Tertialrapport 2, 2014

Transkript

1 Tertialrapport 2, 2014 Redovisning enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav för Polisens brottsutredande verksamhet Rikspolisstyrelsen Ekonomiavdelningen Tertial

2 Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, Stockholm Dnr: A /2014, Saknr: 902 Omslagsfoto: Rikspolisstyrelsen Upplaga: Intrapolis, tryckt/kopierad i 30 ex

3 Innehåll 1 Utfall och förändring, nationellt Resultatbedömning avseende återrapporteringskraven i regleringsbrevet Särskilt om indelningen av brottskategorier Resultatutveckling i siffror Resultatbedömning per brottskategori Sammanfattning av polismyndigheternas kommentarer av resultatutvecklingen Förundersökningsbegränsning Blekinge Resultatförändring Dalarna Resultatförändring Gotland Resultatförändring Gävleborg Resultatförändring Halland Resultatförändring Jämtland Resultatförändring Jönköping Resultatförändring Kalmar Resultatförändring Kronoberg Resultatförändring Norrbotten Resultatförändring Skåne Resultatförändring Stockholm Resultatförändring Södermanland... 62

4 14.1 Resultatförändring Uppsala Resultatförändring Värmland Resultatförändring Västerbotten Resultatförändring Västernorrland Resultatförändring Västmanland Resultatförändring Västra Götaland Resultatförändring Örebro Resultatförändring Östergötland Resultatförändring Avgränsningar och bedömningsgrunder Avgränsningar Bedömningsgrunder Definitioner av centrala begrepp och resultatmått Brottsindelning Verksamhetsstatistik... 98

5 UTFALL OCH FÖRÄNDRING, NATIONELLT 1 Utfall och förändring, nationellt Enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav ska Rikspolisstyrelsen (RPS) redovisa och bedöma resultatet av utredningsverksamheten. RPS ska dessutom redovisa utfallet och förändringen av ett antal indikatorer. Redovisningen avser perioden januari augusti 2014 jämfört med motsvarande period Polisens verksamhet består bland annat av brottsförebyggande arbete, utredning och lagföring samt service. Den här redovisningen omfattar endast Polisens utredning och lagföring, inte Polisens totala verksamhet. Resultatbedömningen, både totalt och för de olika brottskategorierna, baseras primärt på utfallet för två resultatindikatorer, redovisningsandel (andel ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden) och lagföringskvot (andel positiva lagföringsbeslut av beslutade brottsmisstankar där förundersökning letts av polismyndighet). I analysen och inför bedömningen beaktas samtliga indikatorer enligt återrapporteringskraven. För en beskrivning av bedömningsgrunder se avsnitt 23 Avgränsningar och bedömningsgrunder. RPS analyserar och bedömer resultatet på nationell nivå medan polismyndigheterna själva beskriver, kommenterar och i vissa fall bedömer sitt eget resultat. 1.1 Resultatbedömning avseende återrapporteringskraven i regleringsbrevet Polisens utredningsresultat bedöms i huvudsak vara oförändrat jämfört med motsvarande period föregående år. För redovisningsandelen bedöms resultatförändringen i huvudsak som något positiv, men inom vissa brottskategorier syns en negativ förändring. Det finns svårförklarliga regionala skillnader i resultatet. ar i de tre storstadsmyndigheterna har en stor påverkan på det nationella resultatet, då de står för en stor andel av antalet inkomna och redovisade ärenden 1 i de olika brottskategorierna. Sammantaget har redovisningsandelen minskat för storstadsmyndigheterna. För lagföringskvoten bedöms resultatförändringen i huvudsak som positiv. Resultatbedömningen baseras på utfallet av resultatindikatorerna för de åtta första månaderna 2014 och det är viktigt att komma ihåg att den kan skilja sig från en resultatbedömning som görs för ett helt år. I Polisens årsredovisning beskrivs även andra faktorer som kan påverka Polisens samlade verksamhetsresultat Redovisningsandel Redovisningsandelen är oförändrad eller har ökat för sex av tio brottskategorier. Sammantaget är bedömningen att resultatförändringen i huvudsak varit något positiv, men inom vissa brottskategorier syns en negativ förändring. De tydligaste positiva förändringarna har inträffat inom brottskategorierna tillgrepp i butik och bedrägeribrott m.m. För narkotikabrott har redovisningsandelen visserligen ökat, men en stor del av ökningen är relaterad till plattformsbytet i utredningsstödet Pust föregående år samt ett lägre inflöde För bedrägeribrott har redovisningsandelen ökat marginellt vilket främst förklaras av en mycket kraftig ökning av antalet ärenden som redovisats till åklagare. Huvuddelen av ökningen kan härledas till de utredningar av utpressningsärenden som bedrivits i samverkansområde Syd. För tillgrepp i butik har redovisningsandelen ökat något. Det minskande inflödet kan bero på en förändrad anmälningsbenägenhet, som i sin tur kan ha påverkat ärendesammansättningen till att innehålla fler lättutredda ärenden. 1 Storstadsmyndigheterna står sammantaget för 60 procent av antalet inkomna ärenden och 54 procent av antalet ärenden redovisade till åklagare. TERTIALRAPPORT 2,

