Om kriminalitet och trygghet och livet i stort i Kville/Centrala Hisingen

Transkript

1 Om kriminalitet och trygghet och livet i stort i Kville/Centrala Hisingen Primärområdena Brämaregården och Kvillebäcken Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB

2 2

3 Innehåll INLEDNING 5 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 5 BAKGRUND 5 SYFTE OCH METOD 5 FAKTA OM KVILLE 7 KVILLE, PRIMÄROMRÅDENA 401 OCH BEFOLKNING 8 RESULTAT 9 POLISANMÄLD BROTTSLIGHET 9 INLEDNING 9 ANMÄLD BROTTSLIGHET I KVILLE 10 OFFER- OCH TRYGGHETSUNDERSÖKNING 22 TIDIGARE TRYGGHETSUNDERSÖKNINGAR 22 NÅGRA GENERELLA PROBLEM MED OFFERUNDERSÖKNINGAR 22 ANALYSMETOD OCH REDOVISNING 23 METOD OCH URVAL 24 SVARSFREKVENS 24 UNDERSÖKNINGSRESULTAT 25 TRIVSEL, ATTITYDER OCH SOCIALT LIV 49 SYNPUNKTER OCH PROBLEMANALYS 58 INLEDNING 58 SAMVERKAN/PARTNERSKAP 58 UTVÄRDERINGAR 58 VÅLDSBROTTSLIGHET 58 BILBROTTSLIGHET 59 CYKELSTÖLDER 59 BOSTADS-, KÄLLAR- OCH VINDSINBROTT 60 NEDSKRÄPNING OCH SKADEGÖRELSE 60 OTRYGGHET OCH OTRYGGA PLATSER 61 SAMMANFATTNING 63 KÄLLFÖRTECKNING 65 3

4 LITTERATUR 65 ÖVRIGA KÄLLOR 65 BILAGA 1 66 SYNPUNKTER FRÅN DE BOENDE I KVILLE 66 ÖPPEN FRÅGA OM KVILLE 66 BILAGA 2 91 ENKÄTRESULTAT, SAMTLIGA BASOMRÅDEN 91 INNEHÅLL 92 BILAGA KARTA ÖVER DELAR AV BRÄMAREGÅRDEN MED BASOMRÅDEN 126 KARTA ÖVER DEL AV KVILLEBÄCKEN MED BASOMRÅDEN 127 BASOMRÅDEN OCH GATUADRESSER I KVILLE 128 BILAGA FAKTA OM BRÄMAREGÅRDEN (UTDRAG UR GÖTEBORGSBLADET, APRIL 2002) 136 FAKTA OM KVILLEBÄCKEN (UTDRAG UR GÖTEBORGSBLADET, APRIL 2002) 137 4

5 Inledning Om kartläggningar av trygghet och säkerhet Ett effektivt brottsförebyggande och trygghetsökande arbete i ett specifikt område förutsätter en grundläggande kartläggning av den rådande situationen. Det handlar om att identifiera problemen. Kartläggningen bör för detta ändamål i första hand fungera som ett verktyg i ett konkret trygghetsarbete. En kartläggning har dessutom fler syften; det blir betydligt lättare att utvärdera genomförda åtgärder, det blir sannolikt lättare att engagera andra intressenter i ett konkret arbete och myter kan avlivas. Det finns två traditionella sätt att mäta förekomsten av kriminalitet, dels genom att studera antalet anmälda brott i ett område och dels genom enkätundersökningar där de tillfrågade får uppge om de drabbats av brott och i så fall vilket eller vilka. Eftersom det är långt ifrån alla brott som anmäls till polisen ges den bästa kunskapen om båda dessa metoder används. Detta bör kompletteras med invånarnas bild av problemet. Det är invånarna själva som bäst känner till hur området upplevs. I en trygghetsenkät kan slumpvis utvalda invånare identifiera platser som upplevs som otrygga. Platser som känns obehagliga att vistas på kanske inte syns i polisanmälningsstatistiken men blir ett problem om människor inte vågar vistas där vissa tider på dygnet. Platserna lämnas öde och trivseln minskar i området. Detta är ett problem också för fastighetsägare, handlare och trafikföretag vars ekonomi påverkas av detta. En rad andra frågor kan också bli besvarade vid en enkätundersökning. Bilden av ett områdes problem breddas ytterligare om utvalda personer med speciell kunskap om området intervjuas. Bakgrund Denna studie ingår i en större kartläggning av boendeförhållanden i Kville/centrala Hisingen som bostadsfastighetsägare privatägda, kommunägda samt bostadsrättsföreningar uppdragit åt Malm Kommunikation AB att utföra. Trygghetsenkäten, som ingår i denna studie, har genomförts i samråd och samarbete med stadsdelsförvaltningen (SDF) Lundby. Hela kartläggningen redovisas i en samlad rapport Syfte och metod Syftet med studien av trygghet och säkerhet i Kville har varit att samla in fakta som kan användas som konkreta verktyg för brottsförebyggande och trygghetsfrämjande åtgärder. 5

6 Studierna har skett förutsättningslöst och utan tidigare kunskap om förhållandena och livet i Kville. Föreliggande kartläggning av Kville innehåller följande moment: 1. Geografisk, demografisk och social beskrivning av Kville. 2. Sammanställning av polisanmäld brottslighet. 3. Enkätundersökning med frågor om utsatthet för brott, trygghet och socialt liv. Enkäten skickades ut i maj 2002 och samlades in i juni. Malm Kommunikation AB har tidigare genomfört kartläggningar av trygghet och säkerhet i Hjällbo i Göteborg (1997), Bergsjön i Göteborg (1999), Dalen i Stockholm (2000), Grimsta i Stockholm (2000), Kungsmarken i Karlskrona (2000), Österängen i Jönköping (2000), Ekön i Motala (2000), Tynnered i Göteborg (2000), Lövgärdet i Göteborg (2001), Rannebergen i Göteborg (2001), Gårdsten i Göteborg (2001), Angered centrum i Göteborg (2001), Haga i Göteborg (2001), Backa i Göteborg (2001), Gamlestaden i Göteborg (2001) och Motala centrum (2002). 6

