Trygghet i centrala Landskrona

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trygghet i centrala Landskrona"

Transkript

1 Trygghet i centrala Landskrona BoStaden och Landskrona kommun Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB

2 Innehåll INLEDNING 4 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 4 BAKGRUND 4 SYFTE OCH METOD 4 FAKTA OM CENTRALA LANDSKRONA 6 LANDSKRONA 6 BEFOLKNING 7 RESULTAT 8 POLISANMÄLD BROTTSLIGHET 8 INLEDNING 8 ANMÄLD BROTTSLIGHET I LANDSKRONA 9 OFFER- OCH TRYGGHETSUNDERSÖKNING 15 TIDIGARE TRYGGHETSUNDERSÖKNINGAR 15 NÅGRA GENERELLA PROBLEM MED OFFERUNDERSÖKNINGAR 15 OMRÅDESINDELNING 16 ANALYSMETOD OCH REDOVISNING 18 METOD OCH URVAL 18 SVARSFREKVENS 19 UNDERSÖKNINGSRESULTAT 20 SYNPUNKTER OCH PROBLEMANALYS 39 INLEDNING 39 SAMVERKAN/PARTNERSKAP 39 UTVÄRDERINGAR 39 VÅLDSBROTTSLIGHET 39 BILBROTTSLIGHET 40 CYKELSTÖLDER 40 BOSTADS-, KÄLLAR- OCH VINDSINBROTT 41 NEDSKRÄPNING OCH SKADEGÖRELSE 41 OTRYGGHET OCH OTRYGGA PLATSER 41 SAMMANFATTNING 43 KÄLLFÖRTECKNING 45 LITTERATUR 45 2

3 ÖVRIGA KÄLLOR 45 BILAGA 1 46 SYNPUNKTER FRÅN DE BOENDE I LANDSKRONA 46 ÖPPEN FRÅGA OM LANDSKRONA 46 BILAGA 2 55 ENKÄTRESULTAT, SAMTLIGA UNDERSÖKNINGSOMRÅDEN 55 BILAGA 3 66 OMRÅDESINDELNING 66 3

4 Inledning Om kartläggningar av trygghet och säkerhet Ett effektivt brottsförebyggande och trygghetsökande arbete i ett specifikt område förutsätter en grundläggande kartläggning av den rådande situationen. Det handlar om att identifiera problemen. Kartläggningen bör för detta ändamål i första hand fungera som ett verktyg i ett konkret trygghetsarbete. En kartläggning har dessutom fler syften; det blir betydligt lättare att utvärdera genomförda åtgärder, det blir sannolikt lättare att engagera andra intressenter i ett konkret arbete och myter kan avlivas. Det finns två traditionella sätt att mäta förekomsten av kriminalitet, dels genom att studera antalet anmälda brott i ett område och dels genom enkätundersökningar där de tillfrågade får uppge om de drabbats av brott och i så fall vilket eller vilka. Eftersom det är långt ifrån alla brott som anmäls till polisen ges den bästa kunskapen om båda dessa metoder används. Detta bör kompletteras med invånarnas bild av problemet. Det är invånarna själva som bäst känner till hur området upplevs. I en trygghetsenkät kan slumpvis utvalda invånare identifiera platser som upplevs som otrygga. Platser som känns obehagliga att vistas på kanske inte syns i polisanmälningsstatistiken men blir ett problem om människor inte vågar vistas där vissa tider på dygnet. Platserna lämnas öde och trivseln minskar i området. Detta är ett problem också för fastighetsägare, handlare och trafikföretag vars ekonomi påverkas av detta. En rad andra frågor kan också bli besvarade vid en enkätundersökning. Bilden av ett områdes problem breddas ytterligare om utvalda personer med speciell kunskap om området intervjuas. Bakgrund Denna studie har genomförts på uppdrag av BoStaden, bostadsmarknadens samorganisation i Landskrona, i samarbete med Landskrona kommun. Syfte och metod Syftet med studien av trygghet och säkerhet i centrala Landskrona har varit att samla in fakta som kan användas som konkreta verktyg för brottsförebyggande och trygghetsfrämjande åtgärder. Studien har skett förutsättningslöst. Föreliggande kartläggning av Landskrona innehåller följande moment: 1. Kort geografisk och demografisk beskrivning av centrala Landskrona. 2. Sammanställning av polisanmäld brottslighet. 3. Enkätundersökning med frågor om utsatthet för brott och upplevd otrygghet. Enkäten skickades ut i november 2006 och samlades in i december. Malm Kommunikation AB har tidigare genomfört kartläggningar av kriminalitet och trygghet i Hjällbo i Göteborg (1997), Bergsjön i Göteborg (1999), Dalen i 4

5 Stockholm (2000), Grimsta i Stockholm (2000 och 2003), Kungsmarken i Karlskrona (2000 och 2003), Österängen i Jönköping (2000 och 2003), Ekön i Motala (2000 och 2003), Tynnered i Göteborg (2000 och 2003), Lövgärdet i Göteborg (2001 och 2004), Rannebergen i Göteborg (2001 och 2004), Gårdsten i Göteborg (2001 och 2004), Angered centrum i Göteborg (2001 och 2004), Haga i Göteborg (2001), Backa i Göteborg (2001 och 2005), Gamlestaden i Göteborg (2001, 2003 och 2005), Motala centrum (2002), Centrala Hisingen i Göteborg (2002 och 2006), Hammarkullen i Göteborg (2003), Norra Biskopsgården i Göteborg (2004), Länsmansgården i Göteborg (2004), Svartedalen i Göteborg (2004), Södra Biskopsgården i Göteborg (2004), Jättesten i Göteborg (2004) och Vildanden i Lund (2005), Akalla i Stockholm (2006), Husby i Stockholm (2006), Rinkeby i Stockholm (2006) och Tensta/Hjulsta i Stockholm (2006). 5

6 Fakta om centrala Landskrona Landskrona Landskrona delas in i statistikområden i olika nivåer. Denna kartläggning omfattar i huvudsak centrala Landskrona, som är ett så kallat nivå 3-område. Emellertid används inte detta statistikområde av polisen när de registrerar anmälda brott. Därför redovisas den polisanmälda brottsligheten i hela kommunen. Karta över centrala Landskrona 6

7 Befolkning I centrala Landskrona bodde sammanlagt personer den 31/ Kvinnorna var något fler än männen och den största åldersgruppen var åringarna (se tabell nedan). I hela kommunen bor totalt cirka invånare. Befolkning 1 Antal Totalt Procent Kön: Man Kvinna Ålder: 0-17 år år år år år eller äldre Antal invånare totalt Källa: MBK- och GISavdelningen, Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen, Landskrona kommun. 7

8 Resultat Polisanmäld brottslighet Inledning I följande avsnitt redovisas den anmälda brottsligheten i Landskrona under I jämförande syfte omfattar redovisningen även valda delar av den anmälda brottsligheten i Sverige. Brottsutvecklingen när det gäller vissa brott i Landskrona redovisas i särskilda diagram. Brottsredovisningen omfattar brott mot brottsbalken (BrB), trafikbrottslagen (TBL), narkotikastrafflagen (NSL) och övriga specialstraffrättsliga författningar för vilka fängelse ingår i straffskalan. Till grund för statistiken har uppgifter från polisens databas RAR 2 (Rationell anmälningsrutin) använts. Statistiken över anmälda brott omfattar samtliga händelser som anmälts och av polisen registrerats som brott. Några procent av dessa händelser kommer dock efter utredning visa sig inte kunna betraktas som brott. Relationen anmäld brottslighet och faktisk brottslighet Tillförlitligheten i de uppgifter som utgör underlag för statistiken över anmälda brott påverkas av olika förhållanden. Vid en bedömning av den faktiska brottsligheten på grundval av anmälningsstatistiken sammanhänger tillförlitligheten med relationen mellan anmäld och faktisk brottslighet. Tillförlitligheten sammanhänger också med svårigheten att räkna och klassificera brott (SCB, 2001). Vi vet att långt ifrån alla brott anmäls till polisen. Våldsbrott anmäls till exempel i högre grad om gärningsmannen är okänd för offret. Allvarliga brott anmäls i högre grad än mindre allvarliga brott. Vidare anmäls brott som begås på allmän plats i högre grad än de som begås i det privata (Wikström, 1991). När det gäller tillgreppsbrott tillkommer fler faktorer. Utöver brottets grovhet och offrets relation till gärningsmannen påverkar förekomsten av försäkringsskydd anmälningsbenägenheten. Om det tillgripnas värde överstiger försäkringens självrisk finns det goda skäl att anmäla brottet eftersom en av förutsättningarna för försäkringsersättning är en polisanmälan. Generellt sett gäller också det omvända, om det tillgripnas värde understiger självrisken är anmälningsbenägenheten troligtvis låg (Dolmén, 1994). Anmälningsbenägenheten påverkas också av den allmänna synen på brott och i vad mån brottstypen uppmärksammas i massmedier, politiker och andra. Av betydelse är också det bemötande offret förväntar sig av polisen och vilka 2 RAR-systemet utgör ett samordningsunderlag för registrering och återsökning av uppgifter om brott/händelser som anmälts, eller på annat sätt kommit till polisens kännedom. Förutom uppgifter om själva brottet/händelsen innehåller RAR-systemet uppgifter om i anmälan beskrivna objekt såsom offrets ålder och kön, samt uppgifter om gods, fordon med mer. De anmälda brotten klassificeras och ges en brottskod med hjälp av anvisningar som utfärdats av SCB, RPS och RÅ. 8

