Arbete för tryggare arbetsplatser. En rapport från Handelns utredningsgrupp Josefine Boman November 2010

Transkript

1 En rapport från Handelns utredningsgrupp Josefine Boman November 21 Arbete för tryggare arbetsplatser

2 Innehåll Inledning... sid 2 Handels säkerhetsenkät... sid 4 Rånrisk och säkerhetsarbete... sid 1 Avslutning... sid 12

3 Sammanfattning Rån, hot och våld är ett allvarligt arbetsmiljöproblem för butiksanställda i Sverige. Varje dag polisanmäls cirka tre butiksrån runt om i landet, många av dem genomförs under vapenhot. Rånen får stora konsekvenser för de anställda och många tvingas gå till arbetet rädda för att bli utsatta. Rån, hot och våld är ett komplext problem där både samhället och arbetsgivarna har ett ansvar. Samhället måste verka brottsförebyggande och arbetsgivaren har ett ansvar för sin personal att trygga arbetsmiljön och vidta de säkerhetsåtgärder som minskar risken för att utsättas för rån. Det är om arbetsgivarnas egna säkerhetsinsatser denna rapport handlar. Handelsanställdas förbund genomförde under våren 21 en säkerhetsenkät bland butiker i hela Sverige. Butikschefer, skyddsombud och anställda i 266 butiker har svarat på enkäten. Butiksrepresentanterna fick svara på sju frågor om butikens förebyggande säkerhetsarbete. I enkäten uppger cirka: 7 av 1 butiker att de saknar ett 6 av 1 butiker att de säkerhetsutbildar sin personal 25 % av butikerna att de inte undviker ensamarbete 93 % av butikerna att de undviker att låta minderåriga arbeta i kassan 2 % av butikerna att de anställda behöver genomföra varutransporter 63 % av butikerna att de inte är certifierade enligt 13 punktsprogrammet 8,5 % av fackhandeln och 22 % av dagligvaruhandeln att de blivit utsatta för rån har en högre utsatthet för rån, och vidtar generellt också fler säkerhetsåtgärder än fackhandeln. Butiksrån har hittills främst varit ett storstadsproblem, och svaren på enkäten visar också att storstäderna vidtar i något högre grad säkerhetsförebyggande åtgärder än butiker i övriga landet. De flesta butiksrån sker i små ensambemannade butiker. Svaren på enkäten visar att de minsta butikerna med upp till två anställda är sämre på att utbilda sin personal, säkerhetscertifiera sig och har slutna kassasystem i mindre utsträckning. Majoriteten av butikerna visar på brister i deras arbete med att säkerställa en trygg arbetsmiljö för de anställda. Kunskapen och insikten om problemet och vad som kan göras för att minska utsattheten måste bli större. Alla butiker, stora som små, måste ta denna problematik på allvar och förbättra sitt säkerhetsarbete. Handels kommer att fortsätta driva frågan om en säkrare arbetsmiljö för butiksanställda, tills dess att butiksrånen upphör och att arbetsgivarna har gjort allt i sin makt för trygga arbetsmiljön för de butiksanställda.

