2. Dagens praxis i Sverige
|
|
- Birgit Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2. Dagens praxis i Sverige Under 1998 genomfördes av Socialstyrelsen i samarbete med SBU en enkätundersökning samt en registerstudie rörande diagnostik och behandling av lindrigt skalltrauma vid samtliga akutsjukhus i Sverige [3,6]. Vidare gjordes tre stickprovsundersökningar för att få en grov uppskattning av hur övervakning av inlagda patienter genomförs. För att belysa riskerna med dagens strategi utfördes också en sökning efter anmälningsärenden och rapporterade fall med olyckliga förlopp. 2.1 Enkätundersökning Metod En enkät skickades ut till akutmottagningar vid samtliga akutsjukhus i Sverige. I slutanalysen har enbart kliniker som handlägger patienter med hjärnskakning inkluderats. En testenkät rörande handläggning av lindrigt skalltrauma skickades ut till fyra akutmottagningar. Efter att synpunkter från dessa inhämtats gjordes minimala förändringar i enkäten. Därefter skickades den slutgiltiga versionen ut till resterande 88 akutmottagningar. Enkäten adresserades till Överläkare vid akutmottagningen. En påminnelse skickades ut till de som ej svarat inom utsatt tid. Resterande enkätsvar inkom efter ytterligare påminnelse per brev och slutligen efter kontakt per telefon eller fax. Reslutat med kommentarer Sammanlagt 92 akutmottagningar fick enkäten. Svarsfrekvensen var 100 procent. Resultaten visar att 75 av 92 enheter handlägger patienter med lindrigt skalltrauma. Alla är akutmottagningar med minst en kirurgklinik och fyra är barnakutmottagningar. De övriga 17 tar ej emot patientkategorin utan remitterar patienterna till kirurgklinik. Den följande sammanställningen är baserad på enkätsvar från de 75 kliniker som omhändertar patienter med hjärnskakning. 23
2 Karakteristik av sjukhus som handlägger lindrigt skalltrauma Vid nästan alla kliniker (87 procent) sköts den primära utredningen av allmänkirurger. I några fall finns en gemensam primärjourlinje kirurgi/ ortopedi och i ett fall utreds patienten av ortoped. Vid tre akutkliniker, samtliga på universitetssjukhus, är neurologer delaktiga i handläggningen. I två fall utreds patienten primärt av allmänkirurg och om inläggning för observation är aktuell sker den i samråd med neurolog, vilken därmed blir huvudansvarig för patienten. I det tredje fallet uppges att patienten direkt omhändertas av neurolog. En stor majoritet (87 procent) av akutmottagningarna tar emot och behandlar även barn med hjärnskakning. Vid 24 akutkliniker (32 procent) uppges att det finns skriftliga riktlinjer för omhändertagande av patient med lindrigt skalltrauma. Vidare har nio kliniker (12 procent) speciella riktlinjer gällande omhändertagandet av barn. Tre kliniker (4 procent) ger skriftliga instruktioner till de patienter med så lätta skalltrauma att de skrivs hem direkt från akutmottagningen utan föregående observationsperiod. Samtliga 75 kliniker som handlägger lindrigt skalltrauma uppger full tillgänglighet till datortomograf (DT) dygnet runt. Endast två kliniker har uppgett restriktioner i tillgänglighet, den ena att röntgenjouren fanns i hemmet nattetid och den andra uppgav problem med tillgång på kompetens för bedömning natt/helgtid. Utredning på akutmottagningen Samtliga kliniker uppger att man lägger in patienterna för observation när det finns uppgift om medvetande- eller minnesförlust i sjukhistorien. En dryg tredjedel av klinikerna har specificerat längden på medvetslöshet eller minnesförlust som indikation för inläggning, oftast mindre än en minut respektive mer än tio minuter. Andra symtom eller tecken som uppges vara indikation för inläggning är onormala neurologiska fynd, sänkt medvetandegrad, illamående/kräkningar och huvudvärk/yrsel. 24 HJÄRNSKAKNING
3 Röntgendiagnostik Ingen klinik utför rutinmässigt skallröntgen på patient med lättare skalltrauma. I flera svar har man dessutom angett att man aldrig utför skallröntgen. Ett fåtal kliniker uppger att skallröntgen kan övervägas, framför allt vid misstanke om impressionsfraktur, men att det då snarast blir aktuellt med DT. De vanligaste indikationerna för akut DT på patient med hjärnskakning var sänkt medvetandegrad (71 procent), onormala neurologiska tecken (69 procent), misstanke om skallfraktur (19 procent) samt huvudvärk (17 procent). I medeltal uppges att en dryg femtedel av patienterna med hjärnskakning som läggs in för övervakning också genomgår DT. Variationen mellan klinikerna och genomsnittsvärde för dessa framgår av Figur 2.1. Ingen klinik har uppgivit att DT-undersökning konsekvent används för att avgöra frågan om inläggning. 90 Procentuell andel som genomgår DT n = 67 max = 80% min = 1,5% medel = 22% 0 67 akutkliniker Figur 2.1 Svar från 67 akutkliniker angående DT-frekvens på deras hjärnskakningspatienter (svar saknas från 8 kliniker). Observationsperioden Patienter som läggs in observeras oftast på kirurgavdelning (44 procent), intagningsavdelning (39 procent) eller intensivvårdavdelning (13 procent). 25
