Fysisk aktivitet och lärande i skolan - en litteraturstudie om det eventuella sambandet

Transkript

1 Beteckning: Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi Fysisk aktivitet och lärande i skolan - en litteraturstudie om det eventuella sambandet Agnes Adolfsson och Maelona Williams Juni 2008 C- uppsats 15 hp Pedagogik Hälsopedagogiska programmet Examinator: Peter Gill Handledare: Johan Liljestrand

2 Fysisk aktivitet och lärande i skolan - en litteraturstudie om det eventuella sambandet Av Agnes Adolfsson Maelona Williams Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi Högskolan i Gävle Gävle hhp05aao@student.hig.se hhp05mws@student.hig.se. ABSTRAKT Om fysisk aktivitet påverkar lärandet och har många andra positiva effekter kan man undra om inte skolans idrottstimmar borde utökas. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad tillgänglig forskning säger när det gäller sambandet mellan fysisk aktivitet och lärande i skolan. Materialet till studien har sökts i relevanta databaser. För att ett vetenskapligt dokument skulle bli inkluderat i litteraturstudien skulle fokus ligga på och beröra fysisk aktivitet och lärande, alternativt fysisk aktivitet och kognitiv utveckling. Eftersom fokus ligger på fysisk aktivitet inom skolan har de även valt att beskriva hur idrottsundervisningen i skolan har utvecklats sedan införandet. Författarna har valt att granska utredningar, forskning och artiklar som haft som syfte att utvärdera och lyfta fram den fysiska aktiviteten i skolan. Resultatet tyder på att elever som får utökad fysisk aktivitet presterar bättre i skolan. Det finns även samband mellan ökad fysisk aktivitet och elevers trivsel i skolan. Flera studier anser att mer forskning bör göras innan det går att dra konkreta slutsatser att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och skolprestationer. Nyckelord: Fysisk aktivitet, lärande, koncentrationsförmåga, inlärningsförmåga, kognition, skola Keywords: Physical activity, education, power of concentration, learning skills, cognition, school Gill 1

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ABSTRAKT INLEDNING Syfte FYSISK AKTIVITET OCH LÄRANDE Fysisk aktivitet Kroppens reaktioner på fysisk aktivitet Lärande Kognitiv utveckling Skolgymnastikens historia Idrott och hälsa i skolan METOD Insamling Urval Konsekvenser av sökningen och redovisning av resultat Sökord och resultat ERIC och PsychINFO Academic Search Elite HIGGINS och LIBRIS Validitet och Reliabilitet FORSKNING KRING SAMBANDET MELLAN FYSISK AKTIVITET OCH LÄRANDE...21 Motorik, Koncentrationsförmåga och skolprestationer (L) (K)...21 BBO Barn, bevegelse og oppvekst (L) (K)...25 Movement is essential to learning (L) (K)...26 Wellness Promotion in the Schools: Enhancing Students Mental and Physical Health (L) (K)...27 Extracurricular Activities and Adolescent Development (L) (K)...28 Physical Education and its Effect on Elementary Testing Results (L)...29 Physical fitness and academic achievement (L)...29 Physical activity and student performance at school (K)...30 SPARK The effects of a 2- Year Physical Education Program (SPARK) on Physical Activity and Fitness in Elementary Schools Students (K) RESULTAT Koncentrationsförmåga Motorik Fysisk aktivitet, lärande och skolprestationer Kognitiv utveckling Ämnet Idrott och hälsa Teori och praktik Sammanfattning Slutsats DISKUSSION Resultatdiskussion Metoddiskussion Vidare forskning...43 KÄLLFÖRTECKNING...45 Bilaga Bilaga

4 1. INLEDNING Skolan får allt färre antal idrottstimmar (Utbildningsdepartementet, 1994). Med nedskärningar på antal idrottstimmar i skolan, funderar vi över vad det kommer att få för konsekvenser. Att fysisk aktivitet har många positiva effekter är allmänt känt och väldokumenterat (Ekblom, B & Nilsson, J., 2000; FYSS, 2003; Faskunger, J. & Hemmingsson, E. 2005). Många välfärdsjukdomar har uppstått på grund av fysisk inaktivitet och många av dessa sjukdomar och symtom kan lindras eller botas genom att vara fysiskt aktiv (FYSS, 2003). Allt fler elever når inte upp till kraven för att bli godkända i kärnämnena (Skolverket, 2008). Handlar det om pedagogiken i skolan, klimatet i klassrummet, koncentrationssvårigheter eller har det flera orsaker? I takt med att skolan har reducerat antalet idrottstimmar så har elever allt svårare att klara av skolan, är detta en tillfällighet eller finns det ett samband? Skolan som arena är ändamålsenlig för att nå ungdomar och fostra samt påverka deras fysiska, sociala och kognitiva utveckling. Skolan är gratis för alla, vilket inte idrotter på fritiden är. Att få hitta glädjen i att röra sig och att vara fysiskt aktiv bör vara en möjlighet för alla. Förutsättningen för att lära bör vara densamma för alla elever. Ett gemensamt mål att sträva mot bör vara att skapa lika förutsättningar för nästa generations välmående. Det antas att fysisk aktivitet påverkar lärandet men vi funderar på hur det egentligen är, om det verkligen finns ett påvisat samband. Vi har därför valt att inrikta oss på om det finns något samband mellan fysisk aktivitet och lärande genom att undersöka, för oss, tillgänglig forskning. Om forskningen visar på samband mellan fysisk aktivitet och lärande anser vi att det kan vara av vikt att belysa det för att kunna utveckla framtidens skola där barnens lärande och hälsa främjas Syfte Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad som finns dokumenterat inom området när det gäller sambandet mellan lärande och fysisk aktivitet i skolan. För att tydliggöra syftet har vi valt att dela upp det i två frågeställningar: Vad säger forskningen om det eventuella sambandet mellan fysisk aktivitet och lärande? Hur påverkar fysisk aktivitet inlärningsförmågan, den kognitiva utvecklingen, koncentrationsförmågan och den motoriska utvecklingen? 3