4 4 Verktygslådan Inledning Rån, hot och våld är ett av de största arbetsmiljöproblemen för arbetstagare, sysselsatta i detaljhandeln. Butiksarbete, framför allt på kvällar i mindre butiker, upplever många av Handels medlemmar som obehagliga, och många utsätts eller oroas för att bli utsatta för rån, hot och våld på sina arbetsplatser. På arbetsplatsen ska vi känna oss trygga och det är därför av största vikt att arbetsgivare, fackförbund och politiker gör allt i sin makt för att minimera risken för butiksrån. Varje dag äger cirka tre butiksrån rum i Sverige. Ett rån innebär alltid inslag av hot eller våld och i fyra fall av tio använder förövarna sig av skjutvapen för att tillförskaffa sig pengar, varor eller värdeföremål från butiken. Under många år har vi fått se hur antalet butiksrån har skjutit i höjden. Men butiksägarna kan själva minska risken att bli utsatta för rån. Handelsanställdas förbund har länge drivit frågor som minskad kontanthantering, slutna kassasystem, minskat ensamarbete och högre säkerhetskunskap bland butiksägare och personal. Under våren 21 genomförde Handelsanställdas förbund en säkerhetsenkät bland 266 butiker runt om i landet. Butikspersonal, skyddsombud och butiksägare har fått svara på frågor rörande deras säkerhetsarbete. Syftet med säkerhetsenkäten var dubbelt, dels att som facklig organisation få en bild över vilka åtgärder arbetsgivarna tar till för att skapa säkrare arbetsmiljöer, dels att också kunna hjälpa och ge information till butiker som saknar säkerhetsarbete. Handels erfarenhet är att säkerhetskunskapen och medvetenheten i butikerna varierar kraftigt. Syfte och frågeställningar Denna rapport syftar till att synliggöra Sveriges butikers säkerhet för att ge en bild av vilka insatser som behöver göras för att förbättra arbetsmiljön för butiksanställda. Vilka insatser gör butikerna själva för att förhindra rån, hot och våld i butikerna? Vilka säkerhetsåtgärder är vanligast att butikerna vidtar och var brister det? Varierar säkerhetsarbetet beroende på butikstyp och ort och i så fall hur? Hur ska säkerheten och arbetsmiljön förbättras för butiksanställda? Bakgrund Antalet butiksrån har ökat stadigt de senaste tio åren. Medan antalet värdetransportrån och bankrån legat på en ganska konstant låg nivå har antalet butiksrån under denna period nästan fördubblats.

5 Verktygslådan 5 Antal rån Rån mot värdetransport 1 Rån mot butik 8 Rån mot bank År 1998 År 1999 År 2 År 21 År 22 År 23 År 24 År 25 År 26 År 27 År 28 År 29 Under hela 2-talet har mer än två butiker om dagen blivit utsatta för rån. 29 nådde antalet anmälda rån upp till drygt tre stycken per dag. En stor andel av rånen är beväpnade med skjutvapen, eller föremål som liknar skjutvapen. 1 4 Med statistikens hjälp kan vi bilda oss en uppfattning om vilken tid på dygnet och vilken tid på året butiksrån är vanligast förekommande. En analys av BRÅs statistik över anmälda butiksrån visar att det finns en förhöjd risk att utsättas för butiksrån under årets sista kvartal, och allra särskilt under december månad 3 vilket troligen kan kopplas till julhandeln och den ökade mängden kontanter som är i omlopp. Även mörkret är troligen en förklaringsvariabel då kvartal 1 också 25 har ett högre antal rån än övriga kvartal. 2 En närmare granskning av när rånen äger rum under dygnets timmar ger en tydlig bild. Nästan fyra av tio rån sker under fyra timmar på dygnet, mellan när butikerna håller på att stänga. Ytterligare erfarenheter av rån visar att majoriteten av rånen sker i ensambemannade butiker. En närlivsbutik 1 i någon av storstädernas förorter är till exempel utsatt för en kraftigt förhöjd rånrisk 2. 5 Rån mot butik Är trenden bruten? BRÅs preliminära statistik för 21 visar på en positiv utveckling. Efter flera års uppgång ser det ut som att antalet butiksrån minskar 3. Om trenden håller i sig för hela 21 och för kommande år är förstås för tidigt att säga, men kanske tyder detta på att de insatser som gjorts för att förhindra butiksrånen nu börjar få effekt Officiell 4 brottsstatistik, BRÅ, 2 Ekström, L (22) Butiksrån, BRÅ-rapport 22:16 3 Officiell brottsstatistik, Butiksrån kvartalsvis, BRÅ, 3

