Trygghet och socialt liv i Akalla 2009 en uppföljning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trygghet och socialt liv i Akalla 2009 en uppföljning"

Transkript

1 Trygghet och socialt liv i Akalla en uppföljning Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB

2 2

3 Innehåll INLEDNING 5 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 5 BAKGRUND 5 S YFTE OCH METOD 5 FAKTA OM AKALLA 7 AKALLA 7 BEFOLKNING 8 RESULTAT 9 POLISANMÄLD BROTTSLIGHET 9 INLEDNING 9 ANMÄLD BROTTSLIGHET I AKALLA 10 OFFER- OCH TRYGGHETSUNDERSÖKNING 16 TIDIGARE TRYGGHETSUNDERSÖKNINGAR 16 NÅGRA GENERELLA PROBLEM MED OFFERUNDERSÖKNINGAR 16 OMRÅDESINDELNING 17 ANALYSMETOD OCH REDOVISNING 18 METOD OCH URVAL 19 SVARSFREKVENS 19 UNDERSÖKNINGSRESULTAT 20 OFFERUNDERSÖKNING 23 TRYGGHETSUNDERSÖKNING 26 TRIVSEL, ATTITYDER OCH SOCIALT LIV 46 SAMMANFATTNING 58 KÄLLFÖRTECKNING 63 LITTERATUR 63 ÖVRIGA KÄLLOR 63 BILAGA 1 64 S YNPUNKTER FRÅN DE BOENDE I AKALLA 64 BILAGA

4 ENKÄTRESULTAT, SAMTLIGA UNDERSÖKNINGSOMRÅDEN 75 BILAGA 3 92 OMRÅDESINDELNING 92 4

5 Inledning Om kartläggningar av trygghet och säkerhet Ett effektivt brottsförebyggande och trygghetsökande arbete i ett specifikt område förutsätter en grundläggande kartläggning av den rådande situationen. Det handlar om att identifiera problemen. Kartläggningen bör för detta ändamål i första hand fungera som ett verktyg i ett konkret trygghetsarbete. En kartläggning har dessutom fler syften; det blir betydligt lättare att utvärdera genomförda åt gärder, det blir sannolikt lättare att engagera andra intressenter i ett konkret arbete och myter kan avlivas. Det finns två traditionella sätt att mäta förekomsten av kriminalitet, dels genom att studera antalet anmälda brott i ett område och dels genom enkätundersökningar där de tillfrågade får uppge om de drabbats av brott och i så fall vilket eller vilka. Eftersom det är långt ifrån alla brott som anmäls till polisen ges den bästa kunskapen om båda dessa metoder används. Detta bör kompletteras med invånarnas bild av problemet. Det är invånarna själva som bäst känner till hur området upplevs. I en trygghetsenkät kan slumpvis utvalda invånare identifiera platser som upplevs som otrygga. Platser som känns obehagliga att vistas på kanske inte syns i polisanmälningsstatistiken men blir ett problem om människor inte vågar vistas där vissa tider på dygnet. Platserna lämnas öde och trivseln minskar i området. Detta är ett problem också för fastighetsägare, handlare och trafikföretag vars ekonomi påverkas av detta. En rad andra frågor kan också bli besvarade vid en enkätundersökning. Bilden av ett områdes problem breddas ytterligare om utvalda personer med speciell kunskap om området intervjuas. Bakgrund Denna studie ingår i en större kartläggning av boendeförhållanden i Järva som Svenska Bostäder uppdragit åt Malm Kommunikation AB att utföra. Trygghetsenkäten, som ingår i denna studie, har genomförts i samråd och samarbete med stadsdelsförvaltningen (SDF) Rinkeby-Kista. Parallellt har motsvarande kartläggningar gjorts i Husby, Rinkeby och Tensta/Hjulsta. Syfte och metod Föreliggande studie av trygghet i Akalla är en uppföljning av en kartläggning som genomfördes I den tidigare undersökningen ingick samma moment som i uppföljningen och i enkäten ställdes i stort sett lika många frågor. Ett syfte med studien är alltså att kunna följa utvecklingen i Akalla. Det huvudsakliga syftet med studien har dock varit att samla in fakta som kan 5

6 användas som kunskapsunderlag för fortsatta brottsförebyggande och trygghetsfrämjande åtgärder. Föreliggande kartläggning av Akalla innehåller följande moment: 1. Kort geografisk och demografisk beskrivning av Akalla. 2. Sammanställning av polisanmäld brottslighet. 3. Enkätundersökning med frågor om utsatthet för brott, trygghet och socialt liv. Enkäten skickades ut i maj och samlades in i juni. Malm Kommunikation AB har tidigare genomfört kartläggningar av kriminalitet och trygghet i Hjällbo i Göteborg (1997), Bergsjön i Göteborg (1999), Dalen i Stockholm (2000), Grimsta i Stockholm (2000 och 2003), Kungsmarken i Karlskrona (2000 och 2003), Österängen i Jönköping (2000 och 2003), Ekön i Motala (2000 och 2003), Tynnered i Göteborg (2000 och 2003), Lövgärdet i Göteborg (2001 och 2004), Rannebergen i Göteborg (2001 och 2004), Gårdsten i Göteborg (2001 och 2004), Angered centrum i Göteborg (2001 och 2004), Haga i Göteborg (2001), Backa i Göteborg (2001 och 2005), Gamlestaden i Göteborg (2001, 2003 och 2005), Motala centrum (2002), Centrala Hisingen i Göteborg (2002 och 2006), Hammarkullen i Göteborg (2003), Norra Biskopsgården i Göteborg (2004), Länsmansgården i Göteborg (2004), Svartedalen i Göteborg (2004), Södra Biskopsgården i Göteborg (2004), Jättesten i Göteborg (2004), Vildanden i Lund (2005), Akalla i Stockholm (2006), Husby i Stockholm (2006), Rinkeby i Stockholm (2006), Tensta/Hjulsta i Stockholm (2006), centrala Landskrona (2007 och ), Bredäng i Stockholm (2007), Vårberg i Stockholm (2007), Skärholmen i Stockholm (2007), Sätra i Stockholm (2007), Hässelby Gård i Stockholm (2007), Hässelby Strand i Stockholm (2007), Kungsportsavenyn i Göteborg (2008), Stockholm Väster (2008), Orminge i Nacka (2008), Södermalm i Stockholm (), Bagarmossen i Stockholm (), Fagersjö i Stockholm () och Rågsved i Stockholm (). 6

7 Fakta om Akalla Akalla Akalla ligger i stadsdelsområdet Rinkeby-Kista i Stockholm och består av basområdena Södra, Centrala och Norra Akalla. Administrativt delas Stockholm bland annat in i stadsdelar och basområden. I Akalla finns två bebodda basområden (Södra och Centrala Akalla). Basområden används som minsta indelning av polisen vid registrering av anmäld brottslighet. I denna kartläggning delas Akalla in i fyra undersökningsområden (UO, se avsnitt Offer- och trygghetsundersökning) för att kunna se geografiska skillnader i området. Samtliga fyra undersökningsområden och gatuadresser i Akalla redovisas med kartor och tabeller i Bilaga 3. Karta över Akalla 7

8 Befolkning I Akalla bodde sammanlagt personer den 31/ Männen var något fler än kvinnorna och de två största åldersgrupperna var åringarna och åringarna (se tabell nedan). Befolkning 1 Kön: Antal Procent Man Kvinna Ålder: 0-17 år år år år år eller äldre Antal inv ånare totalt Källa: USK:s OmrådesDataSystem. 8

9 Resultat Polisanmäld brottslighet Inledning I följande avsnitt redovisas den anmälda brottsligheten i Akalla under I jämförande syfte omfattar redovisningen även valda delar av den anmälda brottsligheten i hela Stockholm. Brottsutvecklingen när det gäller vissa brott i Akalla redovisas i särskilda diagram. Brottsredovisningen omfattar brott mot brottsbalken (BrB), trafikbrottslagen (TBL), narkotikastrafflagen (NSL) och övriga specialstraffrättsliga författningar för vilka fängelse ingår i straffskalan. Till grund för statistiken har uppgifter från polisens databas RAR 2 (Rationell anmälningsrutin) använts. Statistiken över anmälda brott omfattar samtliga händelser som anmälts och av polisen registrerats som brott. Några procent av dessa händelser kommer dock efter utredning visa sig inte kunna betraktas som brott. Relationen anmäld brottslighet och faktisk brottslighet Tillförlitligheten i de uppgifter som utgör underlag för statistiken över anmälda brott påverkas av olika förhållanden. Vid en bedömning av den faktiska brottsligheten på grundval av anmälningsstatistiken sammanhänger tillförlitligheten med relationen mellan anmäld och faktisk brottslighet. Tillförlitligheten sammanhänger också med svårigheten att räkna och klassificera brott (SCB, 1996). Vi vet att långt ifrån alla brott anmäls till polisen. Våldsbrott anmäls till exempel i högre grad om gärningsmannen är okänd för offret. Allvarliga brott anmäls i högre grad än mindre allvarliga brott. Vidare anmäls brott som begås på allmän plats i högre grad än de som begås i det privata (Wikström, 1991). När det gäller tillgreppsbrott tillkommer fler faktorer. Utöver brottets grovhet och offrets relation till gärningsmannen påverkar förekomsten av försäkringsskydd anmälningsbenägenheten. Om det tillgripnas värde överstiger försäkringens självrisk finns det goda skäl att anmäla brottet eftersom en av förutsättningarna för försäkringsersättning är en polisanmälan. Generellt sett gäller också det omvända, om det tillgripnas värde understiger självrisken är anmälningsbenägenheten troligtvis låg (Dolmén, 1994). 2 RAR-systemet utgör ett samordningsunderlag för registrering och återsökning av uppgifter om brott/händelser som anmälts, eller på annat sätt kommit till polisens kännedom. Förutom uppgifter om själva brottet/händelsen innehåller RAR-systemet uppgifter om i anmälan beskrivna objekt såsom offrets ålder och kön, samt uppgifter om gods, fordon med mer. De anmälda brotten klassificeras och ges en brottskod med hjälp av anvisningar som utfärdats av SCB, RPS och RÅ (Lindgren 1996 s 15). 9