6 UTFALL OCH FÖRÄNDRING, NATIONELLT Redovisningsandelen är oförändrad för övriga brott mot person och tillgreppsbrott (exkl. i butik), trots att antalet inkomna ärenden inom dessa båda brottskategorier ökat. Detta bedöms som positivt. För övriga specialstraffrättsliga brott är redovisningsandelen också oförändrad vilket beror på ett minskat inflöde och ett minskat utflöde. Negativt är att redovisningsandelen för våldsbrott har minskat något vilket beror på ett ökat inflöde och på ett kraftigt minskat utflöde. En annan förklaring till minskningen är att en stor del av det ökade antalet inkomna ärenden är öppna. Detta tyder på att utredning av dessa ärenden pågår. Negativt är också att redovisningsandelen fortsatt att minska för brottskategorierna skadegörelsebrott, trafikbrott och övriga brottsbalksbrott Lagföringskvot Lagföringskvoten har ökat något eller ökat marginellt för flertalet av brottskategorierna. En hög lagföringskvot tolkas som att åklagarna i stor utsträckning delat de polisiära förundersökningsledarnas uppfattning om bevisläget i de ärenden som redovisats. Bedömningen är därför att kvaliteten i Polisens utredningsverksamhet har förbättrats. Lagföringskvoten har ökat något för skadegörelsebrott, bedrägeribrott m.m. och övriga brottsbalksbrott. För våldsbrott, narkotikabrott, tillgrepp i butik och övriga specialstraffrättsliga brott har lagföringskvoten ökat marginellt. För tillgreppsbrott (exkl. i butik) och trafikbrott är lagföringskvoten oförändrad. Den enda brottskategori där lagföringskvoten minskat är övriga brott mot person. Minskningen är dock marginell. Lagföringskvoten för de s.k. ingripandebrotten (narkotikabrott, trafikbrott, tillgrepp i butik och övriga specialstraffrättsliga brott) är mycket hög och bedöms inte kunna öka ytterligare. Även den effektiva lagföringskvoten 2 har ökat eller är oförändrad för flertalet av brottskategorierna. Skillnaden mellan lagföringskvoten och den effektiva lagföringskvoten är dock för flertalet av brottskategorierna relativt stor. Bedömningen är därför att det finns möjlighet att ytterligare effektivisera resursutnyttjandet genom en ökad användning av förundersökningsbegränsning. Då kan utredningsresurserna omfördelas till andra brott som man bedömer kan klaras upp Samband mellan utredningsbarhet och brottsuppklaring Brottens olika egenskaper 3, är en förklaring till varför utredningsbarheten varierar mellan olika brottskategorier. Förutsättningarna för att utreda brott et brott påverkas av om det är ett ingripandebrott, offerbrott med interaktion eller offerbrott utan interaktion. Dessa skillnader i utredningsbarhet förklarar i sin tur varför brottsuppklaringen mellan olika brottskategorier varierar. Brott kan delas in i tre kategorier: 1. Brott som endast kräver mer eller mindre rutinmässiga åtgärder för att klaras upp. 2. Brott som är möjliga att klara upp, men som kräver mer eller mindre omfattande utredningsåtgärder. 3. Brott som är så gott som omöjliga att klara upp. Till kategori 1 hör brott där det redan finns en misstänkt person när anmälan upprättas. Gruppen omfattar till exempel ingripandebrott som trafikbrott och narkotikabrott. Utredningsbarheten och brottsuppklaringen är hög. Till kategori 2 hör brott där det finns tekniska spår i form av fingeravtryck eller dna (t.ex. vissa bostadsinbrott). Kategorin omfattar självklart också allvarliga brott som mord, grova rån och överfallsvåldtäkter där alla möjligheter att klara upp brotten prövas vilket innebär 2 Andel positiva lagföringsbeslut, exklusive åtalsunderlåtelse övrigt, av beslutade brottsmisstankar i ärenden där förundersökning letts av polismyndighet. 3 Se tertialrapport 1, 2014 för mer information om ingripandebrott och olika typer av offerbrott. 6 TERTIALRAPPORT 2, 2014

7 UTFALL OCH FÖRÄNDRING, NATIONELLT att de kan vara mycket resurskrävande. I de fall det helt saknas spår eller ledtrådar hör dessa brott dock till kategori 3. Utredningsbarheten och brottsuppklaringen varierar från låg till medelnivå. Till kategori 3 hör brott där det saknas vittnen eller misstänkta personer och där det inte heller finns tekniska spår i form av exempelvis fingeravtryck eller dna. Utredningsbarheten och brottsuppklaringen är därmed mycket låg ar i utredningsbarhet En faktor som påverkar ärenderedovisningen och då framförallt redovisningsandelen är förändringar i utredningsbarheten 4. Enligt RB 23 kap. 1 ska en förundersökning inledas så snart det finns anledning anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats. Förundersökning behöver dock inte inledas, om det är uppenbart att brottet inte går att utreda. När utredningsbarheten förändras kraftigt över tid för en brottskategori tolkas detta som att brottsstrukturen har förändrats, till exempel beroende på att mängden brott som uppenbart inte går att utreda ökat. En kraftig förändring av utredningsbarheten bedöms bero på att förhållandet mellan lättuppklarade och svåruppklarade brott förändrats. Hittills i år har utredningsbarheten inte förändrats nämnvärt. De förändringar som inträffat består i flertalet fall av små ökningar av utredningsbarheten. Detta tolkas som att andelen inkomna ärenden där förundersökning inletts generellt ligger på ungefär samma nivå som under Det finns därför ingen anledning anta att utredningsbarheten haft någon större påverkan på redovisningsandelen hittills i år. Även om förändringen i utredningsbarhet har haft en begränsad påverkan på redovisningsandelen i det korta perspektivet är dess möjliga påverkan mer tydlig i ett längre perspektiv. Under de sex senaste åren ( ) har utredningsbarheten minskat med procent för brottskategorierna övriga brott mot person (från 59 till 53 ), bedrägeribrott m.m. (från 65 till 56 ) skadegörelsebrott (från 18 till 15 ) och övriga BrB-brott (från 72 till 59 ). För övriga brottskategorier är förändringarna betydligt mindre. Inom brottskategorin övriga brott mot person har utredningsbarheten minskat för framförallt ofredandebrott, dataintrång och ärekränkning. Inom brottskategorin bedrägeribrott m.m. har utredningsbarheten minskat för speciellt tre av de fyra volymmässigt största brottskoderna. Dessa är datorbedrägeri, bedrägeri med hjälp av internet och övrigt bedrägeri. Däremot har utredningsbarheten inte minskat för bedrägeri med hjälp av faktura. Inom brottskategorin skadegörelse har utredningsbarheten minskat för olika typer av klotterbrott. Inom brottskategorin övriga BrB-brott har utredningsbarheten minskat för bland annat olovligt förfogande som till sin karaktär liknar vissa bedrägeribrott. Flertalet av de brottstyper där utredningsbarheten minskat som mest har en tydlig koppling till en växande internetbrottslighet. Då utredningsbarheten över tid har minskat för dessa brottskategorier innebär det troligen att andelen lättuppklarade brott minskat och andelen svåruppklarade brott ökat. Detta kan ha påverkat utredningsresultatet och då framförallt redovisningsandelen negativt Interna och externa påverkansfaktorer De faktorer som påverkar förändringar i Polisens resultat kan vara slumpmässiga, så kallad normalvariation, eller systematiska. Oavsett om variationerna är slumpmässiga eller systematiska finns det faktorer, både internt inom Polisen och externt i omvärlden, som påverkar dem och därmed också Polisens resultat. En sådan möjlig faktor, som både kan ha en intern och extern påverkan, är förändrade kvalitetskrav Förändrade kvalitetskrav Kvalitetskraven på Polisens brottsutredningar har ökat under de senaste åren. Kraven uppges dels komma från Åklagarmyndigheten och domstolar, dels från Polisen internt som en 4 Andel bearbetade ärenden av totalt avslutade ärenden. TERTIALRAPPORT 2,