6 4 6 Verktygslådan 2 År 1998 År 1999 År 2 År 21 År 22 År 23 År 24 År 25 År 26 År 27 År 28 År 29 Butiksrån Kvartalsvis Rån, hot och våld. Handelns viktigaste arbetsmiljöfråga. Handelsanställdas förbund och Svensk Handel har en gemensam syn på att butiksrånen är ett stort problem som bör tas på allvar. Men arbetsgivarsidan 8 hävdar ofta att detta först och främst är ett samhällsproblem som bör lösas med samhälleliga insatser. Det är rätt att samhället har ett ansvar för att bedriva en 7 bra socioekonomisk politik som minskar klyftor och sociala problem. Men för handelsanställda är denna fråga först och främst ett stort arbetsmiljöproblem 6 som behöver åtgärdas omedelbart och för arbetsmiljön är det arbetsgivaren som är ansvarig. Att bli drabbad av ett rån kan få stora konsekvenser för den butiksanställdes framtida liv och arbetsliv. Det är arbetsgivarens uppgift att minimera 5 4 risken för att detta ska ske, och se till att konsekvensen för den enskilde blir så liten så möjligt om ett rån ändå sker. 3 2 Handels säkerhetsenkät 1 Arbetet med att förhindra butiksrån är komplext och måste ske på många olika sätt samtidigt. Det handlar bland annat om hur arbetet är organiserat, hur butiken är planerad, hur samhället agerar brottsförebyggande och hur butikerna använder tekniska lösningar för att minimera rånen. Handelsanställdas förbund har verifierat några insatser som är speciellt viktiga för att minska risken för rån 8 och konsekvenserna av rånet om det väl sker. Det är kring dessa 7 åtgärder som Handels har ställt frågor i säkerhetsenkäten som besvarats 6 av chefer/butiksägare/skyddsombud och anställda i fack-och dagligvaruhandeln i Sverige

7 Tillvägagångssätt Säkerhetsenkäten genomfördes under våren 4 21 över hela landet. Enkäten bestod av sju ja- eller nej frågor där uppgiftslämnarna 5 också uppgav butiksnamn och ort. En del 5 2 av uppgiftslämnarna har också lämnat egna kommentarer på enkäten. Enkäten har samlats in via arbetsplatsbesök, via utskick till År 1998 År 1999 År 2 År 21 År 22 År 23 År 24 År 25 År 26 År 27 År 28 År butikerna 28 och via 28 vår 28 webb 28 handels.se har Handels fått in svar från 266 butiker verksamma inom fackhandel och dagligvaruhandel över hela landet. Det är viktigt att komma ihåg att resultatet som presenteras i rapporten inte är ett viktat resultat, utan en presentation 4 av säkerhetsenkäten i sin helhet. Storleken på butikerna varierar stort från små enskilda firmor utan någon anställd till stora varuhus med hundratals anställda. Till denna säkerhetsenkät finns ingen svarsfrekvens, det vill säga att det finns ingen 3 uppgift på hur många butiker som har försökts att nå och hur stor andel av dessa som svarat. Genom att vi inte ser hur många butiker som inte svarat och 25 vilka butiker det är, är det förstås svårt att avgöra hur detta har påverkat resultatet. Det finns en möjlighet att fler butiker som idag har ett aktivt säkerhetsarbete 2 i högre grad har valt att svara på enkäten än butiker som inte är intresserade av frågan Säkerhetsankät. antal Procent Antal svar 266 Varav fackhandel % Varav dagligvaruhandel % Ej angiven bransch 173 7% Respondenters arbetsfunktion Chefer % Skyddsombud 25 13% Anställda 64 25% Ej angivet % Antal anställda (median) 7 Storstadsbutiker 916 % Övriga Sverigebutiker % Resultat 1 Fråga 1. Finns i butikens betalkassor? 5 Trots att kortanvändandet ökar förekommer det fortfarande ett stort kontantflöde i handeln. Synliga pengar är lättillgängliga pengar och de allra flesta butiks- rån sker där 28 ett slutet 28 kassasystem saknas. 29 Ett 29 slutet 29 kassasystem innebär 21 att kontanterna inte syns och inte heller kan göras tillgängliga av butikspersonalen vid ett rånförsök. 21 Verktygslådan 7 Rån mot butik Rån mot butik Rån mot värdetransport Rån mot butik Rån mot butik Rån mot butik Rån mot butik Rån mot butik Rån mot bank Rån mot butik Finns i butikens betalkassor? 1 1 1

