Butiksrån första halvåret svenskhandel.se

Transkript

1 Butiksrån första halvåret 2012 svenskhandel.se 1

2 Butiksrån första halvåret 2012 Svensk Handel har under 2012 intensifierat insamlingen av uppgifter om butiksrån. Syftet är att skapa en uppdaterad kunskapsbas som ska kunna användas för att identifiera effektiva preventiva åtgärder avseende rån. Svensk Handel avser publicera uppdaterade siffror varje kvartal, men kan leverera uppgifter löpande under hela året vid förfrågningar från beslutsfattare, myndigheter och media. Råndata samlas in från Svensk Handels medlemmar, ur polisens öppna informationskanaler samt ur mediaarkiv. Under perioden till har Svensk Handel samlat in uppgifter från 215 rån, vilket är cirka 58 procent av det antal rån som rapporterats via Brottsförebyggande rådet (BRÅ). 1. Utveckling de senaste tio åren Bild 1. Butiksrån Q1+Q2, prel. Totalt Med skjutvapen Utan skjutvapen Under det första halvåret 2012 rapporterades 369 butiksrån (BRÅ). Detta är den lägsta siffran som rapporterats under de senaste tio åren och en nedgång med hela 33 procent jämfört med Sedan 2009 har butiksrån med skjutvapen mer än halverats (119 respektive 250 rån). Nedgången är mycket glädjande men orsakerna är inte enkla att identifiera. Med stor sannolikhet rör det sig om många olika åtgärder från flera olika aktörer. Handeln har

3 generellt blivit bättre på att hantera kontanter på ett säkert sätt och storleken på växelkassorna har minskat stadigt varje år. Rånbytet vid ett kassarån, d.v.s. ett rån riktat mot kassalinjen under öppettid, är idag så lågt som ett par tusenlappar, vilket förmodligen har medfört ett minskat intresse från gärningspersonerna. Polisen har genomfört riktade insatser mot problemområden, samt tillsammans med marknadens parter säkerhetscertifierat ett stort antal butiker i projektet Skydd mot rån i handeln. Det faktum att just rån med skjutvapen har minskat kraftigt kan bero på att de gärningspersoner som tillhör kriminella grupperingar har valt att gå vidare till mer lukrativ brottslighet. Samtidigt som gärningspersoner med grava missbruksproblem, samt ungdomar som inte anser att butiksrån är en särskilt allvarlig brottslighet, stannar kvar. 2. Information från insamlade råndata första halvåret 2012 Bild 2. Tidpunkt för rån Q Den absoluta majoriteten av rånen sker under kvällstid, mellan klockan och Någon hänsyn har inte tagits till hur många butiker som faktiskt har öppet de aktuella tidpunkterna men klart är att risken för att utsättas för rån ökar med sena öppettider. Övriga faktorer som har en direkt inverkan på risken för att utsättas för rån är bransch och geografiskt läge. Många av Sveriges kommuner har inte rapporterat in ett enda butiksrån det första halvåret 2012 och många branscher är helt förskonade, oavsett geografiskt läge.

4 Bild3. Drabbade branscher Elektronik Glas/porslin Urmakare Apotek Videobutik 2% Möbler Varuhus Bygg Mode 2% Bensinstation 8% Livsmedel 32% Tobak/spel 10% Servicebutik 10% Kiosk 12% Guldsmed 18% Livsmedelshandlarna är mest utsatta för butiksrån, sett till antal. Om man skulle slå ihop kiosker, tobaksbutiker och servicebutiker till en gemensam servicekategori står denna för 30 procent av butiksrånen. Bild 4. Risk för att utsättas för butiksrån, efter bransch Antal rån per 100 butiker 3,50 3,24 3,00 2,50 2,00 1,50 1,39 1,00 0,98 0,71 0,50 0,00 Livsmedel Guldsmed Kiosk o tobak Bensinstation Risken för att utsättas för rån i en guldsmedsbutik är mer än tre gånger så hög som risken att utsättas i en livsmedelsbutik enligt våra siffror. De senaste årens minskning av rån mot livsmedelsbutiker har samtidigt följts av en ökning av guldsmedsrån. Ökningen kan till viss del härledas till kraftigt ökade guldpriser samt svårigheten att komma åt kontanter vid rån mot andra branscher. Guldet kan lätt säljas vidare och vid behov