9 konsekvenser offret bedömer polisanmälan kan få. Valet att polisanmäla påverkas också av huruvida offret tror att anmälan kommer att resultera i någon form av påföljd för gärningsmannen (BRÅ, 1993). På grund av varierande anmälningsbenägenhet bland allmänhet och hos olika institutioner samt förändringar i den polisiära verksamhetens omfattning eller inriktning kan relationen mellan anmäld brottslighet och faktisk brottslighet variera från en tid till en annan och mellan olika orter eller områden (SCB, 2001). För vissa brottstyper, som till exempel trafik- och narkotikabrott, finns dessutom ett direkt samband mellan polisens insatser och antalet anmälda brott. För dessa brott kan det vara särskilt svårt att dra slutsatser om den faktiska brottsligheten (SCB, 2001). Vid polisens klassificering av brott kan det uppstå rubricerings- och gränsdragningsproblem. Uppgifterna beträffande omständigheterna vid det anmälda brottet kan till exempel vara otillräckliga. Vidare kan det vara svårt att avgränsa olika svårighetsgrader av ett brott från varandra, till exempel misshandel och grov misshandel. Gränsdragningen mellan olika typer av brott kan variera över tid och mellan olika polisdistrikt (SCB, 2001). Anmäld brottslighet i Landskrona Det polisanmäldes totalt 5355 brott i Landskrona kommun under Den dominerande brottstypen i Landskrona var tillgrepps- och skadegörelsebrott av olika slag (3000 st). Dessa var bland annat fördelade på 88 biltillgrepp, 492 cykeltillgrepp, 41 inbrott i bostad, 88 inbrott i källare/vind, 434 stölder ur eller från motordrivet fordon, 149 stölder/snatterier i butik/varuhus samt 486 skadegörelsebrott. Det anmäldes vidare 423 misshandelsfall i Landskrona (se tabell nedan). Antalet polisanmälda brott i Landskrona har ökat något mellan 2005 och 2006, från 5096 till När det gäller utvalda brottstyper kan man konstatera att misshandelsfallen och skadegörelsebrotten har ökat ytterst marginellt sedan Samtidigt har fullbordade biltillgrepp, inbrott i bostäder samt inbrott i källare eller vind minskat något. Stölderna ur/från motordrivet fordon etc har däremot minskat kraftigt (se figurer nedan). Det anmäldes nästan exakt lika många brott i Landskrona kommun under 2006 jämfört med hela Sverige i förhållande till folkmängden. I Landskrona anmäldes 134 brott per 1000 invånare jämfört med 135 i hela landet. Antalet anmälda biloch skadegörelsebrott var färre i Landskrona än i hela Sverige i förhållande till folkmängden (se tabell nedan). Av de 882 misshandelsfall, olaga hot och ofredanden som anmäldes i Landskrona 2006 var 487 (55 procent) riktade mot kvinnor och barn. Utöver detta anmäldes femton fall av grov kvinnofridskränkning, det vill säga ofta upprepad och långvarig våldsbrottslighet mot enskilda kvinnor (se tabell nedan). 9

10 Anmäld brottslighet i Landskrona 2006 Brottstyp Totalt Landskrona Samtliga brott (inte enbart de som redovisas nedan) 5355 Fullbordat mord och dråp samt misshandel med dödlig utgång 2 Misshandel, grov misshandel (ej med dödlig utgång) 423 Olaga hot 312 Ofredande 147 Grov kvinnofridskränkning 15 Våldtäkt, grov våldtäkt 12 Försök till biltillgrepp 23 Fullbordat biltillgrepp 88 Tillgrepp av moped 53 Tillgrepp av cykel 492 Inbrottsstöld, inte av skjutvapen 656 därav i bostad 41 i källare eller vind 88 i kontor 94 Fickstöld 112 Övrig stöld och snatteri 1090 därav i butik, varuhus o d 149 ur/från motordrivet fordon 434 Rån, grovt rån 65 Bedrägeri, grovt bedrägeri, bedrägligt beteende 85 Skadegörelsebrott 486 därav av motordrivet fordon 189 Mordbrand 12 Brott mot knivlagen 23 Brott mot vapenlagen 36 Olovlig körning, grov olovlig körning 159 Rattfylleri, grovt rattfylleri 99 Brott mot narkotikastrafflagen 265 därav framställning 2 överlåtelse m m 16 innehav, eget bruk

11 Brottsutvecklingen i Landskrona : 5096 anmälda brott 2006: 5355 anmälda brott Brottsutvecklingen i Landskrona , utvalda brottstyper Misshandel inkl grov Fullbordat biltillgrepp Stöld ur/från motordrivet fordon etc Skadegörelsebrott Inbrott i bostad Inbrott i källare eller vind

12 Antal anmälda brott per 1000 invånare 2006 (procent) Samtliga brott Misshandelsfall, inkl grov (brottskoder , , och ) Olaga hot och ofredande (brottskoder ) Bilrelaterade brott (brottskoder 0801, 0802, 0840 och 1201). Rån (brottskoder , , , 0890, och ) Stölder genom inbrott i källare/vind (brottskod 0825) Fullbordat inbrott i bostad (brottskoder ) Landskrona ( inv 3 ) ,6 11,5 18,4 1,6 2,2 1,0 7,4 Skadegörelse-/åverkansbrott, ej motorfordon (brottskoder 1202, 1203 och ) Sverige ( inv) ,5 8,9 25,1 1,0 1,6 1,7 12, Källa: SCB Källa: SCB 12

13 Anmälda våldsbrott i Landskrona 2006 Brottstyp Totalt Misshandelsfall, inkl. grov, totalt 423 Offret kvinna, bekant med gärningsmannen Offret kvinna, obekant med gärningsmannen Offret barn under 15 år, bekant med gärningsmannen Offret barn under 15 år, obekant med gärningsmannen 22 Offret man, bekant med gärningsmannen Offret man, obekant med gärningsmannen Olaga hot totalt 312 Offret kvinna, 18 år och över 153 Offret barn, 0-17 år 23 Offret man, 18 år och över 136 Ofredanden totalt 147 Offret kvinna 18 år och över 83 Offret barn, 0-17 år 12 Offret man, 18 år och över 52 Grov kvinnofridskränkning 15 13

14 Brottsplatser i centrala Landskrona 2006, utvalda brottstyper Misshandel utomhus (brottskoder , ). Biltillgrepp (0802). Tillgrepp av cykel (0807). Inbrott i källare/vind (0825). Stöld ur eller från motordrivet fordon etc. (0840). Inbrott i bostad (9801, 9802). Rån utomhus (0877, 0879, 0892, 0896). Skadegörelse på motorfordon (1201). 1 brottstillfälle. 5 brottstillfällen. Förklaring: Kartan visar i vissa fall inte exakta brottsplatser. Den viktigaste orsaken till detta är att informationen om exakt brottsplats ibland saknas i polisens anmälningsregister (RAR). Antingen är inget gatunummer angivet eller också är det målsägandens boendeadress som anges och inte brottsplatsen.

15 Offer- och trygghetsundersökning Tidigare trygghetsundersökningar När det gäller hur människor uppfattar sin trygghet visar Statistiska Centralbyråns (SCB) nationella offerundersökning från 1991 att oron för våld inte står i rimlig proportion till den faktiska risken att drabbas av det (SCB, 1991). Överhuvudtaget visar forskning, såväl i Sverige som internationellt, att de som i störst utsträckning oroar sig för att drabbas av våld eller andra brott är kvinnor. Samtidigt är det dessa grupper som är minst drabbade. De som säger sig vara minst otrygga är de som drabbas mest, yngre män. (Malm, 1997, 2000b; Wikström, Torstensson & Dolmén, 1997a, 1997b, 1997c). Varför det är så här vet vi inte säkert. Detta kan bero på flera olika faktorer. De som är mest otrygga är försiktigare och exponerar sig mindre för risksituationer. De fysiskt starkare upplever risken att de skadas allvarligt som mindre än bräckligare individer etcetera. Resultat från tidigare lokala offer- och trygghetsundersökningar visar samtidigt att den lokala problemnivån (hög problemnivå = stor förekomst av ordningsstörningar) har en stark påverkan på upplevelsen av trygghet i det egna bostadsområdet och dessutom att egen utsatthet för brott påverkar trygghetsupplevelsen. Detta visar att åtgärder mot ordningsstörningar inte bara kan påverka antalet brott utan också i hög grad de boendes trygghetsupplevelse (Wikström, Torstensson & Dolmén, 1997a, 1997b, 1997c). Några generella problem med offerundersökningar Bortsett från de problem som uppstår vid alla enkätundersökningar finns det några generella problem som är speciella för just offerundersökningar (Rättsstatistisk årsbok, 2000; Wikström, 1991). Svårigheter att minnas. Detta kan leda till att antingen för få eller för många brott rapporteras. Ligger tidpunkten för brottet längre bort än den tidsperiod undersökningen avser, så finns det risk för överrapportering. Om brottet glöms bort trots att det hände inom den tidsperiod undersökningen avser, så finns det risk för underrapportering. Svårighet att avgöra om en händelse är ett brott. Ibland kan det vara svårt att avgöra om en händelse är brottslig eller inte. Några exempel: Plånboken är borta. Är den stulen eller förlorad? Bilen är skadad: skadegörelse eller olyckshändelse? Den rättsliga definitionen av vissa handlingar behöver inte heller överensstämma med den enskildes uppfattning om vad som är brottsligt. När det gäller moderna brott är det i många fall även rent juridiskt svårt att avgöra om en handling är brottslig. Svårigheter att bedöma huruvida en händelse är brottslig eller inte leder till såväl under- som överrapporteringar. Ovilja att redovisa alla brott. Vissa brott som till exempel sexualbrott och brott inom familjen är känsliga för den enskilde. Underrapportering blir följden.