5 2. FYSISK AKTIVITET OCH LÄRANDE För att närmare kunna undersöka vad forskningen säger om ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och lärande har författarna valt att först förklara och definiera fysisk aktivitet, lärande och kognitiv utveckling med syfte att göra det enklare att förstå och kunna urskilja ett eventuellt samband. Eftersom författarna har valt att lägga fokus på fysisk aktivitet inom skolan har de även valt att inkludera ett avsnitt som beskriver hur idrottsundervisningen i skolan har utvecklats sedan införandet under 1800-talet. Efter detta avsnitt följer en del där författarna valt att granska utredningar, forskning och artiklar som haft som syfte att utvärdera och lyfta fram den fysiska aktiviteten i skolan. Ämnen som berörs är; elevernas trivsel i skolan, antalet klocktimmar, fysisk aktivitet, lärarnas syn på ämnet Idrott och hälsa, skolans styrdokument och hur skolan sett ut tidigare jämfört med idag Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet definieras som all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning (Folkhälsoinstitutet, ). Rekommendationer för fysisk aktivitet är för en vuxen människa cirka 30 minuter per dag och för barn rekommenderas 60 minuters fysisk aktivitet per dag (FYSS, 2003; Folkhälsoinstitutet, 2005). Med regelbunden fysisk aktivitet enligt rekommendationen menas en aktivitet som utförs dagligen i 30 minuter om den är av måttlig intensitet, alternativt minst tre gånger per vecka om den är högintensiv (Ibid.). Rekommendationen för barn är 60 minuter fysisk aktivitet varje dag och bör omfatta både måttlig och högintensiv aktivitet (Folkhälsoinstitutet, 2005) Kroppens reaktioner på fysisk aktivitet Det finns ett flertal väldokumenterade positiva fysiologiska effekter av att vara fysiskt aktiv. Hjärtats slagvolym, blodvolym och den maximala syreupptagningsförmågan ökar med regelbunden fysisk aktivitet vilket innebär att andelen syre i blodet ökar och det i sin tur leder till att hjärnan får friskt (syrerikt) blod och kan arbeta mer effektivt (Ekblom, B. & Nilsson, J. 2000). Med regelbunden fysisk aktivitet kan vilopulsen och den puls som uppnås vid submaximalt arbete (50 % av maxpulsen) sänkas med

6 slag per minut redan efter ett par månader (FYSS, 2003). Risken för att drabbas av åderförkalkning och få blodproppar i hjärtat minskar med fysisk aktivitet (Ekblom, B. & Nilsson, J. 2000). Cirkulationen i kroppens olika system ökar och antalet kapillärer (tunna blodkärl) i musklerna ökar, det innebär att möjligheten för syreutbyte i muskulaturen förbättras och det i sin tur gör att man kan prestera bättre i fysiska arbetssituationer (Ibid.). Andra biologiska system som påverkas är att lungornas kapacitet ökar, blodfetterna förbättras, fettvävsmassan och bukfettmassan minskar när man går från att vara fysiskt inaktiv till att vara regelbundet fysiskt aktiv (Ekblom, B. & Nilsson, J. 2000). Fysisk aktivitet kan minska risken att få Diabetes typ II genom att insulinkänsligheten ökar och denna effekt kan visa sig redan efter en eller några enklare aktiviteter såsom en rask promenad eller ett lättare motionspass (Ekblom, B. & Nilsson, J. 2000). Det farliga kolesterolet (VLDL och HDL) minskar med regelbunden fysisk aktivitet och det hälsosamma kolesterolet (LDL) ökar genom att kapaciteten att omvandla fett till energi förbättras (Ibid.). En annan positiv effekt är att immunförsvaret i kroppen förbättras genom att känsligheten för infektioner minskar med regelbunden fysisk aktivitet på en medelhög intensitet (FYSS, 2003). Personer som är fysiskt aktiva under uppväxten ökar sin bentäthet vilket kan verka positivt i vuxen ålder då bentätheten minskar efter 25 års ålder (Ekblom, B. & Nilsson, J. 2000). Detta kan i sin tur minska risken av att drabbas av osteoporos (benskörhet) när de blir gamla, detta är speciellt viktigt för kvinnor då nivåerna av östrogen minskar med åldern och när de kommer in i klimakteriet (Ibid.). Fysisk aktivitet har även positiva effekter på den psykiska hälsan. Några av dessa effekter är: förebyggande och mildrande av depressioner, förbättrar humöret, stärker självkänslan, minskar oro, gör det lättare att hantera stress, förbättrar sömnen och höjer livskvaliteten bland annat genom de sociala kontakterna som upplevs vid olika träningssituationer (Ekblom, B. & Nilsson, J. 2000; Faskunger, J. & Hemmingsson, E. 2005). Många förändringar sker i kroppens hormonsystem till följd av regelbunden fysiskt aktivitet. Stresshormonerna adrenalin och noradrenalins koncentrationsnivå i blodet minskar vid vila om man har varit fysiskt aktiv (Ekblom, B. & Nilsson, J. 2000). Sysselsättningar som verkar glädjehöjande, så som fysisk aktivitet, kan ge avslappning och öka frisläppet av endorfiner, som är ett smärtlindrande hormon. 5

7 Andra välbefinnandehormoner så som dopamin medverkar i regleringen av nervcellers aktivitet som har betydelse för inlärningen och påverkar bland annat uppmärksamhet (Ekman & Arnetz, 2005; Sonesson & Sonesson, 2001). Att vara uppmärksam anses som en viktig faktor för att en människa ska kunna lära sig (Illeris, 2007). Sammanfattning Fysisk aktivitet definieras som all typ av kroppsrörelse och forskning har påvisat många positiva fysiologiska effekter. Exempel på sådana effekter är bland annat genom syreutbytet och hormonproduktionen i kroppen som i sin tur påverkar välmående, vilket är en grundförutsättning för att lära Lärande Med lärande har författarna valt att tolka det som: koncentrationsförmåga, inlärningsförmåga, kognitiv förmåga, mental utveckling, läs-och skrivförmåga samt skolprestationer såsom resultat på nationella prov och SAT (Stanford Achievement Tests). Valet att göra en precisering mellan lärande och kognitiv utveckling har gjorts för att lättare kunna tolka resultatet. Inom vissa områden ser man på lärande och kognition som att det i grunden betyder samma sak men författarna har valt att tolka kognition som ett mentalt lärande; förmågan att lära sig lära och lärande som ett konkret uppfyllt mål. Exempel: I årskurs 3 är ett av kraven att kunna femmans divisionstabell. Har eleven klarat av den har hon visat att hon har lärt sig den. Det är svårare att förklara hur hon har lärt sig den, hur hon har tänkt i själva lärandet och hur hon kan använda sig av den kunskapen i framtiden, det vill säga kognitivt i sin utveckling. Lärande är varje process som hos varje levande organism leder till en varaktig kapacitetsförändring som inte bara beror på glömska, biologisk mognad eller åldrande (Illeris, 2007 s.13). Knut Illeris skriver även att: 6

