Trygghet och socialt liv i Husby 2009 en uppföljning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trygghet och socialt liv i Husby 2009 en uppföljning"

Transkript

1 Trygghet och socialt liv i Husby en uppföljning Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB

2 2

3 Innehåll INLEDNING 5 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 5 BAKGRUND 5 S YFTE OCH METOD 5 FAKTA OM HUSBY 7 HUSBY 7 BEFOLKNING 7 RESULTAT 9 POLISANMÄLD BROTTSLIGHET 9 INLEDNING 9 ANMÄLD BROTTSLIGHET I HUSBY 10 OFFER- OCH TRYGGHETSUNDERSÖKNING 16 TIDIGARE TRYGGHETSUNDERSÖKNINGAR 16 NÅGRA GENERELLA PROBLEM MED OFFERUNDERSÖKNINGAR 16 OMRÅDESINDELNING 17 ANALYSMETOD OCH REDOVISNING 18 METOD OCH URVAL 19 SVARSFREKVENS 19 UNDERSÖKNINGSRESULTAT 20 OFFERUNDERSÖKNING 23 TRYGGHETSUNDERSÖKNING 26 TRIVSEL, ATTITYDER OCH SOCIALT LIV 46 SAMMANFATTNING 58 KÄLLFÖRTECKNING 62 LITTERATUR 62 ÖVRIGA KÄLLOR 62 BILAGA 1 63 S YNPUNKTER FRÅN DE BOENDE I HUSBY 63 BILAGA

4 ENKÄTRESULTAT, SAMTLIGA UNDERSÖKNINGSOMRÅDEN 73 BILAGA 3 91 OMRÅDESINDELNING 91 4

5 Inledning Om kartläggningar av trygghet och säkerhet Ett effektivt brottsförebyggande och trygghetsökande arbete i ett specifikt område förutsätter en grundläggande kartläggning av den rådande situationen. Det handlar om att identifiera problemen. Kartläggningen bör för detta ändamål i första hand fungera som ett verktyg i ett konkret trygghetsarbete. En kartläggning har dessutom fler syften; det blir betydligt lättare att utvärdera genomförda åt gärder, det blir sannolikt lättare att engagera andra intressenter i ett konkret arbete och myter kan avlivas. Det finns två traditionella sätt att mäta förekomsten av kriminalitet, dels genom att studera antalet anmälda brott i ett område och dels genom enkätundersökningar där de tillfrågade får uppge om de drabbats av brott och i så fall vilket eller vilka. Eftersom det är långt ifrån alla brott som anmäls till polisen ges den bästa kunskapen om båda dessa metoder används. Detta bör kompletteras med invånarnas bild av problemet. Det är invånarna själva som bäst känner till hur området upplevs. I en trygghetsenkät kan slumpvis utvalda invånare identifiera platser som upplevs som otrygga. Platser som känns obehagliga att vistas på kanske inte syns i polisanmälningsstatistiken men blir ett problem om människor inte vågar vistas där vissa tider på dygnet. Platserna lämnas öde och trivseln minskar i området. Detta är ett problem också för fastighetsägare, handlare och trafikföretag vars ekonomi påverkas av detta. En rad andra frågor kan också bli besvarade vid en enkätundersökning. Bilden av ett områdes problem breddas ytterligare om utvalda personer med speciell kunskap om området intervjuas. Bakgrund Denna studie ingår i en större kartläggning av boendeförhållanden i Järva som Svenska Bostäder uppdragit åt Malm Kommunikation AB att utföra. Trygghetsenkäten, som ingår i denna studie, har genomförts i samråd och samarbete med stadsdelsförvaltningen (SDF) Rinkeby-Kista. Parallellt har motsvarande kartläggningar gjorts i Akalla, Rinkeby och Tensta/Hjulsta. Syfte och metod Föreliggande studie av trygghet i Husby är en uppföljning av en kartläggning som genomfördes I den tidigare undersökningen ingick samma moment som i uppföljningen och i enkäten ställdes i stort sett lika många frågor. Ett syfte med studien är alltså att kunna följa utvecklingen i Husby. Det huvudsakliga syftet med studien har dock varit att samla in fakta som kan 5

6 användas som kunskapsunderlag för fortsatta brottsförebyggande och trygghetsfrämjande åtgärder. Föreliggande kartläggning av Husby innehåller följande moment: 1. Kort geografisk och demografisk beskrivning av Husby. 2. Sammanställning av polisanmäld brottslighet. 3. Enkätundersökning med frågor om utsatthet för brott, trygghet och socialt liv. Enkäten skickades ut i maj och samlades in i juni. Malm Kommunikation AB har tidigare genomfört kartläggningar av kriminalitet och trygghet i Hjällbo i Göteborg (1997), Bergsjön i Göteborg (1999), Dalen i Stockholm (2000), Grimsta i Stockholm (2000 och 2003), Kungsmarken i Karlskrona (2000 och 2003), Österängen i Jönköping (2000 och 2003), Ekön i Motala (2000 och 2003), Tynnered i Göteborg (2000 och 2003), Lövgärdet i Göteborg (2001 och 2004), Rannebergen i Göteborg (2001 och 2004), Gårdsten i Göteborg (2001 och 2004), Angered centrum i Göteborg (2001 och 2004), Haga i Göteborg (2001), Backa i Göteborg (2001 och 2005), Gamlestaden i Göteborg (2001, 2003 och 2005), Motala centrum (2002), Centrala Hisingen i Göteborg (2002 och 2006), Hammarkullen i Göteborg (2003), Norra Biskopsgården i Göteborg (2004), Länsmansgården i Göteborg (2004), Svartedalen i Göteborg (2004), Södra Biskopsgården i Göteborg (2004), Jättesten i Göteborg (2004), Vildanden i Lund (2005), Akalla i Stockholm (2006), Husby i Stockholm (2006), Rinkeby i Stockholm (2006), Tensta/Hjulsta i Stockholm (2006), centrala Landskrona (2007 och ), Bredäng i Stockholm (2007), Vårberg i Stockholm (2007), Skärholmen i Stockholm (2007), Sätra i Stockholm (2007), Hässelby Gård i Stockholm (2007), Hässelby Strand i Stockholm (2007), Kungsportsavenyn i Göteborg (2008), Stockholm Väster (2008), Orminge i Nacka (2008), Södermalm i Stockholm (), Bagarmossen i Stockholm (), Fagersjö i Stockholm () och Rågsved i Stockholm (). 6

7 Fakta om Husby Husby Undersökningsområdet Husby ligger i stadsdelsområdet Rinkeby-Kista i Stockholm och består av basområdena Södra och Norra Husby. Administrativt delas Stockholm bland annat in i stadsdelar och basområden. I Husby finns två bebodda basområden (Södra och Norra Husby). Basområden används som minsta indelning av polisen vid registrering av anmäld brottslighet. I denna kartläggning delas Husby in i fyra andra områden (UO, se avsnitt Offeroch trygghetsundersökning) för att kunna se geografiska skillnader i området. Samtliga fyra undersökningsområden och gatuadresser i Husby redovisas med karta och tabell i Bilaga 3. Befolkning I Husby bodde sammanlagt personer den 31/ procent av dessa var män och 48 procent var kvinnor. Den största åldersgruppen var åringarna (se tabell nedan) Befolkning 1 Antal Procent Kön: Man Kvinna Ålder: 0-17 år år år år år eller äldre Antal inv ånare totalt Källa: USK:s OmrådesDataSystem. 7

8 Karta över Husby 8

9 Resultat Polisanmäld brottslighet Inledning I följande avsnitt redovisas den anmälda brottsligheten i Husby under I jämförande syfte omfattar redovisningen även valda delar av den anmälda brottsligheten i Stockholms stad. Brottsutvecklingen när det gäller vissa brott i Husby redovisas i särskilda diagram. Brottsredovisningen omfattar brott mot brottsbalken (BrB), trafikbrottslagen (TBL), narkotikastrafflagen (NSL) och övriga specialstraffrättsliga författningar för vilka fängelse ingår i straffskalan. Till grund för statistiken har uppgifter från polisens databas RAR 2 (Rationell anmälningsrutin) använts. Statistiken över anmälda brott omfattar samtliga händelser som anmälts och av polisen registrerats som brott. Några procent av dessa händelser kommer dock efter utredning visa sig inte kunna betraktas som brott. Relationen anmäld brottslighet och faktisk brottslighet Tillförlitligheten i de uppgifter som utgör underlag för statistiken över anmälda brott påverkas av olika förhållanden. Vid en bedömning av den faktiska brottsligheten på grundval av anmälningsstatistiken sammanhänger tillförlitligheten med relationen mellan anmäld och faktisk brottslighet. Tillförlitligheten sammanhänger också med svårigheten att räkna och klassificera brott (SCB, 1996). Vi vet att långt ifrån alla brott anmäls till polisen. Våldsbrott anmäls till exempel i högre grad om gärningsmannen är okänd för offret. Allvarliga brott anmäls i högre grad än mindre allvarliga brott. Vidare anmäls brott som begås på allmän plats i högre grad än de som begås i det privata (Wikström, 1991). När det gäller tillgreppsbrott tillkommer fler faktorer. Utöver brottets grovhet och offrets relation till gärningsmannen påverkar förekomsten av försäkringsskydd anmälningsbenägenheten. Om det tillgripnas värde överstiger försäkringens självrisk finns det goda skäl att anmäla brottet eftersom en av förutsättningarna för försäkringsersättning är en polisanmälan. Generellt sett gäller också det omvända, om det tillgripnas värde understiger självrisken är anmälningsbenägenheten troligtvis låg (Dolmén, 1994). 2 RAR-systemet utgör ett samordningsunderlag för registrering och återsökning av uppgifter om brott/händelser som anmälts, eller på annat sätt kommit till polisens kännedom. Förutom uppgifter om själva brottet/händelsen innehåller RAR-systemet uppgifter om i anmälan beskrivna objekt såsom offrets ålder och kön, samt uppgifter om gods, fordon med mer. De anmälda brotten klassificeras och ges en brottskod med hjälp av anvisningar som utfärdats av SCB, RPS och RÅ (Lindgren 1996 s 15). 9