4 Tjugoåtta kliniker (37 procent) har en fastställd minimilängd för observationsperioden, oftast 12 eller 24 timmar. De vanligaste variablerna som kontrolleras under observationen är medvetandegrad (96 procent), blodtryck (92 procent), puls (89 procent), pupillstorlek och reaktion på ljus (60 procent). Vidare uppger 57 procent att de initiala kontrollerna av patienterna sker var 15:e minut. Sextiosex kliniker (88 procent) uppger att man använder sig av en skala för att mäta medvetandegraden under övervakningsperioden. Den dominerande skalan är Reaction Level Scale, RLS-85 (73 procent av samtliga kliniker), medan den internationellt mer använda Glasgow Coma Scale är i bruk hos 7 procent (av samtliga kliniker). För beskrivning av skalorna se Tabell och Ytterligare en svensk praxisundersökning genomfördes strax efter den ovan presenterade. Den var enkätbaserad och rörde samma akutkliniker. De bägge undersökningarna uppvisar påfallande likartade resultat, ett faktum som talar för observationernas giltighet [2]. Slutsatser Enligt enkätsvar 1998 lades patienter med hjärnskakning rutinmässigt in för observation på sjukhus. Datortomografi utfördes i varierande omfattning, från några få procent till 80 procent, i genomsnitt 22 procent. Enhetliga indikationer för undersökningen saknades. Ingen klinik använde sig rutinmässigt av DT-undersökning för att avgöra om inläggning för övervakning var nödvändig. 2.2 Registerdata Metod Vi har analyserat uppgifter gällande patienter med huvuddiagnos hjärnskakning under tidsperioden (commotio cerebri, ICD-9 kod 850) från det rikstäckande slutenvårdsregistret vid Epidemiologiskt Centrum på Socialstyrelsen. Som analysår valdes 1996 då uppgifter för detta år fanns tillgängliga i alla detaljer vid analystillfället. 26 HJÄRNSKAKNING
5 Resultat med kommentarer Under 1996 registrerades vårdtillfällen inom sluten vård med commotio cerebri (ICD-9 kod 850) som utskrivningsdiagnos, vilket ger en incidens på 191 vårdtillfällen per innevånare per år. Figur visar köns- och åldersfördelning för dessa patienter Antal slutenvårdstillfällen Kvinnor Män Ålderskategorier Figur Antal slutenvårdstillfällen för patienter med hjärnskakning år 1996, uppdelad på ålderskategorier och kön. De patienterna vårdades sammanlagt dygn, vilket ger en medelvårdtid på 1,6 dygn. Om de vårdtillfällen med vårdtider mer än tre dygn (där man pga extremt långa vårdtider kan misstänka felaktigt satt diagnos) selekteras bort blir medelvårdtiden 1,4 dygn. De bortselekterade vårdtillfällena utgör 6 procent av det totala antalet. Det årliga antalet patienter med hjärnskakning har legat relativt stabilt det senaste decenniet ( ), varierande mellan som högst (1995) och som lägst (1991). Stabiliteten i incidens talar för en oförändrad praxis under perioden. Det finns en stor variation i inläggningsfrekvens mellan klinikerna, vilket framgår av Figur Ingen korrelation kan påvisas mellan inläggningsfrekvens och uppskattad DT-frekvens. 27
6 Antal inläggningar/ invånare n = 73 max = 401 min = kliniker Figur Antal inläggningar på sjukhus pga hjärnskakning per år per invånare vid 73 undersökta kliniker. (n=73 beror på att två par kliniker samredovisar data i slutenvårdsregistret). De allra lägsta inläggningsfrekvenserna i Figur kan enligt Epidemiologiskt Centrum troligen tillskrivas bortfall i rapporteringen. Orsakerna till skillnader i inläggningsfrekvensen är för övrigt inte klarlagda. Flera faktorer kan tänkas påverka frekvensen, t ex köns- och ålderssammansättning i klinikens upptagningsområde samt avstånden till sjukhuset. Hela skillnaden kan dock knappast förklaras så, utan måste bero på olikheter i praxis. Att vidare analysera dessa skillnader vore intressant men faller utanför ramen för denna rapport. Slutsatser Ett stort antal patienter, omkring , vårdas varje år inom sluten vård pga hjärnskakning. Antalet har legat stabilt mellan , ett faktum som talar för oförändrad praxis under perioden. Vårdtiderna för patienter med hjärnskakning är relativt korta, i medeltal 1,4 dygn. 2.3 Övervakning på sjukhus Metod I Kapitel 2.1 redovisades de svar landets akutkliniker lämnat gällande vilka rutiner man använde under övervakningsperioden. För att 28 HJÄRNSKAKNING