8 Lärande är emellertid inte enbart en angelägenhet för förnuftet utan bygger också på kroppsliga funktioner som kan komma till uttryck genom exempelvis kroppshållning, rörelsemönster, mimik och andning (Illeris, 2007 s.22). I boken Pedagogik för 2000-talet (Egidius, 2003) beskrivs John Deweys (pedagog & filosof, ) tankar om teoretiskt och praktiskt lärande som ett samspel med varandra. Om eleven inte har möjlighet att praktiskt utföra det han/hon lärt sig i teoretiska ämnen blir lärandet obegripligt (Ibid.). Elever behöver vara engagerade i uppgiften, att känna att den är meningsfull, kunna sätta sig in i den och se svårigheterna med uppgiften och på så sätt kunna söka ny kunskap och med hjälp av fantasin hitta lösningen (Egidius, 2003). Antonovsky (1991) skriver att en människa behöver känna en känsla av sammanhang (KASAM) för att uppnå och behålla hälsa. De tre komponenter han anser hör ihop för att få ett starkt KASAM är; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (Ibid.). För att koppla detta till skolan skulle man kunna använda följande exempel: om läraren är strukturerad, tydlig och informativ, eleverna känner att de skolverktyg som finns i klassrummet är till för dem och att eleverna känner sig delaktiga i sitt eget lärande har de ett starkt KASAM och med detta är de starkare och mer mottagliga för yttre stimuli. I läroplanen för förskolan (Lpfö 98) står det skrivet i riktlinjerna att alla som jobbar inom förskolan ska arbeta tillsammans för att kunna erbjuda en miljö som är väl anpassad för utveckling, lek och lärande (Björklid, 2005). Den pedagogiska miljön skall alltså innefatta både en bra fysisk miljö samtidigt som det ska finnas ett bra samspel mellan barnen och de vuxna. Barn ska ha möjlighet att delta i sitt eget lärande och det är viktigt att inkludera dem i skapandet av den fysiska miljön (Ibid.). Lärandet sker inte på en speciell plats utan det sker hela tiden i olika miljöer, både formella, som skola och förskola, och informella, genom lek inom- och utomhus (Björklid, 2005) Kognitiv utveckling Inom pedagogisk forskning ses kognition som något kreativt och omfattande, det anses vara en nödvändighet för moraliska, subjektiva och estetiska uttalanden (Bjerg, 7

9 2000). Inom den allmänna skolan har dock kognition setts som någonting elever kan förhöras på (Ibid. s. 89). Att gå i skolan är en plikt och det är viktigt att både elever, lärare och föräldrar förstår att det handlar om ett måste samtidigt som det är av stor vikt att se på elevernas utveckling som en process som innefattar en helhetssyn på lärande både fysiskt, socialt och känslomässigt (Illeris, 2007; Bjerg, 2000). Den sociala verklighet som barnen befinner sig i är av betydelse för det mentala lärandet och all undervisning som har till syfte att utveckla eleven ska ligga före i lärandet och erbjuda eleven en utmaning (Bjerg, 2000). Det är, enligt Bjerg (2000) viktigt att på ett pedagogiskt sätt få eleven att själv ta på sig uppgiften, att få han/henne att förstå betydelsen av kunskapen och vilja lära sig. Barn lär sig tala innan de lär sig att läsa och det är med införandet av själva läsinlärningen som en ny språklig medvetenhet kan komma (Ibid.). På samma sätt som barnet lär sig att om hon sträcker sig mot ett ställe dit hon inte når och föräldrarna uppmärksammar deras önskan så fungerar det när barnet blir medveten om skriftspråkets nyanser och hur hon kan använda sig av det till sin egen fördel (Bjerg, 2000). Vygotskij (psykolog & pedagog, ) beskriver handlingar som leder till medvetenhet hos barnet och en annan pedagog talar om läsinlärningsförmågan som en mental utveckling där barnet lär sig att använda sina resurser utifrån det som finns tillgängligt (Ibid.). Språket blir ett eget område som lösgör sig från talet och leder till något som barnet själv får tolka på egen hand (Bjerg, 2000). Illeris (2007) skriver att det är viktigt att förstå att det är i hjärnan som individens läroprocesser sker, oavsett om läroprocesserna är medvetna eller omedvetna. Om man väljer att bortse från lärande som en psykologisk faktor och bara ser till det rent logiska i till exempel matematik är det svårt att nå fram till individen och därigenom påverkas lärandet på ett negativt sätt (Ibid.). Piaget (psykolog & pedagog, ) har en uppfattning om att kunskapsutveckling sker fortlöpande genom barnoch ungdomsåren (Illeris, 2007). Piaget ser på hjärnans neuroner och individens uppfattnings- och handlingsstruktur som välutvecklande scheman, där varje process i lärandet leder till en ny process där lärande kan ha sin grund (Illeris, 2007; Egidius 2003). Illeris (2007) skriver att det är nödvändigt att använda sådana bildliga metaforer för att man ska ha möjligheten att analytiskt och logiskt kunna förstå vad 8

10 som händer i hjärnan när det handlar om lärande, tänkande och minne. Den motoriska och den kognitiva utvecklingen går hand i hand (Jagtøien, Hansen, & Annerstedt, 2002). Om den motoriska aktiviteten tar upp barnens koncentrationsförmåga så minskar de resurser som barnen kan använda till att tänka, lära sig och reflektera över (Ibid.). När barnens motoriska färdigheter har blivit automatiserade kan de kognitiva processerna utvecklas eftersom omedvetna delar av hjärnan styr de motoriska färdigheterna medan det är i hjärnbarken de medvetna kognitiva processerna sker (Jagtøien, Hansen, & Annerstedt, 2002; Taube, 2000). När barnen utvecklat sin kognitiva förmåga blir de bättre på att värdera sin egen förmåga och sambandet mellan självbild och prestationer ökar (Taube, 2000). Sammanfattning I pedagogisk forskning ses kognition bland annat som något kreativt och omfattande men inom skolans värld har det setts som någonting man kan förhöras på. Att gå i skolan är en utvecklande process som innefattar en helhetssyn på lärande både fysiskt, psykiskt och socialt. Den motoriska och kognitiva utvecklingen går hand i hand Skolgymnastikens historia Under denna rubrik kommer en sammanfattning av skolgymnastikens framväxt från uppkomsten till nutiden. År 1805 var förmodligen det år som gymnastik för första gången infördes i svensk skola. Under talet har ett relativt stort antal avhandlingar som behandlar betydelsen av kroppsövningar gjorts. Dessa har till en viss del bidragit till att bana väg för en positiv syn på fysisk aktivitet (Annerstedt, C., Peitersen, B. & Rønholt, H., 2001). Utöver dessa avhandlingar hölls föredrag som handlade om motorikens betydelse för hälsan. Carl Von Linnés föreläsningar om hälsovård ( ) betonade vikten av sömn, vila och motion (Ibid.). År 1809 är året då Sverige 9