16 Bortfall inom vissa befolkningsgrupper. Vissa grupper som är speciellt utsatta för brottslighet vill inte svara på frågorna. Detta gäller till exempel hårt kriminellt belastade personer och missbrukare. Flera studier av polisanmälda brott visar att socialt marginaliserade personer, som missbrukare och kriminella, är starkt överrepresenterade när det gäller utsattheten för grova våldsbrott, å andra sidan brukar de vara starkt underrepresenterade vid intervjuundersökningar om brottslighet beroende på att många av dessa saknar fast adress och därmed inte nås av postenkäter. Områdesindelning Centrala Landskrona delas in i åtta administrativa nivå 4-områden ( ). I denna kartläggning slås dessa områden samman till tre undersökningsområden (UO) för att möjliggöra en säkrare analys av geografiska skillnader i enkätsvaren. Karta över undersökningsområdena i centrala Landskrona B C A Indelning av undersökningsområden i centrala Landskrona Undersökningsområde Gatuadress A (*0001-*0003) Badhusgatan (ojämna nr), 24, 40, 50 Borgmästargatan 2-6, (jämna nr) Drottninggatan Eriksgatan 2, 4, 8-22 (jämna nr), 26 Fiskargränden Gamla Kyrkogatan Hamngatan 16

17 Järnvägsgatan 2, 3-19 (ojämna nr), 25 Kungsgatan Lilla Strandgatan Lotsgatan Norra Kyrkogränden Norra Långgatan Nygatan Parkgatan Prästgatan Rådhusgatan Rådhustorget Selma Lagerlöfs väg Slottsgatan 2-10 (jämna nr) Stora Norregatan 2, 3-7 (ojämna nr), 6, 10, 17, 21, 22, 23, 26 Stora Strandgatan Storgatan Södra Långgatan Trädgårdsgatan Tullgatan 1, 3 Östergatan 1, 2, 3, 4, 7, 8, 10, 11, 12, 13, 16, 17, 18 B (*0004-*0006) Borgmästargatan 1, 3, 16, 18, 24 Engelbrektsgatan Eriksgatan 64, 66, 70, 90, 108, 118, 124, 126, 130, 134 Föreningsgatan 2-96 (jämna nr) Gjörloffsgatan 4, 13, 20, 22, 30, 33, 34, 81, 82, 85, 87, 88, 91 Gröna Gång Järnvägsgatan 8, (jämna nr), (jämna nr), (ojämna nr), 45, (ojämna nr), (ojämna nr) Karmerlitergatan Regeringsgatan 13,15, 17, (ojämna nr), 67, 71, 73, 79, 90, 96, 110, 111, 112, 113, 115, 116, 117 Rådmansgatan Seminariegatan 1-7 (ojämna nr) Skolallén Stora Norregatan 46, 56, 58, 66, 70, (jämna nr), 79, (ojämna nr), 95, 97, (ojämna nr), 123, 125, 126, 128, 130, 134, 140 Sturegatan Säbygatan 16, 17, 18, 25, (jämna nr), (ojämna nr) Östergatan 31, 35 C (*0007-*0008) Bredgatan Brocksgatan Dammhagsgatan Föreningsgatan 114, 116, 122, 132, 144, 148, 150, 152, 162, 166, 186, 188, 202, 206, 208, 210, 214, 220 Gjörloffsgatan 96, 97, 102, 107, 108, 113, 121, 126, 127, 132, 135 Hagastigen Hantverkargatan 1-5 (ojämna nr), 2-16 (jämna nr), 9-15 (ojämna nr), (jämna nr) Helmfeltsgatan 17

18 Hornsgatan Lilla Pilgränden Pilgatan Regeringsgatan 4, 8, 14, 18, 30, 54 Seminariegatan 6, 12 Stora Pilgränden Tegelbruksgatan Tranchellsgatan Tranegatan Viktoriagatan Ödmansgatan Östergatan 65, 69, 79, 85, 86, 89, 97, 98, 99, 107, 108, 112, 122, 125, (jämna nr) 144, 147, 148, 153, 155, 158, 161, 162, (ojämna nr), 184, 185, 187, 189, 193, 196, 197, (jämna nr), 201, (jämna nr), Analysmetod och redovisning Eftersom denna undersöknings syfte i första hand är att vara ett kunskapsunderlag för konkret trygghetsarbete i Landskrona har statistiska analyser av skillnader i svar beroende på områdestillhörighet genomförts om det har bedömts vara motiverat. När det gäller en fråga om trygghet utomhus har statistiska analyser genomförts beroende på könstillhörighet, ålderskategori och mellan brottsdrabbade och icke brottsdrabbade. Det finns olika metoder för att se om skillnader mellan olika grupper, individer eller liknande är statistiskt säkerställda eller inte. I föreliggande undersökning används chi-två test. Att en skillnad är statistiskt säkerställd innebär att sannolikheten att den skulle ha åstadkommits genom slumpen är mycket liten. Om en skillnad är signifikant på femprocentsnivån (p <.05) kan slumpen ha åstadkommit den i fem fall av hundra. Nästan samtliga svar i denna enkätundersökning redovisas i diagram. Om en analys visar statistiskt säkerställda skillnader mellan basområdena redovisas dessa svar i särskilda tabeller. I tabellernas högra kolumner redovisas svaren från hela centrala Landskrona. De statistiska formlerna redovisas inte i den löpande texten utan i Bilaga 2 där samtliga svar från basområdena redovisas, även de som inte visar på någon statistiskt säkerställd skillnad mellan svaren. Metod och urval Offer- och trygghetsundersökningens syfte är att ge en bild av den faktiska brottsligheten i centrala Landskrona. Vi vill också få en bild av anmälningsbenägenhet och upplevelse av brottslighet och otrygghet med mer. Undersökningen gjordes i enkätform. Enkäten bestod av tre delar; en allmän del med frågor om kön, ålder och bakgrund etcetera; en del med frågor om utsatthet för brott där de svarande hade möjlighet att markera i en lista med olika brottstyper samt besvara följdfrågor om anmälningsbenägenhet m.m. samt en del med frågor om trygghet, rädsla och andra företeelser som är relevanta i 18

19 sammanhanget. Sammanlagt ställdes 28 frågor, varav några med följdfrågor. Svarspersonerna fick dessutom en möjlighet att uttrycka sina åsikter på en allmän fråga om kriminalitet och trygghet i Landskrona. Alla skriftliga åsikter i sin helhet återges i Bilaga 1. Undersökningen omfattar 600 personer födda 1988 och tidigare, som med hjälp av en dator slumpmässigt valdes ur folkbokföringsregistret över aktuella postnummerområden i centrala Landskrona. Utskicket genomfördes på följande sätt: Dag 1 skickades enkät, följebrev och svarskuvert till urvalspersonerna. Dag 10 skickades en första påminnelse ut. Dag 18 skickades påminnelse två samt ytterligare en enkät med svarskuvert. Dag 28 skickades påminnelse tre ut. Dag 36 avslutades undersökningen och tackbrev sändes ut till dem som svarat. Alla som svarade belönades med en Trisslott. Enkätundersökningen genomfördes i november Svarsfrekvens Tio svarspersoner utgick ur undersökningen på grund av ofullständig eller okänd adress, tre utgick på grund av sjukdom eller hög ålder och två bodde inte i centrala Landskrona Således kvarstod 585 utskickade frågeformulär. Av dessa besvarades och återsändes 411. Svarsfrekvensen uppgick således till 70 procent, vilket får anses som tillfredsställande. I samtliga 174 fall är det okänt varför frågeformuläret inte besvarades och återsändes. Det interna bortfallet 5 var relativt högt. Svarsfrekvens Totalt Antal i urval 600 Antal personer i undersökningen 585 Antal svarande 411 Svarsfrekvens procent 70 Männen är överrepresenterade i undersökningen i förhållande till befolkningen, vilket man bör tänka på när resultaten tolkas. Vad gäller representiviteten i åldersgrupperna är den yngsta och den äldsta välrepresenterade i förhållande till populationen i centrala Landskrona åringarna är något underrepresenterade i undersökningen medan åringarna är i motsvarande grad något överrepresenterade (se tabell nedan). 5 Med internt bortfall menas det bortfall som uppstår då en person som medverkar i undersökningen inte svarar på en eller flera frågor. 19

20 Representivitet kön och ålder (procent) (n = 411) Intervjuade Population 6 Kön: Man Kvinna Ålder: år år år år eller äldre Undersökningsresultat Av tabellen nedan framgår att fler män (56 procent) än kvinnor (44 procent) besvarade enkäten. Åldersgrupperna år samt år är de största (32 resp. 33 procent). Av respondenterna var 48 procent gifta eller sammanboende, 35 procent ensamstående, sju procent boende hos förälder/föräldrar och åtta procent var änkor eller änklingar. Beträffande huvudsaklig sysselsättning uppgav 45 procent att de var förvärvsarbetande, fem procent att de var egna företagare, nio procent att de studerade, tio procent att de var arbetslösa, 21 procent att de var ålderspensionärer och nio procent att de var förtidspensionärer. Lika många uppgav att de var hemmafruar/hemmamän. Av dem som förvärvsarbetade uppgav 58 procent att deras arbetsplats låg i Landskrona och 42 procent utanför. Vad gäller födelseland var 68 procent av de svarande födda i Sverige, fyra procent i annat nordiskt land, 24 procent i annat europeiskt land och sju procent i utomeuropeiskt land. 59 procent av de svarande uppgav att båda föräldrarna var födda i Sverige, fem procent att en var född i Sverige och en utrikes och 34 procent uppgav att båda föräldrarna var födda utrikes. Av dem som svarade på enkäten hade fem procent bott i Landskrona i mindre än ett år, 17 procent hade bott i området i mellan ett och fem år och 13 procent i mellan fem och tio år. De flesta, 65 procent, hade bott i Landskrona i tio år eller mer (se tabell nedan). 6 Andel av befolkningen över 18 år Källa: MBK- och GISavdelningen, Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen, Landskrona kommun. 20