10 Anmälningsbenägenheten påverkas också av den allmänna synen på brott och i vad mån brottstypen uppmärksammas i massmedier, politiker och andra. Av betydelse är också det bemötande offret förväntar sig av polisen och vilka konsekvenser offret bedömer polisanmälan kan få. Valet att polisanmäla påverkas också av huruvida offret tror att anmälan kommer att resultera i någon form av påföljd för gärningsmannen (BRÅ, 1993). På grund av varierande anmälningsbenägenhet bland allmänhet och hos olika institutioner samt förändringar i den polisiära verksamhetens omfattning eller inriktning kan relationen mellan anmäld brottslighet och faktisk brottslighet variera från en tid till en annan och mellan olika orter eller områden (SCB, 1996). För vissa brottstyper, som till exempel trafik- och narkotikabrott, finns dessutom ett direkt samband mellan polisens insatser och antalet anmälda brott. För dessa brott kan det vara särskilt svårt att dra slutsatser om den faktiska brottsligheten (SCB, 1996). Vid polisens klassificering av brott kan det uppstå rubricerings- och gränsdragningsproblem. Uppgifterna beträffande omständigheterna vid det anmälda brottet kan till exempel vara otillräckliga. Vidare kan det vara svårt att avgränsa olika svårighetsgrader av ett brott från varandra, till exempel misshandel och grov misshandel. Gränsdragningen mellan olika typer av brott kan variera över tid och mellan olika polisdistrikt (SCB, 1996). Anmäld brottslighet i Husby Det polisanmäldes totalt brott i Husby under Den dominerande brottstypen i Husby var tillgrepps- och skadegörelsebrott av olika slag. Dessa var bland annat fördelade på 41 biltillgrepp, 13 cykeltillgrepp, 56 inbrott i bostad, fem inbrott i källare/vind, 58 stölder ur eller från motordrivet fordon, 164 stölder/snatterier i butik/varuhus samt 634 skadegörelsebrott. Det anmäldes vidare 170 misshandelsfall i Husby (se tabell nedan). Antalet anmälda brott i Husby ökade mellan 2007 och 2008, från anmälda brott till När det gäller utvalda brottstyper ökade skadegörelsebrotten kraftigt mellan dessa år. Även misshandelsfallen och bostadsinbrotten ökade i antal, men inte lika kraftigt. Antalet polisanmälda stölder ur/från motordrivna fordon och inbrott i källare eller vindar halverades däremot. Även antalet fullbordade biltillgrepp minskade, om än svagt (se figurer nedan). Det anmäldes färre brott i Husby under 2008 jämfört med hela Stockholms stad i förhållande till folkmängden. I Norra Husby anmäldes 139 brott per 1000 invånare jämfört med 222 i hela staden och i Södra Husby 237. Motsvarande siffra för hela Husby var 202 (se tabell nedan). Av de 349 misshandelsfall, olaga hot och ofredanden som anmäldes i Husby 2008 var 203 (58 procent) riktade mot kvinnor och barn. Utöver detta anmäldes 14 fall av grov kvinnofridskränkning, det vill säga ofta upprepad och långvarig våldsbrottslighet mot enskilda kvinnor (se tabell nedan). 10

11 Anmäld brottslighet i Husby 2008 Brottstyp Norra Södra Husby Husby Samtliga brott (inte enbart de som redovisas nedan) Fullbordat mord och dråp samt misshandel med dödlig utgång Misshandel, grov misshandel (ej med dödlig utgång) Olaga hot Ofredande Grov kvinnof ridskränkning Våldtäkt, grov våldtäkt Försök till biltillgrepp Fullbordat biltillgrepp Tillgrepp av moped Tillgrepp av cykel Inbrottsstöld, inte av skjutvapen därav i bostad i källare eller vind i kontor Fickstöld Övrig stöld och snatteri därav i butik, varuhus o d ur/från motordrivet fordon Rån, grovt rån Bedrägeri, grovt bedrägeri, bedrägligt beteende Skadegörelsebrott därav av motordrivet fordon Mordbrand Brott mot knivlagen Brott mot v apenlagen Olov lig körning, grov olovlig körning Rattfylleri, grovt rattfylleri Brott mot narkotikastrafflagen därav framställning överlåtelse m m innehav, eget bruk

12 Brottsutvecklingen i Husby : anmälda brott 2008: anmälda brott Brottsutvecklingen i Husby, utvalda brottstyper Misshandel inkl grov Fullbordat biltillgrepp Stöld ur/från motordrivet fordon etc Skadegörelsebrott Inbrott i bostad Inbrott i källare eller vind

13 Antal anmälda brott i Husby 2008 per 1000 invånare (procent) Samtliga brott Misshandelsfall, inkl grov (brottskoder , , , och ) Olaga hot och ofredande (brottskoder och ) Bilrelaterade brott (brottskoder 0801, 0802, 0840 och 1201) Rån (brottskoder , , , och ) Stölder genom inbrott i källare/vind (brottskod 0825) Fullbordat inbrott i bostad (brottskoder ) N orra H usby (3.976 inv) 139 7,5 10,6 14,1 1,8 1,0 3,8 11,3 Skadegörelse-/åverkansbrott, ej motorfordon (brottskoder , och ) Södra Husby (7.327 inv ) ,1 18,7 15,8 4,0 0,1 5,6 73,2 H usby ( inv ) ,0 15,8 15,2 3,2 0,4 5,0 51,4 Stockholms stad 3 ( inv ) ,1 12,3 21,6 2,5 2,2 2,0 35,6 3 Källor: (Folkmängd) Statistiska Centralbyrån och (antal anmälda brott) BRÅ Anmälda brott. &id=2&module_instance=21. Hämtat

14 Anmälda våldsbrott i Husby 2008 Brottstyp Misshandelsfall, inkl. grov, totalt 170 Offret kvinna, bekant m ed gärningsm annen Offret kvinna, obekant m ed gärningsm annen Offret barn under 15 år, bekant m ed gärningsm annen Offret barn under 15 år, obekant m ed gärningsm annen Offret m an, bekant med gärningsm annen Offret m an, obekant m ed gärningsm annen Olaga hot totalt 95 Offret kvinna, 18 år och över 44 Offret barn, 0-17 år 11 Offret m an, 18 år och över 40 Ofredanden totalt 84 Offret kvinna 18 år och över 51 Offret barn, 0-17 år 9 Offret m an, 18 år och över 24 Grov kvinnofridskränkning 14 14

15 Brottsplatser, Husby, 2008, utvalda brottstyper Misshandel utomhus (brottskoder , , , , , , , ) Biltillgrepp (0802) Tillgrepp av cykel (0807) Inbrott i källare/vind (0825) Stöld ur eller från motordrivet fordon etc. (0840) Inbrott i bostad (9801, 9802) Rån utomhus (0877, 0879, 0892, 0896, 9806, 9808, 9810, 9812) Skadegörelse på motorfordon (1201) 1 brottstillfälle. 5 brottstillfällen 15

16 Offer- och trygghetsundersökning Tidigare trygghetsundersökningar När det gäller hur människor uppfattar sin trygghet visar Statistiska Centralbyråns (SCB) nationella offerundersökning från 1991 att oron för våld inte står i rimlig proportion till den faktiska risken att drabbas av det (SCB, 1991). Överhuvudtaget visar forskning, såväl i Sverige som internationellt, att de som i störst utsträckning oroar sig för att drabbas av våld eller andra brott är kvinnor. Samtidigt är det dessa grupper som är minst drabbade. De som säger sig vara minst otrygga är de som drabbas mest, yngre män. (Malm, 1997, 2000b; Wikström, Torstensson & Dolmén, 1997a, 1997b, 1997c). Varför det är så här vet vi inte säkert. Detta kan bero på flera olika faktorer. De som är mest otrygga är försiktigare och exponerar sig mindre för risksituationer. De fysiskt starkare upplever risken att de skadas allvarligt som mindre än bräckligare individer etcetera. Resultat från tidigare lokala offer- och trygghetsundersökningar visar samtidigt att den lokala problemnivån (hög problemnivå = stor förekomst av ordningsstörningar) har en stark påverkan på upplevelsen av trygghet i det egna bostadsområdet och dessutom att egen utsatthet för brott påverkar trygghetsupplevelsen. Detta visar att åtgärder mot ordningsstörningar inte bara kan påverka antalet brott utan också i hög grad de boendes trygghetsupplevelse (Wikström, Torstensson & Dolmén, 1997a, 1997b, 1997c). Några generella problem med offerundersökningar Bortsett från de problem som uppstår vid alla enkätundersökningar finns det några generella problem som är speciella för just offerundersökningar (Rättsstatistisk årsbok, 2000; Wikström, 1991). Svårigheter att minnas. Detta kan leda till att antingen för få eller för många brott rapporteras. Ligger tidpunkten för brottet längre bort än den tidsperiod undersökningen avser, så finns det risk för överrapportering. Om brottet glöms bort trots att det hände inom den tidsperiod undersökningen avser, så finns det risk för underrapportering. Svårighet att avgöra om en händelse är ett brott. Ibland kan det vara svårt att avgöra om en händelse är brottslig eller inte. Några exempel: Plånboken är borta. Är den stulen eller förlorad? Bilen är skadad: skadegörelse eller olyckshändelse? Den rättsliga definitionen av vissa handlingar behöver inte heller överensstämma med den enskildes uppfattning om vad som är brottsligt. När det gäller moderna brott är det i många fall även rent juridiskt svårt att avgöra om en handling är brottslig. Svårigheter att bedöma huruvida en händelse är brottslig eller inte leder till såväl under- som överrapporteringar. 16