11 förlorade Finland och i samband med det väcktes nationalistiska stämningar till liv, en revanschlust och kampberedskap uppstod vilket skapade förutsättningar för en fysisk fostran. I Örebro år 1812 ansökte värnplikten om att man redan i skolan borde försöka skapa förutsättningar för en väl fungerande värnplikt, genom att lägga grunden för de kvalifikationer som krävs inom det militära redan i skolåldern. Kopplingen mellan fysisk fostran och militärväsendet har förmodligen påskyndat införandet av obligatorisk skolgymnastik. Ända sedan införandet av fysisk aktivitet i skolan så har den haft olika mål som inte har varit den fysiska aktiviteten i sig utan mål som till exempel: ett starkare svenskt försvar, färre sjuka, hälsosammare befolkning och motverkan av själslig överansträngning. Dessa fyra motiv kom att legitimera införandet av gymnastik i skolan: Politiskt- nationalistiska motiv Militära motiv och kopplingen till den allmänna värnpliktens införande Hälso- och hygieniska motiv. Gymnastiken skulle stärka barnen och göra dem mer motståndskraftiga mot sjukdomar. Rekreationsmotiv. Alltför mycket tid i skolan ägnades åt teoretiska studier och gymnastiken kunde fungera som en motvikt mot stillasittandet. (Annerstedt, C., Peitersen, B. & Rønholt, H., 2001 s. 79) I 1820 års skolordning blev gymnastik ett obligatoriskt ämne med 3 timmar i veckan som ingen elev utan särskilda skäl kunde befrias från. Dock fanns fortfarande inga utbildade lärare i ämnet eller lokaler att tillgå (Werner, 1947). År 1849 skedde en genomgripande förändring av det dåtida skolsystemet, då skolan blev fri från kyrkliga ämbeten, men fortfarande år 1856 ansågs gymnastikläraren inte som en del i kollegiet och var ej delaktig i beslut gällande skolan. Gymnastiken stod fortfarande utanför det ordinarie schemat och när det gällde lokal för utövandet av gymnastik hade städerna endast skyldighet att upplåta mark för att ge eleverna möjlighet att få leka och röra sig utomhus (Annerstedt, C., Peitersen, B. & Rønholt, H., 2001) var året då de första hänvisningar angavs om hur skolans undervisning i gymnastik borde ske, det beskrev bland annat tid och innehåll. Tre år senare indelades gymnastikens innehåll i tre huvudgrupper: sådana utan redskap, med redskap och med vapen sänktes 10

12 antalet idrottstimmar till 2 timmar per vecka men kom att öka igen år 1895 för de fyra högsta klasserna till minst en halvtimme per dag eller 3 timmar per vecka och i 1878 års lärostadga skulle betyg ges i ämnet men det var fortfarande inte upptaget som ett obligatoriskt ämne i timplanerna. År 1909 fastställdes det att läroverken ska uppdela undervisningen i idrott på fyra stycken 45 minuters lektioner per vecka och gymnasiet skulle utöver det erhålla två lektioner till i fäktning. Militärövningar i skolan kom att avskaffas genom ett riksdagsbeslut tillsattes en skolkommission för att utreda läroverket och ett helt kapitel ägnades åt fysisk fostran och skolhygien. Kommissionen åstadkom en förskjutning från den traditionella gymnastiken och fäktning till mer av lek, idrott och friluftsliv. Fram till år 1928 hade gymnasierna sex timmar gymnastik per vecka och övriga klasser fyra timmar. Detta år ändrades namnet till gymnastik med lek och idrott och timmarna för fäktning togs bort men man införde obligatoriska idrottsdagar per läsår vilket innebar att 10 % av elevernas tid i skolan skulle ägnas åt idrott. Ämnet syftade då till en allsidig kroppsutveckling, god hållning, att stärka elevernas fysiska och psykiska motståndskraft, ansvarskänsla, god kamratanda, självbehärskning, ridderligt uppträdande samt ge insikt i betydelsen av en god hälsa (Annerstedt, C., Peitersen, B. & Rønholt, H., 2001). År 1933 sänktes antalet timmar till tre igen samt sänktes idrottsdagar till dagar per läsår för att sedan sänkas ytterligare år Kursplanen 1987 gav ökade möjligheter för lärarna att själva utforma sin undervisning men med det kom ökat ansvar för planering, utvärdering och genomförande. Enligt anvisningarna skulle ämnet omfatta en baskurs med moment som: träningslära, ergonomi och hälsa; idrottsaktiviteter; rörelse, rytm och dans; friluftsliv. Trots ämnets breddade innehåll har det inte inneburit något tillskott i from av utökat timtal utan ämnet har istället reducerats tidsmässigt. I och med Lpf 94 är det numera enbart obligatoriskt med en A kurs på gymnasiet i Idrott och hälsa som motsvarar 80 timmar. Med Lpf 94 gjorde även målstyrningen sin entré vilket innebär att staten sätter upp mål och det är upp till lärare och elever att bestämma vägen dit. Detta innebär att det kan se väldigt olika ut från skola till skola (Annerstedt, C., Peitersen, B. & Rønholt, H., 2001). Idrottsundervisningen har under 90- talet minskat från 756 klocktimmar till 500 klocktimmar i grundskolan (Skolöverstyrelsen, 1980., Utbildningsdepartementet, 1994). 11

13 Sammanfattning Idrottsundervisningen i skolan har ända sedan införandet haft ett annat mål i sig än att bara skapa fysisk aktivitet. Målet har bland annat varit ett starkare militärt försvar och som avkoppling från teoretiska ämnen. Ämnet har dock reducerats tidsmässigt och har i dagsläget den minsta tiden avsatt till ämnet sedan införandet trots ett ökat innehåll Idrott och hälsa i skolan Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) har fr.o.m. den 27 februari 2003 fått följande tillägg Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Även hälso- och livsstilsfrågor skall uppmärksammas (Myndigheten, 2005B). I Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) har följande stycke (kursivt) skrivits in: Skolan skall utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor. Skolan skall även sträva efter att ge gymnasieeleverna förutsättningar att regelbundet bedriva fysiska aktiviteter (Ibid.). Eftersom alla elever tillbringar en stor del av sin tid i skolan har den en viktig roll för elevers hälsa. Därför bör fysisk aktivitet naturligt finnas med i skolans vardag (prop. 2003/04, Budgetproposition för 2004). Läroplanstexterna ger inte några anvisningar om hur mycket tid som bör anslås per dag eller närmare definition av fysisk aktivitet. Regeringen har dock givit uttryck för att minst 30 minuter per dag kan vara ett riktmärke(ibid.). Att idrotta på fritiden varierar med social bakgrund, ålder, kön och mellan barn med olika motoriska förutsättningar (Idrottsmedicin, 2008). Skolans uppgift att ordna aktivitet för alla elever blir därför extra viktigt. Flera år efter tilläggen i läroplanen är det fortfarande många som inte har uppmärksammat förändringen, eller gjort något åt den (Ibid.). Europaparlamentet (2007) har fattat beslut om att uppmana alla medlemsländer att schemalägga och garantera skolelever idrott minst tre gånger i veckan. Skolorna rekommenderas att ytterligare utöka idrott på skolschemat utöver den lägsta gräns på 12