10 Anmälningsbenägenheten påverkas också av den allmänna synen på brott och i vad mån brottstypen uppmärksammas i massmedier, politiker och andra. Av betydelse är också det bemötande offret förväntar sig av polisen och vilka konsekvenser offret bedömer polisanmälan kan få. Valet att polisanmäla påverkas också av huruvida offret tror att anmälan kommer att resultera i någon form av påföljd för gärningsmannen (BRÅ, 1993). På grund av varierande anmälningsbenägenhet bland allmänhet och hos olika institutioner samt förändringar i den polisiära verksamhetens omfattning eller inriktning kan relationen mellan anmäld brottslighet och faktisk brottslighet variera från en tid till en annan och mellan olika orter eller områden (SCB, 1996). För vissa brottstyper, som till exempel trafik- och narkotikabrott, finns dessutom ett direkt samband mellan polisens insatser och antalet anmälda brott. För dessa brott kan det vara särskilt svårt att dra slutsatser om den faktiska brottsligheten (SCB, 1996). Vid polisens klassificering av brott kan det uppstå rubricerings- och gränsdragningsproblem. Uppgifterna beträffande omständigheterna vid det anmälda brottet kan till exempel vara otillräckliga. Vidare kan det vara svårt att avgränsa olika svårighetsgrader av ett brott från varandra, till exempel misshandel och grov misshandel. Gränsdragningen mellan olika typer av brott kan variera över tid och mellan olika polisdistrikt (SCB, 1996). Anmäld brottslighet i Akalla Det polisanmäldes totalt brott i Akalla under Den dominerande brottstypen i Akalla var tillgrepps- och skadegörelsebrott av olika slag. Dessa var bland annat fördelade på elva biltillgrepp, 23 cykeltillgrepp, 44 inbrott i bostad, 17 inbrott i källare/vind, 38 stölder ur eller från motordrivet fordon, 23 stölder/snatterier i butik/varuhus samt 411 skadegörelsebrott. Det anmäldes vidare 78 misshandelsfall i Akalla (se tabell nedan). Antalet polisanmälda brott i Akalla minskade något mellan 2007 och 2008, från anmälda brott till stycken. När det gäller utvalda brottstyper kan man konstatera att skadegörelsebrotten ökade relativt kraftigt. Även misshandelsfallen och bostadsinbrotten ökade mellan dessa år. Stölder ur/från motordrivet fordon etc minskade däremot kraftigt. Antalet fullbordade bilstölder var 2008 endast en tredjedel av antalet 2007 och inbrott i källare eller vindar stod kvar på samma antal 2008 som året innan (se figurer nedan). Det anmäldes färre brott i Akalla under 2008 jämfört med hela Stockholms stad i förhållande till folkmängden. I hela Akalla anmäldes 143 brott per 1000 invånare jämfört med 222 i hela staden. Motsvarande siffra för Centrala Akalla var 178 och för Södra Akalla 78 (se tabell nedan). Av de 204 misshandelsfall, olaga hot och ofredanden som anmäldes 2008 var 143 (70 procent) riktade mot kvinnor och barn. Utöver detta anmäldes sju fall av grov kvinnofridskränkning, det vill säga ofta upprepad och långvarig våldsbrottslighet mot enskilda kvinnor (se tabell nedan). 10

11 Anmäld brottslighet i Akalla Brottstyp Centrala Södra Akalla Akalla Samtliga brott (inte enbart de som redovisas nedan) Fullbordat mord och dråp samt misshandel med dödlig utgång Misshandel, grov misshandel (ej med dödlig utgång) Olaga hot Ofredande Grov kvinnof ridskränkning Våldtäkt, grov våldtäkt Försök till biltillgrepp Fullbordat biltillgrepp Tillgrepp av moped Tillgrepp av cykel Inbrottsstöld, inte av skjutvapen därav i bostad i källare eller vind i kontor Fickstöld Övrig stöld och snatteri därav i butik, varuhus o d ur/från motordrivet fordon Rån, grovt rån Bedrägeri, grovt bedrägeri, bedrägligt beteende Skadegörelsebrott därav av motordrivet fordon Mordbrand Brott mot knivlagen Brott mot v apenlagen Olov lig körning, grov olovlig körning Rattfylleri, grovt rattfylleri Brott mot narkotikastrafflagen därav framställning överlåtelse m m innehav, eget bruk Bebodda basområden (Centrala och Södra Akalla). 11

12 Brottsutvecklingen i Akalla : anmälda brott 2008: anmälda brott Brottsutvecklingen i Akalla, utvalda brottstyper Misshandel inkl grov Fullbordat biltillgrepp Stöld ur/från motordrivet fordon etc Skadegörelsebrott Inbrott i bostad Inbrott i källare eller vind

13 Antal anmälda brott i Akalla 2008 per 1000 invånare (procent) Samtliga brott Misshandelsfall, inkl grov (brottskoder , , , och ) C entrala Akalla (5.247 inv) ,6 17,5 10,9 3,2 2,9 6,3 68,8 Olaga hot och ofredande (brottskoder och ) Bilrelaterade brott (brottskoder 0801, 0802, 0840 och 1201) Rån (brottskoder , , , och ) Stölder genom inbrott i källare/vind (brottskod 0825) Fullbordat inbrott i bostad (brottskoder ) Skadegörelse-/åverkansbrott, ej motorfordon (brottskoder , och ) Södra Akalla (2.803 inv ) 78 6,1 12,1 7,5 2,5 0,7 3,9 9,6 Akalla (8.069 inv ) ,7 15,6 10,0 3,0 2,1 5,5 48,1 Stockholms stad ( ,1 12,3 21,6 2,5 2,2 2,0 35,6 inv ) 5 4 Bebodda basområden (Centrala och Södra Akalla). 5 Källor: (Folkmängd) Statistiska Centralbyrån och (antal anmälda brott) BRÅ Anmälda brott. &id=2&module_instance=21. Hämtat

14 Anmälda våldsbrott i Akalla 2008 Misshandelsfall, inkl. grov, totalt 78 Offret kvinna, bekant m ed gärningsm annen Offret kvinna, obekant m ed gärningsm annen Offret barn under 15 år, bekant m ed gärningsm annen Offret barn under 15 år, obekant m ed gärningsm annen Offret m an, bekant med gärningsm annen Offret m an, obekant m ed gärningsm annen Olaga hot totalt 74 Offret kvinna, 18 år och över 46 Offret barn, 0-17 år 8 Offret m an, 18 år och över 20 Ofredanden totalt 52 Offret kvinna 18 år och över 35 Offret barn, 0-17 år 3 Offret m an, 18 år och över 14 Grov kvinnofridskränkning 7 14

15 Brottsplatser, Akalla, 2008, utvalda brottstyper Misshandel utomhus (brottskoder , , , , , , , ) Biltillgrepp (0802) Tillgrepp av cykel (0807) Inbrott i källare/vind (0825) Stöld ur eller från motordrivet fordon etc. (0840) Inbrott i bostad (9801, 9802) Rån utomhus (0877, 0879, 0892, 0896, 9806, 9808, 9810, 9812) Skadegörelse på motorfordon (1201) 1 brottstillfälle 5 brottstillfällen 15

16 Offer- och trygghetsundersökning Tidigare trygghetsundersökningar När det gäller hur människor uppfattar sin trygghet visar Statistiska Centralbyråns (SCB) nationella offerundersökning från 1991 att oron för våld inte står i rimlig proportion till den faktiska risken att drabbas av det (SCB, 1991). Överhuvudtaget visar forskning, såväl i Sverige som internationellt, att de som i störst utsträckning oroar sig för att drabbas av våld eller andra brott är kvinnor. Samtidigt är det dessa grupper som är minst drabbade. De som säger sig vara minst otrygga är de som drabbas mest, yngre män. (Malm, 1997, 2000b; Wikström, Torstensson & Dolmén, 1997a, 1997b, 1997c). Varför det är så här vet vi inte säkert. Detta kan bero på flera olika faktorer. De som är mest otrygga är försiktigare och exponerar sig mindre för risksituationer. De fysiskt starkare upplever risken att de skadas allvarligt som mindre än bräckligare individer etcetera. Resultat från tidigare lokala offer- och trygghetsundersökningar visar samtidigt att den lokala problemnivån (hög problemnivå = stor förekomst av ordningsstörningar) har en stark påverkan på upplevelsen av trygghet i det egna bostadsområdet och dessutom att egen utsatthet för brott påverkar trygghetsupplevelsen. Detta visar att åtgärder mot ordningsstörningar inte bara kan påverka antalet brott utan också i hög grad de boendes trygghetsupplevelse (Wikström, Torstensson & Dolmén, 1997a, 1997b, 1997c). Några generella problem med offerundersökningar Bortsett från de problem som uppstår vid alla enkätundersökningar finns det några generella problem som är speciella för just offerundersökningar (Rättsstatistisk årsbok, 2000; Wikström, 1991). Svårigheter att minnas. Detta kan leda till att antingen för få eller för många brott rapporteras. Ligger tidpunkten för brottet längre bort än den tidsperiod undersökningen avser, så finns det risk för överrapportering. Om brottet glöms bort trots att det hände inom den tidsperiod undersökningen avser, så finns det risk för underrapportering. Svårighet att avgöra om en händelse är ett brott. Ibland kan det vara svårt att avgöra om en händelse är brottslig eller inte. Några exempel: Plånboken är borta. Är den stulen eller förlorad? Bilen är skadad: skadegörelse eller olyckshändelse? Den rättsliga definitionen av vissa handlingar behöver inte heller överensstämma med den enskildes uppfattning om vad som är brottsligt. När det gäller moderna brott är det i många fall även rent juridiskt svårt att avgöra om en handling är brottslig. Svårigheter att bedöma huruvida en händelse är brottslig eller inte leder till såväl under- som överrapporteringar. 16

