Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde"

Transkript

1 Rikspolisstyrelsen, Ekonomibyrån augusti 2005

2 Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde OM UNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsmätning undersöks medborgarnas uppfattning om ordningsstörningar, utsatthet för brott, oro att utsättas för brott, upplevd trygghet och inställning till polisens lokala engagemang. De flesta frågeställningarna utgår ifrån medborgarnas närområde, det vill säga i området där de bor, och är en uppfattning om nuläget. Vissa av frågorna omfattar dock händelser som inträffat under de senaste tolv månaderna och även brott som inte har inträffat i direkt anslutning till det egna bostadsområdet. Frågeformuläret bygger på en teori om sammankoppling av olika problem: ett område med stora problem med ordningsstörningar, såväl i den fysiska som den sociala miljön, medför ofta stor oro och otrygghet bland medborgarna och genererar brottstillfällen. Att tolka resultaten I varje geografiskt delområde har 300 personer fått svara på enkäten. För att avgöra om resultaten i ett visst område skiljer sig från undersökningen totalt sett görs så kallade signifikanstester. Testerna talar om huruvida skillnaderna är så stora att de inte kan förklaras av slumpen. I de fall ett problem i ett område beskrivs som högt, innebär det därmed att andelen i området är högre än i länet totalt. Vissa frågor ger nyanserad information om problembilden i ett område. Frågorna om ordningsstörningar delas exempelvis upp i om man anser att problemet är litet eller stort. Frågorna om oro att utsättas för brott delas upp i om man oroar sig mycket ofta, ganska ofta eller sällan för att utsättas. Genom att titta på nyanserna i frågorna kan analysen bli mer träffsäker. Fakta om trygghetsundersökningen Fältarbetstid: 10 maj 14 juni 2005 Bruttourval: personer mellan år (300 per geografiskt område) Svarsfrekvens: 72 % Mätta kommuner: Borås: 13 kommundelar: Centrum, Göta, Norrby stadsdel och Norrby annan del, Sjöbo stadsdel och Sjöbo annan del, Fristad, Sandhult, Trandared, Brämhult stadsdelen Hässleholmen och Brämhult annan del, Dalsjöfors samt Viskafors. Mark: 3 kommundelar: Centrala Kinna, Centrala Skene och Annan del. Svenljunga Tranemo Ulricehamn Alingsås: 5 kommundelar: Alingsås innerstad, Östlyckan-Brogården, Noltorp-Kvarnbacken, Stockslycke-Ängabo samt Alingsås annan del. Lerum: 7 kommundelar: Södra Lerum, Norra Lerum, Stenkullen, Floda, Tollered, Gråbo samt Sjövik. Bollebygd Herrljunga: 3 kommundelar: Herrljunga tätort, Ljung tätort och Annan del. Vårgårda 2

3 TRYGGHETSSITUATIONEN I VÄSTRA GÖTALAND, POLISOMRÅDE 2 Kort om utvecklingen sedan föregående år Den totala problemnivån har inte förändrats däremot har det skett förändringar för enstaka ordningsstörningar. Problem med folk som bråkar och slåss samt ungdomsgäng har ökat. Utsattheten för våldsbrott har ökat något. Oron för inbrott har minskat. en ute ensam sen kväll i bostadsområdet är oförändrad. Andelen medborgare som uppger att de har avstått aktiviteter på grund av rädsla har ökat. Inställningen till polisens lokala engagemang har inte förändrats jämfört med POLISOMRÅDE 2 Problem med ordningsstörningar De ordningsstörningar som tas upp i enkäten gäller den fysiska miljön, den sociala miljön och trafikmiljön. Som fysiska ordningsstörningar räknas nedskräpning och skadegörelse. Som sociala ordningsstörningar räknas till exempel missbrukare utomhus samt folk som bråkar och slåss. Vad gäller trafikproblemen ingår både fortkörning, trafikregler som inte respekteras och andra störande förhållanden, som till exempel vägunderhåll och buller. Medborgarna får ta ställning till om ordningsstörningarna är ett stort eller litet problem alternativt om det inte förekommer eller om det förekommer, men inte utgör ett problem. Av de medborgare som svarat på enkäten i Polisområde 2 i Västra Götaland upplever 66 procent att det finns problem, stora eller små, med minst en ordningsstörning i området där de bor. Andelen är ungefär densamma för samtliga kommuner i polisområdet. De flesta anser dock att problemen är små. Uppfattningen om vilka ordningsstörningar det är som utgör ett problem skiljer sig dock åt mellan olika delar av polisområdet. Problem med trafik generellt är lika för de olika kommunerna. Marks kommun har problem med narkomaner utomhus och bostäder för narkomaner. I Lerum har man problem med skadegörelse och ungdomsgäng. Bollebygd har framför allt problem med nedskräpning och skadegörelse. I Herrljunga anser medborgarna att narkomaner utomhus är ett problem. I Vårgårda är det problem med missbrukare utomhus, folk som bråkar och slåss samt att kvinnor antastas. Av ordningsstörningarna är det trafikproblemen som flest medborgare anser är ett problem. Närmare hälften av medborgarna (47 procent) anser att det finns problem med trafiken, varav 15 procent anser att problemen är stora. Vanligast är att man anser att bilar kör för fort. Efter trafikproblemen kommer i fallande ordning problem med nedskräpning (31 procent), skadegörelse (30 procent) och ungdomsgäng som bråkar och stör utomhus (17 procent). Också för dessa ordningsstörningar anser de flesta medborgarna att problemen är små. Uppfattningen om problemen skiljer sig också mellan olika individer. Personer som bor i hyreslägenheter, ungdomar (16-29 år), personer med barn och personer mellan år upplever större problem med ordningsstörningar än övriga personer i Polisområde 2, men det är olika typer av problem som grupperna upplever som problematiska. Fler bland de personer som bor i hyreslägenheter och bland ungdomar upplever problem med de flesta ordningsstörningar, men relativt få ungdomar upplever trafikproblem. För personer mellan år och personer med barn är det däremot trafikproblemen som drar upp siffran. Personer som är 60 år eller mer, boen- 3

4 de i bostadsrättslägenhet eller villa/radhus/gård, personer utan barn och pensionärer upplever genomgående mindre problem med ordningsstörningar. 1 Andelen medborgare som anser att det förekommer något problem har ökat något under tidsperioden 2000 till Vad gäller de flesta ordningsstörningar har problemen ökat förutom skadegörelse där ökningen har avstannat. Problem med folk som bråkar och slåss och ungdomsgäng har ökat även det senaste året. I enkäten tillfrågas medborgarna om de har blivit utsatta för vissa mängdbrott. De brott som ingår är stöld, skadegörelse och fysiskt våld som gett smärta. Totalt uppger 22 procent av medborgarna att de har blivit utsatta för minst ett av dessa brott under de senaste tolv månaderna. Siffrorna är relativt lika för kommunerna, med vissa variationer. I Borås har en mindre andel blivit utsatta totalt (21 procent) och i Bollebygd har en väsentligt mindre andel blivit utsatta för brott totalt (13 procent). I Ulricehamn har en mindre andel blivit utsatta för skadegörelse. Alingås har en hög andel medborgare som blivit utsatta för brott (33 procent). Av medborgarna i Polisområde 2 uppger 3 procent att de har blivit utsatta för våld som har gett smärta. Den största andelen våldsbrott har skett på gata/torg/annan allmän plats eller på restaurang/pub/ dansställe. Personer som bor hos föräldrarna, personer som bor i hyreslägenhet, studerar och/eller är ungdomar är överrepresenterade vad gäller utsatthet för våld (mellan 4 och 9 procent). Totalt uppger 15 procent att de har drabbats av minst en stöld inom en ettårsperiod. Den största andelen stöldbrott har skett på vinden, i källare, garage eller annat förvaringsutrymme tätt följt av stöld av cykel, moped, mc eller delar av dessa i området där man bor. Ungdomar är mest drabbade av stölder (21 procent) och personer 60 år eller mer är minst drabbade (8 procent). Skadegörelsebrotten drabbar främst personer som bor i hyreslägenheter. Totalt uppger 11 procent av medborgarna att de har varit utsatta för skadegörelse. Den allra största andelen skadegörelsebrott har skett på bil i området där man bor. Den totala utsattheten för brott minskade fram till år 2004 men har nu ökat något igen. Andelen utsatta för skadegörelse minskade fram till år 2003 för att sedan öka något. Utsattheten för våld har ökat något i den senaste undersökningen medan utsattheten för stöld har minskat sedan början av tidsperioden och ligger på en konstant lägre nivå. Oro att utsättas för brott I enkäten tillfrågas personerna om det under de senaste tolv månaderna har hänt att de har oroat sig för att utsättas för vissa brott: inbrott i den egna bostaden, inbrott i förråd, källare, vind eller garage, stöld eller skadegörelse av ett fordon samt överfall eller misshandel utomhus. Frågan delas upp i huruvida man oroar sig mycket ofta, ganska ofta eller sällan. Vanligast är att man oroar sig för stöld eller skadegörelse av bil, mc, moped eller cykel vilket 50 procent har gjort, varav 19 procent oroar sig ganska eller mycket ofta. Andelen som oroar sig ganska eller mycket ofta för inbrott i bostad är 12 procent och motsvarande andel för inbrott i något förvaringsutrymme som tillhör bostaden är 14 procent. Oron för överfall eller misshandel ligger lägre: 4 procent oroar sig ganska eller mycket ofta. Den totala oron för att utsättas för brott är ungefär densamma i de olika kommunerna men i Borås oroar man sig i mindre utsträckning 1 En person kan ingå i flera grupper beroende på ålder, kön, sysselsättning och civilstånd. 4

