarenhet har vi lärt oss kundens behov och att sy rätt

Läs mer

Kapitel 10: Sidvärtsrörelser

Kapitel 10: Sidvärtsrörelser Kapitel 10: Den här övningen (öppna) har så många förtjänster att jag räknar den som alpha och omega bland alla övningar för hästen som syftar till att utveckla fullständig lösgjordhet och perfekt rörlighet

Läs mer

Runda inte ländryggen i knäböj

Runda inte ländryggen i knäböj Runda inte ländryggen i knäböj Pressa dig aldrig i en övning så långt att du förlorar tekniken och hållningen. Om du börjar runda ländryggen i en knäböj har du redan gått för djupt. Första steget i att

Läs mer

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! För att du skall få träningen att funka när sommaren klingar av och hösten är här har sjukgymnasten Marie Larsson gjort ett program som du lätt kommer igång med.

Läs mer

EatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap

EatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap Många studier visar idag att långvarigt stillasittande innebär en ökad

Läs mer

Skapa aktiviteter där alla barn är aktiva undvik långa köer. Skapa variation i innehållet utgångspunkten är rörelseglädje och kul verksamhet

Skapa aktiviteter där alla barn är aktiva undvik långa köer. Skapa variation i innehållet utgångspunkten är rörelseglädje och kul verksamhet Grundläggande principer för träningspasset: Skapa aktiviteter där alla barn är aktiva undvik långa köer. Skapa variation i innehållet utgångspunkten är rörelseglädje och kul verksamhet Välj lekar och övningar

Läs mer

FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR

FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR Allmänt att tänka på vid testning Testpersonen ska vara väl förberedd på testförfarandet och ska vara medveten om att det när som helst går att avbryta testet.

Läs mer

FÖRSÄSONGSTRÄNING POJKAR 03 2015

FÖRSÄSONGSTRÄNING POJKAR 03 2015 FÖRSÄSONGSTRÄNING POJKAR 03 2015 Det är nu dags att bli starkare, uthålligare, snabbare och explosivare. Spelet blir snabbare och motståndarna blir tyngre och bättre tränade. Det är därför du ska lägga

Läs mer

General Rules Of Pocket Billiards

General Rules Of Pocket Billiards General Rules Of Pocket Billiards Nedanstående regler är antagna av SBF den 20:e juni 1999 3. ALLMÄNNA POOL BILJARD REGLER Dessa Allmänna Pool Biljardregler gäller alla pooldiscipliner, om inte annat anges

Läs mer

SSIF. Akrobatikundervisning (copyright Eric Sherbin)

SSIF. Akrobatikundervisning (copyright Eric Sherbin) SSF nnehåll rinciper sid. 2 ogisk sid. 3 stegring rund sid. 4 element Balans sid. 5 princip Belastning sid. 6 och balans v å kroppars sid. 7 balans Komplexa sid. 8 system Fall - och sid. 9 passteknik 1

Läs mer

Seniorsportutrustning

Seniorsportutrustning Seniorsportutrustning från Lappset Övningar Träning är viktigt för att vi ska fungera i vardagen, både för unga och gamla. Med stigande ålder försämras framför allt balansen men vi blir även stelare i

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

Varför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen:

Varför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen: Varför ska man stretcha? Stretching bidrar till en bra hållning och avspända muskler. Det ger bättre balans i kroppen som i sin tur ger bättre träningsresultat. Syftet med stretchingen efter träningen

Läs mer

TEKNIK & METODIK HT 2013 v 1.0

TEKNIK & METODIK HT 2013 v 1.0 TEKNIK & METODIK HT 2013 v 1.0 KLUBBFILOSOFI TEKNIK gemensam syn på teknikutlärning & metodik gemensam idébank för övningar & redskap gemensam syn på röd tråd genom klubbens utvecklingsnivåer 1 KLUBBFILOSOFI

Läs mer

Träningsprogram multihallen. För dig som vill komma igång på egen hand. foto: tommy andersson

Träningsprogram multihallen. För dig som vill komma igång på egen hand. foto: tommy andersson Träningsprogram multihallen För dig som vill komma igång på egen hand foto: tommy andersson Friskis multihall bjuder på stora möjligheter att träna på olika sätt. Här kommer förslag på ett styrketräningsprogram

Läs mer

Olika överlinjer/ olika bommar

Olika överlinjer/ olika bommar Olika överlinjer/ olika bommar Alla hästar är olika. Har din sadel rätt sittpunkttill din hästs överlinje? För att din sadel skall passa hästen, ligga stilla och sätta dig på rätt plats så måste man ta

Läs mer

Kort bruksanvisning FLUX

Kort bruksanvisning FLUX Kort bruksanvisning FLUX Bruksanvisning art nr MB 3301KB Denna bruksanvisning ger information om montering, inställningsmöjligheter, säkerhetsföreskrifter och skötselråd av Flux bakåtvänd rollator. Genom

Läs mer

Pausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI

Pausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI Pausa dig Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI Detta material är ett komplement till det webbaserade rörelsepausprogrammet och kan med fördel användas vid rörelsepaus i grupp eller som underlag för

Läs mer

FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR

FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR Allmänt att tänka på vid testning Testpersonen ska vara väl förberedd på testförfarandet och ska vara medveten om att det när som helst går att avbryta testet.