8 v v v andeln andeln andeln 8 Verktygslådan I säkerhetsenkäten uppger 29 % av butikerna att de har ett och 67 % uppger att de inte har det. Inom dagligvaruhandeln så anger 45 % att de har ett och fackhandeln 22 % Det bör noteras att alla inte vet vad ett innebär och kan ha svarat ja felaktigt. Vi har till exempel fått kommentarer från ett flertal butiker att de har en så kallad sedelbox, där de ändå har får inte fyllt regelbunden i får ja inte på regelbunden frågan. En sedelbox är Värdetransporter inte ett då det fortfarande får förekommer inte regelbunden Värdetransporter fysisk överföring av får utförs inte av regelbunden personalen Värdetransporter pengar från kassan till sedelboxen och att sedelboxen Värdetransporter dessutom kan öppnas med Värdetransporter nyckel eller tidlås. Värdetransporter programmet Fråga 2. Får all personal regelbunden? programmet slutet enligt kassasystem 13-punkts- programmet enligt 13-punkts- En är relevant åtgärd för slutet att kassasystem förhindra programmet saknas butiksrån och öka slutet Butiken Det undviker saknas Butiken undviker trygghet för personalen i butiken. Varje butiksanställd, slutet kassasystemoavsett hur mycket denne Butiken undviker jobbar ska ha genomgått en. Säkerhetsutbildning Butiken undviker är en av Butiken undviker ej Butiken undviker ej punkterna i 13-punktsprogrammet Skydd mot minderåriga rån i kassan i Butiken handeln undviker och det ingår minderåriga i kassan Butiken undviker ej också i arbetsgivarens ansvar enligt arbetsmiljölagen Butiken att undviker utbilda ej sin personal Vet ej/ej 6svar utförs enligt av 13-punkts- personalen enligt 13-punktsprogrammet utförs saknas av personalen programmet saknas enligt 13-punktsenligt 13-punkts- minderåriga i minderåriga kassan i kassan Butiken Butiken undviker har varit Butiken ej har varit minderåriga med om i Butiken kassan ett rån undviker ej minderåriga i kassan Får all personal regelbundet? Dagligva Dagligva Dagligva med om ett Butiken rån har varit handeln handeln handeln ackhandeln ackhandeln enligt 13-punkts- enligt 13-punktsprogrammet programmet saknas saknas enligt 13-punktsenligt 13-punkts- Cirka 6 % uppger att butikspersonalen får programmet regelbunden programmet saknas, enligt 13-punkts- saknas medan 4 % av butikerna inte gör det. Uppdelat programmet på saknas enligt 13-punktsfackhandel och dagligvaruhandel så uppger 34 % av dagligvaruhandeln och 42 % av fackhandeln att de programmet saknas inte tillhandahåller regelbunden slutet till kassasystem de anställda. 1 En butiksanställd skriver: Dåliga rutiner vid slutet bankning kassasystem av kassorna. Ingen säkerhet. Folk vet inte var larmknapparna sitter. Fick april 25, när 8butiken skulle öppna juli -5. Därefter inget som helst prat om säkerhet. Inga nyanställda har fått ta del av detta I Handels medlemsundersökning från 28 uppgav närmare 5 % av medlemmarna att de inte genomgått någon utbildning alls 4. Det är en ytterligare något sämre siffra än från säkerhetsenkäten. Möjligen överskattar arbetsgivare förekomsten av en eller kunskap om all personal verkligen får 4 gå. 3 4 Grape, L, (28) Arbetsmiljö i fara