5 för samtliga brott utom överfall och misshandel där oron är högre än för polisområdet i helhet. Medborgarna i Mark och Tranemo oroar sig i mindre utsträckning för överfall och misshandel. I Svenljunga, Tranemo och Lerum är man i högre utsträckning orolig för inbrott i den egna bostaden och i Svenljunga är man även i högre utsträckning orolig för inbrott i förråd, källare vind eller garage. I Lerum oroar man sig även för stöld eller skadegörelse av fordon i högre utsträckning. Personer mellan år och år, personer som bor i villa/radhus/gård, personer som är gifta/sambo, med barn är mer oroliga för inbrott i bostad och förvaringsutrymme. Ungdomar och boende i hyreslägenhet är mer oroliga att utsättas för stöld eller skadegörelse av fordon samt överfall eller misshandel. Pensionärer är mindre oroliga att utsättas för något av brotten, medan personer som har barn, personer som är gifta/sambo, personer mellan 30 och 44 år och personer mellan 45 och 59 år är mer oroliga för inbrott och stöld eller skadegörelse. Den totala oron för brott ökade år 2004 för att nu vara tillbaka på samma nivå som tidigare år. Oron för inbrott i bostad och förråd, källare, vind eller garage har minskat. Oron för stöld eller skadegörelse av fordon är oförändrad och oron för överfall eller misshandel har ökat något under tidsperioden 2000 till Trygg eller otrygg ute ensam sent en kväll Majoriteten, 73 procent av medborgarna svarar att de känner sig trygga om de går ute ensam sent en kväll i området där de bor, medan 16 procent känner sig otrygga. Resterande svarar att de inte vet. Mest otrygga är kvinnor, personer mellan 16 och 29 år, personer som bor i hyres- eller bostadsrättslägenheter och personer som är ensamstående, utan barn och/eller studerande. Minst otrygga är män, personer mellan 30 och 44 år, personer mellan år, personer som bor i villa/radhus/gård, är gifta/sambo och personer som har barn. Flest trygga finns i Tranemo och Lerum. Något mer otrygg är man i Borås kommun. Tryggheten ensam ute sen kväll i bostadsområdet är oförändrad under tidsperioden medan de som uppgivit att de känner sig otrygga har ökat något. er på grund av rädsla kan medföra flera konsekvenser. En konsekvens är att vissa avstår från att delta i aktiviteter för att man känt sig otrygg eller rädd för att bli hotad, ofredad eller utsatt för våld. Medborgarna tillfrågas om de avstått från att gå på bio/teater, restaurang/bar/disco, sportevenemang, föreningsmöten eller från att åka buss eller tåg. För att skilja dem som har avstått på grund av otrygghet eller rädsla och dem som har avstått av andra skäl, till exempel att de inte har något intresse, finns ett svarsalternativ i enkäten för personer som inte utför aktiviteten. I polisområde 2 uppger 9 procent att de har avstått från att delta i någon aktivitet på grund av otrygghet eller rädsla under de senaste 12 månaderna. Vanligast är att man avstått från åka buss eller tåg samt gå på restaurang, bar eller disco. I Lerums kommun är det en stor andel som har avstått aktiviteter, och framför allt från att åka buss eller tåg. I Mark, Ulricehamn och Herrljunga är det en mindre andel i förhållande till Polisområde 2 totalt. Kvinnor, ungdomar, personer som bor i hyres- eller bostadsrättslägenheter, personer som bor hos föräldrar, ensamstående och studerande avstår i störst utsträckning från olika aktiviteter. Andelen medborgare som uppger att de avstått aktiviteter har ökat under tidsperioden Ökningen kan framför allt tillskrivas de som avstår från att gå på restaurang/bar/disco eller åka buss eller tåg. 5

6 Polisens agerande Knappt hälften av medborgarna svarar att de inte vet om polisen bryr sig om problem som finns i deras bostadsområde (47 procent). I en tidigare kartläggning har det visat sig att personer som svarar vet ej ofta motiverar det med man inte har sett poliser i sitt bostadsområde eller att man inte har haft anledning att kontakta polisen. Andelen som anser att polisen inte bryr sig om problem i det egna bostadsområdet är relativt liten, 13 procent. I Ulricehamn instämmer flest i att polisen bryr sig om lokala problem och i Borås kommun, Bollebygds kommun och Alingsås kommun instämmer medborgarna i mindre utsträckning. I Borås kommun anser dock en mycket liten del att inte polisen bryr sig om de lokala problemen.ungdomar, personer som bor hos föräldrar och personer som studerar tar i störst utsträckning ställning till polisens lokala engagemang. Kvinnor svarar i större utsträckning att de inte vet om polisen bryr sig, medan män i högre utsträckning tar ställning. Personer som är 60 år eller äldre svarar också ofta att de inte vet. De som tycker att polisen bryr sig om lokala problem har ökat under perioden och likaså de som inte instämmer i att polisen bryr sig. Således har andelen vet ej svar minskat. BORÅS KOMMUN erna i Borås kommun skiljer sig något från de för polisområdet i helhet. För problem med ordningsstörningar rör det sig inte om några större avvikelser. En lägre andel anser att det finns problem med skadegörelse och folk som bråkar och slåss. Något fler anser att det är dåligt med cykelbanor och dåligt vägunderhåll. Andelen som tycker att det finns problem av något slag skiljer sig inte åt från polisområdet i helhet. BORÅS Den totala utsattheten för brott är något lägre än för polisområdet och det kan tillskrivas en lägre andel utsatta för stölder. Även oron att utsättas för brott är lägre för samtliga brott förutom oron för överfall eller misshandel som är något högre än för Polisområde 2. en är högre i Borås jämfört med polisområdet. Färre medborgare anser att polisen bryr sig om lokala problem och det är även färre som inte tycker att polisen bryr sig. Hälften svarar att de inte vet om polisen bryr sig om lokala problem. Trygghetssituationen i kommundelarna Borås kommun är uppdelad i 13 kommundelar; Centrum, Göta, Norrby stadsdel och Annan del, Sjöbo stadsdel och Annan del, Fristad, Sandhult, Trandared, Brämhult/Hässleholmen samt Brämhult annan del, Dalsjöfors och Viskafors. Vid en granskning av trygghetssituationen i Borås kommundelar är det tre delar som uppvisar höga värden på nästan samtliga indikatorer; Norrby stadsdel, Sjöbo stadsdel och Brämhult/Hässleholmen. Problem med ordningsstörningar är mycket högt i dessa tre kommundelar och likaså utsattheten för brott. Cirka en tredjedel av medborgarna uppger att de varit utsatta för något brott det senaste året. Den totala oron för brott är mycket hög i Norrby stadsdel och Brämhult/Hässleholmen. Specifikt är oron för att bli överfallen eller misshandlad mycket hög i dessa tre kommundelar och det är en stor andel som oroar sig ganska eller mycket ofta. en i bostadsområdet sen kväll är mycket högre i de tre ovan nämnda kommundelarna. 46 procent i Norrby stadsdel samt Brämhult/Hässleholmen och 38 procent i Sjöbo stadsdel uppger att de är otrygga jämfört med 16 procent för Polisområde 2 totalt. Även andelen medborgare som är rädda 6