17 Ovilja att redovisa alla brott. Vissa brott som till exempel sexualbrott och brott inom familjen är känsliga för den enskilde. Underrapportering blir följden. Bortfall inom vissa befolkningsgrupper. Vissa grupper som är speciellt utsatta för brottslighet vill inte svara på frågorna. Detta gäller till exempel hårt kriminellt belastade personer och missbrukare. Flera studier av polisanmälda brott visar att socialt marginaliserade personer, som missbrukare och kriminella, är starkt överrepresenterade när det gäller utsattheten för grova våldsbrott, å andra sidan brukar de vara starkt underrepresenterade vid intervjuundersökningar om brottslighet beroende på att många av dessa saknar fast adress och därmed inte nås av postenkäter. Områdesindelning Administrativt delas Stockholm bland annat in i stadsdelar och basområden. I Akalla finns två bebodda basområden (Centrala Akalla och Södra Akalla). För att möjliggöra en mer detaljerad analys av svaren har vi valt att i denna kartläggning dela in Akalla i fler områden som vi kallar undersökningsområden (UO). Indelning av undersökningsområden i Akalla Undersökningsområde UO 1 Gatuadress Borgåsgatan Kotkagatan Nystadsgatan Saimagatan Sibeliusgången Sveaborgsgatan, ojäm na num mer UO 2 Kaskögatan M arieham nsgatan Porkalagatan Sveaborgsgatan, jämna numm er UO 3 Pargasgatan T avastegatan T orneågatan UO 4 Helsingforsgatan Im atragatan Nykarlebygatan 17

18 Karta över undersökningsområdena i Akalla Analysmetod och redovisning Eftersom denna undersöknings syfte i första hand är att vara ett kunskapsunderlag för konkret trygghetsarbete i Akalla har statistiska analyser av skillnader i svar beroende på områdestillhörighet genomförts om det har bedömts vara motiverat. När det gäller en fråga om trygghet utomhus har statistiska analyser genomförts beroende på könstillhörighet, ålderskategori och mellan brottsdrabbade och icke brottsdrabbade. Det finns olika metoder för att se om skillnader mellan olika grupper, individer eller liknande är statistiskt säkerställda eller inte. I föreliggande undersökning används chi-två test. Att en skillnad är statistiskt säkerställd innebär att sannolikheten att den skulle ha åstadkommits genom slumpen är mycket liten. Om en skillnad är signifikant på femprocentsnivån (p <.05) kan slumpen ha åstadkommit den i fem fall av hundra. Nästan samtliga svar i denna enkätundersökning redovisas i diagram och i förekommande fall med jämförelser av svar från undersökningen Om en analys visar statistiskt säkerställda skillnader mellan undersökningsområdena redovisas dessa svar i särskilda tabeller. I tabellernas högra kolumner redovisas svaren från hela Akalla. 18

19 De statistiska formlerna redovisas inte i den löpande texten utan i Bilaga 2 där samtliga svar från basområdena redovisas, även de som inte visar på någon statistiskt säkerställd skillnad mellan svaren. I Bilaga 2 redovisas även motsvarande svar från undersökningen Metod och urval Offer- och trygghetsundersökningens syfte är att ge en bild av den faktiska brottsligheten i Akalla. Vi vill också få en bild av anmälningsbenägenhet, upplevelse av trygghet, service, trivsel och sociala förhållanden med mer. Undersökningen gjordes i enkätform. Enkäten bestod av fyra delar; en allmän del med frågor om kön, ålder och bakgrund etcetera; en del med frågor om utsatthet för brott där de svarande hade möjlighet att markera i en lista med olika brottstyper samt besvara följdfrågor om anmälningsbenägenhet m.m.; en del med frågor om trygghet, rädsla och andra företeelser som är relevanta i sammanhanget och en del med frågor om service, trivsel, och socialt liv. Sammanlagt ställdes 46 frågor, varav några med följdfrågor. Svarspersonerna fick dessutom en möjlighet att uttrycka sina åsikter på en allmän fråga om kriminalitet och trygghet i Akalla. Alla skriftliga åsikter i sin helhet återges i Bilaga 1. Undersökningen omfattar 600 personer födda 1990 och tidigare, som med hjälp av en dator slumpmässigt valdes ur folkbokföringsregistret över aktuella postnummerområden i Akalla. Utskicket genomfördes på följande sätt: Dag 1 skickades enkät, följebrev och svarskuvert till urvalspersonerna. Dag 10 skickades en första påminnelse ut. Dag 18 skickades påminnelse två samt ytterligare en enkät med svarskuvert. Dag 28 skickades påminnelse tre ut. Dag 36 avslutades undersökningen och tackbrev sändes ut till dem som svarat. Alla som svarade belönades med en Trisslott och dessutom lottades en resa värd 3000 kronor ut. Enkätundersökningen genomfördes i maj-juni. Svarsfrekvens Tolv svarspersoner utgick ur undersökningen på grund av ofullständig eller okänd adress. Således kvarstod 588 utskickade frågeformulär. Av dessa besvarades och återsändes 340. Svarsfrekvensen uppgick således till 58 procent, vilket får anses som tillfredsställande. I samtliga 248 fall är det okänt varför frågeformuläret inte besvarades och återsändes. Det interna bortfallet 6 var relativt högt. 6 Med internt bortfall menas det bortfall som uppstår då en person som medverkar i undersökningen inte svarar på en eller flera frågor. 19

20 Svarsfrekvens Antal i urval 600 Antal personer i undersökningen 588 Antal svarande 340 Sv arsf rekv ens procent 58 Andelen män är underrepresenterade i undersökningen i förhållande till befolkningen, vilket man bör tänka på när resultaten tolkas. Vad gäller representiviteten i åldersgrupperna är de två yngsta grupperna underrepresenterade i förhållande till populationen i Akalla och de två äldsta överrepresenterade (se tabell nedan). Representivitet kön och ålder (procent) (n = 340) Kön: Intervjuade Population 7 Man Kv inna Ålder: år år år år eller äldre Undersökningsresultat Av tabellen nedan framgår att fler kvinnor (53 procent) än män (48 procent) besvarade enkäten. Åldersgruppen år är störst (43 procent). Av respondenterna är 55 procent gifta eller sammanboende, 32 procent ensamstående, sju procent boende hos förälder/föräldrar och fem procent änkor eller änklingar. Beträffande huvudsaklig sysselsättning uppgav 54 procent att de är förvärvsarbetande, fem procent att de är egna företagare, sju procent att de studerar, sex procent att de är arbetslösa, 18 procent att de är ålderspensionärer och nio procent att de är förtidspensionärer. En procent uppgav att de är hemmafruar/hemmamän. Av dem som förvärvsarbetade uppgav 13 procent att deras arbetsplats ligger i Akalla och 87 procent utanför. 7 Andel av befolkningen över 18 år Källa: USK:s OmrådesDataSystem. 20

21 Vad gäller födelseland är 52 procent av de svarande födda i Sverige, åtta procent i annat nordiskt land, sex procent i annat europeiskt land och 35 procent i utomeuropeiskt land. 42 procent av de svarande uppgav att båda föräldrarna är födda i Sverige, sex procent att en är född i Sverige och en utrikes och 52 procent uppgav att båda föräldrarna föddes utrikes. Av dem som svarade på enkäten har sex procent bott i Akalla i mindre än ett år, 20 procent har bott i området i mellan ett och fem år och 16 procent i mellan fem och tio år. Majoriteten, 58 procent, har bott i Akalla i över tio år (se tabell nedan). 21

22 Svarspersonernas bakgrund (n =340) Kön: Antal Procent Man Kv inna Bortf all: 20 Ålder: år år år år eller äldre Bortf all: 1 Civilstånd: Gift/sammanboende Boende hos förälder/föräldrar 22 7 Boende hos andra släktingar 3 1 Boende hos vän eller v änner 1 0 Ensamstående Änka/änkling 18 5 Bortf all: 4 Huvudsaklig sysselsättning: Förv ärvsarbetande Egen f öretagare 17 5 Hemmaf ru/hemmaman 4 1 Studerande 22 7 Arbetslös 19 6 Förtidspensionär 30 9 Ålderspensionär Bortf all: 11 Arbetsort: I Akalla Utanf ör Akalla Bortf all: 123 Födelseland: Sv erige Annat nordiskt land 27 8 Annat europeiskt land 19 6 Utomeuropeiskt land Bortf all: 8 Föräldrars födelseland: Båda f ödda i Sv erige En f ödd i Sv erige och en utrikes 19 6 Båda f ödda utrikes Bortf all: 8 Kvarboende: 0-1 år år år år eller mer Bortf all: 12 22

23 36 procent av svarspersonerna har minst ett hemmavarande barn (n = 310). Av dessa går 28 procent i förskola/annan barnomsorg eller i skola i Akalla. Av de tillfrågade uppgav 93 procent att de har hemförsäkring (n = 331). Fem procent svarade nej på frågan Har ert hushåll hemförsäkring?. Två procent visste inte om de har hemförsäkring. I 63 procent av bostäderna bestående av ett rum och kök bor en enda person. Tre procent (1 lägenhet) av enrummarna bebos av så många som sex personer. Vidare bor det två personer i var fjärde bostad med fem rum och kök. Se vidare om antal personer i olika bostadsstorlekar i tabellen nedan. Antal personer i bostad, bostadsstorlek (procent) Bostadsstorlek: 1 pers 2 pers 3 pers 4 pers 5 pers 6 pers 1 rum och kök (n = 35) rum och kök (n = 52) rum och kök (n = 134) rum och kök (n = 89) rum och kök (n = 12) Alla (n = 322) Frågan lyder: Hur många personer bor i din bostad? Offerundersökning I syfte att försöka få en så fullständig bild som möjligt av Akallabornas utsatthet för brott kompletteras redovisningen av den polisanmälda brottsligheten ovan med en offerundersökning i enkäten. Respondenterna fick möjlighet att svara på frågan: Har du under de senaste tolv månaderna blivit utsatt för brott? Besvarades denna fråga med ett ja ställdes följande följdfråga: Specificera det eller de brott du har blivit utsatt för? Därefter följde en lista med olika brottstyper. I en särskild kolumn kunde anges antal brottstillfällen. De alternativa brottstyperna var: Våldsbrott (ex. misshandel, rån, hot, sexualbrott), Stöldbrott (inkl. inbrott), Skadegörelse (OBS! ej skadegörelse i samband med stöld) och Annat brott. 23