7 Fakta om Kville Kville, primärområdena 401 och 402 Undersökningsområdet Kville ligger i stadsdelen Lundby i Göteborg och består av primärområdena Brämaregården och Kvillebäcken. Kville omfattar området mellan Björlandavägen i norr och Lindholmen i söder. Administrativt delas Göteborg in i stadsdelar, primärområden och basområden. Brämaregården och Kvillebäcken är primärområdena 401 och 402. I Kville finns 30 bebodda basområden ( , samt ). Basområden används som minsta indelning av polisen vid registrering av anmäld brottslighet. I denna kartläggning indelas Kville också i basområden för att kunna se geografiska skillnader i området. Samtliga basområden och gatuadresser i Kville redovisas med kartor och tabeller i Bilaga 3, s 126 ff. 7

8 Befolkning I Kville bodde sammanlagt invånare den 31/ Befolkning 1 Antal Totalt Procent Kön: Man Kvinna Ålder: 0-18 år år år år år eller äldre Antal invånare totalt För en mer utförlig beskrivning av befolkningen i Kville, se Bilaga 4 (utdrag ur Göteborgsbladet, april 2002) Källa: Göteborgsbladet Göteborgs stadskansli. 8

9 Resultat Polisanmäld brottslighet Inledning I följande avsnitt redovisas den anmälda brottsligheten i Brämaregården respektive Kvillebäcken under I jämförande syfte omfattar redovisningen även valda delar av den anmälda brottsligheten i hela stadsdelen Lundby, Göteborgs kommun och Sverige. Brottsutvecklingen när det gäller vissa brott i Kville redovisas i särskilda diagram. Brottsredovisningen omfattar brott mot brottsbalken (BrB), trafikbrottslagen (TBL), narkotikastrafflagen (NSL) och övriga specialstraffrättsliga författningar för vilka fängelse ingår i straffskalan. Till grund för statistiken har uppgifter från polisens databas RAR 2 (Rationell anmälningsrutin) använts. Statistiken över anmälda brott omfattar samtliga händelser som anmälts och av polisen registrerats som brott. Några procent av dessa händelser kommer dock efter utredning visa sig inte kunna betraktas som brott. Relationen anmäld brottslighet och faktisk brottslighet Tillförlitligheten i de uppgifter som utgör underlag för statistiken över anmälda brott påverkas av olika förhållanden. Vid en bedömning av den faktiska brottsligheten på grundval av anmälningsstatistiken sammanhänger tillförlitligheten med relationen mellan anmäld och faktisk brottslighet. Tillförlitligheten sammanhänger också med svårigheten att räkna och klassificera brott (SCB, 1996). Vi vet att långt ifrån alla brott anmäls till polisen. Våldsbrott anmäls till exempel i högre grad om gärningsmannen är okänd för offret. Allvarliga brott anmäls i högre grad än mindre allvarliga brott. Vidare anmäls brott som begås på allmän plats i högre grad än de som begås i det privata (Wikström, 1991). När det gäller tillgreppsbrott tillkommer fler faktorer. Utöver brottets grovhet och offrets relation till gärningsmannen påverkar förekomsten av försäkringsskydd anmälningsbenägenheten. Om det tillgripnas värde överstiger försäkringens självrisk finns det goda skäl att anmäla brottet eftersom en av förutsättningarna för försäkringsersättning är en polisanmälan. Generellt sett gäller också det omvända, 2 RAR-systemet utgör ett samordningsunderlag för registrering och återsökning av uppgifter om brott/händelser som anmälts, eller på annat sätt kommit till polisens kännedom. Förutom uppgifter om själva brottet/händelsen innehåller RAR-systemet uppgifter om i anmälan beskrivna objekt såsom offrets ålder och kön, samt uppgifter om gods, fordon med mer. De anmälda brotten klassificeras och ges en brottskod med hjälp av anvisningar som utfärdats av SCB, RPS och RÅ (Lindgren 1996 s 15). 9

10 om det tillgripnas värde understiger självrisken är anmälningsbenägenheten troligtvis låg (Dolmén, 1994). Anmälningsbenägenheten påverkas också av den allmänna synen på brott och i vad mån brottstypen uppmärksammas i massmedier, politiker och andra. Av betydelse är också det bemötande offret förväntar sig av polisen och vilka konsekvenser offret bedömer polisanmälan kan få. Valet att polisanmäla påverkas också av huruvida offret tror att anmälan kommer att resultera i någon form av påföljd för gärningsmannen (BRÅ, 1993). På grund av varierande anmälningsbenägenhet bland allmänhet och hos olika institutioner samt förändringar i den polisiära verksamhetens omfattning eller inriktning kan relationen mellan anmäld brottslighet och faktisk brottslighet variera från en tid till en annan och mellan olika orter eller områden (SCB, 1996). För vissa brottstyper, som till exempel trafik- och narkotikabrott, finns dessutom ett direkt samband mellan polisens insatser och antalet anmälda brott. För dessa brott kan det vara särskilt svårt att dra slutsatser om den faktiska brottsligheten (SCB, 1996). Vid polisens klassificering av brott kan det uppstå rubricerings- och gränsdragningsproblem. Uppgifterna beträffande omständigheterna vid det anmälda brottet kan till exempel vara otillräckliga. Vidare kan det vara svårt att avgränsa olika svårighetsgrader av ett brott från varandra, till exempel misshandel och grov misshandel. Gränsdragningen mellan olika typer av brott kan variera över tid och mellan olika polisdistrikt (SCB, 1996). Anmäld brottslighet i Kville Det polisanmäldes totalt 5805 brott i Kville under 2001, varav 1981 i Brämaregården och 3824 i Kvillebäcken. Den dominerande brottstypen i Kville var tillgrepps- och skadegörelsebrott av olika slag (4269 st). Dessa var bland annat fördelade på 496 biltillgrepp, 339 cykeltillgrepp, 95 inbrott i bostad, 154 inbrott i källare/vind, 924 stölder ur eller från motordrivet fordon, 647 stölder/snatterier i butik/varuhus samt 331 skadegörelsebrott. Det anmäldes vidare 233 misshandlar i Kville (se tabeller nedan). Brottsutvecklingen i både Brämaregården och Kvillebäcken har från 1997 till 2001 varit relativt konstant. I Brämaregården har inbrott i bostad och misshandel minskat något de senaste åren medan bilbrottsligheten har ökat relativt kraftigt. I Kvillebäcken har inbrotten i källare vind minskat något sedan 1997 samtidigt som bilbrottsligheten ökat något (se figurer nedan). Det anmäldes något fler brott i Brämaregården under 2001 jämfört med hela Göteborgs kommun i förhållande till folkmängden. I Brämaregården anmäldes 225 brott per 1000 invånare jämfört med 194 i hela kommunen. Motsvarande siffra för hela SDN Lundby var 365 och för hela Sverige 133. I Kvillebäcken anmäldes hela 452 brott per 1000 invånare under En hel del av dessa 10