7 för speciella personer och avstår aktiviteter är hög i dessa områden. Det är en mycket högre andel medborgare i dessa tre kommundelar som anser att polisen bryr sig om de lokala problemen än i Polisområde 2 i helhet. Utöver dessa har Viskafors en hög missbruksproblematik och Göta har en högre andel som anser att det är problem med bostäder för alkoholister. De flesta kommundelarna har något eller några trafikproblem i högre utsträckning än polisområdet i helhet. Brämhult annan del har låga problemnivåer i jämförelse med Polisområde 2 i övrigt. I Göta har man en högre andel utsatta för våldsbrott. I Norrby annan del, Fristad, Sandhult, Brämhult annan del, Dalsjöfors och Viskafors har man en lägre utsatthet för brott. Samtliga dessa områden har också en lägre orosnivå förutom Sandhult och Viskafors. en i bostadsområdet sen kväll är signifikant högre i Centrum, Göta och Sjöbo annan del förutom de a tre nämnda kommundelarna. Tryggheten är mycket hög i Fristad, Sandhult, Brämhult annan del och Dalsjöfors (89 procent). I Fristad, Sandhult och Trandared anser en lägre andel av medborgarna att polisen bryr sig om de lokala problemen. Förändringar över tid i kommunen Andelen som upplever något problem i kommunen har ökat under tidsperioden Problem med skadegörelse har minskat det senaste året. Problem med narkomaner utomhus och bostäder för alkoholister är oförändrat. Övriga ordningsstörningar har ökat under tidsperioden utom problem med berusade personer där ökningen avstannat. Utsattheten för brott har minskat under tidsperioden , men utsattheten totalt ökar något igen i den senaste undersökningen. Utsattheten för våld är oförändrad, stöld minskar och skadegörelsebrotten har minskat genom åren för att nu stabilisera sig. Den totala oron för att utsättas för brott är oförändrad liksom oron för stöld eller skadegörelse av fordon. Oron för inbrott i bostad minskar det senaste året, oron för överfall eller misshandel ökar över tid och vad gäller oron för inbrott i förråd mm har en tidigare högre nivå sjunkit tillbaka. en är oförändrad och andelen som avstått aktiviteter ökar något under perioden Vad gäller inställningen till polisens agerande har det skett en ökning från år 2003 av de som inte anser att polisen bryr sig om de lokala problemen. Förändringar över tid i kommundelarna I kommundelarna har problem med ordningsstörningar ökat i Göta, Norrby annan del, Sjöbo stadsdel, Fristad, Sandhult och Brämhult annan del under tidsperioden I Sjöbo stadsdel och i Brämhult/Hässleholmen har ungdomsgäng som bråkar och stör ökat kraftigt det senaste året. I Centrum och i Dalsjöfors har problem med berusade personer utomhus minskat i den senaste undersökningen. I Göta har utsattheten för brott ökat kraftigt det senaste året, framför allt utsattheten för skadegörelse. I Sjöbo stadsdel har utsattheten ökat och det gäller framför allt utsattheten för våldsbrott. I Sjöbo annan del ökar den totala utsattheten för brott, framför allt stöldbrott. Det har även skett minskningar av utsattheten för brott under tidsperioden ; i Fristad har andelen utsatta för skadegörelsebrott minskat sedan år 2002, i Sandhult har andelen utsatta för stölder minskat sedan år 2002 och i Brämhult/Hässleholmen har den totala utsattheten för brott minskat kraftigt sedan nivåerna år 2002 och 2003 och det gäller både stöld och skadegörelse. I Dalsjöfors och i Viskafors har stöldbrotten minskat och även den totala utsattheten för brott i Viskafors under perioden

8 Den totala oron att utsättas för brott har minskat i Sjöbo annan del, Fristad samt Brämhult, annan del. Ingen av kommundelarna har en total ökad oro att utsättas för brott över tiden Sjöbo stadsdel har dock en kraftig ökning av nivån på oro att utsättas för överfall eller misshandel. Tryggheten ligger på en förhållandevis konstant nivå, men det skiljer på nivåererna inom stadsdelarna. Över tidsperioden 2000 till 2005 har tryggheten försämrats i Brämhult, Hässleholmen samt förbättrats i Brämhult, annan del och i Dalsjöfors. År 2005 avstår medborgare i Centrum, Norrby annan del och i Fristad fler aktiviteter än tidigare år. I Sjöbo annan del anser medborgarna i mindre utsträckning än tidigare att polisen bryr sig om de lokala problemen och i Norrby, annan del och i Viskafors har andelen medborgare som tycker att polisen bryr sig om de lokal problemen ökat över tid. MARKS KOMMUN I Marks är det relativt få värden som avviker från Polisområde 2 som helhet. Problem med skadegörelse och ungdomsgäng är något lägre. Problem med narkomaner utomhus, bostäder för narkomaner och dåligt vägunderhåll är högre. Både utsattheten för brott, oron att utsättas för brott och otryggheten ligger på samma nivå som för polisområdet. Undantaget är andelen oroliga för överfall och misshandel som är lägre samt andelen som avstått aktiviteter. Det är inga skillnader vad gäller inställningen till polisens agerande. MARK Trygghetssituationen i kommundelarna Marks kommun är uppdelad på tre kommundelar; Centrala Kinna, Centrala Skene och Annan del. Det finns inga skillnader i den totala problemnivån mellan kommundelarna och polisområdet. Centrala Skene har en högre andel problem med skadegörelse och missbrukare utomhus samt bostäder för narkomaner. Centrala Kinna har en högre andel problem med skadegörelse. Annan del har en högre andel problem med narkomaner utomhus och bostäder för narkomaner. Centrala Skene har en markant högre andel utsatta för brott än polisområdet i övrigt. Det gäller stöld och skadegörelsebrotten. I Annan del är utsattheten lägre och det gäller framför allt skadegörelse. Den totala oron är mycket högre i Centrala Kinna och Centrala Skene. I Kinna oroar man sig framför allt för stöld och skadegörelse av fordon. I Skene oroar man sig i högre utsträckning för inbrott i bostad, stöld och skadegörelse av fordon samt överfall eller misshandel. Medborgarna är otryggare i Skene och tryggare i Annan del. I Annan del är det en mindre andel av befolkningen som avstått aktivitet. Det är en högre andel som anser att polisen bryr sig om lokala problem i Centrala Kinna och Skene. Förändringar över tid i kommunen Problem med ordningsstörningar har ökat under tidsperioden 2000 till 2005 i Marks kommun. Det gäller samtliga ordningsstörningar utom skadegörelse, kvinnor antastas och bilar kör för fort. Utsattheten för brott liksom oron att utsättas för brott är oförändrad. en har ökat något liksom andelen som avstår aktiviteter. Andelen medborgare som instämmer i att polisen bryr sig om lokala problem har ökat och de som inte vet har minskat. 8

9 Förändringar över tid i kommundelarna I kommundelarna har det skett en ökning av ordningstörningar totalt i Centrala Kinna de senaste två åren och i Centrala Skene är nivån konstant högre än för år Det är framför allt nedskräpning, skadegörelse och trafik (bilar kör för fort) som ökat och i Skene har även problem med narkomaner utomhus ökat kraftigt under perioden 2000 till I Annan del har missbruksproblematiken ökat. Utsattheten för brott är oförändrad i samtliga kommundelar. Oron för att utsättas för brott har ökat i Centrala Skene. en ökar något i annan del samt även de som uppgett att de avstått aktiviteter. De som instämmer i att polisen bryr sig ökar i samtliga kommundelar samtidigt som andelen vet ej minskar. SVENLJUNGA KOMMUN I Svenljunga kommun är det få värden som avviker från Polisområde 2 i helhet. Problemnivån ligger på samma nivå som för polisområdet totalt. Den enda avvikelsen är problem med dåligt vägunderhåll som är avsevärt högre i Svenljunga. Det finns inga skillnader vad gäller utsatthet för brott. Medborgarna är mer oroliga för inbrott i bostad och i förråd, källare, vind och garage än i Polisområde 2. En högre andel är mer rädda för speciella personer. Det är färre som avstår att åka buss eller tåg på grund av rädsla i Svenljunga än i polisområdet men fler som inte tycker att polisen bryr sig om lokala problem. SVENLJUNGA Förändringar över tid Det har inte skett så mycket förändringar i problem med ordningsstörningar under tidsperioden Problem med bostäder för narkomaner minskade fram till år 2004, sedan har minskningen avstannat. Utsattheten för våld har ökat något sedan år 2003 då den var i det närmaste noll procent. Inga förändringar har skett vad gäller oro att utsättas för brott eller otrygghet. Det har skett en kraftig ökning i andelen som uppger att de är rädda för speciella personer det senaste året. Vad gäller inställningen till polisens lokala engagemang är det inga förändringar. TRANEMO KOMMUN TRANEMO I Tranemo kommun avviker några siffror från de för polisområdet i helhet, men de flesta avvikelserna går i positiv riktning. Vad gäller ordningsstörningar är det mindre problem med berusade och narkomaner utomhus. Man har en högre andel som anser att det är problem med buskörning med mopeder, men i övrigt inga skillnader vad gäller trafikproblem. Det finns inga avvikelser för utsattheten för brott. En högre andel av medborgarna oroar sig för inbrott i bostad medan det är färre som oroar sig för överfall eller misshandel. En övervägande majoritet av medborgarna i Tranemo, 82 procent, är trygga när de går ute ensamma sent en kväll i området där de bor. Det är något fler medborgare än genomsnittet i polisområdet som inte tycker att polisen bryr sig om lokala problem. 9