8 UTFALL OCH FÖRÄNDRING, NATIONELLT följd av att bland annat lagföringskvoten, som är ett kvalitetsmått, används som en indikator i resultatbedömningen. Normalt ska den polisiära förundersökningsledaren redovisa ärenden till åklagare endast när det på goda grunder kan förväntas att åklagaren kommer fatta ett positivt åtalsbeslut 5. Polismyndigheterna har i olika omfattning kvalitetsdialoger med respektive åklagarkammare. Kvalitetsdialogerna kan få till följd att Polisen i mindre omfattning än tidigare redovisar ärenden för vilka Åklagarmyndigheten skulle fattat ett negativt lagföringsbeslut, det vill säga man redovisar färre ärenden, men de ärenden man redovisar håller en högre kvalitet. Ökade kvalitetskrav kan också omfatta brottsutredningens innehåll (t.ex. bevisning som telefonlistor och dna) och format (t.ex. presentationsmaterial) kopplat till förundersökning och domstolsförhandlingar. Lagföringskvot och effektiv lagföringskvot har en framträdande roll i Polisens mängdbrottsuppföljning och i den resultatbedömningsmodell som används för bedömning av utredningsresultatet i tertialrapporter och årsredovisning. Detta har sannolikt bidragit till att polismyndigheterna prioriterar brottsutredningarnas kvalitet i större omfattning än tidigare. Både ökade externa och interna kvalitetskrav kan alltså få konsekvensen att förundersökningarna i medeltal tar längre tid vilket med en minskande utredningsresurs 6 kan innebära att färre ärenden redovisas till åklagare. Lagföringskvoten har generellt ökat , både för polisledda och åklagarledda förundersökningar samt totalt. Kvaliteten i de ärenden som redovisas till åklagare har alltså ökat. Det är därför möjligt och kanske även troligt att förändrade kvalitetskrav är en av flera förklaringar till att utflödet och redovisningsandelen minskat. Det har dock ännu inte gått att uppskatta om, eller i vilken omfattning, den ökade kvaliteten i Polisens brottsutredningar påverkat ärendeproduktionen negativt. 1.2 Särskilt om indelningen av brottskategorier Polisens utredningsresultat redovisas och bedöms normalt utifrån elva brottskategorier grupperade i tre brottsområden. I denna rapport har ytterligare ett brottsområde (Brottsområde 4 Övrigt) och en brottskategori (Övrigt) tillkommit. Denna förändring har genomförts på grund av RIF-anpassning 7 av it-system och påverkar innehållet och omfattningen av brottskategorierna trafikbrott och övriga specialstraffrättsliga brott. RIF-anpassningen innebär att endast de trafikbrottskoder som omfattas av trafikbrottslagen (1951:649), övriga trafikbrott med fängelse i straffskalan och sjölagen (1994:1009) kan registreras under brottskategorin trafikbrott. Övriga polisspecifika trafikbrottskoder 8 registreras istället på brottskod 9001 som ingår i brottskategorin övriga specialstraffrättsliga brott. Brottskod 9001 används för alla övriga bötesbrott som inte har en egen brottskod. Till brottskategori övrigt har även trafikbrottskoderna 3006 (smitning) och 3161 (övriga trafikbrott med fängelse) tillförts. Detta beror på att Polisen nu även registrerar trafikolyckor på dessa brottskoder vilket gör att inte heller dessa är jämförbara över tid. Dessa två brottskoder finns dock med i statistiken över lagföringskvot och effektiv lagföringskvot eftersom det inte redovisas några trafikolyckor till åklagaren. 5 Riksåklagarens riktlinjer RåR 2010:1. 6 Totalt har den redovisade resurstiden under för utredning och lagföring minskat med timmar. På årsbasis är detta en minskning med ca 300 årsarbetskrafter. 7 Rättsväsendets informationsförsörjning. 8 Brottskoderna 3101, 3102, 3111, 3112, 3141, 3151, 3171, 3202, 3204 och TERTIALRAPPORT 2, 2014

9 UTFALL OCH FÖRÄNDRING, NATIONELLT 1.3 Resultatutveckling i siffror Här följer en tabellredovisning av resultatutvecklingen per brottskategori för perioden januari augusti samt resultatförändring för januari augusti 2014 jämfört med motsvarande period föregående år. Tabell 1. Utfall (tertial 2) samt resultatförändring (skillnad i procent/procentenheter) Antal inkomna ärenden Brottskategorier Våldsbrott Övriga brott mot person Skadegörelsebrott Tillgreppsbrott (exkl. i butik) Brottsområde Narkotikabrott Trafikbrott Brottsområde Tillgrepp i butik Bedrägeribrott m.m Ekonomiska brott Övriga BrB-brott Övriga SSR-brott Brottsområde Övrigt Totalt Antal ärenden redovisade till åklagare -enheter Övrigt , Totalt ,0 18,4 16,7 16,4-2 Andel ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden -enheter Brottskategorier Våldsbrott ,6 Övriga brott mot person ,8 Skadegörelsebrott ,6 Tillgreppsbrott (exkl. i butik) ,1 Brottsområde ,4 Narkotikabrott ,8 Trafikbrott ,2 Brottsområde ,5 Tillgrepp i butik ,8 Bedrägeribrott m.m ,6 Ekonomiska brott ,5 Övriga BrB-brott ,4 Övriga SSR-brott ,8 Brottsområde ,0 Övrigt ,5 Totalt ,0 Antal ärenden redovisade till åklagare per utredningstimmar 3 Brottskategorier Våldsbrott ,4 7,0 6,5 5,8-10 Övriga brott mot person ,1 8,8 8,5 9,1 7 Skadegörelsebrott ,7 13,0 12,3 10,4-16 Tillgreppsbrott (exkl. i butik) ,1 6,7 5,5 5,7 4 Brottsområde ,6 7,3 6,7 6,3-5 Narkotikabrott ,6 31,4 31,1 31,2 0 Trafikbrott ,5 70,7 59,1 48,6-18 Brottsområde ,6 47,4 42,8 38,4-10 Tillgrepp i butik ,4 88,6 77,9 81,8 5 Bedrägeribrott m.m ,0 22,4 23,0 26,9 17 Ekonomiska brott ,7 2,3 1,9 0,2-92 Övriga BrB-brott ,5 13,6 13,0 11,2-14 Övriga SSR-brott ,0 23,6 22,4 37,7 68 Brottsområde ,7 29,8 28,0 32,7 17 Antal öppna ärenden Antal anmälda brott Andel positiva lagföringsbeslut där förundersökning letts av polismyndighet av beslutade brottsmisstankar Medelgenomströmningstid avseende bearbetade ärenden 1 Ekonomiska brott hanteras av Ekobrottsmyndigheten. 2 I övrigt ingår brottskoderna 3006, 3101, 3102, 3111, 3112, 3141, 3151, 3161, 3171, 3202, 3204, 3291 och I positiva lagföringsbeslut ingår enbart Resultatindikatorn antal ärenden redovisade till åklagare per 1500 utredningstimmar går ej att redovisa för brottskategorin övrigt, i brottskategorin trafikbrott ingår samtliga trafikbrottskoder, i brottskategorin övriga SSR-brott ingår brottskod TERTIALRAPPORT 2,