11 begicks dock utanför de bebodda basområdena kring Backaplan 3. Speciellt bilbrottsligheten var jämförelsevis exceptionellt omfattande i Brämaregården, Kvillebäcken och hela Lundby under Det samma gäller inbrott i källare/vind (se tabeller nedan). 3 En utförlig redovisning över gatuadresser i Kvilles bebodda basområden samt kartor finns i Bilaga 3, s 126 ff. 11

12 Antal anmälda brott i Brämaregården (primärområde 401) 2001, bebodda basområden Brottstyp Tot. 401 Samtliga brott (inte enbart de som redovisas nedan) Fullbordat mord och dråp samt misshandel med dödlig utgång Misshandel, grov misshandel (ej med dödlig utgång) Olaga hot Ofredande Grov kvinnofridskränkning Våldtäkt, grov våldtäkt Försök till biltillgrepp Fullbordat biltillgrepp Tillgrepp av moped Tillgrepp av cykel Inbrottsstöld, inte av skjutvapen därav i bostad i källare eller vind i kontor Övrig stöld och snatteri därav i butik, varuhus o d ur/från motordrivet fordon fickstöld Rån, grovt rån Bedrägeri, grovt bedrägeri, bedrägligt beteende Skadegörelsebrott därav av motordrivet fordon Mordbrand Brott mot knivlagen Brott mot vapenlagen Olovlig körning, grov olovlig körning Rattfylleri, grovt rattfylleri Brott mot narkotikastrafflagen därav framställning överlåtelse m m innehav, eget bruk

13 Antal anmälda brott i Kvillebäcken (primärområde 402) 2001, bebodda basområden Brottstyp Tot. 402 Samtliga brott (inte enbart de som redovisas nedan) Fullbordat mord och dråp samt misshandel med dödlig utgång Misshandel, grov misshandel (ej med dödlig utgång) Olaga hot Ofredande Grov kvinnofridskränkning Våldtäkt, grov våldtäkt Försök till biltillgrepp Fullbordat biltillgrepp Tillgrepp av moped Tillgrepp av cykel Inbrottsstöld, inte av skjutvapen därav i bostad i källare eller vind i kontor Övrig stöld och snatteri därav i butik, varuhus o d ur/från motordrivet fordon fickstöld Rån, grovt rån Bedrägeri, grovt bedrägeri, bedrägligt beteende Skadegörelsebrott därav av motordrivet fordon Mordbrand Brott mot knivlagen Brott mot vapenlagen Olovlig körning, grov olovlig körning Rattfylleri, grovt rattfylleri Brott mot narkotikastrafflagen därav framställning överlåtelse m m innehav, eget bruk

14 Brottsutvecklingen i Brämaregården : 1866 anmälda brott 1998: 2192 anmälda brott 1999: 2133 anmälda brott 2000: 1914 anmälda brott 2001: 1981 anmälda brott Brottsutvecklingen i Brämaregården , utvalda brottstyper Misshandel inkl grov Fullbordat biltillgrepp Stöld ur/från motordrivet fordon etc Skadegörelsebrott Inbrott i bostad Inbrott i källare eller vind

15 Brottsutvecklingen i Kvillebäcken : 3718 anmälda brott 1998: 5001 anmälda brott 1999: 3969 anmälda brott 2000: 3901 anmälda brott 2001: 3824 anmälda brott Brottsutvecklingen i Kvillebäcken , utvalda brottstyper Misshandel inkl grov Fullbordat biltillgrepp Stöld ur/från motordrivet fordon etc Skadegörelsebrott Inbrott i bostad Inbrott i källare eller vind

16 Antal anmälda brott i Brämaregården och Göteborg per 1000 invånare 2001 Samtliga brott. Misshandlar, inkl grov (brottskoder , , och ). Olaga hot och ofredanden (brottskoder , 0413 och 0414). Bilrelaterade brott 4 (brottskoder 0801, 0802, 0840 och 1201). Rån (brottskoder 0855, 0856, , , 0890, och ). Stölder genom inbrott i källare/vind (brottskod 0825). Stölder genom inbrott i bostad (brottskoder 9801 och 9802) (492 inv) ,1 44,7 2,0 0 2,0 8, (808 inv) 152 7,2 9,9 22,3 0 8,7 1,2 2, (604 inv) 101 1,7 1,6 23,2 0 26, (615 inv) ,0 14,6 78,0 0 27,6 3,2 9, (360 inv) 203 2,8 11,1 66,7 2,8 8,3 5,6 5, (491 inv) ,3 16,3 63,1 0 4,1 14,3 8, (1.184 inv) 154 5,1 2,5 83,6 0 5,1 2,5 0, (679 inv) 270 4,4 22,1 150,2 1,5 7,4 2,9 1, (517 inv) 124 5,8 11,6 48,3 3,9 9,7 1,9 3, (512 inv) ,3 1,9 1,9 0 1, (779 inv) 92 5,1 11,6 30,8 1,3 5,1 0 6, (706 inv) ,4 18,4 0 7,1 0 2, (454 inv) ,2 19,8 101,3 4,4 8,8 6,6 8, (479 inv) ,1 66,8 2,1 8,4 2,1 6, (109 inv) ,7 9,2 156,0 9, ,2 Brämareg. 5 (8.805 inv) 225 7,4 3,2 87,1 2,6 9,2 2,7 5,7 SDN Lundby ( inv) ,8 19,6 123,1 5,1 13,5 6,8 12,1 Göteborg ( inv) 194 9,4 8,4 56,1 2,5 4,6 3,0 10,6 Sverige ( inv) 133 6,7 6,8 16,1 8,6 2,1 1,7 15,2 Skadegörelse-/åverkansbrott, ej motorfordon (brottskoder 1202, 1203 och ). 4 Försök till biltillgrepp, Fullbordat biltillgrepp, stöld ur/från motordrivet fordon/släpfordon/husvagn och skadegörelse/åverkan motorfordon (ej genom brand). 5 Inklusive samtliga basområden, även obebodda. 16