17 Ovilja att redovisa alla brott. Vissa brott som till exempel sexualbrott och brott inom familjen är känsliga för den enskilde. Underrapportering blir följden. Bortfall inom vissa befolkningsgrupper. Vissa grupper som är speciellt utsatta för brottslighet vill inte svara på frågorna. Detta gäller till exempel hårt kriminellt belastade personer och missbrukare. Flera studier av polisanmälda brott visar att socialt marginaliserade personer, som missbrukare och kriminella, är starkt överrepresenterade när det gäller utsattheten för grova våldsbrott, å andra sidan brukar de vara starkt underrepresenterade vid intervjuundersökningar om brottslighet beroende på att många av dessa saknar fast adress och därmed inte nås av postenkäter. Områdesindelning Administrativt delas Stockholm bland annat in i stadsdelar och basområden. Här finns två basområden (Södra och Norra Husby). För att möjliggöra en mer detaljerad analys av svaren har vi valt att i denna kartläggning dela in Husby i fyra områden som vi kallar undersökningsområden (UO). Indelning av undersökningsområden i Husby Undersökningsområde UO 1 Gatuadress Lofotengatan Narviksgatan Stavangergatan UO 2 Nidarosgatan T örnbergsgatan UO 3 Bergengatan Dovregatan Nordkapsgatan UO 4 Oslogatan T rondheimgatan 17

18 Karta över undersökningsområden i Husby Analysmetod och redovisning Eftersom denna undersöknings syfte i första hand är att vara ett kunskapsunderlag för konkret trygghetsarbete i Husby har statistiska analyser av skillnader i svar beroende på områdestillhörighet genomförts om det har bedömts vara motiverat. När det gäller en fråga om trygghet utomhus har statistiska analyser genomförts beroende på könstillhörighet, ålderskategori och mellan brottsdrabbade och icke brottsdrabbade. Det finns olika metoder för att se om skillnader mellan olika grupper, individer eller liknande är statistiskt säkerställda eller inte. I föreliggande undersökning används chi-två test. Att en skillnad är statistiskt säkerställd innebär att sannolikheten att den skulle ha åstadkommits genom slumpen är mycket liten. Om en skillnad är signifikant på femprocentsnivån (p <.05) kan slumpen ha åstadkommit den i fem fall av hundra. 18

19 Nästan samtliga svar i denna enkätundersökning redovisas i diagram och i förekommande fall med jämförelser av svar från undersökningen Om en analys visar statistiskt säkerställda skillnader mellan undersökningsområdena redovisas dessa svar i särskilda tabeller. I tabellernas högra kolumner redovisas svaren från hela Husby. De statistiska formlerna redovisas inte i den löpande texten utan i Bilaga 2 där samtliga svar från basområdena redovisas, även de som inte visar på någon statistiskt säkerställd skillnad mellan svaren. I Bilaga 2 redovisas även motsvarande svar från undersökningen Metod och urval Offer- och trygghetsundersökningens syfte är att ge en bild av den faktiska brottsligheten i Husby. Vi vill också få en bild av anmälningsbenägenhet, upplevelse av trygghet, service, trivsel och sociala förhållanden med mer. Undersökningen gjordes i enkätform. Enkäten bestod av fyra delar; en allmän del med frågor om kön, ålder och bakgrund etcetera; en del med frågor om utsatthet för brott där de svarande hade möjlighet att markera i en lista med olika brottstyper samt besvara följdfrågor om anmälningsbenägenhet m.m.; en del med frågor om trygghet, rädsla och andra företeelser som är relevanta i sammanhanget och en del med frågor om service, trivsel, och socialt liv. Sammanlagt ställdes 46 frågor, varav några med följdfrågor. Svarspersonerna fick dessutom en möjlighet att uttrycka sina åsikter på en allmän fråga om kriminalitet och trygghet i Husby. Alla skriftliga åsikter i sin helhet återges i Bilaga 1. Undersökningen omfattar 600 personer födda 1990 och tidigare, som med hjälp av en dator slumpmässigt valdes ur folkbokföringsregistret över aktuella postnummerområden i Husby. Utskicket genomfördes på följande sätt: Dag 1 skickades enkät, följebrev och svarskuvert till urvalspersonerna. Dag 10 skickades en första påminnelse ut. Dag 18 skickades påminnelse två samt ytterligare en enkät med svarskuvert. Dag 28 skickades påminnelse tre ut. Dag 36 avslutades undersökningen och tackbrev sändes ut till dem som svarat. Alla som svarade belönades med en Trisslott och dessutom lottades en resa värd 3000 kronor ut. Enkätundersökningen genomfördes i maj-juni. Svarsfrekvens 15 svarspersoner utgick ur undersökningen på grund av ofullständig eller okänd adress och två bodde inte i Husby. Således kvarstod 583 utskickade frågeformulär. Av dessa besvarades och återsändes 296. Svarsfrekvensen uppgick således till 51 procent. I samtliga 287 fall är det okänt varför frågeformuläret inte besvarades och återsändes. 19

20 Det interna bortfallet 4 var relativt högt. Svarsfrekvens Antal i urval 600 Antal personer i undersökningen 583 Antal svarande 296 Sv arsf rekv ens procent 51 Andelen män är underrepresenterade i undersökningen i förhållande till befolkningen, vilket man bör tänka på när resultaten tolkas. Vad gäller representiviteten i åldersgrupperna är de två yngsta grupperna underrepresenterade i förhållande till populationen i Husby och de två äldsta överrepresenterade (se tabell nedan). Representivitet kön och ålder (procent) (n = 296) Kön: Intervjuade Population 5 Man Kv inna Ålder: år år år år eller äldre Undersökningsresultat Av tabellen nedan framgår att något fler kvinnor (51 procent) än män (49 procent) besvarade enkäten. Åldersgruppen år är störst (42 procent). Av respondenterna är 57 procent gifta eller sammanboende, 36 procent ensamstående, sju procent boende hos förälder/föräldrar och sex procent änkor eller änklingar. Beträffande huvudsaklig sysselsättning uppgav 48 procent att de är förvärvsarbetande, tre procent att de är egna företagare, 13 procent att de studerar, tolv procent att de är arbetslösa, 13 procent att de är ålderspensionärer och nio procent att de är förtidspensionärer. Två procent svarade att de är hemmafruar/hemmamän. 4 Med internt bortfall menas det bortfall som uppstår då en person som medverkar i undersökningen inte svarar på en eller flera frågor. 5 Andel av befolkningen över 18 år Källa: USK:s OmrådesDataSystem. 20

21 Av dem som förvärvsarbetade uppgav tolv procent att deras arbetsplats ligger i Husby och 88 procent utanför. Vad gäller födelseland är 30 procent av de svarande födda i Sverige, sju procent i annat nordiskt land, tio procent i annat europeiskt land och 54 procent i utomeuropeiskt land. 24 procent av de svarande uppgav att båda föräldrarna är födda i Sverige, tre procent att en är född i Sverige och en utrikes och 74 procent uppgav att båda föräldrarna är födda utrikes. Av dem som svarade på enkäten har tre procent bott i Husby i mindre än ett år, 24 procent har bott i området i mellan ett och fem år och 16 procent i mellan fem och tio år. Över hälften, 57 procent, har bott i Husby i över tio år (se tabell nedan). 21

22 Svarspersonernas bakgrund (n =296) Kön: Antal Procent Man Kv inna Bortf all: 23 Ålder: år år år år eller äldre Bortf all: 3 Civilstånd: Gift/sammanboende Boende hos förälder/föräldrar 20 7 Boende hos andra släktingar 8 3 Boende hos vän eller v änner 6 2 Ensamstående Änka/änkling 7 2 Bortf all: 7 Huvudsaklig sysselsättning: Förv ärvsarbetande Egen f öretagare 9 3 Hemmaf ru/hemmaman 5 2 Studerande Arbetslös Förtidspensionär 26 9 Ålderspensionär Bortf all: 17 Arbetsort: I Husby Utanf ör Husby Bortf all: 126 Födelseland: Sv erige Annat nordiskt land 19 7 Annat europeiskt land Utomeuropeiskt land Bortf all: 7 Föräldrars födelseland: Båda f ödda i Sv erige En f ödd i Sv erige och en utrikes 8 3 Båda f ödda utrikes Bortf all: 8 Kvarboende: 0-1 år år år år eller mer Bortf all: 7 22

23 47 procent av svarspersonerna hade minst ett hemmavarande barn (n = 266). Av dessa gick 42 procent i förskola/annan barnomsorg eller i skola i Husby. Av de tillfrågade uppgav 89 procent att de hade hemförsäkring (n = 285). Sju procent svarade nej på frågan Har ert hushåll hemförsäkring?. Fyra procent visste inte om de hade hemförsäkring. I 90 procent av bostäderna bestående av ett rum och kök bor en enda person. Två procent (1 lägenhet) av fyrarummarna bebos av så många som 13 personer. En person i Husby bor ensam i fem rum och kök. Se vidare om antal personer i olika bostadsstorlekar i tabellen nedan. Antal personer i bostad, bostadsstorlek (procent) 1 pers 2 pers 3 pers 4 pers 5 pers 6 pers 7 pers 8 pers 9 pers 13 pers Bostadsstorlek: 1 rum och kök (n = 10) rum och kök (n = 87) rum och kök (n = 118) rum och kök (n = 62) rum och kök (n = 4) Alla (n = 281) Frågan lyder: Hur många personer bor i din bostad? Offerundersökning I syfte att försöka få en så fullständig bild som möjligt av Husbybornas utsatthet för brott kompletteras redovisningen av den polisanmälda brottsligheten ovan med en offerundersökning i enkäten. Respondenterna fick möjlighet att svara på frågan: Har du under de senaste tolv månaderna blivit utsatt för brott? Besvarades denna fråga med ett ja ställdes följande följdfråga: Specificera det eller de brott du har blivit utsatt för? Därefter följde en lista med olika brottstyper. I en särskild kolumn kunde anges antal brottstillfällen. De alternativa brottstyperna var: Våldsbrott (ex. misshandel, rån, hot, sexualbrott), Stöldbrott (inkl. inbrott), Skadegörelse (OBS! ej skadegörelse i samband med stöld) och Annat brott. 23