10 UTFALL OCH FÖRÄNDRING, NATIONELLT 1.4 Resultatbedömning per brottskategori Våldsbrott I brottskategorin ingår bland annat mord, misshandel, våldtäkt, olaga hot och grov kvinnofridskränkning. Även brottskodsgrupperna våld i offentlig miljö och brott i nära relation ingår. Tabell 2. Resultatutveckling 3 år (procent) samt resultatförändring 1 år (skillnad i procentenheter) Resultatindikator Skillnad Redovisningsandel 20,1 19,5 17,0-2,4 Lagföringskvot 68,0 71,5 73,1 +1, Redovisningsandel Antalet inkomna ärenden har ökat något ( , + 3 ). Samtidigt har antalet ärenden redovisade till åklagare minskat kraftigt ( , - 10 ). Detta innebär att redovisningsandelen minskat något. En mycket stor del av det ökade inflödet av ärenden har inkommit vid Polismyndigheten i Skåne (+1 085, +10 ). Det minskade antalet ärenden redovisade till åklagare beror främst på minskningar för Polismyndigheten i Stockholms län (-568, -14 ), Skåne (-197, -10 ) och Västra Götaland (-166, -7 ). Redovisningsandelen har minskat för alla tre storstadsmyndigheter. Utredningsbarheten 9 är oförändrat 87 procent. Samtidigt har utredningsandelen 10 fortsatt att minska något, från 22,3 till 19,9 procent. Det betyder att en mindre andel av de ärenden där förundersökning inletts har redovisats till åklagare. För brottskodsgruppen våld i offentlig miljö, har antalet inkomna ärenden ökat marginellt (+ 184, + 1 ). Sett över en femårsperiod har antalet inkomna ärenden haft en nedåtgående trend. Antalet redovisade ärenden till åklagare har minskat kraftigt (- 573, - 16 ) vilket medför att redovisningsandelen har minskat, från 19,9 till 16,4 procent. Utredningsandelen har fortsatt att minska något, från 23,8 till 20,4 procent. För brottskodsgruppen brott i nära relation har antalet inkomna ärenden ökat något (+ 474, + 3 ) medan antalet ärenden redovisade till åklagare har minskat (- 314, - 8 ). Utredningsbarheten är oförändrat 95 procent men av de ärenden där förundersökning har inletts har andelen ärenden redovisade till åklagare minskat något. Detta har även bidragit till att redovisningsandelen minskat något, från 21,3 till 19,0 procent. Det ökade inflödet av våldsbrottsärenden totalt utgörs, förutom av våld i offentlig miljö och brott i nära relation, av brottstyperna olaga hot mot man/kvinna 18 år eller äldre och personrån. För dessa fyra brottstyper har även antalet ärenden som varit öppna 0 6 månader ökat under året. Det tyder på att dessa ärenden fortfarande utreds. Det totala antalet öppna ärenden har ökat något jämfört med motsvarande tidpunkt 2013 ( , + 4 ). Ökningen avser både ärenden öppna 0 6 månader och äldre öppna ärenden. Medelgenomströmningstiden (dagar) för bearbetade ärenden har minskat något (-2 ), och ligger för närvarande på 86 dagar. Både antalet redovisade utredningstimmar och antalet bearbetade ärenden är oförändrade vilket innebär att även antalet bearbetade ärenden per utredningstimmar är oförändrat. Antalet ärenden redovisade till åklagare per utredningstimmar har däremot minskat kraftigt (- 10 ). 9 Andelen bearbetade ärenden, dvs. där förundersökning har inletts, av antalet avslutade ärenden. 10 Andelen ärenden redovisade till åklagare av bearbetade ärenden. 10 TERTIALRAPPORT 2, 2014

11 UTFALL OCH FÖRÄNDRING, NATIONELLT Lagföringskvot Lagföringskvoten fortsätter att öka. Jämfört med 2013 har det skett en marginell ökning, till 73,1 procent. Det har även skett en marginell ökning av den effektiva lagföringskvoten från 70,7 till 72,2 procent. Det har skett marginella ökningar av lagföringskvoten för både våld i offentlig miljö och brott i nära relation. För våld i offentlig miljö har lagföringskvoten ökat från 70,6 till 71,7 procent och den effektiva lagföringskvoten från 70,1 till 71,1 procent. För brott i nära relation har lagföringskvoten 11 och den effektiva lagföringskvoten ökat från 89,1 till 91,2 procent respektive från 88,7 till 89,8 procent. Att lagföringskvoterna har fortsatt att öka, både för våldsbrott totalt och för de båda brottskodsgrupperna, indikerar att kvaliteten i de ärenden som redovisats till åklagare generellt har fortsatt att förbättras. Skillnaden mellan lagföringskvoten och den effektiva lagföringskvoten är liten då brottskategorin omfattar brottstyper som vanligen inte lagförs genom åtalsunderlåtelse Sammanfattning och resultatbedömning Redovisningsandelen har minskat något. Detta gäller även för de två brottskodsgrupperna brott i nära relation och våld i offentlig miljö som har minskat respektive minskat något. En delförklaring till minskningen är att för en stor del av det ökade antalet inkomna ärenden pågår utredning fortfarande. Att de är öppna indikerar att utredning av dessa ärenden pågår. En annan delförklaring är att utredningsandelen har fortsatt att minska, det vill säga att andelen ärenden redovisade till åklagare av de ärenden där förundersökning har inletts har minskat. Arbetsproduktiviteten 12 är oförändrad. Lagföringskvoten har däremot fortsatt att öka, om än marginellt. Lagföringskvoten har även ökat för de båda brottskodsgrupperna. Detta indikerar att kvaliteten i de ärenden som redovisats till åklagare har fortsatt att förbättras. Resultatförändringen bedöms sammantagen som något negativ Övriga brott mot person I brottskategorin ingår bland annat ofredande, ärekränkning, hemfridsbrott (olaga intrång), dataintrång, sexuellt tvång/övergrepp/ofredande, vållande till annans död, vållande till kroppsskada eller sjukdom och människohandel. Tabell 3. Resultatutveckling 3 år (procent) samt resultatförändring 1 år (skillnad i procentenheter) Resultatindikator Skillnad Redovisningsandel 6,2 6,1 6,2 + 0,1 Lagföringskvot 64,3 68,0 66,2-1, Redovisningsandel Antalet inkomna ärenden inom brottskategorin övriga brott mot person har ökat mycket kraftigt sett över en tioårs period och det har fortsatt att öka om än marginellt hittills i år (+ 360, + 1 ). Ökningen av inkomna ärenden hänger delvis samman med att internetanvändandet ökat och att den tekniska utvecklingen bidragit till att fler typer av brott kan begås mot ett stort antal personer samtidigt. Även antalet ärenden redovisade till åklagare har ökat marginellt (+ 52, + 2 ). Redovisningsandelen är oförändrad. Ökningen av inkomna ärenden under 2014 utgörs, som tidigare, främst av ofredanden mot kvinna/man 18 år eller äldre och ärekränkning. Utredningsbarheten 13 har ökat från 49,2 till 53,0 procent. Det är första gången andelen ökar sett över en tioårsperiod, mellan 2005 och 2013 minskade andelen årligen från 68,0 till 49,2 11 Både polis- och åklagarledda förundersökningar. Se avsnittet Grundförutsättningar. 12 Detta avser bearbetade ärenden per 1500 utredningstimmar, för mer information se avsnitt 24 Definitioner av centrala begrepp och resultatmått. 13 Andelen bearbetade ärenden, dvs. där förundersökning har inletts, av antalet avslutade ärenden. TERTIALRAPPORT 2,