17 Antal anmälda brott i Kvillebäcken och Göteborg per 1000 invånare 2001 Samtliga brott. Misshandlar, inkl grov (brottskoder , , och ). Olaga hot och ofredanden (brottskoder , 0413 och 0414). Bilrelaterade brott 6 (brottskoder 0801, 0802, 0840 och 1201). Rån (brottskoder 0855, 0856, , , 0890, och ). Stölder genom inbrott i källare/vind (brottskod 0825). Stölder genom inbrott i bostad (brottskoder 9801 och 9802) (579 inv) 183 6,9 6,9 65,6 0 5,2 3,5 5, (419 inv) 174 4,8 7,2 102,6 0 2,4 7,2 4, (509 inv) ,7 17,7 47,2 2,0 7,9 15,7 7, (507 inv) 168 3,9 2,0 76,9 7,9 9,9 11,8 5, (194 inv) ,3 36,1 160,0 82,5 5,2 0 30, (349 inv) ,1 8,6 137,5 14,3 0 8,6 17, (453 inv) ,1 17,7 61,8 2,2 15,4 19,9 6, (437 inv) ,7 9,2 77,8 0 11,4 11,4 6, (719 inv) 108 5,6 1,4 43,1 0 4,2 5,6 2, (1.426 inv) 109 9,8 7,7 47,8 7,0 2,1 6,3 3, (587 inv) 252 3, ,0 3,4 0 10,2 13, (655 inv) 127 6,1 9,2 44,3 3,1 7,6 9,2 3, (604 inv) 126 8,3 23,2 39,8 0 18,2 1,7 1, (573 inv) 178 5,2 5,2 76,8 1,7 22,7 0 1, (388 inv) ,6 2,6 69,6 0 30,9 0 0 Kvillebäcken 7 (8.455 inv) ,9 14,4 120,3 7,9 8,6 8,4 11,6 SDN Lundby ( inv) ,8 19,6 123,1 5,1 13,5 6,8 12,1 Göteborg ( inv) 194 9,4 8,4 56,1 2,5 4,6 3,0 10,6 Sverige ( inv) 133 6,7 6,8 16,1 8,6 2,1 1,7 15,2 Skadegörelse-/åverkansbrott, ej motorfordon (brottskoder 1202, 1203 och ). 6 Försök till biltillgrepp, Fullbordat biltillgrepp, stöld ur/från motordrivet fordon/släpfordon/husvagn och skadegörelse/åverkan motorfordon (ej genom brand). 7 Inklusive samtliga basområden, även obebodda. 17

18 Brottsplatser i Brämaregården 2001, utvalda brottstyper Misshandel utomhus (brottskoder , ). Tillgrepp av cykel (0807). Inbrott i källare/vind (0825). Inbrott i bostad (9801, 9802). Rån utomhus (0877, 0879, 0892, 0896). 1 brottstillfälle. 5 brottstillfällen.

19 Brottsplatser i Brämaregården 2001, bilbrottslighet Biltillgrepp (0802). Stöld ur eller från motordrivet fordon etc. (0840). Skadegörelse på motorfordon (1201). 1 brottstillfälle. 5 brottstillfällen. Förklaring: Kartan visar inte exakta brottsplatser. Den viktigaste orsaken till detta är att Informationen om exakt brottsplats oftast saknas i polisens anmälningsregister (RAR). Antingen är inget gatunummer angett eller också är det målsägandens boendeadress som anges och inte brottsplatsen. Samtidigt som det i Kville finns få stora identifierbara parkeringsplatser. Därför har punkterna lagts in beroende på hur många brott som anmälts i respektive basområde. 19

20 Brottsplatser i Kvillebäcken 2001, utvalda brottstyper Misshandel utomhus (brottskoder , ). Tillgrepp av cykel (0807). Inbrott i källare/vind (0825). Rån utomhus (0877, 0879, 0892, 0896). Inbrott i bostad (9801, 9802). 1 brottstillfälle. 5 brottstillfällen. 20

21 Brottsplatser i Kvillebäcken 2001, bilbrottslighet Biltillgrepp (0802). Stöld ur eller från motordrivet fordon etc. (0840). Skadegörelse på motorfordon (1201). 1 brottstillfälle. 5 brottstillfällen. Förklaring: Kartan visar inte exakta brottsplatser. Den viktigaste orsaken till detta är att Informationen om exakt brottsplats oftast saknas i polisens anmälningsregister (RAR). Antingen är inget gatunummer angett eller också är det målsägandens boendeadress som anges och inte brottsplatsen. Samtidigt som det i Kville finns få stora identifierbara parkeringsplatser. Därför har punkterna lagts in beroende på hur många brott som anmälts i respektive basområde. 21

22 Offer- och trygghetsundersökning Tidigare trygghetsundersökningar När det gäller hur människor uppfattar sin trygghet visar Statistiska Centralbyråns (SCB) nationella offerundersökning från 1991 att oron för våld inte står i rimlig proportion till den faktiska risken att drabbas av det (SCB, 1991). Överhuvudtaget visar forskning, såväl i Sverige som internationellt, att de som i störst utsträckning oroar sig för att drabbas av våld eller andra brott är kvinnor. Samtidigt är det dessa grupper som är minst drabbade. De som säger sig vara minst otrygga är de som drabbas mest, yngre män. (Malm, 1997, 2000b; Wikström, Torstensson & Dolmén, 1997a, 1997b, 1997c). Varför det är så här vet vi inte säkert. Detta kan bero på flera olika faktorer. De som är mest otrygga är försiktigare och exponerar sig mindre för risksituationer. De fysiskt starkare upplever risken att de skadas allvarligt som mindre än bräckligare individer etcetera. Resultat från tidigare lokala offer- och trygghetsundersökningar visar samtidigt att den lokala problemnivån (hög problemnivå = stor förekomst av ordningsstörningar) har en stark påverkan på upplevelsen av trygghet i det egna bostadsområdet och dessutom att egen utsatthet för brott påverkar trygghetsupplevelsen. Detta visar att åtgärder mot ordningsstörningar inte bara kan påverka antalet brott utan också i hög grad de boendes trygghetsupplevelse (Wikström, Torstensson & Dolmén, 1997a, 1997b, 1997c). Några generella problem med offerundersökningar Bortsett från de problem som uppstår vid alla enkätundersökningar finns det några generella problem som är speciella för just offerundersökningar (Rättsstatistisk årsbok, 2000; Wikström, 1991). Svårigheter att minnas. Detta kan leda till att antingen för få eller för många brott rapporteras. Ligger tidpunkten för brottet längre bort än den tidsperiod undersökningen avser, så finns det risk för överrapportering. Om brottet glöms bort trots att det hände inom den tidsperiod undersökningen avser, så finns det risk för underrapportering. Svårighet att avgöra om en händelse är ett brott. Ibland kan det vara svårt att avgöra om en händelse är brottslig eller inte. Några exempel: Plånboken är borta. Är den stulen eller förlorad? Bilen är skadad: skadegörelse eller olyckshändelse? Den rättsliga definitionen av vissa handlingar behöver inte heller överensstämma med den enskildes uppfattning om vad som är brottsligt. När det gäller moderna brott är det i många fall även rent juridiskt svårt att avgöra om en handling är brottslig. Svårigheter att bedöma huruvida en händelse är brottslig eller inte leder till såväl under- som överrapporteringar.