Läs mer

När ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?.

När ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?. Övning för att koncentrera sig på andningen Att koncentrera sig på andningen erbjuder ett sätt att stänga av tillståndet för automatstyrningen och att återgå och leva i nuet. Eftersom övningen är kort

Läs mer

Vi har schemalagt mellan 3-4 träningspass per vecka, med start tisdagen den 5 juni. Totalt är det 36 pass schemalagt.

Vi har schemalagt mellan 3-4 träningspass per vecka, med start tisdagen den 5 juni. Totalt är det 36 pass schemalagt. Hej, Här finner ni träningsprogrammet för sommaren 2012. Träningen har 5 olika teman; allmänstyrka, bålstyrka, spänst/snabbhet, balans/koordination och kondition. Det finns 2 träningspass inom varje tema

Läs mer

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,

Läs mer

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband.

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Enkelt att ta med på semestern! Övningarna framtagna av: Karin Jönsson, leg. Kiropraktor och Emilie Svedberg, lic Personlig

Läs mer

SPELKLAR. Del 1 Löpning (8 min)

SPELKLAR. Del 1 Löpning (8 min) SPELKLAR Del 1 Löpning (8 min) Löpning - rakt fram Löpövningarna går mellan 6-8 parallella konor. Avstånd mellan käglorna ca 6-7 meter. Alla löpövningar utförs 2 ggr. Två spelare startar samtidigt vid

Läs mer

SKOLIOS SKOLIOS SKOLIOS. Puckel eller krokig rygg STRUKTURELL FUNKTIONELL

SKOLIOS SKOLIOS SKOLIOS. Puckel eller krokig rygg STRUKTURELL FUNKTIONELL SKOLIOS Puckel eller krokig rygg SKOLIOS FUNKTIONELL benlängdsskillnad smärta hållningsbetingad STRUKTURELL kongenital idiopatisk neuromuskulär syndrom kotskada diastematomyeli- tethered cord SKOLIOS IDIOPATISK

Läs mer

Teambuilding Innehåll: Det finns tre olika typer av teambuildingövningar:

Teambuilding Innehåll: Det finns tre olika typer av teambuildingövningar: Sida 1 av 6 Teambuilding Innehåll: Det finns tre olika typer av teambuildingövningar: Bryt isen Oväntad information Äta kolasnören Det stora trasslet Kom ihåg- leken Samarbeta Dvärg, jätte, trollkarl Amazonas

Läs mer

Hälsoråd för Internetstuderande

Hälsoråd för Internetstuderande 10-poängskurs i Rehabiliteringspedagogik för arbete med långtidssjukskrivna i grupp Hälsoråd för Internetstuderande Du står nu i begrepp att påbörja en Internetkurs. Erfarenheter från tidigare kurser visar

Läs mer

Mål med kursen Baddaren N1

Mål med kursen Baddaren N1 Mål med kursen Baddaren N1 Kunna doppa huvudet under vattenytan, inte vara rädd för att få vatten i ögonen samt att hoppa från kant på djupt vatten. Simmärke: Baddaren Blå Doppa Doppa huvudet 5 gånger,

Läs mer

Kursmaterial D-60 träning 2008. Tema: Timing

Kursmaterial D-60 träning 2008. Tema: Timing Kursmaterial D-60 träning 2008 Tema: Timing Temat för årets kurs var timing. Vi startade med en genomgång i studion där Niklas demonstrerade vad en screening var för något. Därefter förevisades hur man

Läs mer

Komplex rörlighet. Hamstring. Situps med käpp. Armhävningar. Lateralflektion. Stående rotationer

Komplex rörlighet. Hamstring. Situps med käpp. Armhävningar. Lateralflektion. Stående rotationer Komplex rörlighet Tänk på at hålla en stabil ryggposition under knäböjen och spänn magmusklerna för at skydda ländryggen. Denna övning är bra för att bygga upp rörligheten i ländrygg, bröstrygg, höftböjar,