7 bekräfta vad som i verkligheten genomförts gjordes dessutom tre stickprovsundersökningar. Journaler studerades från 50 konsekutiva vuxna patienter på Danderyds sjukhus AB (DS), 50 på Akademiska sjukhuset Uppsala (UAS), samt från 20 barn på Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg. Alla patienter vårdades under år Reslutat med kommentarer Resultaten från DS samt UAS presenteras i Tabell 2.3. Tabell 2.3 Uppgifter om övervakningen på sjukhus av 50 patienter på Danderyds sjukhus och 50 på Akademiska sjukhuset i Uppsala. DS (n=50) UAS (n=50) Medelålder Kvinnor Män Kortvarig medvetslöshet Oklart om kortvarig 9 17 medvetslöshet förekommit Amnesi Oklart om amnesi förekommit 13 6 Neurologstatus RLS vid ankomsten 1,4 1,2 (genomsnitt) RLS vid utskrivningen 1 1 (genomsnitt) Antal dokumenterade kontroller med RLS (genomsnitt) 0 6 timmar, efter olyckan 3 (n=43) 5 (n=43) 7 12 timmar, efter olyckan 2 (n=30) 4 (n=37) timmar, efter olyckan 2 (n=18) 3 (n=28) Mer än 18 timmar 3 (n=8) efter olyckan Medelvårdtid (timmar) 37 (n=47) 23 (n=46) Medelövervakningstid 42 (n=35) 28 (n=39) efter olyckan (timmar) Medeltid från olycka till 8 (n=24) 16 (n=4) datortomografi (timmar) Antal DT-undersökta patienter Antal med onormala fynd 3 1 Neurokirurgisk åtgärd
8 Patientmaterialen har relativt lika medelålder och könsfördelning, samt neurologiskt status vid ankomsten. Patienterna kontrollerades många gånger men på lite olika sätt på de båda sjukhusen. På UAS görs tätare neurologiska undersökningar och på DS görs DT oftare. Medelvårdtiden är kortare på UAS med i genomsnitt 23 timmar. En patient kvarstannade en vecka. Ingen patient krävde någon neurokirurgisk åtgärd. Å andra sidan hade patienter som utvecklat komplikationer i form av blödningar sannolikt fått en annan diagnos än hjärnskakning. Patienterna på Drottning Silvias Barnsjukhus var i åldrarna 1 15 år, och hade diagnosen commotio obs. Medelålder var 7,3 år. Ingen patient hade neurologiska bortfallssymtom. I genomsnitt kontrollerades pupiller och neurologstatus 0,9 gång per timme under en medelvårdtid på 13 timmar. Fynden i journalstudien är i god överensstämmelse med resultaten i praxisundersökningarna i Kapitel 2.1 och 2.2, ett faktum som stärker våra observationers giltighet. Resultaten i stickprovsundersökningarna bör tolkas med försiktighet. Materialet är hämtat från projektgruppens egna kliniker vilka samtliga finns vid universitetssjukhus. I litteraturen finns uppgifter om stor variation i noggrannhet och regelbundenhet av övervakningen mellan olika kliniker [4,5]. Slutsatser Enligt stickprovsundersökningarna genomfördes övervakningen på sjukhus noggrant och med god dokumentation på de tre aktuella universitetsklinikerna. 2.4 Risker med dagens övervakningsstrategi i Sverige Metod Övervakningsstrategin har tillämpats länge i Sverige. Den är därför väl etablerad och upplevs som säker av såväl patienter som personal. För att med fakta belysa hur säker strategin egentligen är genomsöktes Socialstyrelsens Riskdatabas och Patientförsäkringens skadedatabas. 30 HJÄRNSKAKNING
9 Riskdatabasen finns vid Socialstyrelsens enhet i Örebro och innehåller Lex Maria-ärenden från 1992 och HSAN-ärenden från 1996 (Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd). Den används främst av Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter. Vi sökte i Riskdatabasen i februari Indexeringen av databasen var inte diagnosbaserad utan endast sökbar med termer från en sökordslista. Efter samråd med ansvarig person genomsöktes databasen med sökorden skalltrauma, multitrauma och huvudvärk. Vi har haft tillgång till avidentifierade uppgifter men inte kunnat komplettera med journaluppgifter eller liknande. Ur vår aspekt är därför vissa beskrivningar delvis inkompletta. Patienter inom landstingens hälso- och sjukvård omfattas av en patientförsäkring tecknad hos Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag. Försäkringen ger patienten rätt till ersättning vid skada som orsakats i samband med hälso- och sjukvård. Personskadereglering AB bedömer och reglerar skadeärenden med medicinsk anknytning på uppdrag av Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag. Vid Personskaderegleringen finns en skadedatabas där samtliga behandlade ärenden finns samlade. Vi sökte i skadedatabasen för tidsperioden för hjärnskakning och för samtliga andra diagnoser av skallskador enligt ICD-10 inom sluten vård. Vi samlade också på fallbeskrivningar från olika publikationer under den tid rapporten utarbetades. Resultat med kommentarer Riskdatabasen I Riskdatabasen fann vi sammanlagt 107 ärenden med korta ärenderubriker. Mer utförliga händelsetexter beställdes gällande 63 ärenden som var misstänkt relevanta eller där det ej gick att bedöma relevans utifrån enbart ärenderubrik. En genomgång av händelsetexterna gav sammanlagt 12 möjliga fall där händelseförloppet blev ogynnsamt (Tabell 2.4). Patientåldern framgick endast i fyra av fallen och var då 31, 72, 73 respektive 85 år. 31