23 Ovilja att redovisa alla brott. Vissa brott som till exempel sexualbrott och brott inom familjen är känsliga för den enskilde. Underrapportering blir följden. Bortfall inom vissa befolkningsgrupper. Vissa grupper som är speciellt utsatta för brottslighet vill inte svara på frågorna. Detta gäller till exempel hårt kriminellt belastade personer och missbrukare. Flera studier av polisanmälda brott visar att socialt marginaliserade personer, som missbrukare och kriminella, är starkt överrepresenterade när det gäller utsattheten för grova våldsbrott, å andra sidan brukar de vara starkt underrepresenterade vid intervjuundersökningar om brottslighet beroende på att många av dessa saknar fast adress och därmed inte nås av postenkäter. Analysmetod och redovisning Eftersom denna undersöknings syfte i första hand är att vara ett kunskapsunderlag för konkret trygghetsarbete i Kville har statistiska analyser av skillnader i svar beroende på basområdestillhörighet genomförts om det har bedömts vara motiverat. När det gäller en fråga om trygghet utomhus har statistiska analyser genomförts beroende på könstillhörighet, ålderskategori och mellan brottsdrabbade och icke brottsdrabbade. Det finns olika metoder för att se om skillnader mellan olika grupper, individer eller liknande är statistiskt säkerställda eller inte. I föreliggande undersökning används chi-två test. Att en skillnad är statistiskt säkerställd innebär att sannolikheten att den skulle ha åstadkommits genom slumpen är mycket liten. Om en skillnad är signifikant på femprocentsnivån (p <.05) kan slumpen ha åstadkommit den i fem fall av hundra. Nästan samtliga svar i denna enkätundersökning redovisas i diagram. Om en analys visar statistiskt säkerställda skillnader mellan basområdena redovisas dessa svar i särskilda tabeller. På grund av det stora antalet bebodda basområden i Kville (30 stycken) har svaren delats upp i två tabeller. I tabellernas högra kolumner redovisas svaren från hela Kville. Tre basområden (40159, och 40215) har slagits ihop med angränsande basområden (40108, 40204och 40214) eftersom invånarantalen i de förstnämnda är låga (en utförlig redovisning över gatuadresser i Kvilles bebodda basområden samt kartor finns i Bilaga 3, s 126 ff). De statistiska formlerna redovisas inte i den löpande texten utan i Bilaga 2 där samtliga svar från basområdena redovisas, även de som inte visar på någon statistiskt säkerställd skillnad mellan svaren. 23

24 Metod och urval Offer- och trygghetsundersökningens syfte är att ge en bild av den faktiska brottsligheten i Kville. Vi vill också få en bild av anmälningsbenägenhet, upplevelse av trygghet, service, trivsel och sociala förhållanden med mer. Undersökningen gjordes i enkätform. Enkäten bestod av fyra delar; en allmän del med frågor om kön, ålder och bakgrund etcetera; en del med frågor om utsatthet för brott där de svarande hade möjlighet att markera i en lista med olika brottstyper samt besvara följdfrågor om anmälningsbenägenhet m.m.; en del med frågor om trygghet, rädsla och andra företeelser som är relevanta i sammanhanget och en del med frågor om service, trivsel, och socialt liv. Sammanlagt ställdes 41 frågor, varav några med följdfrågor. Svarspersonerna fick dessutom en möjlighet att uttrycka sina åsikter på en allmän fråga om kriminalitet och trygghet i Kville. Alla skriftliga åsikter i sin helhet återges i Bilaga 1. Undersökningen omfattar 1600 personer födda 1983 och tidigare, som med hjälp av en dator slumpmässigt valdes ur folkbokföringsregistret över aktuella postnummerområden i Kville. Utskicket genomfördes på följande sätt: Dag 1 skickades enkät, följebrev och svarskuvert till urvalspersonerna. Dag 10 skickades en första påminnelse ut. Dag 18 skickades påminnelse två samt ytterligare en enkät med svarskuvert. Dag 30 avslutades undersökningen och tackbrev sändes ut till dem som svarat. Alla som svarade belönades med en Tialott. Enkätundersökningen genomfördes i maj Svarsfrekvens 48 svarspersoner utgick ur undersökningen på grund av ofullständig eller okänd adress, åtta utgick på grund av sjukdom och fem bodde inte i Kville Således kvarstod 1539 utskickade frågeformulär. Av dessa besvarades och återsändes Svarsfrekvensen uppgick således till 69 procent, vilket får anses som tillfredsställande. I samtliga 475 fall är det okänt varför frågeformuläret inte besvarades och återsändes. Det interna bortfallet 8 var relativt högt. Svarsfrekvens Totalt Antal i urval 1600 Antal personer i undersökningen 1539 Antal svarande 1064 Svarsfrekvens procent 69 8 Med internt bortfall menas det bortfall som uppstår då en person som medverkar i undersökningen inte svarar på en eller flera frågor. 24

25 Andelen män är kraftigt underrepresenterade i undersökningen i förhållande till befolkningen, vilket man bör tänka på när resultaten tolkas. Vad gäller representiviteten i åldersgrupperna är överrensstämmelsen mycket god mellan svarspersonerna och andelen av befolkningen (se tabell nedan). Representivitet kön och ålder (procent) 1064) Intervjuade Population 9 Kön: Man Kvinna Ålder: år år år år eller äldre Undersökningsresultat Av tabellen nedan framgår att fler kvinnor (53 procent) än män (47 procent) besvarade enkäten. Åldersgruppen år dominerade (41 procent). Av respondenterna var 47 procent gifta eller sammanboende, 44 procent ensamstående, två procent boende hos förälder/föräldrar och sju procent änkor eller änklingar Beträffande huvudsaklig sysselsättning uppgav 47 procent att de var förvärvsarbetande, två procent att de var egna företagare, 14 procent att de studerade, fem procent att de var arbetslösa, 22 procent att de var ålderspensionärer och sex procent att de var förtidspensionärer. En procent uppgav att de var hemmafruar/hemmamän. Vad gäller födelseland var 80 procent av de svarande födda i Sverige, tre procent i annat nordiskt land, åtta procent i annat europeiskt land och nio procent i utomeuropeiskt land. 71 procent av de svarande uppgav att båda föräldrarna var födda i Sverige, sju procent att en var född i Sverige och en utrikes och 22 procent uppgav att båda föräldrarna var födda utrikes. Av dem som svarade på enkäten hade 13 procent bott i Kville i mindre än ett år, 35 procent hade bott i området i mellan ett och fem år och 15 procent i mellan fem och tio år. 37 procent hade bott i Kville i över tio år. 9 Andel av befolkningen över 18 år Källa: Göteborgsbladet Göteborgs stadskansli. 25