24 Det överläts åt respondenterna att utifrån detta underlag själva avgöra under vilken rubrik deras brott hamnade. De hade också möjlighet att kontakta undersökningsledaren för att ställa frågor, vilket ingen gjorde. Av de 286 personer som besvarade frågan uppgav totalt tio procent att de drabbats av ett eller flera brott under det senaste året. När frågan ställdes 2006 svarade 15 procent att de hade drabbats av brott under de föregående tolv månaderna (se figur nedan). Utsatthet för brott det senaste året (procent) (n 2006 = 341, n = 286) Ja Nej Frågan lyder: Har du under de senaste tolv månaderna blivit utsatt för brott? En statistisk analys visar inga skillnader mellan svaren beroende på områdestillhörighet i denna fråga. Av samtliga svarspersoner uppgav tre procent att de hade drabbats av våldsbrott. Tio procent hade drabbats av stöldbrott. Fem procent hade utsatts för skadegörelse och en procent hade drabbats av ett annat brott. En stor skillnad mellan årets undersökning och den som genomfördes 2006 är att andelen som drabbats av stöldbrott under det föregående året har halverats (se figur nedan). Utsatthet för brott det senaste året (procent) (n 2006 = 348, n = 296) Våldsbrott Stöldbrott Skadegörelse Annat brott Frågan lyder: Specificera det eller de brott du har blivit utsatt för? 24

25 En analys visar inga statistisk säkerställda skillnader mellan svaren när det gäller utsatthet för våld, stöld, skadegörelse eller annat brott beroende på områdestillhörighet. Brottsplats Det främsta syftet med denna studie är att den skall ge kunskapsunderlag för konkret brottsförebyggande arbete i Husby. Därför är det av intresse att veta hur stor del av den brottslighet som drabbar Husbyborna som sker i det närområdet. För att få svar på detta ställde vi följande följdfråga till dem som uppgivit att de drabbats av brott de senaste tolv månaderna: Var blev du utsatt för brott? Av samtliga som besvarade enkäten uppgav tolv procent att de blivit utsatta för brott i Husby de senaste tolv månaderna. Ingen hade blivit det i Akalla eller Kista, två procent uppgav att de utsatts för brott på annan plats i Stockholm och endast en procent hade drabbats av brott utanför Stockholm. I 2006 års undersökning svarade 16 procent att de drabbades av brott i Husby, fem procent på annan plats i Stockholm och en procent utanför Stockholm. Svarsalternativet I Akalla eller Kista fanns inte med Det egna bostadsområdet är med andra ord den vanligaste plats som Husbyborna blir utsatta för brott på (se figur nedan). Brottsplats (procent) (n 2006 = 348, n = 296) I Husby I Akalla eller Kista Annan plats i Stockholm Utanför Stockholm Frågan lyder: Var blev du utsatt för brott? Flera svarsalternativ kan markeras. Inga statistiska analyser av skillnader i denna fråga beroende på undersökningsområdestillhörighet är gjorda. Anmälningsbenägenhet För att få ett mått på Husbybornas benägenhet att anmäla de brott som de drabbats av ställde vi ytterligare två följdfrågor till dem som uppgivit att de drabbats av brott det senaste året: 25

26 Anmälde du de brott du drabbades av under det senaste året till polisen? Och Anmälde du något av de brott du drabbades av till hyresvärden/ bostadsrättsföreningen? Av dem som drabbats av brott det senaste året uppgav 55 procent, att de inte anmälde brottet/brotten till polisen. Av de övriga brottsoffren uppgav 40 procent att de polisanmält alla brott de drabbats av och fyra procent att de polisanmält vissa brott svarade 37 procent att de inte anmält något brott till polisen (se figur nedan). Anmälningsbenägenhet till polis (procent) (n 2006 = 71, n = 49) Ja, alla Ja, vissa Nej 4 Frågan lyder: Anmälde du det eller de brott du drabbades av under de senaste tolv månaderna till polisen? En analys visar ingen statistisk säkerställd skillnad i frågan om benägenhet att polisanmäla brott beroende på områdestillhörighet. Betydligt färre offer anmälde de brott de drabbats av till hyresvärden eller bostadsrättsföreningen. 37 procent anmälde alla eller vissa brott till hyresvärden/föreningen och 63 procent inga alls (n = 46). Även när det gäller att anmäla brott till hyresvärden/bostadsrättsföreningen har anmälningsbenägenheten minskat sedan 2006, men skillnaderna är små; 31 procent anmälde alla eller vissa brott de drabbats av och 70 anmälde inga (n = 78). Inga statistiska analyser av skillnader i svaren av denna fråga är gjorda beroende på områdestillhörighet. Trygghetsundersökning Brottslighet som problem Är brottsligheten i Husby ett problem? Vi ställde frågan: Tycker du att den brottslighet som finns i Husby är ett stort, litet eller inget problem? Hela 92 procent av invånarna ser brottsligheten i Husby som ett problem. 58 procent anser att problemet är stort. Endast åtta procent anser att brottsligheten i Husby inte är något problem svarade en ungefär lika stor andel, 93 procent, 26

27 att brottsligheten var ett problem men 65 procent tyckte då att det var stort (se figur nedan). Brottslighet som problem (procent) (n 2006 = 345, n = 288) Stort problem Litet problem Inget problem Frågan lyder: Tycker du att den brottslighet som finns i Husby är ett stort, litet eller inget problem? En analys visar inga statistiskt säkerställda skillnader mellan svaren i denna fråga beroende på områdestillhörighet. Trygghetsupplevelse För att få en uppfattning om den upplevda tryggheten i Husby ställde vi frågan: Om du går ut ensam sent en kväll i Husby, hur känner du dig då? 42 procent av Husbyborna känner sig otrygga om de går ut ensamma sent en kväll i sitt bostadsområde, 24 procent går inte ut alls och 34 procent känner sig trygga svarade en betydligt mindre andel, 26 procent, att de känner sig trygga under dessa förhållanden. Vidare svarade 48 procent att de kände sig otrygga och 27 procent att de inte gick ut ensamma sent på kvällarna (se figur nedan). Trygghetsupplevelse A (procent) (n 2006 = 339, n = 286) Trygg Otrygg Går ej ut Frågan lyder: Om du går ut ensam sent en kväll i Husby, hur känner du dig då? 27

28 En statistisk analys visar inga skillnader mellan undersökningsområden i denna fråga. En analys visar däremot att det finns statistisk säkerställda skillnader mellan könen i denna fråga. Endast 26 procent av kvinnorna känner sig trygga om de går ut ensamma sent en kväll i Husby jämfört med 43 procent av männen. 43 procent av både kvinnorna och männen känner sig otrygga om de är ute ensamma sent på kvällen i Husby. Kvinnor väljer däremot i större utsträckning att stanna hemma på kvällen (32 procent) jämfört med männen (14 procent). Även mellan åldersgrupperna finns det statistiskt säkerställda skillnader i denna fråga. Förenklat kan man säga att ju äldre man är desto mindre trygg är man när man går ut ensam sent på kvällen i Husby och man väljer också i allt högre grad att stanna hemma (se tabell nedan). Trygghetsupplevelse, kön och ålder (procent) Trygg Otrygg Går ej ut Kön: Man (n = 133) Kv inna (n = 133) Ålder: år (n = 40) år (n = 137) år (n = 125) år eller äldre (n = 36) Alla (n = 286) Frågan lyder: Om du går ut ensam sent en kväll i Husby, hur känner du dig då? Av de 24 procent som i stort sett inte går ut ensamma sent på kvällarna uppger 72 procent att detta beror på rädsla att utsättas för brott (n = 103). Motsvarande siffra för 2006 var 67 (n = 143). En analys visar att det finns statistiskt säkerställda skillnader beroende på områdestillhörighet i denna fråga. Valet att inte gå ut ensam sent på kvällen i Husby baseras mer på rädsla för att utsättas för brott i UO 3 än i övriga undersökningsområden (se tabell nedan). Trygghetsupplevelse B (procent) U O 1 U O 2 U O 3 U O 4 (n = 20) (n = 24) (n = 29) (n = 30) (n = 103) P.g.a. rädsla att utsättas för brott Annan anledning Frågan ly der: Varför går du inte ut ensam sent på kvällen i Husby? 28

29 Möjlighet att påverka sin trygghet Det är intressant att veta hur stor tron är i Husby när det gäller möjligheten att påverka sin trygghet. En viktig förutsättning för att föra en diskussion om trygghet och kriminalitet i Husby och på sikt öka tryggheten är att invånarna själva tror att de har möjlighet att påverka denna. Vi ställde därför frågan: Tror du att du har möjlighet att påverka din trygghet i Husby? Endast 38 procent av de boende Husby tror att de kan påverka sin egen trygghet och 62 procent tror det inte. Skillnaderna från svaren 2006 är mycket små (se figur nedan). Möjlighet att påverka trygghet (procent) (n 2006 = 334, n = 281) Ja Nej 62 Frågan lyder: Tror du att du har möjlighet att påverka din trygghet i bostadsområdet? Inga statistiska analyser av skillnader i svaren i denna fråga är gjorda beroende på områdestillhörighet. Oro för att drabbas av brott För att få en uppfattning om oron för att drabbas av olika typer av brott ställde vi följande tre frågor: 1. Oroar du dig för att bli utsatt för något våldsbrott i Husby? 2. Oroar du dig för att bli utsatt för något stöldbrott i Husby? 3. Oroar du dig för att bli utsatt för någon skadegörelse i Husby? 38 procent av Husbyborna uppger att de mycket ofta eller ganska ofta är oroliga för att utsättas för våldsbrott i Husby. 31 procent av de svarande oroar sig aldrig eller nästan aldrig för att utsättas för våldsbrott. Oron för att drabbas av våldsbrott har minskat bland Husbyborna sedan förra gången frågan ställdes (se figur nedan). 29