Läs mer

AGF Ledardag 2016-01-09 med Mats Mejdevi

AGF Ledardag 2016-01-09 med Mats Mejdevi AGF Ledardag 2016-01-09 med Mats Mejdevi Föreläsningen Anteckningar: All träning är preparering för prestation (och livet) ha något att bygga vidare på Det spelar ingen roll hur duktig du är om du är skadad

Läs mer

Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR)

Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Information Detta träningsprogram användes i en forskningsstudie vid Skånes universitetssjukhus i Lund där personer med svår artros

Läs mer

Innehållsförteckning. Handboll i skolan

Innehållsförteckning. Handboll i skolan Innehållsförteckning ÖVNINGSFÖRRÅD (LÄTT NIVÅ)...2 1. Kasta-fånga/Jag och bollen...2 2. Kasta - fånga/vi två och bollen...3 3. Kasta-fånga/Vi och bollen i rummet...3 4. Studsa/Jag och bollen...3 5. Studsa/Vi

Läs mer

Operation vid instabil knäskål (Elmslie-Trillat)

Operation vid instabil knäskål (Elmslie-Trillat) Operation vid instabil knäskål (Elmslie-Trillat) Knäskålen Då man böjer och sträcker på knäet löper knäskålen (patella) i en fåra i lårbenet. Knäskålens funktion är att förbättra kraften vid sträckning

Läs mer

Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16

Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Kursmaterial ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Avsnitten AVSLAPPNING, DJUP-, MELLAN- OCH LÄTTANDNING Att andas och slappna av är inte helt lätt när det gör ont. Hur vi andas

Läs mer

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN Av Marie Hansson - Känns hunden för snabb? - Har du svårt att hinna dit du vill på banan? Själva kärnan i lösningen på problemet borde väl vara att förkorta din väg? Ju svårare

Läs mer

SVENSK NORSK DANSK. www.camp.se. a ToeOFF Family product. Avsedd för en persons användning

SVENSK NORSK DANSK. www.camp.se. a ToeOFF Family product. Avsedd för en persons användning SVENSK NORSK DANSK a ToeOFF Family product Patent no.: ToeOFF, ToeOFF Short, ToeOFF Fantasy, ToeOFF NFR, BlueRocker, BlueRocker NFR, KiddieGAIT, KiddieGAIT NFR: AU736950, BE1005297, BE1114626, DK1005297,

Läs mer

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15.

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15. Axel - magliggande armar rätt ut i sidan, för ihop skulderbladen först, lyft därefter armarna en liten bit från golvet, lyft gärna vikter eller typ vattenflaskor 2 x 15. Axel - muskler som stabiliserar

Läs mer

BRUSH Att göra en svepande rörelse med fotens trampdyna mot golvet.

BRUSH Att göra en svepande rörelse med fotens trampdyna mot golvet. BRUSH Att göra en svepande rörelse med fotens trampdyna mot golvet. CHARLESTON Görs på fyra takter. 1. Peka framåt med ex. höger tå. 2. Sätt bak höger fot strax bakom vänster. 3. Peka bakåt med vänster

Läs mer

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder Rörlighetsträning Rörlighetsträning och stretching All belastande träning bidrar till muskelstelhet. Tränar man inte rörlighet, kommer man bara bli stelare och stelare allt eftersom. Stelhet Bild: www.traningsgladje.se

Läs mer

Utfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund

Utfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund Cirkelträning Utfallssteg Tag ett steg framåt med främre knät i 90 graders vinkel, stanna strax ovanför marken med det bakre knät. Tag därefter ett nytt steg med andra benet. Det främre benets knä ska

Läs mer

Att konstruera en T-tunika med fyrkantigt halshål

Att konstruera en T-tunika med fyrkantigt halshål Du behöver: mönsterpapper eller vanligt papper stort format, blyertspenna, linjal minst 30 cm, måttband. Mått som du behöver: huvudomfång, hals-axel-handledsmått, överkropp över axlarna, skjortlängd, mått

Läs mer

Grundprinciper för skonsamma förflyttningar

Grundprinciper för skonsamma förflyttningar Grundprinciper för skonsamma förflyttningar Innehåll Kursöversikt... 2 Inledning... 6 Syfte och mål... 7 Belastningsskador... 8 Hur väl rustad är du för ditt jobb?... 10 Kroppshantering... 11 Kroppens

Läs mer

STYRKETRÄNING / Benböj. Steg 1. Assisterad benböj

STYRKETRÄNING / Benböj. Steg 1. Assisterad benböj ÖVNINGSBANK STYRKA STYRKETRÄNING / Benböj Steg 1. Assisterad benböj håll blicken rakt fram. Stolt och rak hållning i ryggen. Stå axelbrett med fötterna vinklade ca 15 utåt. Ha tyngden på hälarna genom

Läs mer