26 Svarspersonernas bakgrund 1064) Antal Procent Kön: Man Kvinna Bortfall: 66 Ålder: år år år år eller äldre Bortfall: 7 Civilstånd: Gift/sammanboende Boende hos förälder/föräldrar 16 2 Ensamstående Änka/änkling 77 7 Bortfall: 10 Huvudsaklig sysselsättning: Förvärvsarbetande Egen företagare 23 2 Hemmafru/hemmaman 12 1 Studerande Arbetslös 49 5 Förtidspensionär 60 6 Ålderspensionär Bortfall: 58 Födelseland: Sverige Annat nordiskt land 32 3 Annat europeiskt land 84 8 Utomeuropeiskt land 91 9 Bortfall: 14 Föräldrars födelseland: Båda födda i Sverige En född i Sverige och en utrikes 71 7 Båda födda utrikes Bortfall: 12 Fastighetsägare/upplåtelseform: Egna hem 81 8 Bostadsbolaget 61 6 Familjebostäder 57 5 Poseidon 48 5 Drott 51 5 Kjellbergs 60 6 Annan privat hyresvärd HSB Riksbyggen 65 6 Annan Brf Annan/vet ej

27 Svarspersonernas bakgrund, forts 1064) Kvarboende: 0-1 år år år år eller mer Bortfall: 27 Endast 15 procent av svarspersonerna hade minst ett hemmavarande barn 980). Av de tillfrågade uppgav 94 procent att de hade hemförsäkring 1044). Fem procent svarade nej på frågan Har ert hushåll hemförsäkring?. En procent visste inte om de hade hemförsäkring. Offerundersökning I syfte att försöka få en så fullständig bild som möjligt av Kvillebornas utsatthet för brott kompletteras redovisningen av den polisanmälda brottsligheten ovan med en offerundersökning i enkäten. Respondenterna fick möjlighet att svara på frågan: Har du under de senaste tolv månaderna blivit utsatt för brott? Besvarades denna fråga med ett ja ställdes följande följdfråga: Specificera det eller de brott du har blivit utsatt för? Därefter följde en lista med olika brottstyper. I en särskild kolumn kunde anges antal brottstillfällen. De alternativa brottstyperna var: Våldsbrott (ex. misshandel, rån, hot, sexualbrott), Stöldbrott (inkl. inbrott), Skadegörelse (OBS! ej skadegörelse i samband med stöld) och Annat brott. Det överläts åt respondenterna att utifrån detta underlag själva avgöra under vilken rubrik deras brott hamnade. De hade också möjlighet att kontakta undersökningsledaren för att ställa frågor, vilket ingen gjorde. Av de 1009 personer som besvarade frågan uppgav totalt 26 procent att de drabbats av ett eller flera brott under det senaste året. Av samtliga svarspersoner uppgav fyra procent att de hade drabbats av våldsbrott. 22 procent hade drabbats av stöldbrott. Sju procent hade utsatts för skadegörelse och tre procent hade drabbats av ett annat brott (se figur nedan). 27

28 Utsatthet för brott det senaste året (procent) 1064) Våldsbrott Stöldbrott Skadegörelse Annat brott En statistisk analys visar på skillnader beroende på basområdestillhörighet i denna fråga. Över 40 procent av de boende i 40105, 40106, och uppgav att de drabbats av brott det senaste året. Även de boende i 40113, och 40204/5 var särskilt utsatta för brott. Andelen brottsoffer bland de boende i och var däremot under 10 procent (se tabeller nedan). Utsatthet för brott, Brämaregården (401) ) 65) 38) 38) 22) 69) 41) Tot. Kville Ja Nej Kommentar: Frågan lyder: Har du under de senaste tolv månaderna blivit utsatt för brott? 22) 47) 48) 55) 27) 25) 1009) Utsatthet för brott, Kvillebäcken (402) ) 22) 33) 37) ) 37) 21) Ja Nej Kommentar: Frågan lyder: Har du under de senaste tolv månaderna blivit utsatt för brott? När det gäller vilka brottstyper de boende drabbas av visar en statistisk analys att de boende i 40105, 40106, 40113, 40201, 40204/5, och drabbas av stöldbrott i större omfattning än övriga Kvillebor (se tabeller nedan). 44) 61) 22) 48) 29) 43) Tot. Kville 1009) 28

29 Brottstyp, Brämaregården (401) ) 41) 39) 24) 69) 45) Tot. Kville 48) 48) 58) 29) 25) 1061) Stöldbrott Kommentar: Frågan lyder: Specificera det eller de brott du har blivit utsatt för? Brottstyp, Kvillebäcken (402) ) 26) 34) 41) ) 38) 21) 45) 63) 25) 52) 29) 47) Tot. Kville 1061) Stöldbrott Kommentar: Frågan lyder: Specificera det eller de brott du har blivit utsatt för? En analys visar inga statistisk säkerställda skillnader när det gäller utsatthet för våld, skadegörelse eller annat brott beroende på basområdestillhörighet. Brottsplats Det främsta syftet med denna studie är att den skall ge kunskapsunderlag för konkret brottsförebyggande arbete i Kville. Därför är det av intresse att veta hur stor del av den brottslighet som drabbar Kvilleborna som sker i det närområdet. För att få svar på detta ställde vi följande följdfråga till dem som uppgivit att de drabbats av brott de senaste tolv månaderna: Var blev du utsatt för brott? Av samtliga som besvarade enkäten uppgav 25 procent att de blivit utsatta för brott i Kville de senaste tolv månaderna. Fem procent uppgav att de utsatts för brott på annan plats i Göteborg och endast en procent hade drabbats av brott utanför Göteborg (se figur nedan). Det egna bostadsområdet är med andra ord den absolut vanligaste plats som Kvilleborna blir utsatta för brott på. 29