24 Det överläts åt respondenterna att utifrån detta underlag själva avgöra under vilken rubrik deras brott hamnade. De hade också möjlighet att kontakta undersökningsledaren för att ställa frågor, vilket ingen gjorde. Av de 328 personer som besvarade frågan uppgav totalt tio procent att de drabbats av ett eller flera brott under det senaste året. När frågan ställdes 2006 svarade 15 procent att de hade drabbats av brott under de föregående tolv månaderna (se figur nedan). Utsatthet för brott det senaste året (procent) (n 2006 = 400, n = 328) Ja Nej Frågan lyder: Har du under de senaste tolv månaderna blivit utsatt för brott? En statistisk analys visar att det finns inte finns några skillnader beroende på områdestillhörighet i denna fråga. Av samtliga svarspersoner uppgav fyra procent att de har drabbats av våldsbrott. Sex procent har drabbats av stöldbrott. Tre procent har utsatts för skadegörelse och lika många, tre procent, har drabbats av något annat brott. Den största skillnaden mellan årets undersökning och den tidigare är att då angav elva procent att de drabbats av stöldbrott. I övrigt är skillnaderna små (se figur nedan). Utsatthet för brott det senaste året (procent) (n 2006 = 413, n = 340) Våldsbrott Stöldbrott Skadegörelse Annat brott Frågan lyder: Specificera det eller de brott du har blivit utsatt för? En analys visar inga statistisk säkerställda skillnader när det gäller utsatthet för våld, stöldbrott, skadegörelse eller annat brott beroende på områdestillhörighet. 24

25 Brottsplats Det främsta syftet med denna studie är att den skall ge kunskapsunderlag för konkret brottsförebyggande arbete i Akalla. Därför är det av intresse att veta hur stor del av den brottslighet som drabbar Akallaborna som sker i det närområdet. För att få svar på detta ställde vi följande följdfråga till dem som uppgivit att de drabbats av brott de senaste tolv månaderna: Var blev du utsatt för brott? Av samtliga 340 som besvarade enkäten uppgav nio procent att de blivit utsatta för brott i Akalla de senaste tolv månaderna. Tre procent hade blivit det i Husby eller Kista, två procent uppgav att de utsatts för brott på annan plats i Stockholm och endast en procent hade drabbats av brott utanför Stockholm. I 2006 års undersökning svarade 13 procent att de drabbades av brott i Akalla, fem procent på annan plats i Stockholm och en procent utanför Stockholm. Svarsalternativet I Husby eller Kista fanns inte med Det egna bostadsområdet är med andra ord fortfarande den vanligaste plats som Akallaborna blir utsatta för brott på (se figur nedan). Brottsplats (procent) (n 2006 = 413, n = 340) I Akalla I Husby eller Kista Annan plats i Stockholm Utanför Stockholm Frågan lyder: Var blev du utsatt för brott? Flera svarsalternativ kan markeras. Inga statistiska analyser av skillnader i denna fråga beroende på undersökningsområdestillhörighet är gjorda. Anmälningsbenägenhet För att få ett mått på Akallabornas benägenhet att anmäla de brott som de drabbats av ställde vi ytterligare två följdfrågor till dem som uppgivit att de drabbats av brott det senaste året: Anmälde du de brott du drabbades av under det senaste året till polisen? Och Anmälde du något av de brott du drabbades av till hyresvärden/ bostadsrättsföreningen? Av dem som drabbats av brott det senaste året uppgav 55 procent, att de inte anmälde brottet/brotten till polisen. Av de övriga brottsoffren uppgav 40 procent 25

26 att de polisanmält alla brott de drabbats av och fyra procent att de polisanmält vissa brott svarade betydligt färre att de inte anmält något brott till polisen. Över hälften svarade att de polisanmält alla brott de drabbats av till polisen (se figur nedan). Anmälningsbenägenhet till polis (procent) (n 2006 = 77, n = 47) Ja, alla Ja, vissa Nej Frågan lyder: Anmälde du det eller de brott du drabbades av under de senaste tolv månaderna till polisen? Betydligt färre offer anmälde de brott de drabbats av till hyresvärden eller bostadsrättsföreningen. 25 procent anmälde alla eller vissa brott till hyresvärden/föreningen och 75 procent inga alls (n = 48). Även när det gäller att anmäla brott till hyresvärden/bostadsrättsföreningen har anmälningsbenägenheten minskat sedan 2006, men skillnaderna är små; 27 procent anmälde den gången alla eller vissa brott de drabbats av och 73 anmälde inga (n = 78). En analys visar inga statistiskt säkerställda skillnader i frågan om benägenhet att anmäla brott beroende på områdestillhörighet. Trygghetsundersökning Brottslighet som problem Är brottsligheten i Akalla ett problem? Vi ställde frågan: Tycker du att den brottslighet som finns i Akalla är ett stort, litet eller inget problem? Hela 87 procent av invånarna ser brottsligheten i Akalla som ett problem. 39 procent anser att problemet är stort.13 procent anser att brottsligheten i Akalla inte är något problem svarade fler, 92 procent att brottsligheten var ett problem och bara nio procent svarade att den inte var det (se figur nedan). 26

27 Brottslighet som problem (procent) (n 2006 = 400, n = 328) Stort problem Litet problem Inget problem Frågan lyder: Tycker du att den brottslighet som finns i Akalla är ett stort, litet eller inget problem? En analys visar att det finns statistiskt säkerställda skillnader mellan svaren beroende på UO-tillhörighet i denna fråga. I UO 3 och UO 4 tycker man att brottsligheten i Akalla är ett större problem än vad man tycker i UO 1 och UO 2, se tabell nedan. Brottslighet som problem (procent) (n = 166) (n = 55) (n = 46) (n = 60) (n = 327) Stort problem Litet problem Inget problem Frågan ly der: Tycker du att den brottslighet som finns i Akalla är ett stort, litet eller inget problem? Trygghetsupplevelse För att få en uppfattning om den upplevda tryggheten i Akalla ställde vi frågan: Om du går ut ensam sent en kväll i Akalla, hur känner du dig då? 38 procent av Akallaborna känner sig otrygga om de går ut ensamma sent en kväll i sitt bostadsområde, 20 procent går inte ut alls och 42 procent känner sig trygga svarade en betydligt mindre andel, 30 procent, att de känner sig trygga under dessa förhållanden. Vidare svarade 44 procent att de kände sig otrygga och 26 procent att de inte gick ut ensamma sent på kvällarna (se figur nedan). Av de 20 procent som i stort sett inte går ut ensamma sent på kvällarna uppger 67 procent att detta beror på rädsla att utsättas för brott (n = 91). I 2006 års undersökning svarade färre, 63 procent, att anledningen till att de inte gick ut var rädsla (n = 151). 27

28 Trygghetsupplevelse A (procent) (n 2006 = 406, n = 325) Trygg Otrygg Går ej ut Frågan lyder: Om du går ut ensam sent en kväll i Akalla, hur känner du dig då? Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader beroende på områdestillhörighet i denna fråga. En analys visar däremot att sådana skillnader mellan svaren beroende på könstillhörighet finns. Endast 30 procent av kvinnorna känner sig trygga om de går ut ensamma sent en kväll i Akalla jämfört med 55 procent av männen. 44 procent av kvinnorna känner sig otrygga under samma förutsättningar jämfört med 32 procent av männen. Kvinnor väljer också i större utsträckning att stanna hemma på kvällen (26 procent) jämfört med männen (tolv procent). Trygghetsupplevelse, kön (procent) Kön: Trygg Otrygg Går ej ut Man (n = 148) Kv inna (n = 159) Alla (n = 325) Frågan lyder: Om du går ut ensam sent en kväll i Akalla, hur känner du dig då? Möjlighet att påverka sin trygghet Det är intressant att veta hur stor tron är i Akalla när det gäller möjligheten att påverka sin trygghet. En viktig förutsättning för att föra en diskussion om trygghet och kriminalitet i Akalla och på sikt öka tryggheten är att invånarna själva tror att de har möjlighet att påverka denna. Vi ställde därför frågan: Tror du att du har möjlighet att påverka din trygghet i Akalla? Endast 40 procent av de boende Akalla tror att de kan påverka sin egen trygghet och 60 procent tror det inte. Skillnaderna från svaren 2006 är små, något fler trodde då på att de hade möjlighet att själva påverka tryggheten (se figur nedan). 28

29 Möjlighet att påverka trygghet (procent) (n 2006 = 404, n = 323) Ja Nej 60 Frågan lyder: Tror du att du har möjlighet att påverka din trygghet i bostadsområdet? Inga statistiska analyser av skillnader i svaren i denna fråga är gjorda beroende på områdestillhörighet. Oro för att drabbas av brott För att få en uppfattning om oron för att drabbas av olika typer av brott ställde vi följande tre frågor: 1. Oroar du dig för att bli utsatt för något våldsbrott i Akalla? 2. Oroar du dig för att bli utsatt för något stöldbrott i Akalla? 3. Oroar du dig för att bli utsatt för någon skadegörelse i Akalla? 22 procent av Akallaborna uppger att de mycket ofta eller ganska ofta är oroliga för att utsättas för våldsbrott i Akalla. 41 procent av de svarande oroar sig aldrig eller nästan aldrig för att utsättas för våldsbrott. Oron för att drabbas av våldsbrott har minskat bland Akallaborna sedan förra gången frågan ställdes (se figur nedan). 29