14 tre gånger i veckan. I de skolor som erbjuder daglig fysisk aktivitet så finns det elever som man trots detta inte når och som inte deltar, framförallt i de äldre årskurserna. Det som man vanligtvis erbjuder är promenader och enligt en undersökning gjord av Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) är promenader en av de aktiviteter som elever i årskurs 6-9 tycker allra sämst om. De elever som har minsta tiden schemalagd idrottsundervisning är mindre fysisk aktiva än de som har mer tid (Ibid.). Det finns ett tydligt behov av ökad kunskap om hur fysisk aktivitet i skolan ska organiseras. Vilken typ av aktivitet ska erbjudas och vem/vilka ska leda arbetet? Är det fritidspedagoger, föreningsledare, eller idrottslärare som ska ansvara för elevers fysiska aktivitet (Idrottsmedicin, 2008)? Kritik har riktats mot att innehållet i skolämnet Idrott och hälsa ofta sker på pojkarnas villkor och liknar föreningsidrottens träning alltför mycket. I kursplanen för skolämnet Idrott och hälsa betonas allsidiga rörelseaktiviteters betydelse och att positiva rörelseupplevelser främjar den motoriska förmågan (Idrottsmedicin, 2008). Vandrande skolbuss (Nilsson, 2000) (dvs. promenader) är bättre för barns motoriska utveckling än att bli skjutsad i bil (Ericsson, 2005). I svensk Idrott mars 2008 skriver Mats G Nilsson (m) Riksdagsledamot att fysisk aktivitet är en grundförutsättning för välbefinnande både fysiskt och psykiskt. Han skriver att det är av yttersta vikt att idrotten i skolan lägger grunden för ett sunt leverne och fysisk aktivitet (s.31). Genom att utveckla idrotten i skolan från utrustnings- och resultatfixerad undervisning till en mer vardagsmotionsinriktad, det vill säga en avdramatisering av den dagliga fysiska aktiviteten kan man minska den fysiska inaktivitetens följder som sämre inlärningsförmåga, sjukdomar och övervikt. Det är även önskvärt med fler antal idrottstimmar då Sverige tillhör de länder som garanterar minst tid till skolidrott i Europa med 500 timmar fördelat på nio läsår. Skolans val på 600 timmar och elevens val på 382 timmar gör att det ser väldigt olika ut från skola till skola (Svensk Idrott, 2008). Skolverket fick 2002 ett uppdrag att utvärdera ämnet Idrott och hälsa från regeringen. Örebro Universitet fick uppdraget att genomföra utvärderingen. Uppdraget ingår i en nationellt omfattande utvärdering av grundskolan år Genom en rad delstudier bidrar det till en bild av läget i Sveriges skolor. Ämnen som behandlades var närvaro, 13

15 skolverksamheten, inställning till ämnet Idrott och hälsa, det sociala klimatet på skolan samt vad lärarna ville att deras undervisning skulle ge eleverna. Resultatet i undersökningen visar på att det är viktigt att skolans undervisning i Idrott och hälsa ska ge eleverna möjlighet att ha roligt genom fysisk aktivitet, lära sig samarbeta samt att eleverna ska lära sig om hälsa och få en positiv syn på sin egen kropp. 60 % av skolledarna inom gymnasiet anser att tiden för Idrott och hälsa i mycket hög och i hög grad har minskat de senaste 5 åren medan endast 27 % inom grundskolan tycker det. På frågan om vad som är det bästa med att vara lärare i Idrott och hälsa svarade ämneslärarna bland annat: att se barn utvecklas motoriskt och socialt, att få eleverna att känna lust inför idrott, att få dem att vilja röra på sig och tycka det är kul samt roligt att jobba med rörelser istället för teori (s.16). 87 % av eleverna i årskurs 6 anser att ämnet Idrott och hälsa är intressant. I årskurs 9 och i gymnasiet är det 75 % som håller med. Cirka 66 % av alla elever anser att det är för lite tid för ämnet i skolan. På frågan om vad eleverna tycker är viktigt med ämnet Idrott och hälsa svarade de flesta att det är mycket viktigt att ha roligt genom att röra på sig. I årskurs 6 deltar nästan alla elever i undervisningen (98 %). I årskurs 9 är siffran 89 % och i gymnasiet 93 %. 12 % av eleverna i grundskolan och 7 % av eleverna i gymnasiet vill inte byta om med de andra. 50 % av eleverna i grundskolan säger att de får lust att röra sig på fritiden efter att ha varit med på lektionerna i ämnet Idrott och hälsa. I årskurs 9 och i gymnasiet är det 33 % som känner samma sak. Två saker som eleverna lär sig under lektionerna är; olika idrottsaktiviteter och att man mår bra av att lära sig nya saker. De flesta elever känner att ämnet Idrott och hälsa har bidragit till deras lust att röra på sig, gett dem en positiv inställning till den egna kroppen samt ökat deras självförtroende. Resultatet visar dock på att drygt 10 % av flickorna i årskurs 9 känner att ämnet har bidragit till att minska deras självförtroende. Resultatet visar även på att ämnet Idrott och hälsa bidrar till att yngre elever lär sig att samarbeta, 49 % i årskurs 6. Vid analys av lokala dokument inom Idrott och hälsa påvisas det att delen hälsa i ämnet Idrott och hälsa ofta beskrivs som en teoretisk del av ämnet med avsikt att lära eleverna sambandet mellan kost, motion, vila och kroppens välbefinnande. Fokus ligger på den fysiologiska delen av träning och hålls åtskild från den praktiska delen 14