30 Oro för att drabbas av våldsbrott (procent) (n 2006 = 344, n = 290) Ja, mycket ofta Ja, ganska ofta Ja, någon enstaka gång Nej, nästan aldrig 7 6 Nej, aldrig Frågan lyder: Oroar du dig för att bli utsatt för något våldsbrott i ditt bostadsområde? En statistisk analys visar inga säkerställda skillnader beroende på områdestillhörighet i denna fråga. När det gäller oro för att drabbas av stöldbrott uppger hälften, 50 procent av de svarande, att de ofta eller ganska ofta oroar sig för denna brottslighet. Bara 19 procent av de svarande oroar sig aldrig eller nästan aldrig för att utsättas för stöldbrott. Oron för att drabbas av denna typ av brott skiljer sig inte mycket från 2006 års undersökning (se figur nedan). Oro för att drabbas av stöldbrott (procent) (n 2006 = 347, n = 293) Ja, mycket ofta Ja, ganska ofta 30 Ja, någon enstaka gång Nej, nästan aldrig 4 4 Nej, aldrig Frågan lyder: Oroar du dig för att bli utsatt för något stöldbrott i ditt bostadsområde? Inte heller i denna fråga finns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan undersökningsområdena. Husbyborna är nästan lika oroliga för att drabbas av skadegörelsebrott som av stöldbrott. 49 procent oroar sig mycket ofta eller ganska ofta för att drabbas av 30

31 detta. 23 procent av de svarande gör det aldrig eller nästan aldrig. Även när det gäller denna fråga är skillnaderna från 2006 små (se figur nedan). Oro för att drabbas av skadegörelse (procent) (n 2006 = 347, n = 290) Ja, mycket ofta Ja, ganska ofta Ja, någon enstaka gång Nej, nästan aldrig 6 6 Nej, aldrig Frågan lyder: Oroar du dig för att bli utsatt för någon skadegörelse i ditt bostadsområde? En statistisk analys visar inga säkerställda skillnader mellan undersökningsområdena heller i denna fråga. Trygg parkering Upplever Husbyborna att de eller deras besökare har möjlighet parkera bilen på en trygg parkeringsplats? Vi ställde frågan: Anser du att det går att parkera en bil på en trygg plats i ditt bostadsområde? 40 procent av de boende anser att det alltid eller ofta går att parkera en bil på en trygg parkeringsplats i Husby. 19 procent av de svarande anser att det aldrig eller nästan aldrig går att hitta en trygg parkeringsplats i sitt bostadsområde. Frågan ställdes även 2006 och då svarade 36 procent att de alltid eller ofta hittade en trygg parkeringsplats och 28 procent att de aldrig eller nästan aldrig gjorde det (se figur nedan). 31

32 Möjlighet att parkera på trygg plats (procent) (n 2006 = 344, n = 286) Ja, alltid Ja, ofta Ja, någon enstaka gång 11 Nej, nästan aldrig 11 8 Nej, aldrig Ingen uppfattning Frågan lyder: Anser du att det går att parkera en bil på en trygg plats i ditt bostadsområde? En analys visar inga statistiskt säkerställda skillnader mellan svaren i denna fråga beroende på UO-tillhörighet. Även om det är svårt att parkera en bil på ett tryggt ställe i Husby behöver man ändå, om man har en bil, parkera den någonstans. Nästa fråga löd: Om du eller din familj har en bil, hur står den vanligtvis parkerad i ditt bostadsområde? 46 procent av dem som besvarade frågan parkerar sin bil på hyrd parkeringsplats i garage. 13 procent parkerar bilen utomhus på hyrd parkering och fyra procent på gatan. 37 procent svarade att de inte har någon bil (se figur nedan). Parkeringsplats (procent) (n 2006 = 331, n = 283) Hyrd parkering i garage Hyrd parkering utomhus Gatuparkering Har ingen bil Frågan lyder: Om du eller din familj har en bil, hur står den vanligtvis parkerad i ditt bostadsområde? En statistisk analys visar inga säkerställda skillnader baserade på UO-tillhörighet i denna fråga. 32

33 Stora problem Vilka brottsliga eller störande företeelser uppfattar de boende som stora problem i Husby? Vi gav följande uppmaning: Om du tycker att någon av följande saker är stora problem i Husby så kan du markera det nedan. Flera svarsalternativ kan markeras. Ungdomsgäng som bråkar och stör, nedskräpning och skadegörelse och uppfattas som de största problemen i Husby. Av samtliga 296 personer som deltog i enkäten uppgav 60 procent eller fler att dessa företeelser är stora problem i Husby. Vidare anser 55 procent att inbrott i bostäder, källare eller vindar är ett stort problem och lika många att buskörning med moped eller motorcykel är det. 35 procent anser att våld eller hot om våld utgör ett stort problem, lika många tycker att brott mot bilar eller motorcyklar är ett problem och 33 procent att bilkörning inne i bostadsområdet är ett sådant. Övriga angivna företeelser uppfattas som stora problem av 29 procent eller färre. Även när frågan ställdes 2006 var samma problem som är störst i år störst. I vissa fall, till exempel när det gäller buskörning med moped och motorcykel, har problemet ökat, men i de flesta fall anser färre Husbybor att de listade företeelserna är stora problem (se tabell nedan). Stora problem i Husby (procent) 2006 (n = 348) (n = 296) Ungdom sgäng som bråkar och stör Nedskräpning Skadegörelse Inbrott i bostäder, källare eller vindar Buskörning m ed m oped eller m otorcykel Våld eller hot om våld Brott m ot bilar eller m otorcyklar Bilkörning inne i bostadsom rådet Berusade eller drogpåverkade personer utom hus Cykelstölder Kamphundar eller andra stora hundar Störande grannar Handel med narkotika Bråk i anslutning till restauranger Buskörning m ed bil Något annat 10 6 Illegalt spel 4 6 Prostitution 4 4 Kommentar: Siffrorna visar andelen svarspersoner som angivit någon av ovanstående företeelser som stora problem. Eftersom svarspersonen kunnat lämna mer än ett svar summerar andelarna inte till

34 En statistisk analys visar att inbrott i bostäder, källare eller vindar, ungdomsgäng som bråkar och stör samt våld eller hot om våld uppfattas som ett stort problem av fler boende i UO 3 än i de andra undersökningsområdena. Att kamphundar eller andra stora hundar är ett stort problem tycker förhållandevis många boende i UO 2 och UO 3 och problem med störande grannar uppfattas som minst i UO 1 (se tabell nedan). Dessa skillnader är statistiskt säkerställda. Stora problem (procent) U O 1 U O 2 U O 3 U O 4 (n = 62) (n = 61) (n = 89) (n = 84) (n = 296) Våld eller hot om våld Inbrott i bostäder, källare eller vindar U ngdomsgäng som bråkar och stör Störande grannar K amphundar eller andra stora hundar N ågot annat Frågan ly der: Om du tycker att någon av följande saker är stora problem i H usby så kan du markera det nedan. Flera svarsalternativ kan markeras. Otrygga platser På vissa platser i Husby känner sig många otrygga. Med vetskap om vilka platser detta är finns förutsättningar att med olika åt gärder göra dessa platser tryggare. Med anledning av detta ställde vi frågan: Känner du dig ibland orolig för att vistas på vissa platser i din stadsdel? Om svarspersonerna svarade ja på den frågan har de därefter haft möjlighet att ange en eller flera platser i frågeformuläret. Av de 279 respondenter som besvarade frågan uppgav 142, 51 procent, att de ibland känner sig otrygga av att vistas på vissa platser i sin stadsdel. Den otryggaste offentliga miljön i Husby är T-banestationen i Husby. Av alla 296 som besvarat enkäten uppger 26 procent att de ibland känner sig oroliga för att vistas i där. Därefter följer utanför Tempo samt Torget vid Ica (båda 25 procent) och torget vid Husby träff (21 procent). När det gäller övriga platser anges de av 17 procent eller färre som otrygga. Nästan alla svarsalternativ i frågan kryssades för av en lägre andel Husbybor i årets undersökning jämfört med den som genomfördes I vissa fall, T- banestationen i Husby, gångvägen mellan Husby och Kista samt i anslutning till Husbybadet, är minskningen större än tio procentenheter (se tabell nedan). 34

35 Otrygga platser i Husby (procent) 2006 (n = 348) (n = 296) T -banestationen i Husby Utanför Tempo T orget vid ICA T orget vid Husby träff Skogen m ellan Husby och Husby gård Längs gångvägen mellan Husby och Kista Längs Edvard Griegsgången Kista busstation I anslutning till Husby Gård På Järvafältet - 12 T -banestationen i Kista I anslutning till Husbyskolan 8 8 I anslutning till Husbybadet 18 7 I Kista Galleria 7 6 I anslutning till Husbygårdsskolan 6 5 I anslutning till Kvarnbacka bollplan och m otionshallen 3 5 I anslutning till ishallen 7 4 Annan plats 6 4 I anslutning till Dalhagens bollplan 7 3 Kommentar: Siffrorna visar andelen svarspersoner som angivit någon av de ovanstående platserna som en plats där de ibland kan känna sig oroliga att vistas. Eftersom svarspersonen kunnat lämna mer än ett svar summerar andelarna inte till 100. Fler boende i UO 3 än i de andra undersökningsområdena känner sig otrygga när de vistas utanför Tempo och av de boende i UO 1 tycker förhållandevis många att T-banestationen i Husby är en otrygg plats. Dessa skillnader är statistiskt säkerställda (tabell nedan). Otrygga platser i Husby (procent) U O 1 U O 2 U O 3 U O 4 (n = 62) (n = 61) (n = 89) (n = 84) (n = 296) T-banestationen i Husby U tanför Tempo Frågan ly der: K änner du dig ibland orolig för att vistas på vissa platser i din stadsdel? Om svaret är ja, på vilka platser? Flera svarsalternativ kan markeras. De platser i närmiljön där vissa av de boende i Husby ibland kan känna sig rädda är främst gatan utanför bostaden och tvättstugan (båda dessa platser anges av 15 procent). Därefter kommer källaren som 13 procent av Husbyborna tycker är en otrygg plats och garaget som angivits av tolv procent. Övriga platser anges av tio procent eller färre. 35