30 Oro för att drabbas av våldsbrott (procent) (n 2006 = 408, n = 332) Ja, mycket ofta Ja, ganska ofta Ja, någon enstaka gång Nej, nästan aldrig Nej, aldrig Frågan lyder: Oroar du dig för att bli utsatt för något våldsbrott i ditt bostadsområde? En statistisk analys visar inga skillnader beroende på områdestillhörighet i denna fråga. När det gäller oro för att drabbas av stöldbrott uppger hela 39 procent av de svarande, att de ofta eller ganska ofta oroar sig. 27 procent av de svarande oroar sig aldrig eller nästan aldrig för att utsättas för stöldbrott. Oron för att drabbas av denna typ av brott skiljer sig inte mycket från 2006 års undersökning, men den har ökat något (se figur nedan). Oro för att drabbas av stöldbrott (procent) (n 2006 = 408, n = 332) Ja, mycket ofta Ja, ganska ofta Ja, någon enstaka gång Nej, nästan aldrig 6 7 Nej, aldrig Frågan lyder: Oroar du dig för att bli utsatt för något stöldbrott i ditt bostadsområde? Inte heller i denna fråga finns det några statistiskt säkerställda skillnader mellan undersökningsområdena. Akallaborna är inte lika oroliga för att drabbas av skadegörelsebrott som av stöldbrott. 30 procent av de svarande oroar sig mycket ofta eller ganska ofta för att drabbas av skadegörelse. 33 procent av de svarande gör det aldrig eller nästan 30

31 aldrig. Jämfört med svaren 2006 oroar sig Akallaborna mindre för att drabbats av skadegörelsebrott nu (se figur nedan). Oro för att drabbas av skadegörelse (procent) (n 2006 = 407, n = 332) Ja, mycket ofta Ja, ganska ofta Ja, någon enstaka gång Nej, nästan aldrig Nej, aldrig Frågan lyder: Oroar du dig för att bli utsatt för någon skadegörelse i ditt bostadsområde? En statistisk analys visar inga säkerställda skillnader mellan undersökningsområdena. Trygg parkering Upplever Akallaborna att de eller deras besökare har möjlighet parkera bilen på en trygg parkeringsplats? Vi ställde frågan: Anser du att det går att parkera en bil på en trygg plats i Akalla? Endast 43 procent av de boende anser att det alltid eller ofta går att parkera en bil på en trygg parkeringsplats i Akalla. 18 procent av de svarande anser att det aldrig eller nästan aldrig går att hitta en trygg parkeringsplats i Akalla. Frågan ställdes även 2006 och då svarade 41 procent att de alltid eller ofta hittade en trygg parkeringsplats och 24 att de aldrig eller nästan aldrig gjorde det (se figur nedan). 31

32 Möjlighet att parkera på trygg plats (procent) (n 2006 = 406, n = 327) Ja, alltid Ja, ofta Ja, någon enstaka gång Nej, nästan aldrig Nej, aldrig Ingen uppfattning Frågan lyder: Anser du att det går att parkera en bil på en trygg plats i ditt bostadsområde? En statistisk analys visar att det finns säkerställda skillnader i denna fråga mellan svaren baserade på UO-tillhörighet. Jämförelsevis få boende i OU 1 hittar alltid eller ofta en parkeringsplats på en trygg plats åt sin bil (se tabell nedan). Möjlighet till trygg parkering (procent) (n = 161) (n = 55) (n = 49) (n = 61) (n = 326) Ja, alltid Ja, ofta Ja, någon enstaka gång N ej, nästan aldrig N ej, nästan aldrig H ar ingen uppfattning Frågan ly der: Anser du att det går att parkera en bil på en trygg plats i ditt bostadsområde? Parkeringsplats Även om det är svårt att parkera en bil på ett tryggt ställe i Akalla behöver man ändå, om man har en bil, parkera den någonstans. Nästa fråga löd: Om du eller din familj har en bil, hur står den vanligtvis parkerad i ditt bostadsområde? Hälften som besvarade frågan parkerar sin bil på hyrd parkeringsplats i garage. Tolv procent parkerar bilen utomhus och fem procent på gatan. 33 procent svarade att de inte har någon bil (se figur nedan). 32

33 Parkeringsplats (procent) (n 2006 = 405, n = 323) Hyrd parkering i garage Hyrd parkering utomhus Gatuparkering Har ingen bil Frågan lyder: Om du eller din familj har en bil, hur står den vanligtvis parkerad i ditt bostadsområde? En analys visar inga statistiskt säkerställda skillnader mellan svaren i denna fråga beroende på UO-tillhörighet. Stora problem Vilka brottsliga eller störande företeelser uppfattar de boende som stora problem i Akalla? Vi gav följande uppmaning: Om du tycker att någon av följande saker är stora problem i Akalla så kan du markera det nedan. Flera svarsalternativ kan markeras. Inbrott i bostäder, källare eller vindar, nedskräpning och brott mot bilar eller motorcyklar uppfattas som de största problemen i Akalla. Av samtliga 340 personer som deltog i enkäten uppgav 50 procent eller fler att dessa företeelser är stora problem i Akalla. Vidare anser 48 procent att buskörning med moped eller motorcykel är ett stort problem och 46 procent att ungdomsgäng som bråkar och stör är det. 44 procent anser att skadegörelse ut gör ett stort problem. Vidare tycker 35 procent tycker att bilkörning inne i bostadsområdet är ett problem. Övriga angivna företeelser uppfattas som stora problem av 27 procent eller färre. Förra gången frågan ställdes, 2006, var skadegörelse det största problemet i Akalla. Från att då ha varit ett stort problem för 56 procent av Akallaborna är det ett sådant för 44 procent enligt årets undersökning. Några av de listade företeelserna är ett problem för betydligt färre Akallabor idag än vad de var då; våld eller hot om våld och kamphundar eller andra stora hundar. Utvecklingen har dock gått åt andra hållet när det gäller andra, t.ex. inbrott i bostäder, källare eller vindar, brott mot bilar eller motorcyklar (se tabell nedan). 33

34 Stora problem i Akalla (procent) 2006 (n = 413) (n = 340) Inbrott i bostäder, källare eller vindar Nedskräpning Brott m ot bilar eller m otorcyklar Buskörning m ed m oped eller m otorcykel Ungdom sgäng som bråkar och stör Skadegörelse Bilkörning inne i bostadsom rådet Cykelstölder Berusade eller drogpåverkade personer utom hus Våld eller hot om våld Kamphundar eller andra stora hundar Buskörning m ed bil Störande grannar Handel med narkotika Bråk i anslutning till restauranger 9 9 Något annat 6 7 Illegalt spel 1 1 Kommentar: Siffrorna visar andelen svarspersoner som angivit någon av ovanstående företeelser som stora problem. Eftersom svarspersonen kunnat lämna mer än ett svar summerar andelarna inte till 100. En statistisk analys visar att inbrott i bostäder, källare eller vindar uppfattas som ett stort problem av jämförelsevis få boende i OU 3. Problemet med störande grannar uppfattas som störst i UO 1 och som minst i UO 3 (se tabell nedan). Stora problem (procent) (n = 170) (n = 55) (n = 50) (n = 64) (n = 339) Inbrott i bostäder, källare eller vindar Störande grannar Frågan ly der: Om du tycker att någon av följande saker är stora problem i Akalla så kan du markera det nedan. Flera svarsalternativ kan markeras. Otrygga platser På vissa platser i Akalla känner sig många otrygga. Med vetskap om vilka platser detta är finns förutsättningar att med olika åt gärder göra dessa platser tryggare. Med anledning av detta ställde vi frågan: Känner du dig ibland orolig för att vistas på vissa platser i din stadsdel? 34

35 Om svarspersonerna svarade ja på den frågan har de därefter haft möjlighet att ange en eller flera platser i frågeformuläret. Av de 316 respondenter, som besvarade frågan uppgav 145, 46 procent, att de ibland känner sig otrygga av att vistas på vissa platser i sin stadsdel. Andelen som svarade samma sak 2006 var 60 procent. Den otryggaste offentliga miljön ligger i Husby, nämligen torget vid ICA i Husby centrum. Av alla 340 som deltog i enkäten uppgav 26 procent att de ibland känner sig oroliga för att vistas i där. Därefter följer T-banestationen i Akalla och torget vid Husby träff i Husby centrum (båda 24 procent), utanför Tempo i Husby centrum (22 procent), Sibeliusgången (18 procent), torget vid ICA (17 procent), i anslutning till Husby träff (15 procent) och Kista busstation (15 procent). När det gäller övriga platser anges de av 13 procent eller färre som otrygga. När frågan ställdes 2006 var, till skillnad från i år, de två otryggaste platserna belägna i Akalla; T-banestationen i Akalla och Sibeliusgången. De flesta svarsalternativen kryssades för att en mindre andel Akallabor vid årets undersökning jämfört med När det gäller Sibeliusgången svarade 32 procent att den var en otrygg plats 2006 jämfört med 18 procent i år (se tabell nedan). Otrygga platser i offentliga miljön (procent) 2006 (n = 413) (n = 340) Husby centrum, torget vid ICA I T -banestationen i Akalla Husby centrum, torget vid Husby träff Husby centrum, utanför Tempo Längs Sibeliusgången T orget vid ICA - 17 I anslutning till Husby träff Kista busstation På Järvafältet - 12 T orget vid Akalla träff I anslutning till Akallskolans skolgård I grönom rådena mellan husen 14 8 T -banestationen i Kista 12 8 Busshållplatsen vid Sveaborgsgatan 10 8 I Kista Galleria 6 7 I anslutning till Oxhagsskolans skolgård 9 6 Vid infarten till faren 5 5 Vid bollplanen vid Akalla gård 5 4 Annan plats 4 4 Kommentar: Siffrorna visar andelen svarspersoner som angivit någon av ovanstående platser som en plats där de ibland kan känna sig oroliga att vistas. Eftersom svarspersonen kunnat lämna mer än ett svar summerar andelarna inte till

