Butiksrån. Första halvåret svenskhandel.se

Transkript

1 Butiksrån Första halvåret 2014 svenskhandel.se

2 Butiksrån första halvåret 2014 Svensk Handel publicerar årligen en rapport över butiksrån i Sverige. Varje kvartal kompletteras åsrapporten med råndata för senaste kvartalet i syfte att beskriva den senaste utvecklingen och aktuella trender. Samtliga rapporter kan laddas ner från Råndata samlas in från Svensk Handels medlemmar, ur polisens öppna informationskanaler samt ur mediearkiv. Under perioden till har Svensk Handel samlat in uppgifter om 255 rån, vilket är drygt 68 % av det totala antal butiksrån enligt Brå:s statistik. Statistik från Brå Under första halvåret 2014 rapporterades 372 butiksrån in till Brå. Detta innebär en minskning med 6,3% jämfört med samma period Butiksrån med skjutvapen har minskat med hela 23 % sedan Sett till en längre period kan konstateras att rånutvecklingen varit relativt stabil under 2000-talet, trots en kraftig topp år Butiksrånen har sedan år 2000 minskat med drygt 11 % och rånen med skjutvapen har minskat med hela 42 %. För de tre storstadsregionerna varierar utvecklingen något hittills i år. Jämfört med 2013 är butiksrånen i Stockholm nära oförändrade (+0.8 %), i Västra Götaland har rånen minskat med 21 % och i Skåne har de minskat med hela 33 %. Andra län som visat en positiv trend är Jönköping (tre rån i år jämfört med elva samma period i fjol, Västerbotten (från fem till noll) och Halland från /tolv till ett). Län med en markant ökning av butiksrån är Jämtland (från ett till fyra), Uppsala (från åtta till 20) och Värmland (från fyra till tio). Under samma period har bankrånen i princip varit oförändrade, från 14 bankrån första halvåret 2013 till 12 bankrån hittills i år. Såväl personrånen och värdetransportrånen har dock ökat, värdetransportrånen med hela 25 %.

3 Bild 1. Butiksrån halvår (Brå) Butiksrån Med skjutvapen Utan skjutvapen Trend

4 Statistik från Svensk Handel Varje kvartal publicerar Svensk Handel en rånrapport som syftar till att belysa den senaste utvecklingen kring butiksrån. För att få en mer omfattande bild över rånsituationen i Sverige hänvisas även till Svensk Handels rapport Butiksrån 2013 som baseras på tolv månaders insamlad rånstatistik. Nedan följer ett antal reflektioner kring senaste halvårsstatistiken. Bild 2. Drabbade branscher halvår 2014 Övrigt 15% Videobutik 2% Mode 2% Elektronik 4% Livsmedel 44% Servicebutik 4% Tobak/spel 4% Guldsmed 5% Kiosk 5% Apotek 6% Bensinstation 9% Jämfört med 2013 har livsmedelsbutikerna utsatts för en större del av butiksrånen. Hela 44 % av de rån som rapporterats in till Svensk Handel har varit riktade mot livsmedelsbranschen. I absoluta tal har rånen mot livsmedelsbutikerna ökat med 40 % jämfört med samma period % av rånen mot livsmedelsbutikerna var så kallade motvärnsrån, det vill säga stölder/snatterier som övergått till rån när gärningspersonen använt våld eller hot om våld för att få med sig bytet. Rån mot bensinstationer har ökat under 2014 jämfört med samma period 2013 (+77 %). Även rån mot apotek har ökat under perioden (+67 %): En nedgång kan noteras hos: Mode (-73 %), Guld (-64 %), Servicebutik (-63 %), Kiosk (-40 %), Elektronik (-36 %) samt Tobak/Spel (-35 %).

5 2013 var i många avseenden ett annorlunda år rånmässigt. En stor del rån riktades mot varor och tidigare förskonade branscher drabbades i större utsträckning av butiksrån. Första halvåret 2014 visar en återgång till ett mer traditionellt mönster där kontanterna står för rånbytet i majoriteteten av fallen och där livsmedelsbranschen står för en stor andel av butiksrånen. Trots detta ser vi många rån där varorna är en viktig del av rånbytet, vilket stärker tesen att ett modernt rånpreventionsarbete måste inbegripa såväl skydd av kontanter som skydd av begärliga varor. Det kan konstateras att butiksrån i huvudsak drabbar ett fåtal riskbranscher i kommuner med hög brottslighet i övrigt. Bild 3. Rånbyte vid butiksrån halvår 2014 Övriga varor 26% Guld 3% Kontanter 51% Tobak 6% Varor och kontanter 14% Inte alla rån är en framgång för gärningspersonen. 20 % av de inrapporterade rånen slutade i att gärningspersonen fick lämna butiken utan byte. Upplevelsen för den drabbade är många gånger minst lika traumatisk, men ett misslyckat rån leder förhoppningsvis till att gärningspersonen väljer bort den brottsligheten i framtiden.

