Butiksrån tredje kvartalet svenskhandel.se

Transkript

1 Butiksrån tredje kvartalet 2012 svenskhandel.se 1

2 Butiksrån Q1-Q Svensk Handel har under 2012 intensifierat insamlingen av uppgifter efter butiksrån. Syftet är att skapa en uppdaterad kunskapsbas avseende butiksrån, som ska kunna användas för att identifiera effektiva rånpreventionsåtgärder. Svensk handel avser publicera uppdaterade siffror varje kvartal, men kan leverera uppgifter löpande under hela året vid förfrågningar från beslutsfattare, myndigheter och media. Utveckling Q1 Q3 sedan år 2000 Bild 1. Butiksrån Q1- Q Butiksrån Med skjutvapen Utan skjutvapen Under de första tre kvartalen 2012 rapporterades 542 butiksrån (BRÅ). Detta är ett av de lägsta värdena som rapporterats sedan år 2000 och en nedgång med nära 32 % jämfört med år Sedan 2009 har butiksrån med skjutvapen minskat med drygt 50 % (167 resp. 335 rån). Nedgången är mycket glädjande men orsakerna är inte enkla att identifiera. Med stor sannolikhet rör det sig om många olika åtgärder från flera olika aktörer. Handeln har generellt blivit bättre på att hantera kontanter på ett säkert sätt och storleken på växelkassorna har stadigt minskat varje år. Rånbytet vid ett kassarån, det vill säga ett rån riktat mot kassalinjen under öppettid, är idag så lågt som ett par tusenlappar, vilket förmodligen har medfört ett minskat intresse från gärningspersonerna. Polisen har genomfört riktade insatser mot problemområden, samt tillsammans med marknadens parter säkerhetscertifierat ett stort antal butiker i projektet Skydd mot rån i handeln.

3 Det faktum att just rån med skjutvapen har minskat kraftigt kan bero på att de gärningspersoner som tillhör kriminella grupperingar har valt att gå vidare till mer lukrativ brottslighet samtidigt som gärningspersoner med grava missbruksproblem, samt ungdomar som inte anser att butiksrån är en särskilt allvarlig brottslighet, stannar kvar. 1. Information från insamlade råndata Q1 Q Råndata samlas in från Svensk Handels medlemmar, ur polisens öppna informationskanaler samt ur mediaarkiv. Under perioden till har Svensk Handel samlat in uppgifter om 269 rån, vilket är cirka 50 % av samtliga rån under perioden, enligt BRÅ:s statistik. Bild 2. Tidpunkt för rån Den absoluta majoriteten av rånen sker under kvällstid, mellan klockan Någon hänsyn har inte tagits till hur många butiker som faktiskt har öppet de aktuella tidpunkterna, men klart är att risken för att utsättas för rån ökar med sena öppettider. Övriga faktorer som har en direkt inverkan på risken för att utsättas för rån är bransch och geografiskt läge. Många av Sveriges kommuner har inte rapporterat in ett enda butiksrån de första tre kvartalen 2012 och många branscher är helt förskonade, oavsett geografiskt läge.

4 Bild 3. Drabbade branscher Urmakare 1,7% Elektronik 1,7% Textil 1,3% Videobutik 1,3% Apotek 0,9% Glas/porslin 0,9% Byggvaror 0,9% Möbelhandel 0,4% Tobak/spel 8,7% Bensinstation 8,7% Livsmedel 35,4% Servicebutik 8,7% Kiosk 11,4% Guldsmed 17,9% Livsmedelsbutikerna är mest utsatta för butiksrån sett till antal rån. Om man skulle slå ihop kiosker, tobaksbutiker och servicebutiker till en gemensam servicekategori står denna för knappt 30 % av butiksrånen. Bild 4. Risk för att utsättas för butiksrån, efter bransch. Antal rån per 100 butiker 4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Livsmedel Guldsmed Kiosk o tobak Bensinstation

