Skade- och läkningsmekanismer vid skalltrauma 2019 Carl-Henrik Nordström

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Skade- och läkningsmekanismer vid skalltrauma 2019 Carl-Henrik Nordström"

Ann Lundström
för 4 år sedan
Visningar:

1 Skade- och läkningsmekanismer vid skalltrauma 2019 Carl-Henrik Nordström

2 Skallbasfraktur Skallfraktur

3 Epiduralhematom

5 Dura Arachnoidea Pia

7 Subduralhematom Hjärn kontusion

9 Epiduralhematom Subduralhematom Hjärn kontusion

10 Vakenhet sömn - medvetslöshet

11 Commotio cerebri. Hjärnskakning. ICD-10: S06 Se även avsnittet Hjärnskakning och idrott i kapitlet Idrottsmedicin. Definition Kortvarig medvetslöshet och/eller minneslucka direkt efter skalltrauma. Symtom Tonusförlust vid traumat i regel följt av kortvarig medvetslöshet. Efter uppvaknandet kan allmänsymtom som illamående, kräkning, huvudvärk, förvirring och amnesi föreligga. Motoriska bortfallssymtom ingår inte i bilden och innebär alltid vidare utredning CT. Om krampanfall efter traumat föreligger ökad risk för intracerebral blödning. Status Påverkan enligt ovan. Ofta kvarvarande trötthet, huvudvärk, koncentrationssvårigheter närmaste dagarna (i en del fall kroniskt, se avsnittet Huvudvärk, posttraumatisk huvudvärk).

12 Hjärnskakning och idrott. Commotio och idrott. Se även avsnittet Commotio i kap Neurologiska sjkd. Definition Genom yttre trauma vid idrottsutövande. Komplex patofysiologisk process i hjärnan. Enkel hjärnskakning: Helt återställd inom tio dagar. Komplex hjärnskakning: Rehabiliteringsfas längre än tio dagar, när medvetslöshet varat längre än en minut, upprepade hjärnskakningar inom kort tidsrymd, ny hjärnskakning efter endast ringa våld. Orsak Direkt eller indirekt våld mot huvudet. Symtom Psykiska: Förvirring, sett stjärnor, desorientering i tid och rum, overklighetskänsla, minneslucka, trötthet, nedsatt koncentrationsförmåga, trögtänkthet, emotionell obalans, medvetandeförlust. Somatiska: Huvudvärk, yrsel, illamående, ostadighetskänsla/balansstörning, tinnitus, hörselstörning, sömnstörning.

13 Klinisk övervakning Vakenhet Motorik Pupiller Ögonmotorik Andningsmönster

14 Vakenhet-sömn-medvetslöshet

15 Reaction Level Scale 85 (RLS 85) Reaktionsgrad Respons 1 Helt vaken, klar och orienterad 2 Somnolent (vaknar vid lätt stimulering) och/eller desorienterad Vaken 3 Mycket somnolent, kräver kraftig stimulering för att (tillfälligt) vakna. Avvärjer central smärtstimulering adekvat. 5 Medvetslös. Undandragande rörelser vid smärtstimulering. 6 Medvetslös. Stereotypa böjrörelser vid central smärtstimulering. 7 Medvetslös. Stereotypa sträckrörelser vid central smärtstimulering. 4 Medvetslös. Lokaliserar, men avvärjer ej vid central smärtstimulering. Medvetslös 8 Ingen reaktion vid central smärtstimulering.

16 Smärtstimulering Motoriskt svar: Avvärjer Lokaliserar Decortikeringsrigiditet Decerebreringsrigiditet

18 Glasgow Coma Scale Ögonöppning 4 Ögonen hålls spontant öppna 3 Ögonen öppnas vid tilltal 2 Ögonen öppnas efter smärtstimulering 1 Ingen ögonöppning vid smärtstimulering Svar på tilltal 5 Fullt orienterad 4 Desorienterad/konfusionell 3 Reagerar på tilltal med enstaka ord 2 Reagerar på tilltal med oartikulerat ljud 1 Ingen reaktion på tilltal Motorisk reaktion 6 Lyder uppmaning adekvat 5 Lokaliserar smärta 4 Drar undan armen vid smärtstimulering 3 Flexion i armbågen vid smärtstimulering 2 Extension i armbågen vid smärtstimulering 1 Ingen reaktion vid smärtstimulering Summera poängen Maximal poäng för en helt vaken patient är 15 poäng. Komatös patient får minst 3 poäng.