16 av Idrott och hälsa. Vissa dokument talar om vikten av förståelsen mellan ett fysiskt och psykiskt välbefinnande men det är på det individuella planet som fokus ligger. Få av de undersökta dokumenten lyfter fram elevdelaktighet som centralt medan de centrala dokumenten (Lpo94) lägger stor vikt vid denna bredare syn på hälsa. Analysen av delen fysisk aktivitet handlar till stor del om att lyfta fram en bred variation av aktiviteter med syfte att skapa ett rörelseförråd som ska skapa ett intresse för fysisk aktivitet och att lära sig och prova på olika aktiviteter. Undersökta dokument kopplar detta rörelseförråd till hälsa. En anmärkningsvärd detalj är att Idrott och hälsa verkar ses som två olika ämnen istället för ett ämne. Som tidigare nämnts är delen hälsa ofta teoretiskt inriktad med inlämningsuppgifter och skriftliga prov medan delen idrott inte enbart verkar vara praktiskt inriktad utan även har teoretiska inslag. En fråga är då om ämnet Idrott och hälsa har utökats eller förskjutits? Denna uppdelning av teori och praktik är inte nödvändig om man utgår från kursplanerna. Frågor blir då vilka teorier ämnet Idrott och hälsa bygger på, vad är syftet med ämnet, vilka meningar skapar eleverna i ämnet och var bör fokus på ämnet Idrott och hälsa ligga (Eriksson, 2003)? Skola - Idrott Hälsa (SIH) är ett omfattande och flerårigt projekt där barn och ungdomars fysiska aktivitet, fysiska prestationsförmåga och hälsotillstånd är i fokus (Engström, 2004). Engström (2004) anser att det finns ett stort behov av utökad kunskap om barn och ungdomars fysiska aktivitet och allmänna hälsotillstånd. Det handlar inte bara om att vara fysiskt aktiv och öva motoriken utan även att en social och personlig utveckling sker. Han poängterar vikten av att den fysiska aktiviteten har stor betydelse för den framtida hälsan (Ibid.). Det fysiologiska och medicinska behovet av kroppsrörelse har inte minskat, men möjligheterna att få detta behov tillgodosett har blivit allt mindre (Engström, 2004 s.2). Engström (2004) skriver även att möjligheterna till utelek har begränsats bland annat på grund av förbättrade kommunikationer och genom en ökad biltrafik vilket har inneburit att barn inte längre förflyttar sig för egen maskin i samma utsträckning som tidigare. Skärmbundna aktiviteter som är knutna till TV, video, datorer och dataspel ställer inga krav på fysisk ansträngning. Kunskaperna om betydelsen av fysisk aktivitet för god hälsa och livskvalitet ökar, men en omsättning av de teoretiska kunskaperna till praktik varierar avsevärt. Senare års forskning har påvisat ett samband mellan 15

17 omfattningen av fysisk aktivitet och hälsotillstånd bland vuxna (Engström, 2004). Engström skriver att det har med andra ord uppstått en paradox; ju säkrare kunskaper vi får om den fysiska aktivitetens hälsomässiga betydelse, desto angelägnare tycks vi vara att minska våra fysiska ansträngningar såväl i hemmet som under arbete (2004 s.3). Engström (2004) påpekar att den tid som är avsatt för ämnet Idrott och hälsa kan knappast ur en medicinsk och fysiologisk synvinkel ge tillräckligt fysisk träning och fast vi har varit väldigt uppfinningsrika med att utveckla teknologin så att vi människor ska slippa använda vår muskelkraft så har man inte i skolans värld kompenserat för den minskade fysiska aktivitet som teknologin innebär, då den anslagna tiden till Idrott och hälsa i skolan räcker till ca två lektioner i veckan (Ibid). Sammanfattning Läroplanen 94 har fått ett tillägg där det står att skolan ska sträva mot att erbjuda elever fysisk aktivitet varje dag. Eftersom alla elever tillbringar en stor del av sin vardag i skolan har den en viktig roll i elevernas liv. Cirka fem år efter införandet av tillägget i läroplanen är det fortfarande inte många som har uppmärksammat förändringen. Europaparlamentet har uppmanat till att alla medlemsländer ska schemalägga och garantera skolelever idrott minst tre gånger i veckan och gärna mer därtill. Sverige är ett av de länder som erbjuder minst antal garanterad tid för fysisk aktivitet, trots tillägget i läroplanen och Europaparlamentets rekommendationer. Hälsa beskrivs ofta som en teoretisk del av ämnet Idrott och hälsa. Det finns även en grupp elever man inte når med undervisningen idag, vilket kan förklaras med att idrotten liknar idrottsföreningarnas verksamhet alltför mycket. Skärmbundna aktiviteter och en alltmer stillasittande befolkning ökar och i skolan har man inte kompenserat för detta, tiden som är avsatt för ämnet Idrott och hälsa är inte tillräcklig ur en medicinsk och fysiologisk synvinkel. Den fysiska inaktiviteten har påvisat negativa effekter på människors hälsa, samtidigt som elever börjar få allt svårare att klara av skolan. Om den fysiska aktiviteten har ett samband med lärande kan det anses vara av vikt att undersöka detta. 16

18 3. METOD Den ständigt och mycket snabbt växande kunskapsmassan motiverar ett starkt behov av översikter. Detta behov är direkt proportionellt mot den rådande kunskapsmassan: ju fler vetenskapliga dokument (uppsatser, rapporter, artiklar, böcker etc.) som publiceras, desto större behov av integration och översikt (Backman, 1998, s.65). Vi hade för avsikt att göra en deskriptiv undersökning, det vill säga att beskriva och kartlägga den, för oss tillgänglig kunskap och forskning som finns inom ämnet och som uppfyller de ställda kriterierna samt innehar relevans för syftet (Patel & Davidsson, 1994). Valet att göra en litteraturstudie rörande det eventuella sambandet mellan fysisk aktivitet och lärande utifrån de föreställningar som vi hade om hur läget ser ut beskrivs av Patel & Davidsson (1994), som att arbeta induktivt. Att dra en induktiv slutsats betyder att det är en sannolik slutsats, baserad på erfarenheter som till exempel Solen har gått upp varje morgon hittills, alltså kommer den att gå upp imorgon också. Det vill säga att slutsatsen är byggd på det som finns innan nuet. Utifrån vad resultatet visar kommer vi att formulera teorier och hypoteser. Vi ville, trots det arbetssätt vi valde inte begränsa oss till att endast arbeta induktivt utan det viktiga i litteraturstudien blir att arbeta utifrån dess syfte. Vi ville söka efter en variation av den forskning som finns för att kunna skapa oss en bild av läget. Variationen i arbetet hade sin utgångspunkt i innehållet i studierna men vi ville även få en variation utifrån en geografisk synvinkel. Genom att inkludera forskning som har sitt ursprung i Sverige, Norge och USA gav detta andra variationer än om vi enbart hade valt att inkludera forskning från ett geografiskt område Insamling Insamling av teori, böcker, uppsatser, dokument, rapporter, avhandlingar, utredningar, vetenskapliga artiklar och forskning som behandlar ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och lärande, även kognitiv utveckling och 17