36 Torget vid ICA upplevs som en otrygg plats av fler boende i UO 3 än av övriga Akallabor och förhållandevis många i UO 4 tycker att torget vid Akalla träff är en sådan. Dessa skillnader är statistiskt säkerställda. (se tabell nedan). Otrygga platser i Akalla (procent) (n = 170) (n = 55) (n = 50) (n = 64) (n = 339) Torget vid IC A Torget vid Akalla träff Frågan ly der: K änner du dig ibland orolig för att vistas på vissa platser i din stadsdel? Om svaret är Ja, på vilka platser? Flera svarsalternativ kan markeras. När det gäller de platser i närmiljön där vissa av de boende i Akalla ibland kan känna sig rädda utmärker sig främst källaren, garaget och gatan utanför bostaden som platser där de boende ibland kan känna sig oroliga (16, elva respektive tio procent anger dessa platser). Övriga platser anges av nio procent eller färre. I 2006 års undersökning angavs samma platser i närmiljön som de mest otrygga, men av en högre andel svarande (se tabell nedan). Otrygga platser i närmiljön (procent) 2006 (n = 413) (n = 340) I källaren I garaget På gatan utanför bostaden På parkeringsplatsen 9 7 I trapphuset 8 5 På gården 5 5 I tvättstugan 8 4 I bostaden 1 2 Kommentar: Siffrorna visar andelen svarspersoner som angivit någon av de ovanstående platserna som en plats där de ibland kan känna sig oroliga att vistas. Eftersom svarspersonen kunnat lämna mer än ett svar summerar andelarna inte till 100. Även när det gäller otrygga platser i närmiljön har en statistisk analys visat att det förekommer säkerställda skillnader mellan svaren beroende på UO-tillhörighet. Jämförelsevis många boende i UO 1 känner sig otrygga när de vistas i garaget. Likaså känner sig fler boende i UO 1 och UO 2 otrygga av att vara i sin egen källare än vad övriga Akallabor gör (se tabell nedan). 36

37 Otrygga platser i närmiljön (procent) (n = 170) (n = 55) (n = 50) (n = 64) (n = 339) I källaren I garaget Frågan ly der: K änner du dig ibland orolig för att vistas på vissa platser i din stadsdel? Om svaret är Ja, på vilka platser? Flera svarsalternativ kan markeras. Avstår från kollektivtrafik Många av de boende i Akalla känner sig otrygga när de vistas i sitt bostadsområde. Betyder detta att vissa avstår från att åka buss eller tunnelbana för att de känner sig otrygga? Vi ställde frågan: Händer det att du låter bli att åka buss eller tunnelbana för att du känner dig otrygg? På den frågan svarade knappt en femtedel, 19 procent, av de svarande ja, 77 procent nej och fyra procent att de inte åker kollektivt, men av andra orsaker. Förra gången frågan ställdes svarade 25 procent att de ibland avstod från att åka kollektivt för att de kände sig otrygga (se figur nedan). Avstår från kollektivtrafik på grund av otrygghet (procent) (n 2006 = 407, n = 331) Ja Nej Åker aldrig, av andra orsaker 5 4 Frågan lyder: Händer det att du låter bli att åka buss eller tunnelbana för att du känner dig otrygg? Inga statistiska analyser är gjorda av skillnader mellan svaren beroende på områdestillhörighet i denna fråga. Avstår från att besöka Akalla Centrum Visserligen tycker fler Akallabor i den här undersökningen att Husby Centrum är en otrygg plats än att Akalla Centrum är det, men hur många avstår från att vistas vid Akalla Centrum? Vi frågade: Händer det att du låter bli att besöka Akalla Centrum för att du känner dig otrygg? 37

Trygghet och socialt liv i Husby 2009 en uppföljning

Trygghet och socialt liv i Husby 2009 en uppföljning Trygghet och socialt liv i Husby en uppföljning Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB -12-14 2 Innehåll INLEDNING 5 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 5 BAKGRUND 5 S YFTE OCH METOD 5

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Tensta/Hjulsta

Trygghet och socialt liv i Tensta/Hjulsta Trygghet och socialt liv i Tensta/Hjulsta Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2006-06-30 2 Innehåll INLEDNING 5 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 5 BAKGRUND 5 SYFTE OCH METOD 5 FAKTA

Läs mer

Trygghet i Skärholmen

Trygghet i Skärholmen Trygghet i Skärholmen Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2007-11-27 2 Innehåll INLEDNING... 5 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET... 5 BAKGRUND... 5 SYFTE OCH METOD... 5 FAKTA OM SKÄRHOLMEN...

Läs mer

Trygghet i Hässelby gård

Trygghet i Hässelby gård Trygghet i Hässelby gård Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2008-03-12 Innehåll INLEDNING 4 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 4 BAKGRUND 4 SYFTE OCH METOD 4 FAKTA OM HÄSSELBY GÅRD

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Rinkeby 2009 en uppföljning

Trygghet och socialt liv i Rinkeby 2009 en uppföljning Trygghet och socialt liv i Rinkeby en uppföljning Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB -12-14 2 Innehåll INLEDNING 5 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 5 BAKGRUND 5 S YFTE OCH METOD

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Bagarmossen

Trygghet och socialt liv i Bagarmossen Trygghet och socialt liv i Bagarmossen Svenska Bostäder/SDF Skarpnäck Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2009-09-11 Innehåll INLEDNING 4 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 4 BAKGRUND 4 SYFTE OCH METOD

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Akalla

Trygghet och socialt liv i Akalla Trygghet och socialt liv i Akalla Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB -- Innehåll INLEDNING OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET BAKGRUND SYFTE OCH METOD FAKTA OM AKALLA AKALLA BEFOLKNING

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Rågsved

Trygghet och socialt liv i Rågsved Trygghet och socialt liv i Rågsved Svenska Bostäder i samarbete med Familjebostäder och Stockholmshem Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2009-09-11 2 Innehåll INLEDNING 5 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH

Läs mer

Trygghet i Hässelby strand

Trygghet i Hässelby strand Trygghet i Hässelby strand Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2008-03-12 Innehåll INLEDNING 4 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 4 BAKGRUND 4 SYFTE OCH METOD 4 FAKTA OM HÄSSELBY STRAND

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Husby

Trygghet och socialt liv i Husby Trygghet och socialt liv i Husby Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB -- 2 Innehåll INLEDNING OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET BAKGRUND SYFTE OCH METOD FAKTA OM HUSBY HUSBY BEFOLKNING

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Rinkeby

Trygghet och socialt liv i Rinkeby Trygghet och socialt liv i Rinkeby Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 0-0-30 2 Innehåll INLEDNING OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET BAKGRUND SYFTE OCH METOD FAKTA OM RINKEBY RINKEBY

Läs mer

Trygghet i centrala Landskrona

Trygghet i centrala Landskrona Trygghet i centrala Landskrona BoStaden och Landskrona kommun Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2007-06-20 Innehåll INLEDNING 4 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 4 BAKGRUND 4 SYFTE OCH METOD 4 FAKTA

Läs mer

Om kriminalitet och trygghet och livet i stort i Kville/Centrala Hisingen

Om kriminalitet och trygghet och livet i stort i Kville/Centrala Hisingen Om kriminalitet och trygghet och livet i stort i Kville/Centrala Hisingen Primärområdena Brämaregården och Kvillebäcken Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2002-09-30 2 Innehåll INLEDNING 5 OM KARTLÄGGNINGAR

Läs mer

Trygghet i Bredäng Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB

Trygghet i Bredäng Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB Trygghet i Bredäng Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2007-11-27 2 Innehåll INLEDNING... 5 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET... 5 BAKGRUND... 5 SYFTE OCH METOD... 5 FAKTA OM BREDÄNG...

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Mellersta Högalid och Mariatorget

Trygghet och socialt liv i Mellersta Högalid och Mariatorget Trygghet och socialt liv i Mellersta Högalid och Mariatorget Svenska Bostäder/SDF Södermalm Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2009-09-11 2 Innehåll INLEDNING 5 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Fagersjö

Trygghet och socialt liv i Fagersjö Trygghet och socialt liv i Fagersjö Svenska Bostäder/SDF Farsta Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2009-09-11 Innehåll INLEDNING 4 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 4 BAKGRUND 4 SYFTE OCH METOD 4

Läs mer

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006 Polisens trygghetsundersökning polismästardistrikt 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen 2006 TRYGGHETSUNDERSÖKNING I NACKA POLISMÄSTARDISTRIKT ÅR 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA

Läs mer

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens 20 Sedan den 1 juli 1994 ansvarar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken. Tidigare hade Statistiska Centralbyrån, SCB, detta ansvar. Brottsstatistiken har förts sedan 1950.

Läs mer

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 Rikspolisstyrelsen, Ekonomibyrån augusti 2005 Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 OM UNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsmätning undersöks medborgarnas uppfattning om ordningsstörningar,

Läs mer

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...

Läs mer

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens 20 Sedan den 1 juli 1994 ansvarar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken. Tidigare hade Statistiska Centralbyrån, SCB, detta ansvar. Brottsstatistiken har förts sedan 1950.

Läs mer

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kommun jan dec 2013 Kronobergs län Magnus Lundstedt, Taktisk ledning 2014 02 05

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kommun jan dec 2013 Kronobergs län Magnus Lundstedt, Taktisk ledning 2014 02 05 Polismyndigheterna i och KronoberK rgs län Anmälda brott per kommun jan dec 213 s län Magnuss Lundstedt, Taktisk ledning 214 2 5 Innehållsförteckning 1.Allmän beskrivning av rapporten... 2 2. Anmälda brott

Läs mer

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008 Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 28 Nedan följer en kort sammanställning av den anmälda brottsligheten i Tyresö kommun. Ett fåtal, men troligtvis de brottstyper som oroar de boende i kommunen, är utvalda.