19 Bjørn Aage Ibsen Vivi Ebert (12 år)

20 Nils Lundberg

21 Neurokirurgisk intensivvård behandling av högt intrakraniellt tryck - ICP genom minskning av en eller flera av de intrakraniella volymerna

22 CSF Artery Capillary Vein V total = V blood + V brain + V csf + V mass lesion

23 CSF Artery Capillary Vein V total = V blood + V brain + V csf + V mass lesion Hyperventilation Barbiturate coma Decrease V blood by decreasing blood flow

24 CSF Artery Capillary Vein V total = V blood + V brain + V csf + V mass lesion

25 Ordinary capillary Colloid osmotic pressure Hydrostatic Pressure Capillary 20 mmhg Endothelial cells

26 Blood-brain barrier - BBB Astrocytic foot processes Capillary Tight junctions Neuron Basal membrane Endothelial cells

27 Brain volume regulation Effective A. in normal brain with intact BBB (top) osmotic pressure 5700 mmhg BBB A Interstitium Capillary RBC H O 2 P osm RBC RBC BBB Colloid molecules Solutes (electrolytes)

28 Brain volume regulation A. in normal brain with intact BBB (top) C. in the injured brain where large molcules can pass the BBB (bottom) A Interstitium Capillary RBC H O 2 P osm RBC RBC BBB Water transport determined by hydrostatic pressure C Interstitium Capillary RBC P c RBC RBC BBB Colloid molecules Solutes (electrolytes)

29 Brain volume regulation A. in normal brain with intact BBB (top) B. in the injured brain where solutes can pass the BBB (centre) C. in the injured brain where large molcules can pass the BBB (bottom) A Interstitium Capillary RBC H O 2 P osm RBC RBC BBB Starling Equilibrium: Water transport determined by the balance between hydrostatic and colloid osmotic pressure B Interstitium Capillary RBC C Interstitium Capillary RBC Colloid molecules P c P c P onc RBC RBC RBC RBC Solutes (electrolytes) BBB BBB

30 mmhg ICP=MAP-CPP MAP, CPP and ICP after start of treatment according to the Lund concept MAP How do we know that the treatment doesn t cause cerebral ischemia? CPP Hours Start of treatment

31 CSF Artery Capillary Vein V total = V blood + V brain + V csf + V mass lesion Hur övervakar och styr man behandlingen?

32 Good-grade patient: Steer by exam

33 Poor-grade patient: Steer by gauges

34 Poor-grade patient: Steer by gauges

35 Mikrodialys Kapillär Neuron & Glia Interstitial vätska

36 Diffusion of molecules Capillary Microdialysis catheter Small molecules

37 Microdialysis instrument 0,3 ml/min

38 What variables can we measure? Markers used in clinical routine Energy metabolism: Glucose, lactate, pyruvate, glutamate, glycerol

39 La/Py-ratio 40 Lactate/pyruvate ratio Early 00:00 warning 00:00 00: Change of therapy

40 Hur går det för patienter med svåra skallskador som behandlats i Lund?

41 Behandlingsresultat för patienter med mycket svåra traumatiska hjärnskador och ICP>25 mmhg Glasgow Outcome Scale Konv. behandl. % Lund concept % Good recovery Moderate disability Severe disability 5 11 Vegetative state 5 2 Dead 47 8

42 Orsaker till svåra skallskador (n=238) 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Trafik Fall Misshandel Övriga

43 Procentuell åldersfördelning av patienter med svåra skallskador vårdade vid Neurokirurgiska kliniken i Lund. Jämförelse mellan perioderna resp % 20% 15% 10% n= n=238 5% 0% < >70 Ålder år

44 Behandlingsresultat % efter svåra skallskador NK Lund relaterat till åldersgrupper (n=238) 70% 60% 50% 40% 30% 20% GR/MD SD/VS D Oklart 10% 0% < >60 Ålder år

45 Behandlingsresultat % efter svåra skallskador NK Lund relaterat till diagnos (n=238) 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% GR/MD SD/VS D Oklart 10% 0% EPIH SUBH CERH NM

46 HSCL-10 (n=108) Hög symtomnivå relaterat till behandlingsresultat 60% 50% 40% 30% 20% Hög symtomnivå (3-4): "Hopplöshet" n=29 "Värdelös" n=26 "Deprimerad" n=36 10% 0% GR MD SD

47 .what about the future?

48 Traumatisk hjärnskada Neurovetenskap för psykologer 2019

Relevanta dokument

Skade- och läkningsmekanismer vid skalltrauma. Carl-Henrik Nordström

Skade- och läkningsmekanismer vid skalltrauma Carl-Henrik Nordström Skallbasfraktur Skallfraktur Epiduralhematom Dura Arachnoidea Pia Subduralhematom Hjärn kontusion Epiduralhematom Subduralhematom