21 Svarspersonernas bakgrund (n =411) Antal Procent Kön: Man Kvinna Bortfall: 17 Ålder: år år år år eller äldre Bortfall: 3 Civilstånd: Gift/sammanboende Boende hos förälder/föräldrar 28 7 Boende hos andra släktingar 2 1 Boende hos vän eller vänner 7 2 Ensamstående Änka/änkling 34 8 Bortfall: 3 Huvudsaklig sysselsättning: Förvärvsarbetande Egen företagare 19 5 Hemmafru/hemmaman 3 8 Studerande 35 9 Arbetslös Förtidspensionär 35 9 Ålderspensionär Bortfall: 14 Arbetsort: I Landskrona Utanför Landskrona Bortfall: 177 Födelseland: Sverige Annat nordiskt land 17 4 Annat europeiskt land Utomeuropeiskt land 28 7 Bortfall: 7 Föräldrars födelseland: Båda födda i Sverige En född i Sverige och en utrikes 22 5 Båda födda utrikes Bortfall: 7 Kvarboende: 0-1 år år år år eller mer Bortfall: 8 21

22 29 procent av svarspersonerna hade minst ett hemmavarande barn (n = 357). Av dessa gick 46 procent i förskola/annan barnomsorg eller i skola i Landskrona. Av de tillfrågade uppgav 90 procent att de hade hemförsäkring (n = 404). Åtta procent svarade nej på frågan Har ert hushåll hemförsäkring?. Två procent visste inte om de hade hemförsäkring. Offerundersökning I syfte att försöka få en så fullständig bild som möjligt av Landskronabornas utsatthet för brott kompletteras redovisningen av den polisanmälda brottsligheten ovan med en offerundersökning i enkäten. Respondenterna fick möjlighet att svara på frågan: Har du under de senaste tolv månaderna blivit utsatt för brott? Besvarades denna fråga med ett ja ställdes följande följdfråga: Specificera det eller de brott du har blivit utsatt för? Därefter följde en lista med olika brottstyper. I en särskild kolumn kunde anges antal brottstillfällen. De alternativa brottstyperna var: Våldsbrott (ex. misshandel, rån, hot, sexualbrott), Stöldbrott (inkl. inbrott), Skadegörelse (OBS! ej skadegörelse i samband med stöld) och Annat brott. Det överläts åt respondenterna att utifrån detta underlag själva avgöra under vilken rubrik deras brott hamnade. De hade också möjlighet att kontakta undersökningsledaren för att ställa frågor vilket ingen gjorde. Av de 393 personer som besvarade frågan uppgav totalt 22 procent att de drabbats av ett eller flera brott under det senaste året (se figur nedan). Utsatthet för brott det senaste året (procent) (n = 393) Ja 78 Nej Frågan lyder: Har du under de senaste tolv månaderna blivit utsatt för brott? En statistisk analys visar inga statistiska skillnader mellan undersökningsområdena i denna fråga. 22

23 Av samtliga svarspersoner uppgav åtta procent att de hade drabbats av våldsbrott. Fjorton procent hade drabbats av stöldbrott. Åtta procent hade utsatts för skadegörelse och två procent hade drabbats av något annat brott (se figur nedan). Utsatthet för brott det senaste året (procent) (n = 411) Våldsbrott Stöldbrott Skadegörelse Annat brott Frågan lyder: Specificera det eller de brott du har blivit utsatt för? En analys visar inga statistiskt säkerställda skillnader mellan undersökningsområdena avseende utsatthet för vålds- eller stöldbrott eller annat brott men däremot när det gäller skadegörelse. De boende i UO B uppgav att de blivit utsatta för denna typ av brott i lägre grad än boende i övriga Landskrona (se tabell nedan). Brottstyp (procent) UO A UO B UO C Totalt (n = 117) (n = 153) (n = 130) (n = 400) Skadegörelse Frågan lyder: Specificera det eller de brott du blivit utsatt för? Brottsplats Det främsta syftet med denna studie är att den skall ge kunskapsunderlag för konkret brottsförebyggande arbete i Landskrona. Därför är det av intresse att veta hur stor del av den brottslighet som drabbar Landskronaborna som sker i det närområdet. För att få svar på detta ställde vi följande följdfråga till dem som uppgivit att de drabbats av brott de senaste tolv månaderna: Var blev du utsatt för brott? Av samtliga 411 som besvarade enkäten uppgav 23 procent att de blivit utsatta för brott i Landskrona de senaste tolv månaderna. Två procent uppgav att de hade drabbats av brott utanför Landskrona. Den egna staden är med andra ord den vanligaste plats som Landskronaborna blir utsatta för brott på (se figur nedan). 23

24 Brottsplats (procent) (n = 411) I Landskrona 2 Utanför Landskrona Frågan lyder: Var blev du utsatt för brott? Flera svarsalternativ kan markeras. Inga statistiska analyser av skillnader i denna fråga beroende på undersökningsområdestillhörighet är gjorda. Anmälningsbenägenhet För att få ett mått på Landskronabornas benägenhet att anmäla de brott som de drabbats av ställde vi ytterligare två följdfrågor till dem som uppgivit att de drabbats av brott det senaste året: Anmälde du de brott du drabbades av under det senaste året till polisen? Och Anmälde du något av de brott du drabbades av till hyresvärden/ bostadsrättsföreningen? Av dem som drabbats av brott det senaste året uppgav 37 procent, att de inte anmält brottet/brotten till polisen. Av de övriga brottsoffren uppgav 44 procent att de polisanmält alla brott de drabbats av och 19 procent att de polisanmält vissa brott (se figur nedan). Anmälningsbenägenhet till polis (procent) (n = 108) Ja, alla Ja, vissa Nej Frågan lyder: Anmälde du det eller de brott du drabbades av under de senaste tolv månaderna till polisen? Betydligt färre offer anmälde de brott de drabbats av till hyresvärden eller bostadsrättsföreningen. 22 procent anmälde alla eller vissa brott till hyresvärden/föreningen och 79 procent inga alls (n = 103). En analys visar inga statistiskt säkerställda skillnader i frågan om benägenhet att anmäla brott beroende på områdestillhörighet. 24

25 Trygghetsundersökning Brottslighet som problem Är brottsligheten i Landskrona ett problem? Vi ställde frågan: Tycker du att den brottslighet som finns i Landskrona är ett stort, litet eller inget problem? Hela 96 procent av invånarna ser brottsligheten i Landskrona som ett problem. 79 procent anser att problemet är stort. Endast fyra procent anser att brottsligheten i Landskrona inte är något problem (se figur nedan). Brottslighet som problem (procent) (n = 399) Stort problem Litet problem Inget problem Frågan lyder: Tycker du att den brottslighet som finns i Landskrona är ett stort, litet eller inget problem? En analys visar inga statistiskt säkerställda skillnader mellan svaren i denna fråga beroende på UO-tillhörighet. Trygghetsupplevelse För att få en uppfattning om den upplevda tryggheten i Landskrona ställde vi frågan: Om du går ut ensam sent en kväll i Landskrona, hur känner du dig då? Hälften av Landskronaborna, 50 procent, känner sig otrygga om de går ut ensamma sent en kväll i sitt bostadsområde, 31 procent går inte ut alls och bara 19 procent känner sig trygga (se figur nedan). Av de 31 procent som i stort sett inte går ut ensamma sent på kvällarna uppger 69 procent att detta beror på rädsla att utsättas för brott (n = 170). 25

26 Trygghetsupplevelse A (procent) (n = 406) Trygg Otrygg Går ej ut Frågan lyder: Om du går ut ensam sent en kväll i Landskrona, hur känner du dig då? En analys visar att det finns en statistisk säkerställd skillnad beroende på områdestillhörighet i denna följdfråga. Boende i UO A och C undviker att gå ut sent på kvällarna på grund av rädsla i högre grad än i UO B (se tabell nedan). Trygghetsupplevelse B (procent) UO A UO B UO C Totalt (n = 43) (n = 74) (n = 47) (n = 164) P.g.a. rädsla att utsättas för brott Annan anledning Frågan lyder: Varför går du inte ut ensam sent på kvällen i Landskrona? En analys visar vidare att det även finns statistiskt säkerställda skillnader mellan könen i denna fråga. Endast 13 procent av kvinnorna känner sig trygga om de går ut ensamma sent en kväll i Landskrona jämfört med 24 procent av männen. Över hälften av männen, 54 procent, känner sig otrygga under samma förutsättningar jämfört med 47 procent av kvinnorna, men å andra sidan väljer kvinnor i betydligt större utsträckning att stanna hemma på kvällen (41 procent) jämfört med männen (22 procent). Även mellan åldersgrupperna finns det statistiskt säkerställda skillnader. Ju äldre man är desto i högre grad väljer man att inte gå ut ensam sent på kvällarna. Av de som går ut på kvällarna är andelen otrygga högst i den yngsta åldersgruppen (se tabell nedan). 26

27 Trygghetsupplevelse, kön och ålder (procent) Kön: Trygg Otrygg Går ej ut Man (n = 214) Kvinna (n = 165) Ålder: år (n = 52) år (n = 131) år (n = 127) år eller äldre (n = 82) Alla (n = 394) Kommentar: Frågan löd: Om du går ut ensam sent en kväll i Landskrona, hur känner du dig då? Möjlighet att påverka sin trygghet Det är intressant att veta hur stor tron är i Landskrona när det gäller möjligheten att påverka sin trygghet. En viktig förutsättning för att föra en diskussion om trygghet och kriminalitet i Landskrona och på sikt öka tryggheten är att invånarna själva tror att de har möjlighet att påverka denna. Vi ställde därför frågan: Tror du att du har möjlighet att påverka din trygghet i Landskrona? Endast 37 procent av de boende tror att de kan påverka sin egen trygghet och 64 procent tror det inte (se figur nedan). Möjlighet att påverka trygghet (procent) (n = 397) Ja 64 Nej Frågan lyder: Tror du att du har möjlighet att påverka din trygghet i bostadsområdet? Inga statistiska analyser av skillnader i svaren i denna fråga är gjorda beroende på områdestillhörighet. Oro för att drabbas av brott För att få en uppfattning om oron för att drabbas av olika typer av brott ställde vi följande tre frågor: 27