10 Tabell 2.4 Beskrivningar rörande 19 patienter med hjärnskakning och försenad diagnostik av blödning i skallen. I tabellen anges om hjärnskakningen var klarlagd, om patienten övervakades och DT genomfördes. Patientfall nr Hjärnskakning Övervakning DT i (medvetslöshet/ på sjukhus akutskedet minneslucka) 1 7 Ja Ja Nej 8 9? Ja Nej 10? Nej Nej 11?? Nej 12?? Nej 13 Ja Nej Nej 14 Ja Nej Nej 15? Nej Nej 16 Nej Nej Nej 17 Ja Ja Nej 18 Ja Ja Nej 19 Nej Nej Nej Totalt 19 patientfall 32 HJÄRNSKAKNING
11 Sammanfattning av patientfallen Sju patienter övervakade på sjukhus efter hjärnskakning. Tre opererades efter försämring, två med gott utfall och en avled. Övriga fyra försämrades under övervakningsperioden och avled utan att vidare åtgärd hunnit sättas in. Två patienter inlagda på sjukhus där symtom misstolkades som alkoholbaserade i stället för orsakade av blödning. Trafikolycka med skallskada. Patienten blev ej inlagd på sjukhus och avled efter ett dygn av blödning inne i skallen. Dement patient som avled av blödning ett dygn efter slag mot tinningen vid fall. Fördröjd diagnos av skallfraktur och blödning i skallen. Patient med hjärnskakning som ej blev inlagd för övervakning. Opererades för subduralhematom med gott resultat. Pojke med hjärnskakning som ej blev inlagd för övervakning. Senare diagnostiserad blödning och skallfraktur krävde ej vidare behandling. Patient som efter fallolycka fått kvarstående besvär. Subduralhematom opereras med gott resultat. Patient med lindrig skallskada utan medvetandeförlust. Subduralhematom opereras senare med gott efterförlopp. Hjärnskakningspatient som under övervakningsperioden försämrades hastigt och avled. Patient med hjärnskakning var inlagd för övervakning. Senare visade det sig att man missat en skallbasfraktur med blödning. Ung patient med lindrig skallskada efter att ha åkt snowboard. Ingen medvetslöshet men neurologiska symtom vid undersökning. Senare påvisades blödning. 19 patientfall med försenad upptäckt av blödning eller fraktur där ingen fått DT i akutskedet. Åtminstone sex av patienterna blev ej heller övervakade på sjukhus. 33
12 Sju patienter (Fall 1 7) med hjärnskakning som övervakades på sjukhus visade sig sent i förloppet ha blödningar inne i skallen. Tre av patienterna opererades, två med gott resultat och en avled. Resterande fyra patienter avled under övervakningsperioden på sjukhuset. I inget av fallen hade en tidig DT utförts. Hos två skallskadade och berusade patienter (Fall 8 9) med oro, förvirring och agitation hade symtomen misstolkats som alkoholbaserade. Senare DT-undersökning visade omfattande blödningar i skallen hos bägge. Det fanns ytterligare tre misstänkt relevanta fall utan händelsetext. All befintlig text i dessa presenteras nedan: Fall 10, ärenderubrik skalltrauma: Patient inkom akut efter ett trafikolycksfall. Efter undersökning fick patienten lämna akutmottag ning. Patienten avled följande dag. Fall 11, ärenderubrik skalltrauma: Dement vårdtagare som ådrog sig en svår skada vid fall som orsakade slag mot tinningen. Vårdtagaren avled pga intrakraniell blödning inom ett dygn. Fall 12, ärenderubrik multitrauma: Fördröjning av diagnos epiduralhematom och skallfraktur. Patientförsäkringen I patientförsäkringens register fanns sammanlagt 16 anmälda fall med angivna diagnoser under åren Fyra av dem (Fall 13 16) bedömdes vara av viss relevans för våra frågeställningar och presenteras nedan. En 67-årig man (Fall 13) sökte efter fallolycka vid två tillfällen akutsjukvård. I sjukhistorien fanns uppgift om medvetslöshet under drygt tio minuter. Patienten blev ej inlagd för övervakning. Efter personlighetsförändring, tilltagande gångsvårigheter och försämrat tal utfördes en DT som visade ett subduralhematom. Patienten opererades med gott resultat. Försäkringsbedömningen blev att försening av operation tre veckor samt förlängd rehabilitering två veckor medförde ett förlängt sjukdomsförlopp om sammanlagt fem veckor. Således ett fall utan vare sig övervakning eller DT trots hjärnskakning. 34 HJÄRNSKAKNING
13 En 6-årig pojke (Fall 14) inkom akut med lindrig skallskada efter ridolycka. Patienten hade varit kortvarigt medvetslös och kräkts. Han var vid undersökningen sömnig men blev inte inlagd för övervakning. En senare DT visade en impressionsfraktur med en mindre epiduralblödning. Skadorna föranledde ingen ytterligare behandling. Bedömningen blev att en DT borde ha utförts i det akuta skedet. Man konstaterade att handläggningen visserligen medförde en fördröjning av korrekt diagnos men att detta ej påverkat behandling eller prognos. Inte heller här hade man således handlat i enlighet med praxis att lägga in patienten för övervakning på sjukhus och detta hade inte heller ersatts med akut DT. En 50-årig kvinna (Fall 15) sökte vid vårdcentral två dygn efter fallolycka pga huvudvärk och koncentrationssvårigheter. Ingen vidare utredning utfördes. På grund av fortsatta