12 UTFALL OCH FÖRÄNDRING, NATIONELLT procent. En förklaring till att antalet bearbetade ärenden, har ökat är att kravet i brottsbalken på särskilda skäl för att väcka allmänt åtal för förtal och förolämpning (ärekränkning) tagits bort från och med 1 juli i år. Det märks i månadsstatistiken över antalet bearbetade ärekränkningsärenden som redan i juni men framförallt i juli och augusti har ökat mycket kraftigt jämfört med övriga månader i år samt i jämförelse med motsvarande månader Utredningsandelen 14 för hela brottskategorin har minskat något, från 12,6 till 11,6 procent. Det betyder att en mindre andel av de ärenden där förundersökning inletts har redovisats till åklagare. Det gäller bland annat ärekränkningsärendena. Ökningen av antalet ärenden redovisade till åklagare utgörs nästan uteslutande av en mycket kraftig ökning för ofredande mot man 18 år eller äldre som redovisats av Polismyndigheten i Jönköpings län (+ 336, ). Det totala antalet öppna ärenden har ökat marginellt (+ 1 ) jämfört med motsvarande tidpunkt Ökningen avser uteslutande öppna ärenden äldre än 6 månader. Medelgenomströmningstiden (dagar) för bearbetade ärenden är oförändrat 78 dagar. När de äldre öppna ärendena har avslutats kan medelgenomströmningstiden komma att öka. Antalet utredningstimmar har minskat något (- 5 ) samtidigt som antalet bearbetade ärenden ökat (+ 10 ). Det betyder att antalet bearbetade ärenden per utredningstimmar har ökat kraftigt (+ 15 ). Även antalet ärenden redovisade till åklagare per utredningstimmar har ökat (+ 7 ). Detta tyder på att arbetsproduktiviteten ökat Lagföringskvot Lagföringskvoten har minskat något, till 66,2 procent. Även den effektiva lagföringskvoten har minskat något, från 63,2 till 60,4 procent. Den minskade lagföringskvoten indikerar att kvaliteten i de ärenden som redovisats till åklagare har försämrats. Skillnaden mellan lagföringskvoten och den effektiva lagföringskvoten är förhållandevis stor. Detta indikerar att det finns möjlighet till ett mer effektivt resursutnyttjande genom ökad användning av förundersökningsbegränsning Sammanfattning och resultatbedömning Redovisningsandelen är oförändrad. Att redovisningsandelen inte minskat beror på en mycket kraftigt ökning av antalet ärenden redovisade till åklagare för Polismyndigheten i Jönköpings län. Utredningsandelen har minskat något, bland annat på grund av att det, sedan kravet på särskilda skäl för att väcka åtal för förtal och förolämpning togs bort 1 juli, har inletts förundersökning i ett klart högre antal ärekränkningsärenden. Dessa ärenden har dock i liten grad lett till redovisade ärenden till åklagare. Arbetsproduktiviteten visar en positiv förändring vilket indikerar att arbetsproduktiviteten ökat. Både lagföringskvoten och den effektiva lagföringskvoten har däremot minskat något. Det tyder på att kvaliteten i de ärenden som redovisats till åklagare har försämrats. Resultatförändringen bedöms sammantagen som något negativ Skadegörelsebrott I brottskategorin ingår i huvudsak två brottsgrupper, klotter och övrig skadegörelse. Tabell 4. Resultatutveckling 3 år (procent) samt resultatförändring 1 år (skillnad i procentenheter) Resultatindikator Skillnad Redovisningsandel 3,5 3,7 3,0-0,7 Lagföringskvot 77,7 78,3 82,9 + 4, Redovisningsandel Antalet inkomna ärenden har ökat ( , + 6 ) jämfört med Samtidigt har antalet ärenden redovisade till åklagare minskat kraftigt (- 420, - 14 ). Redovisningsandelen har därmed minskat marginellt. 14 Andelen ärenden redovisade till åklagare av antalet bearbetade ärenden. 12 TERTIALRAPPORT 2, 2014

13 UTFALL OCH FÖRÄNDRING, NATIONELLT Det ökade inflödet av ärenden består av brottstyperna skadegörelse, övrigt klotter ( , + 18 ) och skadegörelse, annan skadegörelse (ej klotter) ( , + 17 ). Ökningen av skadegörelse, annan skadegörelse (ej klotter) utgörs till stor del av en mycket kraftig ökning i Stockholm medan ökningen av skadegörelse, övrigt klotter till stor del utgörs dels av en mycket kraftig ökning i Västra Götaland, dels en kraftig ökning i Stockholm. Utredningsbarheten 15 har minskat något, från 15,3 till 14,9 procent. Minskningen beror på att det, för de två brottstyper där inflödet har ökat, har förundersökning inletts i en lägre andel än föregående år. För skadegörelse, övrigt klotter har utredningsbarheten minskat från 8,0 procent till 6,7 procent och för skadegörelse, annan skadegörelse (ej klotter) har andelen minskat från 32,7 procent till 27,9 procent. Detta påverkar redovisningsandelen. Samtidigt har utredningsandelen 16 minskat något, från 23,9 till 20,1 procent. Detta innebär att av de ärenden där förundersökning har inletts har en mindre andel redovisats till åklagare i år jämfört med Medelgenomströmningstiden (dagar) för bearbetade ärenden har minskat kraftigt (- 13 ), till 75 dagar vilket liknar medelgenomströmningstiden för 2012 och Samtidigt har antalet öppna ärenden ökat (+ 322, + 6 ). Ökningen avser såväl ärenden öppna 0 6 månader som äldre öppna ärenden. Både antalet utredningstimmar och antalet bearbetade ärenden har ökat med 2 procent vilket innebär att antalet bearbetade ärenden per utredningstimmar är oförändrat 51 ärenden. I och med att antalet ärenden redovisade till åklagare har minskat har däremot antalet ärenden redovisade till åklagare per utredningstimmar minskat kraftigt (- 16 ) Lagföringskvot Lagföringskvoten har ökat något, till 82,9 procent. Även den effektiva lagföringskvoten har ökat något, från 73,0 till 76,7 procent. Den ökade lagföringskvoten indikerar att kvaliteten i de ärenden som redovisats till åklagare har förbättrats. Skillnaden mellan lagföringskvoten och den effektiva lagföringskvoten är förhållandevis stor. Detta indikerar att det finns möjlighet till ett mer effektivt resursutnyttjande genom ökad användning av förundersökningsbegränsning Sammanfattning och resultatbedömning Redovisningsandelen har minskat, bland annat till följd av att utredningsbarheten har minskat för de två brottstyper som utgör det ökade antalet inkomna ärenden. Arbetsproduktiviteten är oförändrad. Lagföringskvoten och den effektiva lagföringskvoten har däremot ökat, vilket indikerar att kvaliteten i de ärenden som redovisats till åklagare har förbättrats. Resultatförändringen bedöms sammantagen som något positiv Tillgreppsbrott (exkl. i butik) I brottskategorin ingår tillgreppsbrott enligt 8 kap. brottsbalken, exklusive rån och tillgrepp i butik, varuhus o.d. I brottskategorin ingår också brottskodsgruppen inbrottsstöld i bostad (inkl. fritidshus). Den 20 december 2012 infördes två nya brottskoder som riktas mot stölder av diesel och bensin. Syftet var att bättre kunna följa utvecklingen av denna typ av stölder. De nya koderna sorteras in under tillgreppsbrott (exkl. i butik). Tidigare har brottsföreteelsen dels kodats under kategorin tillgrepp i butik, dels under andra brottskoder inom tillgreppsbrott (exkl. i butik). Brottskategorin har således tillförts en stor del nya brott som tidigare redovisats på annan brottskategori. Detta gör att jämförelse med 2012 och tidigare ska göras med försiktighet. 15 Andelen bearbetade ärenden, dvs. där förundersökning har inletts, av antalet avslutade ärenden. 16 Andelen ärenden redovisade till åklagare av antalet bearbetade ärenden. TERTIALRAPPORT 2,