10 Förändringar över tid Problem med berusade personer utomhus har minskat sedan år Problem med narkomaner utomhus har minskat kraftigt det senaste året, och även problem med bostäder för narkomaner har minskat under perioden. Problem med bostäder för alkoholister har också minskat sedan år 2002 även om utvecklingen vid den senaste undersökningen är att minskningen avstannat. Det har skett en ökning sedan år 2000 för problem med folk som bråkar och slåss och även en ökning vad gäller ungdomsgäng sedan år Problem med trafik och bilar kör för fort har ökat. Den totala utsattheten för brott har minskat framför allt utsattheten för stöldbrott. Oron för inbrott i förråd, källare, vind eller garage samt oron för stöld eller skadegörelse av fordon har minskat kraftigt under perioden 2000 till 2005, och framför allt under det senaste året. Tryggheten har inte förändrats och andelen som anser att polisen bryr sig om lokala problem är också oförändrad. ULRICEHAMNS KOMMUN Trygghetssituationen i Ulricehamns kommun avviker inte i större utsträckning från polisområdet i helhet, men de värden som avviker gör det i positiv riktning. Ulricehamn har en lägre andel medborgare som anser att det finns problem med nedskräpning, dåligt med cykelbanor och dåligt vägunderhåll. Det är färre som uppgivit att de blivit utsatta för skadegörelse. Det finns inga skillnader vad gäller oro att utsättas för brott eller otrygghet. Det är färre medborgare som avstår aktiviteter på grund av rädsla och fler som anser att polisen bryr sig om lokala problem jämfört med polisområdet i helhet. ULRICEHAMN Förändringar över tid Vad gäller problem med ordningsstörningar har det skett en ökning av problem med berusade personer utomhus. Folk som bråkar och slåss, kvinnor som antastas och ungdomsgäng minskade fram till år 2004 för att sedan öka i den senaste mätningen. Utsattheten för stöldbrott minskade fram till 2003, därefter är utvecklingen konstant. Oro för inbrott i bostaden har minskat, otryggheten är oförändrad och likaså inställningen till polisens agerande. ALINGSÅS KOMMUN Alingsås kommun avviker från Polisområde 2 i helhet framför allt vad gäller utsattheten för brott som är hög. Vad gäller ordningsstörningar finns inga skillnader förutom för trafikproblemen där man har en lägre problemnivå för bilar kör för fort, buskörning med mopeder och färre medborgare som tycker att det är dåligt med cykelbanor och dåligt vägunderhåll. ALINGSÅS Vad gäller den höga utsattheten för brott, en tredjedel av befolkningen har blivit utsatt för brott det senaste året, rör det sig om höga nivåer på stöld och skadegörelse. Våldsbrottsligheten är densamma som för polisområdet i helhet. Det finns inga 10

11 skillnader vad gäller oron att utsättas för brott eller otryggheten. Det är en mindre andel som anser att polisen bryr sig om lokala problem. Trygghetssituationen i kommundelarna Alingsås kommun är nedbruten i ett antal kommundelar; Alingsås innerstad, Östlyckan- Brogården, Noltorp-Kvarnbacken, Stockslycke-Ängabo och Alingsås annan del. Alingsås innerstad och Östlyckan-Brogården har högre total problemnivå än Polisområde 2 i helhet. I Alingsås innerstad är det nedskräpning, berusade personer och narkomaner utomhus, folk som bråkar och slåss, kvinnor som antastas och ungdomsgäng som medborgarna i högre utsträckning anser är ett problem. I Östlyckan-Brogården anger medborgarna nedskräpning, skadegörelse, samtliga missbruksrelaterade ordningsstörningar och buskörning som problem i högre utsträckning. Problemen med trafik är lägre i Östlyckan-Brogården. För övriga områden är det enstaka ordningsstörningar som sticker ut; i Noltorp-Kvarnbacken är skadegörelse och narkomaner utomhus ett problem medan trafikproblemen är lägre än i Polisområde 2 som helhet. I Stockslycke-Ängabo anser man att det är problem med framför allt skadegörelse och ungdomsgäng medan trafikproblemen är lägre även här. I Annan del är det fler som anser att tung trafik och buller är ett problem. Utsattheten för brott är som nämnts hög i Alingsås kommun, en tredjedel av befolkningen har blivit utsatt för brott det senaste året. Dessa höga värden gäller för stöld och skadegörelse och för samtliga kommundelar. Flest utsatta för brott finns det i Östlyckan-Brogården där 44 procent av medborgarna har blivit utsatta. Våldsbrottsligheten är högre i Noltorp-Kvarnbacken, för övriga kommundelar är det inga skillnader i utsatta för våld jämfört med polisområdet. Vad gäller oron för att utsättas för brott är den hög i Östlyckan-Brogården, Noltorp-Kvarnbacken och Stockslycke-Ängabo. I Östlyckan-Brogården är det dock färre medborgare som oroar sig för inbrott i bostad. en är hög i Östlyckan-Brogården. I Noltorp-Kvarnbacken avstår man aktiviteter i högre utsträckning. I Alingsås annan del är det en mindre andel medborgare som anser att polisen bryr sig. I Östlyckan-Brogården är det fler medborgare som instämmer i att polisen bryr sig. Förändringar över tid Det har skett en ökning av problemen med nedskräpning, berusade personer utomhus och ungdomsgäng det senaste året. Även problem med skadegörelse samt folk som bråkar och slåss har ökat under tidsperioden 2000 till Problem med att bilar kör för fort ökade från år 2002 till Utsattheten för brott har ökat och speciellt utsattheten för skadegörelse som ökat det senaste året. Oron för att utsättas för brott har ökat under perioden och speciellt oron för att utsättas för inbrott i förråd m.m. Tryggheten är oförändrad i Alingsås kommun. Andelen medborgare som avstår aktivitet har ökat över tid. Det har inte skett några förändringar vad gäller inställningen till om polisen bryr sig om lokala problem. LERUMS KOMMUN LERUM Lerums kommun avviker en del från Polisområde 2 i helhet. Vad gäller ordningsstörningar anser en högre andel av medborgarna att det finns problem med skadegörelse, ungdomsgäng och buskörning med mopeder. Det är en mindre andel som anser att det finns problem med narko- 11

12 maner utomhus och bostäder för dessa. Även en del trafikproblem förekommer i mindre utsträckning i Lerum; att det är dåligt med cykelbanor och vägunderhåll samt tung trafik och buller. Det finns inga skillnader vad gäller utsattheten för brott jämfört med polisområdet i helhet. Den totala oron för att utsättas för brott är högre och det gäller oro för inbrott i bostad samt oro för stöld eller skadegörelse av fordon. Tryggheten är högre i Lerum än i övriga Polisområde 2; 76 procent av medborgarna känner sig trygga när de är ute ensam sent en kväll i sitt bostadsområde. Det är fler i Lerum som avstår aktiviteter, speciellt bio- teaterbesök, sportevenemang samt att åka buss eller tåg. Vad gäller inställningen till polisens agerande finns inga skillnader. Trygghetssituationen i kommundelarna Lerums kommun är uppdelad i 7 kommundelar, Södra Lerum, Norra Lerum, Stenkullen, Floda, Tollered, Gråbo och Sjövik. erna på problem med ordningsstörningar är högre i Stenkullen och Sjövik. I Stenkullen är det nedskräpning och de flesta trafikproblemen som drar upp siffrorna och i Sjövik är det nedskräpning, skadegörelse och trafikproblemen som medborgarna anser är problem i större utsträckning. För övriga kommundelar är det enstaka värden som sticker ut; skadegörelse och buskörning med mopeder är ett problem i Norra Lerum, Floda och Gråbo. Utsattheten för brott totalt är lägre i Tollered och våldsbrottligheten är i det närmaste noll procent i Södra Lerum. Oron att utsättas för brott är hög i Södra och Norra Lerum samt i Floda. Medborgarna är tryggast i Sjövik följt av Tollered. Det är en ganska hög andel av medborgarna som avstår aktiviteter i kommunen framför allt att åka buss eller tåd och speciellt i Norra och Södra Lerum, Stenkullen och Floda. Det är en lägre andel medborgare i Tollered som anser att polisen bryr sig om lokala problem, i övrigt finns inga skillnader. Förändringar över tid Det har inte skett några förändringar i Lerums kommun vad gäller nivån på ordningsstörningar. Däremot har problem med nedskräpning, berusade personer utomhus och folk som bråkar och slåss ökat under tidsperioden Problem med narkomaner utomhus har minskat. Utsattheten för brott har minskat till år 2003, sedan har nivån varit konstant. Den totala oron för att utsättas för brott har ökat under perioden, däremot har oron för att utsättas för överfall eller misshandel minskat det senaste året. Tryggheten ute ensam sen kväll i bostadsområdet har ökat det senaste året. Andelen medborgare som avstår aktiviteter ökade år 2003 och har sedan varit konstant. Andelen som instämmer i att polisen bryr sig om lokala problem har ökat det senaste året och de som svarar att de inte vet om polisen bryr sig minskar. Förändringar över tid i kommundelarna Vad gäller kommundelarna har Lerums kommun varit uppdelad på olika sätt. Nuvarande kommundelar har mätts sedan år 2003 förutom Stenkullen som funnits med på samma sätt hela den studerade tidsperioden I Stenkullen som har den längsta tidsserien har det inte skett några förändringar vad gäller den totala problemnivån. Däremot har problem med nedskräpning ökat liksom problem med kvinnor som antastas och trafik. Oron att utsättas för brott och tryggheten ute är i stort oförändrad. Det har skett en kraftig minskning det senaste året vad gäller andelen medborgare som är rädda för speciella personer. Däremot har andelen som avstått sportevenemang och gå på restaurang, pub och disco ökat det senaste året. De som anser att polisen bryr sig minskar samtidigt som de som inte tycker att polisen bryr sig ökar. Det har inte skett några förändringar i den totala problemnivån för övriga kommundelar sedan år Nedskräpning ökar i Södra Lerum tillsammans med folk som bråkar och slåss. I Tollered 12