19 koncentrationsförmåga. Empiri söktes i databaser som Academic Search Elite, ERIC, PsychInfo, HIGGINS, LIBRIS Urval För att en utredning, studie, avhandling och vetenskaplig artikel ska kunna inkluderas i litteraturstudien ska fokus ligga på och beröra båda ämnena fysisk aktivitet och lärande, alternativt fysisk aktivitet och kognitiv utveckling. Syfte, metod och resultat ska vara tydligt presenterade och artikeln ska vara vetenskapligt granskad (peerreviewed) och publicerad i en vetenskaplig tidskrift. För artiklar och övrig litteratur som blev uteslutna se Bilaga Konsekvenser av sökningen och redovisning av resultat Urvalet ledde till att några studier till viss del stämde in på de valda kriterierna men då studier även undersökte fler faktorer än sambandet mellan fysisk aktivitet och lärande finns det relevant resultat som inte stämde in på syftet i denna studie. I dessa fall har vi endast berört resultaten kortfattat eller helt avstått från att redovisa dessa. I de fall där författare till artiklarna har ett utförligt abstrakt där både syfte, metod och resultat finns redovisat har vi inkluderat dessa om de har uppfyllt de valda kriterierna. Även i de fall där publiceringen av studierna varit äldre än 15 år har vi valt att utesluta dessa artiklar. Har det varit omöjligt att få tag på relevanta artiklar i fulltext utan ett utförligt abstrakt har dessa uteslutits Sökord och resultat Vi kom, genom att granska litteratur, fram till de sökord vi ville använda oss av när vi sökte i vetenskapliga databaser. Dessa ord var från början: learning skills, academic achievement, physical activity och adolescents. När vi började söka fann vi synonymer på vissa ord och valde då att söka vidare på dessa ord då de ursprungliga orden inte räckte till. 18

20 ERIC och PsychINFO Vi började med ordet learning skills och fick 1021 peer-reviewed; det var svårt att överblicka resultatet på grund av det stora antalet träffar samt att vi inte hittade någon artikel som stämde in på de ställda kriterierna. Vi sökte vidare på deskriptionsordet health education och fick peer-reviewed. För stort urval av artiklar. För att begränsa urvalet lades ordet academic achievement till. Då sjönk resultatet till 523 peer-reviewed. Där fann vi några artiklar som vi valda att granska utifrån de ställda kriterierna. Vi sökte vidare på academic achievement och fick peer-reviewed, för att begränsa urvalet så lades sökordet physical activity till; 317 peer-reviewed. Utifrån denna begränsning hittades artiklar som stämde in på de valda kriterierna. Vi sökte vidare på adolescents och physical activity; 4215 peer-reviewed. Vi hittade få artiklar som stämde in. Efter att ha undersökt deskriptionsordet valde vi att söka vidare på physical health och adolescents; 2213 peer-reviewed. Vi fann en del intressanta artiklar trots det stora antalet artiklar. Vi sökte sedan vidare i Academic Search Elite på exakt de ord som vi sökt på i ERIC och PsychINFO. Via våra sökningar i ERIC och PsychINFO valde vi att inkludera fyra stycken artiklar och utesluta åtta stycken Academic Search Elite Vi började med ordet learning skills och fick 245 peer-reviewed; vi hittade inte någon artikel som stämde in på de ställda kriterierna. Vi sökte vidare på health education och fick 6174 peer-reviewed. Ännu än gång fick vi ett stort urval av artiklar. För att begränsa urvalet lades ordet academic achievement till. Då sjönk resultatet till 19 peer-reviewed. Där fann vi en artikel som vi valde att granska utifrån de ställda kriterierna men då författarna av artikeln redan i abstraktet kraftigt ifrågasatte sin egen metod föll den bort. Vi sökte vidare på academic achievement och fick 5835 peer-reviewed, för att begränsa urvalet så lades sökordet physical activity till; 16 peer-reviewed. Utifrån denna begränsning hittade vi en artikel som stämde in på de valda kriterierna men den fanns inte tillgänglig att låna. Vi sökte vidare på adolescents and physical activity; 614 peer-reviewed. Där hittade vi ingen artikel som vi fann intressant. Vi sökte vidare på physical health och adolescents; 99 peerreviewed. Vi fann en del intressanta artiklar och valde att beställa hem två stycken för 19

21 vidare granskning. Efter sökningen i Academic Search Elite valde vi sex stycken artiklar att inkludera i undersökningen och vi uteslöt tre stycken HIGGINS och LIBRIS Litteratur som rörde lärande, kognition, kognitiv utveckling och fysisk aktivitet söktes via HIGGINS, bibliotekets sökmotor med sökorden; skolprestationer, lärande, kognition, fysisk aktivitet, utveckling i skolan och elevers utveckling. Vi valde även att låna litteratur på stadsbiblioteket i Gävle efter sökning på ovanstående sökord. I de fall där vetenskapliga artiklarna inte gick att få tag på söktes dessa upp via LIBRIS för att granskas och/eller beställas Validitet och Reliabilitet Valet att göra en litteraturstudie försvårar möjligheten att replikera detta arbete eftersom kunskapsutbudet ökar allt eftersom mer forskning inom ämnet görs. Reliabiliteten (Thurén, 1991) i vårt arbete, det vill säga, tillförlitligheten och användbarheten, minskar med tiden eftersom med hjälp av de valda sökorden och de valda databaserna utökas antalet träffar på grund av att fler studier som stämmer in på de valda kriterierna publiceras. Vissa publicerade artiklar gick inte att få tag på i fulltext så det resultat som vi har kommit fram till kan skilja sig från det resultat som andra som väljer att göra en litteraturstudie med utgångspunkt från vårt material och som har tillgång till all publicerad forskning. Vi som forskare tar med våra personliga erfarenheter när vi tolkar och analyserar resultatet och även det skrivna språket kan misstolkas, speciellt eftersom de flesta artiklar är skrivna på en grammatiskt svår engelska och vissa betydelsefulla resultat kan försvinna i översättningen. Validiteten (Thurén, 1991) kan anses vara hög då vi har mätt det vi har avsett att mäta genom att vi har undersökt tillgänglig forskning och bearbetat materialet för att finna svar på de frågeställningar som presenteras i syftet. Å ena sidan har vi med hjälp av vårt syfte en klar utgångspunkt med vad vi ville mäta när det handlar om sambandet mellan fysisk aktivitet och lärande. Å andra sidan har vi själva gjort definitionen av lärande och genom våra personliga erfarenheter tolkat resultatet utifrån detta perspektiv. Reliabiliteten hos de artiklar som finns redovisade i resultatet kan variera men för att öka tillförlitligheten är alla artiklar peer-reviewed det vill säga vetenskapligt 20