6 Bild 4. Rån respektive rånförsök halvår 2014 Rånförsök 20% Rån 80% Många misslyckade rån orsakas av att butikerna har installerat sluten kontanthantering i kassorna. För de kedjor där andelen butiker med slutna kassasystem är hög riktas så mycket som % av rånen mot butiker med sluten kontanthantering. Att påstå att butiker med sluten kontanthantering inte drabbas av rån är således inte korrekt, men systemen fyller ändå en viktig funktion för de mest rånutsatta. Beslutet att skaffa ett slutet system baseras ofta på många faktorer. Att hitta en enkel regel för när en butik behöver dessa system är inte lätt. En butik i en i övrigt säker region och som inte tillhör en riskbransch kan drabbas av rån utan att sluten kontanthantering är en bra lösning. I en mindre stad drabbades en glas- & porslinsbutik av två rån under kort tid. Gärningspersonen var känd på orten och psykiskt instabil. Han omhändertogs av myndigheter snart efter rånen och flyttade sedermera till annan ort. Behovet av ett slutet kontanthanteringssystem i den butiken får anses som mycket litet, säkerhetsbudgeten för butiken bör läggas på andra delar. Samtidigt finns det butiker som borde investera i sluten kontanthantering långt innan det första rånet inträffar. En stor livsmedelsbutik öppnade portarna i en av Stockholms södra förorter. I gången mitt emot låg en snarlik butik med sluten kontanthantering. Alla närliggande livsmedelsbutiker hade sluten kontanthantering vilket medförde att den nyöppnade butiken var den enda utan. Ett antal rån senare har butiken utrustats med sluten kontanthantering, vilket borde ha gjorts redan i etableringsfasen. I slutändan kan ett grovt regelverk sättas upp av parterna, men en individuell bedömning måste alltid göras av respektive butik och dess risknivå. Arbetsmiljöverkets inspektörer, seriösa säkerhetskonsulter och handlare i samråd med de fackliga organisationerna måste ges frihet att analysera respektive risknivå och fatta beslut baserat på gedigen kunskap kring butiksrån.

7 Guldsmedsrån Antalet guldsmedsrån har rasat jämfört med Polisens arbete med att bevaka riskutsatta objekt, angripa guldhälare samt gripa och lagföra ett antal individer är en bidragande orsak. Branschen har dessutom ökat sina säkerhetsåtgärder. Bland annat har många rånare insett att en del guld i diskarna bara är attrapper, vilket effektivt tar bort vinsten vid rånen. Det kan även antas att 2013 års inledning, med en skjuten guldrånare i Södertälje, en mördad guldsmed i Stockholm och tre skjutna vittnen på en gågata i Ängelholm spridit en bild av guldrånen som lite av amatörernas afton. Från att ha varit en brottslighet som är inne kanske guldsmedsrånen hamnat ute i kylan bland kriminella kretsar. Detta är dock något som kan förändras fort och branschen behöver fortsatt arbeta hårt för att öka säkerheten och minska risken för rån. Slutsatser Minskningen av butiksrånen första halvåret 2014 är glädjande. Livsmedelsbranschen har fortsatt stora problem med butiksrån, men för många andra branscher utgör rånrisken en liten del av den totala hotbilden. Butiksrån är dock en så traumatisk upplevelse för alla inblandade att varje rån är ett rån för mycket. En noll-vision är på sin plats, det går inte att finna någon annan acceptabel nivå. För att uppnå detta krävs insatser från alla aktörer. Polis, åklagare, domstolar, lagstiftare, kriminalvård, skola, socialtjänst, med flera, måste ta sitt ansvar för att minska risken för att motiverade gärningspersoner riktar in sig mot våra butiker. Handlare och branschförbund måste arbeta hårt för att göra rånobjektet mindre attraktivt. Det kan göras genom investeringar i olika säkerhetssystem, utbildning av personal, ökad samverkan med närliggande verksamheter, enkla förändringar i belysning, lås, insyn med mera I avsaknad av närvarande polis krävs även att medborgarna i närområdet engagerar sig i sin närmiljö. Att föräldrar nattvandrar för att skapa trygghet, att boende reagerar om en glasruta krossas eller att man anordnar möten och fester på gemensamma ytor är exempel på åtgärder som syftar till att låta våra gemensamma platser domineras av laglydiga medborgare.