Butiksrån. Första tre kvartalen svenskhandel.se

Transkript

1 Butiksrån Första tre kvartalen 2013 svenskhandel.se

2 Butiksrån de första tre kvartalen 2013 Svensk Handel publicerar årligen en rapport över butiksrån i Sverige. Varje kvartal kompletteras nämnda rapport med råndata för respektive kvartal i syfte att beskriva den senaste utvecklingen och aktuella trender. Samtliga rapporter kan laddas ner från Råndata samlas in från Svensk Handels medlemmar, ur polisens öppna informationskanaler samt ur mediaarkiv. Under perioden till har Svensk Handel samlat in uppgifter från 375 rån, vilket är ca 65 % av det totala antal butiksrån som rapporterats via Brå. Statistik från Brå Under de första tre kvartalen 2013 rapporterades 580 butiksrån in till Brå. Detta innebär en uppgång med drygt 7 % (7.41%) jämfört med samma period Butiksrån utan skjutvapen har ökat med nära 3 % (2.9) sedan Rån med skjutvapen har ökat med hela 17 %. Vid såväl upp som nedgångar i antalet butiksrån är det framför allt de rån som utförs med skjutvapen som står för huvuddelen av förändringen. Förklaringen till detta ligger förmodligen i att kriminella som har förmåga att förse sig med skjutvapen även har förmåga att variera sin brottslighet. Under vissa perioder kan dessa individer lämna butiksrån för andra typer av brott för att sedan återkomma i ett senare skede. Kvar blir kriminella som av olika skäl inte kan eller vill beväpna sig med skjutvapen, exempelvis ungdomar och missbrukare. Ökningen av butiksrån på drygt 7 % mot 2012 innebär ett trendbrott då butiksrån sjunkit i antal varje år sedan Ökningen är dock inte lika kraftig som vid mätningen för första halvåret 2013, där vi rapporterade om nära 10 % fler rån jämfört med samma period Detta kan till stor del förklaras med att juni månad var särskilt råndrabbad, något som fick stort genomslag i halvårstatistiken. Samtliga tre storstadsregioner rapporterar en uppgång i antalet butiksrån även om uppgången för Stockholm och Västra Götaland var marginell. Skåne hade en ökning med drygt 16 %. Andra län som visat en kraftig ökning är Västerbotten (+600 %), Gävleborg (+525 %), Kalmar (+300 %) och Värmland (100 %). Några län visar en halvering av butiksrånen (Blekinge och Gotland). Övriga som har haft en ordentlig minskning är Södermanland (-42 %), Örebro (-42 %), Västmanland (-38 %) och Uppsala (-36 %).

3 Bild 1. Butiksrån Q1-Q3 år (BRÅ) prel. Butiksrån Med skjutvapen Utan skjutvapen Linjär (Butiksrån) Statistik från Svensk Handel Varje kvartal publicerar Svensk Handel en rånrapport som syftar till att belysa den senaste utvecklingen kring butiksrån. För att få en mer omfattande bild över rånsituationen i Sverige hänvisas även till Svensk Handels rapport Butiksrån 2012 som baseras på tolv månaders insamlad rånstatistik. Nedan följer ett antal reflektioner kring senaste statistiken för de första tre kvartalen Bild 2. Drabbade branscher Q1-Q Elektronik Videobutik 2% Apotek 3% Bensinstation Övrigt Livsmedel 30% Mode Tobak/spel 8% Kiosk Servicebutik Guldsmed 12%

4 Livsmedel står för en stor del av de inrapporterade rånen. Även guldsmeder, servicebutiker, kiosker, och tobakshandlare drabbas av många butiksrån. Bakom dessa dyker nu ett antal branscher upp som traditionellt anses vara lågriskbranscher (mode och elektronik). Under övrigt återfinns bland annat hälsa och skönhet, leksaksbutiker, byggvaruhus, Zoo- och antikaffärer. Trots några undantag stärker statistiken tesen att butiksrån i huvudsak drabbar ett fåtal riskbranscher i kommuner med hög brottslighet i övrigt. Detta blir särskilt tydligt när risken för butiksrån i olika branscher beräknas. Genom att dela antalet rån med antalet butiker kan en riskfaktor för respektive bransch tas fram, se bild 3. Bild 3. Risk per bransch, antal rån per 100 butiker 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Guldsmed Kiosk o tobak Livsmedel Bensinstation Såväl rån mot guldsmeder som mot elektronikbranschen är exempel på en ökning av rån med produkter/varor som huvudsakligt rånbyte. En stor del av den totala ökningen av butiksrån under perioden kan tillskrivas de ökande rånen mot produkter/varor. Det som rånas är, utöver guld, i huvudsak mobiltelefoner och surfplattor. Dessa produkter omsätts sedan skyndsamt till kontanter genom väl utarbetade logistiska nätverk. Det kan antas att de som nu utför rån mot elektronikbranschen har kopplingar till de kriminella som har genomfört de spektakulära Smash-and-Grab -inbrotten mot elektronikvaruhus runt om i landet. Butiksrån för att komma över kontanter genererar sällan några större monetära värden för rånarna. Handeln har under flera år arbetat med att förbättra kontanthanteringen och snittbytet vid butiksrån ligger idag på några tusenlappar. Handeln står dock inför en mycket stor utmaning när samtliga svenska sedlar ska bytas ut under de närmaste fem åren. Cirka 100 miljarder kronor ska samlas in och ersättas med nya. Då bankerna minskar antalet kontor som hanterar kontanter kvarstår handeln som den huvudsakliga inlämningsvägen för gamla sedlar och mynt. Arbetet påbörjas redan under 2013 då 1000-lappar och 50-lappar av den gamla versionen (bland annat utan folieband) blir ogiltiga som betalmedel efter den 31 december.

5 När denna rapport skrivs kvarstår ca sju miljarder kronor i gamla 1000-lappar i cirkulation. Denna inlämningsperiod, samt kommande in- och utlämningsperioder, kommer att innebära historiskt höga flöden av kontanter genom hela det svenska kontanthanteringssystemet. För handeln innebär detta ökade försäljningsmöjligheter men även risker i form av bedrägerier, stölder, inbrott och rån. Väl fungerande säkerhetsrutiner, utbildad personal och investeringar i olika säkerhetslösningar kommer att vara nödvändiga för att undvika en ökning av brott mot handeln de närmaste åren.