13 ökar andelen som tycker att ungdomsgäng bråkar och stör i den senaste mätningen. I Floda har problem med folk som bråkar och slåss samt ungdomsgäng minskat. I Sjövik har problemen med skadegörelse och ungdomsgäng minskat kraftigt det senaste året. Den totala utsattheten för brott har ökat i Sjövik. I Södra Lerum har utsattheten för våldsbrott minskat till en mycket låg nivå ( i det närmaste noll procent). I andra kommundelar har våldsbrottsligheten däremot ökat: i Norra Lerum, Floda och Sjövik. Den totala oron för brott ökade mellan 2003 och 2004 i Floda. I Norra Lerum har oron för att bli överfallen och misshandlad minskat kraftigt det senaste året. I Tollered minskade tryggheten mellan åren sedan tycks minskningen ha avstannat. Andelen medborgare som uppger att de avstått från olika aktiviteter har ökat det senaste året i Södra Lerum. I Norra Lerum har andelen som instämmer i att polisen bryr sig om lokala problem ökat mycket under tidsperioden, medan andelen som svarat att de inte vet har minskat. I Floda har också andelen som tycker att polisen bryr sig ökat. BOLLEBYGDS KOMMUN Bollebygds kommun avviker på några värden från Polisområde 2 i helhet. Medborgarna anser i högre utsträckning att nedskräpning och skadegörelse är ett problem. Det är också fler som tycker att det finns dåligt med cykelbanor och att det är ett dåligt vägunderhåll. Utsattheten för brott är lägre i Bollebygd och det gäller framför allt stöld och skadegörelse. Det finns inga skillnader i oron, otryggheten eller andelen som avstått aktiviteter. En lägre andel av medborgarna instämmer i att polisen bryr sig. BOLLEBYGD Förändringar över tid Den totala nivån på ordningsstörningar har ökat under tidsperioden med ett avbrott år 2003 då värdet var ganska lågt. Ser man till hela tidsperioden har problem med nedskräpning, skadegörelse, berusade personer utomhus, bostäder för alkoholister och narkomaner, folk som bråkar och slåss samt bilar kör för fort ökat. Problem med kvinnor som antastas har minskat. Utsattheten för brott totalt har också minskat under tidsperioden och det är framför allt stöld och skadegörelse som ligger på en mycket lägre nivå nu än år Oron att utsättas för något brott har minskat kraftigt det senaste året; framför allt oron för inbrott i bostad och oron för stöld eller skadegörelse av fordon. Tryggheten är relativt oförändrad medan det har skett en ökning av medborgare som uppger att de avstår från att delta i olika aktiviteter. Inställningen till polisens lokala engagemang har inte förändrats. HERRLJUNGA KOMMUN Värdena i Herrljunga kommun avviker inte så mycket från Polisområde 2 i helhet. Medborgarna anser i högre utsträckning att det finns problem med narkomaner utomhus. Det finns inga skillnader vad gäller utsatthet för brott, oro för brott eller otrygghet. Det är något färre medborgare som avstår aktiviteter på grund av rädsla och då speciellt att åka buss eller tåg. En högre andel av medborgarna instämmer inte i att polisen bryr sig om lokala problem. HERRLJUNGA 13

14 Trygghetssituationen i kommundelarna Herrljunga kommun är för första gången uppdelad på Herrljunga tätort, Ljung tätort och Herrljunga annan del. Det område som har mest problem är Herrljunga tätort. Samtliga ordningsstörningar utom bostäder för missbrukare och vissa trafikproblem har högre värden än polisområdet i helhet. I Ljung tätort har man framför allt problem med bostäder för missbrukare och narkomaner utomhus samt att trafikregler inte respekteras. Medborgarna tycker också att vägunderhållet är dåligt i större utsträckning. Vad gäller Herrljunga annan del är det bara avvikelser i positiv riktning, det vill säga värdena är bättre än för Polisområde 2 i helhet. Detta gäller den totala problemnivån, total utsatthet för brott, total oro och tryggheten samt om man avstår aktivitet. Det är endast inställningen till om polisen bryr sig om lokala problem som är sämre där fler medborgare inte tycker att polisen bryr sig. Herrljunga tätort har högre oro att utsättas för brott än genomsnittet i polisområdet och lägre trygghetssiffror. Ljungs tätort har en andel medborgare som är rädda för speciella personer. Förändringar över tid Det har inte skett några förändringar på den totala problemnivån i Herrljunga kommun. Ser man till hela tidsperioden har problem med nedskräpning, narkomaner utomhus och bostäder för narkomaner samt bilar kör för fort ökat. Problem med berusade personer utomhus har återgått till en ursprunglig högre nivå och detsamma gäller folk som bråkar och slåss samt kvinnor antastas. Utsattheten för brott har inte förändrats nämnvärt, däremot har oron för att utsättas för brott ökat sedan år Utvecklingen för oron för de enskilda brotten är inte entydig, men oron för samtliga brott har ökat sedan första värdet i jämförelsen, år Tryggheten och andelen som avstått aktiviteter är oförändrad. Andelen som inte instämmer i att polisen bryr sig har också ökat under den studerade tidsperioden. VÅRGÅRDA KOMMUN Nästan samtliga värden i Vårgårda kommun är desamma som för polisområdet i helhet. De som avviker är att en högre andel medborgare anser att det finns problem med berusade personer och narkomaner utomhus, folk som bråkar och slåss samt kvinnor som antastas. Vad gäller utsattheten för brott, oron, otryggheten, andelen som avstått aktiviteter och inställningen till polisens agerande finns inga skillnader. VÅRGÅRDA er Förändringar över tid Den totala problembilden har ökat något under hela tidsperioden. Det har skett en kraftig ökning av problemen med berusade personer utomhus det senaste året. Även problem med nedskräpning, narkomaner utomhus, folk som bråkar och slåss, kvinnor som antastas och trafik har ökat under tidsperioden. Inga förändringar för den totala utsattheten för brott, utsattheten för stöld minskade fram till 2003, därefter är utvecklingen något osäker. Den totala oron ökade mellan år 2002 och en ökar något under tidsperioden och även de som avstått från att åka buss eller tåg. De som uppger att de inte vet om polisen bryr sig om lokala problem har minskat. 14

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 Rikspolisstyrelsen, Ekonomibyrån augusti 2005 Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 OM UNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsmätning undersöks medborgarnas uppfattning om ordningsstörningar,

Läs mer

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...

Läs mer

Trygghetsundersökningen i Polisområde Luleå år 2006

Trygghetsundersökningen i Polisområde Luleå år 2006 Rikspolisstyrelsen, mars 2006 Trygghetsundersökningen i Polisområde Luleå år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 EXTRAFRÅGOR... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 4 TRYGGHETSSITUATIONEN

Läs mer

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006 Polisens trygghetsundersökning polismästardistrikt 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen 2006 TRYGGHETSUNDERSÖKNING I NACKA POLISMÄSTARDISTRIKT ÅR 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA

Läs mer

Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän

Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän Allmänt om trygghetsundersökningar Polismyndigheten i Kalmar län har sedan slutet av 1990-talet genomfört medborgarundersökningar med viss frekvens i länets kommuner

Läs mer

Undersökningspopulation: Allmänheten, 16-85 år boende inom Kalmar län

Undersökningspopulation: Allmänheten, 16-85 år boende inom Kalmar län T r ygghet s under s ökni ng 2014 Kr onober gsl än Allmänt om trygghetsundersökningar Polismyndigheten i Kronobergs län har sedan 2005 genomfört medborgarundersökningar i samtliga länets kommuner, frånsett

Läs mer

Kommunrapport Svenljunga Trygghetsmätningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren 2011

Kommunrapport Svenljunga Trygghetsmätningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren 2011 Kommunrapport Svenljunga Trygghetsmätningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren 2011 Producerad av MIND Research www. m i n d r e s e a r c h. se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Fältarbete och svarsfrekvens

Läs mer

Kommunrapport Ulricehamn Trygghetsmätningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren 2011

Kommunrapport Ulricehamn Trygghetsmätningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren 2011 Kommunrapport Ulricehamn Trygghetsmätningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren Producerad av MIND Research www. m i n d r e s e a r c h. se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Fältarbete och svarsfrekvens Sid

Läs mer

Trygghetsundersökning, V Götaland, PO

Trygghetsundersökning, V Götaland, PO Trygghetsundersökning, V Götaland, PO2 2--23 Om Trygghetsundersökningen Målgruppen består av individer, -5 år, bosatta i de geografiska områden som en undersökning omfattar Det är en stickprovsundersökning,

Läs mer

Trygghetsmätning 2011. Polismyndigheten i Skåne

Trygghetsmätning 2011. Polismyndigheten i Skåne Trygghetsmätning 2011 Polismyndigheten i Skåne 1 Bakgrund Under flera år har polismyndigheten i Skåne regelbundet genomfört trygghetsmätningar, som i kombination med annan relevant information utgör en

Läs mer

2011 (1.56) 2011 (2.0) 2009 (1.34) 2009 (1.0) Nedskräpning 27 (1) 29 (2) 31 (2) 36 (2) 27 (1) 25 (1) 2012 (1.31) 2012 (1.5) 2012 (1.0) 2011 (1.