besvär genomfördes omkring två månader senare en DT som visade ett subduralhematom. Patienten opererades med gott resultat. Försäkringsbedömningen blev att det förelåg en fördröjning av diagnos och behandling om cirka sju veckor. Således ytterligare en patient som varken övervakades eller röntgenundersöktes initialt. En 75-årig kvinna (Fall 16) sökte akut efter att ha halkat i hemmet och slagit i huvudet. Patienten var ej avsvimmad i samband med olyckstillfället. Efter olyckan fick patienten långdragna besvär med huvudvärk och yrsel. Hon sökte sjukvård vid ett flertal tillfällen pga besvären. Först efter fyra månader utfördes DT som visade ett subduralhematom. Patienten opererades med gott efterförlopp. Försäkrings-bedömningen blev att man vid det första besökstillfället missat att patienten medicinerade med Trombyl och att detta borde ha varit skäl att utföra en DT. Övriga fallbeskrivningar I olika publikationer fann vi ytterligare tre fallbeskrivningar (Fall 17 19), Tabell 2.4. I Läkartidningen 98/50 beskrevs händelseförloppet med en 76-årig man (Fall 17) som varit inlagd för övervakning efter hjärnskakning. Efter 15 timmar försämrades patienten hastigt och avled. Artikel-författarna ansåg att DT borde ha gjorts eftersom patienten medicinerade med antikoagulantia [1]. Ett ansvarsärende (Fall 18) beskrevs i Läkartidningen 00/20 där man missat att diagnostisera en skallbasfraktur hos en patient inlagd för övervakning. DT utfördes ej 35
14 under vårdepisoden. Patienten fick kvarstående besvär med bortfall av luktsinnet och anmälde därför behandlande läkare till HSAN för att ej ha utfört DT. Anmälan lämnades utan åtgärd. Ett tredje händelseförlopp (Fall 19) har beskrivits i Socialstyrelsens RiskRonden nr 2, 1997 (andra utgivning nr ), även publicerat i Läkartidningen 97/12. Det rörde sig om en ung patient med lindrig skallskada och neurologiska symtom där akut röntgen av hals- och bröstrygg var normal. Patienten blev ej inlagd för övervakning. På grund av kvarstående neurologiska besvär sökte patienten på nytt två dagar senare. DT visade då en blödning i skallen. Således finns elva beskrivningar om sjukdomsförlopp vid hjärnskakning där man med dagens övervakningsbaserade strategi och utan DT fått en allvarlig försening av diagnostiken av en intrakraniell blödning. En andra grupp med sex fall består av patienter som varken blev intagna eller fick DT. I en tredje grupp finns ett par oklara fall med missad blödningsdiagnos efter skallskada. Tidig DT borde i samtliga dessa fall ha kunnat leda till snabbare diagnos och adekvata åtgärder. Slutsatser Försenad diagnostik av blödningar i skallen vid hjärnskakning finns rapporterade i Socialstyrelsens Riskdatabas, hos Patientförsäkringen samt i Läkartidningen och RiskRonden. Det finns även ogynnsamma förlopp där patienten i strid med gängse praxis vare sig blivit inlagd eller undersökt med DT. Vi har sammanlagt funnit 19 rapporterade fall under en treårsperiod. Detta är en minimiuppgift och det sanna antalet är okänt. 36 HJÄRNSKAKNING
15 2.5 Referenser 1. Acosta S, Nordström CH. Räkna med riskfaktorer vid handläggning av hjärnskakning. Antikoagulantiabehandling skäl för datortomografi även på opåverkad patient. Läkartidningen 1998;95(50): Bellner J, Ingebrigtsen T, Romner B. Survey of the management of patients with minor head injuries in hospitals in Sweden. Acta Neurol Scand 1999;100(6): af Geijerstam J-L, Britton M, Mebius C. Minor Head Injuries in Emergency Departments in Sweden. Time for a New Strategy? Eur J Surg 2000;166: Klauber MR, Marshall LF, Luerssen TG, Frankowski R, Tabaddor K, Eisenberg HM. Determinants of head injury mortality: importance of the low risk patient [see comments]. Neurosurgery 1989; 24(1): Shackford SR, Wald SL, Ross SE, Cogbill TH, Hoyt DB, Morris JA, et al. The clinical utility of computed tomographic scanning and neurologic examination in the management of patients with minor head injuries [see comments]. Journal of Trauma 1992;33(3): Socialstyrelsen. Diagnostik och behandling av lättare skalltrauma en praxisundersökning. Stockholm: Socialstyrelsens MARS-enhet;
Skalltrauma på barn. Johanna Räntfors Drottning Silvias Barn & Ungdomssjukhus
Skalltrauma på barn Johanna Räntfors Larm skallskada på väg till akuten 2 Akut Trauma 13- årig pojke på cykel Påkörd av bil Bilen kört ca 50 km/h 3 Vid larm vilka frågor? 4 Akutrummet 5 Viktig information
Läs merHjärnskakning. Övervakning på sjukhus eller datortomografi och hemgång? En systematisk litteraturöversikt. December 2006
Hjärnskakning Övervakning på sjukhus eller datortomografi och hemgång? En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av SBU-rapport nr 153 December 2006 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering
Läs merSkallskador inom fotbollen.