5 smältas ner för att försvåra spårning. De preventionsåtgärder som diskuteras för att minska butiksrånen rör i huvudsak kontanthantering. Med det ökande antalet rån mot produkter kommer ett annat fokus krävas framöver. Utmaningen ligger i att skydda dyrare kapitalvaror från motiverade gärningspersoner, samtidigt som kunderna får en möjlighet att känna och uppleva produkterna på ett enkelt och välkomnande sätt. Ny teknik kan till viss del implementeras, till exempel installeras just nu duschar med syntetiskt DNA hos ett stort antal guldsmeder, vilket medför att en gärningsperson kan bindas till ett specifikt rån flera veckor efter själva händelsen. Systemen är dock dyra och tekniskt komplicerade, och kommer förmodligen inte bli aktuella för fler än några identifierade högriskbutiker. Tekniken lämpar sig inte heller för butiker där kassan eller kassakontoret är det primära målet, men kan eventuellt användas som åtgärd mot inbrott. Principen är att systemet av säkerhetsskäl måste aktiveras av något annat än personalen, till exempel krossat glas från en monter eller ett skyltfönster. Bild 5. Antal gärningspersoner 3 13% 4 3% % 2 4 Vid cirka 40 procent av butiksrånen var gärningspersonen ensam, eller upplevdes som ensam av den drabbade. Det kan naturligtvis finnas medhjälpare utanför butiken som inte upptäcks. Lika stor andel av rånen utfördes av två gärningspersoner. Vid rån mot guldsmeder är det vanligare med fler gärningspersoner, detta då dessa rån ofta kräver fler aktörer som samtidigt kan angripa ett större antal montrar och skåp.

6 Bild 6. Andelen rån respektive rånförsök mot samtliga butiker Rånförsök 15% Rån 85% Bild 7. Andelen rån respektive rånförsök mot guldsmed Rånförsök 3% Rån 97% Det framgår att rånen mot guldsmederna lyckas i större utsträckning än butiksrån i övrigt. En orsak till detta kan vara en bättre planering samt ett större inslag av mer professionella ligor. Även utländska ligor förekommer i hög utsträckning vid guldsmedsrån.

7 Bild 8. Beväpning vid butiksrån Gevär Pepparspray Slagträ 2% Batong Hammare 2% Övrigt tillhygge 5% Kofot 4% Machete Stickvapen Spade Pistol 36% Yxa 10% Kniv 35% Bild 9. Beväpning vid rån mot guldsmeder Övrigt tillhygge 4% Kofot 3% Kniv Spade 4% 4% Hammare 4% Gevär 7% Pistol 46% Pepparspray 7% Yxa 2 Vid butiksrån är kniv och pistol vanligast förekommande med cirka 35 procent vardera. Vid rån mot guldsmeder förekommer däremot inte kniv särskilt frekvent. Pistol är det

8 vanligast förekommande vapnet vid rån mot guldsmeder, tillsammans med verktyg för att kunna forcera montrar och dörrar som till exempel yxa eller kofot. Vid rån mot guldsmeder är personalen inte den primära måltavlan då värdet förvaras i glasmontrar spritt i butiken. Pistol blir då den mest logiska beväpningen, som tillåter gärningspersonen att hålla utomstående i schack samtidigt som medhjälparna krossar montrar och tillskansar sig byte. Bild 10. Rån i de tre storstadslänen Procentuell fördelning av butiks- respektive guldsmedsrån i storstadslänen 35% 30% 30% 25% 20% 20% 16% 16% Guldsmed 15% 12% 12% Butiksrån 10% 5% 0% Stockholm Västra Götaland Skåne Guldsmedsrånen är kraftigt överrepresenterade i Stockholm enligt vår granskning. Butiksrån i övrigt har en relativt jämn fördelning över länen med ca 20 procent i Stockholms län. När det gäller rån mot guldsmeder är den siffran 30 procent. Vid genomgången av butiksrån under första kvartalet 2012 skedde hela 50 procent av guldsmedsrånen i Stockholms län, så en viss normalisering kan konstateras. Siffran 30 procent är fortfarande anmärkningsvärd och reser en del frågor. Kan polisens arbete i Stockholm, jämfört med Göteborg och Malmö, ha någon inverkan? Finns det fler individer i Stockholm som har specialiserat sig på rån mot guldsmeder än i de övriga länen och i så fall varför?