2011 (1.56) 2011 (2.0) 2009 (1.34) 2009 (1.0) Nedskräpning 27 (1) 29 (2) 31 (2) 36 (2) 27 (1) 25 (1) 2012 (1.31) 2012 (1.5) 2012 (1.0) 2011 (1. Problembild - Problemindex 2015 (1.78) Utemiljö 2015 201 (1.40) 201 2012 (1.1) 2012 2011 (1.56) 2011 2010 (1.59) 2010 2009 (1.4) 2009 Nedskräpning 27 (1) 29 (2) 1 (2) 6 (2) 27 (1) 25 (1) Skadegörelse 28

Läs mer

Piteå kommun Trygghetsundersökning 2016

Piteå kommun Trygghetsundersökning 2016 Piteå kommun Trygghetsundersökning 2016 Polisområde Norrbotte, Region Nord 2016-05-04 RAPPORT 2 (10) Piteå kommun Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 SYFTE... 4 3 PROBLEMOMRÅDEN... 4 4 RESULTAT... 5 4.1 Utemiljö...

Läs mer

Polisens trygghetsundersökning

Polisens trygghetsundersökning Fältarbetstid Svarsfrekvenser -8-2--9-6 POMS TOTALT 69 % 64 % Centrum 63 % Norra Fäladen 9 % Linero 66 % Dalby % Övriga delar 6 % Problem med nedskräpning 6 48 4 36 32 3 33 38 4 3 34 32 32 33 28 36 31

Läs mer

Kommunrapport Bollebygd Trygghetsmätningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren 2011

Kommunrapport Bollebygd Trygghetsmätningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren 2011 Kommunrapport Bollebygd Trygghetsmätningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren 2011 Producerad av MIND Research www. m i n d r e s e a r c h. se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Fältarbete och svarsfrekvens

Läs mer

Tingsryd kommun - Nivåvärdering av problem

Tingsryd kommun - Nivåvärdering av problem Ärende nr 6 Tingsryd kommun - Nivåvärdering av problem Total problembild - 1.36 1.27 1.39 Missbruksproblem - 1.00 1.00 1.00 Ungdomsgäng som bråkar och stör ordningen - 1 1 1 Buskörning med mopeder, mc

Läs mer

Polisområde Nordvästra Skåne. Kriminalunderrättelsetjänsten- PONV TRYGGHETSUNDERSÖKNING 2011

Polisområde Nordvästra Skåne. Kriminalunderrättelsetjänsten- PONV TRYGGHETSUNDERSÖKNING 2011 Polisområde Nordvästra Skåne TRYGGHETSUNDERSÖKNING 2011 1 Trygghetsmätning- tillvägagångssätt Fältarbetet har genomförts med hjälp av en postal enkät, adresserad till ett stratifierat individurval på totalt

Läs mer

Trygghetsmätning 2011 Polismyndigheten i Södermanland län

Trygghetsmätning 2011 Polismyndigheten i Södermanland län Trygghetsmätning 2011 Polismyndigheten i Södermanland län Sammanfattande rapport Utgivare: Polismyndigheten i Södermanlands län Trygghetsmätning 2011 gjord av Insitutet för kvalitetsindikatorer AB Förord

Läs mer

Trygghetsmätning 2011 Polismyndigheten i Södermanland. Vingåkers resultat

Trygghetsmätning 2011 Polismyndigheten i Södermanland. Vingåkers resultat Trygghetsmätning 2011 Polismyndigheten i Södermanland Vingåkers resultat Institutet för kvalitetsindikatorer AB Innehållsförteckning Teknisk beskrivning Svarsfrekvenser och bortfall Problem i området där

Läs mer

Diagram - Tranemo Trygghetsmätningen Västra Götaland Vår/sommar 2014

Diagram - Tranemo Trygghetsmätningen Västra Götaland Vår/sommar 2014 Diagram - Tranemo Bild: tranor, Västra Götalands landskapsdjur Trygghetsmätningen Västra Götaland Vår/sommar 2014 Producerad av MIND Research www. m i n d r e s e a r c h. se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Fältarbete

Läs mer

Malmö områdesundersökning Ett samarbete mellan Malmö stad, Polisen och Malmö högskola

Malmö områdesundersökning Ett samarbete mellan Malmö stad, Polisen och Malmö högskola Malmö områdesundersökning 2015 Ett samarbete mellan Malmö stad, Polisen och Malmö högskola Rapport från Institutionen för kriminologi, Malmö högskola Maj 2016 Malmö områdesundersökning 2015 Syftet med

Läs mer

Trygghetsmätning 2011 Polismyndigheten i Södermanland. Vingåkers resultat

Trygghetsmätning 2011 Polismyndigheten i Södermanland. Vingåkers resultat Trygghetsmätning 2011 Polismyndigheten i Södermanland Vingåkers resultat Institutet för kvalitetsindikatorer AB Innehållsförteckning Teknisk beskrivning Svarsfrekvenser och bortfall Problem i området där

Läs mer

POLISENS TRYGGHETSUNDERSÖKNING

POLISENS TRYGGHETSUNDERSÖKNING POLISENS TRYGGHETSUNDERSÖKNING Polisområde Luleå, 2009 Gårdavägen 1 412 50 Göteborg Tel: 031 703 73 70 Fax: 031 703 73 71 www.statistikkonsulterna.se Innehållsförteckning 1 Om Trygghetsundersökningen...

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Vingåker

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Vingåker Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Vingåker Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Nyköping

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Nyköping Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Nyköping Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Svarsfrekvenser... 4 Problem i

Läs mer

Trygghetsmätningen 2012. NÄPO City

Trygghetsmätningen 2012. NÄPO City Trygghetsmätningen 2012 NÄPO City Agenda Trygghetsmätningen Total problembild Totalindex NÄPO City s stadsdelar Huvudindikatorer Brottsstatistik 2010-2012 Malmö NÄPO City olika brottstyper Brottsstatistik

Läs mer

Thomas Ahlskog Fil. mag. urbana studier. Trygghetsmätning Haninge kommun

Thomas Ahlskog Fil. mag. urbana studier. Trygghetsmätning Haninge kommun Trygghetsmätning Haninge kommun Thomas Ahlskog Fil. mag. urbana studier Trygghetsmätning Haninge kommun 2014-11-19 Uppdrag Trygghetsmätning Haninge kommun Kartlägga och analysera tryggheten i Haninge kommun

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Eskilstuna

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Eskilstuna Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Eskilstuna Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Flen

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Flen Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Flen Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet för

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Katrineholm

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Katrineholm Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Katrineholm Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

Trygghetsmätning Hörby 2016 Sammanfattning inklusive förklaring, åtgärder och statistikuppgifter avseense anmälda brott (www.brå.

Trygghetsmätning Hörby 2016 Sammanfattning inklusive förklaring, åtgärder och statistikuppgifter avseense anmälda brott (www.brå. Trygghetsmätning Hörby 2016 Sammanfattning inklusive förklaring, åtgärder och statistikuppgifter avseense anmälda brott (www.brå.se) Trygghetsmätning Trygghetsmätningen i Region Syd genomfördes i slutet

Läs mer

Kallelse till Huddinge brottsförebyggande råd

Kallelse till Huddinge brottsförebyggande råd HUDDINGE BROTTSFÖREBYGGANDE RÅD KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Huddinge brottsförebyggande råd Tid Tisdag den 12 februari 2013, klockan 15:00 Plats A-salen Ärenden Diarienummer 1 Val av justerare 2

Läs mer

T R Y G G H E T S M Ä T N I N G K R O N O B E R G 2 0 1 4

T R Y G G H E T S M Ä T N I N G K R O N O B E R G 2 0 1 4 T R Y G G H E T S M Ä T N I N G K R O N O B E R G 2 0 1 4 P O L I S M Y N D I G H E T E N I K R O N O B E R G S LÄN N O V E M B E R 2 0 1 4 Scandinfo Marketing Research AB 2014-11-05 Göran Erasmie Pnr.16366

Läs mer

Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering

Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering Jenny Theander Malmö stad Marie Torstensson Levander & Anna-Karin Ivert, Institutionen för kriminologi Malmö högskola Malmö områdesundersökning

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Sammanfattande rapport

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Sammanfattande rapport Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Sammanfattande rapport Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

Trygghetsmätning 2011 Polismyndigheten i Södermanland. Trosas resultat

Trygghetsmätning 2011 Polismyndigheten i Södermanland. Trosas resultat Trygghetsmätning 2011 Polismyndigheten i Södermanland Trosas resultat Institutet för kvalitetsindikatorer AB Innehållsförteckning Teknisk beskrivning Svarsfrekvenser och bortfall Problem i området där