5 Risken för att utsättas för rån i en guldsmedsbutik är mer än tre gånger så hög som risken att utsättas i en livsmedelsbutik, enligt våra siffror. De senaste årens minskning av rån mot livsmedelsbutiker har samtidigt följts av en ökning av guldsmedsrån. Ökningen kan till viss del härledas till kraftigt ökade guldpriser samt svårigheten att komma åt kontanter vid rån mot andra branscher. Guldet kan lätt säljas vidare och vid behov smältas ner för att försvåra spårning. De preventionsåtgärder som diskuteras för att minska butiksrånen rör i huvudsak kontanthantering. Med det ökande antalet rån med varor som huvudsakligt rånbyte kommer ett annat fokus krävas framöver. Utmaningen ligger i att skydda dyrare kapitalvaror från motiverade gärningspersoner, samtidigt som kunderna får en möjlighet att känna och uppleva produkterna på ett enkelt och välkomnande sätt. Ny teknik kan till viss del implementeras. Exempelvis installeras just nu duschar med syntetiskt DNA hos ett stort antal guldsmeder, vilket medför att en gärningsperson kan bindas till ett specifikt rån flera veckor efteråt. Systemen är dock dyra och tekniskt komplicerade och kommer förmodligen inte bli aktuella för fler än några identifierade högriskbutiker. Tekniken lämpar sig inte heller för butiker där kassan eller kassakontoret är det primära målet, men kan eventuellt användas som åtgärd mot inbrott. Principen är att systemet måste aktiveras av något annat än personalen (av säkerhetsskäl), till exempel krossat glas från en monter eller ett skyltfönster. Bild 5. Antal gärningspersoner 3 GM 12,3% 4 GM 3,5% 5 GM 0,4% 1 GM 43,5% 2 GM 40,4% Vid drygt 40 % av butiksrånen var gärningspersonen ensam, eller upplevdes som ensam av den drabbade. Det kan naturligtvis finnas medhjälpare utanför butiken som inte upptäcks. Lika stor andel av rånen utfördes av två gärningspersoner. Vid rån mot guldsmeder är det vanligare med fler gärningspersoner, detta då dessa rån ofta kräver fler aktörer som samtidigt kan angripa ett större antal montrar och skåp.

6 Bild 6. Andelen rån respektive rånförsök mot samtliga butiker Rånförsök 15% Rån 85% Bild 7. Andelen rån respektive rånförsök mot guldsmed Rånförsök 2% Rån 98% Det framgår att rånen mot guldsmederna lyckas i större utsträckning än butiksrånen i övrigt. En orsak till detta kan vara en bättre planering samt ett större inslag av mer professionella ligor. Även utländska ligor förekommer i hög utsträckning vid guldsmedsrånen.

7 Bild 8. Beväpning vid butiksrån Slagträ 1,9% Batong 0,9% Gevär 1,9% Machete 0,5% Pepparspray 1,9% Stickvapen 0,5% Hammare 2,8% Övrigt tillhygge 7,5% Pistol 38,0% Yxa 9,4% Kofot 2,8% Kniv 31,5% Bild 9. Beväpning vid rån mot guldsmeder Kofot 5% Pepparspray 6% Kniv 3% Spade 3% Gevär 8% Pistol 42% Hammare 8% Övrigt tillhygge 8% Yxa 17% Vid butiksrån är kniv och pistol vanligast förekommande. Vid rån mot guldsmeder förekommer däremot inte kniv särskilt frekvent. Pistol är det vanligaste vapnet vid rån mot guldsmeder, tillsammans med verktyg för att kunna forcera montrar och dörrar

8 (yxa, kofot, med mera). Vid rån mot guldsmeder är personalen inte den primära måltavlan, då värdet förvaras i glasmontrar spritt i butiken. Pistol blir då den mest logiska beväpningen, som tillåter gärningspersonen att hålla utomstående i schack samtidigt som medhjälparna krossar montrar och tillskansar sig byte. Bild 10. Rån i de tre storstadslänen 35% 30% Guldsmed Butiksrån 25% 20% 15% 10% 5% 0% Stockholm Västra Götaland Skåne Guldsmedsrånen är kraftigt överrepresenterade i Stockholm enligt vår granskning. Butiksrån i övrigt har en relativt jämn fördelning över länen med ca 20 % i Stockholms län, men när det gäller rån mot guldsmeder är den siffran över 30 %. Anmärkningsvärt är även fördelningen av inrapporterade butiksrån mellan storstadslänen. Enligt BRÅ:s statistik sker det fler rån i Stockholm än i de andra storstadslänen, men under Q3 noterade Svensk Handel lika många rån i Skåne som i Stockholm. Detta beror på att rånen i Skåne rapporterats in i större utsträckning och getts större mediautrymme än i Stockholm, men orsaken till detta är oklar. Under Q3 dominerades medias rapportering av butikssäkerhet av Panaxiakonkursen och det är möjligt att detta minskade intresset att rapportera om butiksrån, framförallt i Stockholm.