28 1. Oroar du dig för att bli utsatt för något våldsbrott i ditt bostadsområde? 2. Oroar du dig för att bli utsatt för något stöldbrott i ditt bostadsområde? 3. Oroar du dig för att bli utsatt för någon skadegörelse i ditt bostadsområde? Hela 30 procent av Landskronaborna uppger att de mycket ofta eller ganska ofta är oroliga för att utsättas för våldsbrott i sitt bostadsområde. 42 procent av de svarande oroar sig aldrig eller nästan aldrig för att utsättas för våldsbrott (se figur nedan). Oro för att drabbas av våldsbrott (procent) (n = 404) Ja, mycket ofta 20 Ja, ganska ofta Ja, någon enstaka gång Nej, nästan aldrig 12 Nej, aldrig Frågan lyder: Oroar du dig för att bli utsatt för något våldsbrott i ditt bostadsområde? En statistisk analys visar inga skillnader beroende på områdestillhörighet i denna fråga. När det gäller oro för att drabbas av stöldbrott uppger ännu fler, hela 41 procent av de svarande, att de ofta eller ganska ofta oroar sig för sådan brottslighet. 30 procent av de svarande oroar sig aldrig eller nästan aldrig för att utsättas för stöldbrott (se figur nedan). Oro för att drabbas av stöldbrott (procent) (n = 404) Ja, mycket ofta 25 Ja, ganska ofta 29 Ja, någon enstaka gång 19 Nej, nästan aldrig 11 Nej, aldrig Frågan lyder: Oroar du dig för att bli utsatt för något stöldbrott i ditt bostadsområde? 28

29 I denna fråga finns statistiskt säkerställda skillnader mellan undersökningsområdena. I UO A och B oroar sig en något mindre andel boende mycket eller ganska ofta för att utsättas för stöldbrott än i UO C (se tabell nedan). Oro för att utsättas för stöldbrott (procent) UO A UO B UO C Totalt (n = 115) (n = 151) (n = 127) (n = 393) Ja, mycket ofta Ja, ganska ofta Ja, någon enstaka gång Nej, nästan aldrig Nej, aldrig Frågan lyder: Oroar du dig för att bli utsatt för något stöldbrott i ditt bostadsområde? Landskronaborna är ungefär lika oroliga för att drabbas av skadegörelsebrott som av stöldbrott. 40 procent av de svarande oroar sig mycket ofta eller ganska ofta för att drabbas av skadegörelse. 30 procent av de svarande gör det aldrig eller nästan aldrig (se figur nedan). Oro för att drabbas av skadegörelse (procent) (n = 407) Ja, mycket ofta Ja, ganska ofta Ja, någon enstaka gång Nej, nästan aldrig Nej, aldrig Frågan lyder: Oroar du dig för att bli utsatt för någon skadegörelse i ditt bostadsområde? En statistisk analys visar inga säkerställda skillnader mellan undersökningsområdena i denna fråga. Stora problem Vilka brottsliga eller störande företeelser uppfattar de boende som stora problem i Landskrona? Vi gav följande uppmaning: Om du tycker att någon av följande saker är stora problem i Landskrona så kan du markera det nedan. Flera svarsalternativ kan markeras. Ungdomsgäng som bråkar och stör, skadegörelse och våld eller hot om våld och nedskräpning uppfattas som de största problemen i Landskrona. Av samtliga 411 personer som deltog i enkäten uppgav över 60 procent att dessa företeelser är stora problem i Landskrona. 29

30 Vidare anser 56 procent att cykelstölder är ett stort problem och 54 procent att inbrott i bostäder, källare eller vindar är det. Lika många anser att brott mot bilar eller motorcyklar utgör ett stort problem. 47 procent tycker att buskörning med bil är ett problem och 42 procent att nedskräpning är det. Nästan lika många, 41 procent, tycker vidare att förekomsten av berusade eller drogpåverkade personer utomhus och buskörning med moped eller motorcykel är stora problem i Landskrona. Övriga angivna företeelser uppfattas som stora problem av 31 procent eller färre (se tabell nedan). Stora problem i Landskrona (procent) Totalt (n = 411) Ungdomsgäng som bråkar och stör 74 Skadegörelse 65 Våld eller hot om våld 62 Cykelstölder 56 Inbrott i bostäder, källare eller vindar 54 Brott mot bilar eller motorcyklar 54 Buskörning med bil 47 Nedskräpning 42 Berusade eller drogpåverkade personer utomhus 41 Buskörning med moped eller motorcykel 41 Handel med narkotika 31 Bråk i anslutning till restauranger 21 Kamphundar eller andra stora hundar 18 Bilkörning inne i bostadsområdet 12 Störande grannar 11 Illegalt spel 8 Något annat 7 Prostitution 5 Kommentar: Siffrorna visar andelen svarspersoner som angivit någon av ovanstående företeelser som stora problem. Eftersom svarspersonen kunnat lämna mer än ett svar summerar andelarna inte till 100. En analys påvisar inga statistiskt säkerställda skillnader mellan undersökningsområdena i denna fråga. Otrygga platser På vissa platser i Landskrona känner sig många otrygga. Med vetskap om vilka platser detta är finns förutsättningar att med olika åtgärder göra dessa platser tryggare. Med anledning av detta ställde vi frågan: Känner du dig ibland orolig för att vistas på vissa platser i din stadsdel? Om svarspersonerna svarade ja på den frågan har de därefter haft möjlighet att ange en eller flera platser i frågeformuläret. Av de 367 Landskronabor som besvarade frågan uppgav 260, 71 procent, att de ibland känner sig otrygga av att vistas på vissa platser i sin stadsdel. 30

31 Den otryggaste offentliga miljön i Landskrona är Dammhagsskolan/ Dammhagsparken. Av alla 411 som deltog i enkäten uppgav 36 procent att de ibland känner sig oroliga för att vistas i där. Därefter följer Teaterparken och Rådhustorget (båda 35 procent), Kasernplan (29 procent), Stadsparken och cykelvägen vid Slottscaféet (båda 26 procent), Wrangelska parken (25 procent), gamla stationen (24 procent), Saluhallstorget (22 procent) och Rådmansgatan inkl. parken (21 procent). När det gäller övriga platser anges de av 20 procent eller färre som otrygga (se tabell nedan). Otrygga platser i Landskrona (procent) Totalt (n = 411) I anslutning till Dammhagsskolan/Dammhagsparken 36 I anslutning till Teaterparken 35 I anslutning till Rådhustorget 35 I anslutning till Kasernplan 29 I anslutning till Stadsparken 26 I anslutning till cykelvägen vid Slottscaféet 26 I anslutning till Wrangelska parken 25 I anslutning till busstationen ( gamla stationen ) 24 I anslutning till Saluhallstorget 22 I anslutning till Rådmansgatan inkl. parken 21 I anslutning till tågstationen 20 I anslutning till gångtunneln vid Bredgatan/Österleden 20 I anslutning till ungdomshuset Nova 19 I anslutning till citadellområdet 17 I anslutning till Folkets hus/alléskolan 14 På närmaste busshållplats 13 I anslutning till Seminarieskolan 12 I anslutning till Gustaf Adolfskolan 12 I anslutning till Albanoskolan 11 I anslutning till Selma Lagerlöfskolan/Lasarettskolan 11 I anslutning till citadellbadet 11 Annan plats 11 I anslutning till Sofia Albertina kyrka 10 Kommentar: Siffrorna visar andelen svarspersoner som angivit någon av de ovanstående platserna som en plats där de ibland kan känna sig oroliga att vistas. Eftersom svarspersonen kunnat lämna mer än ett svar summerar andelarna inte till 100. Dammhagsskolan/Dammhagsparken, Selma Lagerlöfsskolan/Lasarettskolan och citadellbadet upplevs som otrygga miljöer av fler boende i UO C än av övriga Landskronabor. Färre boende i UO B känner sig otrygga av att besöka stadsparken, ungdomshuset Nova samt saluhallstorget i förhållande till andra som bor i centrala Landskrona. Fler Landskronabor i UO A än i UO C känner sig otrygga i anslutning till Kasernplan, men de som bor i UO B är minst otrygga där. 31

32 Dessa skillnader är statistiskt säkerställda (se tabell nedan). Otrygga platser i Landskrona (procent) UO A UO B UO C Totalt (n = 117) (n = 153) (n = 130) (n = 400) I anslutning till Stadsparken I anslutning till Dammhagsskolan/Dammhagsparken I anslutning till Selma Lagerlöfskolan/Lasarettskolan I anslutning till Saluhallstorget I anslutning till Kasernplan I anslutning till citadellbadet I anslutning till ungdomshuset Nova Kommentar: Siffrorna visar andelen svarspersoner som angivit någon av de ovanstående platserna som en plats där de ibland kan känna sig oroliga att vistas. När det gäller de platser i det egna bostadsområdet där vissa av de boende i Landskrona ibland kan känna sig rädda utmärker sig främst gatan utanför bostaden som platser där de boende ibland kan känna sig oroliga (23 procent angav denna plats). Övriga platser anges av elva procent eller färre (se tabell nedan). Otrygga platser i närmiljön (procent) Totalt (n = 411) På gatan utanför bostaden 23 I källaren 11 På parkeringsplatsen 9 I tvättstugan 8 I garaget 7 I trapphuset 4 På gården 4 I bostaden 2 Kommentar: Siffrorna visar andelen svarspersoner som angivit någon av de ovanstående platserna som en plats där de ibland kan känna sig oroliga att vistas. Eftersom svarspersonen kunnat lämna mer än ett svar summerar andelarna inte till 100. Även när det gäller otrygga platser i närmiljön har en statistisk analys visat att det förekommer vissa säkerställda skillnader mellan svaren beroende på UOtillhörighet. Jämförelsevis många boende i UO C känner sig otrygga när de vistas på den egna gården och i sitt garage. Vidare känner sig relativt få boende i UO B otrygga på parkeringaplatsen än vad övriga Landskronabor gör (se tabell nedan). 32