14 UTFALL OCH FÖRÄNDRING, NATIONELLT Tabell 5. Resultatutveckling 3 år (procent) samt resultatförändring 1 år (skillnad i procentenheter) Resultatindikator Skillnad Redovisningsandel 3,1 2,5 2,4-0,1 Lagföringskvot 79,1 77,2 77,1-0, Redovisningsandel Antalet inkomna ärenden har ökat något ( , + 3 ) medan antalet ärenden redovisade till åklagare har minskat något (- 168, - 2 ). Redovisningsandelen är dock oförändrad. Utredningsbarheten 17 har ökat något, från 21,9 procent till 22,6 procent. Samtidigt har utredningsandelen 18 minskat marginellt, från 11,4 till 10,4 procent. Detta innebär att en mindre andel av de ärenden där förundersökning inletts har redovisats till åklagare. Det ökade inflödet av ärenden utgörs framförallt av tillgrepp av cykel ( , + 11 ), inbrottsstöld i bostad (inkl. fritidshus) ( , + 14 ) och stöld av andra drivmedel ( , + 19 ). Att antalet ärenden redovisade till åklagare har minskat något beror bland annat på att det har redovisats färre ärenden för stöld utan inbrott i bostad (lägenhet, villa) (- 122, - 27 ), stöld ur eller från motordrivet fordon, släpfordon och husvagn (- 70, - 13 ) och inbrottsstöld i bostad (inkl. fritidshus) (- 39, - 4 ). Antalet ärenden redovisade till åklagare har ökat för både tillgrepp av cykel (+ 15, + 4 ) och stöld av andra drivmedel (+ 124, + 99 ). För brottskodsgruppen inbrottsstöld i bostad (inkl. fritidshus) har redovisningsandelen minskat marginellt, från 5,8 procent till 4,9 procent. Detta beror på att antalet inkomna ärenden ökat kraftigt samtidigt som antalet ärenden redovisade till åklagare minskat något. Utredningsbarheten har ökat marginellt, från 74,5 procent till 75,4 procent. Men av de ärenden där förundersökning har inletts har en lägre andel redovisats till åklagare, utredningsandelen har minskat marginellt från 7,4 procent till 6,2 procent. Antalet öppna ärenden har dock ökat mycket kraftigt ( , + 39 ), varav ärenden som varit öppna 0 6 månader nästan utgör hela ökningen. Ärendena är ofta resurskrävande att utreda och ett ökat fokus på bostadsinbrott tar resurser i anspråk från andra tillgreppsbrott av enklare karaktär. Det totala antalet öppna ärenden har ökat något (+ 739, + 4 ) jämfört med motsvarande tidpunkt Ökningen avser samtliga tidsintervall, men det är framförallt ärenden som varit öppna 0 6 månader som ökat varav en stor del utgörs av inbrottsstöld i bostad (inkl. fritidshus). Medelgenomströmningstiden för bearbetade ärenden har ökat med en dag till 60 dagar. Antalet redovisade utredningstimmar har minskat (- 6 ) samtidigt som antalet bearbetade ärenden ökat (+ 7 ). Detta gör att antalet bearbetade ärenden per utredningstimmar ökat kraftigt (+ 14 ). Även antalet ärenden redovisade till åklagare per utredningstimmar har ökat något (+ 4 ). Detta tyder på att arbetsproduktiviteten ökat Lagföringskvot Både lagföringskvoten och den effektiva lagföringskvoten är oförändrad 77 respektive 71 procent. Skillnaden mellan lagföringskvoten och den effektiva lagföringskvoten är relativt stor vilket indikerar att det finns möjlighet till ett mer effektivt resursutnyttjande genom ökad användning av förundersökningsbegränsning. För brottskodsgruppen inbrottsstöld i bostad (inkl. fritidshus) är både lagföringskvoten 19 och den effektiva lagföringskvoten oförändrad på 91 procent. Lagföringskvoten för brottskodsgruppen är därmed fortsatt hög. Skillnaden mellan lagföringskvoten och den effektiva lagföringskvoten är nästintill obefintlig. Detta indikerar att möjligheten till ett mer 17 Andelen bearbetade ärenden, dvs. där förundersökning har inletts, av antalet avslutade ärenden. 18 Andelen ärenden redovisade till åklagare av antalet bearbetade ärenden. 19 Både polis- och åklagarledda förundersökningar. Se avsnittet Grundförutsättningar. 14 TERTIALRAPPORT 2, 2014