Skallskador inom fotbollen. Ett handläggningsprogram. Yelverton Tegner Docent i Idrottsmedicin. Läkare för F18 landslaget. Skallskador utgör mellan 0 och 10% av alla rapporterade skador inom fotboll. Det
Läs merPolitisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut
Läs merÅrsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen
Årsrapport Köpt vård 2015 Version: 1.0 Beslutsinstans: Regionstyrelsen INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTVECKLING AV KÖPT VÅRD TOTALT... 3 1.1 Primärvård utanför Jämtland Härjedalen... 3 1.2 Länssjukhusvård utanför
Läs merEnkätstudie bland passagerarna på Gotlandia II och Gotland
Enkätstudie bland passagerarna på Gotlandia II och Gotland - En del av Statens haverikommissions utredning av kollisionen mellan färjorna den 23 juli 9 Rapport maj 1 Enkätstudiens syfte och genomförande
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs merFolkhälsa. Maria Danielsson
Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är
Läs merMetodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden
Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och
Läs merRutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun
1(6) Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun Innehåll Detta häfte innehåller information för Dig som arbetar inom äldre- och funktionshinderomsorgen i Söderköpings kommun när Du behöver
Läs merHOVRÄTTEN FÖR DOM Mål nr NEDRE NORRLAND 2011-11-11 T 1271-09 Sundsvall Rotel 2:13
1 HOVRÄTTEN FÖR DOM Mål nr NEDRE NORRLAND 2011-11-11 T 1271-09 Sundsvall Rotel 2:13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts dom den 12 november 2009 i mål nr T 290-06 och T 1893-06, se bilaga A KLAGANDE
Läs mer6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997
6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997 I en SBU-rapport från 1990 Gastroskopi vid utredning av ont i magen redovisas en enkät som avser användning av EDG-skopi esofagogastroduodenoskopi
Läs merHjärnskakning Övervakning på sjukhus eller datortomografi och hemgång?
Sammanfattning och slutsatser Hjärnskakning Övervakning på sjukhus eller datortomografi och hemgång? SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health
Läs merInförande av spärrar enligt patientdatalagen
Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2013-06-03 P 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-13 PaN 1308-03608-30 1312-05381-54 Principärende Införande av spärrar enligt patientdatalagen Ärende 1 En kvinna har framfört att
Läs merRemiss från vårdcentralen till akutmottagningen - vad händer sedan?
Remiss från vårdcentralen till akutmottagningen - vad händer sedan? Uppföljning av akutremisser från LidingöDoktorn. Kit Melgaard Brevik, ST-läkare LidingöDoktorn Vetenskaplig handledare: Eva Toth-Pal,
Läs merFallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland
Fallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland Sammanställning av vårdcentralernas arbete med fallprevention utifrån en enkätundersökning 2008 LINKÖPING JANUARI 2009 JENNY MALMSJÖ - 1 - För
Läs merMEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014
MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014 Medborgarpanelens upplevelse av hälso- och sjukvårdens tjänster på webben. Arbetsmaterial 2014-0-23 Handläggare Ove Granholm 2014-0-23 2(7) Undersökning nummer 2 är slutförd.
Läs mer2. Bor du ensam? Ja, jag bor helt ensam Nej, jag delar hushåll med make/maka/sambo eller annan person t.ex. syskon, barn, föräldrar
1. Var vistas du nu? Eget boende, utan kommunal hemtjänst Eget boende, med kommunal hemtjänst Särskilt boende (t.ex. sjukhem, ålderdomshem, servicehus, korttidsboende, gruppboende, slussplats, växelboende
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merRUTIN FÖR FALLPREVENTION
2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken
Läs merFörbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre
Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist
Läs merNEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi
Statistik över dabigatran (Pradaxa) t o m oktober 2012. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Sammanfattning Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos
Läs merCancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag
2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation
Läs merDatortomografi alternativ till observation vid hjärnskakning
Datortomografi alternativ till observation vid hjärnskakning Den dominerande vårdstrategin för hjärnskakning är inläggning för observation. Här presenteras en mindre studie från S:t Görans sjukhus i Stockholm
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar till barn som ensamma åkte ut på Terapikoloniers sommarverksamheter sommaren 2014. Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad
Läs merErsättning för varaktig vård av person med uppehållstillstånd, z-migregistrering
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Ersättning för varaktig vård av person med uppehållstillstånd, z-migregistrering Förutsättningar Landstinget har möjlighet att söka ersättning för personer
Läs merUppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011
Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg
VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Commotio - AKUTEN
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15368 su/med 2018-10-29 7 Innehållsansvarig: Tobias Carlson, Enhetschef, Akututvecklingscentrum (tobka1) Godkänd av: Maria Taranger, Verksamhetschef,
Läs merUTREDNINGSINSTITUTET
September år 2010 UTREDNINGSINSTITUTET Astma- och Allergiförbundets kartläggning över astmavården i fem län/regioner En rapport genomförd av Utredningsinstitutet HANDU AB på uppdrag av Astma- och Allerigförbundet.