33 Otrygga platser i närmiljön (procent) UO A UO B UO C Totalt (n = 117) (n = 153) (n = 130) (n = 400) På gården På parkeringsplatsen I garaget Kommentar: Siffrorna visar andelen svarspersoner som angivit någon av de ovanstående platserna som en plats där de ibland kan känna sig oroliga att vistas. Avstår från kollektivtrafik Många av de boende i Landskrona känner sig otrygga när de vistas i sitt bostadsområde. Betyder detta att vissa avstår från att åka buss eller tåg för att de känner sig otrygga? Vi ställde frågan: Händer det att du låter bli att åka buss eller tåg för att du känner dig otrygg? På den frågan svarade 16 procent ja, 58 procent nej och 26 procent att de inte åker kollektivt, men av andra orsaker (se figur nedan). Avstår från kollektivtrafik på grund av otrygghet (procent) (n = 393) Ja Nej Åker aldrig, av andra orsaker Frågan lyder: Händer det att du låter bli att åka buss eller tåg för att du känner dig otrygg? Inga statistiska analyser är gjorda av skillnader mellan svaren beroende på områdestillhörighet i denna fråga. Polispatrullering Hur närvarande är polisen i Landskrona? Vi ställde frågan: Hur ofta ser du polis patrullera till fots eller med fordon i ditt bostadsområde? Av figuren nedan framgår att fem procent svarade några gånger per dag, 24 procent av de boende svarade några gånger per vecka, 23 procent några gånger per månad, 14 procent mindre än en gång per månad och 34 procent nästan aldrig (se figur nedan). 33

34 Synliga poliser (procent) (n = 404) Några gånger per dag Några gånger per vecka Några gånger per månad 14 Mindre än en gång per månad 34 Nästan aldrig Frågan lyder: Hur ofta ser du polis patrullera till fots eller med fordon i ditt bostadsområde? En analys visar inga statistiskt säkerställda skillnader mellan svaren i denna fråga beroende på områdestillhörighet. Åtgärder för ett tryggare och säkrare Landskrona Vill de boende se åtgärder för ett tryggare och säkrare Landskrona och vilka åtgärder i så fall? Till att börja med ställde vi frågan: Tycker du att något bör göras för att öka tryggheten och säkerheten i Landskrona? En klar majoritet av de svarande, 94 procent, svarade ja på denna fråga, en procent svarade nej och sex procent visste inte (n = 385). Därefter ställde vi frågan: Vad tycker du bör göras för att öka tryggheten och säkerheten i Landskrona? Om svarspersonerna svarade ja på förra frågan hade de därefter möjlighet att kryssa för en eller flera angivna åtgärder i frågeformuläret. Den åtgärd som flest Landskronabor vill ha i sitt bostadsområde för att öka tryggheten och säkerheten är fler poliser. Av alla 411 som besvarade enkäten uppgav hela 84 procent att de vill ha detta. 79 procent av de svarande vill ha snabba reaktioner mot ungdomsbrottslingar, 70 procent ser gärna att vissa platser kameraövervakas, 66 procent önskar hårdare straff för brottslingar. Vidare anser 65 procent att fler fritidsaktiviteter för barn och ungdomar skulle öka tryggheten och säkerheten i Landskrona och 62 procent tror att åtgärder för att minska arbetslösheten skulle göra det. De övriga listade åtgärderna önskades av 50 procent eller färre (se tabell nedan). 34

35 Åtgärder för att öka tryggheten och säkerheten B (procent) Totalt (n = 411) Fler poliser 85 Snabba reaktioner mot ungdomsbrottslingar 79 Kameraövervakning på vissa platser 70 Hårdare straff för brottslingar 66 Fler fritidsaktiviteter för barn och ungdomar 65 Åtgärder för att minska arbetslösheten 62 Ökad satsning på skolan 50 Bättre hjälp och stöd till brottsoffer 45 Fler väktare 44 Bättre belysning utomhus 39 Mer vuxenvandring 38 Fler mötesplatser där folk kan träffas 38 Föräldrautbildning/ familjestöd 30 Säkrare lås och dörrar i husen 29 Tryggare parkeringsmiljöer 28 Mer grannsamverkan mot brott 26 Fler vräkningar av störande grannar 20 Bättre städning 19 Fler fritidsaktiviteter för vuxna 18 Mindre alkoholutskänkning/ färre krogar 11 Ökat eget ansvar för skötseln av huset 9 Något annat 8 Kommentar: Siffrorna visar andelen svarspersoner som angivit någon av ovanstående företeelser som förslag till åtgärder för att öka tryggheten och säkerheten i Landskrona. Eftersom svarspersonen kunnat lämna mer än ett svar summerar andelarna inte till 100. En högre andel av de boende i UO A i de andra områdena vill ha bättre utomhusbelysning. Vidare anser en relativt låg andel av de boende i samma undersökningsområde att bättre städning skulle öka tryggheten och säkerheten i Landskrona (se tabell nedan). Dessa skillnader mellan undersökningsområdena är statistiskt säkerställda. Åtgärder för att öka tryggheten och säkerheten B (procent) UO A UO B UO C Totalt (n = 117) (n = 153) (n = 130) (n = 400) Bättre belysning utomhus Bättre städning Kommentar: Frågan lyder: Vad tycker du bör göras för att öka tryggheten och säkerheten i Landskrona? Flera svarsalternativ kan markeras. 35

Trygghet och socialt liv i Akalla

Trygghet och socialt liv i Akalla Trygghet och socialt liv i Akalla Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB -- Innehåll INLEDNING OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET BAKGRUND SYFTE OCH METOD FAKTA OM AKALLA AKALLA BEFOLKNING

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Rågsved

Trygghet och socialt liv i Rågsved Trygghet och socialt liv i Rågsved Svenska Bostäder i samarbete med Familjebostäder och Stockholmshem Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2009-09-11 2 Innehåll INLEDNING 5 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Akalla 2009 en uppföljning

Trygghet och socialt liv i Akalla 2009 en uppföljning Trygghet och socialt liv i Akalla en uppföljning Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB -12-14 2 Innehåll INLEDNING 5 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 5 BAKGRUND 5 S YFTE OCH METOD

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Mellersta Högalid och Mariatorget

Trygghet och socialt liv i Mellersta Högalid och Mariatorget Trygghet och socialt liv i Mellersta Högalid och Mariatorget Svenska Bostäder/SDF Södermalm Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2009-09-11 2 Innehåll INLEDNING 5 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET

Läs mer

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 Rikspolisstyrelsen, Ekonomibyrån augusti 2005 Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 OM UNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsmätning undersöks medborgarnas uppfattning om ordningsstörningar,

Läs mer

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...

Läs mer

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008 Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 28 Nedan följer en kort sammanställning av den anmälda brottsligheten i Tyresö kommun. Ett fåtal, men troligtvis de brottstyper som oroar de boende i kommunen, är utvalda.

Läs mer

Kommunvis uppföljning av anmälda brott (Källa: Brå och Hobit) För tiden 2014-01-01-2014-09-30

Kommunvis uppföljning av anmälda brott (Källa: Brå och Hobit) För tiden 2014-01-01-2014-09-30 Kommunvis uppföljning av anmälda brott (Källa: Brå och Hobit) För tiden 1-1-1-1-9-3 Framtagna medianvärden är en beräkning baserad på de tre senaste årens utveckling med avvikelser inom ett normalintervall

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

ANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR 2010

ANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR 2010 ANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR 21 2(26) Anmälda brott Sammanfattning Under 21 anmäldes knappt 1,4 miljoner brott. Det är en minskning med 3 procent jämfört med året innan. De brottstyper som minskade

Läs mer

Polisområde Nordvästra Skåne. Kriminalunderrättelsetjänsten- PONV TRYGGHETSUNDERSÖKNING 2011

Polisområde Nordvästra Skåne. Kriminalunderrättelsetjänsten- PONV TRYGGHETSUNDERSÖKNING 2011 Polisområde Nordvästra Skåne TRYGGHETSUNDERSÖKNING 2011 1 Trygghetsmätning- tillvägagångssätt Fältarbetet har genomförts med hjälp av en postal enkät, adresserad till ett stratifierat individurval på totalt

Läs mer

ANMÄLDA BROTT PRELIMINÄR STATISTIK FÖR 2010

ANMÄLDA BROTT PRELIMINÄR STATISTIK FÖR 2010 ANMÄLDA BROTT PRELIMINÄR STATISTIK FÖR 21 Anmälda brott, preliminär statistik för år 21 2(26) Statistiken över anmälda brott visar alla inrapporterade händelser som registrerats av polis, åklagare eller

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Vingåker

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Vingåker Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Vingåker Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

ANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR ÅR 2009

ANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR ÅR 2009 ANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR ÅR 29 2(25) Anmälda brott, slutlig statistik för år 29 Sammanfattning Under år 29 anmäldes totalt 1 41 brott. Det är en ökning med 27 8 brott eller 2 procent jämfört

Läs mer

Förteckning över tabeller och diagram

Förteckning över tabeller och diagram Bilaga 4 Förteckning över tabeller och diagram I rapporten Offer för våld och egendomsbrott 1978 2002, rapport nr 104 i serien Levnadsförhållanden Sammanfattning: Tabell 1 Sammanfattande tabell över olika

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Anmälda brott. Slutlig statistik för 2012. Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se www.bra.