15 UTFALL OCH FÖRÄNDRING, NATIONELLT effektivt resursutnyttjande genom ökad användning av förundersökningsbegränsning är begränsad Sammanfattning och resultatbedömning Redovisningsandelen är oförändrad. Arbetsproduktiviteten visar en positiv förändring vilket indikerar en ökad arbetsproduktivitet. Lagföringskvoten och den effektiva lagföringskvoten är oförändrad, vilket tyder på att kvaliteten i de ärenden som redovisats till åklagare inte har försämrats. Brottskodsgruppen inbrottsstöld i bostad (inkl. fritidshus) uppvisar dock sammantaget en negativ förändring. Resultatförändringen bedöms sammantagen som något positiv Narkotikabrott I brottskategorin ingår bland annat brottstyperna innehav, bruk och överlåtelse av narkotika samt dopningsbrott. Tabell 6. Resultatutveckling 3 år (procent) samt resultatförändring 1 år (skillnad i procentenheter) Resultatindikator Skillnad Redovisningsandel 64,6 59,5 63,1 + 3,6 Lagföringskvot 94,4 94,6 95,4 + 0, Redovisningsandel Antalet inkomna ärenden har minskat ( , - 8,2 ). Samtidigt har antalet ärenden redovisade till åklagare minskat något (- 583, - 2,7 ) jämfört med samma period Detta innebär att redovisningsandelen har ökat något (+ 3,6 procentenheter). Det lägre inflödet av narkotikaärenden förklaras framförallt av kategorins största brottstyp bruk ( , - 14 ) samt överlåtelse av narkotika (- 318, -10 ). Även den registrerade resurstiden mot brottsförebyggande arbete har minskat kraftigt (- 11 ) vilket tillsammans med det lägre inflödet indikerar en lägre aktivitet mot området. I polismyndigheten i Skåne har inflödet minskat med 27 procent eller ärenden. Minskningen av antalet ärenden redovisade till åklagare är inte lika kraftigt som för antalet inkomna ärenden. Jämförelsen görs dock från låga nivåer eftersom det föregående år genomfördes ett plattformsbyte för utredningsstödet Pust vilket medförde en lägre ärenderedovisning samt större volymer av öppna ärenden. I jämförelse med 2012 har antalet redovisade ärenden minskat ( , - 8,3 ). Volymen av framförallt äldre öppna ärenden som byggdes upp under föregående år har under första halvåret 2014 bidragit till en högre ärenderedovisning. Antalet öppna ärenden äldre än 6 månader är lägre än 2013 men fortfarande inte i nivå med tidigare år. I förhållande till inflödet är nivån hög och de allra äldsta öppna ärendena, över 12 månader, är fortfarande fler än tidigare år. Eftersom flera av de redovisade ärendena har varit öppna en längre tid (över 6 månader) har även medelgenomströmningstiden ökat kraftigt (+ 11 procent, + 8,5 dagar) och ligger nu på 84 dagar. Trots att redovisningsandelen har ökat jämfört med 2013 ligger den på en lägre nivå än tidigare år. Utredningsandelen 20 har tvärtom minskat något (- 3 procentenheter) i jämförelse med 2013, vilket beror på det låga inflödet i kombination med att flera äldre ärenden har avslutats. Antalet redovisade utredningstimmar har minskat något (- 3 ) samtidigt som antalet bearbetade ärenden har ökat något och antalet redovisade ärenden har minskat något (+ 2,1 20 Andelen ärenden redovisade till åklagare av bearbetade ärenden. TERTIALRAPPORT 2,

16 UTFALL OCH FÖRÄNDRING, NATIONELLT respektive - 2,7 ). Det betyder att fler ärenden har hanterats med färre resurser, trots att färre ärenden har redovisats till åklagare Lagföringskvot Lagföringskvoten har ökat marginellt (+ 0,8 procentenheter) till en nivå på 95 procent. Den effektiva lagföringskvoten har också ökat marginellt, från 80,6 till 81,5 procent (+ 0,9 procentenheter). Den höga lagföringskvoten indikerar en fortsatt hög kvalitet i de ärenden som redovisats till åklagare. Skillnaden mellan lagföringskvoten och den effektiva lagföringskvoten är dock förhållandevis stor. Detta tyder på att det finns möjlighet till ett mer effektivt resursutnyttjande genom ökad användning av förundersökningsbegränsning Sammanfattning och resultatbedömning I brottskategorin narkotikabrott har redovisningsandelen visserligen ökat, men ökningen sker från låga nivåer och en stor del av ökningen är relaterad till plattformsbytet i Pust i februari och mars 2013 samt ett lägre inflöde Ett lägre inflöde av ärenden har gett utrymme att hantera de äldre öppna ärenden som uppstod i samband med plattformsbytet. Till följd av att fler äldre öppna ärenden har avslutats har medelgenomströmningstiden ökat. Arbetsproduktiviteten har också ökat. Både lagföringskvoten och den effektiva lagföringskvoten har ökat. Det tyder på att kvaliteten i de ärenden som redovisats till åklagare har förbättrats. Resultatförändringen bedöms sammantagen som något positiv Trafikbrott I brottskategorin ingår brott mot trafikbrottslagen, sjölagen, övrig trafiklagstiftning och vållande till annans död i samband med trafikolycka. Tolv brottskoder har exkluderats från redovisningen av trafikbrott. Se vidare avsnitt 1.2 Särskilt om indelningen av brottskategorier och Systemförändringar som påverkat redovisningen av trafikbrott. Tabell 7. Resultatutveckling 3 år (procent) samt resultatförändring 1 år (skillnad i procentenheter) Resultatindikator enhet (±) Redovisningsandel 85,0 82,1 76,7-5,5 Lagföringskvot 95,6 95,7 95,9 + 0, Redovisningsandel Antalet inkomna ärenden 21 har ökat ( , + 9,2 ) jämfört med samma period Samtidigt har antalet ärenden redovisade till åklagare ökat marginellt (+ 383, + 1,9 ). Det innebär att redovisningsandelen har minskat (- 5,5 procentenheter). Av de inkomna ärendena är det rattfylleri under påverkan av narkotika som ökat mest (+ 45 ). Flertalet polismyndigheter redovisar en ökning, men antalsmässigt är ökningen störst i Stockholm. Antalet öppna ärenden totalt har ökat mycket kraftigt (+ 26,4 ). Det är framförallt öppna ärenden 0 3 månader som ökat mycket kraftigt (+ 61 ), medan öppna ärenden äldre än 12 månader har minskat mycket kraftigt (- 70 ). Dessa är dock betydligt färre till antalet och de påverkar totalen endast i begränsad omfattning. Medelgenomströmningstiden (dagar) för bearbetade ärenden har ökat mycket kraftigt (+ 37,4 ) och ligger nu på 69 dagar. Under perioden mars juni 2014 visar ärendestatistiken en markant ökning av avslutade och nedlagda trafikbrottsärenden. Orsaken är att en stor del av de öppna ärendena i Pust/Siebel 21 Inkluderar 124 inkomna ärenden på brottskod 3201 (Sjöfylleri) för Kustbevakningen. 16 TERTIALRAPPORT 2, 2014