Läs mer

Rättsväsen. Sedan den 1 juli 1994 ansvarar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken.

Rättsväsen. Sedan den 1 juli 1994 ansvarar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken. Rättsväsen Sedan den 1 juli 1994 ansvarar sförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken. Tidigare hade Statistiska Centralbyrån, SCB, detta ansvar. sstatistiken har förts sedan 1950.

Läs mer

Trygghetsundersökningen i Polisområde Luleå år 2006

Trygghetsundersökningen i Polisområde Luleå år 2006 Rikspolisstyrelsen, mars 2006 Trygghetsundersökningen i Polisområde Luleå år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 EXTRAFRÅGOR... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 4 TRYGGHETSSITUATIONEN

Läs mer

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde Rikspolisstyrelsen, Ekonomibyrån augusti 2005 Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 OM UNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsmätning undersöks medborgarnas uppfattning om ordningsstörningar,

Läs mer

Malmö områdesundersökning Ett samarbete mellan Malmö stad, Polisen och Malmö högskola

Malmö områdesundersökning Ett samarbete mellan Malmö stad, Polisen och Malmö högskola Malmö områdesundersökning 2015 Ett samarbete mellan Malmö stad, Polisen och Malmö högskola Rapport från Institutionen för kriminologi, Malmö högskola Maj 2016 Malmö områdesundersökning 2015 Syftet med

Läs mer

Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän

Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän Allmänt om trygghetsundersökningar Polismyndigheten i Kalmar län har sedan slutet av 1990-talet genomfört medborgarundersökningar med viss frekvens i länets kommuner

Läs mer

Trygghetsundersökning, V Götaland, PO

Trygghetsundersökning, V Götaland, PO Trygghetsundersökning, V Götaland, PO2 2--23 Om Trygghetsundersökningen Målgruppen består av individer, -5 år, bosatta i de geografiska områden som en undersökning omfattar Det är en stickprovsundersökning,

Läs mer

AL /07. Brott mot äldre. - var finns riskerna?

AL /07. Brott mot äldre. - var finns riskerna? AL 480-6198/07 Brott mot äldre - var finns riskerna? Dokument Sida RAPPORT 1 (7) Upprättad av Datum Diarienr Version David Holtti 2007-08-07 AL 480 6198/07 01.00 Inledning Göteborgs-Posten har under våren

Läs mer

Rättsväsen. Sedan den 1 juli 1994 ansvarar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken.

Rättsväsen. Sedan den 1 juli 1994 ansvarar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken. 20 Rättsväsen Rättsväsen Sedan den 1 juli 1994 ansvarar sförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken. Tidigare hade Statistiska Centralbyrån, SCB, detta ansvar. sstatistiken har förts

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

TRYGG I STOCKHOLM? 2011 En stadsövergripande trygghetsmätning SOCIALFÖRVALTNINGEN STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR UTVECKLINGSENHETEN 1

TRYGG I STOCKHOLM? 2011 En stadsövergripande trygghetsmätning SOCIALFÖRVALTNINGEN STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR UTVECKLINGSENHETEN 1 TRYGG I STOCKHOLM? 11 En stadsövergripande trygghetsmätning SOCIALFÖRVALTNINGEN STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR UTVECKLINGSENHETEN 1 2 STOCKHOLMS STAD Trygg i Stockholm? 11 En stadsövergripande trygghetsmätning

Läs mer

Piteå kommun Trygghetsundersökning 2016

Piteå kommun Trygghetsundersökning 2016 Piteå kommun Trygghetsundersökning 2016 Polisområde Norrbotte, Region Nord 2016-05-04 RAPPORT 2 (10) Piteå kommun Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 SYFTE... 4 3 PROBLEMOMRÅDEN... 4 4 RESULTAT... 5 4.1 Utemiljö...

Läs mer

Undersökningspopulation: Allmänheten, 16-85 år boende inom Kalmar län

Undersökningspopulation: Allmänheten, 16-85 år boende inom Kalmar län T r ygghet s under s ökni ng 2014 Kr onober gsl än Allmänt om trygghetsundersökningar Polismyndigheten i Kronobergs län har sedan 2005 genomfört medborgarundersökningar i samtliga länets kommuner, frånsett

Läs mer

Åtgärder för minskad brottslighet och ökad trygghet i Skärholmen

Åtgärder för minskad brottslighet och ökad trygghet i Skärholmen för minskad brottslighet och ökad trygghet i Skärholmen Dessa åtgärder bygger bland annat på problembilder från kartläggningar i Skärholmen som Svenska Bostäder och SDF Skärholmen har genomfört under 2007.

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Trygghetsmätning 2011. Polismyndigheten i Skåne

Trygghetsmätning 2011. Polismyndigheten i Skåne Trygghetsmätning 2011 Polismyndigheten i Skåne 1 Bakgrund Under flera år har polismyndigheten i Skåne regelbundet genomfört trygghetsmätningar, som i kombination med annan relevant information utgör en

Läs mer

Brottsutvecklingen. KORTA FAKTA OM I SVERIGE

Brottsutvecklingen.  KORTA FAKTA OM I SVERIGE Brottsförebyggande rådet (Brå) är ett centrum för forskning och utveckling inom rättsväsendet. Vi arbetar med att ta fram kunskap om brottsutvecklingen, utvärdera kriminalpolitiska åtgärder och främja

Läs mer

Kommunvis uppföljning av anmälda brott (Källa: Brå och Hobit) För tiden 2014-01-01-2014-09-30

Kommunvis uppföljning av anmälda brott (Källa: Brå och Hobit) För tiden 2014-01-01-2014-09-30 Kommunvis uppföljning av anmälda brott (Källa: Brå och Hobit) För tiden 1-1-1-1-9-3 Framtagna medianvärden är en beräkning baserad på de tre senaste årens utveckling med avvikelser inom ett normalintervall

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011 2012-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

2011 (1.56) 2011 (2.0) 2009 (1.34) 2009 (1.0) Nedskräpning 27 (1) 29 (2) 31 (2) 36 (2) 27 (1) 25 (1) 2012 (1.31) 2012 (1.5) 2012 (1.0) 2011 (1.

2011 (1.56) 2011 (2.0) 2009 (1.34) 2009 (1.0) Nedskräpning 27 (1) 29 (2) 31 (2) 36 (2) 27 (1) 25 (1) 2012 (1.31) 2012 (1.5) 2012 (1.0) 2011 (1. Problembild - Problemindex 2015 (1.78) Utemiljö 2015 201 (1.40) 201 2012 (1.1) 2012 2011 (1.56) 2011 2010 (1.59) 2010 2009 (1.4) 2009 Nedskräpning 27 (1) 29 (2) 1 (2) 6 (2) 27 (1) 25 (1) Skadegörelse 28

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Utsatthet för brott år Resultat från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2012

Utsatthet för brott år Resultat från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2012 Resultat från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2012 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och trygghe ten

Läs mer

Kommunrapport Svenljunga Trygghetsmätningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren 2011

Kommunrapport Svenljunga Trygghetsmätningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren 2011 Kommunrapport Svenljunga Trygghetsmätningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren 2011 Producerad av MIND Research www. m i n d r e s e a r c h. se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Fältarbete och svarsfrekvens

Läs mer

Kommunrapport Ulricehamn Trygghetsmätningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren 2011

Kommunrapport Ulricehamn Trygghetsmätningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren 2011 Kommunrapport Ulricehamn Trygghetsmätningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren Producerad av MIND Research www. m i n d r e s e a r c h. se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Fältarbete och svarsfrekvens Sid

Läs mer

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 Statistik 2011 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 2012-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

ANMÄLDA BROTT PRELIMINÄR STATISTIK FÖR ÅR 2009

ANMÄLDA BROTT PRELIMINÄR STATISTIK FÖR ÅR 2009 ANMÄLDA BROTT PRELIMINÄR STATISTIK FÖR ÅR 29 2(25) Anmälda brott, preliminär statistik för år 29 Sammanfattning Under år 29 anmäldes totalt 1 4 brott. Det är en ökning med 26 7 brott eller 2 procent jämfört

Läs mer

Polisområde Nordvästra Skåne. Kriminalunderrättelsetjänsten- PONV TRYGGHETSUNDERSÖKNING 2011

Polisområde Nordvästra Skåne. Kriminalunderrättelsetjänsten- PONV TRYGGHETSUNDERSÖKNING 2011 Polisområde Nordvästra Skåne TRYGGHETSUNDERSÖKNING 2011 1 Trygghetsmätning- tillvägagångssätt Fältarbetet har genomförts med hjälp av en postal enkät, adresserad till ett stratifierat individurval på totalt

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd...

Läs mer

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2009

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2009 Statistik 29 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 29 21-3-16 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Personer lagförda för brott år 2000

Personer lagförda för brott år 2000 Personer lagförda för brott år 2000 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen

Läs mer

Statistik 2012. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012

Statistik 2012. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012 Statistik 2012 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Brottsförebyggande rådet

Brottsförebyggande rådet Brottsstatistik och hur den kan användas Nationella trygghetsundersökningen Alla brott Kriminalstatistiken Statistikkällor Rättsstatistik Anmälda brott Uppklarade brott (Handlagda brott) Misstänkta personer

Läs mer

ANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR 2011

ANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR 2011 ANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR 2011 2(21) Anmälda brott Sammanfattning Under 2011 anmäldes 1,42 miljoner brott. Det är en ökning med 3 procent jämfört med året innan. De övergripande kategorierna

Läs mer

ANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR 2010

ANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR 2010 ANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR 21 2(26) Anmälda brott Sammanfattning Under 21 anmäldes knappt 1,4 miljoner brott. Det är en minskning med 3 procent jämfört med året innan. De brottstyper som minskade

Läs mer

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Mattias Friström Aktuell brottsstatistik om mäns våld

Läs mer

Diagram - Tranemo Trygghetsmätningen Västra Götaland Vår/sommar 2014

Diagram - Tranemo Trygghetsmätningen Västra Götaland Vår/sommar 2014 Diagram - Tranemo Bild: tranor, Västra Götalands landskapsdjur Trygghetsmätningen Västra Götaland Vår/sommar 2014 Producerad av MIND Research www. m i n d r e s e a r c h. se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Fältarbete

Läs mer

Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering

Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering Jenny Theander Malmö stad Marie Torstensson Levander & Anna-Karin Ivert, Institutionen för kriminologi Malmö högskola Malmö områdesundersökning

Läs mer

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 3 Kontakter...