Läs merKatastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086
Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086 Socialstyrelsen Enheten för Krisberedskap Att: Jonas Holst 2006-12-29 Redovisning av enkätresultat Information från ambulans vid daglig verksamhet och katastrof
Läs mer3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.
3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 asa.c.bondesson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2011-10-14 Dnr 0802640 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämnden Skånemodellen för läkemedelsgenomgångar
Läs merBEHANDLARENKÄTER. Sammanfattning av remitterande behandlares svar på enkäter för uppföljning av Terapikolonivistelse 2010
BEHANDLARENKÄTER Sammanfattning av remitterande behandlares svar på enkäter för uppföljning av Terapikolonivistelse 2010 Enkäten syftar till att fånga upp remitterande terapeuters syn på kolonivistelsen
Läs merAkuta neurologiska symtom och sjukdomar
UPPSALAKURSERNA I MEDICIN Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 24-27 november 2014 i Uppsala Neurologiska symtom -
Läs merSäker traumavård självvärderingsformulär
Säker traumavård självvärderingsformulär Patientfall A Fallbeskrivning som främst syftar till att värdera prehospital verksamhet, larmkedjor, säkrande av A och B problem, samt tidig handläggning på akutmottagning.
Läs mer7-8 MAJ. Psykisk ohälsa
7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att
Läs merSocialstyrelsens nya strokeriktlinjer ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR
Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer SK- kurs Akut stroke 2011-02- 03 ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR Kjell Asplund KUNSKAPSCIRKLARNA FÖR KVALITET I VÅRDEN Klinisk forskning Systema7ska kunskaps-
Läs merSIR:s riktlinjer för intensivvårdens registrering av vårdbegäran på inneliggande patienter med eller utan stöd av MIG (Mobil IntensivvårdsGrupp)
Ansvariga författare: Per Hederström, Göran Karlström, Caroline Mårdh Version: 5.0 Fastställt: 2009-02-27 Gäller från: 2009-01-01 SIR:s riktlinjer för intensivvårdens registrering av vårdbegäran på inneliggande
Läs merBilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar
Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar Dnr 4.3.1-2014-104307 2015-05-22 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala,
Läs merHöftfrakturkedjor i Skåne är det möjligt? Tony Andersson KAMBER-Skåne 091013
Höftfrakturkedjor i Skåne är det möjligt? Tony Andersson 091013 Innehåll Bakgrund organisation och förutsättningar. Strategier och metod. Uppföljning av vårdkedjan, inklusions- och exklusionskriterier.
Läs merSammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening
Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Bakgrund I januari 2009 infördes språkscreening vid 2½ års ålder i barnhälsovårdens hälsoövervakning
Läs merBilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting
10 oktober 2007 Bilaga till huvudrapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2007 Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen
Läs merSkallskadade i Umeå 2001 Epidemiologi och långtidsuppföljning
1 Skallskadade i Umeå 2001 Epidemiologi och långtidsuppföljning Rapport nr 128 Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Enheten för rehabiliteringsmedicin, Umeå universitet, Umeå och Akut
Läs merUppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling
2007-03-28 Dnr 07/1164 1 (10) Avd för Vård och Omsorg Bertil Koch Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Uppföljning
Läs merKan man misstänka avstängd pyelit tidigare? En kartläggning av handläggandet av patienter med misstänkt avstängd pyelit.
Kan man misstänka avstängd pyelit tidigare? En kartläggning av handläggandet av patienter med misstänkt avstängd pyelit. Projekt av Stina Lemoine, Läkarprogrammet, termin 11, 2005, Uppsala Universitet
Läs merDu är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.
Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs merHur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?
Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Nationella ehälsodagen 2014-10-22 Lotti Barlow Niklas Eklöf 2014-10-27 Socialstyrelsens
Läs merÖverklagan av Försäkringskassans (FK) beslut att neka mig arbetsskadelivränta
Tomas Blom Gärdesvägen 9 64650 Björnlunda Tel: 0739545435 Pnr: 630412-7019 Överklagan av Försäkringskassans (FK) beslut att neka mig arbetsskadelivränta Jag vill att Förvaltningsrätten ändrar FK's beslut
Läs merSlutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010
Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...
Läs merÅrsrapport för 2009. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen
Årsrapport för 2009 Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen SKaPa Älvgatan 47 652 30 Karlstad www.skapareg.se skapa@liv.se 054-615000 2010-09-16
Läs merEn pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio
En pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio Ort datum: Eskilstuna 2009-02-12 Författare: Anita Sehlstedt Handledare: Louise Olsson Sammanfattning Introduktion
Läs merOm du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen
Om du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen Besök vår hemsida för mer information: www.patientforsakring.se Om du skadas i vården... Om du drabbas
Läs merOM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET?
OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? En undersökning av anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors arbetsvillkor Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 2 Metod och urval...
Läs merLäkemedelsförteckningen
Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen
Läs merAttityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning
Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...