17 UTFALL OCH FÖRÄNDRING, NATIONELLT har lagts ned (se avsnitt Systemförändringar som påverkat redovisningen av trafikbrott). Detta har fått konsekvensen att antalet äldre öppna ärenden minskat, vilket också lett till att medelgenomströmningstiden för bearbetade ärenden ökat. Samtidigt visar statistiken också en markant ökning av antalet inkomna ärenden. En del av dessa ärenden omfattar ärenden som tidigare inkommit, avslutats i Pust/Siebel och överförts till K-Rar där de registrerats som inkomna ärenden ännu en gång. Konsekvensen av detta är att antalet öppna ärenden 0 3 månader har ökat. Antalet redovisade utredningstimmar har minskat något (- 4,1 ). Samtidigt har antalet bearbetade ärenden ökat (+ 8,9 ). Det innebär att antalet bearbetade ärenden per utredningstimmar har ökat kraftigt (+ 13,5 ). Även antalet ärenden redovisade till åklagare per utredningstimmar har ökat (+ 6,3 ). Detta indikerar visserligen att arbetsproduktiviteten ökat, men eftersom tolv brottskoder har exkluderats omfattar resultatindikatorn endast en del av de bearbetade och redovisade ärenden som normalt ingår i brottskategorin. Det gör att detta resultat är osäkert. Faktaruta Antalet utfärdade ordningsbot har minskat kraftigt ( , - 22 ). Det minskade antalet utfärdade ordningsbot utgörs främst av förseelsegrupperna brott mot hastighetsbestämmelse; bilbälte; brott mot brukande av oregistrerat, avställt, oskattat, körförbudsbelagt fordon och beteendebrott. Dessa omfattar ca 93 procent av det minskade antalet utfärdade ordningsbot. Detta är en tydlig indikation på att aktiviteten inom dessa områden minskat Lagföringskvot Lagföringskvoten ligger oförändrad på 96 procent. Den effektiva lagföringskvoten är också oförändrad (85 procent). Den oförändrade och mycket höga lagföringskvoten indikerar en fortsatt hög kvalitet i de ärenden som redovisats till åklagare. Skillnaden mellan lagföringskvoten och den effektiva lagföringskvoten är förhållandevis stor. Detta tyder på att det finns möjlighet till ett mer effektivt resursutnyttjande genom ökad användning av förundersökningsbegränsning Sammanfattning och resultatbedömning Redovisningsandelen har minskat. Minskningen är dock något mindre än vad utfallet för resultatindikatorn visar, eftersom de ärenden som avslutats i Pust/Siebel överförts till K-Rar och därmed registrerats som inkomna ärenden vid två tillfällen. arna av öppna ärenden, medelgenomströmningstider och arbetsproduktiveten har också påverkats av avvecklingen av Pust/Siebel och Rar-T på ett sätt som inte motsvaras av förändringar inom utredningsprocessen. Lagföringskvoten ligger oförändrad på en hög nivå vilket även den effektiva lagföringskvoten gör. Detta indikerar att kvaliteten i de ärenden som redovisats till åklagare även fortsatt har en hög och jämn kvalitet. Målet för Polisens arbete i trafikmiljön är att bidra till en minskning av antalet dödade och skadade samt att skapa trygghet för trafikanten 22. Antalet utfärdade ordningsbot, vilket tolkas som ett mått på polismyndigheternas aktivitet inom trafikbrottsområdet, har minskat kraftigt. Det kan inte uteslutas att denna kraftigt minskade aktivitet på sikt kan få en negativ effekt på målet för Polisens arbete i trafikmiljön. Sammantaget bedöms resultatförändringen som negativ Tillgrepp i butik Brottskategorin består av brottskoden stöld, snatteri utan inbrott från butik, varuhus, kommersiell utställningslokal. 22 Polisens trafiksäkerhetsstrategi och arbetet mot kriminella på vägnätet (RPS/POA, 2012). TERTIALRAPPORT 2,

18 UTFALL OCH FÖRÄNDRING, NATIONELLT Den 20 december 2012 infördes två nya brottskoder som riktas mot stölder av diesel och bensin. Syftet var att bättre kunna följa utvecklingen av denna typ av stölder. De nya koderna sorteras in under tillgreppsbrott (exkl. i butik). Tidigare har brottsföreteelsen dels kodats under kategorin tillgrepp i butik, dels under andra brottskoder inom tillgreppsbrott (exkl. i butik). Detta gör att jämförelse med 2012 och tidigare ska göras med försiktighet. Tabell 8. Resultatutveckling 3 år (procent) samt resultatförändring 1 år (skillnad i procentenheter) Resultatindikator Skillnad Redovisningsandel 46,1 49,2 51,6 + 2,4 Lagföringskvot 95,9 95,4 96,1 + 0, Redovisningsandel Antalet inkomna ärenden har minskat marginellt (- 573, - 1,9 ) jämfört med samma period Samtidigt har antalet ärenden redovisade till åklagare ökat något (+ 437, + 3 ). Detta innebär att redovisningsandelen har ökat något (+ 2,4 procentenheter). Antalet inkomna ärenden har minskat kontinuerligt sedan Enligt Svensk handel beror detta troligen inte på en minskad brottslighet, utan snarare på en minskad anmälningsbenägenhet. Man menar att handlarna i allt större utsträckning gör en avvägning mellan värdet på stöldgodset och de resurser en polisanmälan tar i anspråk. En kraftig minskning av antalet inkomna ärenden skedde mellan 2012 och Orsaken till detta är att två nya brottskoder infördes i brottskategorin tillgreppsbrott (exkl. i butik). Dessa två brottstyper, stöld av diesel och stöld av andra drivmedel redovisades tidigare dels under brottskategorin tillgreppsbrott (exkl. i butik), dels under tillgrepp i butik. Utredningsandelen 23 har ökat marginellt från 61,5 till 63,4 procent (+ 2 procentenheter) samtidigt som utredningsbarheten 24 har ökat marginellt (+ 2 procentenheter). Att det i större utstreckning inleds förundersökning av samtliga avslutade ärendena, samt att en större andel ärenden där förundersökning har inletts också har redovisats till åklagare, stödjer teorin om handlarnas minskade anmälningsbenägenhet. De brott som anmäls till Polisen har stora möjligheter att klaras upp. Medelgenomströmningstiden för bearbetade ärenden har minskat något jämfört med samma period 2013 (- 2,3 dagar, - 3,8 ) samtidigt som antalet öppna ärenden har minskat (- 649, - 9,7 ). Antalet redovisade utredningstimmar har minskat marginellt (- 1,9 ) samtidigt som antalet bearbetade ärenden är oförändrat. Detta innebär att antalet bearbetade ärenden per utredningstimmar har ökat marginellt (+ 2 ). Även antalet ärenden redovisade till åklagare per utredningstimmar har ökat (+ 5 ) Lagföringskvot Lagföringskvoten har ökat marginellt och ligger på 96 procent (+ 0,8 procentenheter). Den effektiva lagföringskvoten har också ökat marginellt, från 80 till 81 procent (+ 1,1 procentenheter). Den mycket höga lagföringskvoten indikerar en fortsatt hög kvalitet i de ärenden som redovisats till åklagare. Skillnaden mellan lagföringskvoten och den effektiva lagföringskvoten är förhållandevis stor. Det tyder på att det finns möjlighet till ett mer effektivt resursutnyttjande genom ökad användning av förundersökningsbegränsning Sammanfattning och resultatbedömning I brottskategorin tillgrepp i butik har redovisningsandelen ökat något. Det minskande inflödet kan bero på en förändrad anmälningsbenägenhet, som i sin tur kan ha påverkat ärendesammansättningen till att innehålla fler lättuppklarade ärenden. Lagföringskvoten i de redovisade ärendena är fortsatt hög, även om det tycks finnas utrymme för att effektivisera 23 Andelen ärenden redovisade till åklagare av bearbetade ärenden. 24 Andelen bearbetade ärenden, dvs. där förundersökning har inletts, av antalet avslutade ärenden. 18 TERTIALRAPPORT 2, 2014