36 Även när det gäller platser i närmiljön har de flesta utpekats som otrygga av lägre andelar svarande i årets undersökning jämfört med 2006 års. Andelen som 2006 svarade att trapphuset var en otrygg plats var 21 procent och i år svarade tio procent att det var en sådan. Gatan utanför bostaden har minskat från 26 procent till 15 procent (se tabell nedan). Otrygga platser i närmiljön (procent) 2006 (n = 348) (n = 296) På gatan utanför bostaden I tvättstugan I källaren I garaget I trapphuset På parkeringsplatsen 14 8 På gården 13 7 I bostaden 5 3 Kommentar: Siffrorna visar andelen svarspersoner som angivit någon av de ovanstående platserna som en plats där de ibland kan känna sig oroliga att vistas. Eftersom svarspersonen kunnat lämna mer än ett svar summerar andelarna inte till 100. När det gäller otrygga platser i närmiljön har en statistisk analys visat att det förekommer säkerställda skillnader i huruvida källaren uppfattas som en otrygg plats. I UO 1 upplevs källaren som otryggt av en större andel boende än i övriga Husby (se tabell nedan). Otrygga platser i närmiljön (procent) U O 1 U O 2 U O 3 U O 4 (n = 62) (n = 61) (n = 89) (n = 84) (n = 296) I källaren Frågan ly der: K änner du dig ibland orolig för att vistas på vissa platser i din stadsdel? Om svaret är ja, på vilka platser? Flera svarsalternativ kan markeras. Avstår från kollektivtrafik Många av de boende i Husby känner sig otrygga när de vistas i sitt bostadsområde. Betyder detta att vissa avstår från att åka buss eller tunnelbana för att de känner sig otrygga? Vi ställde frågan: Händer det att du låter bli att åka buss eller tunnelbana för att du känner dig otrygg? På den frågan svarade en femtedel, 20 procent, av de svarande ja, 74 procent nej och sju procent att de inte åker kollektivt, men av andra orsaker. Förra gången 36

37 frågan ställdes svarade 27 procent att de ibland avstod från att åka kollektivt för att de kände sig otrygga (se figur nedan). Avstår från kollektivtrafik på grund av otrygghet (procent) (n 2006 = 340, n = 287) Ja Nej Åker aldrig, av andra orsaker 5 7 Frågan lyder: Händer det att du låter bli att åka buss eller tunnelbana för att du känner dig otrygg? Inga statistiska analyser av skillnader mellan svaren i denna fråga är gjorda beroende på områdestillhörighet. Avstår från att besöka Husby Centrum Många Husbybor upplever platser vid Husby Centrum som otrygga. Hur många avstår från att alls vistas där? Vi frågade: Händer det att du låter bli att besöka Husby Centrum för att du känner dig otrygg? Det visade sig att 23 procent avstår från att besöka denna plats för att de känner sig otrygga. 76 procent avstod inte av nämnda skäl och en procent, svarade att de inte besöker Husby Centrum, men av andra orsaker. Andelen som svarat att de avstår från att besöka Husby Centrum på grund av otrygghet har minskat sedan 2006, den gången svarade 28 procent ja på frågan (se figur nedan). 37

Trygghet och socialt liv i Tensta/Hjulsta

Trygghet och socialt liv i Tensta/Hjulsta Trygghet och socialt liv i Tensta/Hjulsta Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2006-06-30 2 Innehåll INLEDNING 5 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 5 BAKGRUND 5 SYFTE OCH METOD 5 FAKTA

Läs mer

Trygghet i Skärholmen

Trygghet i Skärholmen Trygghet i Skärholmen Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2007-11-27 2 Innehåll INLEDNING... 5 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET... 5 BAKGRUND... 5 SYFTE OCH METOD... 5 FAKTA OM SKÄRHOLMEN...

Läs mer

Trygghet i Hässelby gård

Trygghet i Hässelby gård Trygghet i Hässelby gård Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2008-03-12 Innehåll INLEDNING 4 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 4 BAKGRUND 4 SYFTE OCH METOD 4 FAKTA OM HÄSSELBY GÅRD

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Akalla 2009 en uppföljning

Trygghet och socialt liv i Akalla 2009 en uppföljning Trygghet och socialt liv i Akalla en uppföljning Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB -12-14 2 Innehåll INLEDNING 5 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 5 BAKGRUND 5 S YFTE OCH METOD

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Rinkeby 2009 en uppföljning

Trygghet och socialt liv i Rinkeby 2009 en uppföljning Trygghet och socialt liv i Rinkeby en uppföljning Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB -12-14 2 Innehåll INLEDNING 5 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 5 BAKGRUND 5 S YFTE OCH METOD

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Husby

Trygghet och socialt liv i Husby Trygghet och socialt liv i Husby Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB -- 2 Innehåll INLEDNING OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET BAKGRUND SYFTE OCH METOD FAKTA OM HUSBY HUSBY BEFOLKNING

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Akalla

Trygghet och socialt liv i Akalla Trygghet och socialt liv i Akalla Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB -- Innehåll INLEDNING OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET BAKGRUND SYFTE OCH METOD FAKTA OM AKALLA AKALLA BEFOLKNING

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Bagarmossen

Trygghet och socialt liv i Bagarmossen Trygghet och socialt liv i Bagarmossen Svenska Bostäder/SDF Skarpnäck Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2009-09-11 Innehåll INLEDNING 4 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 4 BAKGRUND 4 SYFTE OCH METOD

Läs mer

Trygghet i Hässelby strand

Trygghet i Hässelby strand Trygghet i Hässelby strand Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2008-03-12 Innehåll INLEDNING 4 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 4 BAKGRUND 4 SYFTE OCH METOD 4 FAKTA OM HÄSSELBY STRAND

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Rågsved

Trygghet och socialt liv i Rågsved Trygghet och socialt liv i Rågsved Svenska Bostäder i samarbete med Familjebostäder och Stockholmshem Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2009-09-11 2 Innehåll INLEDNING 5 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Rinkeby

Trygghet och socialt liv i Rinkeby Trygghet och socialt liv i Rinkeby Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 0-0-30 2 Innehåll INLEDNING OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET BAKGRUND SYFTE OCH METOD FAKTA OM RINKEBY RINKEBY

Läs mer

ANMÄLDA BROTT PRELIMINÄR STATISTIK FÖR ÅR 2009

ANMÄLDA BROTT PRELIMINÄR STATISTIK FÖR ÅR 2009 ANMÄLDA BROTT PRELIMINÄR STATISTIK FÖR ÅR 29 2(25) Anmälda brott, preliminär statistik för år 29 Sammanfattning Under år 29 anmäldes totalt 1 4 brott. Det är en ökning med 26 7 brott eller 2 procent jämfört

Läs mer

ANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR 2011

ANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR 2011 ANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR 2011 2(21) Anmälda brott Sammanfattning Under 2011 anmäldes 1,42 miljoner brott. Det är en ökning med 3 procent jämfört med året innan. De övergripande kategorierna

Läs mer

Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne

Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne Polismyndigheten i Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne 2011-01-07 År 2010 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kom mmun jan dec 2013 Kalmar län Klas Eriksson Taktisk ledning 2014 02 05

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kom mmun jan dec 2013 Kalmar län Klas Eriksson Taktisk ledning 2014 02 05 Polismyndigheterna i och ss län Anmälda brott per kom mmun jan dec 213 län Klas Eriksson Taktisk ledning 214 2 5 Innehållsförteckning 1.Allmän beskrivning av rapporten... 2 2. Anmälda brott brottsområde

Läs mer

Om kriminalitet och trygghet och livet i stort i Kville/Centrala Hisingen

Om kriminalitet och trygghet och livet i stort i Kville/Centrala Hisingen Om kriminalitet och trygghet och livet i stort i Kville/Centrala Hisingen Primärområdena Brämaregården och Kvillebäcken Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2002-09-30 2 Innehåll INLEDNING 5 OM KARTLÄGGNINGAR

Läs mer

Trygghet i centrala Landskrona

Trygghet i centrala Landskrona Trygghet i centrala Landskrona BoStaden och Landskrona kommun Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2007-06-20 Innehåll INLEDNING 4 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 4 BAKGRUND 4 SYFTE OCH METOD 4 FAKTA

Läs mer

Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Kvartalsrapport 2013:3

Kvartalsrapport 2013:3 Kvartalsrapport 213:3 Uppföljning av brottsutvecklingen i Nordvästra Skåne Polismyndigheten i Skåne, Polisområde Nordvästra Skåne Underrättelsesektionen 213-1-3 RAPPORT 2 (3) Kvartalsrapport 213:3 Uppdrag

Läs mer

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Diarienummer: A046.674/2013 Saknummer 400 År 2013 Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten PONS Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Uppdrag och syfte... 1 Metod...

Läs mer

Trygghet i Bredäng Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB

Trygghet i Bredäng Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB Trygghet i Bredäng Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2007-11-27 2 Innehåll INLEDNING... 5 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET... 5 BAKGRUND... 5 SYFTE OCH METOD... 5 FAKTA OM BREDÄNG...

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Mellersta Högalid och Mariatorget

Trygghet och socialt liv i Mellersta Högalid och Mariatorget Trygghet och socialt liv i Mellersta Högalid och Mariatorget Svenska Bostäder/SDF Södermalm Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2009-09-11 2 Innehåll INLEDNING 5 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET

Läs mer

Tertialrapport 2, 2014

Tertialrapport 2, 2014 Tertialrapport 2, 2014 Redovisning enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav för Polisens brottsutredande verksamhet Rikspolisstyrelsen Ekonomiavdelningen Tertial 2 2014 Utgivare: Rikspolisstyrelsen,

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010 2011-03-04 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

POLISENS TRYGGHETSUNDERSÖKNING

POLISENS TRYGGHETSUNDERSÖKNING POLISENS TRYGGHETSUNDERSÖKNING Polisområde Luleå, 2009 Gårdavägen 1 412 50 Göteborg Tel: 031 703 73 70 Fax: 031 703 73 71 www.statistikkonsulterna.se Innehållsförteckning 1 Om Trygghetsundersökningen...