Läs merLÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004
LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 4 Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben, Samhällsmedicinska enheten Landstinget i Uppsala län Vill du veta mer om undersökningen Liv &
Läs merBrukarundersökning 2010 Särvux
TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag
Läs merNationell utvärdering 2011 Strokevård
Nationell utvärdering 2011 Strokevård Landstingens insatser Bilaga 5: Riskfaktorer, sjuklighet, dödlighet, vårdkonsumtion och kostnader Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder,
Läs merDin värdering av behandlingen av förlossningsbristningen (ca 8 veckor)
Din värdering av behandlingen av förlossningsbristningen (ca 8 veckor) Enkät 8 veckor efter op bristning Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Mobiltelefon... E-post...... Saknas
Läs merTema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till
Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till Enligt lagstiftningen måste ett läkemedel som ska ges till en patient i Sverige vara godkänt för försäljning i vårt land.
Läs merRegional rutin för egenvårdsbedömning
Regional rutin för egenvårdsbedömning Rutin för utförare av hälso- och sjukvård i. De regionala rutinerna har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Rutinerna är fastställda av hälso-
Läs merÅrsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige
Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.
Läs merRemissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen
2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts
Läs merKarotisstenoser 30/1-13
Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor
Läs merResultat och reektioner kring mailkategorisering av användares mail till Uppsala läns landsting kring åtkomst av journaler via nätet
Resultat och reektioner kring mailkategorisering av användares mail till Uppsala läns landsting kring åtkomst av journaler via nätet Nanna Kjellin Lagerqvist 11 mars 2015 Abstract På uppdrag av Benny Eklund,
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merInstitutionen för folkhälso- och vårdvetenskap samt Institutionen för Arbets- och miljömedicin Samhällsmedicinska blocket, T9, V08
1 LYCKA TILL! 1. Vilka skador kan arbete med t.ex. borrar, mutterdragare, slipmaskiner och betongvibratorer orsaka? Vilka symptom får patienterna? (3p) 2. Vilka faktorer i arbetet kan orsaka muskuloskeletala
Läs merHjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha
Läs mer1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?
Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig
Läs merÖvertagande av patient från annan enhet
Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 6.3 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 150201 Ersätter version 6.2 160201 Inledning Formuläret består
Läs merTJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53
PaN 2011-12-09 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde
Läs merResultat Smärtkliniken
KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9
Läs merKvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!
Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister
Läs merSvårighet för patienter att välja psykiatrisk mottagning
Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2014-02-11 P 5 Siv Aronsson TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-23 PaN V1305-02528-34 V1306-02789-34 V1306-02926-34 V1306-02970-34 V1206-02413-34 Principärende Svårighet för patienter
Läs merDiagnostik av förstämningssyndrom
Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.
Läs merCancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10
Cancerpreventionskalkylatorn Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många cancerdiagnoser och har en särskild betydelse för
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas
Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom den somatiska specialistsjukvården Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger
Läs merHandlingsplan Modell Västerbotten
Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan
Läs merDin värdering av operationen (ca 8 veckor)
Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 45-årig kvinna 8 veckor efter hysteroskopisk operation Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon...
Läs merKommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag
Kommunernas användning av vetot mot vindkraft Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag December 2010 Förord Våren 2009 presenterade regeringen en rad förändringar i syfte att förenkla
Läs merSka du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall?
UppStART Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall? Det tar några minuter och kan ge forskningen enorma möjligheter till att förbättra
Läs merUtvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun
Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs
Läs merI introduktionsprogrammet finns också information om hur Socialförvaltningen/Hemtjänsten är uppbyggd via ett organisationsschema.
Socialförvaltningen Analys av sammanställning av enkäter för semestervikarier på Socialförvaltningen i Simrishamn inom Hemtjänsten, HSL-enheten, Behovsbedömareenheten samt LSS-enheten sommaren 2007 Simrishamns
Läs merStroke. Lästips från sjukhusbiblioteket
Stroke Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2015 Afasi och samtal : goda råd om kommunikation (2010) Det är många gånger svårt att föra samtal med en person som har fått afasi.
Läs mer/(\ inspektionen för vård och omsorg
/(\ inspektionen för vård och omsorg BESLUT 2016-02-24 Dnr 8.1.1-20976/2014 1(5) A v delning Mitt Hälso- och sjukvård, HS l hans.rudstam@ivo.se Region Gävleborg län Vårdgivare Region Gävleborg, Gävle sjukhus,
Läs merSvar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs
HSN 2009-03-17 p 24 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Maria Weber Persson Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs Ärendet Mariana
Läs merMaria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning
Aptit för livet Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Bakgrundsfakta Retrospektiv kartläggning av 58 patienter från kirurg-,
Läs merÖppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013
14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och
Läs merKvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter
Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka
Läs merBarn- och babymöbler F A K T A
MSB-89.5 F A K T A 2 0 1 5-0 7-0 8 Barn- och babymöbler Totalt inträffar ungefär 2 000 skador varje år där barn- och babymöbler är involverade. Till barn- och babymöbler räknas här höga och låga barnstolar,
Läs merBRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS
BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS Catrin Filipsson Inga-Britt Nordgren Gunbritt Nordberg Mona Eidegren Jan Bergström Doris Öhlund Slutrapport maj 2008 1 Verksamhetsområde Specialistmottagningen
Läs merArytmogen högerkammarkardiomyopati
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen
Läs merATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET
ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades
Läs merFörmåga att tillvarata sina rättigheter
Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker
Läs merDelexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1
Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 22 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs mer