Läs mer

TRYGG I STOCKHOLM? 2011 En stadsövergripande trygghetsmätning

TRYGG I STOCKHOLM? 2011 En stadsövergripande trygghetsmätning SIDAN 1 TRYGG I STOCKHOLM? 211 En stadsövergripande trygghetsmätning Stockholms stad Brottsförebyggande och trygghetsskapande frågor Projektledare: Niklas Roth Tel: 8-58 4324 E-mejl: niklas.roth@stockholm.se

Läs mer

Skånepolisens trygghetsmätning 2013

Skånepolisens trygghetsmätning 2013 RAPPORT 1 (5) Skånepolisens trygghetsmätning 2013 Årets trygghetsmätning är den tionde i en obruten serie som inleddes år 2004. Trenden för problemnivåerna under åren har varit sjunkande. I ett skåneperspektiv

Läs mer

Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet

Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen 2017 Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen

Läs mer

Huddinge kommun. Befolkningsundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

Huddinge kommun. Befolkningsundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014 Huddinge kommun Befolkningsundersökning 2014 Genomförd av CMA Research AB Juni 2014 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen 2 Bostadsområdet 4 Hushåll 19 Miljö 21 Ekonomisk och social trygghet 27

Läs mer

Trygghetsmätning 2010. Polismyndigheten i Skåne

Trygghetsmätning 2010. Polismyndigheten i Skåne Trygghetsmätning 2010 Polismyndigheten i Skåne 1 Bakgrund Under flera år har polismyndigheten i Skåne regelbundet genomfört trygghetsmätningar, som i kombination med annan relevant information utgör en

Läs mer

Trygghetsbilder i Uppsala läns åtta kommuner

Trygghetsbilder i Uppsala läns åtta kommuner Trygghetsbilder i Uppsala läns åtta kommuner Kjell Elefalk, Trygghet och Management AB, 2011-09-27 Sammanfattning: Denna trygghetsundersökning är den grundläggande evidensbaserade källan rörande trygghetssituationen

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Förteckning över tabeller och diagram

Förteckning över tabeller och diagram Bilaga 4 Förteckning över tabeller och diagram I rapporten Offer för våld och egendomsbrott 1978 2002, rapport nr 104 i serien Levnadsförhållanden Sammanfattning: Tabell 1 Sammanfattande tabell över olika

Läs mer

Väldigt låga siffror. Genomsnittet för landet ligger på 2,0.

Väldigt låga siffror. Genomsnittet för landet ligger på 2,0. BAKGRUND OCH SYFTE Sedan sutet av 1990-taet genomför Poisen okaa trygghetsundersökningar. Undersökningarna riktar sig ti amänheten och fångar den okaa trygghetsbiden i form av uppevda probem, utsatthet

Läs mer

Rapport 2017:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Rapport 2017:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2017:2 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2016 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2016 Regionala resultat Rapport 2017:2 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder

Läs mer

Åtgärder för minskad brottslighet och ökad trygghet i Skärholmen

Åtgärder för minskad brottslighet och ökad trygghet i Skärholmen för minskad brottslighet och ökad trygghet i Skärholmen Dessa åtgärder bygger bland annat på problembilder från kartläggningar i Skärholmen som Svenska Bostäder och SDF Skärholmen har genomfört under 2007.

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun Samverkansöverenskommelse Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun träffar följande överenskommelse avseende samverkan

Läs mer

Resultat, sammanfattning

Resultat, sammanfattning Resultat, sammanfattning Drygt hälften av bilisterna, 58 procent, som överskred den gällande hastighetsbegränsningen på 30 km/tim. Cirka 3 procent av fordonen körde 51 km/tim eller fortare. Medianhastigheten

Läs mer

MALMÖ OMRÅDESUNDERSÖKNING

MALMÖ OMRÅDESUNDERSÖKNING MALMÖ OMRÅDESUNDERSÖKNING 2012 Ett samarbete mellan: Malmö högskola, Malmö stad, Polisen och Räddningstjänsten syd Du har blivit slumpmässigt utvald att delta i denna undersökning. Just Dina åsikter och

Läs mer

Trygghetsbilder i Uppsala läns åtta kommuner gällande augusti år 2011

Trygghetsbilder i Uppsala läns åtta kommuner gällande augusti år 2011 Admin Sidan 1 2011-11-24 Trygghetsbilder i Uppsala läns åtta kommuner gällande augusti år 2011 - Analys byggd på de boendes egna bedömningar Av: Kjell Elefalk, Trygghet och Management AB, 2011-10-08 Admin

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Strängnäs

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Strängnäs Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Strängnäs Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun Handlingsplan 2015 Samverkansöverenskommelse mellan Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun ÖVERENSKOMMELSE Grästorps kommun och Polisområde Skaraborg tecknar en överenskommelse om samverkan i det brottsförebyggande

Läs mer

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Diarienummer: AA-400-22532/12 Tertial 1 2012 Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten PONS Diarienummer: AA-400-22532-12 Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Uppdrag

Läs mer

Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun

Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun 2016-11-01 Sid 1/7 Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun Del 1- rapport Inledning Denna kartläggning är en första överblick över brotts- och trygghetssituationen i Lysekils kommun. Kartläggningen

Läs mer

LänsUndersökningen 2004

LänsUndersökningen 2004 LänsUndersökningen 2004 Svenskarnas oro och skadeförebyggande åtgärder Riksresultat Länsförsäkringar 2004 L ÄNSU NDERSÖKNINGEN 2004 RIKSRESULTAT SIDAN 2 Sammanfattning Nästan en fjärdedel av befolkningen

Läs mer

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2014:3 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Rapport 2014:3 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder

Läs mer

LBRÅ. Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ. en dag om. Lunds Brottsförebyggande Råd Ett tryggare Lund

LBRÅ. Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ. en dag om. Lunds Brottsförebyggande Råd Ett tryggare Lund Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ en dag om genus kommun Lunds vi kvinnor? LBRÅ gör Hur tryggare för Ystads kom mun Vellinge kommun Äng elholms kommun Simrishamns kom mun

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Akalla

Trygghet och socialt liv i Akalla Trygghet och socialt liv i Akalla Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB -- Innehåll INLEDNING OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET BAKGRUND SYFTE OCH METOD FAKTA OM AKALLA AKALLA BEFOLKNING

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Husby

Trygghet och socialt liv i Husby Trygghet och socialt liv i Husby Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB -- 2 Innehåll INLEDNING OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET BAKGRUND SYFTE OCH METOD FAKTA OM HUSBY HUSBY BEFOLKNING

Läs mer

Trygghet i Borås Stad. - En kartläggning och analys av behov och insatser

Trygghet i Borås Stad. - En kartläggning och analys av behov och insatser Trygghet i Borås Stad - En kartläggning och analys av behov och insatser 0 Diarienr: 489 A117.020/2013 2015-01-15 Vid frågor om innehållet, kontakta: Stefan Hellberg, Brottsanalytiker Polisområde Älvsborg/stab

Läs mer

Trygghet i lokalområdet

Trygghet i lokalområdet Trygghet i lokalområdet Resultatet från en områdesundersökning i Tyresö 2016-09-27 Säkerhetsenheten Tyresö kommun / 2016-09-27 2 (35) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Inledning... 6 2.1 Syfte...

Läs mer

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Diarienummer: AA-400-22532/12 År 2012 Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten PONS Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Uppdrag och syfte... 1 Metod... 1 Rapportens

Läs mer

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Diarienummer: A046.674/2013 Saknummer 400 Tertial 2 2013 Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten PONS Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Uppdrag och syfte... 1 Metod...

Läs mer

Område Urval Antal svar Andel svar

Område Urval Antal svar Andel svar Under våren genomfördes Stockholms stads trygghetsmätning för tredje gången. Trygghetsmätningen är en stadsövergripande enkätundersökning som Socialförvaltningen har tagit initiativ till och genomfört,

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Rinkeby

Trygghet och socialt liv i Rinkeby Trygghet och socialt liv i Rinkeby Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 0-0-30 2 Innehåll INLEDNING OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET BAKGRUND SYFTE OCH METOD FAKTA OM RINKEBY RINKEBY

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Rågsved

Trygghet och socialt liv i Rågsved Trygghet och socialt liv i Rågsved Svenska Bostäder i samarbete med Familjebostäder och Stockholmshem Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2009-09-11 2 Innehåll INLEDNING 5 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH

Läs mer

Trygghet i Hässelby strand

Trygghet i Hässelby strand Trygghet i Hässelby strand Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2008-03-12 Innehåll INLEDNING 4 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 4 BAKGRUND 4 SYFTE OCH METOD 4 FAKTA OM HÄSSELBY STRAND

Läs mer

Redovisning av brottsutvecklingen i Fisksätra år 2006 2011.