22 granskade, utifrån högt ställda krav, av två eller tre forskare som är framstående i sitt fält (Backman, 1998). 4. FORSKNING KRING SAMBANDET MELLAN FYSISK AKTIVITET OCH LÄRANDE Den hittills ej presenterade forskningen kring sambandet mellan fysisk aktivitet och lärande kommer att presenteras först genom en kortfattad sammanfattning av bearbetat material där syfte, metod och resultat från varje studie redovisas. Vi har valt att använda artiklarnas titel som rubrik till sammanfattningen, detta för att underlätta läsandet. I fotnot redovisas författare, tidskrift, databas och sökord. Dessa studier kommer även att kortfattat visas i tabellform (se bilaga 2.). Redan här har valet gjorts att dela in forskningen i två grupperingar där studier som funnit ett klart samband mellan fysisk aktivitet och lärande fått beteckningen (L) och de studier som funnit ett samband mellan fysisk aktivitet och kognition fått beteckningen (K). Har en studie funnit ett samband både mellan fysisk aktivitet och lärande samt ett samband mellan fysisk aktivitet och kognition har de fått beteckningen (K) & (L). Anledningen till detta är för att redan nu kunna få en bild av vad resultatet (se 5.) blivit i de olika studierna och se hur tabellerna (se Bilaga 2) kommer att vara uppbyggda. Resultatet kommer sedan att presenteras (se 5.) i olika teman med syfte att förenkla läsandet, där resultat och slutsatser från alla studier och även hittills presenterade avhandlingar och utredningar redovisas. Motorik, Koncentrationsförmåga och skolprestationer 1 (L) (K) Syfte med studien var att undersöka om man genom utökad idrottsundervisning och motorisk träning i skolan kan påverka elevers motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer. Tidigare forskning har visat att barn med ett outvecklat eller avvikande grovmotoriskt rörelsemönster visar även på andra svårigheter så som tal-, koncentrations- och inlärningssvårigheter (Ericsson, 1997., Cratty, 1997., Moser, 2000.). 1 Ericsson, I. (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer : en interventionsstudie i skolår 1-3. Diss. Lund : Univ., Publicerad som Motorikobservationer och skolprestationer efter double-blind peer-review i Nordisk Pedagogik 2 (2007) 21

23 Sju klasser i en interventionsgrupp och fem klasser i en jämförelsegrupp undersöktes. Totalt 251 elever i årskurs 1-3 deltog i studien. Interventionsgruppen fick ökad andel idrottstimmar och motorisk träning. Jämförelsegruppen hade ordinarie idrottsundervisning på två lektioner per vecka. Resultatet baseras på observationer (enligt MUGI modellen som går ut på integrering av sinnesimpulser och teorier om motoriska utvecklingsfaser) och datainsamlingar bestående av tolv delar. Resultatet från elva av de tolv datainsamlingarna är säkerställda. I avhandlingen tar Ericsson även upp problemet med att andelen fysiskt inaktiva ökar och gapet mellan de aktiva och inaktiva ökar. De som redan är aktiva blir mer aktiva och de inaktiva blir än mer stillasittande. Tidigare forskningsresultat kan sammanfattas med att barn och ungdomar ej är tillräckligt fysiskt aktiva för att anses ha en bra hälsa (Hammar & Toss, 1994). Att det finns ett samband mellan att vara fysisk inaktiv och risk för sjukdomar är väldokumenterat inom forskningen anser Ericsson. Det som inte är väldokumenterat är huruvida brister i motoriken hos inaktiva barn och ungdomar ökar i takt med att den fysiska aktiviteten minskar i skola och på fritid. Barnen riskerar att hamna i en ond cirkel. Resultaten från de motorikobservationer som Ericsson har genomfört i studien kan förhoppningsvis bidra till ökad kunskap om relationer mellan motoriska färdigheter och omfattningen av schemalagd fysisk aktivitet i skolan och antalet timmar i Idrott och hälsa. Idrottsämnet varierar från skola till skola. Barns inaktivitet kan inte enbart förklaras på grund av skolans bristande verksamhet. Andra faktorer spelar också in till exempel mer tid framför dator och TV. Ytor utomhus och inomhus är begränsande för barns spontana och kreativa lekande, en tidspress i vardagen och att man mer och mer färdas med bil. Men samtidigt som idrottsämnet har fått ett utvidgat innehåll har timantalet starkt reducerats och det kan ifrågasättas om idrottsämnet lyckas uppfylla målen i Lpo94 när det gäller ansvar för de växande barnens motoriska och fysiska utveckling. Ericsson menar att de barn som är fysiskt passiva endast nås genom den obligatoriska undervisningen i skolan och att den minskade tiden skulle kunna medföra ökad risk för brister i motoriska färdigheter. 22

24 Resultat och sammanfattning av motorisk utveckling Resultatet från studien visar att barns grovmotorik förbättras med en ökad fysisk aktivitet och motorisk träning i skolan, efter ett och två år har eleverna i interventionsgruppen bättre balansförmåga/bilateral koordination och bättre motorik än elever i jämförelsegruppen. Resultaten indikerar även på att en ökad fysisk aktivitet och motorisk träning har störst betydelse för de elever som har små och stora motoriska brister samt för elever med koncentrationssvårigheter och elever med diagnoser (till exempel DAMP och ADHD). I interventionsgruppen förbättrade elever med koncentrationssvårigheter sin motorik under projektets gång medan elever med motsvarande svårigheter i jämförelsegruppen inte förbättrades alls. Skillnaderna mellan pojkars och flickors motoriska status ökar i jämförelsegruppen och minskar i interventionsgruppen. Det finns inga skillnader varken i balansförmåga/bilateral koordination eller öga-handkoordination mellan pojkar och flickor i interventionsgruppen i skolår 3. Av pojkarna har då 90 % god motorik och av flickorna har 94 % god motorik. Motsvarande siffror i jämförelsegruppen är 46 respektive 83 %. I jämförelsegruppen har de elever som i skolår 2 bedömdes ha stora motoriska brister, kvar dessa brister i skolår 3. Detta tyder på att dessa inte går över av sig självt och att skolans idrottsundervisning på två timmar i veckan inte är tillräckligt för att förbättra dessa elevers motoriska status. Ericsson pekar på att dessa resultat stämmer bra överens med andra studier som visar att utan någon form av åtgärd kommer de flesta barn med motoriska brister att ha kvar dessa långt upp i åldrarna (Cantell, Smyth & Ahonen, 1994; SEF, 2000). Resultat och sammanfattning om koncentrationsförmåga Att barns koncentrationsförmåga förbättra med ökad fysisk aktivitet och motorisk träning i skolan kan inte bekräftas av de redovisade resultaten i studien. Resultaten indikerar att skillnader i koncentrationsförmåga mellan elever med motoriska brister och elever med god motorik minskar med ökad fysisk aktivitet och motorisk träning i skolan. Positiva effekter på koncentrationsförmågan är bestående hos eleverna som har fått extra motorisk träning utöver den ökade fysiska aktiviteten. Elever, lärare och föräldrar upplever att effekterna av skolornas arbete med daglig fysisk aktivitet är att eleverna är gladare, det är lugnare i klassrummet, eleverna har lättare att koncentrera sig, det sociala klimatet är bättre och att elevernas kunskapsutveckling påverkas positivt. 23