9 Butiken undviker ej minderåriga i kassan 1 med om 5 ett rån Verktygslådan enligt 13-punkts- 3 programmet saknas 2 Handeln har som bekant en stor personalomsättning och många jobbar extra. Förmodligen får tillfälligt anställda i lägre grad än tillsvidareanställda. Säkerhetsutbildningen finns på webben och kostar endast pengar för arbetsgivaren i betald arbetstid, men ändå så får en stor andel av personal inte tillgång till den. Ibland hörs ifrågasättanden över ens relevans. Dessa menar att en utbildad personal inte ger färre rån. Det må vara sant att en utbildad personal inte stoppar en rånare, men utbildningen ger relevant kunskap om hur butiken bäst ska vara planerad för att undvika rån. Att den butiksanställde också kan känna en trygghet i att den vet vad den ska göra om en eller våldsituation uppstår skapar en tryggare arbetsmiljö och mindre oro. Upp till 2 anställda 1 Fråga 3 & 4 Undviker man ensamarbete och att minderåriga arbetar i kassan? Ensamarbete innebär en ökad rånrisk. Brottsförebyggande rådet, BRÅ, studerade butiksrånen år 2 och kom då fram till att en absolut majoritet av rånen riktades mot butiker med ensambemanning. Det är framför allt på kvällar som ensambemanning förekommer, ofta med anledning av att det är få kunder då. Få kunder innebär få människor i rörelse vilket gör den ensamarbetande butikspersonalen extra utsatt Ensamarbete och minderåriga i kassan Unviker Unviker ej minderåriga i kassan I säkerhetsenkäten svarar 23 % att de inte undviker ensamarbete. I fackhandeln svarar 25 % att man inte undviker ensamarbete och i dagligvaruhandeln 2 %. Att låta minderåriga arbeta i kassan är mindre vanligt än ensamarbete. Cirka 78% av de svarande butikerna uppger att man inte undviker att låta minderåriga arbeta i kassan. En 6 butiksanställd skriver: 2 minderåriga arbetar kvällstid Stora ytor - otryggt. Hur länge ska vi få vara befriade från rån? 4 5 Ekström, L (22) Butiksrån, BRÅ-rapport 22:16 2

10 Verktygslådan Ensamarbete ökar risken för rån, men det ökar också känslan av utsatthet för den butiksanställde 6 och oro för att bli drabbad på sitt arbete. Därtill gör ensamarbete det svårare att larma vid en rånsituation 6. Av denna anledning driver Handels att ensamarbete ska undvikas så långt det är möjligt, och framför allt i utsatta 4 miljöer och på utsatta tider. Personal under 18 år ska aldrig arbeta ensamma i kassan. D D 2 Fråga 5. Slipper de butiksanställda utföra värdetransport av pengar från butiken? Att förflytta kontanter från butiken innebär förstås får inte en regelbunden stor säkerhetsrisk för Värdetransporter butikspersonal som saknar den säkerhetsutrustning som professionella Värdetransporter värdetransportörer har. Glädjande nog så verkar säkerhetsföretagen utföra en större andel Värdetransporter Värdetransporter av värdetransporterna och det blir en allt mindre vanlig uppgift för butikspersonalen. Den största andelen av personalutförda värdetransporter enligt 13-punktsenligt 13-punktsprogrammet programmet saknas enligt 13-punkts- saknas sker i fackhandeln. programmet enligt 13-punkts- Inom fackhandeln svarar 21 % att personalen inte slipper att utföra värdetransporter, medan 78 % svarar att personalen slipper programmet saknas slutet att kassasystem utföra Det värdetransporter. saknas Butiken undviker I dagligvaruhandeln så svarar 84 % att personalen slipper Butiken utföra undviker värdetransporter, medan 15 % uppger att butiksanställda utför den Butiken undviker uppgiften. 1 8 Vet 6 ej/ Butiken undviker Butiken undviker ej Butiken undviker ej minderåriga i minderåriga kassan i kassan minderåriga i Butiken kassan undviker ej Butiken har minderåriga varit i kassan med om ett Butiken rån har varit Butiken undviker ej Slipper de butiksanställda utföra värdetransport av pengar från butiken enligt 13-punkts- enligt 13-punkts- Fråga 6. Är butiken certifierad enligt 13-punktsprogrammet programmet Skydd mot rån i programmet saknas enligt 13-punkts- saknas handeln? programmet saknas enligt 13-punktsprogrammet saknas Handelsanställdas förbund har i samarbete med Svensk Handel, polisen m fl tagit fram ett säkerhetsprogram som ska utgöra grunden för säkerhetsarbetet i butikerna. De butiker som genomför de följande slutet 13 kassasystem punkterna har en lägstanivå på säkerhetsåtgärder och får en dekal att sätta upp i butiken. Det är polisen som certifierar butikerna. Handels driver att det ska ske en höjning av lägstanivån, till exempel att slutna kassasystem ska krävas Ekström, L (22) Butiksrån, BRÅ-rapport 22:

11 Verktygslådan Detta är de 13 punkterna i Skydd mot rån i handeln : 1. Säkerhetsansvarig 2. Utbildning i säkerhetsfrågor 3. Rutiner för säkerhetsarbetet 4. Låsbara kassalådor 5. Sedelbox, rörpost eller slutet kontanthanteringssystem 6. Skyddad uppräkningsplats 7. Värdeskåp 8. Larmmöjlighet 9. Säkra dörrar och låsningsrutiner 1. Personalingång och varuintag 11. Längdmarkering 12. Säkra förflyttningar av pengar m m 13. Beredskap för krishantering 7 63 % av alla svarande uppger att deras butik inte är certifierade enligt 13-punktsprogrammet, medan 26 % uppger att de är det. Bland dagligvaruhandeln är det 3 % som uppger sig vara säkerhetscertifierade enligt programmet, men endast 24 % i fackhandeln. En butiksanställd skriver: Världens sämsta säkerhet. Kunder ser våra pengar dagligen, transporten av pengar är ett skämt. Har en kniv gömd under kassadisken om någon försöker. Under stängningsdags är det värst, då är det ett lotteri. Ej belyst baksida, växling av pengar mellan kassorna Är butiken säkerhetscertifierad enligt 13-punktsprogrammet Vet ej/ Fråga 7. Har butiken varit befriad från rån? 29 anmäldes drygt butiksrån till polisen. Antal butiksrån har fram till 1 29 ökat stadigt. Preliminära siffror för 21 visar att den uppåtgående trenden 1 kan ha brutits, men fortfarande sker närmare tre butiksrån om dagen i Sverige. 1 En 8 butik som blivit utsatt för rån eller rånförsök löper en förhöjd risk att drabbas igen. 8 Oron bland personalen är förstås större i råndrabbade butiker, eller i 8 butiker i områden som varit utsatta för många butiksrån punktsprogrammet för säkerhetscertifiering, femte upplagan (21) 8 6 Lindgren, M. & Svensson, L. (25). Upprepad utsatthet för brott. Polismyndigheten i Uppsala län, Uppsala. 9 4 Grape, L, (28) Arbetsmiljö i fara