Anmälda brott. Slutlig statistik för 2012. Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se www.bra. Anmälda brott Slutlig statistik för 2012 Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se www.bra.se 2(23) Anmälda brott Sammanfattning Under 2012 anmäldes drygt 1,4 miljoner

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Eskilstuna

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Eskilstuna Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Eskilstuna Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY Aspekt Liveability Utfallsindikatorer Objektiv SO/Li-I-O1 Antal rapporterade överfall som skedde i transportsystemet

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott Kortanalys Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott en beskrivning utifrån misstankestatistiken och Nationella trygghetsundersökningen Gärningspersoners kön och ålder vid

Läs mer

Brott och otrygghet i Örebro

Brott och otrygghet i Örebro Brott och otrygghet i Örebro Brottsförebyggande rådet (BRÅ) Innehåll Förord. 5 Inledning. 7 Örebro... 8 Beskrivning av kommunen..... 8 Brottsförebyggande arbete i kommunen..... 8 Kommundelar beskrivning

Läs mer

Indikatorer på trygghet inom storstadsarbetet

Indikatorer på trygghet inom storstadsarbetet Indikatorer på trygghet inom storstadsarbetet BRÅ centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (BRÅ) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället.

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION FÖR TRYGGHETSMÄTNING (9 bilagor)

KRAVSPECIFIKATION FÖR TRYGGHETSMÄTNING (9 bilagor) BILAGA KRAVSPECIFIKATION Polismyndigheten Ekonomiavdelningen Enheten för verksamhetsstyrning och analys Datum 2015-06-10 Saknr och diarienummer 999-A168.467/2015 KRAVSPECIFIKATION FÖR TRYGGHETSMÄTNING

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Brottsförebyggande rådet Datum 2008-01-18 Handläggare Annika Wågsäter projektledare BRÅ Er Referens Vår Referens BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Det övergripande målet för det brottsförebyggande

Läs mer

Personer misstänkta för brott

Personer misstänkta för brott Personer misstänkta för brott Slutlig statistik för 2014 Reviderad 2015-04-30 1 1 Uppgift om antalet misstänkta personer för stöld ur och från motordrivet fordon har korrigerats. Brottsförebyggande rådet

Läs mer

brottsutveckling Lärarhandledningen har tagits fram av fil. dr Jan Andersson och fil. dr Sven Granath för Brottsrummet.se

brottsutveckling Lärarhandledningen har tagits fram av fil. dr Jan Andersson och fil. dr Sven Granath för Brottsrummet.se En lektion om Lärarhandledning brottsutveckling FRÅGA 1: Vilka är de vanligaste brotten? FRÅGA 2: Vilken bild ger massmedia av de vanligaste brotten? FRÅGA 3: Ökar brottsligheten? FRÅGA 4: Begår unga i

Läs mer

Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 2 Äldre

Läs mer

Tingsryd kommun - Nivåvärdering av problem

Tingsryd kommun - Nivåvärdering av problem Ärende nr 6 Tingsryd kommun - Nivåvärdering av problem Total problembild - 1.36 1.27 1.39 Missbruksproblem - 1.00 1.00 1.00 Ungdomsgäng som bråkar och stör ordningen - 1 1 1 Buskörning med mopeder, mc

Läs mer

Rapport SUS04 Stoppa rekryteringen till kriminella gäng

Rapport SUS04 Stoppa rekryteringen till kriminella gäng Rapport SUS4 Stoppa rekryteringen till kriminella gäng Jonas Lundquist BA-funktion Polismyndigheten Västra Götalands län Polisområde 1 Närpolisområde Angered INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. SAMMANFATTNING

Läs mer

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun Handlingsplan 2015 Samverkansöverenskommelse mellan Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun ÖVERENSKOMMELSE Grästorps kommun och Polisområde Skaraborg tecknar en överenskommelse om samverkan i det brottsförebyggande

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige.

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder närmare 70 000 företagare, vilket ger oss en stor möjlighet

Läs mer

Polisens nationella brottsoffer undersökning

Polisens nationella brottsoffer undersökning Polisens nationella brottsoffer undersökning En attitydundersökning av hur brottsoffer upplever sina kontakter med polisen Rapport 2010:3 Rikspolisstyrelsen Juni 2010 Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box

Läs mer

NTU 2009. Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2010:2

NTU 2009. Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2010:2 NTU 2009 Om utsatthet, trygghet och förtroende Rapport 2010:2 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten

Läs mer

Dödligt våld i kriminalstatistiken 2003/4

Dödligt våld i kriminalstatistiken 2003/4 Dödligt våld i kriminalstatistiken 2003/4 BRÅ centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (BRÅ) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det

Läs mer

Kapitelrubrik. Förord

Kapitelrubrik. Förord Förord Kapitelrubrik Rapportserien Brottsutvecklingen har getts ut av Brottsförebyggande rådet (BRÅ) sedan år 1976. I årets rapport beskrivs och analyseras utvecklingen av olika typer av brott, med tonvikt

Läs mer

Åtgärdsförslag för minskad brottslighet och ökad trygghet på Järva

Åtgärdsförslag för minskad brottslighet och ökad trygghet på Järva Svenska Bostäder/ Ulf malm 2006-06-30 Åtgärdsförslag för minskad brottslighet och ökad trygghet på Järva Detta åtgärdsförslag bygger på kunskap från kartläggningar av Järvaområdet som Svenska Bostäder

Läs mer

Rapport 2014:1 NTU 2013. Om utsatthet, otrygghet och förtroende

Rapport 2014:1 NTU 2013. Om utsatthet, otrygghet och förtroende Rapport 2014:1 NTU 2013 Om utsatthet, otrygghet och förtroende Nationella trygghetsundersökningen 2013 Om utsatthet, otrygghet och förtroende Rapport 2014:1 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder

Läs mer

Kortanalys 6/2015. Polisanmälningar via internet. utveckling sedan 2006 och betydelse för anmälningsbenägenheten

Kortanalys 6/2015. Polisanmälningar via internet. utveckling sedan 2006 och betydelse för anmälningsbenägenheten Kortanalys 6/2015 Polisanmälningar via internet utveckling sedan 2006 och betydelse för anmälningsbenägenheten Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Syfte och frågeställningar... 6 Tillvägagångssätt...

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Brottsutvecklingen. i Sverige 2001 2003

Brottsutvecklingen. i Sverige 2001 2003 Kapitelrubrik Brottsutvecklingen i Sverige 2001 2003 BRÅ-rapport 2004:3 1 Brottsutvecklingen i Sverige 1998 2000 Denna rapport kan beställas hos bokhandeln eller hos Fritzes Kundservice, 106 47 Stockholm.

Läs mer

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013 Vara Kommun Invånarenkät Hösten Markör Örebro Markör Stockholm Kungsgatan 1, 01 Örebro Virkesvägen, 10 0 Stockholm Tel: 01-16 16 16, Fax:01-16 16 1 Tel: 01-16 16 16, Fax: 08-16 8 81 info@markor.se www.markor.se

Läs mer

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20 RAPPORT ÅTERVINNINGSCENTRALER I UMEÅ OCH LYCKSELE 2006 EN UNDERSÖKNING UTFÖRD I SYFTE ATT - FÖLJA TRENDER - ANPASSA SERVICENIVÅN - FÖRBÄTTRA INFORMATIONEN 2006-11-20 Enkät - Återvinningscentraler 2006

Läs mer

Rapport 2015:1. Nationella trygghetsundersökningen. Om utsatthet, otrygghet och förtroende

Rapport 2015:1. Nationella trygghetsundersökningen. Om utsatthet, otrygghet och förtroende Rapport 2015:1 Nationella trygghetsundersökningen 2014 Om utsatthet, otrygghet och förtroende Nationella trygghetsundersökningen 2014 Om utsatthet, otrygghet och förtroende Rapport 2015:1 Brå centrum

Läs mer

Därför går jag aldrig själv om natten.

Därför går jag aldrig själv om natten. Därför går jag aldrig själv om natten. Pressrapport Ny trygghetsbelysning i området Lappkärrsberget. Ett samarbetsprojekt mellan Stockholms Stad och Fortum. Innehåll Sammanfattning 3 Resultat från undersökning

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Kortanalys. Brottsutvecklingen för vissa egendomsbrott, rattfylleri och narkotikabrott

Kortanalys. Brottsutvecklingen för vissa egendomsbrott, rattfylleri och narkotikabrott Kortanalys Brottsutvecklingen för vissa egendomsbrott, rattfylleri och narkotikabrott till och med 2013 Brottsutvecklingen för vissa egendomsbrott, rattfylleri och narkotikabrott till och med 2013 Brå

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Ett tryggt Halland att leva och bo i. Att förebygga. inbrott!