Läs mer

A2. Brott och brottskostnader

A2. Brott och brottskostnader A2. Brott och brottskostnader Det finns många olika typer av brott. För att rätt kunna förebygga dem är det bra att känna till något om var och hur brott brukar ske. Brottsligheten drabbar samhället med

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Fagersjö

Trygghet och socialt liv i Fagersjö Trygghet och socialt liv i Fagersjö Svenska Bostäder/SDF Farsta Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2009-09-11 Innehåll INLEDNING 4 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 4 BAKGRUND 4 SYFTE OCH METOD 4

Läs mer

Polismyndigheten i Stockholms län Nacka Polismästardistrikt KUT. Problembild avseende brottsligheten i Nacka PMD och dess tre kommuner

Polismyndigheten i Stockholms län Nacka Polismästardistrikt KUT. Problembild avseende brottsligheten i Nacka PMD och dess tre kommuner Problembild avseende brottsligheten i Nacka PMD och dess tre kommuner 1 Uppdrag Olof Bratthall, Nacka PMD, inkom till Nacka med en beställning rörande en lokal problembild avseende Nacka PMD och dess tre

Läs mer

Trygghetsmätning 2011 Polismyndigheten i Södermanland. Trosas resultat

Trygghetsmätning 2011 Polismyndigheten i Södermanland. Trosas resultat Trygghetsmätning 2011 Polismyndigheten i Södermanland Trosas resultat Institutet för kvalitetsindikatorer AB Innehållsförteckning Teknisk beskrivning Svarsfrekvenser och bortfall Problem i området där

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Sammanfattande rapport

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Sammanfattande rapport Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Sammanfattande rapport Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

SAMTLIGA POLISANMÄLDA BROTT I ÄNGELHOLMS KOMMUN åren 2009-2004

SAMTLIGA POLISANMÄLDA BROTT I ÄNGELHOLMS KOMMUN åren 2009-2004 SAMTLIGA POLISANMÄLDA BROTT I ÄNGELHOLMS KOMMUN åren - antal brott per år 4497 4049 4204 3 810 4 329 MISSHANDELSBROTT Misshandelsbrott totalt per år 258 207 229 271 192 303 Försök till mord eller dråp

Läs mer

Den upplevda otryggheten

Den upplevda otryggheten TRYGGARE STÄDER Inledning I mätning efter mätning är trygghet den faktor som är viktigast för att hyresgäster ska trivas i sina bostadsområden. Trygghet är ett komplicerat begrepp som omfattar våra erfarenheter

Läs mer

Var med och beskriv läget i länet

Var med och beskriv läget i länet SCB Månad 2015 Var med och beskriv läget i länet Länsstyrelsen i Stockholm har som uppgift att främja länets utveckling. För att göra detta på bästa sätt behöver vi din hjälp. Du kan genom att svara på

Läs mer

STÖDCENTRUM FÖR UNGA BROTTSOFFER SÖDERORT

STÖDCENTRUM FÖR UNGA BROTTSOFFER SÖDERORT STÖDCENTRUM FÖR UNGA BROTTSOFFER SÖDERORT 1 Innehållsförteckning Inledning...3 Lagstadgat brottsofferstöd...3 Områdesbeskrivning...3 Brottsligheten...3 Barn och ungdomars utsatthet för brott...4 Upprepad

Läs mer

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006 Polisens trygghetsundersökning polismästardistrikt 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen 2006 TRYGGHETSUNDERSÖKNING I NACKA POLISMÄSTARDISTRIKT ÅR 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA

Läs mer

Brottsstatistik i LUAområden

Brottsstatistik i LUAområden Brottsstatistik i LUAområden 2008 2010 Slutredovisning från projektet för en utvecklad brottsstatistik över anmälda brott i stadsdelar med lokala utvecklingsavtal Redovsining 2011-04-04 Brå centrum för

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Stöld ur bil En brottspreventiv studie över bilinbrottsproblematiken i ett av Göteborgs parkeringshus

Stöld ur bil En brottspreventiv studie över bilinbrottsproblematiken i ett av Göteborgs parkeringshus Polisutbildningen vid Umeå universitet Vårterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 109 Stöld ur bil En brottspreventiv studie över bilinbrottsproblematiken i ett av Göteborgs parkeringshus

Läs mer

Trygghetsmätningen 2012. NÄPO City

Trygghetsmätningen 2012. NÄPO City Trygghetsmätningen 2012 NÄPO City Agenda Trygghetsmätningen Total problembild Totalindex NÄPO City s stadsdelar Huvudindikatorer Brottsstatistik 2010-2012 Malmö NÄPO City olika brottstyper Brottsstatistik

Läs mer

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kommun jan dec 2013 Kronobergs län Magnus Lundstedt, Taktisk ledning 2014 02 05

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kommun jan dec 2013 Kronobergs län Magnus Lundstedt, Taktisk ledning 2014 02 05 Polismyndigheterna i och KronoberK rgs län Anmälda brott per kommun jan dec 213 s län Magnuss Lundstedt, Taktisk ledning 214 2 5 Innehållsförteckning 1.Allmän beskrivning av rapporten... 2 2. Anmälda brott

Läs mer

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens 20 Sedan den 1 juli 1994 ansvarar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken. Tidigare hade Statistiska Centralbyrån, SCB, detta ansvar. Brottsstatistiken har förts sedan 1950.

Läs mer

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...

Läs mer

Thomas Ahlskog Fil. mag. urbana studier. Trygghetsmätning Haninge kommun

Thomas Ahlskog Fil. mag. urbana studier. Trygghetsmätning Haninge kommun Trygghetsmätning Haninge kommun Thomas Ahlskog Fil. mag. urbana studier Trygghetsmätning Haninge kommun 2014-11-19 Uppdrag Trygghetsmätning Haninge kommun Kartlägga och analysera tryggheten i Haninge kommun

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Resultatdel Välfärd Kommunkontoret 14 Innehåll Resultat... 16 Befolkning... 16 Hälsa... 18 Medellivslängd... 18 Ohälsotal... 19 Upplevd hälsa... 20

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

Trygghetsmätning 2010. Polismyndigheten i Skåne

Trygghetsmätning 2010. Polismyndigheten i Skåne Trygghetsmätning 2010 Polismyndigheten i Skåne 1 Bakgrund Under flera år har polismyndigheten i Skåne regelbundet genomfört trygghetsmätningar, som i kombination med annan relevant information utgör en

Läs mer

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens 20 Sedan den 1 juli 1994 ansvarar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken. Tidigare hade Statistiska Centralbyrån, SCB, detta ansvar. Brottsstatistiken har förts sedan 1950.

Läs mer

RÄTTS-KUNSKAP KAPITEL 3

RÄTTS-KUNSKAP KAPITEL 3 RÄTTS-KUNSKAP KAPITEL 3 OM brotten Brottsbalken reglerar Brott mot person Förmögenhetsbrott Brott mot allmänheten och staten Brott mot specialstrafflagar, till exempel trafikbrott och narkotikabrott LIBER

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg,

Läs mer

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata

Läs mer

Kommunvis uppföljning av anmälda brott (Källa: Brå och Hobit) För tiden 2014-01-01-2014-09-30

Kommunvis uppföljning av anmälda brott (Källa: Brå och Hobit) För tiden 2014-01-01-2014-09-30 Kommunvis uppföljning av anmälda brott (Källa: Brå och Hobit) För tiden 1-1-1-1-9-3 Framtagna medianvärden är en beräkning baserad på de tre senaste årens utveckling med avvikelser inom ett normalintervall

Läs mer

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 Rikspolisstyrelsen, Ekonomibyrån augusti 2005 Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 OM UNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsmätning undersöks medborgarnas uppfattning om ordningsstörningar,

Läs mer

Politikers syn på säkerhetskameror

Politikers syn på säkerhetskameror Politikers syn på säkerhetskameror SKOP har på uppdrag av tankesmedjan Säkerhet för Näringsliv och Samhälle (SNOS) och tidningen SecurityUser.com intervjuat 3 kommunal-, landstings-, och oppositionsråd.

Läs mer

Rapport 2014:2 NTU 2013. Om utsatthet, otrygghet och förtroende. Teknisk rapport

Rapport 2014:2 NTU 2013. Om utsatthet, otrygghet och förtroende. Teknisk rapport Rapport 2014:2 NTU 2013 Om utsatthet, otrygghet och förtroende Teknisk rapport Nationella trygghetsundersökningen 2013 Teknisk rapport Rapport 2014:2 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Göteborgsregionen som bor i egen bostad har minskat från 56 procent

Läs mer

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013.

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Resultat Resultat Varje vår och höst sedan 2005 erbjuder Statistiska centralbyrån

Läs mer

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008 Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 28 Nedan följer en kort sammanställning av den anmälda brottsligheten i Tyresö kommun. Ett fåtal, men troligtvis de brottstyper som oroar de boende i kommunen, är utvalda.