12 12 Verktygslådan deln deln deln får utförs inte av regelbunden personalen Värdetransporter Värdetransporter Värdetransporter utförs enligt av 13-punkts- personalen Värdetransporter enligt 13-punkts- programmet utförs saknas av personalen programmet saknas enligt 13-punktsenligt 13-punktsprogrammet Det saknas programmet slutet enligt kassasystem 13-punkts- programmet enligt 13-punktsslutet kassasystem programmet saknas Butiken Det undviker saknas Butiken undviker slutet kassasystem Butiken undviker Butiken undviker Butiken undviker Butiken ej undviker ej minderåriga i kassan Butiken undviker minderåriga i kassan Butiken undviker ej Butiken undviker ej minderåriga i minderåriga kassan i kassan Butiken Butiken undviker har varit Butiken ej har varit minderåriga med om i Butiken kassan ett rån undviker ej Butiken har minderåriga varit i kassan med om ett Butiken rån har varit Har butiken varit befriad Butiken har från varit rån? andeln andeln andeln ckhandeln ckhandeln ckhandeln Ej får svar inte regelbunden Värdetransporter Ej utförs svar av personalen enligt 13-punktsprogrammet saknas Butiken undviker Butiken undviker ej minderåriga i kassan enligt 13-punkts- enligt 13-punktsprogrammet programmet saknas enligt 13-punkts- saknas enligt 13-punktsprogrammet programmet saknas saknas enligt 13-punkts- I Handelsanställdas förbunds säkerhetsenkät programmet uppger saknas enligt 8613-punkts- % att de har varit befriade från rån, 13 % uppger att butiken varit utsatt för rån. I fackhandeln uppger programmet Vet ej/ej saknas svar 8,5 % att de varit utsatta för rån, och hela 22 % i dagligvaruhandeln. Rånrisk och säkerhetsarbete Som framgått av ovanstående resultat så finns det fortfarande många säkerhetsåtgärder att vidta för många butiker. har varit mest rånutsatt och är också den bransch som uppger att de vidtar flest åtgärder för att förbättra säkerheten. Men är det generellt så, att rånutsatta butiker är bättre på säkerhetsarbete? Butiksrån som ett storstadsproblem Den absoluta majoriteten av butiksrånen sker i det tre 25 2 storstadsregionerna: 2 25 Stockholm, Göteborg och Malmö. 1 Drygt fyra av tio 2 handelsmedlemmar 2 som 2 15 arbetar inom dagligvaruhandeln i någon av storstäderna har 15 2en arbetskamrat 15 som råkat ut för en hotfull situation i arbetet en eller flera gånger. 15 Att känna en arbetskamrat som blivit hotad på arbetet eller utsatt för Ej en svar15 rånsituation ökar förstås den egna oron Bland svaren i Handels säkerhetsenkät 1 framgår det att 1 5 storstadsbutikerna är något bättre på att arbeta säkerhetsförebyggande 1 5 än butiker 5 i övriga landet. Och det framgår också tydligt att storstadsbutikerna 5 har en större 5 erfarenhet av rån än butiker i övriga landet. Drygt 15 % av 5butikerna, såväl fack- som detaljhandel har varit utsatt aför rån. Storstadsfaktorn 1 är den näst främsta riskfaktorn att bli utsatt för rån efter faktorn dagligvaruhandel eller fackhandel. 1 Av svarande butiker i dagligvaruhandeln i storstäderna uppgav 27 % att de 1 blivit utsatta för rån BRÅ, rånstatistik 29-21, fördelat på län 11 Grape, L, (28) Arbetsmiljö i fara

13 sonal nden sonal ldning nden ldning orter nalen orter nalen Värdetransporter iering nktsrsonal iering aknas nkts- nden aknas ildning sonal enligt 13-punktsystem nden 1 programmet saknas ildning porter knas onalen ystem 1 viker porter rbete nalen Värdetransporter fiering viker 8 unkts- rbete Butiken undviker ker r ej ej iering aknas assan 8 nkts- ker aknas r ej ej enligt 13-punkts- assan ystem Butiken programmet undviker saknas ej r varit 6 knas minderåriga i kassan t tt rån rån ystem r dviker varit 6 t arbete tt rån rån viker arbete 4 Butiken undviker iker ej assan 4 ker ej assan Butiken undviker ej r varit minderåriga i kassan ett 2 rån r varit ett rån onal den onal ning den ning Rån i butiker med få anställda Närlivsbutiker samt ur-/guldbutiker brukar vara särskilt utsatta för butiksrån. Det beror på att närlivsbutiker ofta ligger lite avsides, är öppna sena kvällar och är ofta ensambemannade. Ur/guldbutikerna har stöldbegärliga varor och är inte heller sällan ensambemannade. I denna undersökning är dock inte erfarenheterna av rån större i mindre butiker än i övriga. Dock visar säkerhetsenkäten att svarande i butiker med max två anställda vidtar färre säkerhetsåtgärder. Att det kan vara svårare med dubbelbemanning är en sak, men dessa butiker har också en lägre frekvens av slutet All kassasystem, personal 13- punktsprogramscertifiering och säkerhetsutbildad personal. sonal nden sonal ldning ring onal kts- nden knas ldning ring den orter onal kts- ning nalen knas den enligt 13-punkts- orter ning programmet nalen saknas iering nktsiering aknas nas stem nktsaknas ring ystem nas ktsstem knas ring ystem ktsknas viker enligt 13-punktsrbete programmet saknas viker rbete ker ej knas assan ker stemej assan nas r stem varit tt rån r varit tt rån Vet ej/ Vet ej/ Verktygslådan 13 Storstad Storstad Storstad Övriga Sverige Övriga Övriga Sverige Övriga Sverige Storstad Storstad Storstad Övriga Sverige Övriga Sverige Övriga Sverige Vet ej/ Vet ej/ Upp till till 22 anställda Upp Upp till till 22 anställda Upp till 2 anställda Storstad Storstad Upp Övriga till 2 Sverige anställda Upp Övriga till 2 Sverige anställda Upp till 2 anställda onal 25 3 Små butiker vidtar inte fler säkerhetsåtgärder, trots sin utsatthet