Läs mer

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kom mmun jan dec 2013 Kalmar län Klas Eriksson Taktisk ledning 2014 02 05

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kom mmun jan dec 2013 Kalmar län Klas Eriksson Taktisk ledning 2014 02 05 Polismyndigheterna i och ss län Anmälda brott per kom mmun jan dec 213 län Klas Eriksson Taktisk ledning 214 2 5 Innehållsförteckning 1.Allmän beskrivning av rapporten... 2 2. Anmälda brott brottsområde

Läs mer

Kriminalstatistik. Anmälda brott. Slutlig statistik

Kriminalstatistik. Anmälda brott. Slutlig statistik Kriminalstatistik 2016 Anmälda brott Slutlig statistik Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott. Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar

Läs mer

Förteckning över tabeller och diagram

Förteckning över tabeller och diagram Bilaga 4 Förteckning över tabeller och diagram I rapporten Offer för våld och egendomsbrott 1978 2002, rapport nr 104 i serien Levnadsförhållanden Sammanfattning: Tabell 1 Sammanfattande tabell över olika

Läs mer

Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun

Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun 2016-11-01 Sid 1/7 Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun Del 1- rapport Inledning Denna kartläggning är en första överblick över brotts- och trygghetssituationen i Lysekils kommun. Kartläggningen

Läs mer

Personer lagförda för brott

Personer lagförda för brott Personer lagförda för brott Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen

Läs mer

Brottsstatistik och resultat från NTU i URBAN15-områden

Brottsstatistik och resultat från NTU i URBAN15-områden Brottsstatistik och resultat från NTU i URBAN15-områden Anmälda brott 2013 och resultat från den Nationella trygghetsundersökningen 2007 2013 i län, kommuner och stadsdelar som omfattas av det urbana utvecklingsarbetet.

Läs mer

Personer lagförda för brott år 2002

Personer lagförda för brott år 2002 Personer lagförda för brott år 2002 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik) år 2002. Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna

Läs mer

Polisens trygghetsundersökning

Polisens trygghetsundersökning Fältarbetstid Svarsfrekvenser -8-2--9-6 POMS TOTALT 69 % 64 % Centrum 63 % Norra Fäladen 9 % Linero 66 % Dalby % Övriga delar 6 % Problem med nedskräpning 6 48 4 36 32 3 33 38 4 3 34 32 32 33 28 36 31

Läs mer

TRYGG I STOCKHOLM? 2011 En stadsövergripande trygghetsmätning

TRYGG I STOCKHOLM? 2011 En stadsövergripande trygghetsmätning SIDAN 1 TRYGG I STOCKHOLM? 211 En stadsövergripande trygghetsmätning Stockholms stad Brottsförebyggande och trygghetsskapande frågor Projektledare: Niklas Roth Tel: 8-58 4324 E-mejl: niklas.roth@stockholm.se

Läs mer

NTU 2010. Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2011:1

NTU 2010. Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2011:1 NTU 2010 Om utsatthet, trygghet och förtroende Rapport 2011:1 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och trygghe ten

Läs mer

Trygghetsmätning 2011 Polismyndigheten i Södermanland län

Trygghetsmätning 2011 Polismyndigheten i Södermanland län Trygghetsmätning 2011 Polismyndigheten i Södermanland län Sammanfattande rapport Utgivare: Polismyndigheten i Södermanlands län Trygghetsmätning 2011 gjord av Insitutet för kvalitetsindikatorer AB Förord

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Rapport 2017:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Rapport 2017:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2017:2 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2016 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2016 Regionala resultat Rapport 2017:2 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder

Läs mer

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2015

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2015 Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2015 En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om Brottsofferjourens statistik... 2 Kontakt med Brottsofferjouren...

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Vingåker

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Vingåker Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Vingåker Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

Utökad statistik för Brottsofferjouren

Utökad statistik för Brottsofferjouren Utökad statistik för Brottsofferjouren Ett försök inom ramen för projekt Brottsutsatt och funktionsnedsättning 1 maj - 31 oktober 2014 20 februari 2015 Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens

Läs mer

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Diarienummer: A046.674/2013 Saknummer 400 Tertial 2 2013 Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten PONS Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Uppdrag och syfte... 1 Metod...

Läs mer

Trygghetsmätning Hörby 2016 Sammanfattning inklusive förklaring, åtgärder och statistikuppgifter avseense anmälda brott (www.brå.

Trygghetsmätning Hörby 2016 Sammanfattning inklusive förklaring, åtgärder och statistikuppgifter avseense anmälda brott (www.brå. Trygghetsmätning Hörby 2016 Sammanfattning inklusive förklaring, åtgärder och statistikuppgifter avseense anmälda brott (www.brå.se) Trygghetsmätning Trygghetsmätningen i Region Syd genomfördes i slutet

Läs mer

Brottsstatistik och resultat från NTU i URBAN15-områden

Brottsstatistik och resultat från NTU i URBAN15-områden Brottsstatistik och resultat från NTU i URBAN15-områden Anmälda brott 2014 och resultat från Nationella trygghetsundersökningen 2007 2014 för län, kommuner och stadsdelar som omfattas av det urbana utvecklingsarbetet

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Nyköping

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Nyköping Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Nyköping Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Svarsfrekvenser... 4 Problem i

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

Kriminalstatistik. Misstänkta personer. Slutlig statistik

Kriminalstatistik. Misstänkta personer. Slutlig statistik Kriminalstatistik 2016 Misstänkta personer Slutlig statistik Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott. Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten

Läs mer

Redovisning av brottsutvecklingen i Fisksätra år 2006 2011.

Redovisning av brottsutvecklingen i Fisksätra år 2006 2011. Redovisning av brottsutvecklingen i Fisksätra år 26 211. I denna redovisning används tre olika källor: - Brå:s rapport: Lokala poliser Hinder och möjligheter med lokala poliskontor - Statistik på polisanmälda

Läs mer

ANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR ÅR 2009

ANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR ÅR 2009 ANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR ÅR 29 2(25) Anmälda brott, slutlig statistik för år 29 Sammanfattning Under år 29 anmäldes totalt 1 41 brott. Det är en ökning med 27 8 brott eller 2 procent jämfört

Läs mer

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Diarienummer: AA-400-22532/12 Tertial 1 2012 Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten PONS Diarienummer: AA-400-22532-12 Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Uppdrag

Läs mer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY Aspekt Liveability Utfallsindikatorer Objektiv SO/Li-I-O1 Antal rapporterade överfall som skedde i transportsystemet

Läs mer

Anmälda brott. Slutlig statistik för 2012. Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se www.bra.

Anmälda brott. Slutlig statistik för 2012. Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se www.bra. Anmälda brott Slutlig statistik för 2012 Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se www.bra.se 2(23) Anmälda brott Sammanfattning Under 2012 anmäldes drygt 1,4 miljoner

Läs mer

ANMÄLDA BROTT PRELIMINÄR STATISTIK FÖR 2010

ANMÄLDA BROTT PRELIMINÄR STATISTIK FÖR 2010 ANMÄLDA BROTT PRELIMINÄR STATISTIK FÖR 21 Anmälda brott, preliminär statistik för år 21 2(26) Statistiken över anmälda brott visar alla inrapporterade händelser som registrerats av polis, åklagare eller

Läs mer

ANMÄLDA BROTT PRELIMINÄR STATISTIK FÖR FÖRSTA HALVÅRET 2010

ANMÄLDA BROTT PRELIMINÄR STATISTIK FÖR FÖRSTA HALVÅRET 2010 ANMÄLDA BROTT PRELIMINÄR STATISTIK FÖR FÖRSTA HALVÅRET 21 2(25) Anmälda brott, statistik för första halvåret 21 Statistiken över anmälda brott visar alla händelser som anmälts som brott och blivit registrerade

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Eskilstuna

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Eskilstuna Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Eskilstuna Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

Anmälda brott. Preliminär statistik för Brottsförebyggande rådet Box Stockholm

Anmälda brott. Preliminär statistik för Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Anmälda brott Preliminär statistik för 216 Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm 8-527 584 info@bra.se www.bra.se 2(33) Anmälda brott Statistiken över anmälda brott omfattar alla händelser

Läs mer

KLOTTER I GÖTEBORG EN UNDERSÖKNING BLAND PRIVATA FASTIGHETSÄGARE. Göteborg

KLOTTER I GÖTEBORG EN UNDERSÖKNING BLAND PRIVATA FASTIGHETSÄGARE. Göteborg KLOTTER I GÖTEBORG EN UNDERSÖKNING BLAND PRIVATA FASTIGHETSÄGARE Göteborg Varför undersöka klotter? Klotter och skadegörelse är ett problem på många platser i Göteborg. Det är negativt ur flera olika synvinklar.

Läs mer

Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun Handlingsplan 2015 Samverkansöverenskommelse mellan Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun ÖVERENSKOMMELSE Grästorps kommun och Polisområde Skaraborg tecknar en överenskommelse om samverkan i det brottsförebyggande

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010 2011-03-04 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Brott och otrygghet i Örebro

Brott och otrygghet i Örebro Brott och otrygghet i Örebro Brottsförebyggande rådet (BRÅ) Innehåll Förord. 5 Inledning. 7 Örebro... 8 Beskrivning av kommunen..... 8 Brottsförebyggande arbete i kommunen..... 8 Kommundelar beskrivning

Läs mer