30 Brottsplats (procent) 1064) Kville 5 Annan plats i Göteborg 1 Utanför Göteborg Inga statistiska analyser av skillnader i denna fråga beroende på basområdestillhörighet är gjorda. Anmälningsbenägenhet För att få ett mått på kvillebornas benägenhet att anmäla de brott som de drabbats av ställde vi ytterligare två följdfrågor till dem som uppgivit att de drabbats av brott det senaste året: Anmälde du de brott du drabbades av under det senaste året till polisen? Och Anmälde du något av de brott du drabbades av till hyresvärden? Av dem som drabbats av brott det senaste året uppgav 40 procent att de inte anmälde brottet/brotten till polisen. Av de övriga brottsoffren uppgav 45 procent att de polisanmält alla brott de drabbats av och 15 procent att de polisanmält vissa brott (se figur nedan). En analys visar ingen statistisk säkerställd skillnad i frågan om benägenhet att polisanmäla brott beroende på basområdestillhörighet. Anmälningsbenägenhet till polis (procent) 321) Ja, alla Ja, vissa Nej, inga Betydligt färre offer anmälde de brott de drabbats av till hyresvärden, om sådan fanns. 15 procent anmälde alla eller vissa brott till hyresvärden/föreningen och 73 procent inga alls 314). 30

31 Inga statistiska analyser av skillnader i svaren av denna fråga är gjorda beroende på basområdestillhörighet. Trygghetsundersökning Brottslighet som problem Är brottsligheten i Kville ett problem? Vi ställde frågan: Tycker du att den brottslighet som finns i Kville är ett stort, litet eller inget problem? Hela 87 procent av invånarna ser brottsligheten i Kville som ett problem. 35 procent anser att problemet är stort. Endast 13 procent anser att brottsligheten i Kville inte är något problem (se figur nedan). Brottslighet som problem (procent) 1012) Stort problem Litet problem Inget problem En analys visar inga statistiskt säkerställda skillnader mellan svaren i denna fråga beroende på basområdestillhörighet. Trygghetsupplevelse För att få en uppfattning om den upplevda tryggheten i Kville ställde vi frågan: Om du går ut ensam sent en kväll i Kville, hur känner du dig då? Hela 41 procent av kvilleborna känner sig otrygga om de går ut ensamma sent en kväll i sitt bostadsområde, 22 procent går inte ut alls och 37 procent känner sig trygga (se figur nedan). Av de 22 procent som i stort sett inte går ut ensamma sent på kvällarna uppger 60 procent att detta beror på rädsla att utsättas för brott 305). 31

32 Trygghetsupplevelse (procent) 1026) Trygg Otrygg Går ej ut En analys visar att det finns en statistisk säkerställd skillnad beroende på könstillhörighet i denna fråga 10. Endast 21 procent av kvinnorna känner sig trygga om de går ut ensamma sent en kväll i Kville jämfört med 57 procent av männen. 50 procent av kvinnorna känner sig otrygga om de är ute ensamma sent på kvällen i Kville jämfört med 32 procent av männen. Kvinnor väljer också i betydligt större utsträckning att stanna hemma på kvällen (29 procent) jämfört med männen (13 procent) (se tabell nedan). Det föreligger även statistiskt säkerställda skillnader i denna fråga beroende på ålder 11 och huruvida svarspersonen har drabbats av brott det senaste året 12. Förenklat kan sägas att ju äldre man är ju mindre vistas man ute sent på kvällen och om man går ut känner man sig något otryggare. Andelen otrygga är högre bland dem som drabbats av brott det senaste året. De som inte drabbats av brott stannar hemma i högre utsträckning än brottsoffren, vilket kan ha förklaringen att de då inte riskerar utsättas för brott i samma omfattning som de som går ut (se tabell nedan). 10 (chi-två=126.4, df=2, p<.0). 11 (chi-två=275.7, df=6, p<.0). 12 (chi-två=21.7, df=2, p<.0). 32

33 Trygghetsupplevelse, kön, ålder och brottsoffer (procent) Kön: Trygg Otrygg Går ej ut Man 462) Kvinna 503) Ålder: år 148) år år 226) år eller äldre 226) Brottsdrabbade senaste året 255) Ej brottsdrabbade senaste året 726) Alla 1026) Kommentar: Frågan löd: Om du går ut ensam sent en kväll i Kville, hur känner du dig då? En statistisk analys visar att höga andelar av de boende i 40101, 40108/59, 40109, 40202, 40204/5, 40206, och 40214/15 känner sig otrygga om de går ut ensamma sent på kvällen. Invånarna i 40104, och känner sig jämförelsevis trygga i sitt bostadsområde (se tabeller nedan). Trygghetsupplevelse, Brämaregården (401) ) 40) 38) 64) 43) Tot. Kville Trygg Otrygg Går ej ut Kommentar: Frågan lyder: Om du går ut ensam sent en kväll i Kville, hur känner du dig då? 22) 45) 47) 55) 27) 25) 1024) Trygghetsupplevelse, Kvillebäcken (402) ) 25) 33) 41) ) 38) Trygg Otrygg Går ej ut Kommentar: Frågan lyder: Om du går ut ensam sent en kväll i Kville, hur känner du dig då? 21) 44) 61) 24) 50) 27) 41) Tot. Kville 1024) 33

34 Möjlighet att påverka sin trygghet Det är intressant att veta hur stor tron är i Kville när det gäller möjligheten att påverka sin trygghet. En viktig förutsättning för att föra en diskussion om trygghet och kriminalitet i Kville och på sikt öka tryggheten är att invånarna själva tror att de har möjlighet att påverka denna. Vi ställde därför frågan: Tror du att du har möjlighet att påverka din trygghet i Kville? Endast 36 procent av de boende Kville tror att de kan påverka sin egen trygghet och 64 procent tror det inte (se figur nedan). Möjlighet att påverka sin trygghet (procent) 1022) Ja 64 Nej Inga statistiska analyser av skillnader i svaren i denna fråga är gjorda beroende på basområdestillhörighet. Oro för att drabbas av brott För att få en uppfattning om oron för att drabbas av olika typer av brott ställde vi följande tre frågor: 1. Oroar du dig för att bli utsatt för något våldsbrott i Kville? 2. Oroar du dig för att bli utsatt för något stöldbrott i Kville? 3. Oroar du dig för att bli utsatt för någon skadegörelse i Kville? Hela 20 procent av Kvilleborna uppger att de mycket ofta eller ganska ofta är oroliga för att utsättas för våldsbrott i Kville. 42 procent av de svarande oroar sig aldrig eller nästan aldrig för att utsättas för våldsbrott (se figur nedan). 34