Redovisning av brottsutvecklingen i Fisksätra år 2006 2011. Redovisning av brottsutvecklingen i Fisksätra år 26 211. I denna redovisning används tre olika källor: - Brå:s rapport: Lokala poliser Hinder och möjligheter med lokala poliskontor - Statistik på polisanmälda

Läs mer

Folkmängd första kvartalet 2004

Folkmängd första kvartalet 2004 Folkmängd första kvartalet 2004 Borås Stads befolkning ökade med 154 personer under första kvartalet 2004 (jämfört med -6 personer första kvartalet 2003). Födelsenettot blev minus 25 (jämfört första kvartalet

Läs mer

TRYGG I STOCKHOLM? Brottsförebyggande arbete i Stockholms stad Trygghetsmätning 2011

TRYGG I STOCKHOLM? Brottsförebyggande arbete i Stockholms stad Trygghetsmätning 2011 TRYGG I STOCKHOLM? Brottsförebyggande arbete i Stockholms stad Trygghetsmätning 2011 Stockholm Sveriges huvudstad 847 073 invånare Staden har c:a 42 000 anställda 14 stadsdelsnämder 16 facknämnder 16 bolagstyrelser

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Bagarmossen

Trygghet och socialt liv i Bagarmossen Trygghet och socialt liv i Bagarmossen Svenska Bostäder/SDF Skarpnäck Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2009-09-11 Innehåll INLEDNING 4 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 4 BAKGRUND 4 SYFTE OCH METOD

Läs mer

TRYGG I STOCKHOLM? 2011 En stadsövergripande trygghetsmätning SOCIALFÖRVALTNINGEN STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR UTVECKLINGSENHETEN 1

TRYGG I STOCKHOLM? 2011 En stadsövergripande trygghetsmätning SOCIALFÖRVALTNINGEN STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR UTVECKLINGSENHETEN 1 TRYGG I STOCKHOLM? 11 En stadsövergripande trygghetsmätning SOCIALFÖRVALTNINGEN STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR UTVECKLINGSENHETEN 1 2 STOCKHOLMS STAD Trygg i Stockholm? 11 En stadsövergripande trygghetsmätning

Läs mer

Kommun Där vårdsamverkan sker i större utsträckning

Kommun Där vårdsamverkan sker i större utsträckning Kommun Bollebygd Borås Herrljunga Lerum Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Vård och Vård och äldre sförvaltningen Stadsdel Öster, Väster och Norr Vård och Sektor Vårdoch omsorg ssektionen (avdelning äldre

Läs mer

Trygghet i centrala Landskrona

Trygghet i centrala Landskrona Trygghet i centrala Landskrona BoStaden och Landskrona kommun Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2007-06-20 Innehåll INLEDNING 4 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 4 BAKGRUND 4 SYFTE OCH METOD 4 FAKTA

Läs mer

Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Rinkeby 2009 en uppföljning

Trygghet och socialt liv i Rinkeby 2009 en uppföljning Trygghet och socialt liv i Rinkeby en uppföljning Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB -12-14 2 Innehåll INLEDNING 5 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 5 BAKGRUND 5 S YFTE OCH METOD

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Akalla 2009 en uppföljning

Trygghet och socialt liv i Akalla 2009 en uppföljning Trygghet och socialt liv i Akalla en uppföljning Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB -12-14 2 Innehåll INLEDNING 5 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 5 BAKGRUND 5 S YFTE OCH METOD

Läs mer

AL /07. Brott mot äldre. - var finns riskerna?

AL /07. Brott mot äldre. - var finns riskerna? AL 480-6198/07 Brott mot äldre - var finns riskerna? Dokument Sida RAPPORT 1 (7) Upprättad av Datum Diarienr Version David Holtti 2007-08-07 AL 480 6198/07 01.00 Inledning Göteborgs-Posten har under våren

Läs mer

Vård- och omsorg om äldre-

Vård- och omsorg om äldre- Datum: 2014-05-20 Handläggare: Elisabeth Jonsson Beredning Social välfärd och hälsa Vård- och omsorg om äldre- Sammanställning av Boråsregionens resultat i Öppna jämförelser 2013 Sammanställning baseras

Läs mer

Barnavårdsanmälningar och utredningar 2002

Barnavårdsanmälningar och utredningar 2002 Barnavårdsanmälningar och utredningar 2002 2002:31 Barnavårdsanmälningar och utredningar Publikation 2002:31 ISSN 1403-168X Rapporten sammanställt av: Birgitta Hettne Layout omslag: Kerstin Janson Produktion:

Läs mer

Upplevd trygghet och anmälda brott på Kungsholmen

Upplevd trygghet och anmälda brott på Kungsholmen KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM STÖD TILL RESULTATST YRNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) DNR 1.6-692-2012 2012-12-03 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Upplevd trygghet och anmälda brott

Läs mer

Mottagande av nyanlända flyktingar. i Västra Götalands län Rapport 2010:44

Mottagande av nyanlända flyktingar. i Västra Götalands län Rapport 2010:44 Mottagande av nyanlända flyktingar i Västra Götalands län Rapport 2010:44 Rapport 2010:44 ISSN 1403-168X Utgivare: Länsstyrelsen Västra Götalands län, enheten för social hållbarhet Grafisk form: malin.fasth.com

Läs mer

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Brottsförebyggande rådet Datum 2008-01-18 Handläggare Annika Wågsäter projektledare BRÅ Er Referens Vår Referens BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Det övergripande målet för det brottsförebyggande

Läs mer

Diagram - Ulricehamn

Diagram - Ulricehamn Diagram - Ulricehamn Bild: tranor, Västra Götalands landskapsdjur Trygghetsmätningen Västra Götaland Vår/sommar 2014 Producerad av MIND Research www. m i n d r e s e a r c h. se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Fältarbete

Läs mer

Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun

Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun 2016-2020 Bakgrund Denna samverkansöverenskommelse är avsedd att gemensamt för

Läs mer

Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Tensta/Hjulsta

Trygghet och socialt liv i Tensta/Hjulsta Trygghet och socialt liv i Tensta/Hjulsta Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2006-06-30 2 Innehåll INLEDNING 5 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 5 BAKGRUND 5 SYFTE OCH METOD 5 FAKTA

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

Resultat från Socialstyrelsens brukarundersökning inom äldreomsorg, Mölndals stad, 2015

Resultat från Socialstyrelsens brukarundersökning inom äldreomsorg, Mölndals stad, 2015 Resultat från Socialstyrelsens brukarundersökning inom äldreomsorg, Mölndals stad, 2015 Kvalitet- och beställarenheten Carolina Day, verksamhetsutvecklare Helena Bertilsson, verksamhetsutvecklare 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Anteckningar från trygghetsvandring i Viptorp den 1 mars 2016

Anteckningar från trygghetsvandring i Viptorp den 1 mars 2016 Kommunstyrelsen Datum 1 (5) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd Eva Carlsson, 016-710 20 87 Anteckningar från trygghetsvandring i Viptorp den 1 mars 2016 Deltagare: Cecilia Stenström, Morgan,

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Brott och otrygghet i Borlänge

Brott och otrygghet i Borlänge Brott och otrygghet i Borlänge Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för lokala Brottsförebyggande rådet i Borlänge. Innehåll Förord.. 5 Inledning.. 7 Borlänge 8 Metoder och data 11 Polisanmälda brott. 11 Trygghetsundersökningen.

Läs mer

Brott och otrygghet i Örebro

Brott och otrygghet i Örebro Brott och otrygghet i Örebro Brottsförebyggande rådet (BRÅ) Innehåll Förord. 5 Inledning. 7 Örebro... 8 Beskrivning av kommunen..... 8 Brottsförebyggande arbete i kommunen..... 8 Kommundelar beskrivning

Läs mer

PURPLE FLAG FÖR EN TRYGG, SÄKER OCH LÖNSAM KVÄLLSEKONOMI

PURPLE FLAG FÖR EN TRYGG, SÄKER OCH LÖNSAM KVÄLLSEKONOMI FÖR EN TRYGG, SÄKER OCH LÖNSAM KVÄLLSEKONOMI Vi har ändrat vårt konsumtionsmönster Stadens kvällsutbud har större betydelse numera Vem tar ansvar för hur kvällsekonomin utvecklas i en stad? Engagera nya

Läs mer

Rapport om medborgarundersökning i Vetlanda kommun År 2013

Rapport om medborgarundersökning i Vetlanda kommun År 2013 År 2013 SKOP har på uppdrag av Vetlanda kommun genomfört en medborgarundersökning bland kommunens invånare. Datainsamlingen gjordes som telefonintervjuer under perioden 20 till 24. Resultaten redovisas

Läs mer

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor

Läs mer

Barnavårdsstatistik. Västra Götalands län Fyra månaders utredningstid Ansökningar om vård enligt LVU Familjehemsplaceringar SOCIALENHETEN

Barnavårdsstatistik. Västra Götalands län Fyra månaders utredningstid Ansökningar om vård enligt LVU Familjehemsplaceringar SOCIALENHETEN SOCIALENHETEN Barnavårdsstatistik Västra Götalands län 2002 Fyra månaders utredningstid Ansökningar om vård enligt LVU Familjehemsplaceringar 2003:33 Barnavårdsstatistik Västra Götalands län 2002 Publikation

Läs mer

Trygghet i Hässelby gård

Trygghet i Hässelby gård Trygghet i Hässelby gård Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2008-03-12 Innehåll INLEDNING 4 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 4 BAKGRUND 4 SYFTE OCH METOD 4 FAKTA OM HÄSSELBY GÅRD

Läs mer