Ett tryggt Halland att leva och bo i. Att förebygga. inbrott! Ett tryggt Halland att leva och bo i Att förebygga inbrott! Under 2010 anmäldes omkring 20 000 bostadsinbrott i Sverige, ca 700 av dem skedde i Halland. Inbrott i bostaden står för en procent av alla anmälda

Läs mer

Kortanalys Brottsutvecklingen för vissa brott mot person fram till 2013

Kortanalys Brottsutvecklingen för vissa brott mot person fram till 2013 Kortanalys Brottsutvecklingen för vissa brott mot person fram till 2013 Brottutvecklingen för vissa brott mot person fram till 2013 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

LBRÅ. Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ. en dag om. Lunds Brottsförebyggande Råd Ett tryggare Lund

LBRÅ. Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ. en dag om. Lunds Brottsförebyggande Råd Ett tryggare Lund Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ en dag om genus kommun Lunds vi kvinnor? LBRÅ gör Hur tryggare för Ystads kom mun Vellinge kommun Äng elholms kommun Simrishamns kom mun

Läs mer

T R Y G G H E T S M Ä T N I N G K R O N O B E R G 2 0 1 4

T R Y G G H E T S M Ä T N I N G K R O N O B E R G 2 0 1 4 T R Y G G H E T S M Ä T N I N G K R O N O B E R G 2 0 1 4 P O L I S M Y N D I G H E T E N I K R O N O B E R G S LÄN N O V E M B E R 2 0 1 4 Scandinfo Marketing Research AB 2014-11-05 Göran Erasmie Pnr.16366

Läs mer

Innehåll Förord Förord Antal anmälda brott totalt När och var? Vilka drabbas? Vem begår brott? Brott mot person Brott mot egendom

Innehåll Förord Förord Antal anmälda brott totalt När och var? Vilka drabbas? Vem begår brott? Brott mot person Brott mot egendom Brott och trygghet De senaste tio årens utveckling i Göteborg Ett samarbete mellan Göteborgs Stad, Polisområde Storgöteborg och Göteborgs universitet Rapport 1 i serien Brott och trygghet. Producerad av

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 211 Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge Huddinge, september 211 1 SAMMANFATTNING Redovisningen av ABF Huddinges kvalitetsmätning av

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Våld mot kvinnor i nära relationer En kartläggning RAPPORT 2002:14

Våld mot kvinnor i nära relationer En kartläggning RAPPORT 2002:14 Våld mot kvinnor i nära relationer En kartläggning RAPPORT 2002:14 BRÅ CENTRUM FÖR KUNSKAP OM BROTT OCH ÅTGÄRDER MOT BROTT Brottsförebyggande rådet (BRÅ) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten

Läs mer

Datum dom Brott Straff

Datum dom Brott Straff Datum dom Brott Straff 2007 Försök t grov stöld, Brott mot knivlagen Fängelse 6 mån 2007 Narkotikabrott, Rattfylleri, Olovlig körning Fängelse 1 mån 2007 Misshandel Dagsböter 6000 2007 Narkotikabrott Fängelse

Läs mer

ANNA-KARIN IVERT & KARL KRONKVIST KARTLÄGGNING AV DEN LOKALA PROBLEMBILDEN I NORRA OCH SÖDRA SOFIELUND

ANNA-KARIN IVERT & KARL KRONKVIST KARTLÄGGNING AV DEN LOKALA PROBLEMBILDEN I NORRA OCH SÖDRA SOFIELUND FOU RAPPORT 2014:2 ANNA-KARIN IVERT & KARL KRONKVIST KARTLÄGGNING AV DEN LOKALA PROBLEMBILDEN I NORRA OCH SÖDRA SOFIELUND Ett kunskapsunderlag för ökad trygghet och minskad brottslighet KARTLÄGGNING AV

Läs mer

Butiksrån var, när, hur och vem?

Butiksrån var, när, hur och vem? Butiksrån var, när, hur och vem? Butiksrån var, när, hur och vem? Butiksrån är ett allvarligt brott som har ökat under många år. År 2008 och 2009 nåddes de hittills högsta nivåerna med över 1 000 anmälda

Läs mer

Västerortspolisen informerar

Västerortspolisen informerar Västerortspolisen informerar januari 2010 Västerorts gemensamma sida 2011 är här och jullovet har avlöpt lugnt i Västerorts polismästardistrikt. Ett stort antal poliser har arbetat för att öka tryggheten

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Bakgrund Under maj 6 skickade Miljö- och hälsoskydd ut en enkät till umebor för att ta reda på vad de känner

Läs mer

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010 Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet Enkätundersökning december 2010 Utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet Trafikkontoret Göteborgs Stad 1 Enkät resvanor studenter på

Läs mer

Kortanalys Brottsutvecklingen för vissa brott mot person fram till 2014

Kortanalys Brottsutvecklingen för vissa brott mot person fram till 2014 Kortanalys Brottsutvecklingen för vissa brott mot person fram till 2014 Innehåll Inledning... 4 Dödligt våld... 7 Misshandel... 11 Personrån... 15 Sexualbrott... 17 Hot och trakasserier... 21 Bilagor...

Läs mer

Domstolarnas påföljdspraxis vid vissa våldsbrott

Domstolarnas påföljdspraxis vid vissa våldsbrott Domstolarnas påföljdspraxis vid vissa våldsbrott En rapport från Åklagarmyndigheten 2007 Utgivare: Åklagarmyndigheten Grafisk formgivning och tryck: Edita AB Upplaga: 2500 Åklagarmyndigheten Box 5553 114

Läs mer

Sammanfattning. Kap 2: Offer för våld eller hotelser

Sammanfattning. Kap 2: Offer för våld eller hotelser Sammanfattning Att få leva skyddad från brottslighet, från våld och egendomsbrott är ett viktigt villkor för ett gott liv. Kriminalitet kan få konsekvenser inte bara för dem som blir direkt drabbade, utan

Läs mer

Datum Tid Möte Målnummer Saken Lokal må 2015-04-20 09:00-11:00 Muntlig förberedelse T 16190-14 fordran Sal 35 må 2015-04-20 09:00-11:00

Datum Tid Möte Målnummer Saken Lokal må 2015-04-20 09:00-11:00 Muntlig förberedelse T 16190-14 fordran Sal 35 må 2015-04-20 09:00-11:00 Datum Tid Möte Målnummer Saken Lokal må 2015-04-20 09:00-11:00 Muntlig förberedelse T 16190-14 fordran Sal 35 må 2015-04-20 09:00-11:00 Huvudförhandling B 197-15 misshandel Sal 31 må 2015-04-20 09:00-11:15

Läs mer

ÖreBRÅ. Verksamhetsuppföljning för 2012. Örebro brottsförebyggande råd har under året haft följande representanter

ÖreBRÅ. Verksamhetsuppföljning för 2012. Örebro brottsförebyggande råd har under året haft följande representanter 2013-01-20 ÖreBRÅ Verksamhetsuppföljning för 2012 Örebro brottsförebyggande råd har under året haft följande representanter Rasm Persson (c) ordförande Ia Malmqvist (mp) Fisun Yavas (s) vice ordförande

Läs mer

KOMMUNDEL 3: BRANDBERGEN/RAMSDALEN/SVARTBÄCKEN

KOMMUNDEL 3: BRANDBERGEN/RAMSDALEN/SVARTBÄCKEN KOMMUNDEL 3: BRANDBERGEN/RAMSDALEN/SVARTBÄCKEN 3.1 3.2 3.1=Ramsdalen/Svartbäcken 3.2= Innehåll Befolkningssammansättning och boende.. 77 Sysselsättning 79 Möjlighet till kunskap och utbildning. 1 Ungdomars

Läs mer

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014 Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 5 Syfte... 5 Genomförande... 5 Statistikbeskrivning... 5 Bakgrundsvariabler... 6 Resultat... 9 Narkotika

Läs mer

European Crime Prevention Award

European Crime Prevention Award ECPA European Crime Prevention Award 2010 Tema: Brott i hemmiljö förverkligandet av det säkra hemmet Fyra bidrag till den svenska uttagningstävlingen Innehåll Om tävlingen... 2 Presentation av fyra projekt...

Läs mer

Västerortspolisen informerar

Västerortspolisen informerar Västerortspolisen informerar juli-augusti 2011 Västerorts gemensamma sida Polisen vill uppmärksamma äldre personer samt anhöriga och vänner till äldre att vara uppmärksamma på så kallade åldringsbrott,

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Syfte... 4 Genomförande... 4 Statistikbeskrivning... 4 Bakgrundsvariabler... 5 Resultat... 8 Narkotika

Läs mer

Domstolarna påföljdspraxis vid vissa våldsbrott. sammanfattning

Domstolarna påföljdspraxis vid vissa våldsbrott. sammanfattning Domstolarna påföljdspraxis vid vissa våldsbrott sammanfattning En rapport från Åklagarmyndigheten 2007 Förord Regeringen beslutade den 8 december 2005 och den 14 december 2006 att ge Åklagarmyndig heten

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Avesta kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Avesta kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Avesta kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 00 Avesta kommun Våren 00 genomförde

Läs mer

Underlag till Jämställdhetsutredningen U 2014:06

Underlag till Jämställdhetsutredningen U 2014:06 Underlag till Jämställdhetsutredningen U 2014:06 Delmål 4: Mäns våld mot kvinnor Maria Eriksson, professor Mälardalens högskola Innehåll Mäns våld mot kvinnor och kroppslig integritet... 4 1 Våldet i siffror...

Läs mer

Västerortspolisen informerar

Västerortspolisen informerar Västerortspolisen informerar juni 2011 Västerorts gemensamma sida Glädjen var stor fredagen den 10 juni, då de 167 studenterna från Polishögsskolan tog studenten, 75 kvinnor och 92 män. Ceremonin hölls

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Rekrytering till kriminella gäng i Göteborg

Rekrytering till kriminella gäng i Göteborg 2005-10-21 Rekrytering till kriminella gäng i Göteborg Polismyndigheten Västra Götaland Länskriminalpolisen Underrättelseroteln U-415/05 Rekrytering till kriminella gäng i Göteborg Rapporten innehåller

Läs mer

Kortanalys. Tid för brott. Under vilken tid på året och dygnet sker flest fall av anmälda misshandel, hot, rån och inbrott?

Kortanalys. Tid för brott. Under vilken tid på året och dygnet sker flest fall av anmälda misshandel, hot, rån och inbrott? Kortanalys Tid för brott Under vilken tid på året och dygnet sker flest fall av anmälda misshandel, hot, rån och inbrott? Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet

Läs mer