35 Oro för att drabbas av våldsbrott (procent) 1031) Ja, mycket ofta 15 Ja, ganska ofta 39 Ja, någon enstaka gång 27 Nej, nästan aldrig 15 Nej, aldrig När det gäller oro för att drabbas av stöldbrott uppger betydligt fler, hela 43 procent av de svarande, att de ofta eller ganska ofta oroar sig för denna brottslighet. Endast 20 procent av de svarande oroar sig aldrig eller nästan aldrig för att utsättas för stöldbrott (se figur nedan). Oro för att drabbas av stöldbrott (procent) 1040) Ja, mycket ofta 26 Ja, ganska ofta 37 Ja, någon enstaka gång 15 Nej, nästan aldrig 5 Nej, aldrig Kvilleborna är nästan lika oroliga för att drabbas av skadegörelsebrott som av stöldbrott. 35 procent av de svarande oroar sig mycket ofta eller ganska ofta för att drabbas av skadegörelse. 29 procent av de svarande gör det aldrig eller nästan aldrig (se figur nedan). Oro för att drabbas av skadegörelse (procent) 1051) Ja, mycket ofta 23 Ja, ganska ofta 35 Ja, någon enstaka gång 21 Nej, nästan aldrig 8 Nej, aldrig En analys visar inga statistiskt säkerställda skillnader mellan svaren i denna fråga beroende på basområdestillhörighet. 35

36 Trygg parkering Upplever Kvilleborna att de eller besökare har möjlighet parkera bilen på en trygg parkeringsplats? Vi ställde frågan: Anser du att det går att parkera en bil på en trygg plats i Kville? Endast 34 procent av de boende i Kville anser att det alltid eller ofta går att parkera en bil på en trygg parkeringsplats i Kville. Hela 34 procent av de svarande anser att det aldrig eller nästan aldrig går att hitta en trygg parkeringsplats i Kville (se figur nedan). Möjlighet att parkera på trygg plats (procent) 1034) Ja, alltid Ja, ofta Ja, någon enstaka gång Nej, nästan aldrig Nej, aldrig Har ingen uppfattning Många anser således att det är svårt att hitta en trygg parkeringsplats i Kville. Att denna känsla är befogad framgår av polisanmälningsstatistiken ovan. En analys visar inga statistiskt säkerställda skillnader mellan svaren i denna fråga beroende på basområdestillhörighet. Stora problem Vilka brottsliga eller störande företeelser uppfattar de boende som stora problem i Kville? Vi gav följande uppmaning: Om du tycker att någon av följande saker är stora problem i Kville så kan du markera det nedan. Flera svarsalternativ kan markeras. Berusade eller drogpåverkade personer utomhus, inbrott i bostäder, källare eller vindar och nedskräpning uppfattas som de största problemen i Kville. Av samtliga 1064 personer som deltog i enkäten uppgav drygt 50 procent att dessa företeelser är stora problem i Kville (se tabell nedan). Vidare anser 44 procent att brott mot bilar eller motorcyklar är ett stort problem. 40 procent av de svarande anger cykelstölder som ett stort problem. Skadegörelse uppfattas som ett stort problem av 39 procent. Övriga angivna företeelser uppfattas som stora problem av 23 procent eller färre (se tabell nedan). 36

37 Stora problem i Kville (procent) Totalt 1064) Berusade eller drogpåverkade personer utomhus 53 Inbrott i bostäder, källare eller vindar 52 Nedskräpning 52 Brott mot bilar eller motorcyklar 44 Cykelstölder 40 Skadegörelse 39 Buskörning med moped eller motorcykel 23 Kamphundar eller andra stora hundar 20 Ungdomsgäng som bråkar och stör 17 Våld eller hot om våld 13 Störande grannar 12 Bråk i anslutning till restauranger 6 Något annat 4 Prostitution 1 Illegalt spel 1 Kommentar: Siffrorna visar andelen svarspersoner som angivit någon av ovanstående företeelser som stora problem. Eftersom svarspersonen kunnat lämna mer än ett svar summerar andelarna inte till 100. En statistisk analys visar att berusade eller drogpåverkade personer utomhus uppfattas som ett stort problem av jämförelsevis många boende i 40102, 40103, 40105, 40113, och På samma sätt uppfattas inbrott i bostäder, källare eller vindar som ett speciellt stort problem av de boende i 40104, 40208, och Problem med brott mot bilar och motorcyklar uppfattas som störst i och Invånarna i 40104, 40203, och anser att problem med cykelstölder är något större än övriga kvillebor. Jämförelsevis många boende i 40204/5 och anser att problemen med skadegörelse är stora. Vidare anses buskörning med moped eller motorcykel vara ett stort problem av jämförelsevis många invånare i 40114, 40209, och (se tabeller nedan). 37

38 Stora problem, Brämaregården (401) Berusade eller drogpåverkade personer utomhus Inbrott i bostäder, källare eller vindar ) 41) 39) 24) 69) 45) Tot. Kville 48) 48) 58) 29) 25) Brott mot bilar eller MC Cykelstölder Skadegörelse Buskörning med moped eller MC Kommentar: Frågan lyder: Om du tycker att någon av följande saker är stora problem i Kville så kan du markera det nedan. Flera svarsalternativ kan markeras. 1061) Stora problem, Kvillebäcken (402) Berusade eller drogpåverkade personer utomhus Inbrott i bostäder, källare eller vindar ) 26) 34) 41) ) 38) 21) 45) 63) 25) 52) 29) 47) Brott mot bilar eller MC Cykelstölder Skadegörelse Buskörning med moped eller MC Kommentar: Frågan lyder: Om du tycker att någon av följande saker är stora problem i Kville så kan du markera det nedan. Flera svarsalternativ kan markeras. Tot. Kville 1061) Otrygga platser På vissa platser i Kville känner sig många otrygga. Med vetskap om vilka platser detta är finns förutsättningar att med olika åtgärder göra dessa platser tryggare. Med anledning av detta ställde vi frågan: Känner du dig ibland orolig för att vistas på vissa platser i din stadsdel? Om svarspersonerna svarade ja på den frågan har de därefter haft möjlighet att ange en eller flera platser i frågeformuläret. Av de 969 respondenter, som besvarade frågan uppgav 531, 55 procent, att de ibland känner sig otrygga av att vistas på vissa platser i sin stadsdel. Den otryggaste offentliga miljön i Kville är gångtunneln vid Wieselgrensplatsen. Av alla 1064 som besvarat enkäten uppger 26 procent att de ibland känner sig 38