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott Preliminär version efter stämmans beslut oktober 2007 Trygghet från våld och brott Nolltolerans mot brott Brott innebär en kränkning av människors

Läs mer

Riktlinjer för parkering underlag för bedömning av parkeringsbehov

Riktlinjer för parkering underlag för bedömning av parkeringsbehov Gårdsten Stampen B Stampen C Stampen A Bagaregården Björkekärr Långgatorna D Långgatorna A Långgatorna C Långgatorna B Johanneberg 5 % ledigt boende dag boende natt besök 1

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2335 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot företag och företagare

Motion till riksdagen 2015/16:2335 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot företag och företagare Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2335 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot företag och företagare Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Kodning av brott ANVISNINGAR OCH REGLER. Version 8.0 Reviderad 1 juli 2010

Kodning av brott ANVISNINGAR OCH REGLER. Version 8.0 Reviderad 1 juli 2010 Kodning av brott ANVISNINGAR OCH REGLER Version 8.0 Reviderad 1 juli 2010 Produktion: Brottsförebyggande rådet, Information och förlag, Box 1386, 111 93 Stockholm. Telefon 08-401 87 00, fax 08-411 90 75,

Läs mer

sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning

sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning Resvaneundersökning (RVU) i sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning Bakgrund och syfte Undersökningens syfte är att ge en uppdaterad kännedom om medborgarnas resor. Det finns idag:

Läs mer

Tusentals idéer för ett ännu bättre Akalla!

Tusentals idéer för ett ännu bättre Akalla! & nu då? Jag vill ha snyggare gårdar Det behövs fler affärer Bra att man tagit detta initiativ att förbättra Akalla Naturen i Akalla är helt fantastisk Tydligare trafikstruktur Det behövs en bank i Akalla

Läs mer

Polisen omorganiserar

Polisen omorganiserar Information Polismyndigheten i Stockholms län Västerort 2015-01-27 Polisen omorganiserar Myndigheten är just nu mitt uppe i den största omorganisationen en myndighet genomfört i Sverige. Omorganisationen

Läs mer

EG-rätten brukar delas in i primär- och sekundärrätt. Vad innebär dessa termer? Ge också minst två exempel på rättsregler som ingår i sekundärrätt

EG-rätten brukar delas in i primär- och sekundärrätt. Vad innebär dessa termer? Ge också minst två exempel på rättsregler som ingår i sekundärrätt Tenta januari 2010 Fråga 1 EG-rätten brukar delas in i primär- och sekundärrätt. Vad innebär dessa termer? Ge också minst två exempel på rättsregler som ingår i sekundärrätt = Kodnummer. Fråga 2 M och

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå kommun

Kort om resvanor i Luleå kommun KORT OM RESVANOR I LULEÅ 2015 Kort om resvanor i Luleå kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2015 Oktober november 2015 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken på uppdrag av Luleå kommun Innehållsförteckning

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Kodning av brott ANVISNINGAR OCH REGLER. Version 11.0 Reviderad december 2012

Kodning av brott ANVISNINGAR OCH REGLER. Version 11.0 Reviderad december 2012 Kodning av brott ANVISNINGAR OCH REGLER Version 11.0 Reviderad december 2012 Produktion: Brottsförebyggande rådet, Information och förlag, Box 1386, 111 93 Stockholm. Telefon 08-401 87 00, fax 08-411 90

Läs mer

Trygghetsanalys Stureplan

Trygghetsanalys Stureplan Trygghetsanalys Stureplan Magnus Lindgren Fil.dr., kriminolog, f.d. Polis Jonas Lindberg Säkerhetssamordnare UPPDRAG Uppdrag 111 Kartlägga problembilden vid Stureplan och det så kallade Purple Flag området

Läs mer

Närpolisen hässelby vällingby

Närpolisen hässelby vällingby Närpolisen hässelby vällingby informerar 12 oktober 2012 Anledningen till att månadsbreven har dröjt är att det pågår ett arbete med att ta fram ett nytt format för brevet men i väntan på detta kommer

Läs mer

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Cykelstöld

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Cykelstöld Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Cykelstöld Hela publikationen finns att beställa eller ladda ner på www.bra.se/go/297 Utvecklingen inom olika brottskategorier Stöld och skadegörelse

Läs mer

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09 Så reste Göteborgarna våren 2012 Rapport 2012-11-09 Dokumenttitel: Så reste Göteborgarna våren 2012 Västsvenska paketet rapport: November 2012 Utförande part: Göteborgs Stad, Trafikkontoret Kontaktperson:

Läs mer

Börja med en kartläggning! Kunskapsbaserat arbete i utsatta områden

Börja med en kartläggning! Kunskapsbaserat arbete i utsatta områden Börja med en kartläggning! Kunskapsbaserat arbete i utsatta områden INNEHÅLL Kunskapsbaserat arbete i utsatta områden...1 Utsatta områden...1 Arbeta kunskapsbaserat...1 Att använda statistik är en viktig

Läs mer

Föräldrar & medier 2012/13

Föräldrar & medier 2012/13 Föräldrar & medier / Innehåll Förord Inledning, bakgrund, metod och läsanvisning Sammanfattning Resultatredovisning. Är barnet en pojke eller flicka?. Hur mycket fyller barnet i år?. Har barnet syskon?.

Läs mer

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Dödligt våld

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Dödligt våld Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Dödligt våld Hela publikationen finns att beställa eller ladda ner på www.bra.se/go/297 Våldsbrott DÖDLIGT VÅLD Mikael Rying Sammanfattning Under

Läs mer

ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO

ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO Text: Bo Högstedt Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Inledning Vem vågar

Läs mer

Handlingsplan 2014 2015

Handlingsplan 2014 2015 Handlingsplan 2014 2015 Samverkan Polismyndigheten i Jönköpings län och Sävsjö Kommun Antagen i kommunfullmäktige den 22 juni 2009, 55 Reviderad av kommunstyrelsen 2014-01-07 11 I januari 2008 presenterade

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna

Läs mer

Uppföljning Nyanställda 2014

Uppföljning Nyanställda 2014 Uppföljning Nyanställda 2014 Resultat IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-06-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46 (0)302-161 77 E-post: ima@imamarknadsutveckling.se

Läs mer

Kortanalys 8/2015. Brottsutvecklingen för vissa egendomsbrott

Kortanalys 8/2015. Brottsutvecklingen för vissa egendomsbrott Kortanalys 8/2015 Brottsutvecklingen för vissa egendomsbrott Till och med 2014 Innehåll Inledning... 5 Bostadsinbrott... 8 Bilstöld och stöld ur eller från fordon... 11 Cykelstöld... 14 Bedrägeri... 16

Läs mer

Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010

Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010 Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010 Fakta om undersökningen En rikstäckande undersökning som Riksidrottsförbundet, RF, årligen genomför i samarbete med Statistiska Centralbyrån, SCB. I slutet

Läs mer

Ofredande hur det ser ut och vad kan göras?

Ofredande hur det ser ut och vad kan göras? Ofredande hur det ser ut och vad kan göras? Under de senaste veckorna har det i media uppmärksammats att flickor och unga kvinnor har ofredats av större killgäng. I tyska Köln uppger över 90 unga kvinnor

Läs mer

Trygghetsvandring. Västermovägen på Brattberget. 17 oktober 2013 2014-01-08

Trygghetsvandring. Västermovägen på Brattberget. 17 oktober 2013 2014-01-08 Västermovägen på Brattberget 17 oktober 2013 2014-01-08 Innehåll 1 Bakgrund 2 1.1 Trygghetsundersökning... 2 2 Trygghetsvandring 3 2.1 Metod... 3 2.2 Trygghetsvandring kring Västermovägen på Brattberget...

Läs mer

Polisanmälda hot och kränkningar mot enskilda personer via internet

Polisanmälda hot och kränkningar mot enskilda personer via internet Polisanmälda hot och kränkningar mot enskilda personer via internet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se Regeringens uppdrag till Brå 2013 Kartlägga polisanmälda hot och kränkningar riktade

Läs mer

Analys av kompetensutvecklingen

Analys av kompetensutvecklingen Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller

Läs mer

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden De tysta vittnena Verklighetsbakgrunden Berättelsen i utställningen ligger mycket nära en verklig händelse. Du har säkerligen också läst om liknande fall i pressen artiklar om hur unga flickor, nästan

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Strängnäs

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Strängnäs Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Strängnäs Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

Brott, straff och normer 3

Brott, straff och normer 3 Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera

Läs mer

Från trygghetsundersökning till Medborgardialog i form av medborgarmöten The Capital of Scandinavia

Från trygghetsundersökning till Medborgardialog i form av medborgarmöten The Capital of Scandinavia Från trygghetsundersökning till Medborgardialog i form av medborgarmöten The Capital of Scandinavia 201 01 27 Sveriges kommuner och Landsting Brottsförebyggande rådets tre ben Självrapporterade mätningar

Läs mer

Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Vårterminen 2008 Rapport nr. 517. Polis i glesbygd.

Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Vårterminen 2008 Rapport nr. 517. Polis i glesbygd. Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Vårterminen 2008 Rapport nr. 517 Polis i glesbygd Jimmy Andersson Abstract Syftet med rapporten är att undersöka hur närpolisreformen

Läs mer

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.

Läs mer

Kundundersökning 2010. Februari - april 2010 Genomförd av CMA Research AB

Kundundersökning 2010. Februari - april 2010 Genomförd av CMA Research AB Östgötagården Kundundersökning 2010 Februari - april 2010 Genomförd av CMA Research AB Östgötagården kundundersökning 2010, sid 1 Innehåll Sammanfattning 2 Rekommendationer 4 Fakta om undersökningen 5

Läs mer

Stölder och annat svinn i svenska butiker. svenskhandel.se

Stölder och annat svinn i svenska butiker. svenskhandel.se Stölder och annat svinn i svenska butiker 2013 svenskhandel.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Svinnets omfattning och utveckling... 6 3 Svinnets fördelning... 8 4 Stölder...

Läs mer

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Stadsbiblioteket i Göteborg Innehåll Kapitel 1 Inledning 3 Kapitel 2 Metod 6

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-21 B 3462-14 R 22. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-21 B 3462-14 R 22. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (6) Datum Rättsavdelningen 2014-07-25 ÅM 2014/5384 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-21 B 3462-14 R 22 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm CH./. riksåklagaren

Läs mer

Personer lagförda för brott år 2000

Personer lagförda för brott år 2000 Personer lagförda för brott år 2000 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen

Läs mer