14 14 Verktygslådan Avslutning Säkerhetsenkäten har gett en bild av butikernas medvetenhet i säkerhetsfrågor och förhoppningen är att denna enkät ska hjälpa till att uppmärksamma problemet för butiker med bristfällig säkerhet. Det finns fortfarande mycket arbete kvar att göra för att butikerna ska nå upp till tillräckligt ansvarstagande vad det gäller säkerhetsfrågor. Trots att vi vet att säker kontanthantering är ett av det absolut viktigaste en butik kan göra för att undvika rån är slutna kontanthanteringssystem i klar minoritet. De kostar att inverstera i, men de kostar långt mycket mindre än vad ett rån kostar, i uteblivna intäkter, i samhällsresurser, i eventuella sjukskrivningar och rehabilitering och framför allt en otrygg arbetsmiljö. Butikerna måste, så länge det finns kontanter, ha en kontanthantering som inte utsätter sin personal för fara. Enkäten visade också att butiker som har högre utsatthet för rån också i viss mån är mer medvetna i sitt säkerhetsarbete. Det gäller dagligvaruhandeln, som har en högre butiksrånfrekvens och som också i högre grad än fackhandeln ägnar sig åt, 13-punktsprogram och där det förekommer färre varutransporter och ensamarbeten. Även storstadsbutikerna följer samma trend. De har en högre utsatthet, hela 27 % av dagligvaruhandeln inom Stockholm uppger i enkäten att de varit utsatta för rån. Butiker med max två anställda har dock inte vidtagit fler säkerhetsåtgärder för att kompensera sin utsatthet. Tvärtom uppger dessa butiker att de i högre grad saknar, säkerhetsutbildad personal och certifiering enligt 13-punktsprogrammet. Det är förstås positivt om butiker som upplever att de är utsatta för en rånrisk också vidtar åtgärder för att förbättra sin egen personals säkerhetssituation men fortfarande har vi för lite arbete i förhållande till den riskutsatthet som förekommer framförallt i dagligvaruhandeln. Att ett område, en butik eller butikskedja aldrig varit utsatt för rån får inte göra att butikerna invaggas i falsk trygghet. Förvisso är risken för att utsättas mycket högre för den butik som en gång varit utsatt för rån, men kriminalitet tenderar också att flytta på sig. Täpps säkerhetsluckorna igen på ett ställe, hittar ofta rånarna nya offer. I en annan typ av butik eller på någon annan ort. Nu måste butikerna och arbetsgivarna ta ansvar för att göra allt i deras makt för att minska risken för de anställda att bli utsatta för rån. Genom att organisera arbetet bättre, använda slutna kassasystem, utbilda personalen i säkerhetsfrågor och gå igenom 13-punktsprogrammet så kommer arbetsmiljön bli tryggare. Förhoppningsvis kan då också butikssrånstatistiken från 21 vara början på en positiv trend, där butiksrånen blir allt färre och butikerna allt säkrare arbetsplatser.

15 Litteratur- och källförteckning Ekström, Louise (22) Butiksrån, BRÅ-rapport 22:16 Grape, Linda (28) Arbetsmiljö i fara, Stockholm Lindgren, M. & Svensson, L. (25). Upprepad utsatthet för brott. Polismyndigheten i Uppsala län, Uppsala. Officiell brottstatistik, Skydd mot rån i handeln, 13-punktsprogrammet för säkerhetscertifiering (21)

16 Produktion/Grafisk form: Hemma/Jupiter reklam. Tryck: Modintryckoffset AB Handelsanställdas förbund Box 1146, Stockholm handels.se